SE532323C2 - Silplåtar med slitsar vars inloppskanter har krökt tvärsnitt - Google Patents

Description

25 30 532 323 cellulosamassa, till exempel kraftmassa, både i kontinuerliga och satsvisa kokare. Silplàtar utgörs av filter som möjliggör att lut avdras från en kokare, men förhindrar avdragningen av fibröst material. Silplâtar är i regel anordnade runt en inre omkrets av en kokare. Plàtens inre yta är utsatt för flisslurryn i kokaren och plåtens yttre yta bildar en vägg mot en lutavdragningskammare. Silplåten kan ha ett flertal rader av smala slitsar, genom vilka lut (men inte fiber) avdras från flisslurryn och flödar in i avdragningskammaren.

Slitsarna i silplåtar har en tendens att täppas till eller proppas igen med fibrer och varit en källa för försämring av massaprocessens kvalitet. Olika typer av slitskonstruktioner har utvecklats för att minska tendensen för tilltäppning och igenproppning. Det har märkts till exempel att inriktande av slitsarna diagonalt i förhållande till kokarens vertikalaxel och horisontalplan minskar tilltäppning och igenproppning av 6,l65,323. igenproppning av de diagonala slitsarna förekommer emellertid slitsar. Se US~patent nr. Tilltäppning och fortfarande och det finns ett ständigt behov av anordningar som minskar vidare slitsarnas tendens att täppas till och proppas igen.

Det har väckt oro att flis i en kokare täpper till slitsarna i en kokarsil. Slitsarna är så smala att de spärrar flis så att den inte kan avdras från en kokare tillsammans med kokluten.

Eftersoni de är smala, finns det en risk att flis råkar i stockning i slitsar. Denna risk är relativt stor med vertikala slitsar i en kontinuerlig kokare, där flis rör sig i slitsarnas riktning. Risken blir mindre med diagonala slitsar, i vilka flis rör sig vertikalt och i en vinkel i förhållande till slitsarna. När flis passerar tvärs de diagonala slitsarna, kan flisen fastna vid slitsarna och täppa till dem. 10 15 20 25 30 533 323 Det har funnits länge ett behov av slitsar, i synnerhet diagonala slitsar, i en silplåt med en mindre risk för tilltäppning eller igenproppning med flis. Behovet baserar sig på de svårigheter som finns när flis täpper till slitsar och spärrar stromningen av koklut genom silen och ut ur kokaren.

Fastän behovet är störst hos kontinuerliga kokare, finns det också ett behov av slitsar som inte blir tilltäppta i silplåtar hos satsvisa kokare, i synnerhet i diagonala silplàtar.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN En ny silplåt har utvecklats innefattande slitsar som är försedda med längsgående inloppskanter med krökt tvärsnitt, i stort sett för att minimera fastnandet av flis vid kanterna och avleda flis till massaflödet. Slitsarnas krökta inloppskanter är belägna nära silplåtens inre yta och vetter mot massaflödet. Slitsarnas krökta inloppskanter kan vara avrundade, vinklade, sluttande, avfasade, sneda, lutande eller skeva. Inloppen kan ha till exempel en stor krokningsradie mellan en tredje del och två tredje delar av plåtens tjocklek.

De krökta inloppen kan vara belägna bara på slitsens nedre sidoyta eller på slitsens övre och nedre sidoyta. Ett krökt inlopp bara på den nedre sidoytan är lämpligt för en kontinuerlig kokare, i vilken strömningen av massa sker i regel nedåt och flis har en tendens att stöta mot inloppskanten av slitsarnas nedre sidor. Kroktä inlopp både på slitsarna övre och nedre sidoyta är lämpliga både för kontinuerliga och satsvisa kokare, Dessutom kan slitsens nedre sidoyta ha ett horisontalt. tvärsnitt. eller luta uppåt från plåtens inre yta mot den yttre ytan. En dylik horisontal eller uppåt lutande nedre slitsyta tenderar att avleda flis i slitsen ut ur slitsen och ut till massaflödet. 10 15 20 25 30 35 532 323 En silplåt för ett kärl for behandling av cellulosahaltigt material, vilken» silplåt innefattar: slitsar* son1 har krökta längsgående inloppskanter på sidoväggen närliggande silplåtens inre yta och vettande mot ett massaflöde.

