SE525629C2 - Spritspåse, ämne för framställning av spritspåse samt förfarande för framställning av spritspåse - Google Patents

Description

n no coca I i :°' . q o n cc uno I 0 ° ° ' o 0 0 I I I O Ändamålet uppnås av en spritspàse, ett ämne samt ett förfarande enligt respektive bifogat, självständigt patentkrav. Utföringsformer framgår av de bifogade osjälvständiga patentkraven samt av den följande beskrivningen och ritningarna.

Enligt en första aspekt åstadkoms således en Spritspåse för engångsbruk, innefattande en behållare av polymerfilm. Spritspàsen särskiljs av att spritspàsen väsentligen är bildad av en tunnväggig polymerslang, och att en utåt riktad yta hos spritspàsen uppvisar en ytstruktur.

Med ”engångsbruk” avses att spritspàsen är avsedd att kasseras efter användning, snarare än att rengöras och återanvändas. Detta utesluter dock inte att spritspàsen ändå återfylls och/eller rengörs och därmed används för spritsning av mer än en batch spritsbar massa. I realiteten innebär ”engångsbruk” att spritspàsen måste kunna tillverkas i stora volymer till mycket låg kostnad.

Med ”ytstruktur” avses ytans tredimensionella struktur.

Genom att spritspàsen uppvisar en ytstruktur minskar risken för att denna skall halka ur användarens grepp, särskilt om användarens, eventuellt handskförsedda, hand är blöt eller kladdig av exempelvis olja eller fett.

Dessutom är det möjligt att åstadkomma en greppvänlig spritspàse utan tillsats av friktionshöjande medel. En ytstruktur kan även vara fördelaktig i det fall att 1": friktionshöjande medel tillsatts, eftersom denna bildar § 30 ett utrymme mellan två mot varandra liggande lager av gfg polymerslang eller spritspàsar, vilket utrymme eliminerar DO O eller reducerar risken för att lagren skall klibba fast vid varandra och därmed orsaka hanteringsproblem. nn; Enligt en andra aspekt åstadkoms ett ämne för n, 35 framställning av minst två spritspåsar för engångsbruk, nfi' var och en innefattande en behållare av polymerfilm. Ämnet särskiljs av att ämnet består av en långsträckt, n 00 0 0 ICO II-Û .CI- 0 0 q 000 o 0 i 000 00 III 5 6 2 9 šïï* 5- - 3 tunnväggig polymerslang, varvid spritspåsarna är avskiljbara från varandra medelst avrivningsmarkeringar, och att en utåt riktad yta hos den tunnväggiga polymerslangen uppvisar en ytstruktur.

Enligt en tredje aspekt ástadkoms ett förfarande för framställning av en spritspåse för engàngsbruk, inne- fattande en behållare av polymerfilm. Förfarandet innefattar att bilda spritspåsen väsentligen av en tunn- väggig polymerslang, och att förse en utåt riktad yta hos den tunnväggiga polymerslangen med en ytstruktur.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1 är en schematisk perspektivvy som visar en spritspåse.

Fig 2 är en schematisk planvy som visar spritspåsen i fig 1.

Fig 3 är en perspektivvy som visar valsning av en polymerslang för bildande av spritspåsen i fig 1.

Fig 4 är en planvy som visar ett ämne för bildande av spritspåsen i fig 1.

Fig 5 visar ett första exempel på ytstruktur.

Fig 6 visar ett andra exempel på ytstruktur.

Fig 7 visar ett tredje exempel pâ ytstruktur.

Fig 8 visar ett fjärde exempel på ytstruktur.

Beskrivning av utföringsformer Fig 1 visar en spritspåse 1, vilken vid en utmatningsöppning 5 försetts med ett munstycke 2 samt genom en öppen ände 4 fyllts med en spritsbar massa 3.

Den spritsbara massan 3 är utmatningsbar genom munstycket 2 som svar pà att spritspàsens 1 öppna ände 4 försluts, exempelvis viks, och spritspåsen 1 sammanpressas.

