SE1050059A1 - Kompressionsenhet och ett radialartärkompressionssystem - Google Patents

Abstract

Uppfinningen hänför sig till en kompressionsenhet anpassad att anordnas kring en patients underarm for att ge tryck mot ett radialartärställe, varvid kompressionsenheten omfattar ettfastsättningsband för enhet försedd med en ram, och ett kompressionselement i form av enuppblåsbar blåsa, kompressionselementet är vidare anordnat inom nämnda ram, så att närkompressionselementet är anordnat kring en patients underarm, gerkompressionselementet tryck mot punktionssåret när kompressionselementet är uppblåst. Uppfinningen hänför sig även till ett radialartärkompressionssystem. (Figur 9)

Description

15 20 25 30 Ett annat exempel på en tryckpåförande anordning är känd från US-7,498,477, som visar en hemostasanordning med en uppblåsbar ballong. En huvudballong trycks mot ett punktionsställe på en patient och fylls med en första fluid för att blåsa upp ballongen.

Vidare tillhandahålls ett tryckelement på huvudballongen, och när den fylls med en andra fluid, trycker den mot huvudballongen för att påföra en tryckkraft till punktionsstället som verkar i en riktning i vinkel med avseende på ytan av en patients lem. Huvudballongen och tryckelementet hålls på plats mot punktionsstället med ett flexibelt band och en kurvformad platta.

Från WO 96/25110 är en ytterligare anordning känd för trycksättning av en Anordningen omfattar ett långsträckt element, ett tryckdistributions- och stödplatta och remmar för att hålla tryckelementet och tryckdistribueringsplattan på plats.

Det är ett syfte med uppfinningen att tillhandahålla en förbättrad anordning som möjliggör ett korrekt applicerat tryck mot ett punktionsställe, och som särskilt möjliggör en följ ande justering av det applicerade trycket mot punktionsstället.

Det är ett ytterligare syfte med uppfinningen att tillhandahålla en förbättrad anordning som är mer hygienisk är förut kända anordningar, och som är ekonomisk att tillverka och sända till slutanvändaren.

Sammanfattning av uppfinningen De ovan nänmda syftena uppnås genom en kompressionsenhet anpassad att anordnas runt en patients underarm for att tillhandahålla tryck till ett radialartärpunktionsställe, och ett radialkompressionssystem omfattande en dorsal underarmsplatta och en kompressionsenhet, enligt de oberoende kraven.

Enligt ett avseende så hänför sig uppfinningen till en kompressionsenhet anpassad att anordnas runt en patients underarm for att tillhandahålla tryck på ett radialartärpunktionsställe, varvid kompressionsenheten omfattar ett fastsättningsband för enheten, och en kompressionsenhet i form av en uppblåsbar blåsa, kompressionselementet 10 15 20 25 30 3 är vidare anordnat inom ramen, så att när kompressionsenheten är anordnad kring en patients underarm, tillför kompressionselementet ett tryck till punktionssåret när den uppblåsbara blåsan är uppblåst. Uppñnningen möjliggör kontinuerlig justering av trycket på punktionsstället genom att blåsa upp blåsan när kompressionselementet är anordnat runt en patients underarm, och därmed är det möjligt att korrekt placera ett tryck mot punktionsstället där en efterföljande justering av det applicerade trycket är möjlig.

Enligt en annan aspekt, relaterar uppfinningen till ett radialartärkompressionssystem, omfattande en kompressionsenhet och en dorsal underarmsplatta försedd med ett distal och ett proximalt fastsättningsband anpassade att fästa den dorsala underarmsplattan vid den dorsala underarmen på en patient, varvid kompressionsenheten är anpassad att anordnas runt en patients underarm när den dorsala underarrnsplattan är fast och fixerad, så att kompressionselementet ger tryck till ett radialartärområde.

Den dorsala underarmsplattan fixerar vristen i en kontrollerad position som minimerar blödningskomplikationer och är komfortabel för patienten och smalare är tidigare använda plattor. Plattan hindrar även patienten från att vrida vristen och orsaka sena blödningar och även minska risken för venös stas.