Ett silplåtsarrangemang har utvecklats för ett kontinuerligt kokarkärl for att behandla cellulosahaltigt material, vilket arrangemang innefattar: ett flertal silplåtar för ett behandlingskarl for cellulosahaltigt material, var och en av vilka plåtar har ett bàgformigt tvärsnitt och silplåtarna är anordnade så att de bildar en ring som är fäst vid kokarkärlets inre yta, och varje silplàt innefattar slitsar som har krökta längsgående inloppskanter närliggande silplåtens inre yta och vettande mot ett massaflöde.

Ett förfarande har utvecklats för avdragning av en vätska från ett kontinuerligt kokarkärl, vilket förfarande innefattar följande steg: cellulosahaltigt material och en vätska behandlas i kärlet, varvid det cellulosahaltiga materialet flödar genom karlet tills materialet matas ut genom kärlets avdras genom ett utloppsoppning; en del av vätskan silplåtsarrangemang, där silplåtar är anordnade så att de bildar~ en ring sonm är fäst vid, kokarkärlets inre yta, och varje silplåt innefattar slitsar son: har krokta längsgående inloppskanter närliggande silplàtens inre yta och vettande mot ett massaflöde, och cellulosahaltigt material som flödar genom kärlet avleds med hjälp av de krökta inloppskanterna for att undvika fastnandet av materialet i slitsarna, vilka krokta inloppskanter är företrädesvis belägna åtminstone på en nedre sida eller nedstromssida i en kontinuerlig kokare.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA FIG. l är en vy framifrån av en konventionell kontinuerlig kokare som visas schematiskt och delvis uppskuren; 10 15 20 25 30 35 532 323 FIG. 2 är en vy framifrån av ett konventionellt inre silarrangemang och kokarens vägg som visas schematiskt; FIG. 3 är en vy framifrån av flera sammanställda silplåtar i ett konventionellt silarrangemang; FIG. 4 och 5 är vyer framifrån respektive bakifrån av en del av en konventionell silplåt; FIG. 6 är ett partiellt tvärsnitt av en konventionell silplåt längs linjen 6-6 i FIG. 5; FIG. 7 är en vy framifrån av en forsta utföringsform av en silplåt som har diagonala slitsar med krökta, t.ex. avrundade, inloppskanter; FIG. 8 är en sidovy i tvärsnitt av den första utforingsformen av en silplåt längs linjen 8-8 i FIG. 7; FIG. 9 är en vy framifrån av en andra utforingsfonn av en silplåt som har diagonala slitsar med avrundade inloppskanter; FIG. l0 är en sidovy i tvärsnitt av den första utföringsformen av en silplåt längs linjen 10-10 i FIG. 9.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN FIG. l är en sidovy av en vertikal kontinuerlig kokare 10 for behandling av cellulosahaltigt fibermaterial, till exempel träflis för att förvandla det till fibermassa. Även om en vertikal konventionell kokare visas, är silplåtarna OCh silslitsarna som beskrivs häri tillämpbara även på andra typer av cylindriska kontinuerliga och satsvisa kokare. Även om de visas i samband med en nya silplåtarna som. beskrivs häri 10 15 20 25 30 35 532 323 kontinuerlig kokare, är silplåtarna tillämpbara på satsvisa kokare.

En slurry av finfordelat cellulosahaltigt fibermaterial och kokningskemikalie matas in i kokarens topp 12 och en slurry av fardigkokt massa och avlut avlägsnas från bottnen 14. Kokaren 10 innefattar en cylindrisk mantel 16 som bildar typiskt en pelare som är till exempel 100 fot (30 meter) hög. Ett flertal cylindriska silarrangemang 18 är belägna inom den cylindriska manteln.