Med hänvisning till fig 2, utgörs spritspåsen 1 av ett segment av en polymerslang, företrädesvis av polyolefinplast, såsom polyeten, polypropen eller liknande. I ofyllt tillstånd, såsom visas i fig 2, har spritspåsen 1 en väsentligen tvàdimensionell q g oo unna 00 Oona I I - :..o :..ø .A o. a. I 0 g ::.. ' z .' :.ø.: :..':|o.'n: :::o:anu n av I : g : .'- : z z a' .un. g .uø. Qcc. 0:a: o 0 I utsträckning, varvid dess form definieras av två parallella veck vid kanterna 9, 10, bildade genom att polymerslangen kollapsats samt en relativt kanterna 9, 10 snett tvärgàende fog 7, exempelvis en svets- eller limfog. Parallellt med fogen 7 löper en avrivnings- markering 8, vilken âstadkoms på för fackmannen känt sätt, exempelvis genom perforering. Vid spritspàsens öppna ände 4 löper en avrivningsmarkering ll vinkelrätt mot kanterna 9, 10. Vid den öppna änden kan även en svagare svetsfog (ej visad) föreligga, vilken är så anordnad att spritspåsen, efter avrivning längs avrivningsmarkeringen 11, förblir sluten tills en användare avsiktligen öppnar den. Denna svagare svetsfog kan enligt en utföringsform åstadkommas vid låg temperatur och under mekaniskt tryck.

För att möjliggöra spritsning med spritspåsen 1, klipps denna av vid klipplinjen K, så att en öppning 5 av önskad storlek erhålls. I öppningen kan munstycket 2 anbringas, alternativt kan spritspåsen användas utan munstycke.

Med hänvisning till fig 3, visas hur en polymerslang 21 för tillverkning av spritspåsar kollapsas genom att bringas att passera genom valsar 20 för att bilda ett väsentligen tvådimensionellt, långsträckt och dubbellagrigt ämne 22. Att genom filmblåsning bilda en polymerslang är känt för fackmannen.

Med hänvisning till fig 4 visas hur det dubbel- lagriga ämnet 22 försetts med snedställda svetsfogar 7 och avrivningsmarkeringar 8, ll, i syfte att definiera spritspåsar 31, 3l'.

Spritspâsen kan vara väsentligen transparent, dvs transparent i sådan grad att dess innehåll är synligt genom spritspàsens begränsningsytor. Enligt en utföringsform kan spritspåsen vara infärgad.

En utåt riktad yta hos spritspåsen 1 uppvisar en ytstruktur, vilken verkar greppförbättrande, dvs genom strävhet ökar friktionen mellan användarens hand och spritspåsen.

Fig 5 visar ett första exempel på greppförbättrande ytstruktur, vilken kan åstadkommas genom tillsats av korn och/eller flingor i polymermassan innan, eller i samband med, att denna filmblåses för bildande av polymerslangen.

Det inses att korn och/eller flingor även kan anbringas på plastslangens yta efter att slangen 21 eller ämnet 22 bildats. Kornen eller flingorna kan exempelvis bestå av ett plastmaterial med högre densitet och/eller smältpunkt än det material av vilket polymerslangen är bildat.

Exempelvis kan polymerslangen bildas av polyeten med låg densitet (PE-LD), varvid kornen eller flingorna är bildade av polyeten med hög densitet (PE-HD) eller av polypropen. Kornen eller flingorna kan enligt andra utföringsformer bestå av sågspån, fin sand, kalk och/eller massiva eller ihåliga mikroglaskulor.

Ytterligare ett sätt att åstadkomma en yta liknande den som visas i fig 5, är att lackera spritspåsens utsida med en lack, vilken förses med ytstrukturbildande tillsats, exempelvis sådana tillsatser som beskrivits ovan.

Fig 6 visar ett andra exempel på en greppför- bättrande ytstruktur, vilken kan åstadkommas genom att polymerslangen 21 valsas, exempelvis såsom visas i fig 3, genom en mönstrad vals, eventuellt under inverkan av värme, varvid polymerslangen kan ges en exempelvis knottrig (fig 6) eller räfflad (ej visad) struktur.

