SE526606C2 - Geringstoppmekanism för en geringssåg - Google Patents

Description

526 606 lO 15 20 2 gefär -5° till ungefär 50°. Andra geringssågar, kända som dubbelgeringssågar, kan gera mellan omkring -50° till omkring 50°.

Det är önskvärt att tillhandahålla en geringsstoppmekanism för att enkelt finna ofta använda geringsvinklar.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Enligt föreliggande uppfinning används en förbättrad geringssåg. Geringssågen in- nefattar ett bord vid vilket ett arbetsstycke är placerat, en såganordning som uppbär en sågklinga och som har en motor för att driva sågklingan i rotation, ett stativ som svängbart uppbär såganordningen och som är förbundet med bordet på ett sådant sätt att såganordningen är svängbar åtminstone i sidled, och en geringsstoppmeka- nism för att valbart fastställa läget i sidled för såganordningen vid något av ett fler- tal svängda lägen, vilken geringsstoppmekanism innefattar en rörlig stång och för- sta, andra och tredje fasta stopporgan, där stången är rörlig mellan ett första läge där stången kan komma i kontakt med det första och det andra fasta stopporganet, men inte med det tredje fasta stopporganet, för att bilda en första uppsättning sväng- da lägen, och ett andra läge där stången kan komma i kontakt med det första och det tredje fasta stopporganet, men inte med det andra fasta stopporganet, för att bilda en andra uppsättning svängda lägen, där de första och andra uppsättningarna svängda lägen delvis sammanfaller, och där stången är svängbar mellan första och andra axiella lägen föratt modifiera den andra uppsättningen svängda lägen.

Ytterligare särdrag och fördelar med föreliggande uppfinning beskrivs i, och fram- går av, de bifogade ritningarna och den detaljerade beskrivningen nedan. 10 15 20 5,126 606 3 KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA De bifogade ritningama visar föredragna utföringsforiner av uppfinningen enligt den praktiska tillämpningen av dess principer, och på vilka: - Fig. 1 visar en sidovy från vänster av en första geringssåg enligt uppfinningen; - Fig. 2 är en delvy bakifrån längs linjen B-B i fig. 1 av en första utföringsforrn av geringsstoppmekanismen enligt uppfinningen; - Fig. 3-5 visar den första utföringsfonnen av geringsstoppmekanismen i olika drifislägen, där fig. 3A, 4A och 5A visar en stång i första, andra resp. tredje läget, och fig. 3B, 4B och SB är delsnittvyer längs linje A-A i fig. 1; - F ig. 6 är en delvy bakifrån längs linjen B-B i fig. l av en andra utföringsform av geringsstoppmekanismen enligt uppfinningen; - F ig. 7-9 visar den andra utföringsformen av geringsstoppmekanismen i olika- driftslägen, där fig. 7A, 8A och 9A visar en stång i första, andra resp. tredje läget, och fig. 7B, SB och 9B är delsnittvyer längs linjen A-A i fig. 1; - Fig. 10 är en sidovy från vänster av en andra geringssåg enligt uppfinningen; - Fig. 11 är en delvy bakifrån längs linjen C-C i fig. 10 av en tredje och en fjärde utföringsform av geringsstoppmekanismen enligt uppfinningen; - Fig. 12-14 visar den tredje utföringsfonnen av geringsstoppmekanismen i olika lägen, där fig. 12A, 13A och 14A visar geringsstoppmekanismen i första, andra j resp. tredje läget, och fig. 12B, 13B och 14B är delsnittvyer längs linjerna E-E, F-F och G-G i fig. 12A, 13A resp. 14A; och - Fig. 15-17 visar den fjärde utföringsfonnen av geringsstoppmekanismen i olika lägen, där fig. 15A, 16A och 17A visar geringsstoppmekanismen i första, andra resp. tredje läget, och fig. 15B, l6B och 17B är delsnittvyer längs linjerna H-H, l-I och J-J i fig. 15A, 16A resp. 17A. 10 15 20 DETALJERAD BESKRIVNING Uppfinningen beskrivs nu med hänvisning till de bifogade ñgurema, där samma hänvisningsbeteckningar avser motsvarande delar. Fackmän inser att uppfinningen, även om den beskrivs såsom en glidande geringssåg, _även är tillämpbar vid icke- glidande geringssågar.

