SE529067C2 - Vändskär med skärhålsarrangemang med två axlar - Google Patents

Description

20 25 s-soePk 2005-12-27 2 hål i verktygshållarens säte. Till exempel kan det vara nödvändigt att bilda sätet i ett relativt tunt eller bräckligt område hos verktygshållaren och att forma det gängade hålet riskerar att skada verktygshållaren eller att ge otillräckligt stöd för skäret.

[0006] Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning innefattar ett vändskär en skärkropp innefattande en mängd skäreggsdelar och ett skärhålsarrangemang som tillåter att skäret fixeras till en verktygshållare. Skärhålsarrangemanget innefattar åtminstone ett hål för att motta en låsskruv. skärhålsarrangemanget är utformat för att tillåta en låsskruv att sträcka sig genom skärkroppen längs någon av åtminstone två olika axlar genom skärhålsarrangemanget, varvid skärhålsarrangemanget innefattar en skruvanslagsyta för att anslå emot låsskruven.

[0007] Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning innefattar en uppsättning vändskär åtminstone ett första skär och åtminstone ett andra skär användbara tillsammans på en gemensam verktygshållare. vardera av det första skäret och det andra skäret innefattar en skärkropp innefattande ett flertal skäreggsdelar och ett skärhålsarrangemang för att tillåta skärkroppen att fästas vid en verktygshållare, varvid skärhålsarrangemanget innefattar åtminstone ett hål för att motta en låsskruv, varvid skärhålsarrangemanget är anordnat att tillåta en låsskruv att sträcka sig genom skärkroppen längs någon av åtminstone två olika axlar genom skärhålsarrangemanget.

Skäreggsdelen för det första skäret är olik skäreggsdelen för det andra skäret.

[0008] Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning, innefattar ett vändskär en skärkropp innefattande en toppyta innefattande en övre släppningsyta, en bottenyta innefattande en undre släppningsyta, och en sidospånyta som sträcker sig mellan toppytan och bottenytan. En övre skärning mellan sidospånytan och toppytan definierar åtminstone två övre skäreggsdelar och en undre skärning mellan sidospånytan och bottenytan definierar åtminstone två undre skäreggsdelar. En den övre skärningens längd och en den undre skärningens längd är vardera större än ett avstånd mellan den övre skärningen och den undre skärningen. 10 15 20 25 30 (fi P3 f; gav.. q fw. »z s-sosPk 2005-1241 3 Kort beskrivning av ritningarna

[0009] Särdragen och fördelarna hos föreliggande uppfinning förstås vid läsning av den följande detaljerade beskrivningen i samband med ritningarna vari lika siffror anger liknande element och vari:

[0010] FIG. 1A-1E är vyer i tvärsnitt, topp-perspektiv, botten-perspektiv, bottenplan, och topp-plan av ett skärverktyg enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning;

[0011] FIG. 2A-2F är vyer i bakre perspektiv från ovan, bakre perspektiv underifrån, plan från ovan, sidotvärsnitt, plan underifrån och från sidan av ett skär enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning;

[0012] FIG. 3A-3F är vyer i bakre perspektiv från ovan, bakre perspektiv underifrån, plan från ovan, sidotvärsnitt, plan underifrån och från sidan av ett skär enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning;

[0013] FIG. 4A-4B är en tvärsnittsvy respektive en sprängvy i perspektiv av en del av ett skärverktyg enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning;

[0014] FIG. 5 är en tvärsnittsvy av ett skärverktyg enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning;

[0015] FIG. 6A-6B är plan- och sidovyer, vilka visar relativ positioner för de använda skären i ett skärverktyg enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning;

[0016] F IG. 7A-7C är planvyer av skär enligt utföringsformer av föreliggande uppfinning;

[0017] FIG. 8 är en perspektivvy av en styrplatta enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning; och

[0018] FIG. 9 är en perspektiwy av ett skärverktyg innefattande en styrplatta enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning

[0019] En utföringsform av ett verktyg 21 för att vässa elektrodspetsar visas i FIG. 1A- 1E. Föreliggande uppfinning är inte begränsad till verktyg för att vässa elektrodspetsar.

Emellertid med avsikt att diskutera föreliggande uppfinning kommer denna att generellt beskrivas i samband med ett verktyg för att vässa elektrodspetsar. 10 15 20 25 30 529 6:57 s-eoePn 2005-12-27 4

[0020] Såsom framgår ur FIG. 1A innefattar verktyget 21 en verktygshållare 23 med en öppning 25 som sträcker sig genom verktygshållaren från en topp 27 hos verktygshållaren till en botten 29 hos verktygshållaren längs en centrumaxel C hos verktygshållaren. Ett flertal säten för att montera skär är anordnade omkring öppningen 25 för att däri montera utbytbara skär. Merparten av skärsätena innefattar ett centrumsäte 31, ett toppsäte 33, och ett bottensäte 35.