FIG. 2 är en inre vy av ett silarrangemang 18 som har ett flertal nivåer av cylindriska silsektioner 20. Silarna kan innefatta silplåtar 22 som är sammanställda så att de bildar den cylindriska silsektionen. Silplåtarna är fästa vid ett stativ 24 på mantelns 16 inre vägg. Stativet 24 innefattar till exempel stavar av nætall, vinkeljärn eller motsvarande element som är anslutna direkt till kokarens yttre mantel 16, även om stativet 24 också kan vara separat och löstagbart från kokaren. Varje silsektíon. bildar 'vanligtvis en cirkelformig ring runt den inre väggen av kokarens 10 cylindriska mantel 16.

FIG. 3 är ett schematiskt diagram av en del av en silsektion 20 i ett silarrangemang 18. Sektionen innefattar en uppsättning av silplåtar 26 av metall. Varje plåt har rader av trapetsformiga silslitsområden 34 (visas schematiskt i FIG. 3). Dessa slitsområden definierar rader av silslitsar, såsom slitsraderna 34 som visas i FIG. 4 och 5. Mellan slitsomràdena 34 på en silplåt finns släta icke-slitsade områden 38 som är parallella med slitsområdena.

Slitsområdena 34 visas som horisontella rader i FIG. 3 och som vertikala spalter i FIG. 2. Inriktandet av slitsomràdena kan variera från kokare till kokare; från silarrangemang till lO 15 20 25 30 35 532 323 ~J silarrangemang i en enstaka kokare; från silsektion till silsektion; och fràn slitsområde till slitsområde i en enstaka silsektion eller silplàt. Även om slitsområdena 34 är i regel vertikalt eller horisontalt inriktade, kan de också anordnas diagonalt i förhållande till kokaren.

Silplåtarna har smala slitsar eller öppningar (kollektivt hänvisade till som slitsar) som sträcker sig genom plåtens 26 tjocklek och möjliggör att lut, men inte fibrer, passerar genom plåtarna. Slitsarna kan vara anordnade i olika horisontalt eller i en sned förhållande inriktningar, såsom vertikalt, vinkel, till exempel i en 45 graders vinkel, i till det vertikala. Det har märkts att diagonala slitsar har bättre motstånd mot tilltäppning/igenproppning med fibrer än vertikala och horisontala slitsar.

En ringformig kammare 28 för att samla luten, är vanligtvis belägen bakom varje silarrangemang 18. Lut avdras genom varje sil från flödet (F) av massaslurry som passerar i regel nedåt genom kokaren. Nedanom varje ringformig kammare 28 finns ofta mindre ringformigat fördjupningar 30, son1 i allmänhet kallas för "inre samlingsrör", för insamling av lut från kamrarna 28.

Lut som samlas i fördjupningarna 30 matas ut genom ledningar 32 för avlägsnande av lut. Även om dessa kammare och fördjupningar visas så att de är belägna innanför manteln 16, kan de också befinna sig utanför manteln, dvs. "yttre samlingsrör" kan användas. så att det har en kontinuerlig Silarrangemanget 18 visas cylindrisk silyta som utgörs av en silplåt 26, där plåten har sektioner, t.ex. rader, av silslitsar. Silytan behövef emellertid inte vara kontinuerlig eller cylindrisk. Silytan kan också innefatta till exempel ett flertal individuella cirkelformiga silar eller silytan kan innefatta växelvis anordnade silytor och blotta plåtar, vilket i regel hänvisas 10 15 20 25 30 532 323 till som ett "schackbrädesmönster". Flera än bara ett dylikt silarrangemang 18 kan användas i samma kokarkärl 10. Vidare kan silarrangemanget vara koniskt sa att diametern av silarrangemangets botten kan vara större än diametern vid toppen. Koniska silarrangemang kan användas för att korsa kokarkärlets område av ökande diameter.

