SE520274C2 - Korsflöde med spegelvända ventiler som kan spärra - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 [k] U'| 520 274 2 nent i ventilsystemet krånglar, ventilsystemet ej kommer att medge ytterligare rörelse hos maskinverktyget. Dess- utom mäste ventilsystemet säkerställa, att en ny opera- tionscykel hos verktyget ej kan initieras efter det att en komponent i ventilsystemet har blivit defekt.

Tidigare kända elektromagnetiska ventilsystem, som har utnyttjats för manövrering av maskinverktyg, uppfyl- ler dessa säkerhetsbestämmelser genom att använda ett dubbelt ventilaggregat. Det dubbla ventilaggregatet inne- fattar tvà elektromagnetiska matningsventiler, vilka normalt är stängda. Varje matningsventil förflyttas till en öppen position som svar pà en elektrisk reglersignal.

De tvà matningsventilerna är anordnade i serie med avse- ende på tryckluftkällan. Det dubbla ventilaggregatet innefattar också tvà tömningsventiler, vilka normalt är öppna. Varje tömningsventil stänges av en respektive mat- ningsventil, när denna är öppen. Det är därför nödvändigt för matningsventilerna att vara öppna samtidigt, i annat fall kommer matningsluft att tömmas fràn systemet genom en av tömningsventilerna. Öppnandet och stängandet av ventilenheterna övervakas genom att känna av lufttryck i respektive ventilenhet och att därefter jämföra dessa tvà tryck. Övervakningen och jämförelsen av dessa tvä tryck utföres genom att man använder en enda luftcylinder, vilken av en kolv separeras i tvä kammare. Trycket i varje ventilenhet avges till en av kamrarna. Olika tryck i ventilenheterna kommer sàlunda att orsaka förflyttning av den normalt statiska kolven, som dä kommer att bryta den elektriska signalen till en av ventilenheterna. Detta och andra yttre, elektroniska övervakningsarrangemang är dyrbara och kräver att en elektrisk signalbehandlingsut- rustning kan utformas och användas.

Den fortsatta utvecklingen av ventilsystem för maskinverktyg har inriktats mot mer pålitliga, enklare -kï vcLJ. 9)' och mindre dyrbara ventilsystem, som s uppfyller som överstiger de säkerhetsbestämmelser som är i kraft i dag som de som föreslagits för framtiden. 10 15 20 25 30 35 520 274 3 Föreliggande uppfinning tillför till tekniken ett reglerventilsystem som arbetar helt pneumatiskt, vilket sålunda eliminerar behovet av elektrisk övervakning och tillhörande regleringar. Reglerventilsystemet innefattar ett flertal ventiler, som var och en öppnar eller stänger vid aktivering eller avaktivering av ventilerna. Regler- ventilsystemet övervakar den dynamiska rörelsen hos de olika ventilerna i systemet för att säkerställa regler- ventilsystemets rätta funktion. I en utföringsform för- flyttar sig reglerventilsystemet till en spärrad position vid avkänning av den felfunktion och förblir i denna spärrade position tills dess att en àterställningsopera- tion har utförts. I en annan utföringsform förflyttas reglerventilsystemet till en spärrad position vid avkän- ning av en felfunktion och äterställes därefter auto- matiskt efter en tidsperiod. Sàlunda är regleraggregatets arbete helt dynamiskt och systemet förlitar sig ej pà någon övervakning av ett statiskt element för att säker- ställa dess rätta funktion.

Andra fördelar och ändamål med föreliggande uppfin- ning kommer att bli uppenbara för fackmannen pä omrâdet genom den efterföljande, detaljerade beskrivningen, de bifogade patentkraven och ritningarna.

Kort beskrivning av ritningarna Pà ritningarna, som illustrerar det bästa sätt som för närvarande kan tänkas för att praktisera föreliggande uppfinning: Figur l är ett schematiskt kretsschema för regler- ventilsystemet enligt föreliggande uppfinning, visat i en avaktiverad position; Figur 2 är en schematisk illustration av reglerven- tilen som visats i sin avaktiverade position; Figur 3 är ett schematiskt kretsschema för regler- ventilsystemet enligt föreliggande " visat i en aktiverad position; lO 15 20 25 30 Lu UI 520 274 4 Figur 4 är en schematisk illustration av reglerven- tilen som visats i figur 1 i dess aktiverade position; Figur 5 är ett schematiskt kretsschema för regler- ventilssystemet enligt föreliggande uppfinning som visats i en onormal position; Figur 6 är en schematisk illustration av reglerven- tilen som visats i figur 1 i dess onormala position; Figur 7 är ett schematiskt kretsschema för regler- ventilsystemet enligt föreliggande uppfinning som visas i en spärrad position; Figur 8 är en schematisk illustration av reglerven- tilen som visats i figur 1 i dess spärrade position; Figur 9 är en schematisk illustration av ventil- systemet som visas i figurerna 1-8, i enlighet med en annan utföringsform av föreliggande uppfinning.

Figur 10 är en schematisk illustration av en regler- ventil i enlighet med en annan utföringsform av förelig- gande uppfinning som visats i sin avaktiverade position; Figur 11 är en schematisk illustration av reglerven- tilen som visats i figur 10 i dess aktiverade position; Figur 12 är en schematisk illustration av reglerven- tilen som visats i figur 10 i dess onormala position; Figur 13 är en schematisk illustration av en regler- ventil i enlighet med en annan utföringsform av förelig- gande uppfinning, som visats i sin avaktiverade position; Figur 14 är en schematisk illustration av regler- ventilen som visats i figur 13 i dess aktiverade posi- tion; och Figur 15 är en schematisk illustration av reglerven- tilen som visats i figur 13 i dess onormala position.

Detaljerad beskrivning av den föredragna utföringsformen Med hänvisning nu till ritningarna, pà vilka samma hänvisningsbeteckningar genomgående anger samma eller motsvarande detaljer i de olika vyerna, visas där i figurerna 1 och 2 ett reglerventilsystem i enlighet med föreliggande uppfinning, vilket allmänt betecknats med 10 15 20 25 30 Lu LH 520 274 5 hänvisningssiffran 10. Reglerventilsystemet 10 har visats som en schematisk fluidkrets i figur 1 och som en fluid- reglerventil i figur 2.

Med hänvisning nu till figur 2 innefattar reglerven- tilsystemet 10 ett hus 12 med en fluidinloppskanal 14, en fluidutloppskanal 16, en fluidtömningskanal 18, en första ventilborrning 20, en andra ventilborrning 22, en första fluidbehällare 24 och en andra fluidbehàllare 26. I den första ventilborrningen 20 är ett första ventilelement 28 anordnat och i den andra borrningen 22 är ett andra ven- tilelement 30 anordnat. I inloppskanalen 14 är ett tredje ventilelement 32 placerat i koaxiellt förhållande till det första ventilelementet 28. I inloppskanalen 14 är också ett fjärde ventilelement 34 placerat i koaxiellt förhållande till det andra ventilelementet 30. Ett par solenoidventiler 36 och 38 är fästa vid huset 12.

Ett flertal fluidkanaler förbinder ventilborr- ningarna 20 och 22 med inloppskanalen 14, utloppskanalen 16, tömningskanalen 18, behållaren 24, behållaren 26, ventilen 36 och ventilen 38. En fluidkanal 40 sträcker sig mellan inloppskanalen 14 och en mellanliggande kam- mare 42, som bildas av borrningen 20. En strypning 44 är anordnad i kanalen 40 för att begränsa storleken pà fluidflödet genom kanalen 40. En fluidkanal 46 sträcker sig mellan inloppskanalen 14 och en mellanliggande kam- mare 48, som bildas av borrningen 22. En strypning 50 är anordnad i kanalen 46 för att begränsa storleken pà fluidflödet genom kanalen 46.