[0021] Om så önskas kan, beroende på applikationen, färre eller fler skärsäten och skär därför anordnas. En del typer av verktyg, såsom svarvnings-, arborrnings-, borrnings-, eller fräsverktyg, kan ha endast ett skärsäte för att montera ett singulärt skär, medan andra versioner av sådana verktyg kan ha dussintals eller hundratals skärsäten.

[0022] Verktyget 21 innefattar även ett centrumskär 41 anordnat vicl centrumsätet 31, ett toppfasskär 43 anordnat vid toppsätet 33, och ett bottenfasskär 45 anordnat i bottensätet 35. När en toppelektrodspets och en bottenelektrodspets (visade med streckade linjer i FIG. 6A-6B) är anordnade i en vässande position relativt en topp och en botten hos öppningen 25 i verktygshållaren och verktyget 21 roteras, vässar centrumskäret 41 och toppfasskâret 43 toppelektrodspetsen, och centrumskäret 41 och bottenfasskäret 45 vässar bottenelektrodtoppen.

[0023] Såsom framgår ur FIG. 2A-2F och 3A-3F, kan skären 41, 43,. och 45 ha ett flertal skäreggsdelar. Det är önskvärt att toppfasskâret 43 och bottenfasskäret 45 är identiska och illustrationerna av toppfasskäreti FIG. 3A-3F och motsvarande beskrivning skall förstås gälla även bottenfasskäret, utom där annat anges. För skären 41, 43, och 45, är benämningar såsom "vänster" och "höger" i huvudsak godtyckliga och för diskussionens skull eftersom skären vanligen kommer att vara utformade som indexerbara så att vänster kan bli höger och omvänt.

[0024] Skäreggsdelar definieras I denna ansökan som områden hos: en skäregg vilka är avsedda att exponeras mot och i kontakt med ett arbetsstycke såsom en elektrodtopp.

Med exponeras menas här att skäreggsdelen äri en position där den är anpassad att kontakta ett arbetsstycke, i stället för endast vara synlig men ej anpassad för kontakt med ett arbetsstycke i någon betydelsefull mening. En skäreggsdel kan innefatta alla eller vanligare, en del av en skäregg. 10 15 20 25' 30 i. « ,.»- f: 529 Um/ ssoevx 2oos-1z-21 5

[0025] Det är önskvärt att åtminstone ett av centrumskäret 41 , toppfasskäret 43, och bottenfasskäret 45 är indexerbart för att tillåta åtminstone en av två eller flera skäreggsdelar att exponeras. Vanligen är alla skären lndexerbara till flera positioner för att tillåta flera skäreggsdelar att exponeras. På detta sätt är det inte nödvändigt att kassera ett skär varje gång en skäreggsdel förslitits eller brutits. Om skäreggsdelen förslitits eller brutits kan skäret helt enkelt indexeras för att exponera en annan skäreggsdel.

[0026] Till exempel, såsom framgår ur FIG. 1A, har verktyget 21, vid någon given tidpunkt, två exponerade skäreggsdelar 41' och 412 hos centrumskäret 41, en del 41' anordnad närmare en topp hos öppningen 25 och en del 412 anordnad närmare bottnen hos öppningen, och två skäreggsdelar 413 och 414 exponeras inte. Såsom framgårvur FIG. 1D och 1E, kan hörn hos centrumskäret vid exponerade skäreggsdelar vara anordnade vid eller nära centrumaxeln C hos verktygshållaren 23.

[0027] Genom att rotera centrumskäret 41 180” förflyttas de två skäreggsdelarna 41' och 412 till en position där de inte år exponerade och de två skäreggsdelarna 413 och 414 vilka inte var exponerade förflyttas till en position där de är exponerade. Således, är centrumskäret 41 indexerbart till två olika positioner för att exponera fyra skäreggsdelar 411, 412, 413, och 414. I verktyget 21 är åtminstone en, vanligen två, av skäreggsdelarna 411, 412, 413, och 414 hos centrumskäret anordnad vid eller nära en centrumaxel C hos öppmngen

[0028] Dessutom är en skäreggsdel hos toppfasskäret 43 och en skäreggsdel hos I bottenfasskäret 45 exponerade i verktyget 21 vid någon given tidpunkt. Hörn hos toppfasskäret 43 och bottenfasskäret 45 hos de exponerade skäreggsdelarna kan anordnas på ungefär samma radie från centrumaxeln C hos verktygshållaren 23, om än vanligtvis vid olika radiella positioner, och vid ungefär samma axiella positioner som ändar hos de exponerade skäreggsdelarna hos centrumskäret 41. På detta sätt undviker inte de exponerade skäreggsdelarna hos topp- och bottenskären och centrumskäret att få kontakt med någon del av elektrodspetsarna som man önskar vässa, när verktygshållaren roterar relativt elektrodspetsarna. Det kan i själva verket vara önskvärt att där finns visst överlapp av skäreggsdelarnas rotationsbanor för de 10 15 20 25 30 EÉÉF Û s-eoevx 2005-12-21 6 olika skären när verktygshållaren 23 roterar för att säkerställa att varje elektrodtopp är helt vässad.