Varje silarrangemang 18 visas så att de har silsektioner med ett flertal silplåtar, t.ex. tre nivåer, dvs. en övre, mellersta och nedre nivå. Antalet silplåtar 26 i varje sektion 20 och arrangemang 18 kan variera från arrangemang till arrangemang i en enstaka kokare, och från kokare till kokare.

Bredden av silplåtens slitsar kan vara till exempel inom området 3 mm - storlek och 9 mm. Vidare kan slitsens form, inriktning i. varje silplàtssektion 20 variera. Till exempel slitsarnas bredd i den övre sektionen kan vara ungefär 3 mm - 4 mm, vilket kan vara smalare än slitsarnas bredd i den mellersta sektionen som är t.ex. ca 4 - 5 mm. På motsvarande satt kan slitsarnas bredd i den mellersta sektionen vara smalare än slitsarnas bredd i den nedre sektionen som är t.ex. ca 5 - 6 mm. Det är troligt att användningen av slitsar med ökande bredd i den nedre silen i ett silarrangemang 18 minskar slitsarnas tendens att bli tilltäppta av fibrer i massaslurryn. Dessutom kan slitsarnas längd i en silplåt vara enhetlig också från en sektion till en annan sektion.

Såsom visas i FIG. 4, är slitsområdena 34 som visas i silplàten 38 diagonala och de bildar en vinkel (u) i förhållande till horisontalplanet. Inriktandet av slitsarna från silarrangemang till till kan variera från kokare till kokare; silarrangemang i en enstaka kokare; från silsektion silsektion, och från slitsrad till slitsrad i en enstaka sil eller silplåt. 10 15 20 25 30 532 323 Individuellt bildar i FIG. bearbetade slitsar 40 regel en horisontell rad som utgör ett slitsområde 34. 4 visar silplåtens 26 yttre yta 42, där den yttre ytan vetter* mot lutkammaren 30. FIG. 5 visar silplåtens 26 inre yta 44, där den inre ytan vetter mot flisslurryn i kokarkärlet.

Silplåtarna är fästa vid stativet 28 med tappar 46 som sträcker sig genom tapphål 48 i plåten. Flera tappar och tapphàl kan användas för att fästa varje silplåt 26 vid stativet 28.

Var och en av de schematiskt illustrerade slitsarna 40 är diagonala och inriktade i en vinkel alfa d i förhållande till kokarkärlets vertikalaxel eller horisontalplan. Medan slitsarna kan inriktas vertikalt eller horisontalt i förhållande till massaflödets (F) riktning, har diagonala slitsar mindre benägenhet för tilltäppning/igenproppning.

Slitsvinkeln d (FIG. 4) kan vara mellan 30 och 60 grader, och är företrädesvis ca 45 grader. Slitsvinkeln är den vinkel som bildas av slitsens axel som är parallell med plåten i förhållande till kärlets vertikalaxel.

Varje slits 40 är belägen på ett horisontellt avstånd 50 av ca en tum, t.ex. 0.75 - 1.5 tum, från en intilliggande slits.

Vart och ett av slitsområdena 34 har en vertikal dimension 52 mellan l.5 och 3 gånger avståndet 50 mellan intill varandra liggande slitsar 40.