En fluidkanal 52 sträcker genom kammaren 42 och en nedre kammare 54, som bildas av borrningen 20. En stryp- ning 56 är anordnad i kanalen 52 för att begränsa stor- leken pà fluidflödet genom kanalen 52. En fluidkanal 58 sträcker sig mellan kammaren 48 och en nedre kammare 60, som bildas av borrningen 22. En strypning 62 är anordnad i kanalen 58 för att begränsa storleken på fluidflödet genom kanalen 58. En fluidkanal 64 sträcker sig mellan kanalen 52 och behållaren 24, sá att strypningen 56 är 2002 08-Gl 39:49 g: jvm un: ars 29/&f;¿.ñoc 10 l5 20 25 30 520 274 6 anordnad mellan kammaren 42 och behållaren 24. En fluid- kanal 66 sträcker sig mellan behàllaren 24 och ingången En fluidkanal 68 mellan kanalen 58 och behållaren 26 så att till solenoidventilen 38. sträcker sig strypningen 62 är anordnad mellan kammaren 48 och behållaren 26. En fluidkanal 70 sträcker sig mellan behållaren 26 och in- gången till solenoidventilen 36. En kanal 72 sträcker sig mellan solenoidventilens 36 utgång och en övre kammare 74, som bildas av borrningen 20. En kanal 76 sträcker sig mellan solenoidventilens 38 utgång och en övre kammare 78, som bildas av borrningen 22.

En korskanal 80 sträcker sig mellan kammarens 42 nedre parti och kammarens 48 övre parti. En korskanal 82 sträcker sig mellan kammarens 48 nedre parti och kam- marens 42 övre parti. En fluidkanal 84 sträcker sig mel- lan kanalen 80 och utloppskanalen 16. En fluidkanal 86 sträcker sig mellan kanalen 82 och utloppskanalen 16.

Utloppskanalen 16 står i förbindelse med tömningskanalen 18 via två portar 88 och 90. Kamrarnas 54 och 60 övre partier står i förbindelse med atmosfärstrycket genom kanaler 92 respektive 94. En återställningskanal 96 sträcker sig i huset 12 och står i förbindelse med kam- rarnas 54 och 60 nedre parti genom att stå i förbindelse med kanalerna 52 respektive 58. Ett par backventiler 98 och 100 är anordnade mellan àterställningskanalen 96 och passagerna 52 respektive 58 för att hindra fluid att strömma mellan kanalerna 52 eller 58 till återställnings- kanalen 96 men för att medge att fluid strömmar från àterställningskanalen 96 till den ena eller båda kana- lerna 52 och 58.

I borrningen 20 är en ventil 102 anordnad och i borrningen 22 är en ventil 104 anordnad. Ventilen 102 innefattar en övre kolv 106, en mellanliggande kolv 108 och en nedre kolv 110, vilka alla rör sig tillsammans som en enda enhet. Den övre kolven 106 är anordnad inuti kammaren 74 och innefattar ett ventilsäte 112, vilket öppnar och stänger porten 88 som är anordnad mellan lO 15 20 25 30 Lu LH 520 274 7 utloppskanalen 16 och tömningskanalen 18. Den mellanliggande kolven 108 är anordnad inuti kammaren 42 och innefattar en ringformad kanal 114, vilken fluidmässigt ansluter kanalen 40 till kanalen 52 när kolven 108 vilar mot huset 12. Den nedre kolven 110 är anordnad inuti kammaren 54 och innefattar ett par tät- ningar 116, vilka tätar inloppskanalen 14 mot kanalen 92 och tätar kammaren 54 mot kanalen 92. Ventilen 104 innefattar en övre kolv 118, en mellanliggande kolv 120 och en nedre kolv 122, vilka alla rör sig tillsammans som en enda enhet. Den övre kolven 118 är anordnad inuti kam- maren 58 och innefattar ett ventilsäte 124, vilket öppnar och stänger porten 90 som är anordnad mellan utloppskana- len 16 och tömningskanalen 18. Den mellanliggande kolven 120 är anordnad inuti kammaren 48 och innefattar en ring- formad kanal 126, vilken fluidmässigt ansluter kanalen 46 till kanalen 58 när kolven 120 vilar mot huset 12. Den nedre kolven 122 är anordnad inuti kammaren 60 och inne- fattar ett par tätningar 128, vilka tätar inloppskanalen 14 mot kanalen 94 och tätar kammaren 60 mot kanalen 94.

Ventilelementet 32 är anordnat runt den nedre kolven 110 och innefattar ett ventilsäte 130 och en ventilfjäder 132. Ventilfjädern 132 förspänner ventilsätet 130 mot huset 12 för att hindra fluid fràn att strömma mellan in- loppskanalen 14 och kammaren 42. Ventilelementet 34 är anordnat runt kolven 122 och innefattar ett ventilsäte 134 och en ventilfjäder 136. Ventilfjädern 136 förspänner ventilsätet 134 mot huset 12 för att hindra fluid från att strömma mellan inloppskanalen 14 och kammaren 48.

Figurerna 1 och 2 illustrerar reglerventilsystemet 10 i dess avaktiverade position. Trycksatt fluid från in- loppskanalen 14 förspänner ventilsätena 130 och 134 mot huset 12 och bryter förbindelsen mellan inloppskanalen 14 och de bäda kamrarna 42 och 48. Trycksatt fluid tillföres till kanalen 40 via strypningen 44, till kanalen 52 via den ringformade kanalen 114, via strypningen 56 samt till kammaren 54 för att förspänna ventilen 102 uppàt, 10 15 20 25 30 LO UI 520 274 8 såsom visas i figur 2, för att bringa kolven 108 att vila mot huset 12. Trycksatt fluid strömmar också genom kanalen 52, genom kanalen 64 till behållaren 24 och från behållaren 24 till solenoidventilens 38 inlopp via kanalen 66. På ett likartat sätt tillföres trycksatt fluid från inloppskanalen 14 till kanalen 46 via stryp- ningen 50, till kanalen 58 via den ringformade kanalen 126, via strypningen 52 samt till kammaren 60 för att förspänna ventilen 104 uppåt, såsom visas i figur 2, för att bringa kolven 120 att vila mot huset 12. Trycksatt fluid strömmar även genom kanalen 58, genom kanalen 68 till behållaren 26 och från behållaren 26 till solenoidventilens 36 inlopp via kanalen 70. Utlopps- kanalen 16 står i förbindelse med tömningskanalen 18, på grund av att ventilsätena 112 och 124 är förspända uppåt och öppnar portarna 88 och 90. De mellanliggande kamrarna 42 och 48 är också öppna mot tömningskanalen 18 genom korskanalerna 80 respektive 86 samt genom kanalerna 82 respektive 84. Fluidtrycket under ventilernas 102 och 104 respektive kolv 110 och 122 förspänner ventilerna 102 och 104 uppåt och bibehåller reglerventilsystemet 10 i den avaktiverade positionen. Anslutningen mellan kanalerna 40 och 52 genom den ringformade kanalen 114 och anslutningen mellan kanalerna 46 och 58 genom den ringformade kanalen 126 bibehåller fluidtrycket i kamrarna 54 samt 60 och i behållarna 24 samt 26.

Figurerna 3 och 4 illustrerar reglerventilsystemet 10 i dess aktiverade position. De båda solenoidventilerna 36 och 38 har aktiverats i huvudsak samtidigt.