Med hänvisning till fig. 1-5 har en geringssâg 10 företrädesvis en bas ll, ett bord 12 roterbart anslutet till basen 11, ett stödstativ 15 svängbart förbundet med bordet 12, åtminstone en (och företrädesvis två) skena(-or) 14 glidbart ans1uten(-na) vid stöd- stativet 15, en tapp 13 fäst vid den ena änden av skenan(-orna) 14, och en såganord- ning 20 som innefattar en svängarm 26 svängbart fäst vid tappen 13, en motor 21, en klinga 22 driven av motorn 21, ett övre klingskydd 24 för att täcka ett övre parti av klingan 22 och ett nedre klingskydd 25 svängbart fäst vid det övre klingskyddet 24 för att täcka ett nedre parti av klingan 22. Företrädesvis är motom 21 fäst vid det övre klingskyddet 17. Dessa element är välkända i tidigare teknik. Fackmän hänvi- sas till US-patentet nr 6 067 885, som i sin helhet innefattas som referens häri.

Den glidande geringssågen 10 kan också ha en rörlig arihållsanordning 40 fast vid basen 11. Den rörliga anhâllsanordningen 40 sträcker sig företrädesvis i sidled längs bordet 12, mot vilket ett arbetsstycke kan placeras och stödjas för utförande av en skärande operation därvid. Den rörliga anhâllsanordningen 40 kan innefatta ett fast anhåll 41 fäst vid basen ll och ett rörligt anhå1l42 anslutet till det fasta anhållet 41.

Företrädesvis är det rörliga anhållet 42 glidbart fast vid det fasta anhållet 41. Fack- män hänvisas till US-patenten nr 5 297 463 och 5 943 931, som i sin helhet innefat tas som referens häri.

Såsom nämnts ovan är stödstativet 15 svängbart anslutet till bordet 12, vilket med- ger för användaren att ändra geringsvinkeln. Bordet 12 kan ha ett skaft l2P fixerat fäst därvid, som sträcker sig genom stödstativet 15. Stödstativet 15 kan sedan 10 15 20 526 606 5 klämmas in mellan bordet 12 och en mutter 12N i gängingrepp med skaflet 12P, vil- ket är välkänt från tidigare känd teknik. Fackmän inser att muttem 12N är anordnad så att den medger, snarare än förhindrar, rotationsrörelse hos stödstativet 15.

En geringslåsmekanism är företrädesvis anordnad för att fixera geringsvinkeln hos såganordningen 20. Geringslåsanordningen kan innefatta ett skaft 19 fixerat fäst vid bordet 12 och som sträcker sig genom stödstativet 15, samt ett handtag 18 i gängin- grepp med skaftet 19. Stödstativet 15 kan då klämmas in mellan bordet 12 och hand- taget 18. Således behöver användaren bara rotera handtaget 18, som rör sig längs skaftet 19, varvid geringsvinkeln fixeras. Fackmän inser att skaftet 19 för klarhetens skull inte visas i fig. 3-5 och 7-9. _ Fackmän inser att, eftersom skaftet 19 företrädesvis är fixerat, stödstativet 15 skall vara försett med en skära 15S för att medge för stödstativet 15 att svänga över hela det önskade omfånget av geringsvinklar. Fackmän inser också att, även om skåran 15S skall vara bredare än det parti av skaftet 19, som sträcker sig genom stödstativet 15, skall den vara smalare än det parti av handtaget 18 som är i kontakt med och lå- ser stödstativet 15.

Dessutom är geringsságen 10 företrädesvis försedd med en geringsstoppmekanism 30. Geringsstoppmekanismen 30 innefattar företrädesvis en stoppstång 31 och tre stopputsprång 32, 33, 34. Stoppstången 31 är företrädesvis glidbart anordnad inuti stödstativet 15, så att den kan röra sig längs sin längsgående axel. Dessutom kan stoppstången 31 vara roterbar omkring sin längsgående axel.

Såsom visas i fig. 3B, kan stoppstången 31 ha utstående partier eller näsor 3 IL, som företrädesvis sträcker sig längs en axel som är huvudsakligen vinkelrät mot den längsgående axeln hos stoppstången 31. Dessutom kan stoppstången 31 ha platta si- dor 3 IF anordnade på tvären mot näsorna 31L. 10 15 20 526 606 6 Stoppstången 31 kan ha en lägesställare 3 IP fäst därvid for att välja rotationsläget hos stoppstången 3 l, vilket kommer att diskuteras mer nedan. Lägesställaren 3 IP kan också vara ergonomiskt utformad for att medge for användaren att använda lä- gesställaren 3 IP som ett handtag, vilket medger for användaren att flytta stopp- stången 31 till olika lägen, Fackmän inser att Iägesställaren 3 IP kan vara integrerad med och/eller utförd i ett stycke med stoppstången 31.