Enligt en utföringsform kan polymerslangen bildas av åtminstone två laminerade skikt av polymermaterial. En sådan polymerslang kan uppvisa ett flertal skikt med olika funktion, exempelvis ett inre skikt avsett att underlätta matning av spritsbar massa och förhindra att denna fäster vid spritspåsens inre väggar samt avsett att underlätta införande av munstycket 2; ett gastätt skikt, ett bärande skikt och/eller ett yttre greppvänligt skikt.

Fackmannen känner till hur en laminerad polymerslang kan øonoøø 0 ooøøno åstadkommas genom samtidig extrudering och filmblâsning av inre och yttre skikt. Ett annat känt sätt att åstadkomma en laminerad plastfilm är att sammanfoga två filmskikt genom exempelvis lim och/eller värmning.

Ovanstående metoder att åstadkomma greppförbättrande ytstruktur kan utnyttjas i såväl enskikts spritspåsar som i laminerade spritspåsar. Den med hänvisning till fig 5 beskrivna ytstrukturen lämpar sig väl för laminerade spritspåsar, eftersom det räcker med att korn eller flingor tillsätts till det material som bildar polymerslangens yttre skikt.

Fig 7 visar ytterligare ett exempel på greppförbätt- rande ytstruktur, vilken kan åstadkommas genom tillsats av jäsmedel i det material av vilket ett yttre skikt hos en laminerad polymerslang bildas. Fackmannen känner till hur jäsning kan åstadkommas. Genom att efter filmblåsning utsätta polymerslangen 21 eller ämnet 22 för värme- behandling, bringas jäsmedlet att avge gas, varvid bubblor bildas i polymerslangens yttre yta, samt spricker, så att en sträv yta uppstår, vilken kan ha en struktur såsom visas i fig 7. Som icke-begränsande exempel på jäsmedel kan nämnas bikarbonat, AZO- dikarbonatamid eller vatten.

Ett annat exempel på greppförbättrande ytstruktur visas i fig 8, och kan åstadkommas genom svältmatning.

Svältmatning kan ske med ren plast eller med tillsats av fyllnadsmedel, såsom exempelvis silikater, krita, karbonater, små glaspärlor fin sand, etc., vilken tillsätts i det material av vilket ett yttre skikt hos en laminerad polymerslang bildas. Fackmannen känner till hur svältmatning kan åstadkommas. Den extruderingsmaskin som matar materialet för det yttre skiktet svältmatas, varvid en ytstruktur liknande den i fig 7 åstadkoms. Fyllmedlets koncentration och friktion kan i detta fall varieras i syfte att uppnå önskad strävhet hos ytan.

Ytterligare ett exempel på greppförbättrande ytstruktur liknande de i fig 7 eller 8 visade, kan n Icon 0000 nu II i 0 O I u 00: an; 0000 0 O 0 I 0 O OO OO CCI DO 525 629 7 åstadkommas genom kallmatning, varvid ytterskiktet svältmatas och extrudern körs vid lägre temperatur än normalt. I detta fall behöver inget fyllnadsmedel tillsättas. Fackmannen känner till hur kallmatning kan åstadkommas.

Ovan beskrivna sätt att åstadkomma en greppförbätt- rande ytstruktur kan även kombineras med tillsats av kända friktionshöjande medel, exempelvis trögflytande högmolekylära vätskor såsom polyisobutylen och/eller glycerolestrar.

Enligt en utföringsform kombineras den med hänvisning till fig 5 beskrivna ytstrukturen med den under hänvisning till fig 7 eller 8 beskrivna ytstrukturen. Denna utföringsform kan även kombineras med den under hänvisning till fig 6 beskrivna ytstrukturen, och/eller med friktionshöjande medel.

Enligt en annan utföringsform kombineras den under hänvisning till fig 7 eller 8 beskrivna ytstrukturen med den under hänvisning till fig 6 beskrivna ytstrukturen.

Denna utföringsform kan eventuellt kombineras med friktionshöjande medel.

Claims (14)

o 1' 10 15 20 25 30 35 oo ooo oo oooo o o o o o o o oo o o o ooo o o o o o o o o o o o o o o o ooo o o o o o o o o o o o o o o o oo o oo ooo oooo o 525 629 8 PATENTKRAV

1. Spritspàse (1) för engàngsbruk, innefattande en behållare av polymerfilm, k ä n n e t e c k n a d av att spritspåsen väsentligen är bildad av en tunn- väggig polymerslang, och att en utåt riktad yta hos spritspåsen uppvisar en ytstruktur.