Aktiveringen av solenoidventilen 36 ansluter kanalen 70, och sålunda behållaren 26, till kanalen 72. Trycksatt fluid ledes in 102 nedåt, såsom visas i figur 4. Kolvens 106 diameter är i kammaren 44 för att förflytta ventilen större än kolvens 110 diameter, vilket sålunda orsakade “ belastning som förflyttar ventilen 102 nedåt. På »- e likartat sätt ansluter solenoidventilens 38 aktivering kanalen 66, och sålunda behållaren 24, till kanalen 76. 10 15 20 25 30 520 274 9 Trycksatt fluid ledes in i kammaren 78 för att förflytta ventilen 104 nedàt, säsom visas i figur 4. Kolvens 118 diameter är större än kolvens 122 diameter, vilket or- sakar den belastning som förflyttar ventilelementet 104 nedàt. När ventilerna 102 och 104 förflyttas nedåt lättar en ringformad fläns 140 pä kolven 110 ventilsätet 130 och en ringformad fläns 142 pà kolven 122 lättar ventilsätet 134. Trycksatt fluid strömmar fràn inloppskanalen 14 in i kammarens 42 nedre parti genom kanalen 80 till kammarens 48 övre parti och genom en spalt 144 mellan ventilen 104 och huset 12 för att tillföra trycksatt fluid till utloppskanalen 16. Trycksatt fluid strömmar även genom kanalen 84 till utloppskanalen 16. På ett likartat sätt strömmar trycksatt fluid fràn inloppskanalen 14 in i kammarens 48 nedre parti genom kanalen 82 till kammarens 42 övre parti och genom en spalt 146 mellan ventilen 102 och huset 12 för att tillföra trycksatt fluid till utloppskanalen 16. Trycksatt fluid strömmar även genom kanalen 86 till utloppskanalen 16. Ventilernas 102 och 104 förflyttning nedàt bringar ventilsätena 112 och 124 att vila mot huset 12 för att stänga portarna 88 och 90 för att isolera utloppskanalen 16 fràn tömningskanalen 18. Fluidtrycket i behàllarna 24 och 26 kommer initiellt att reduceras, när ventilerna 36 och 38 aktiveras, men fluidtrycket kommer att återvända för att tillföra tryck vid inloppskanalen 14, pä grund av att behàllarna 24 och 26 fortfarande är öppna mot inloppskanalen 14 och för att utloppskanalen 16 är isolerad fràn tömningskanalen 18.

Figurerna 5 och 6 illustrerar reglerventilsystemet 10 i en onormal position. I figurerna 5 och 6 är ventilen 104 placerad i sin övre position, under det att ventilen 102 är placerad i sin nedre position. De bàda solenoidventilerna 36 och 38 är placerade i sina av- aktiverade positioner. Ventilen 104 är placerad i sin övre position, likartad den som visas i figur 1. Tryck- satt fluid fràn inloppskanalen 14 matas till kanalen 46, genom strypningen 50 till kanalen 58, genom den ring- 10 15 20 25 30 520 274 10 formade kanalen 126, genom strypningen 62 och in i kam- maren 60 för att förspänna ventilen 104 uppåt, såsom visas i figur 6, för att bringa kolven 120 att vila mot huset 12. Trycksatt fluid strömmar även genom kanalen 68 till behållaren 26 och från behållaren 26 till soleno- idventilens 36 inlopp genom kanalen 70. Utloppskanalen 16 står i förbindelse med tömningskanalen 18, på grund av att ventilsätet 124 är förspänt uppåt och öppnar porten 90. Ventilen 102 är placerad i sin nedre position, som öppnar olika kanaler till utloppskanalen 16 som, pà grund av ventilens 104 position, är öppen till tömningskanalen 18. Kammarens 42 övre parti är öppet till tömningskanalen genom spalten 146. Trycksatt fluid från inloppskanalen 14 läcker till tömning genom kanalen 40 och genom kammarens 42 övre parti genom spalten 146, genom utloppskanalen 16, genom porten 90 till tömningskanalen 18. Dessutom kommer trycksatt fluid från inloppskanalen 14 att läcka till tömningskanalen 18 genom att inströmma i kammarens 42 nedre parti, att strömma genom kanalen 80, genom kanalen 84, genom porten 90 och in i tömningskanalen 18.

Trycksatt fluid i kanalen 52, och sålunda i kammaren 54, läcker också till tömningskanalen genom strypningen 56, vilket avlägsnar den förspänning som anbringas på ventilelementet 102. Dessutom läckes fluidtrycket i behållaren 24 till tömning genom strypningen 56 och avlägsnar den trycksatta fluid som matas till sole- noidventilen 38 genom kanalen 66. Den tidslängd som kammaren 54 och behållaren 24 läcker till tömningskanalen kommer att bero på storleken på kammaren 54, behållaren 24 och strypningen 56. Vid frigöring av tryckluft från kammaren 74 ovanför kolven 106 och närvaron av tryckluft i inloppskanalen 14, som verkar mot ventilsätets 130 botten 102 , kommer ventilfjädern 132 att förflytta ventilen till en mellanliggande position, i vilken ventilsätet 130 vilar mot huset 12, men kolven 108 kommer ej att vila mot huset 12. Detta tillstånd har visats i figurerna 7 och 8. 10 15 20 25 30 LU U'| 520 274 ll Figurerna 7 och 8 illustrerar styrventilsystemet 10 i en spärrad position. När ventilsätet 130 tvingar ventilen 102 uppåt, på grund av ventilfjäderns 132 förspänning, trycker ventilsätet 130 mot den ringformade flänsen 140 för att förflytta ventilen 102. På grund av en dödgångsanslutning mellan ventilsätet 130 och kolven 110 har kolven 108 ännu ej bringats i ingrepp med huset 12, när ventilsätet 130 ingriper med huset 12.

Ytterligare förflyttning av ventilen 102 erfordras för att bringa kolven 108 att vila mot huset 12 och att ansluta kanalen 40 till kanalen 52 och att tillföra trycksatt fluid till kammaren 54 och behållaren 24. Utan att kolven 108 vilar mot huset 12 är kammarens 42 övre parti och sålunda kanalerna 40 och 52 öppna mot tömnings- kanalen 18 genom spalten 146, utloppskanalen 16 och portarna 88 samt 90 och tömningskanalen 18. Sålunda är behållaren 24 öppen för tömning tillsammans med kanalen 66 och ingången till solenoidventilen 38. Kammaren 54 är också öppen för tömning, vilket eliminerar varje förspân- nande belastning som skulle kunna tvinga ventilen 102 uppåt för att bringa kolven 108 att vila mot huset 12.

Ett ringformat anslag 150, som är anordnat på kolven 110 och som är öppet mot inloppskanalen 14, förspänner ven- tilen 102 nedåt, varvid den ringformade flänsen 140 tvingas mot ventilsätet 130 för att hålla ventilen 102 i dess mellanliggande position och reglerventilsystemet 10 i dess spärrade position. Ett likartat anslag 152 är anordnat på kolven 122.

När man önskar förflytta reglerventilsystemet 10 från dess spärrade position till dess avaktiverade position, som visas i figur 1, matas trycksatt fluid till återställningskanalen 96. Trycksatt fluid som matas till återställningskanalen 96 öppnar backventilen 98 och trycksatt fluid fyller behållaren 24 och kammaren 54.

Strypningen 56 kommer att begränsa mängden fluid som läcker till tömningen under återställningsproceduren_ Då behållaren 24 och kammaren 54 har fyllts med trycksatt 10 15 20 25 30 Lu LH 520 274 12 fluid verkar fluiden i kammaren 54 mot kolven 110 för att förflytta ventilen 102 uppåt, för att bringa kolven 108 att vila mot huset 12. Fluidkanalen 40 stàr àter i förbindelse med kanalen 52 och styrventilsystemet 10 har äter positionerats i sin avaktiverade position, såsom visas i figurerna 1 och 2.