[0029] Toppfasskäret 43 och bottenfasskäret 45 kan vardera vara indexerbart till fyra olika positioner för att exponera fyra olika skäreggsdelar, såsom skäreggsdelen 431, 432, 433, och 434 för toppfasskäret. I verktyget 21 kan toppfasskäret 43 och bottenfasskäret 45 vara identiska och, vid två av de indexerade positionerna för toppfasskäret och bottenfasskäret, är toppfasskäret och bottenfasskäret placerade vid toppsätet 31 respektive bottensätet 45 medan, vid de andra två indexerade positionerna är toppfasskäret och bottenfasskäret är placerade i bottensätet respektive toppsätet, det vill säga toppskäret blir bottenskär och omvänt. Antalet indexerade positioner i vilka ett särskilt skär är indexerbart och antalet skäreggsdelar hos ett skär, vilka är anpassade för att exponeras, kommer naturligtvis att bero på skäret och verktygshållaren.

[0030] Med hänvisning till FIG. 2A-2F kan centrumskäret 41 innefatta det som för diskussionens skull betecknas en toppyta 41t, en bottenyta 41b, en lhöger yta 41 r, en vänster yta 41l, en frontyta 41x, och en bakre yta 41y. Såsom framgår ur FIG. 4A-4B, i verktyget 21 innefattar centrumsätet 31 en bottenstödyta 31b och en vänsterstödyta 31l (FIG. 1C-1 D) och en högerstödyta 31r. Stödyteområden hos centrumskäret 41 stöds emot bottenytan 31b och de två sidostödytorna 31l och 31r (vänster och höger). Mer specifikt, iden illustrerade utföringsformen, när centrumskäret 41 är orienterat så att skäreggsdelarna 41' och 412 exponeras, anslår ett stödyteområde hos bottenytan 41 b mot bottenytan 31b, ett stödyteområde hos bakre ytan 41y anslår den vänstra ytan 31l (FIG. 1 C-1 D), och ett stödyteområde hos den vänstra ytan 41l anslår mot den högra stödytan 31 r. När centrumskäret är orienterat så att skäreggsdelen 413 och 414 exponeras kommer ett stödyteområde hos toppytan 41t (nu bottenyta) att anslå bottenytan 31 b, ett stödyteområde av bakre ytan 41y kommer att anslå emot den vänstra ytan 31l, och ett stödyteområde av den högra ytan 41 r kommer att anslå emot den högra stödytan 31 r.

[0031] Såsom framgår ur FIG. 3A-3F, kan toppfasskäret 43 även ha en toppyta 43t, en bottenyta 43b, en höger yta 43r, en vänster yta 43l, en frontyta 43x, och en bakre yta 43y. Såsom framgår ur FIG. 1A-1E kan toppsätet 33 och bottensätet 35 även ha respektive bottenstödytor 33b och 35b, vänsterstödytor 33l och 351, och, om befintliga, 10 15 20 25 30 (Fl FJ? xää Û* \u--v' _ 'Q w s-soevk 2005-12-27 7 högerstödytor. Vanligen, om befintlig, skulle en högerstödyta vara vinkelrät mot vänsterstödytan såsom högerstödytorna 35r och 33r visade med streckade linjeri FIG. 1E respektive 1C. Högerstödytorna kan utelämnas såsom visas i FIG. 1B-1 E, vilket kan vara önskvärt, till exempel, för att underlätta bearbetningen av verktygshållaren 23, och även andra ytor som diskuterats här kan utelämnas.

[0032] Utelämnande av högerstödytorna för sätena 33 och 35 hos verktyget 21 skulle i huvudsak inte ha skadlig, om någon, effekt på våssningen av elektrodspetsarna. Till exempel, om fasskären 43 och 45 är korrekt placerade emot vänsterstödytorna 33l och 35l och om fasskären har raka skäreggar, kommer de att forma samma fasform på elektrodspetsarna oberoende av om deras positioner relativt verktyg shâllaren 23 avviker lätt längs en riktning hos vänsterstödytorna 33l och 35l. Med andra ord kan det vara tillåtligt för fasskären 43 och 45 med viss förskjutning längs en riktning hos vänsterstödytorna 33l och 35l.