Den primära användningen för radialartärkompressionssystemet enligt föreliggande uppfinning är att åstadkomma hemostas efter en transradiell procedur. Emellertid kan en kardiolog också använda underarmsplattan före, under och efter proceduren för att fixera handleden i en böjd position som medger lättare tillgång till radiala artärer.

Fastsättningsbandet för enheten ger en kompressionsenhet som är mer hygienisk är förut kända anordningar, eftersom kompressionsenheten är i en del som kan separeras från systemet genom fastsättningsbandet för enheten och bytas ut eller steriliseras separat.

Bandet är företrädesvis justerbart för att passa olika underarmsstorlekar.

Föredragna utföringsformer visas i de beroende kraven och i den detaljerade beskrivningen. 10 15 20 25 30 Kort beskrivning av bifogade ritningar Nedan kommer uppfinningen att beskrivas i detalj med hänvisning till de bifogade ritningarna, av vilka: Figur 1 är en schematisk tvärsnittsvy av handledsanatomin.

Figur 2 visar schematiskt underarmsbenen, ulnarbenet och radiusbenet.

Figur 3 visar en kompressionsenhet enligt en utföringsforin av uppfinningen.

Figur 4 visar en förstorad vy av en del av kompressionsenheten enligt en utföringsforrn av uppfinningen.

Figur 5 visar en annan förstorad vy av kompressionselementet enligt en utföringsforrn av uppfinningen.

Figur 6 visar en koppling mellan kompressionselementet i form av en uppblåsbar blåsa och ett rör för uppblåsning av blåsan enligt en utföringsforin av uppfinningen.

Figur 7 visar en koppling mellan kompressionselementet i form av en uppblåsbar blåsa och ett rör för uppblåsning av blåsan enligt en utföringsfomi av uppfinningen.

Figur 8 visar en perspektivvy av ett radialkompressionssystem enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figur 9 visar en perspektivvy av ett radialkompressionssystem enligt en annan utföringsforrn av uppfinningen.

Figur 10 visar en perspektivvy av ett radialkompressionssystem sedd från dorsalsidan av underarmen.

Figur 11 visar en perspektivvy av radialkompressionssystemet enligt en annan utföringsforrn av den föreliggande uppfinningen.

Figur 12 visar en perspektivvy av ett radialkompressionssystem enligt en ytterligare utfóringsform av den föreliggande uppfinningen.

Figur 13 visar en perspektivvy som visar sidan av den dorsala underarmsplattan som vetter mot patientens underarm enligt uppfinningen.

Figur 14 visar en schematisk tvärsnittsvy av den dorsala underarmsplattan enligt den föreliggande uppfinningen längs A-A som indikeras t.ex. i figurerna 11-13.

Figur 15 visar en perspektivvy underifrån den dorsala underarmsplattan enligt en altemativ utföringsform. 10 15 20 25 30 5 Figur 16 visar en perspektivvy från sidan av den dorsala underarmsplattan som vetter mot patientens underarm enligt en alternativ utföringsform av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen Som bakgrundsinforrnation visar figur l schematiskt ett tvärsnitt i handledens anatomi med ulnar- och radialbenen, ulnar- och radialartärema, ulnar- och mediarmervema, och vener på översidan av underarmen. I beskrivningen nedan görs flera hänvisningar till olika sidor av underannen, där också dessa termer indikeras i figur 1. Figur 2 visar schematiskt underarmsbenen, ulnarbenet och radialbenet, för vänster underarm.

Figur 3 visar en kompressionsenhet 1 omfattande ett fastsättningsband för enhet 3 försedd med en ram 4, och ett kompressionselement 2 i form av en uppblåsbar blåsa. Med hjälp av fastsättningsbandet för enhet 3, kan kompressionsenheten 1 anordnas runt en patients underarm för att ge tryck till ett radialartärpuriktionsställe som illustreras i figurerna 8 och 9. Kompressionselementet 2 är vidare anpassat att anordnas inom ramen 4, så att när kompressionsenheten 1 anordnas runt patientens underarm, ger kompressionselementet 2 tryck till punktionssåret när kompressionselementet 2 är uppblåst.

