SE520038C2 - System med positiv flödesreglering - Google Patents

Description

990316 P<\l6B70A4 .doc LH v. , _, v v K. .a 1 . _» , a . .. e < » ; f u , g . z » ~. -= 1 n f a _ - .,; I 1- z v . y « l q ,. . . . - l 1 . -f v n.. tilen i serien för att reglera flödeshastigheten till behållaren. För att kompensera för den höga ökningen i sys- temtryck tack vare tillägget av begränsningen, avkändes tryckfallet över begränsningen och utnyttjades för att reg- lera pumpens deplacement. Denna typ av system har normalt kallats ett system med negativ flödesreglering. Sådana sys- tem är beroende av det förbrukade flödet i systemet för att reglera flödeshastigheten från pumpen. Dessa typer av sys- tem möjliggör ändå att en stor mängd av fluidumflöde får återgå till behållaren, då reglerventilen med öppet centrum förflyttas till ett påverkat läge.

Det är önskvärt att minimera volymen av fluidumflöde som får passera till behållaren för att minimera effektför- luster. Det är också önskvärt att minimera flödesförluster men ändå åstadkomma prioritet för utvalda funktioner utan behov av komplicerade regleringar.

Föreliggande uppfinning avser att övervinna ett eller flera av de ovan angivna problemen.

Uppfinningen Enligt en aspekt på föreliggande uppfinning åstadkom- mes ett system med positiv flödesreglering och innefattar en källa med variabelt deplacement för trycksatt fluidum, som har en deplacementregulator och är rörlig från ett minimideplacementläge mot ett maximideplacementläge vid mottagning av en reglersignal till deplacementregulatorn.

Systemet har också en första fluidumkrets ansluten till källan för trycksatt fluidum. Den första fluidumkretsen har en första aktuator och en första reglerventil med öppet centrum ansluten till källan för trycksatt fluidum och anordnad att reglera flödet av fluidum från källan för trycksatt fluidum till den första aktuatorn. Den första reglerventilen är rörlig från ett neutralläge, vid vilket flödet till den första aktuatorn är blockerat och flödet mot behållaren är öppet, mot första och andra operativa lägen, vid vilka flödet mot behållaren progressivt stängs 10 15 20 520 038 3 QQOUG P.\_1SQ7044 doc LN av och flödet till den första aktuatorn progressivt öppnas.

En andra fluidumkrets är ansluten till den första fluidum- kretsen nedströms därom. Den andra fluidumkretsen har en andra aktuator och en andra reglerventil med öppet centrum ansluten till källan för trycksatt fluidum och anordnad att reglera flödet av fluidum från källan för trycksatt fluidum till den andra aktuatorn. Den andra reglerventilen kan för- flyttas från ett neutralläge, vid vilket flödet till den andra aktuatorn är blockerat och flödet mot behållaren år reglerbart begränsat, mot första och andra operativa lägen, vid vilka flödet mot behållaren initialt är huvudsakligen avstängt och flödet till den första aktuatorn progressivt öppnas. Det finns första och andra ingångsreglage, och vartdera av dessa kan selektivt alstra reglersignaler för att reglera förflyttningen av de respektive första och andra reglerventilerna. Systemet har vidare en elektronisk controller, som kan mottaga signalerna från de första och andra ingångsreglagen och alstra kommandosignaler till deplacementregulatorn hos källan för trycksatt fluidum och till de första och andra reglerventilerna.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1 är en schematisk bild av ett fluidumsystem med en utföringsform av föreliggande uppfinning; fig 2 är ett diagram, som grafiskt illustrerar för- hållandet mellan spolareor hos en första öppet center reg- lerventil för att reglera fluidumflöde från en källa för trycksatt fluidum till en aktuator/cylinder eller behål- lare, som är beroende på en ingångshävarmsrörelse; fig 3 är ett diagram, som grafiskt illustrerar för- hållandet mellan spolareorna hos en andra öppet center reg- lerventil för att reglera fluidumflöde från källan för trycksatt fluidum till en annan aktuator/cylinder eller behållare, vilken är beroende på en annan ingångshävarms- rörelse; fx) 'JI b: 'JI 4,' ,_"¿._'.f ;"¿'"IV .f Q: fig 4 är en karta, som illustrerar förskjutningen hos en hydraulpump i förhållande till ingángshävarmsrörelsen hos respektive regleringàngskommandon; fig 5 är ett blockschema, som illustrerar faskondi~ tioneringen i en elektronisk controller hos regleringångs- kommandona; samt fig 6 är ett blockschema, som illustrerar ett exempel på faskonditionering.