Fastän den ovanstående beskrivningen av figurerna 5 till och med 8 har beskrivits med ventilen 102 anordnad i sin mellanliggande och spärrade position och ventilen 104 har placerats i sin avaktiverade position skall det förstås, att en likartad spärrad position för styrventilsystemet 10 kommer att uppträda, om ventilen 102 skulle vara placerad i sitt avaktiverade tillstànd och ventilen 104 skulle vara placerad i sitt mellan- liggande och spärrade tillstànd. Återställningsproceduren genom att anbringa trycksatt fluid pà àterställnings- kanalen 96 kommer att bringa den trycksatta fluiden att öppna backventilen 100 för att fylla behållaren 26 och kammaren 60. Den trycksatta fluiden i kammaren 60 kommer att lyfta ventilen 104 för att bringa kolven 120 att vila mot huset 12 och äter ansluta kanalen 46 till kanalen 58.

Sålunda är styrventilsystemet 10 ett helt fluid- mässigt arbetande ventilsystem, som har förmågan att avkänna ett onormalt tillstànd och att svara pà detta onormala tillstànd genom att kasta om till ett spärrat tillstànd, som då kräver att en individ gär igenom en àterställningsoperation innan styrventilsystemet 10 åter kommer att fungera.

Figur 9 illustrerar en annan utföringsform av före- liggande uppfinning. I utföringsformen som visas i figur- erna 1-8 innefattar kolven 108 en ringformad kanal 114, som är anordnad i kolvens 108 övre yta för att fluid- mässigt ansluta kanalen 40 till kanalen 52. Figur 9 'llustrerar en kolv 108, vilken fluidmässigt ansluter en kanal 40' till en kanal 52' anordnad pà kolvens 108* ytteryta. Pä ett likartat sätt }..| genom en kanal 114', som är 10 15 20 25 30 520 274¿,¿,,v,:,_ 13 skulle ventilens 104 kolv 120 kunna bytas ut mot kolven 108'. Fluidkanalen 40' och fluidkanalen 52' är densamma som fluidkanalen 52, är densamma som fluidkanalen 40 med det undantaget att kanalerna 40' och 52' kommer in i kammaren 42 genom en vertikal vägg, under det att kanalerna 40 och 52 kommer in i kammaren 42 genom en horisontell vägg. Den i figur 9 visade utföringsformens arbete är identiskt med det som beskrivits ovan för figurerna 1 till och med 8.

Figurerna 10 till och med 12 illustrerar ett regler- ventilaggregat 210 i enlighet med en annan utföringsform av föreliggande uppfinning. Utföringsformerna som visats i figurerna 1 till och med 9 illustrerar ett reglerven- tilsystem 10, som har förmågan att avkànna ett onormalt tillstånd och att svara på detta onormala tillstànd genom att kastas om till ett spärrat tillstånd, som då kräver att en individ går igenom en återställningsoperation innan reglersystemet 10 åter kommer att fungera. Ut- föringsformen som visas i figurerna 10 till och med 12 illustrerar ett reglerventilaggregat 210, som har förmågan att avkänna ett onormalt tillstànd och att svara på detta onormala tillstånd genom att kasta om till ett spärrat tillstånd. Det spärrade tillståndet kommer att finnas kvar tills dess att det onormala tillståndet har eliminerats, efter vilket reglerventilaggregatet 210 automatiskt kommer att återställas.

Med hänvisning nu till figur 10 innefattar regler- ventilaggregatet 210 ett hus 212 med en fluidinloppskanal 214, en fluidutloppskanal 216, en fluidtömningskanal 218, en första ventilborrning 220, en andra ventilborrning 222, en första fluidbehållare 224 och en andra fluidbe- hållare 226. Inuti den första ventilborrningen 220 är en första ventil 228 anordnad och i den andra ventil- borrningen 222 är en andra ventil 230 anordnad. Inuti inloppskanalen 214, i ett koaxiellt förhållande till lO 15 20 25 30 520 274,__,¿¿, 14 den första ventilen 228, är en tredje ventil 232 anordnad. I inloppskanalen 214, i koaxiellt förhållande till den andra ventilen 230, är även en fjärde ventil 234 anordnad. Ett par solenoidventiler 236 och 238 är fästa vid huset 212.

Ett flertal fluidkanaler förbinder ventilborr- ningarna 220 och 222 med inloppskanalen 214, utlopps- kanalen 216, tömningskanalen 218, behållaren 224, behållaren 226, ventilen 236 och ventilen 238. En fluidkanal 240 sträcker sig mellan inloppskanalen 214 och en mellanliggande kammare 242, som bildas av borrningen 220. En strypning 244 år anordnad i kanalen 240 för att begränsa den mängd fluid som strömmar genom kanalen 240. En fluidkanal 246 sträcker sig mellan inloppskanalen 214 och en mellanliggande kammare 248, som bildas av borr-ningen 222. En strypning 250 är anordnad i kanalen 246 för att begränsa den mängd fluid som strömmar genom kanalen 246.

En fluidkanal 252 sträcker sig mellan kammaren 242 och behållaren 224. En strypning 256 är anordnad i kana- len 252 för att begränsa den mängd fluid som strömmar genom kanalen 252. En fluidkanal 258 sträcker sig mellan kammaren 248 och behållaren 226. En strypning 262 är an- ordnad i kanalen 258 för att begränsa den mängd fluid som strömmar genom kanalen 258. En fluidkanal 266 sträcker sig mellan behållaren 224 och solenoidventilens 238 ingång. En fluidkanal 270 sträcker sig mellan behållaren 226 och solenoidventilens 236 ingång. En kanal 272 sträcker sig mellan solenoidventilens 236 utgång och en övre kammare 274, som bildas av borrningen 220. En kanal 276 sträcker sig mellan solenoidventilens 238 utgång och en övre kammare 278, som bildas av borrningen 222.

En korskanal 280 sträcker sig mellan kammarens 242 nedre parti och kammarens 248 övre parti. En korskanal 282 sträcker sig mellan kammarens 248 nedre parti och kammarens 242 övre parti. En fluidkanal 284 sträcker sig mellan kanalen 280 och utloppskanalen 216. En fluidkanal 10 15 20 25 30 520 274,,,¿,,,,, 15 286 sträcker sig mellan kanalen 282 och utloppskanalen 216. Utloppskanalen 216 stàr i förbindelse med tömnings- kanalen 218 via tvà portar 288 och 290.

I borrningen 220 är ventilen 228 anordnad och i borrningen 222 är ventilen 230 anordnad. Ventilen 228 innefattar en övre kolv 306 och en mellanliggande kolv 308. Dessa bàda rör sig tillsammans som en enda enhet.

Den övre kolven 306 är anordnad i kammaren 274 och innefattar ett ventilsäte 312, som öppnar och stänger porten 288 som är anordnad mellan utloppskanalen 216 och tömningskanalen 218. Den mellanliggande kolven 308 är anordnad i kammaren 242 och innefattar en ringformad kanal 314, vilken fluidmässigt ansluter kanalen 240 till kanalen 252 när kolven 308 är positionerad såsom visas i figur 10. Ventilen 230 innefattar en övre kolv 318 och en mellanliggande kolv 320, vilka båda rör sig tillsammans om en enda enhet. Den övre kolven 318 är anordnad i kammaren 278 och innefattar ett ventilsäte 324, vilket öppnar och stänger porten 290 som är anordnad mellan utloppskanalen 216 och tömningskanalen 218. Den mellanliggande kolven 320 är anordnad i kammaren 248 och innefattar en ringformad kanal 326, vilken fluidmässigt ansluter kanalen 246 till kanalen 258 när kolven 320 är positionerad såsom visas i figur 10.

Ventilens 228 nedre parti sträcker sig in i och styres av en bussning 292 som är monterad i ett hus 294, som sträcker sig in i borrningen 220 och som är fäst vid huset 212. Bussningen 292 styr ventilens 228 rörelse i längdled. Ventilens 230 nedre parti sträcker sig in i och styres av en bussning 296 som är monterad i ett hus 298, som sträcker sig in i borrningen 222 och som är fäst vid huset 212. Bussningen 296 styr ventilens 230 rörelse i längdled.