[0033] När toppfasskäret 43 är monterat till toppsätet 33 så att skäreggsdelen 43' är exponerad såsom framgår ur FIG. 1E, anslår bottenytan 43b hos toppfasskäret emot bottenstödytan 33b hos toppsätet såsom framgår ur FIG. 1A, varvid lbakre ytan 43y hos toppfasskäret anslår emot vänsterstödytan 33l hos toppsätet såsom framgår ur FIG. 1E, och, om en höger stödyta 33r föreligger hos toppsätet, kommer den vänstra ytan 43l hos toppfasskäret att anslå emot den högra stödytan hos toppsätet. När toppfasskäret 43 indexeras i toppsätet 33 för att exponera skäreggsdelen 433, kommer toppytan 43t hos toppfasskäret att anslå emot bottenstödytan 33b hos toppsätet, bakre ytan 43y hos toppfasskäret kommer att anslå emot vänsterstödytan 33l hos toppsätet, och den högra ytan 43r hos toppfasskäret kommer att anslå emot den högra stödytan 33r, om befintlig, hos toppsätet.

[0034] Toppfasskäret 43 kan indexeras ytterligare för att exponera någon av skäreggsdelarna 432 och 434. Emellertid, t detta fen kan toppfasskäret 43 indexeras för att exponera skäreggsdelarna 432 och 434 genom att montera toppfasskäret i bottensätet 35. Till exempel för att exponera skäreggsdelen 432 kommer toppytan 43t (nu botten) hos toppfasskäret att anslå emot bottenstödytan 35b hos bottensätet, bakre ytan 43y hos toppfasskäret kommer att anslå emot vänsterstödytan 35l hos bottensätet, och den vänstra ytan 43l hos toppfasskäret kommer att anslå emot den högra stödytan 10 15 20 25 30 529 G5? s-eoeria 2oos-12-27 8 35r (om befintlig) hos bottensätet. Om toppfasskäret 43 indexeras i bottensätet 35 för att exponera skäreggsdelen 434, kommer bottenytan 43b hos toppfasskäret att anslå bottenstödytan 35b hos bottensätet, bakre ytan 43y hos toppfasskäret kommer att anslå emot vänsterstödytan 35! hos bottensätet, och den högra ytan 43r hios toppfasskäret kommer att anslå emot den högra stödytan 35r (om befintlig) hos bottensätet.

[0035] Vid den här beskrivna utföringsformen kan bottenstödytan 31b hos centrumsätet 31 vara vinkelrät mot centrumaxeln C hos öppningen 25 hos verktygshållaren 23 och vänster- och högerstödytorna 31l och 31r kan vara parallella med centrumaxeln hos öppningen i verktygshållaren, det vill säga vinkelräta mot bottenstödlytan 31b.

Bottenytorna 33b och 35b hos topp- och bottensätena kan anordnas i vinklar skilda från noll relativt centrumaxeln C, vanligen motsvarande eller knutna i ett förhållande till den vinkel vid vilken det är önskvärt att bilda en fas på elektroderna. Vänster- och högerstödytorna 33l och 35l och 33r och 35r är vanligen vinkelräta mot bottenstödytorna 33b och 35b hos topp- och bottensätena 33 respektive 35. Bottenstödytan 31b hos centrumsätet 31, bottenstödytan 33b hos toppsätet 33, och bottenst-ödytan 35b hos bottensätet 35 ligger vanligen i plan anordnade i vinklar skilda från noll relativt varandra.

[0036] Öppnlngen 25 tillåter spånor från elektrodspetsarnas bearbetning att falla bort från elektroderna. Den tillåter även centrumskäret 41 att utföra en vässande operation på både en topp- och en bottenelektrodspets samtidigt. Centrumskäret 41, toppfasskäret 43, och bottenfasskäret 45 kan alla fästas vid de olika sätena 31, 33, och 35 hos verktygshållaren 23 medelst exempelvis låsskruvar 47 (FIG. 4A-4B) vilka sträcker sig genom genomgående hål 41h (FIG. 1C och 1D), 43h (FlG. 1E), och 45h (FIG. 1A, 1C, och 1D) i skären in i invändigt gängade hål i bottenytorna hos sätena hos verktygshållaren såsom det gängade hålet 31 h i FlG. 4A-4B.

[0037] Det är önskvärt att de invändigt gängade hålen, till exempel hål 31h, kan vara utförda i relativt tjocka områden hos verktygshållaren 23 så att ett tillräckligt antal av och längder för gängorna hos låsskruvarna 47 kommer i ingrepp med inne gängor hos hålen för att ge gott stöd för skären 41, 43, och 45 relativt sätena 31, 33, och 35. Vid många konventionella skär är en centrumaxel för ett genomgående hål för mottagande av en låsskruv anordnad i ett geometriskt centrum hos skäret och skäret är åtminstone 10 15 20 25 30 s-eosmz 2005-12-27 9 rotationsymmetriskt och/eller har reflexionssymmetri omkring axeln.. Om så önskas kan hålen 41 h, 43h, och 45h vardera ha en axel anordnad längs en linje av rotations- eller reflekterande symmetri.