De icke~slitsade släta områdena 38 har en vertikal dimension 54 som. är företrädesvis ungefär densamma som slitsens 40 vertikala. dimension 52, t.ex. ca två tum. Företrädesvis är slitsens vertikala dimension 52 för varje (-rad) (eller horisontala) (eller horisontala) slitsområde 34 och den vertikala dimensionen 54 för de icke-slitsade släta områdena 38 väsentligen desamma i vilken som helst enstaka silplåt, även 10 15 20 25 30 532 323 l0 om de kan variera under några förhållanden. Även slitsvinkeln a är företrädesvis 40 från ett densamma för alla slitsar slitsområde 34 till det nästkommande området i en silplàt, även om det igen kan finnas variationer från område till område. Samtliga slitsområden 34 inom en bestämd silplàt 26 har företrädesvis också samma inriktning, men vertikalt från en silplàt 26 till den följande kan slitsarna 40 ha motsatta inriktningar (dvs. i en silplàt kan slitsarna. 40 luta från vänster till höger i riktning från toppen till bottnen och i en andra från höger till vänster i riktning från toppen till bottnen).

Såsom visas i FIG., 6 har slitsarna 40 i varje slitsomràde 34 en smal öppning i plàtens 36 inre yta 42 och en vid öppning i plåtens yttre yta 44. Till slitsens bredd (W) kan tas slitsens smala dimension, i jämförelse med slitsens längd (L) (såsom visas i FIG. 4). Slitsens tjocklek (T) är plåtens 36 tjocklek.

Om slitsen är utmed sin tjocklek (T), kan (FIG. 6), avsmalnande avsmalningsvinkeln vara beta (ß) t.ex. 30 grader. I en särskild utföringsform kan bredden (W) mätas vid slitsens smalaste öppning, såsom i plàtens 36 inre yta 42. I allmänhet har alla slitsar 40 i ett slitsområde 34 (och även i en (W), (L)f kan emellertid variera silplàt) enhetliga bredder längder tjocklekar (T) och avsmalningar (B). Slitsbredden (W) från slitsomràde till slitsområde, från silplåt till silplàt och/eller från silsektion till silsektion inom ett silarrangemang.

FIG. 7 och 8 är en vy framifrån respektive en sidovy i tvärsnitt av en första utföringsform av en silplåt 50 som har diagonala slitsar med avrundade längsgående inloppskanter.

Silplåten som visas i FIG. 7 och 8 är lämpligast för kontinuerliga kokare, där massaslurryn passerar slitsarna i riktning nedåt. Plåten 50 kan tillämpas även på en satsvis 10 15 20 25 30 532 323 11 kokare.

Slitsarna 52 är diagonala. och anordnade i rader av slitsomràden 54. Flis 56 i en massaslurry flödar i stort sett i riktning (F) nedåt i en kontinuerlig kokare och kan vara i regel stationär i en satsvis kokare. Plåtens inre yta 58 vetter mot flisflödet (F) och en yttre yta 60 vetter mot lutsamlingskamrarna. Slitsarnas bredd (X) vid deras hals är slitsens smalaste del. Bredden (X) kan vara till exempel 2 - 9 millimeter.

En nedre längsgående sida 62 av varje slits sträcker sig över slitsens längd och är belägen på slitsens nedströmssida i förhållande till flödets (F) riktning. Den nedre sidan har ett krökt inlopp 64 som kan vara till exempel avrundat, vinklat, sluttande, avfasat, snett och lutande. Det krökta inloppet 64 är mindre benäget för att fånga flis 56 i nessaflödet (F).

Vassa inloppskanter, i synnerhet kanterna av slitsarnas nedre sida, som förekommer hos slitsar enligt tidigare teknik, är mera benägna att fånga flis och således låta flis att täppa till slitsen.

FIG. 7 och 8, Det krökta inloppet 64 hos slitsen som visas i och i synnerhet på slitsens nedre sida, har en tendens att avleda flis tillbaka till flödet (F) och børt ifrån slitsen.

Slitsinloppets krökning kan definieras av krökningsradien.

Radien kan vara t.ex. från en tredje del till två tredje delar av plåtens tjocklek (T). I betraktande av det krökta inloppet kan slitsens (X) smalaste område vara beläget inåt från inloppet 64. Det smalaste området kan vara en hälS Strax nedanom inloppet och mellan plàtens inre yta 58 och yttre yta 60.