I figurema visas kompressionselementet 2 i ett uppblåst tillstånd, men det är underförstått att kompressionselementet 2 kan ha olika former beroende på vilket material kompressionselementet 2 är tillverkat av, och hur mycket kompressionselementet 2 är uppblåst.

Ramen 4 kan ha vilken form som helst som möjliggör att kompressionselementet 2 kan anordnas inom och fästas till ramen 4. I figurerna har ramen 4 en huvudsakligen rektangulär form för att kunna applicera ett tryck longitudinellt längs en artär, men kan istället vara t.ex. kvadratisk. Gällande tj ockleken på ramen 4, så har ramen 4 företrädesvis en tjocklek som står emot tryck som byggs upp när kompressionselementet 2 blåses upp, alltså, ramen 4 bör företrädesvis inte böja sig när kompressionselementet 2 blåses upp.

Bredden på ramen 4 är enligt en utföringsform cirka 2-4 mm. 10 15 20 25 30 Ramen 4 är vidare en stabiliserande enhet som ger stöd till kompressionselementet 2 när kompressionselementet 2 är fast till ramen och uppblåst, så att tryck kan fokuseras mot ett punktionssår.

Kompressionselementet 2 är företrädesvis anpassat att fästas till ramen 4 med hjälp av åtminstone en mekanisk fog. Från figurema 3 till 7, kan man se att kompressionsenheten 1 omfattar fastsättningsmedel för blåsa 6 i form av öglor på utsidan av kompressionselementet 2, och ramen 4 omfattar fastsättningsmedel för ram 5 anpassade att passa ihop med öglorna för att hålla kompressionselementet 2 på plats inom ramen 4.

Ett av fastsättningsmedlen för ram 5 är, enligt en utföringsforrn, del av fastsättningsbandet för enheten 3, och en av ögloma är anpassad att träs över fastsättningsbandet 3 för att fästa kompressionselementet 2 till ramen 4. Det andra av fastsättningsmedlet fór ram 5 är enligt en utföringsform en utskjutande del av kompressionselementet 2. En ögla är sedan anpassad att träs över den utskjutande delen för att fästa kompressionselementet 2 till ramen 4. Andra sorters fastsättningselement för ram 5 t.ex. i form av krokar är också en möjlig utföringsforrn.

Enligt en annan utföringsfonn är kompressionselementet 2 fäst till ramen 4 genom limning eller svetsning.

I figurema har kompressionselementet 2 en långsträckt utbredning, definierandes en longitudinell axel på elementet, i riktningen av en artär till vilken den ska appliceras.

Enligt en utföringsforrn omfattar kompressionselementet 2 en första del 9 anpassad att vetta mot ett punktionssår, och en motsatt andra del 10. Delarna 9, 10 är enligt en utföringsform tillverkade av två lika stora skikt och är fästa till varandra längs kantema, t.ex. genom svetsning, för att forma en uppblåsbar blåsa. Fastsättningsmedlen för blåsa 6 är företrädesvis tillverkade från samma sorts skikt, och fastsättningsmedlet för blåsa 6 och de första och andra delarna 9, 10 kan alltså vara av samma material. Blåsan är företrädesvis fäst till ramen 4 genom fastsättningsmedlen när den är huvudsakligen inte uppblåst, och när blåsan därefter är uppblåst, är fastsättningsmedlen för blåsan 6 här i form av öglor tätas till ramen 4 mot blåsan, företrädesvis mot en mittlinje av blåsan, så att blåsan är säkert och stadigt fäst till ramen 4. Vardera av delarna har en konkav inre sida 10 15 20 25 30 7 och en konvex yttre sida som formar en uppblåsbar blåsa när delarna är fästa till varandra och uppblåst. Kompressionselementet 2 kan även formas genom andra tillvägagångssätt, exempelvis genom gjutning. När blåsan inte är uppblåst, är den första delen 9 och den andra delen 10 enligt en utföringsform av samma storlek. Enligt en utföringsform, är den forsta delen 9 och den andra delen 10 tillverkade av ett icke-elastiskt material, d.v.s. ett styvt material. Blåsan kan sedan ge ett fokuserat tryck över punktionssår när blåsan används och är uppblåst och även när trycket i blåsan ökas, eftersom den forsta delen 9 blir rundad mot handleden och trycker längs en longitudinell linje följ andes artären i vilken punktionen har gjorts.