Stödstativet 15 kan också ha en vägg ISW, avsedd att gå i ingrepp med Iägesställa- ren 3 IP. Företrädesvis har väggen ISW steg I5WS, som kommer i kontakt med lä- gesställaren 3lP när Iägesställaren placeras i ett flertal olika lägen. Fackmän inser att stegen ISWS faktiskt hjälper användaren att finna dessa önskade lägen.

Företrädesvis har bordet 12 tre stopputsprång 32, 33, 34, Stopputsprången 32, 33 kan ligga i huvudsakligen samma plan, medan stopputsprånget 34 är anordnat längre bort från stödstativet 15 än stopputsprången 32, 33.

Såsom visas i fig. 3A, 4A och 5A, kan Iägesställaren 3 IP (och således stoppstången 31) vara anordnad i tre huvudlägen: (a) ett första läge; (b) ett andra svängt läge; resp. (c) ett tredje nedsänkt läge.

Med hänvisning till fig. 3 placeras Iägesställaren 3 IP vid steget ISWSI och in i det forsta läget. I detta läge sträcker sig stoppstången 31 ut från stödstativet 15 och in i bordanordningen 12 på så sätt att' den kan komma i kontakt med antingen stopp- utsprånget 32 eller 33. Stoppstången 31 är dock inte tillräckligt lång for att sträcka sig tillräckligt långt vidare in i bordet 12 for att komma i kontakt med stopput- språnget 34.

Företrädesvis väljs lägena for stopputsprången 32, 33 for att bilda ett forsta gerings- vinkelomfång, som har gränsar vid de punkter där näsoma 3 IL hos stoppstången 31 kommer i kontakt med stopputsprången 32, 33. Exempelvis kan stopputsprången 32, 10 15 20 33 användas fór att bildaett geringsvinkelomfång som börjar vid 0° och slutar vid 45°. Således rör sig stoppstången 31, då stödstativet 15 svängs i moturs riktning, mot stopputsprånget 32. När stoppstången 31 kommer i kontakt med stopputsprång- et 32, är såganordningen 20 vid 0° geringsvinkel. På samma sätt rör sig stoppstång- en 31, då stödstativet 15 svängs i medurs riktning, mot stopputsprånget 33. När stoppstången 31 kommer i kontakt med stopputsprånget 33, är ságanordningen 20 _ vid 45° geringsvinkel. Användaren kan då fixera geringsvinkeln genom att rotera handtaget 18.

F ackmän inser att andra geringsvinkelomfång kan bildas genom att stopputsprângen 32, 33 placeras vid andra lägen. Stopputsprången 32, 33 kan exempelvis bilda ett geringsvinkelomfång som börjar vid -45° och slutar vid 45° etc.

Företrädesvis kommer ändama av stopputsprången 32, 33 i kontakt med stoppstång- en 31. Dessutom är de längsgående axlarna hos stopputsprången 32 och/eller 33 fó- reträdesvis huvudsakligen vinkelräta mot den längsgående axeln hos stoppstången 31. Fackmän inser dock att de längsgående axlarna hos stopputsprången 32 och/eller 33 alternativt kan vinklas i förhållande till den längsgående axeln hos stoppstången 31.

Med hänvisning till fig. 4 roteras lägesställaren 3 lP medurs från det första läget till steg l5WS2 och in i det andra läget. I detta läge sträcker sig stoppstången 31 ut ur stödstativet 15 och in i bordanordningen 12 på så sätt att den kan komma i kontakt med antingen stopputsprånget 32 eller 33. Stoppstången 31 är dock inte tillräckligt lång för att sträcka sig ytterligare tillräckligt långt in i bordet 12 för att komma i kontakt med stopputsprânget 34.

Med andra ord kan stoppstången 31 bara roteras kring sin längsgående axel. Före- trädesvis roteras stoppstången 31 så mycket att de platta sidoma 3 IF, snarare än nä- soma 31L, kommer i kontakt med stopputsprången 32, 33. I arrangemanget beskri- 10 15 20 526 606 8 vet ovan kan stoppstången 31 roteras omkring 90° från det första läget till det andra läget.