[0038] Det har befunnits vara önskvärt att, för skären 41, 43, och 45 vid utföringsformen av verktyget visad i FIG. 1A-1 E och 4A-4B, förskjuta axeln för hålen 41 h, 43h, och 45h relativt en linje av reflekterande symmetri, såsom linjen A av reflekterande symmetri i FIG. 2C-2E och 3C-3D. Såsom framgår ur FIG. 1A-1 E och 4A- 4B kan det vara önskvärt att utforma sätena 31, 33, och 35 i en ringformig del av verktygshållaren 23, vilken del omger öppningen 25. Den ringformiga delen hos verktygshållaren 23, är i huvudsak triangulär eller i form av en trunkerad trekant i tvärsnitt, varvid ett hörn hos trekanten är vänt mot centrumaxeln C hos öppningen 25.

Den ringformiga delen kan vanligen motsvara eller likna en del av den önskade formen hos en elektrodtopp som skall vässas, till exempel det fasade området som omger en rundad topp. Bottenytor 33b och 35b hos topp- och bottensätena 33: och 35 kan ligga i plan vilka definierar samma eller i huvudsak samma vinkel med centrumaxeln som sidorna hos trekanten.

[0039] Tjockleken hos den ringformiga delen av verktygshållaren 23 minskar mot centrumaxeln C hos öppningen. Det kan därför vara önskvärt att fönskjuta axeln för hålen 41 h, 43h, och 45h relativt linjen av reflekterande symmetri så att, när skären 41, 43, och 45 monterats relativt sätena 31, 33, och 35, hålen 41 h, 43h, och 45h kan linjeras med hål hos verktygshållaren 23, till exempel hålet 31h (FIG. 4A-4B), fonnade i delar av verktygshållaren vilka är tjockare, det vill säga längre från toppen av trekanten.

Detta kan tillåta fler gängor för låsskruvarna 47 att komma i ingrepp med gängor i hålen hos verktygshållaren än om hålen 41 h, 43h, och 45h lokaliserats längs en linje av reflekterande symmetri.

[0040] Det har även befunnits vara önskvärt att utforma hålen 41 h, -43h, och 45h såsom avlånga eller flerfaldiga hål, eller vad som här hänvisas till som ett hålarrangemang, så att när skären 41, 43, och 45 indexeras kan en axel hos en låsskruv passera genom skären längs vad som här hänvisas till som olika axlar X och Y hos hålarrangemanget.

Såsom framgår ur till exempel FIG. 2C-2E och 3C-3E avseende centrumskäret 41 respektive toppfasskäret 43 kan hålarrangemangen 410 respektive 430 vara utformade 10 15 20 25 30 52.? 9 Ü f” ' t; svsoePx 2005-12-27 10 till exempel i huvudsak som siffran ”8” så att låsskruven 47 (FIG. 4A-4B) kan passera genom hålet längs någon av två axlar X och Y. Såsom noterat ovan kan beskrivningen av toppfasskäret 43 vara densamma som beskrivningen av bottenfasskäret 45 och en separat beskrivning av bottenfasskäret ges därför ej.

[0041] Hålarrangemangen 410 och 430 kan anordnas i en mångfald av lämpliga former. Till exempel kan hålarrangemangen helt enkelt vara avlånga, det vill säga ovala, så att axeln hos en skruv kan passera genom ett hål längs ett flertal olika hålaxlar. l stället för att ha ett enda hål kan hålarrangemanget dessutom vara tillverkat av ett flertal diskreta hål såsom framgår ur FlG. 7A så att axeln hos skruven kan passera genom skäret längs ett flertal olika hålaxlar. Hålarrangemangen kan även vara utformade med former såsom "trehörniga" former vilket framgår ur F IG. 7B och X- former såsom framgår ur FIG. 7C, vilka kan vara lämpliga beroende på faktorer såsom antalet sätt som skäret kan indexeras. Till exempel ett skär med ett trehörnigt format hålarrangemang kan indexeras på tre sätt, sex sätt, eller någon multipel av tre, medan ett skär med ett X-format hålarrangemang kan indexeras på fyra sätt, åtta sätt, eller någon multipel av fyra. Till exempel om skäreti FIG. 7C var åttkantigt i stället för fyrkantigt kan det vara möjligt att indexera skäret till sexton (eller fler) olika positioner.

[0042] Oavsett hur formen hos hålarrangemangen 410 och 430 är när de betraktas i axelns eller axlarnas riktningar genom hålarrangemanget kan hålarrangemanget vara utformat så att det är smalare vid ett centrum hos skären 41, 43, och 45 längs axlarna genom hålarrangemanget, det vill säga när skäret betraktas i tvärsnitt, så att hålarrangemanget avsmalnar från vida öppningar vid toppen och bottnen hos skäret till relativt smalare "midjor" vid centrumet. FIG. 5 visar ett illustrativt skär 100 i tvärsnitt.

Låsskruvarna 47 kan ha en form varigenom skruvarna gradvis ökar i diameter vid någon punkt nära huvudet hos skruven.