Detaljerad beskrivning av en föredragen utföringsform I fig 1 illustreras ett system 10 med positiv flödes- reglering. Reglersystemet har en källa för trycksatt flui- dum, sàsom en hydraulpump 12 med variabelt deplacement, första och andra fluidumkretsar 14, 16, en behållare 17, en elektronisk controller 18 samt första och andra ingångs~ hävarmsreglage 20, 22.

Hydraulpumpen 12 kan manövreras frán ett läge med minimalt deplacement mot ett läge med maximalt deplacement och regleras däremellan med hjälp av en deplacementregula- tor 24. Pumpdeplacementregulatorn 24 arbetar som svar pá en elektrisk reglersignal "P" fràn den elektroniska control- lern 18.

Den första fluidumkretsen 14 har en första aktuator 26, som kan mottaga fluidum från hydraulpumpen 12 genom en matningsledning 28 och en första reglerventil 30 med öppet centrum. Den första aktuatorn 26 är ansluten till den första reglerventilen 30 med hjälp av ledningar 32, 34. Den första reglerventilen 30 vid föreliggande utföringsform är en elektriskt reglerad proportionalventil, som är rörlig från ett fjäderbelastat, neutralt läge mot första och andra arbetslägen vid mottagning av elektriska styrsignaler VU V2 från den elektroniska controllern 18.

Vid neutralläget hos den första reglerventilen 30 med öppet centrum blockeras fluidumflödet från hydraulpumpen 12 från den första aktuatorn 26 och passerar fritt därigenom till den andra flödeskretsen 16 genom matningsledningen 28. 15 20 fx) kh 999316 F:Kl6ë7044.íOC LW :nšfgtdr ¿"¿._*'*¿ ,_"¿":A f: 5 Vid första och andra manöverlägen står fluidumflödet från hydraulpumpen 12 i flödesförbindelse med den första aktua- torn 26 genom endera av ledningarna 32, 34 och blockeras det fria flödet genom reglerventilen 30 till den andra kretsen 16 nedströms därom. Då reglerventilen 30 manövreras mellan neutralläget och ett av de första och andra manöver- lägena, passerar en del av fluidumflödet från hydraulpumpen 12 till den andra kretsen 16 nedströms därom.

Den andra flödeskretsen 16 har en andra aktuator 36, som kan mottaga fluidum från den första fluidumkretsen 14 genom matningsledningen 28 och en andra reglerventil 38 med öppet centrum. Den andra aktuatorn 36 är ansluten till den andra reglerventilen 38 med hjälp av ledningar 40, 42. Den andra reglerventilen 38 vid föreliggande utföringsform är också en elektriskt reglerad proportionalventil, som är rörlig från ett fjäderbelastat neutralläge mot första och andra manöverlägen vid mottagande av elektriska styrsigna- ler V3, V4 från den elektroniska controllern 18.

Vid neutralläget hos den andra reglerventilen 38 blockeras fluidumflödet från matningsledningen 28 från den andra aktuatorn 36, och flödet därigenom till behållaren 17 begränsas reglerbart av en förträngning 44. I de första och andra manöverlägena står fluidumflödet från den första fluidumkretsen 14 genom matningsledningen 28 i fluidumför- bindelse med den andra aktuatorn 36 genom endera av led- ningarna 40, 42, och det begränsade flödet genom den andra reglerventilen 38 till behållaren 17 blockeras. Under en inledande del av att den andra reglerventilen 38 förflyttas mot endera av de första och andra manöverlägena tillåts begränsat fluidumflöde genom förträngningen 44 till behål- laren 17. Därefter blockeras fludiumflödet genom förträng- ningen.