Eftersom diametern hos stoppstången i själva verket ändras, ändras även gerings- vinkelomfånget bildat av stopputsprången 32, 33, utan att lägena for stopputsprång- en 32, 33 behöver ändras. Exempelvis kan, i stället for att bilda ett geringsvinkelom- Fang som börjar vid O° och slutar vid 45_°, stopputsprången 32, 33 bildalett gerings- vinkelomfäng som börjar vid -3° och slutar vid 48° etc.

Skillnaderna beror naturligtvis på breddskillnaden hos stoppstången 31. En fackman kan välja breddema hos stoppstången 31 beroende på de önskade skillnadsomfänget för geringsvinkeln, dvs. om vinkelskillnaden skall vara 3° eller 5° etc. En fackman inser också att bredden kan välj as så att vinkelskillnaden i varje ände av geringsvin- kelomfänget är olika. Bredderna kan exempelvis väljas så att det forsta geringsvin- kelomfånget är 0° - 45° , medan det utvidgade geringsvinkelornfånget är -3° - 50°.

Med andra ord är respektive skillnad 3° och 5° vid ändarna bildade av stopputsprången 32 resp. 33. _ Med hänvisning till fig. 5, roteras lägesställare 3 IP moturs från det andra läget och sänks ned till steg l5WS3 och in i det tredje läget. I detta läge sträcker sig stopp- stången 31 ut ur stödstativet I5 och in i bordsanordningen 12 på så sätt att den kan. komma i kontakt med antingen stopputsprång 32 eller 34. På grund av läget för stopputsprånget 34 kommer dock stoppstången 31 inte i kontakt med stopputsprång- et 33.

Med andra ord kan stoppstången 31 roteras kring sin längsgående axel och bringas att glida längs sin längsgående axel. F öreträdesvis roteras stoppstången 31 tillräck- ligt för att näsoma 3 IL, snarare än de platta sidorna 3 IF, kommer i kontakt med stopputsprången 32, 34. I arrangemanget beskrivet ovan kan stoppstången 31 roteras ungefär 45° från första läget till det andra läget. o a o Q ~ u l o o n n to 00 oo 0000 c o c 0 o I I 0 o o o Inn bla 0 i n o in cl 10 15 20 obJfl LI! 30 t' Q 0\ 9 Företrädesvis väljs lägena Rör stopputsprången 32, 34 så att de bildar ett andra ge- ringsvinkelomfång som har gränser vid de punkter där näsoma 3 IL hos stoppstång- en 31 kommer i kontakt med stopputsprången 32, 34. Stopputsprången 32, 33 kan exempelvis användas för att bilda ett geringsvinkelomfang som börjar vid 0° och som slutar vid 33,85 °, ett vanligt läge för kapning av dekorlister. Alternativt kan stopputsprång 32, 34 bilda ett geringsvinkelomfång som börjar vid -45° och som slutar vid O°, där stopputsprånget 33 definierar 45°.

Företrädesvis kommer änden av stopputsprånget 34 i kontakt med stoppstången 31.

Dessutom är den längsgående axeln hos stopputsprånget 34 företrädesvis huvudsak- ligen vinkelrät mot den längsgående axeln hos stoppstången 31. En fackrnan inser dock att den längsgående axeln hos stopputsprånget 34 alternativt kan vara vinklad i förhållande i den längsgående axeln hos stoppstången 31.

Dessutom kan steg 15WS3 vara utformat eller dimensionerat så att stoppstången 31 inte kan roteras när den är i nedsänkt läge.

Företrädesvis är stopputsprången 32-34 bultar som är i gängingrepp med bordet 12 och som kan justeras. J usterbarheten för varje stopputsprång 32-34 erhålls av den gängade förbindelsen mellan bultarna och bordet 12. Denna justerbarhet medger för användaren att korrekt ställa in specifika geringsvinklar. fjäder (ej visad) kan anordnas mellan höljet l5 och stoppstången 31 för inspän- ning av stoppstången mot det nedsänkta läget i fig. 5. En fackman inser att även om stoppstången 31 är inspänd mot det nedsänkta läget, förhindrar stegen l5WSl, l5WS2 att stoppstången 31 förflyttar sig in i det nedsänkta läget.

Fjädem 82 kan vara en trycktjäder. En fackman inser att andra organ, såsom elasto- meriska material och konstruktioner, kan användas för att förspänna stoppstången 31 in mot det nedsänkta läget 10 15 20 526 606 10 Dessutom inser en fackman att stoppstången 31 kan vara anordnad vid bordet 12, medan stopputsprången 32-34 kan vara anordnade vid stödstativet 15.