Enligt en utföringsform, är den forsta delen 9 och den andra delen 10 gjorda av elastiskt material. Ifall elastiskt material används och kompressionselementet 1 fästs till patienten med en särskild åtdragning i fastsättningsbandet för enheten 3, kommer uppblåsning av blåsan huvudsakligen resultera i en ökad tryckarea på kompressionselementet 2 mot punktionssåret, istället för ett ökat tryck lokalt över artären. Detta är således en fördel ifall en ökad tryckarea är önskad, t.ex. ifall punktionssåret är stort, eller ifall det är önskvärt att förbättra distributionen av trycket. Ifall delama är tillverkade av material med olika elasticitet, kan delarna expandera olika när den uppblåsbara blåsan är uppblåst. Som kan ses från figurerna 3 och 4, är kompressionselementet 2, d.v.s. den uppblåsbara blåsan, uppblåst, och den första delen 9 är åtminstone delvis gjord av ett material med en högre elasticitet än den andra delen 10, vilket tillåter den första delen 9 på den uppblåsbara blåsan att expandera mer än den andra delen 10, och sedan att ge tryck mot punktionsstället på underarmen när kompressionselementet 2 är anordnat inom ramen 4 och kompressionsenheten 1 omfattandes kompressionselementet 2 i sin tur är fäst till underarmen. Den andra delen 10 i figurema är dock tillverkad av ett material med en lägre elasticitet än den första delen 9, och enligt en annan utföringsforrn är den andra delen 10 tillverkad av ett material med en elasticitet som huvudsakligen inte tillåter den andra delen 10 att expandera. När det uppblåsbara blåsan är uppblåst, kommer blåsan huvudsakligen bara att expandera mot punktionsstället när den används, vilket möjliggör en styrd trycksättning av punktionsstället. De första och andra delama 9, 10 kan även ha olika elasticitet för att ge nödvändig styrka till fastsättningsmedlen för blåsan 6. Den andra delen 10 kan alltså ha en hållfasthet som möjliggör att fastsättningsmedlen för blåsa 6 kan 10 15 20 25 30 8 fästas styvt mot ramen 4 utan att t.ex. böja fastsättningsmedlen för blåsa 6.

Fastsättningsmedlen för blåsa 6 kan fästas till kompressionselementet 2 längs den avskilj ande linjen mellan den första och andra delen 9, 10 t.ex. genom svetsning eller limning Om den uppblåsbara blåsan omfattar delar tillverkade av material med samma elasticitet och samma tjocklek, kommer de att expandera huvudsakligen symmetriskt när de blåses upp.

Den första delen 9 kan vara av ett material som ger särskilt önskade egenskaper mot huden på patienten, såsom en mjuk känsla eller friktion.

Den uppblåsbara blåsan är enligt en utföringsform tillverkad av polythenetereftalfilm, etylenvinylacetatñlm, polyuretanfilm eller någon arman sorts svetsbar plast.

Kompressionselementet 2 d.v.s. den uppblåsbara blåsan är företrädesvis tillverkad av ett transparent material som därmed ger möjligheten till direkt visuell observation av punktionssår, vilket underlättar positioneringen av kompressionselementet 2.