Den elektroniska controllern 18 mottager ingångsreg- lersignaler S1, S2 från de respektive första och andra ingångshävarmsreglagen 20, 22. Den elektroniska controllern 20 520 038 6 9-:0316 Pfiviasvouyaoc LW 18 behandlar signalerna och alstrar de respektive styr- signalerna "P, Vb4" till pumpdeplacementregulatorn 24 och t'll endera av reglerventilerna 30, 38. Deplacementet hos hydraulpumpen 12 regleras till ett värde för att ge det fluidumflöde som behövs för att tillfredsställa de ingångar som begärs från de första och andra ingångshävarmsreglagen 20, 22. Likaså förflyttas de första och andra reglerventi- lerna 30, 38 med öppet centrum till de lämpliga lägena för att rikta en fluidumvolym till den tillhörande aktuatorn 26/36 som krävs av den reglersignal som alstras av de respektive första och andra ingångshävarmsreglagen 20, 22.

I fig 2 visas ett diagram för att illustrera förhål- landet mellan hävarmsrörelsen hos det första hävarms- ingångsreglaget 20 och den tillhörande öppningen av spol/ventilelementen i den första reglerventilen 30. Den horisontella axeln hos diagrammet representerar procent- talet rörelse hos ingàngshävarmen 20, och den vertikala axeln representerar procenttalet öppning av ventilelementet i den första reglerventilen 30. För enkelhets skull illust- reras blott en kvadrant för att Visa förhållandet hos flui- dumflödet, då reglerventilen 30 förflyttas från neutral- läget till ett av de operativa lägena. En spegelbild av detta diagram skulle illustrera flödesförhållandet för det andra operativa läget.

En linje 46 representerar flödet genom den första reglerventilen 30 till den andra, nedströms fluidumkretsen 16 (P-T), då den första reglerventilen 30 förflyttas från neutralläget mot ett av sina första eller andra operativa lägen. Rörelsen hos den första reglerventilen 30 är direkt proportionell mot rörelsen hos den tillhörande ingångs- hävarmen 20. Såsom illustreras av "P-T"-linjen 46, stänger rörelse av den första reglerventilen 30 bort från det cent- rerade läget progressivt av flödet till den andra fluidum- kretsen 16. 30 -= 2 . . , , V . .. 990316 P"\l68704á doc LW 520 oss ,¿..

En linje 48 representerar flödet av fluidum från hydraulpumpen 12 genom den första reglerventilen 30 till (P-C) andra operativa lägena. Det framgår att den första regler- aktuatorn/cylindern 26 under ett av de första och ventilen 30 förflyttats en förutbestämd sträcka från sitt centrerade läge, innan hydraulpumpen öppnar mot aktuatorn 26. Detta kan kallas ett "dödband" hos reglerventilen. Då flödet riktas mot den första aktuatorn 26, stängs flödet genom den första reglerventilen 30 till den andra medströmsfluidumkretsen 16 progressivt av. Flöde som förs till den andra fluidumkretsen 16 kan användas av den andra fluidumkretsen eller reglerbart föras till behållaren 17 över strypningen 44.

En linje 50 representerar flödet av fluidum från den (C-T). På ett sätt som är typiskt för att undvika backtryck, "C- första aktuatorn till behållaren/tanken 17 öppnas T"-öppningen initialt mot behållaren 17, just innan hydraulpumpen 12 sätts i förbindelse med den första aktua- torn 26.

I fig 3 visas ett diagram för att illustrera förhål- landet mellan hävarmsrörelsen hos det andra ingångshävarms- reglaget 22 och den tillhörande öppningen av spol/ventilelementet i den andra reglerventilen 38. På samma sätt som i fig 2 representerar den horisontella axeln hos diagrammet procenttalet rörelse hos ingångshävarmen 22, medan den vertikala axeln representerar procenttalet öpp- ning hos den andra reglerventilen 38. Såsom noterats ovan under hänvisning till fig 2, illustreras blott en kvadrant för att visa flödesförhållandet för den andra reglerventi- len 38.