Ventilen 232 är anordnad runt ventilelementet 228 och innefattar ett ventilsäte 330 samt en ventilfjäder 332. Ventilfjädern 332 förspänner ventilsätet 330 mot huset 212 för att hindra fluid fràn att strömma mellan ' f* 143» g: ëazzs f: . fiioo lO 15 20 25 30 Lu LH 520 274,,Äš,Pï: 16 inloppskanalen 214 och kammaren 242. Ventilen 234 är anordnad runt ventilen 230 och innefattar ett ventilsäte 234 samt en ventilfjäder 336. Ventilfjädern 336 förspänner ventilsätet 334 mot huset 212 för att hindra fluid från att strömma mellan inloppskanalen 214 och kammaren 248.

Figur 10 illustrerar reglerventilaggregatet 210 i dess avaktiverade position. Trycksatt fluid från inlopps- kanalen 214 förspänner ventilsåtena 330 och 334 mot huset 212 och bryter förbindelsen mellan inloppskanalen 214 och de båda kamrarna 242 och 248. Trycksatt fluid tillförs till kanalen 240, genom strypningen 244 till kanalen 252 genom den ringformade kanalen 314, genom strypningen 256 och in i behållaren 224 och från behållaren 224 till solenoidventilens 238 inlopp genom kanalen 266. På ett likartat sätt tillförs trycksatt fluid från inloppskana- len 214 till kanalen 246, genom strypningen 250 till kanalen 258, genom den ringformiga kanalen 326, genom strypningen 262 och in i behållaren 226 och från be- hållaren 226 till solenoidventilens 236 inlopp genom kanalen 270. Utloppskanalen 216 står i förbindelse med tömningskanalen 218, på grund av att ventilsätena 312 och 324 är förspända uppåt och öppnar portarna 288 och 290.

De mellanliggande kamrarna 242 och 248 är också öppna mot tömningskanalen 218 genom korskanalerna 280 respektive 282, genom kanalerna 284 respektive 286. Förspänningen medelst ventilfjädrarna 332 och 336 verkar mot en hylsa 254, som är fäst vid ventilen 228, och en hylsa 260, som är fäst vid ventilen 230, förspänner ventilerna 228 respektive 230 uppåt och bibehåller reglerventilaggre- gatet 210 i den avaktiverade positionen. Anslutningen mellan kanalerna 240 och 252 genom den ringformade kanalen 314 och anslutningen mellan kanalerna 246 och 258 genom den ringformade kanalen 326 upprätthåller trycker i behållarna 224 och 226.

Figur 11 illustrerar reglerventilaggregatet 210 i dess aktiverade position. De båda solenoidventilerna 236 10 15 20 25 30 LU LH 520 zvgflfl ,%ï f »nu 17 och 238 har i allt väsentligt samtidigt aktiverats.

Aktiveringen av solenoidventilen 236 ansluter kanalen 270, och sålunda behållaren 226, till kanalen 272. Tryck- satt fluid ledes in i kammaren 274 för att förflytta ventilen 228 nedåt, såsom visas i figur ll. Kolvens 306 diameter är tillräckligt stor så att fluidtrycket i kammaren 274 verkar mot kolven 306 för att förflytta ventilen 228 nedåt. På ett likartat sätt ansluter solenoidventilens 238 manövrering kanalen 266, och sålunda behållaren 224, till kanalen 276. Trycksatt fluid ledes in i kammaren 278 för att förflytta ventilen 230 nedåt, såsom visas i figur 11. Kolvens 318 diameter är tillräckligt stor så att fluidtrycket i kammaren 278 verkar mot kolven 318 för att förflytta ventilen 230 nedåt. När ventilerna 228 och 230 förflyttas nedåt lättar hylsan 254 ventilsätet 330 och hylsan 260 lättar ventilsätet 334. Trycksatt fluid strömar från in- loppskanalen 214 in i kammarens 242 nedre parti, genom kanalen 280 till kammarens 248 övre parti och genom ett flertal hål 344, att tillföra trycksatt fluid till utloppskanalen 216.

Trycksatt fluid strömmar även genom kanalen 284 till ut- som sträcker sig genom kolven 320, för loppskanalen 216. På ett likartat sätt strömmar trycksatt fluid från inloppskanalen 214 in i kammarens 248 nedre parti, genom kanalen 282 till kammarens 242 övre parti och genom ett flertal hål 346, som sträcker sig genom kolven 308, för att tillföra trycksatt fluid till ut- loppskanalen 216. Trycksatt fluid strömmar även genom kanalen 286 till utloppskanalen 216. Ventilernas 228 och 230 förflyttning nedåt bringar ventilsätena 312 och 324 att vila mot huset 212 för att stänga portarna 288 och 290 för att isolera utloppskanalen 216 från tömnings- kanalen 218. Fluidtrycket i behållarna 224 och 226 kommer initiellt att reduceras när ventilerna 236 och 238 akti- fl"idtryc et kommer att återvända för att till- C VGfâS mån k föra tryck, på grund av att behållarna 224 och 226 99:49 g:ïjvm\untïansk297âf:3n lO 15 20 25 30 b.) (FI 520 274 18 fortfarande är öppna mot inloppskanalen 214 och att ut- loppskanalen 216 är isolerad från tömningskanalen 218.

Figur 12 illustrerar reglerventilaggregatet 210 i en onormal position. I figur 12 är ventilen 230 placerad i sin övre position, under det att ventilen 228 är placerad i sin nedre position. Ventilen 230 är placerad i sin övre position, liknande det som visas i figur 10. Trycksatt fluid från inloppskanalen 214 matas till kanalen 246, genom strypningen 250 till kanalen 258, genom den ringformade kanalen 326, genom strypningen 262 och in i behållaren 226, till solenoidventilens 236 inlopp genom kanalen 279. Utloppskanalen 216 står i förbindelse med tömningskanalen 218, på grund av att ventilsätet 324 är förspänt uppåt och öppnar porten 290. Ventilen 228 är placerad i sin nedre position som öppnar olika kanaler till utloppskanalen 216 som, på grund av ventilens 230 position, är öppen mot tömningskanalen 218. Kammarens 242 övre parti är öppet för tömning genom hålen 346.

Trycksatt fluid från inloppskanalen 214 läcker till tömning genom kanalen 240 och genom kammaren 242, genom hål 346, genom utloppskanalen 216, genom porten 290 och till tömningskanalen 218. Dessutom kommer trycksatt fluid från inloppskanalen 214 att läcka till tömningskanalen 218 genom att inströmma i kammarens 242 nedre parti, strömma genom kanalen 280, genom flertalet hål 344 och genom kanalen 284, genom utloppskanalen 216, genom porten 290 och in i tömningskanalen 218. Trycksatt fluid i behållaren 224 läcker till tömning genom tömningen 256 och avlägsnar den trycksatta fluid som matats till solenoidventilen 238 genom kanalen 266. Den tidsrymd som behållaren 224 kommer att läcka för tömning kommer att bero på storleken på behållaren 224 och strypningen 256.

Reglerventilaggregatet 210 kommer att förbli i denna avaktiverade eller spärrade position så länge som ventil- fjädern 332 ej kan återföra ventilelementet 228 till dess övre position, som visas i figur 10. När ventilfjädern 332 åter kan förspänna ventilen 228 till dess övre 10 15 20 25 30 35 520 274;ï,¿,,gï ...ß 19 position kommer trycksatt fluid från inloppskanalen 214 åter att trycksätta behållaren 224 genom strypningen 256 och reglerventilaggregatet 210 kommer att återställas.

Tidsrymden för att återställa ventilaggregatet 210 kommer att bero på storleken på behållaren 224 och strypningen 256.