För att kurma blåsa upp kompressionselementet 2 omfattar det en fluidkoppling 12 anpassad att kopplas till ett rör 7 för uppblåsning av kompressionselementet 2. Två olika utföringsformer illustreras i figurema 6 och 7, varvid fluidkopplingen 12 i figur 6 är i form av en utsträckt kanal som tjänar som ett fyllnadsrör 7. Ett annat rör kan sedan träs över den utsträckta kanalen för att blåsa upp kompressionselementet 2. I slutet av fluidkopplingen 12 kan en ventil stängas och öppnas, t.ex. en avstängningskran, en backventil eller liknande kan tillhandahållas för att öppna fluidkanalen mellan kompressionselementet 2 och tryckenheten 15. Fluidkopplingen 12 i figur 7 är i form av ett rör 7 svetsat till kompressionselementet 2. Kompressionselementet 2 kan blåsas upp och trycksättas med hjälp av en tryckenhet 15 vilket illustreras i figur 8 och 9. I figur 8, är tryckenheten 15 en manometer anpassad att indikera trycket i kompressionselementet 2. I figur 9, är tryckenheten 15 en inj ektor anpassad att indikera trycket i kompressionselementet 2.

Fluiden som används för att blåsa upp kompressionselementet 2 är företrädesvis luft eller gas, men enligt en annan utföringsform är fluiden en vätska såsom en fysiologisk 10 15 20 25 30 9 saltlösning. En fördel med att använda en vätska är att ifall den uppblåsbara blåsan går sönder, t.ex. ifall den första delen 9 skrapas av en nål och går sönder så att fluid läcker från blåsan, så läcker vätska till såret och inte luft eller gas vilket kan vara farligare för patienten. När luft eller gas används, är dock trycket lättare att justera jämfört med när vätska används.

Fastsättningsbandet för enheten 3 är enligt en utföringsforrn fixerat till en sida av ramen 4.

Enligt en annan utföringsforrn, är bandet fixerat till ramen 4 med hjälp av en inre ram 8 anpassad att passa inuti ramen 4 i vilken kompressionselementet 2 är anordnad vilket kan ses i figurema 3 och 4. Bandet är i sin tur fast till den inre ramen 8.

Fastsättningsbandet för enheten 3 är företrädesvis flexibelt. Kompressionsenheten 1 kan fästas styvt till armen på patienten med hjälp av fastsättningsbandet för enheten 3 försett med kardborreband. Fastsättningsbandet för enheten 3 kan istället vara försett med hål och ramen 4 med en därtill passande fastsättningsknopp 1 1. Gällande material, kan bandet tillverkas av t.ex. en termoplastisk elastomer. .

Uppfinningen hänför sig också till ett radialkompressionssystem vilket illustreras bl.a. i figurema 8 och 9. Systemet omfattar en kompressionsenhet l som förklarats innan, och en dorsal underarrnsplatta 14 försedd med ett distalt och ett proximalt fastsättningsband 13, anpassade att fästa den dorsala underarmsplattan 14 vid den dorsala underarmen på patienten, varvid kompressionsenheten 1 är anpassad att anordnas runt en patients underarm när den dorsala underarmsplattan 14 är fäst och fixerad, så att kompressionselementet 2 ger tryck mot ett radialartärställe. Banden är företrädesvis flexibla. I figur 10 kan systemet utan kompressionsenheten l ses från undersidan av underarmen.

Figurema 11 och 12 visar en dorsal underannsplatta 14 som har en tredimensionell konkav form anpassad till formen på den dorsala underarmen så att den dorsala underarrnen kan vila mot underarmsplattan. Den dorsala underarmsplattan 14 har en väsentligen rektangulär utsträckning med motsatta långsidor och motsatta kortsidor 16, 17, och har en väsentligen stel enhetskropp anpassad att ligga under översidan av patientens 10 15 20 25 30 10 hand, handled och underarm. En exemplifierande bredd för plattan kan var 6-9 cm och längden ligger i intervallet av 15-23 cm. Naturligtvis kan olika storlekar för plattan vara tillgängliga, mindre för barn och större för vuxna och tjocka patienter.