Det kan vara fördelaktigt att förse stoppstången 31 med ett utskott (ej visat) för att förhindra användaren från att dra stoppstången 31 ut ur stödstativet 15, eller från att dra stoppstången 31 så långt att kontakt med stopputsprången 32, 33 undvikes.

En andra utföringsfonn av geringsstoppmekanismen 30 visas i fig. 6-9, där samma hänvisningsbeteckningar avser motsvarande delar. Det som har sagts om den tidiga- re utföringsfonnen innefattas i sin helhet häri.

En av skillnaderna mellan den första och den andra utföringsforrnen är att stopp- stången 31 kan ha en knopp 3 lK avskild fiån lägesställaren 3 IP för förflyttning av stoppstängen 31. En fackman inser att lägesställaren 3 lP och/eller knoppen 31K kan vara integrerade och/eller utförda i ett stycke med stoppstången 31.

En annan skillnad mellan den första och den andra utföringsformen är att lägesstäl- laren 31P går i ingrepp med skåror l5N i väggen 15W för att välja rotationsläge för stoppstången 31. Skåroma l5N är anordnade på så sätt att man erhåller de önskade rotationslägena. Exempelvis, med hänvisning till fig. 7, placeras lägesställare 31P vid skåra 15Nl och in i det första läget ekvivalent med det första läget-visat i fig. 3. i Med hänvisning till fig.8, roteras lägesställare 3 IP moturs från det första läget till skåra 15N2 och in i det andra läget ekvivalent med det andra läget visat i fig. 4. Med hänvisning till fig. 9, roteras lägesställare 3 lP medurs från det andra läget och sänks ned till skära l5N3 och in i det tredje läget. Förutom dessa skillnader fungerar den första och den andra utföringsformen på samma sätt.

En tredje utföringsform av en geringsstoppmekanism visas i ñg. 10-14, där sarmna hänvisningsbeteckningar avser motsvarande delar. Vad som har sagts om de tidigare utföringsforrnerna innefattas i sin helhet häri. 10 15 20 O OI I Q 0 on :Queen 0 I un on 1000 0 0 I 0 0000 n 0 0 O Q 0 no nu 0 Q 0 Quouvn 0 000 n 0 0 :leo 0 n 0 0 0 0 av 0000 O ana; I 11 Geringssågen 10 är företrädesvis försedd med en geringsstoppmekanism 50. Ge- ringsstoppmekanismen 50 innefattar företrädesvis en stoppstång 51 med ett fast skaft 5 IF fixerat fäst vid bordet 12, och en rörlig hylsa 5 IM glidbart fäst vid det fasta skaftet 5 IF. Stoppstången 51 kan också ha en knopp 51K för påverkan av rö- relsen hos hylsan 5 IM.

En fackman inser att stödstativet 15, efiersom det fasta skaftet 5 IF är fixerat, skall vara försett med en skåra l5BS för att medge för stödstativet 15 att svänga över hela det önskade geringsvinkelomfånget.

Såsom visas i fig. l2B sträcker sig hylsan 5 IM genom stödstativet 15. Dessutom kan hylsan 5 IM flyttas utåt. Hylsan 5 IM kan ha utskott 5 IP för att förhindra använ- daren från att dra hylsan 5 IM av det fasta skaftet 5 IF och helt ut ur stödstativet 15.

Dessutom kan geringsstoppmekanismen 50 ha tre stopputsprång 52, 53, 54 anord- nade vid stödstativet 15. Liksom tidigare bildar lägena, där stoppstången 51 kommer i kontakt med utsprången 52-54, geringsvinkeln hos såganordningen 20.

Såsom visas i fig. 12 är det fasta skaftet 5IF företrädesvis helt inkapslat i hylsan 51M. Med andra ord är hylsan SIM i ett nedsänkt läge. Om stödstativet 15 flyttas medurs, skulle stopputspränget 52 komma i kontakt med hylsan 5 IM. Likaså, om stödstativet 15 flyttas moturs medan hylsan 51M äri ett nedsänkt läge, skulle stopp- utsprånget 53 komma i kontakt med hylsan 51M, såsom visas ifig. 13.