Fastän den ovanstående beskrivningen av figur 12 har beskrivits med ventilen 228 anordnad i sin aktiverade position och med ventilen 230 anordnad i sin avaktiverade position skall det förstås, att en likartad spärrad position för reglerventilaggregatet 210 kommer att uppträda, om ventilen 228 skulle vara anordnad i sitt avaktiverade tillstånd och ventilen 230 skulle vara anordnad i sitt aktiverade tillstånd.

Reglerventilaggregatet 210 är sålunda ett helt fluidmässigt arbetande ventilsystem, som har förmågan att avkänna ett onormalt tillstånd och att svara på detta onormala tillstånd genom att kastas om till ett spärrat tillstànd. Reglerventilaggregatet 210 kommer att auto- matiskt återställa sig själv då det onormala tillståndet har korrigerats, vilket medger reglerventilaggregatets 210 fullständiga arbete.

Figurerna 13 till och med 15 illustrerar ett regler- ventilaggregat 410 i enlighet med en annan utföringsform av föreliggande uppfinning. Figurerna 13 till och med 15 illustrerar reglerventilaggregatet 410, vilket är lik- artat reglerventilaggregatet 210 som visats i figurerna 10 till och med 12. Reglerventilaggregatet 410 har också förmågan att avkänna ett onormalt tillstånd och att svara på detta onormala tillstånd genom att kastas om till ett spärrat tillstånd. Det spärrade tillståndet kommer att bestå tills dess att det onormala tillståndet har eli- minerats, efter vilket reglerventilaggregatet 410 auto- matiskt kommer att återställas.

Med hänvisning nu till figur 13 innefattar regler- ventilaggregatet 410 ett hus 412 med en fluidinloppskanal 414, en fluidutloppskanal 416, en fluidtömningskanal 418, 10 15 20 25 30 b) U'| 520 274 20 en första ventilborrning 420, en andra ventilborrning 422, en första fluidbehållare 424 och en andra fluid- behållare 426. I den första ventilborrningen 420 är en första ventil 428 anordnad och i den andra ventil- borrningen 422 är en andra ventil 430 anordnad. I inloppskanalen 414, i ett koaxiellt förhållande till den första ventilen 428, är en tredje ventil 432 anordnad. I inloppskanalen 414, i ett koaxiellt förhållande till den andra ventilen 430, är även en fjärde ventil 434 anordnad. Ett par solenoidventiler 436 och 438 är fästa vid huset 412.

Ett flertal fluidkanaler förbinder ventilborrningar- na 420 och 422 med inloppskanalen 414, utloppskanalen 416, tömningskanalen 418, behållaren 424, behållaren 426, ventilen 436 och ventilen 438. En fluidkanal 440 sträcker sig mellan inloppskanalen 414 och en mellanliggande kammare 442, som bildas av borrningen 420. En strypning 444 är anordnad i kanalen 440 för att begränsa mängden av den fluid som strömmar genom kanalen 440. En fluidkanal 446 sträcker sig mellan inloppskanalen 414 och en mellanliggande kammare 448, som bildas av borrningen 422.

En strypning 450 är anordnad i kanalen 446 för att begränsa mängden av fluid som strömmar genom kanalen 446.

En fluidkanal 452 sträcker sig mellan kanalen 440 och behållaren 424. En strypning 456 är anordnad i kanalen 452 för att begränsa den mängd fluid som strömmar genom kanalen 452. En fluidkanal 458 sträcker sig mellan kammaren 448 och behållaren 426. En strypning 462 är anordnad i kanalen 458 för att begränsa den mängd fluid som strömmar genom kanalen 458. En fluidkanal 466 sträcker sig mellan behållaren 424 och ingången till solenoidventilen 438. En fluidkanal 470 sträcker sig mellan behållaren 426 och ingången till solenoidventilen 436. En kanal 472 sträcker sig mellan solenoidventilens 436 utgång och en övre kammare 474, som bildas av borr- ningen 420. En kanal 476 sträcker sig mellan solenoid- 10 15 20 25 30 |'---~- - .,. , - n, s. ; ., . ^ »o fu »i u u -fl-V» Q. ., = 1 =.. . .

I ß » ß . , 21 ventilens 438 utgång och en övre kammare 478, som bildas av borrningen 422.

En korskanal 480 sträcker sig mellan kammarens 442 nedre parti och kammarens 448 övre parti. En korskanal 482 sträcker sig mellan kammarens 448 nedre parti och kammarens 442 övre parti. En fluidkanal 484 sträcker sig mellan kanalen 480 och utloppskanalen 416. En fluidkanal 486 sträcker sig mellan kanalen 482 och utloppskanalen 416. Utloppskanalen 416 står i förbindelse med tömnings- kanalen 418 genom tvä portar 488 och 490.

I borrningen 420 är ventilen 428 anordnad och i borrningen 422 är ventilen 430 anordnad. Ventilen 428 innefattar en övre kolv 506 och en mellanliggande kolv 508, vilka båda rör sig tillsammans om en enda enhet. Den övre kolven 506 är anordnad i en kammare 474 och innefattar ett ventilsäte 512, som öppnar och stänger en port 488 som är anordnad mellan utloppskanalen 416 och tömningskanalen 418. Den mellanliggande kolven 408 är anordnad i kammaren 442 och arbetar för att öppna och stänga en ringformad kanal 514, vilken är utformad i en insats 454 som är fäst vid huset 412. Den ringformade kanalen 514 ansluter fluidmässigt kanalerna 440 och 452 till kammaren 442, när kolven 508 har lättat från in- satsen 454. Kolven 508 försluter kanalerna 440 och 452 mot kammaren 442, när kolven 508 vilar mot insatsen 454, såsom visas i figur 13. Ventilen 430 innefattar en övre kolv 518 och en mellanliggande kolv 520, vilka båda rör sig tillsammans som en enda enhet. Den övre kolven 518 är anordnad i kammaren 478 och innefattar ett ventilsäte 424, vilket öppnar och stänger porten 490 som är anordnad mellan utloppskanalen 416 och tömningskanalen 418. Den mellanliggande kolven 520 är anordnad i kammaren 448 och arbetar för att öppna och stänga en ringformad kanal 526, vilken är formad i en insats 460 som är fäst vid huset 412. Den ringformade kanalen 526 ansluter fluidmässigt kanalerna 446 och 458 till kammaren 448, när kolven 520 har lättat från insatsen 460. Kolven 520 försluter 10 15 20 25 30 LU (II 520 274 22 kanalerna 446 och 458 mot kammaren 448, när kolven 520 vilar mot insatsen 460, såsom visas i figur 13.

Ventilens 428 nedre parti sträcker sig in i och styres av en bussning 492 som är monterad i ett hus 494, som sträcker sig in i en borrning 420 och är fäst vid huset 412. Bussningen 492 styr ventilens 428 förflyttning i längdled. Ventilens 430 nedre parti sträcker sig in i och styres av en bussning 496 som är monterad i ett hus 498, som sträcker sig in i borrningen 422 och som är fäst vid huset 412. Bussningen 496 styr Ventilens 430 förflyttning i längdled.

Ventilen 432 är anordnad runt ventilen 428 och innefattar ett ventilsäte 530 samt en ventilfjäder 532.

Ventilfjädern 532 förspänner ventilsätet 530 mot huset 412 för att hindra fluid från att strömma mellan inloppskanalen 414 och kammaren 442. Ventilen 434 är anordnad runt ventilen 430 och innefattar ett ventil- säte 534 samt en ventilfjäder 536. Ventilfjädern 536 förspänner ventilsätet 534 mot huset 412 för att hindra fluid från att strömma mellan inloppskanalen 414 och kammaren 448.