Den nedre längsgående sidoytan 62 av varje slits 52 kan bilda en lutningsvinkel (w) av O - 15 grader, företrädesvis 5 - 15 grader, i förhållande till horisontalplanet. Denna 10 15 20 25 30 532 323 12 lutningsvinkel förorsakar att tvärsnittet av den nedre sidoytan är parallellt med horisontalplanet eller har en lutning uppåt i förhållande till plåtens inre yta 58. Den nedre sidoytan med en horisontell eller krökt lutning tenderar att avleda flisen som hamnat i slitsen tillbaka till massaflödet (F) och bort ifrån slitsen. Den nedre sidoytans lutning är inåt på det krökta inloppets 64 plåt. Kombinationen av det krökta inloppet och den horisontella eller lutande nedre sidan ökar slitsarnas 52 förmåga att avleda flis till massaflödet och undvika tilltäppning.

Slitsarna 52 i plåten 50 har en expanderande öppning med en öppningsvinkel (B) som underlättar lutens (FL) rörelse genom slitsenr och silplåten. På grund av den. nedre sidoytans 62 lutning är öppningsvinkeln (betecknad med pilens FL vinkel) förskjuten med en lutning uppåt som är densamma som summan av hälften av öppningsvinkeln (B) och hela lutningsvinkeln (Q) av slitsens nedre sida. Den uppåt förskjutna öppningsvinkeln resulterar* i det att luten (FL) flödar genom slitsen. i en större vinkel uppåt än hos en konventionell slits. Dessutom har den övre sidan 66 av varje slits en vinkel som är vald så att den åstadkommer den önskade öppningsvinkeln (B). Till exempel en vinkel på 45 grader av den övre sidans 66 tvärsnitt och en nedre sidan 62 vinkel (w) på l5 grader av den åstadkommer en öppningsvinkel (ß) på 30 grader och en förskjutningsvinkel på 30 grader, där förskjutningsvinkeln är illustrerad med det genomsnittliga flödets (FL) riktning genom slitsen.

FIG. 9 och 10 är en vy framifrån respektive en sidovy i tvärsnitt av en andra utföringsform av en silplåt 70 som har diagonala slitsar 72 och avrundade längsgående inloppskanter 74. Piàten 70 ar kokare, där till satsvis förhållande lämpligare för en massaslurryn är relativt stationär i 10 15 20 25 30 532 323 13 plåtarna, men kan också tillämpas på en kontinuerlig kokare.

Plåten 70 har en krokt inloppskant 74 lik den i FIG. 8 visade krökta inloppskanten 64. Plàten. 70 har krökta inlopp 74 på slitsens övre längsgående sidovägg 76 och nedre längsgående sidovägg 78 i krökt till en inloppskant bara på De krökta motsats slitsens nedre sidovagg i plåten som visas i FIG. 8. inloppen 74 på slitsens övre och nedre sidoväggar 78 kan vara till exempel avrundade, vinklade, sluttande, sneda, avfasade och lutande. Slitsinloppens 74 krokning kan definieras av krökningsradien. Radien kan vara t.ex. från en tredje del till två tredje delar av plàtens tjocklek (T). I betraktande av det krökta inloppet kan slitsens (X) smalaste omrâde vara inåt från slitsinloppet. Det smalaste området kan vara en hals strax nedanom. inloppet och .mellan plåtens inre yta 58 och yttre yta 60.

Både slitsens övre och nedre sidoväggar kan vara lutande för att bilda. en expanderande öppningsvinkel (ß) på 30 grader.

Slitsarnas oppningsvinkel som visas i FIG. 7 - 10 kan variera och ligger företrädesvis inom omrâdet av l0 - 30 grader. Öppningsvinkeln for slits 72 är inte förskjuten såsom vinkeln för slits 52 i FIG. 8. Öppningsvinkeln för slits 72 är ungefär symmetrisk med en horisontallinje. Även om uppfinningen har beskrivits i anslutning till vad som for närvarande kan anses vara den mest praktiska och föredragna utföringsformen, är det underförstått att uppfinningen inte är begränsad till den beskrivna utforingsformen, utan tvärtom är avsedd att täcka olika modifikationer och ekvivalenta utföranden som faller inom ramen för bifogade patentkrav.