2. Spritspàse (1) enligt krav 1, varvid ytstrukturen är bildad genom åtminstone ett av a) tillsats av korn eller flingor i det material av vilket den tunnväggiga polymerslangen bildas, b) mönstervalsning av polymerslangen, och c) lackering av den utåt riktade ytan, kombinerat med tillsats av korn eller flingor i lacken.

3. Spritspàse (1) enligt krav 1 eller 2, varvid den utåt riktade ytan hos polymerslangen innefattar friktionshöjande medel.

4. Spritspàse (1) enligt något av föregående krav, varvid den tunnväggiga polymerslangen är bildad av en plastfilm, företrädesvis av polyolefinplast.

5. Spritspàse (1) enligt något av föregående krav, varvid den tunnväggiga polymerslangen är väsentligen transparent.

6. Spritspàse (1) enligt något av föregående krav, varvid en vägg hos den tunnväggiga polymerslangen består av åtminstone två laminerade materialskikt, av vilka ett yttre materialskikt uppvisar ytstrukturen.

7. Spritspàse (1) enligt krav 6, varvid ytstrukturen är bildad genom åtminstone ett av Û 00000 I c I 0000 'QIO to 00 I 0 0 0 I 009 Ola 0000 0 0 Q I U I 000 lo 000 to 10 15 20 25 30 35 525 529 9 c) åtminstone delvis jäsning av det yttre materialskiktet, d) åtminstone delvis svältmatning av det yttre materialskiktet, och Å e) åtminstone delvis kallmatning av det yttre materialskiktet.

8. Spritspåse (1) enligt något av föregående krav, varvid den tunnväggiga polymerslangen uppvisar en, i förhållande till slangens längdriktning (D1), tvärgående avrivningsmarkering (8),

9. Spritspåse (1) enligt krav 8, varvid den tunnväggiga slangen uppvisar en med avrivningsmarkeringen (8) parallell fog (7), företrädesvis en svetsfog.

10. Ämne (30) för framställning av minst två 31') innefattande en behållare av polymerfilm, k ä n n e - spritspåsar (1, 31, för engångsbruk, var och en t e c k n a t av att ämnet består av en långsträckt, tunnväggig (21, 22), varvid spritspàsarna (1, 31, 31') är avskiljbara polymerslang från varandra medelst avrivningsmarkeringar (8), och att en utåt riktad yta hos den tunnväggiga polymerslangen uppvisar en ytstruktur.

11. Förfarande för framställning av en spritspåse (1) för engångsbruk, innefattande en behållare av polymerfilm, k ä n n e t e c k n a t av att bilda spritspåsen väsentligen av en tunnväggig polymerslang, och att förse en utåt riktad yta hos den tunnväggiga polymerslangen med en ytstruktur.

12. Förfarande enligt krav ll, varvid att förse den utåt riktade ytan med en ytstruktur innefattar 0 0000 0000 m0 00 0 0 0 0 0 000 000 0000 0 0 0 0 0 0 000 00 000 00 10 15 20 525 6 0 00 0000 0. .... 0 0 0 0 0- 0 0 0 0 0 0 000 0 . 0000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 000 0000 0 10 att tillsätta korn eller flingor i det material av vilket den tunnväggiga polymerslangen bildas, och/eller att mönstervalsa den tunnväggiga polymerslangen.

13. Förfarande enligt krav 11 eller 12, vidare innefattande att bilda den tunnväggiga polymerslangen genom laminering av åtminstone två materialskikt, varvid ett yttre materialskikt uppvisar ytstrukturen.

14. Förfarande enligt krav 13, varvid att förse den utåt riktade ytan med en ytstruktur innefattar att att åtminstone delvis jäsa det material av vilket ett yttre skikt hos den tunnväggiga polymerslangen bildas, att åtminstone delvis vilket ett yttre skikt hos bildas, och/eller att åtminstone delvis vilket ett yttre skikt hos bildas. svältmata det material av den tunnväggiga polymerslangen kallmata det material av den tunnväggiga polymerslangen