En linje 52 representerar det begränsade flödet genom strypningen 44 hos den andra reglerventilen 38, då den för- flyttas från neutralläget mot ett av dess första eller andra operativa lägen. I jämförelse med "P-T"-linjen 46 hos fig 2 är fluidumflödet över den andra reglerventilen 38 i 10 20 30 35 990316 P \l687044,_doC LW 520 038;¿¿-~,;_.- 8 i LI ' f dess centrerade läge väsentligt mindre än det hos den första reglerventilen 30. Dessutom är flödet genom stryp- ningen 44 i huvudsak avstängt, då hydraulpumpen 12 står i förbindelse med den andra aktuatorn/cylindern 36. Detta illustreras bäst av en linje 54 i fig 3. Såsom tidigare noterats under hänvisning till fig 2, är rörelsen hos den andra reglerventilen 38 direkt proportionell med rörelsen hos den tillhörande ingångshävarmen 22. Såsom illustreras av "P-T"-linjen 52 och "P-C"-linjen 54, är det vid initial påverkan av den andra reglerventilen 38 till ett av dess första eller andra operativa lägen en liten mängd fluidum som riktas till behållaren 17. För återstoden av arbetet hos den andra reglerventilen 38 i de första eller andra operativa lägena blockeras hela fluidumflödet över stryp- ningen 44 till behållaren 17.

På samma sätt som i fig 2, illustrerar en linje 56 i fig 3 flödesförhållandet från den andra aktuatorn till behållaren l7, då den andra reglerventilen 38 förs till ett av sina första och andra operativa lägen.

I fig 4 visas en reglerkarta för att illustrera för- hållandet mellan pumpdeplacementstyrningen i förhållande till hävarmsrörelser hos de första och andra hävarms- ingångsreglagen 20, 22. Den ena horisontella axeln repre- senterar procentandelen av hävarmsrörelse hos det första ingångshävarmsreglaget 20. Den andra horisontella axeln representerar procentandelen hävarmsrörelse hos det andra ingångshävarmsreglaget 22, medan den vertikala axeln repre- senterar det pumpdeplacementkommando som hör till någon viss kombination av hävarmsingångar från de första och andra ingångshävarmsreglagen 20, 22. Den illustrerade reg- lerkartan är huvudsakligen en isometrisk vy. Formen hos reglerkartan i förhållande till axlarna är huvudsakligen en fjärdedel av en inverterad kon med konens spets vilande på vertex hos axlarna. Den ena horisontella axeln är längs en sida hos kvartssektionen av den inverterade konen, och den 20 520 o3sn.,f.¿, 9 990316 Pflláâfiï-i-â slut LW andra axeln är längs dess andra sida. Den vertikala axeln hos reglerkartan ligger längs den inverterade konens centralaxel.

Fastän kartan enligt fig 4 utgör en del av en inverterad kon, skulle formen hos reglerkartan kunna varie- ras från den visade utan avsteg från det väsentliga hos föreliggande uppfinning.

De i fig 2 - 4 visade förhållandena representerar stabila arbetsförhållanden, där reglerventilernas rörelse och ändring i pumpdeplacement sker utan att systemet ut- sätts för tryckpåkänningar, såsom tryckspikar, antingen upp eller ner. Det häri beskrivna reglersystemet med positivt flöde kommer också att arbeta under ostabila eller dyna- miska förhållanden. Under dessa förhållanden kan det vara nödvändigt att åstadkomma ytterligare formning av kommando- signalerna för de första och andra reglerventilerna och kommandosignalen för pumpdeplacementet för att åstadkomma riktig påverkningsfasning av de första och andra reglerven- tilerna 30, 38 och deplacementet hos pumpen 12 för att minimera de tryckavvikelser som härrör från oanpassade dynamiska kännetecken hos de första och/eller andra regler- ventilerna 30, 38 och deplacementet hos pumpen 12.

I fig 5 visas ett blockdiagram för att illustrera anordnandet av faskonditioneringen i förhållande till dia- grammen enligt fig 2 - 4 som kan utnyttjas för att undvika de ovan noterade tryckvariationerna. Ett faskonditione- ringsblock 58 kan placeras i den elektroniska controllern 18 för att ytterligare konditionera signalerna S1, S2 från de respektive ingångshävarmsreglagen 20, 22. Faskonditione- ringen kan ha många former beroende på de dynamiska karak- teristikerna hos den deplacementändrande mekanismen hos pumpen 12 och rörelsen hos ventilelementen i de första och andra reglerventiler 30, 38 som används i föreliggande sys- tem med positiv flödesreglering. Det kan också vara nödvän- digt att ha ett faskonditionerande block i behandlingen av pumpens deplacementkommandosignal "P". Dessa kan innefatta 20 30 990316 P.\l687044.d0C LW 520 *v men är inte begränsade till fasta eller variabla och ana- loga eller digitala filter, hastighetsbegränsningar eller rena tidsfördröjningar.