Figur 13 illustrerar ventilaggregatet 410 i dess av- aktiverade position. Trycksatt fluid från inloppskanalen 414 förspänner ventilsätena 530 och 534 mot huset 412 och bryter förbindelsen mellan inloppskanalen 414 och de båda kamrarna 442 och 448. Trycksatt fluid tillföres till kanalen 440 genom strypningen 444, till kanalen 452, genom strypningen 456 och in i behållaren 424 och från behållaren 424 till solenoidventilens 438 inlopp, genom kanalen 466. På ett likartat sätt tillföres trycksatt fluid från inloppskanalen 414 till kanalen 446, genom strypningen 450 till kanalen 458, genom strypningen 462 in i behållaren 426 och fràn behållaren 426 till sol- enoidventilens 436 inlopp, genom kanalen 470. Utlopps- kaialen 416 står i förbindelse med tömningskanalen 418, på grund av att ventilsätena 512 och 524 är förspända uppåt och öppnar portarna 488 och 490. De mellan- 10 15 20 25 30 Lu LU , ,H H l H »». .. . ,,. ,,,, i «. i. .. 1 . , n., u 1,, ,_ - 1.., ., , - »i . K . 23 liggande kamrarna 442 och 448 är också öppna mot töm- ningskanalen 418 genom korskanalerna 480 respektive 482, genom kanalerna 484 respektive 486. Ventilfjädrarnas 532 och 536 förspänning verkar mot ventilsätena 530 respektive 534, som verkar mot en ventilfjäder 464 respektive en ventilfjäder 468 för att förspänna kolvarna 508 respektive 520 och sålunda ventilerna 428 och 430 uppåt, vilket bibehåller reglerventilaggregatet 410 i den avaktiverade positionen. Anslutningen mellan kanalerna 440 och 452 och mellan kanalerna 446 och 458 upprätthåller fluidtrycket i behållarna 424 och 426.

Figur 14 illustrerar reglerventilaggregatet 410 i dess aktiverade position. De båda solenoidventilerna 436 och 438 har i allt väsentligt samtidigt aktiverats.

Aktiveringen av solenoidventilen 436 ansluter kanalen 470, och sålunda behållaren 426, till kanalen 472. Tryck- satt fluid ledes in i kammaren 474 för att förflytta ventilen 428 nedåt, såsom visas i figur 14. Kolvens 506 diameter är tillräckligt stor så att fluidtrycket i kammaren 474 verkar mot kolven 506 för att förflytta ventilen 428 nedåt. På ett likartat sätt ansluter solenoidventilens 438 manövrering kanalen 466, och så- lunda behållaren 424, till kanalen 476. Trycksatt fluid ledes in i kammaren 478 för att förflytta ventilen 430 nedåt, såsom visas i figur 14. Kolvens 518 diameter är tillräckligt stor så att fluidtrycket i kammaren 478 verkar mot kolven 518 för att förflytta ventilen 430 nedåt. När ventilerna 428 och 530 förflyttas nedåt lättar kolven 508 samt ventilfjädern 464 ventilsätet 530 och kolven 520 samt ventilfjädern 468 lättar ventilsätet 534.

Trycksatt fluid strömmar från inloppskanalen 414 in i kammarens 442 nedre parti, genom kanalen 480 till kammarens 448 övre parti och genom en spalt 544 mellan ventilen 430 och huset 412 för att tillföra trycksatt fluid till utloppskanalen 416. Trycksatt fluid strömmar även genom kanalen 484 till utloppskanalen 416. På ett likartat sätt strömmar trycksatt fluid från in- Jàílíšêï - íšl få? :43 g: .doaï lO 15 20 25 30 Lu U'| 520 274,n,š,", 24 loppskanalen 414 in i kammarens 448 nedre parti, genom kanalen 482 till kammarens 442 övre parti och genom en spalt 546 mellan ventilen 428 och huset 412 för att tillföra trycksatt fluid till utloppskanalen 416.

Trycksatt fluid strömmar även genom kanalen 486 till utloppskanalen 416. Ventilernas 428 och 430 förflyttning nedåt bringar ventilsätena 512 och 524 att vila mot huset 412 för att stänga portarna 488 och 490 för att isolera utloppskanalen 416 från tömningskanalen 418. Fluidtrycket i behàllarna 424 och 426 kommer initiellt att reduceras när ventilerna 436 och 438 aktiveras, men fluidtrycket kommer att återvända för att mata tryck på grund av att behàllarna 424 och 326 fortfarande är öppna mot inloppskanalen 414 och att utloppskanalen 416 är isolerad från tömningskanalen 418.

Figur 15 illustrerar reglerventilaggregatet 410 i en onormal position. I figur 15 är ventilen 430 placerad i sin övre position, under det att ventilen 428 är placerad i sin nedre position. Ventilen 430 är placerad i sin övre likartat det Trycksatt fluid från inloppskanalen 414 tillföres till position, som det som visas i figur 13. kanalen 446, genom strypningen 450 till kanalen 458, genom strypningen 462 och in i behållaren 426 och till solenoidventilens 436 inlopp, genom kanalen 470.

Utloppskanalen 416 står i förbindelse med tömnings- kanalen 418, på grund av att ventilsätet 524 är förspänt uppåt och öppnar porten 490. Ventilen 428 är placerad i sin nedre position, som öppnar olika kanaler till ut- loppskanalen 416 som, på grund av ventilens 430 position, är öppen mot tömningskanalen 418. Kammarens 442 övre parti är öppet för tömning genom spalten 546. Trycksatt fluid från inloppskanalen 414 läcker till tömning genom kanalen 440 och genom strypningen 444, genom den ringformade kanalen 514, genom spalten 546, genom ut- loppskanalen 416, genom porten 490 och till tömnings- kanalen 418. Dessutom kommer trycksatt fluid från inloppskanalen 414 att läcka till tömningskanalen 418 10 15 20 25 30 b) Uï n = 7,, i v: 'I fi-v v- . .. .

I' 'Ü il ul I g -vv.- ». v -,. . f i i i ., ' n f g 25 genom att inströmma i kammarens 442 nedre parti, strömma genom kanalen 480, genom kanalen 484, genom utlopps- kanalen 416, genom porten 490 och in i tömningskanalen 418. Trycksatt fluid i behållaren 425 läcker för tömning genom strypningen 456 och kanalen 452 avlägsnar den trycksatta fluid som matas till solenoidventilen 438 genom kanalen 466. Den tidslängd som behållaren 424 läcker för tömning kommer att bero på storleken på strypningen 444, behållaren 424 och strypningen 456.

Reglerventilaggregatet 410 kommer att förbli i denna avaktiverade eller spärrade position så länge som ventil- fjädern 532 ej kan återföra ventilen 428 till dess övre position, som visas i figur 13. När ventilfjädern 532 åter kan förspänna ventilen 428 till dess övre position kommer trycksatt fluid från inloppskanalen 414 äter att trycksätta behållaren 424 genom strypningarna 444 och 456 och reglerventilaggregatet 410 kommer att återställas.

Tidslängden för att återställa reglerventilaggregatet 410 kommer att bero på storleken på behållaren 424 och strypningarna 444 samt 456.

Fastän den ovanstående beskrivningen av figur 15 har beskrivits med ventilen 428 anordnad i sin aktiverade position och med ventilen 430 anordnad i sin avaktiverade position skall det förstås, att en likartad spärrad position för reglerventilaggregatet 410 kommer att uppträda om ventilen 428 skulle vara anordnad i sitt avaktiverade tillstånd och ventilen 430 skulle vara anordnad i sitt aktiverade tillstånd.

Reglerventilaggregatet 410 är sålunda ett helt fluidmässigt arbetande ventilsystem som har förmågan att avkänna ett onormalt tillstånd och att svara på detta onormala tillstånd genom att kastas om till ett spärrat tillstånd. Reglerventilaggregatet 410 kommer automatiskt att återställa sig själv då det onormala tillståndet har ko“"igerats, vilket medger reglerventilaggregatets 410 ir fullständiga arbete. 520 274;ï s n I -v.