Företrädesvis väljs lägena fiör stopputsprângen 52, 53, så att de bildar ett första ge- ringsvinkelomfáng som har gränser vid de punkter där hylsan~5 IM kommer i kon- takt med stopputsprângen 52, 53. Exempelvis kan stopputsprângen 52, 53 användas för att 'bilda ett geringsvinkelomfång som börjar vid 0° och slutar vid 33,85°, vilket är ett vanligt kapläge för dekorlister. Således förflyttar sig stopputsprånget 52, då stödstativet 15 svängs i medurs riktning, mot stoppstången 51. När hylsan 5 IM 10 15 20 12 kommer i kontakt med stopputsprånget 52, är såganordningen 20 vid O° geringsvin- kel. Likaså flyttas stopputsprånget 53, då stödstativet 15 svängs i moturs riktning mot stoppstången 51. När hylsan 51M kommer i kontakt med stopputsprånget 53, är såganordningen 20 vid 33,85° geringsvinkel. Användaren kan då fixera geringsvin- keln genom att rotera handtaget 18.

En fackman inser att andra geringsvinkelomfång kan bildas genom att stopput- sprången 52, 53 placeras vid andra lägen. Exempelvis kan stopputsprången 52, 53 bilda ett geringsvinkelomfång som börjar vid -45° och slutar vid 0° etc.

Företrädesvis kan stopputsprångens 52, 53 ändar komma i kontakt med stoppstång- en 51. Dessutom är de längsgående axlama hos stopputsprången 52 och/eller 53 fö- reträdesvis huvudsakligen vinkelräta mot den längsgående axeln hos stoppstången 51. En fackman inser dock att de längsgående axlarna hos stopputsprång 52 och/ eller 53 kan vinklas på andra sätt i förhållande till de längsgående axlama hos stopp- stången 5 l.

Om användaren vill törflytta sig till en geringsvinkel bortom stopputsprånget 53, behöver användaren bara skjuta hylsan 5 lM längs dess längsgående axel, dvs. dra ut hylsan 5 IM. Eflersom användaren i själva verket har reducerat diametern hos stopp- stången 51, kan stödstativet 15 flyttas ytterligare i moturs riktning, tills stopp- utsprânget 54 kommer i kontakt med hylsan 5lM.

F öreträdesvis väljs lägena för stopputsprången 52, 54 så att de bildar ett andra ge- ringsvinkelomfång, som har gränser vid de punkter där stoppstången 51 kommer i kontalt med stopputsprången 52, 54. Exempelvis kan stopputsprången 52, 54 använ- das för att bilda ett geringsvinkelomfång som börjar vid 0° och slutar vid 45°. Alter- nativt kan stopputsprången 52, 54 bilda ett geringsvinkelomfang som börjar vid -45° och slutar vid 45°, där stopputsprånget 53 definierar 0°. 13 Företrädesvis kommer stopputsprångets 54 ände i kontakt med stoppstången 51.

Dessutom är den längsgående axeln hos stopputsprånget 54 företrädesvis huvud- sakligen vinkelrät mot den längsgående axeln hos stoppstången 51. En fackman in- ser dock att den längsgående axeln hos stopputsprånget 54 kan vinklas på annat sätt i förhållande till den längsgående axeln hos stoppstången 51.

En fackman inser att stopputsprången 52, 54 kan ligga huvudsakligen i samma plan, medan stopputsprånget 53 är anordnat närmare bordet 12 än stopputsprången 52, 54.

En fackman inser att i utföringsfonnema visade i fig. 12-14 är hylsan 5 lM dimen- sionerad så att den inte kan undvika kontakt med stopputsprången 52, 54. Med andra ord kan stopputsprången 52, 54 inte förbipasseras. Detta beror på att utskotten 5 IP begränsar rörelseomfånget för hylsan 51M längs dess längsgående axel, så att hylsan 5 lM inte kan glida ut så långt att den passerar förbi stopputsprången 52, 54. En fackman inser dock att rörelseomfånget för hylsan 5 lM kan justeras genom att läget för utskotten 5 lP ändras, så att hylsan SIM kan glida ut så långt att den passerar förbi stopputsprången 52, 54. Detta skulle i själva verket öka bredden på det andra ~ geringsvinkelomfånget. oo o. con. oo nu nu Û I I I Q Ö Q I Û U o n n .o: z o. o .a :..o :.. ..'.: : vi» no no oooø oo n: å, o: L!! 00 0:00 n I c I CD Företrädesvis är stopputsprången 52-54 bultar som är i gängiiigrepp med stödstativet l5 och som kan justeras. Justerbarheten hos varje stopputsprång 52-54 erhålls ge- nom den gängade förbindelsen mellan bulten och stödstativet 15. Denna justerbarhet medger för användaren att korrekt ställa in specifika geringsvinklar.