I fig 6 illustreras ett blockdiagram, som definierar ett exempel på hur man skall åstadkomma faskonditionering i den elektroniska controllern 18 hos ett system med positiv flödesreglering. Föreliggande exempel involverar ett reg- lersystem med positivt flöde, där de dynamiska karakteris- tikerna hos pumpen är långsammare än de dynamiska karakte- ristikerna hos reglerventilen. Om ingångshävarmsreglaget förflyttas till neutralt läge från ett läge för högt depla- cement, kan i detta arrangemang resultatet bli en tryck- spik. Tryckspiken uppträder, eftersom reglerventilen rör sig till sitt neutrala, centrerade läge snabbare än pumpens deplacement reduceras till läget för minimideplacement.

Eftersom strypningen 44 i den andra reglerventilen 38 är dimensionerad att tillåta fritt flöde blott då pumpen 12 är i sitt läge för minimum flöde, har det extra standby-läge, flödet ingenstans att gå, vilket resulterar i en tryckspik.

Det överflödiga flödet sänds till ventilen under en tids- period som är proportionell mot skillnaden i svarstider hos reglerventilen och pumpen. Om denna skillnad är liten, upp- träder en liten tryckspik, men om skillnaden är lång, upp- träder en stor tryckspik.

För att minimera denna skillnad, filter 60 adderas ett digitalt av första ordningen i det faskonditionerande blocket 58 hos reglerventilsignalerna Vfï för att degra- dera svaret hos reglerventilen för att riktigare vara Filtret skulle vidare kunna vara utfört för att variera sina karakteristi- anpassat till pumpens svarskarakteristiker. ker som en funktion av pumpens rörelse uppåt eller nedåt, eftersom pumpens dynamiska karakteristiker kan variera vid ökande eller minskande flödesutgång. Man kan också tänka sig att filtren skulle kunna fås att variera som en funk- 990316 P:\1687044 .doc LW 520 °38¥>fftf«:@rï.%f ll tion av pumputgångstryck, oljetemperatur eller andra systemparametrar.

Tryckspikar kan dessutom genereras, när man placerar neutralläget från ett högflödesläge mot det andra maximal- läget. Vid styrning från en extrem till en annan behöver pumpen gå från ett högflödesläge till minimalt flöde och sedan upp mot ett annat högflödesläge. Samtidigt rör sig reglerventilen från sitt högdeplacementläge till neutral- läge och tillbaka mot ett annat högdeplacementläge. Under en sådan snabb kommandosekvens befinner sig pumpkommandot huvudsakligen vid sitt maximala värde och doppar till mini- mumläget under den korta tid som krävs för ingångs- hävarmskommandot att korsa neutralläget. Pumpens långsamma svarskarakteristiker vid ändring av deplacement och en huvudsakligen konstant maximumkommandosignal gör det inte möjligt för pumpens deplacement att följa pumpkommandot, medan ventilerna rör sig från en extrem till en annan över neutralläget. Eftersom pumpen inte når minimumläge, då reg- lerventilerna korsar neutralläget, alstras en tryckspik tack vare det stora flöde som riktas till strypningen 44.

För att undvika detta problem är ett block 62 för variabel tidsfördröjning tillagt till kommandosignalerna från con- trollern till reglerventilerna 30, 38 och pumpdeplace- mentregulatorn 24 för att begränsa kommandosignalerna nära neutralläget under en längre tidsperiod. Denna tidsfördröj- ning låter pumpen nå sitt läge för minimumdeplacement, innan den fortsätter till maximalläget vid reglerventilens andra högdeplacementläge. Fördröjningen kan övervaka nu- varande och tidigare reglerventilkommandosignaler för att bestämma när snabba neutralkorsningar har skett och åstad- komma en tidsfördröjning. Man kan också tänka sig att tids- fördröjningen skulle kunna startas av hävarmskommandohas- tigheter eller andra systemparametrar.