I iv s >a ~. e x, 1 , vx w 9 1 v n ; , , 1 v 1 . _ ; u | : 1 v \ 5 , , i _] --.- 26 Fastän den ovanstàende, detaljerade beskrivningen beskriver den föredragna utföringsformen av föreliggande uppfinning skall det förstås, att föreliggande uppfinning är mottaglig för modifieringar, variationer och föränd- ringar utan att man gör avsteg fràn skyddsomfànget och den sanna innebörden hos de bifogade patentkraven.

Claims (12)

lO l5 20 25 30 LU Ul 520 274;¿a,sq; 27 PATENTKRAV

1. Reglerventilsystem för att reglera fluidflödet mellan ett inlOpp,-ett utlopp och en tömning, innefattande: ett hus (12) med ett inlopp (14), ett utlopp (16) och en tömning (l8); en första passage (42, 242, 442, 48, 248, 448) som sträcker sig mellan inloppet (14) och utloppet (16); en andra passage (88, 288, 488, 90, 290, 490) som sträcker sig mellan utloppet (16) och tömningen (l8); en första ventil (228, 428) som är anordnad i den första passagen (242, 442, 248, 448), vilken första ven- til är rörlig mellan en avaktiverad position, i vilken den första passagen är stängd, och en aktiverad position, i vilken den första passagen är öppen; (312, 512) 488, 290, en andra ventil som är anordnad i den (288, 490), är rörlig mellan en avaktiverad position, andra passagen vilken andra ventil i vilken den andra passagen är öppen, och en aktiverad position, i vilken den andra passagen är stängd; för att (312, 512) ven- ett första förspännande element (228, 428) tilerna mot den avaktiverade positionen; (230, 430) 442, 248, (464) förspänna de första och andra som är anordnad i den 448), en tredje ventil första passagen (242, vilken tredje ven- til är rörlig mellan en avaktiverad position, i vilken den första passagen är stängd, och en aktiverad position, i vilken den första passagen är öppen; (324, 524) 488, 290, 490), vilken fjärde ventil en fjärde ventil som är anordnad i den andra passagen (288, är rörlig mellan en avaktiverad position, i vilken den andra passagen är öppen, och en aktiverad position, i vilken den andra passagen är stängd; (468) för att (324, 524) k ä n n e - ett andra förspännande element förspänna de tredje (230, 430) och fjärde ventilerna mot den avaktiveraie positionen; 10 l5 20 25 30 35 520 274:*àfißfiw? 28 t e c k n a t a v: (330, 530) och den tredje ventilen en femte ventil som är anordnad mellan (14) (230, 430), femte ventil är rörlig mellan en avaktiverad position, i inloppet vilken vilken inloppet ej stàr i förbindelse med den tredje ven- tilen via den femte ventilen, och en aktiverad position, i vilken inloppet står i förbindelse med den tredje ven- tilen via den femte ventilen; för att ett tredje förspännande element (332, 532) förspänna den femte ventilen (330, 530) mot den avakti- verade positionen; som är anordnad mellan (228, 428), (334, 534) och den första ventilen en sjätte ventil (14) sjätte ventil är rörlig mellan en avaktiverad position, i inloppet vilken vilken inloppet ej stàr i förbindelse med den första ven- tilen via den sjätte ventilen, och en aktiverad position, i vilken inloppet stàr i förbindelse med den första ven- tilen via den sjätte ventilen; (336, för att 534) 536) mot den avakti- ett fjärde förspännande element förspänna den sjätte ventilen (334, verade positionen; (236, och den första ventilen en sjunde ventil 436) som är anordnad mellan (l4) (228, 428), sjunde ventil är rörlig mellan en avaktiverad position, i inloppet vilken vilken inloppet ej står i förbindelse med den första ven- tilen via den sjunde ventilen, och en aktiverad position, i vilken inloppet stär i förbindelse med den första ven- tilen via den sjunde ventilen; (238, 438) och den tredje ventilen en àttonde ventil som är anordnad mellan (14) (230, 430), sjunde ventil är rörlig mellan en avaktiverad position, i inloppet vilken vilken inloppet ej stär i förbindelse med den tredje ven- tilen via den àttonde ventilen, och en aktiverad posi- tion, i vilken inloppet står i förbindelse med den tredje ventilen via den ättonde ventilen; organ för att förhindra förflyttning av åtminstone en av ventilerna när en första ventiluppsättning är i lO l5 20 25 30 35 520 274 gjgfífif 29 nämnda aktiverade position och en andra ventiluppsättning är i nämnda avaktiverade position; och- L organ för att automatiskt förflytta nämnda ventil- uppsättning frän den aktiverade positionen till den avak- tiverade positionen efter en bestämd tidsperiod.

2. Reglerventilsystem enligt patentkravet l, a v den första ventilen (228) (308) varvid den åttonde ventilen (14) fluidpassagen när den första ventilen (228, k ä n n e t e c k n a t med en första (238) via den första 428) innefattar ett första ventilelement (346), står i förbindelse med inloppet fluidpassage är i den avaktiverade positionen.

3. Reglerventilsystem enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t a v att den första ventilen (228, 428) är förspänd mot nämnda avaktiverade position (332, 464).

4. Reglerventilsystem enligt patentkravet 2, medelst en fjäder k ä n n e t e c k n a t (230, 430) innefattar ett andra ventilelement (320) med a v att den tredje ventilen (326), varvid den sjunde ventilen (14) fluidpassagen när den tredje ventilen är i den avaktive- en andra fluidpassage (236) stàr i förbindelse med inloppet via den andra rade positionen.

5. Reglerventilsystem enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a t (230, 430) medelst en fjäder a v att den tredje ventilen är förspänd mot nämnda avaktiverade position (336, 468).

6. Reglerventilsystem enligt patentkravet 1, att den första ventilen k ä n n e t e c k n a t a v (228, 428) innefattar ett första ventilelement som är glidbart anordnat i en första borrning som definieras av huset (12), varvid den femte ventilen (330, 530) innefat- tar ett första ventilsäte, som är glidbart anordnat pà det första ventilelementet, och varvid den sjunde venti- (236, 436) är fäst vid huset. len innefattar en första solenoidventil, som lO l5 20 25 30 35 520 274 nu 30

7. Reglerventilsystem enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a t a v att det första ventilele- mentet definierar en fluidpassage, varvid den àttonde ventilen (238, 438) står i förbindelse med inloppet (14) via nämnda fluidpassage, när den första ventilen (228, 428) är i den avaktiverade positionen.

8. Reglerventilsystem enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a t a v att den första ventilen (228, 428) är förspänd mot den avaktiverade positionen (332, 464).

9. Reglerventilsystem enligt patentkravet 6, medelst en fjäder k ä n n e t e c k n a t a v att den tredje ventilen (230, 430) innefattar ett andra ventilelement som är glidbart anordnat i en andra borrning som definieras av huset (12), varvid den sjätte ventilen (334, 534) inne- fattar ett andra ventilsäte, som är glidbart anordnat pà det andra ventilelementet, och varvid den åttonde venti- (238, 438) fäst vid huset. len innefattar en andra solenoidventil, som är

10. Reglerventilsystem enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a t a v att det andra ventilele- mentet definierar en fluidpassage, varvid den sjunde 436) via nämnda fluidpassage, när den tredje ventilen (230, ventilen (236, stàr i förbindelse med inloppet (14) 430) är i den avaktiverade positionen.

11. Reglerventilsystem enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a t a v att den tredje ventilen (230, 430) är förspänd mot den avaktiverade positionen (336, 468).

12. Reglerventilsystem enligt patentkravet 1, medelst en fjäder k ä n n e t e c k n a t a v en àterställningskanal (96) som sträcker sig mellan den första passagen (42, 48) och en àterställningsport, varvid var och en av ventilerna (228, 428, 230, 430) till den avaktiverade positionen när en trycksatt fluid i den första passagen förflyttas matas till àterställningsporten.