I figuren kan ses att forrnen av sidan av plattan är anpassad till ytan av underarrnen under vidare användning och är också anpassad till anatomin för underarmen genom att den omfattar två långsträckta fördjupningar 18 löpande i den längsgående riktningen av plattan. Dessa två fördjupningar är ägnade att, under användning av plattan, så att ulnarbenet och radialbenet, i synnerhet de distala delarna av dessa ben, de så kallade styloiddelama av vardera ben, för patienten vilar i respektive fördjupning och att en långsträckt förhöjning 19, formad mellan fördjupningarna 18, är anpassad att sträcka sig i den mjukare vävnaden mellan benen för att orientera och stabilisera underarmen när den är fastsatt till plattan.

Figur 13 är en perspektivvy visande sidan vänd mot patientens underarrn för den dosala underarmsplattan 14 enligt uppfinningen.

För att patienten komfortabelt skall vila och orientera underarmen i den dorsala underarmsplattan 14 är höjden av den långsträckta förhöjningen 19 vid ett tvärsnitt av A- A, väsentligen vid mittpunkten av plattan i den längsgående riktningen, vid en nivå som ligger i intervallet på 10-5 0% av den totala höjden av plattan vid tvärsnittet A-A.

Tvärsnittet A-A visas till exempel i figurema 11-13. Höjden av förhöjningen 19 har indikerats med "h" i figur 14 och kan ligga i intervallet 5-15 mm och mera specifikt 6-9 mm, och den totala höjden indikeras med "H" som ligger i intervallet 15-30 mm.

Den dorsala underarmsplattan 14 kan vara stelt fastsatt till armen på patienten genom fastsättningsbanden 13 försedda med kardborreband. Fastsättningsbanden 13 kan också vara försedda med hål och plattan är då försedd med passande fastsättningsknoppar ll för detta ändamål. I det senare fallet, är banden företrädesvis tillverkade av ett åtminstone delvis elastiskt material för att säkerställa en bekväm passning. 10 15 20 25 30 ll Den dorsala underarmsplattan 14 är väsentligen vågformad i den längsgående riktningen så att den endast vilar på dess kortsidor 16, 17 när den ligger på en plan yta. Värdera av kortsidoma 16, 17 har en väsentligen rak stödjande kant längs en större del av dess längd och de stödjande kanterna av dessa kortsidor 16, 17 är anordnade i samma virtuella plan.

Därigenom medger plattan ett stabilt stöd när den används på en slät yta, till exempel ett bord. När plattan ligger på en slät yta är mittpunkten för plattan ungefär 1 cm ovanför ytan.

För att till exempel få tillgång till blodkärlen på den dorsala sidan av handen är enligt en alternativ utföringsform den dorsala underarrnsplattan 14 försedd med ett uttag 20 som sträcker sig från den distala kortsidan 16 och är riktad i en proximal riktning så att en öppning, med en väsentligen rektangulär form, är anordnad i plattan. Detta uttag 20 visas i figur 15. Figur 16 är en perspektivvy från sidan vänd mot patientens underarm för den dorsala underarmsplattan 14 enligt den alternativa utföringsformen.

Ytan som inte är avsedd att vara vänd mot underarrnen är försedd med en ytstruktur sådan att friktionen är höjd och att nämnda höga friktionsyta sträcker sig åtminstone längs den mittersta tredjedelen av plattan.

Gällande materialet kan den dorsala underarmsplattan 14 vara tillverkad av tryckpressad plast eller något annat lämpligt material som stabiliserar underarmen. Ett föredraget material är polypropylen eller polykarbonat. Fastsättningsbanden 13 är företrädesvis tillverkade av en terrnoplastisk elastomer.

När underarmen på patienten har stadigt fixerats i den dorsala underarrnsplattan 14 genom fastsättningsbanden 13 kan punktionen göras för t.ex. ett valfritt interventionsingrepp. När det önskade ingreppet är klart, stoppas blodflödet från punktionssåret genom att påföra tryckelementet 2 mot punktionssåret. Därigenom stoppas blodflödet direkt och effektivt.