Claims (26)

lO 15 20 25 30 35 532 323 14 PATENTKRÄV

1. Silplåt (50, 70) haltigt material, vilken silplàt möjliggör att lut avdras från för ett behandlingskärl för cellulosa- behandlingskärlet men förhindrar avdragning av fibröst material, vilken silplàt kännetecknas av att den innefattar: slitsar (52, 72) längsgående inloppskanter med krökt tvärsnitt som sträcker sig genom plåtarna och har (64, 74) när- liggande silplåtens inre yta (58) och vettande mot ett massa- flöde, när de är inmonterade i behandlingskärlet.

2. Silplåt (50, 70) inloppskanterna med krökt tvärsnitt enligt patentkravet l, där formen av (64, 74) av följande: avrundad, avfasad och lutande. är åtminstone en

3. Silplât (50, 70) loppskanterna med krökt tvärsnitt enligt patentkravet 1 eller 2, där in- (64, 74) har en kröknings- radie inom området från en tredje del till två tredje delar av plàtens tjocklek.

4. Silplát (50, 70) enligt något av föregående patentkrav, där inloppskanterna med krökt tvärsnitt (64, 74) (62, 78) (52, var och en av slitsarnas nedre sidor lutar företrädesvis från (58) (50), draget i en vinkel av 5 - 15 grader. är belägna bara pà en nedre sida av varje slits 72), varvid plåtens inre yta till dess yttre yta mest före-

5. Silplåt (50, 70) inloppskanterna, med, krökt tvärsnitt (52, 72) (66, 76) enligt något av patentkraven 1 - 3, där (64, 74) (62, 78) är belägna på slitsarnas övre och nedre sidor.

6. Silplåt (50, 70) (52, 72) spetsig vinkel i förhållande till kärlets vertikalaxel. enligt något av föregående patentkrav, där slitsarna som är parallella med plåten bildar en 10 l5 20 25 30 35 532 323 15

7. Silplåt (50, 70) (52, 72) enligt något av föregående patentkrav, där slitsarna har en förskjutningsvinkel vinkelrätt mot plåten i en vinkel av 15 - 30 grader i förhållande till horisontalplanet.

8. Silplåt (50, 70) (52, 72) enligt något av föregående patentkrav, där slitsarna är anordnade i radsektioner på sil- plàten och sektionerna är anordnade i rader och spalter på plåten.

9. Silplàt (50, 70) enligt något av föregående patentkrav, där varje slits (52, 72) har en lucka mellan sina motsatta kanter och luckan har en bredd mellan 3 millimeter (mm) och 9 mm.

10. Silplåtsarrangemang för ett kontinuerligt kokarkärl för cellulosahaltigt material, vilket arrangemang kännetecknas av att det innefattar: ett flertal silplåtar (50, 70) för cellulosahaltigt material, för ett behandlingskärl vilka silplàtar möjliggör att lut avdras från behandlingskärlet men förhindrar avdragning av fibröst material, var och en av vilka plåtar har ett båg- formigt tvärsnitt, och silplàtarna är anordnade så att de bildar en ring som är fäst vid kokarkärlets inre yta, och varje silplåt innefattar slitsar (52, 72) som har längs- gående inloppskanter med krökt tvärsnitt (64, 74) närliggande silplàtens inre yta (58) och vettande mot ett massaflöde.