En annan utföringsfonn av geringsstoppmekanismen 50 visas i fig. 15-17, där sam- ma hänvisningsbeteckningar avser motsvarande delar. Vad som har sagts om de ti- digare utföringsfonnerna innefattas i sin helhet häri.

En av skillnaderna mellan föreliggande och den tredje utföringsformen är att stopputsprång 5 2, 55 kan vara närmare bordet 12 än stopputsprång 56. Dessutom 10 15 20 en o u r co coon u o n a I I I n u o n n o a o (p) UI 00 v00» UO CD 5526 606 anna o o Q Q o o ø n n. 14 kan stopputsprång 52, 55 bilda de yttersta ändarna av geringsvinkelomfánget, medan stopputsprånget 56 definierar en geringsvinkel inuti detta geringsvinkelomfång.

Exempelvis kan stopputsprângen 52, 55 användas för att bilda ett geringsvinkelom- fång som börjar vid 0° och slutar vid 45°, såsom visas i tig. 15-16. Således rör sig, då stödstativet 15 svängs i medurs riktning, stopputsprånget 52 mot stoppstången 51. När hylsan 5 IM kommer i kontakt med stopputsprånget 52, är såganordningen 20 vid 0° geringsvinkel. På samma sätt, då stödstativet 15 svängs i moturs riktning, rör sig stopputsprånget 55 mot stoppstången 51. När hylsan 5 IM kommer i kontakt med stopputsprånget 55, är såganordningen 20 vid 45° geringsvinkel. Användaren . kan då fixera geringsvinkeln genom att rotera handtaget 18. Liksom tidigare kan andra geringsvinkelornfáng definieras genom att stopputsprången 52, 55 placeras vid andra lägen. Exempelvis kan stopputsprången 52, 53 bilda ett geringsvinkelom- fång som börjar vid -45° och slutar vid 45° etc.

Om användaren vill förflytta sig till en geringsvinkel bortom stopputsprånget 55, behöver användaren bara skjuta hylsan 5 IM längs dess längsgående axel, dvs. dra ut hylsan SIM. Eftersom användaren i själva verket har reducerat diametern hos stopp- stången 51, kan stödstativet 15 flyttas ytterligare, tills stopputsprånget 55 kommer i kontakt med det fasta skaftet 5 IF.

Användaren kan välja ett andra geringsomfång bildat av stopputsprången 52, 56 ge- _ nom att skjuta hylsan 5 IM längs dess längsgående axel, dvs. dra ut hylsan 5 IM, och rotera hylsan SIM omkring dess längsgående axel, såsom visas i fig. 17. Detta pla- I cerar en näsa eller ett utstående parti 5 IL anordnat vid hylsan 5 IM i läge för att komma i kontakt med stopputsprånget 56 innan det fasta skaftet 5 IF kommer i kontakt med stopputsprånget 55. Företrädesvis väljs lägena för stopputsprången 52, 56 så att de bildar ett andra geringsvinkelomfång, som har gränser vid de punkter där hylsan 5 IM kommer i kontaktmed stopputsprången 52, 56. Exempelvis kan stopputsprângen 52, 56 användas för att bilda ett geringsvinkelomfång som börjar 26 606 5 15 vid 0° och slutar vid 33,85°, ett vanligt läge för kapning av dekorlister. Alternativt kan stopputsprången 52, 56 bilda ett geringsvinkelomfång som börjar vid -45° och slutar vid 0°, där stopputsprånget 55 definierar 45°. i 5 Företrädesvis kommer stopputsprångens 55, 56 ändar i kontakt med stoppstången 51. Dessutom är de längsgående axlarna hos stopputsprången 55 och/eller 56 före- trädesvis huvudsakligen vinkelräta mot den längsgående axeln hos stoppstången 51.

En fackman inser dock att den längsgående axeln hos stopputsprången 55 och/eller 56 kan vara vinklade på annat sätt i förhållande till den längsgående axeln hos 10 stoppstången 51.

Dessutom kan stopputspràngen 55, 56 vara bultar, som är i gängingrepp med stöd- stativet 15 och som kan vara justerbara. J usterbarheten hos varje stopputsprång 55, 56 erhålls genom gängingreppet mellan bultama och stödstativet 15. Denna juster- l5 barhet medger för användaren att korrekt ställa in specifika geringsvinklar.