Den föreliggande uppfinningen är inte begränsad till ovan beskrivna utföringsfonner utan olika alternativ, modifieringar och ekvivalenter kan användas. Därför skall ovan 12 utfóringsforrner inte betraktas som begränsande av uppfinningens skyddsomfång, vilket definieras av de bifogade patentkraven. 10 15 20 25 Hänvisningsbeteckningar 1 Kompressionsenhet 2 Kompressionselement 3 Fastsättningsband för enhet 4 Ram 5 Fastsättningsband för ram 6 Fastsättningsmedel för blåsa 7 Rör 8 Inre ram 9 Första del 10 Andra del 11 Knopp 12 Rör-/fluidkoppling 13 Fastsättníngsband 14 Dorsal underarmsplatta 1 5 Trycksättningsenhet 16 Distal kortsida 17 Proximal kortsida 1 8 Försänkning 19 Förhöjning 20 Uttag

Claims (23)

10 15 20 25 30 Ändrade krav, l november 2010

1. Kompressionsenhet (1) anpassad att anordnas kring en patients underarm för att ge tryck mot ett radialartärställe, k ä n n e t e c k n a d a v a tt kompressionsenheten (1) omfattar ett fastsättningsband för enhet (3) försedd med en ram (4), och ett kompressionselement (2) i form av en uppblåsbar blåsa, kompressionselementet (2) är vidare anordnat inom nänmda ram (4), så att när kompressionselementet (1) är anordnat kring en patients underarm, ger kompressionselementet (2) tryck mot punktionssåret när kompressionselementet (2) är uppblåst, varvid nämnda ram (4) har en huvudsakligen rektangulär form.

2. Kompressionsenhet (1) enligt krav 1, varvid nämnda kompressionselement (2) har en utsträckt utbredning, definierandes en longitudinell axel på elementet, i riktningen av en artär till vilken den ska appliceras.

3. Kompressionsenhet (1) enligt krav 1 eller 2, varvid kompressionselementet (2) är anpassat att fästas till nämnda ram (4) genom åtminstone en mekanisk fog.

4. Kompressionsenhet (1) enligt krav 3, varvid kompressionselementet (2) omfattar fastsättningsmedel för blåsa (6) i fonn av öglor fästa till utsidan av den uppblåsbara blåsan, och ramen (4) omfattar fastsättningsmedel för ram (5) anpassade att passa ihop med nämnda öglor för att hålla nämnda kompressionselement (2) på plats i nämnda ram (4).

5. Kompressionselement (1) enligt krav 1, varvid kompressionselementet (2) är fast till nämnda ram (4) med hjälp av limning eller svetsning.

6. Kompressionselement (1) enligt något av tidigare krav, varvid kompressionselementet (2) omfattar en första del (9) anpassad att vetta mot ett punktionssår, och en motsatt andra del (10), den första delen (9) och den andra delen (10) är anpassade att fästas till varandra. 10 15 20 25 30 2

7. Kompressionsenhet (1) enligt krav 6, varvid nämnda första del (9) och nämnda andra del (10) är tillverkat av elastiskt material. .

8. Kompressionsenhet (1) enligt krav 7, varvid nämnda första del (9) och nämnda andra del (10) är åtminstone delvis tillverkade av material med olika elasticitet.

9. Kompressionsenhet (1) enligt krav 6, varvid nämnda första del (9) och nämnda andra del (10) är tillverkade av icke-elastiskt material.

10. Kompressionsenhet (1) enligt något av föregående krav, varvid kompressionselementet (2) omfattar en rörkoppling (12) anpassad att kopplas till ett rör (7) för uppblåsning av kompressionselementet (2).

11. Kompressionsenhet (1) enligt något av föregående krav, varvid kompressionselementet (2) är tillverkat av ett transparent material, vilket därmed ger möjlighet till direkt visuell observation av punktionssåret, vilket underlättar positioneringen av kompressionselementet (2).

12. Kompressionsenhet (1) enligt något av föregående krav, varvid nämnda fastsättningsband för enhet (3) är fixerat till ramen (4).

13. Kompressionsenhet (1) enligt krav 12, varvid fastsättningsbandet för enhet (3) är försett med kardborreband att användas för att fästa enheten till patientens arm.