[0043] Hålarrangemangen 1000 i skären 100 och hålen 200h i sätet 200 kan vara lokaliserade relativt varandra när skäret är anordnat i sätena så att, här en skruv 47 dras åt i det gängade hålet, kommer det avsmalnande området hos skruven, en skäranslagsyta 49 hos skruven 47, att kontakta en avsmalnande yta, en skruvanslagsyta 51, hos ett hålarrangemang och att tvinga bakre och vänster- eller 10 15 20 25 30 529 Ešlíš? s-eoePx 2005-12-27 1 1 högerytor hos skäret emot vänster- och högerytor hos sätet när topp- eller bottenytor hos skäret tvingas emot bottenstödytan hos sätet.

[0044] Såsom framgår ur FIG. 2A-2C, 2E, 3A-3C, och 3E kan de bakre ytorna 41y och 43y hos skären 41 och 43 (och 45) vara indelade i ett flertal skärstödyteområden medelst urtagningar 41z och 432. Urtagningarna medför åtminstone två fördelar. En fördel är att ett mindre område av bakre ytan hos ett skär, det vill säga delen som inte innefattar urtagningen, behöver innefatta de precisa dimensionstoleranser som behövs på skär.

[0045] En annan fördel är att anordnandet av urtagningen underlättar noggrann och stabil montering av skären relativt deras säten genom att garantera önskvärd trepunktskontakt mellan ett skär och dess säte. För fallet till exempel ett centrumskär 41 erhålls trepunktskontakt vanligen genom kontakt mellan en punkt på bottnen 41 b (eller toppen 41t) hos skäret och bottnen 31b hos sätet 31, en punkt på bakre ytan 41y och den vänstra ytan 31l hos sätet, och en punkt på den högra ytan 41r (eller vänstra ytan 41l) hos skäret och den högra ytan 31r hos sätet. För fallet ett toppskär 43 (eller bottenskär 45) som skall monteras i ett topp- eller bottensäte 33 eller 35 utan höger yta kan trepunktskontakt uppnås vid kontakt mellan två punkter på bakre ytan 43y på motsatta sidor om urtagningen 43z och den vänstra ytan 33l eller 35! hos sätet, och kontakt mellan bottnen 43b (eller toppen 43t) hos skäret och bottnen 33b eller 35b hos sätet. i

[0046] Med hänvisning generellt till FIG. 2A-2F och 3A-3F, är skären 41,43, och 45 vanligen symmetriska omkring åtminstone en axel A och skärhålsarrangemangen 410 och 430 är vanligen utformade så att åtminstone två av de åtminstone två olika axlarna X och Y är förskjutna från nämnda åtminstone en symmetriaxel. Mera specifikt kan skären 41, 43, och 45 vara symmetriska kring ett plan A parallellt med en axel hos skärhålsarrangemanget 410 och 430. Skären 41, 43, och 45 kan även, eller altemativt, vara symmetriska kring ett plan B vinkelrätt mot en axel hos skärhålsarrangemanget 410 och 430. Andra skär kan ha rotationssymmetri omkring en centrumaxel hos ett hålarrangemang.

[0047] Topp- och bottenfasskären 43 och 45 kan vara, men är inte nödvändigtvis, identiska och utbytbara. Topp- och bottenfasskären 43 och 45 kan innefatta 10 15 20 25 30 5 Iïšf *få ff U i s-eosvk 2005-12-21 12 skäreggsdelar, till exempel, områden 431, 432, 433, och 434 för toppfasskäret 43, vilka har raka områden S (FIG. 3A-3B) för att fasa en elektrodtopp så att åtminstone en del av elektrodtoppen har en konstant konvinkel. Centrumskäret 41 är vanligen, men inte nödvändigtvis, olikt topp- och bottenfasskären 43 och 45. Skäreggsdelen 411, 412, 413, och 414 hos centrumskäret 41 kan till exempel innefatta ett rundat område R (FIG. 2A- 2B) så att en spets hos elektrodtoppen får en radie omsluten av ett rakt fasat område bildat av någon av de raka skäreggsdelarna hos topp- och bottenfasskären. Naturligtvis kan topp- och bottenfasskären 43 och 45 och centrumskäret 41 alla vara identiska eller olika. Topp- och bottenfasskären 43 och 45 och centrumskäret 41 kan innefatta ett flertal raka och/eller rundade områden beroende på formen som del: är önskvärt att vässa elektrodtoppen till. Skäreggsdelen för vilket skär som helst kan vara utformad enligt den önskade formen för arbetsstycket. [0048} lverktyget 21 roteras centrumskäret41 och topp- (och botten-) fasskäret 43 (och 45) så att frontytorna 41x och 43x är spånytor, och områden 41|c och 43c av topp- och bottenytorna 41t och 41b, och 43t och 43b är släppningsytor. Mera specifikt är, vid ett givet skär, släppningsytorna anordnade mellan skärhålsarrangemanget och skäreggsdelarna hos skären vid skärningen mellan toppytan och frontytan och vid skärningen mellan bottenytan och frontytan. En längd hos den övre skärningen mellan toppytorna 41t och 43t och frontytan 41x och 43x och en längd hos den undre skärningen mellan bottenytorna 41 b och 43b och frontytorna 41x och 43x kan vara längre än ett avstånd mellan släppningsytorna på topp- och bottenytor hos skäret.