11. ll. Silplàtsarrangemang enligt patentkravet 10, där inlopps- krökt (64, 74) åtminstone en av följande: avrundad, avfasad och lutande. kanterna med tvärsnitt har en form av 10 15 20 25 30 532 323 16

12. Silplåtsarrangemang enligt patentkravet 10 eller 11, där (64, 74) radie inom området från en tredje del till två tredje delar av inloppskanterna med krokt tvärsnitt har en kröknings- plàtens tjocklek.

13. Silplåtsarrangemang enligt något av patentkraven 10 - 12, där inloppskanterna med krökt tvärsnitt (64, 74) är belägna bara på den nedre sidan (62, 78) av varje slits (52, 72).

14. Silplåtsarrangemang enligt något av patentkraven 10 - 12, där inloppskanterna med krokt tvärsnitt (64, 74) är belägna på slitsarnas (52, 72) övre (66, 76) och nedre (62, 78) sidor.

15. Silplàtsarrangemang enligt något av patentkraven 10 - 14, där slitsarna (52, 72) bildar en spetsig vinkel i för- hållande till en vertikal linje.

16. Silplâtsarrangemang enligt något av patentkraven 10 - (50, 70) för ett kontinuerligt kokarkärl. 15, där silplåtarna har en krökning som är anpassad

17. Silplàtsarrangemang enligt något av patentkraven 10 - 16, där slitsarna (52, 72) är anordnade i rader pà silplåtarna (50, 70).

18. Silplâtsarrangemang* enligt något av patentkraven 10 - 17, där varje slits (52, 72) har en lucka mellan sina motsatta kanter och luckan har en bredd mellan 3 millimeter (mm) och 9 mm.

19. Förfarande för att avdra en vätska från ett kontinuerligt kokarkärl under förhindrande av avdragning av l0 15 20 25 30 35 532 323 17 fibröst material, vilket förfarande kännetecknas av att det innefattar följande steg: behandlas i cellulosahaltigt material och en vätska kärlet, varvid det cellulosahaltiga. materialet flödar genom kärlet tills materialet matas ut genom kärlets utloppsöppning; en del av vätskan avdras genom ett silplåtsarrangemang, där silplåtarna (50, 70) är anordnade så att de bildar en ring som. är fäst vid kokarkärlets (52, 72) (64, 74) (58) och vettande mot ett massaflöde, och inre yta, och varje silplåt innefattar slitsar som har längsgående inloppskanter med krökt tvärsnitt närliggande silplåtens inre yta cellulosahaltigt material som flödar genom kärlet avleds (64, 74) för att undvika fastnandet av materialet vid slitsarna. med hjälp av inloppskanterna med krökt tvärsnitt

20. Förfarande enligt patentkravet 19, där (64, 74) har en området från en tredje del till två tjocklek. inloppskanterna med krökt tvärsnitt krökningsradie inom tredje delar av plåtens

21. Förfarande enligt patentkravet 19 eller 20, där inlopps- {64, 74) nedre sidan (62, 78) av varje slits (52, 72). kanterna med krökt tvärsnitt är belägna bara på den

22. Förfarande enligt patentkravet 19 eller 20, där inlopps- kanterna med krökt tvärsnitt (64, 74) är belägna på slitsarnas (52, 72) övre (66, 76) och nedre (62, 78) sidor.

23. Förfarande enligt något av patentkraven 19 - 22, där slitsarna (52, 72) bildar en spetsig vinkel i förhållande till en vertikal linje. 10 532 323 18

24. Förfarande enligt något av patentkraven 19 ~ 23, där slitsarna (52, 72) är anordnade i rader på silplàtarna (50, 70).

25. Förfarande enligt något av patentkraven l9 - 24, där varje slits (25, 72) har en lucka mellan sina motsatta kanter och luckan har en bredd mellan 3 millimeter (mm) och 9 mm.

26. Användning av en silplåt (50, 70) enligt något av patentkraven l - 9 i en vertikal kontinuerligt kokarkärl för behandling av cellulosahaltigt material för minimering av fastnande av flis vid kanterna och avledning av flis till ett massaflöde.