14. Kompressionsenhet (1) enligt krav 12, varvid nämnda fastsättningsband för enhet (3) är försett med hål och att ramen (4) är försedd med en därtill passande knopp (11).

15. Radialartärkompressionssystem, k ä n n e t e c k n at a v att det omfattar en kompressionsenhet (1) enligt något av kraven 1 till 14, systemet omfattar vidare en dorsal underarmsplatta (14) försedd med ett distalt och ett proximalt fastsättningsband (13), anpassat att fasta den dorsala underarmsplattan (14) på den dorsala underarrnen på en 10 15 20 25 30 3 patient, varvid kompressionsenheten (1) är anpassad att anordnas runt en patients underarm där nämnda dorsala underarmsplatta (14) fästs och fixeras, så att kompressionselementet (2) ger tryck mot ett radialartärställe.

16. Radialkompressionssystem enligt krav 15, omfattande en dorsal underarmsplatta (14) med en tredimensionell konkav form anpassad till formen för den dorsala underarmen så att den dorsala underarrnen kan vila på underarmsplattan, den dorsala underarrnsplattan har en väsentligen rektangulär utsträckning med motstående långsidor och motstående kortsidor (16, 17) och har en väsentligen stel enhetskropp anpassad att ligga under översidan av patientens hand, handled och underarm, formen på sidan av plattan anpassad att vara vänd mot underarrnen under användning, och är anpassad till anatomin för underarmen genom att den omfattar två långsträckta fördjupningar (18) löpande i den längsgående riktningen av plattan sådana att, vid användning av plattan, ulnarbenet och radialbenet hos patienten vilar i respektive fördjupning (18) och att en långsträckt förhöjning (19), formad mellan fördjupningarna, är anpassad att sträcka sig in i den mjuka vävnaden mellan benen för att orientera och stabilisera underarmen när den är fastsatt till plattan.

17. Radialkompressionssystem enligt krav 16, omfattande en dorsal underannsplatta (14) varvid höjden av den längsgående förhöj ningen (19) vid ett tvärsnitt A-A väsentligen vid en mittpunkt av plattan vid den längsgående riktningen är på en nivå som ligger i intervallet l0-50% av den totala höj den för plattan vid nämnda tvärsnitt A-A.

18. Radialkompressionssystem enligt något av kraven 15 till 17, varvid nämnda fastsättningsband (13) är försedda med kardborrband för att sätta fast plattan på patientens arm.

19. Radialkompressionssystem enligt något av kraven 15 till 17, varvid nämnda fastsättningsband (13) är försedda med hål och att plattan är försedd med motsvarande fastsättningsknoppar (1 1 ).

20. Radialkompressionssystem enligt något av kraven 16 till 19, varvid den 10 15 20 25 4 dorsala underamsplattan (14) är väsentligen bågfonnad i den längsgående riktningen så att den endast vilar på dess kortsidor (16, 17) när den är anordnad på en plan yta, och att vardera av nämnda kortsidor (16, 17) har en väsentligen rakt stödjande kant längs en större del av dess längd och att nämnda stödjande kanter på nämnda kortsidor (16, 17) är anordnade i samma virtuella plan.

21. Radialkompressionssystem enligt något av kraven 16 till 20, varvid den dorsala underarmsplattan (14) är försedd med ett uttag (20) sträckande sig från den distala kortsidan (16) och sträckande sig i den proximala riktningen så att en öppning, med en väsentligen rektangulär form är anordnad i plattan, till exempel for att få tillgång till blodkärl på den dorsala sidan av handen.

22. Radialkompressionssystem enligt något av kraven 15 till 21, varvid ytan på den dorsala underarrnsplattan (14) som inte är avsedd att vara vänd mot underarmen är försedd med en ytstruktur sådan att friktionen är hög och att nämnda höga friktionsyta sträcker sig åtminstone längs den mittersta tredjedelen av plattan.

23. Radialkompressionssystem enligt något av kraven 15 till 22, varvid den dorsala underarrnsplattan (14) är tillverkad av pressgjuten plast.