En fackman kan inse att det finns andra tillägg eller alternativ till de organ som har visats häri. Alla dessa tillägg och/eller förändringar anses dock vara ekvivalenta med föreliggande uppfinning.

II IIOO OO IC Û I Û Û O I I IJI 'Öl o o o o o o o oo oooo oo oo o; ooo o o uooo n

Claims (13)

10 15 20 25 526 606 16 PATENTKRAV

1. Geringssåg innefattande: ett bord (12) vid vilket ett arbetsstycke placeras; - en såganordning (20) som uppbär en sågklinga (22) och som har en motor (21) för att driva sågklingan i rotation; - ett stativ (15) som svängbart uppbär såganordningen och som är förbundet med bordet på ett sådant sätt att såganordningen är svängbar åtminstone i sidled; och - en geringsstoppmekanism (30; 50) för att valbart fastställa läget i sidled för sågan- ordningen vid något av ett flertal svängda lägen, vilken geringsstoppmekanism in- nefattar en rörlig stång (31; 51) och första, andra och tredje fasta stopporgan 32-34; 52, 55, 56), kännetecknad av att stången är rörlig mellan ett första läge där stången (31;51) kan komma i kontakt med de forsta (32;52) och andra (33 ; 54; 56) fasta stopporganen, men inte med det tredje (34; 53; 55) fasta stopporganet, fór att bilda en forsta uppsättning svängda lägen, och ett andra läge där stången kan komma i kontakt med det första (32; 52) och det tredje (34; 53; 55) fasta stopporganet, med inte med det andra (33; 54; 56) fasta stopporganet, fór att bilda en andra uppsättning svängda lägen, och där de första och andra uppsättningama av svängda lägen delvis sammanfaller, och stången (3 1; 51) är roterbar mellan forsta och andra lägen för att modifiera den andra uppsättningen svängda lägen.

2. Geringssåg enligt krav l, kännetecknad av att det första (32; 5 2) fasta stopporganet är anordnat så att stången (3 1; 51) ligger an mot nämnda första fasta stopporgan när geringssågenheten (20) är vid det vertikala läget.

3. Geringssåg enligt patentkrav 1, vidare kännetecknad av att den innefattar en bas (1 l) som roterbart uppbär bordet (12). 10 15 20 25 526 606 17

4. Geringssåg enligt patentkrav 1, kännetecknad av att närrmda rörliga stång (3 1; 51) är monterad vid statívet (15) och nämnda fasta stopporgan 32-34; 52; 55; 56) är monte- rade vid nämnda bord.

5. Geringssåg enligt patentkrav 2, kännetecknad av att nämnda rörliga stång (3 l; 51) roterar mellan nämnda första och andra stånglägen omkring en rotationsaxel (12) pa- rallell med axeln omkring vilken nämnda geringssågenhet svänger i sidled.

6. Geringssåg enligt patentkrav 1, kännetecknad av att statívet (15) vidare innefattar en vägg for att normalt kvarhålla den rörliga stången (3 1; 51) vid nämnda andra stång- läge.

7. Geringssåg enligt patentkrav 1, kännetecknad av att det första (32; 52) fasta stopp- organet är en bult.

8. Geringssåg enligt patentkrav 7, kännetecknad av att nämnda bult ligger an mot nämnda stång (3l; 52)så att en axel hos nämnda bult placeras vinkelrätt mot en axel hos stången (3 1; 52).

9. Geringssåg enligt patentkrav 1, kännetecknad av att statívet (15) vertikalt, sväng- bart uppbär nämnda geringssågenhet (20).

10. Geríngssåg enligt patentkrav 1, kännetecknad av att nämnda rörliga stång(31; 52) är monterad vid bordet ( 12) och nämnda fasta stopporgan (32-34; 52, 55, 56) är monterade vid nämnda stativ (15).

11. Geringssåg enligt patentkrav 10, kännetecknad av att nämnda rörliga stång(3 1; 52) är rörlig mellan nänmda forsta och andra stånglägen längs sin längsgående axel. 18

12. Geringssåg enligt patentkrav 1, kännetecknad av att en lägeställare är fäst vid den rörliga stången (31; 52) .

13. Geringssåg enligt patentkrav 1, kännetecknad av att ett handtag (18) är fäst vid den rörliga stången (31; 52) .