[0049] Det förutsätts för närvarande att det är önskvärt att släppningsytorna 41c och 43c definierar en vinkel som är större än eller lika med 7° relativt ett plan vinkelrätt mot en axel hos respektive skärhålsarrangemang eller ett plan som passerar genom främsta punkter hos frontytan 41x och 43x, här kallat planet för front- eller sp-ånytan. Mera specifikt förutsätts för närvarande att det är önskvärt att släppningsytorna 41c och 43c definierar en vinkel om ungefär 15° till ett plan vinkelrätt mot en axel för respektive skärhålsarrangemang. Släppningsvinkeln anordnad på ett givet skär kan naturligtvis skilja beroende på applikation. Släppningsytorna kan vardera definiera en spetsig vinkel med spånytan, det vill säga frontytorna 41x och 43x. Frontytorna 41x och 43x kan vara i huvudsak raka såsom visas i figurerna. Emellertid kan en mer komplex geometri 10 15 20 25 30 *Cl 5 i? 9 Ü if: s-eoepx 2005-12-21 13 anordnas om sä önskas, såsom en spånbrytargeometri för att bistå vid spånbildning och awerkning.

[0050] Bakom skäreggsdelen och under släppningsytorna 41c och 43c, kan skärens 41 och 43 (och 45) topp- och bottenytor (41t, 43t, 41 b, 43b) även vara anordnade med upphöjda anslagsområden 41a och 43a för att anslå emot bottenytorna hos sätena i verktygshållaren och kan bistå vid spånavskiljning och vilka kan medföra ytterligare styrka till skäret nära skärhålsarrangemanget 410 och 430. De upphöjda områdena 41a och 43a kan också tjäna andra syften, såsom assistans vid positionering av skären 41, 43, och 45 i sätena 31, 33, och 35 medelst ingrepp med, om befintlifga, motsvarande urtagningar (ej visade) i sätena.

[0051] FIG. 6A och 6B visar de relativa positionerna för centrumskäret 41, toppskäret 43, och bottenskäret 45 med verktygshållaren 23 avlägsnad. Elektrodspetsarna 300 (streckmarkerade) innefattar ett rundat område 303 utformat medelst rundade skäreggsdelar hos centrumskäret 41 och raka, fasade områden 305- utformade med raka skäreggsdelar hos topp- och bottenfasskären 43 och 45. Naturligtvis om skär anordnas med andra former än rundade och raka skäreggsdelar hos skären 41, 43, och 45 kan andra elektrodspetsformer skapas efter behov.

[0052] Såsom framgår ur FIG. 6A definierar skäreggsdelen hos skären en Y-form runt centrumaxeln C. Y-formen kan bistå med balanserande krafter på elektrodspetsarna jämfört med skärverktyg vilka har skär anordnade i huvudsak längs en rak linje, såsom i U.S. Patent Nr. 5,401,127. Genom att förbättra balansen av krafter på elektrodspetsarna, kan det vara mindre nödvändigt att anordna stöd för elektrodspetsarna och större flexibilitet kan anordnas ifråga om former hos elektrodspetsar som kan vässas.

[0053] Det ofta önskvärt att anordna stöd för elektrodspetsarna oberoende av hur väl balanserade krafterna på elektrodspetsarna är. FIG. 8 visar en styrring 400 och FIG. 9 visar styrringen installerad i ett skärverktyg 21 och fäst med en låssltruv 401 som samverkar med gängor på verktygshållaren 23 (ej visade) och kontaktar en anslagsyta 403 på styrringen för att hålla styrringen på plats relativt verktygshållaren. Om så önskas kan gängorna på styrringen utelämnas och skruven 401 kan komma i ingrepp med gängor på verktygshållaren och hålla styrringen. Styrringen 400 kan användas att 10 15 in n; v: s-sosvk 2005-12-21 14 underlätta styrning av en elektrodtopp till en önskad position längs eller relativt centrumaxeln C. Till exempel om axlar hos elektrodspetsarna sträcker sig längs eller är parallella med, men förskjutna radiellt från, centrumaxeln C, kan en lodrät yta 405 hos styrplattan utgöra stöd för elektrodspetsarna. Om en axel hos elektrodspetsarna skall anordnas i en vinkel relativt centrumaxeln C, då kan en vinklad yta 407 hos styrplattan 400 utgöra stöd för elektrodspetsarna. Styrringen kan vara försedd med lager (ej visat) på dess vinklade och/eller lodräta ytor om så önskas.

[0054] Vanligtvis har maskinen för att vässa de motstående topparna hos svetselektroder ingen kontrollerad matningshastighet. Den övre släppningsytan 41t och den undre släppningsytan 41b hos centrumskäret 41 kommer att fungera som matningsstoppytor för svetselektroderna vid alltför höga matníngshastigheter för att skydda mot övermatning.

[0055] Fastän denna uppfinníng har illustrerats och beskrivits enligt en föredragen utföringsform är det underförstått att variationer och ändringar kan göras däri utan att frångå uppfinníng såsom angiven i kraven.

Claims (14)

10 15 20 25 30 CT! i »J vi: ao.) c ”E” *ei sßosmu: 2005-12-27 15 Patentkrav

1. Ett vändskär, innefattande en skärkropp (41, 43) innefattande ett flertal skäreggsdelar (411, 412, 413, 414, 431, 432, 433, 434) och ett skärhålsarrangemang (410, 430) för att tillåta skäret att fästas vid en verktygshållare (23), varvid skärhålsarrangemanget (410, 430) innefattar åtminstone ett hål (41lh, 43h) för att motta en låsskruv (47), k ä n n e t e c k n a t av att skärhålsarrangemanget (410, 430) är anordnat att tillåta en låsskruv (47) att sträcka sig genom skärkroppen längs någon av åtminstone två olika axlar (X, Y) genom skärhålsarrangemanget (410, 430) och av att skärhålsarrangemanget innefattar åtminstone två delcirkulära skruvanslagsytor (51) för att anslå emot låsskruven (47).

2. Vändskäret enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att skärhålsarrangemanget (410, 430) är utformat så att åtminstone två av de åtminstone två oliika axlarna (X, Y) är förskjutna från en symmetriaxel (A) hos skärkroppen.

3. Vändskäret enligt krav 2, k ä n n e t e c k n at av att skäret är symmetriskt kring ett plan (B) vinkelrätt mot en axel (X, Y) hos någon av de åtminstone två olika axlarna (X, Y) genom skärhålsarrangemanget (410, 430).

4. Vändskäret enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att skäreet är symmetriskt kring ett plan (B) vinkelrätt mot en axel (X, Y) för någon av åtminstone två olika axlar (X, Y) genom skärhålsarrangemanget (410, 430).

5. Vändskäret enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n at av att skäret är symmetriskt kring ett plan (A) parallellt med en axel (X, Y) för någon av åtminstone två olika axlar (X, Y) genom skärhålsarrangemanget (410, 430). 10 15 20 25 30 (Il Pß-J KÜ sßosPxx 2005-12-27 16

6. Vändskäret enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att skärhålsarrangemanget (410, 430) är utformat att tillåta skäret att fästas vid en verktygshållare (23) på ett flertal olika sätt för att tillåta användning av vardera av flertalet skäreggsdelar (411, 412, 413, 414, 431, 432, 433, 434).

7. Vändskäret enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att skärhålsarrangemanget (430) är utformat att tillåta skäret att fästas vid en verktygshållare (23) på fyra olika sätt för att tillåta användning av vardera av fyra skäreggsdelar (431, 432, 433, 434).

8. Vändskäret enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att skärhålsarrangemanget (410) är utformat för att tillåta skäret att fästas vid en verktygshållare (23) på två olika sätt för att tillåta användning av vardera av fyra skäreggsdelar (411, 412, 413, 414).

9. Vändskäret enligt krav 1, k â n n e t e c k n at av att vardera av flertalet skäreggsdelar (431, 432, 432, 434) innefattar en rak del (S).

10. Vändskäret enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att vardera av flertalet skäreggsdelar (411, 412, 412, 414) innefattar ett rundat område (R).

11. Vändskäret enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att skäret innefattar åtminstone en släppningsyta (41c, 43c) anordnad mellan skäreggsclelarna (411, 412, 413, 414, 431, 432, 432, 434) och skärhålsarrangemanget (410, 430).

12. Vändskäret enligt krav 11, k ä n n e t e c k n at av att den, åtminstone en, släppningsytan (41c, 43c) definierar en vinkel som är större än eller lika med 7° relativt ett plan vinkelrätt mot en axel (X, Y) för någon av åtminstone två olika axlar (X, Y) genom skärhålsarrangemanget (410, 430).

13. Vändskäret enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att den, åtminstone en, släppningsyta (41c, 43c) definierar en vinkel om ungefär 15” relativt ett plan vinkelrätt sßosmzK 2005-12-21 17 mot en axel (X, W för någon av åtminstone två olika axlar (X, Y) genom skärhålsarrangemanget (410, 430).

14. Vändskäret enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att skruvanslagsytan (51) innefattar åtminstone en del som är anordnad i en icke-noll vinkel relativt någon av åtminstone två olika axlar (X, Y) genom skärhålsarrangemanget (410, 430).