Naturligtvis kan formen hos linjerna 46, 48, 50 i fig 2 och linjerna 52, 54, 56 i fig 3 ändras för att ge olika 10 15 20 30 35 520 038 12 990316 P:\\l687044 .doC LW arbetskarakteristiker för fluidumsystemet 10 utan att frängà det väsentliga i föreliggande uppfinning. Naturligt- vis kan också överlappningen mellan linjerna 52 och 54 i fig 3 öka något eller minskas till huvudsakligen noll. Även om blott två fluidumkretsar 14, kan dessutom 16 anges häri, naturligtvis mer än två utnyttjas. Om mer än två fluidum- kretsar utnyttjas i serie, skulle reglerventilen med öppet centrum hos blott den sista fluidumkretsen ha strypningen 44 anordnad i reglerventilens neutralläge.

Industriell användbarhet Under drift av föreliggande reglersystem med positivt flöde riktar rörelse hos det första ingàngshävarmsreglaget 20 signalen S1 till den elektroniska controllern 18. Con- trollern 18 behandlar signalen S1 för att bestämma den önskade riktningen och storleken hos aktuatorrörelsen dik- terad av ingàngshävarmen och riktar den lämpliga signalen VUUQ till den första reglerventilen 30. Det resulterande flödesförhällandet illustreras bäst med hänvisning till diagrammet i fig 2. Den första reglerventilen 30 rör sig från det centrerade läget mot ett av sina operativa lägen.

Linjen 46 illustrerar att den initiala rörelsen hos regler- ventilen 30 börjar att stänga öppningen därigenom till den andra fluidumkretsen 16 nedströms därom. Linjen 48 illust- rerar förbindelsen mellan hydraulpumpen 12 och den första aktuatorn 26. Den initiala rörelsen hos reglerventilen 30 före öppningen av hydraulpumpen 12 till den första aktua- torn 26 är dödbandet.

Samtidigt med att signalen riktas till den första reglerventilen 30, riktas signalen "P" till pumpdeplacementregulatorn 24. Signalen "P" är proportionell mot signalen S1 från det första ingàngshävarmsreglaget 20, så att deplacementet hos hydraulpumpen 12 ökas för att åstadkomma den nödvändiga fluidummängden till den första reglerventilen 30 för att tillfredsställa det krav som dik- teras av det första ingàngshävarmsreglaget 20. Då det första ingàngshävarmsreglaget 20 àterförs till det centre- 10 20 30 35 » | . . ., 13 990316 P \l687044 doc LN rade läget, återgår likaså den första reglerventilen 30 till det centrerade läget, och samtidigt reduceras fluidet från hydraulpumpen 12 till dess minimumutgångsflöde.

Förflyttning av det andra ingångshävarmsreglaget 22 riktar signalen S2 till controllern 18 som är proportionell mot rörelsen hos ingångshävarmen. Såsom noterats för regle- ringen av den första fluidumkretsen 14, behandlar control- lern 18 ingångssignalen S2 och riktar en lämplig signal Vflflfi till den andra reglerventilen 38, så att den för- flyttas till ett av sina arbetslägen, såsom dikteras av ingångshävarmsreglaget 22.

Såsom illustreras av linjen 52 i diagrammet enligt fig 3, stängs det begränsade fluidumflödet genom reglerven- tilen 38 till behållaren 17 progressivt av, innan fluidet från den första fluidumkretsen 14 förs till den andra aktu- atorn 36. Linjen 54 i kombination med linjen 52 illustrerar det beskrivna förhållandet. Flödesmängden som får passera över strypningen 44 är väsentligt mindre än den som får passera genom det neutrala läget hos den första reglerven- tilen 30. Detta visas tydligare genom att jämföra initie- ringen av linjerna 46 och 52.

Samtidigt som signalen riktas från controllern 18 till den andra reglerventilen 38, riktas signalen "P" till pumpdeplacementregulatorn 24. Signalen "P" till pumpregula- torn 24 är proportionell mot ingångssignalen S2 från det andra ingångshävarmsreglaget 22, så att deplacementet hos hydraulpumpen 12 justeras för att leverera den riktiga fluidummängden för att tillfredsställa det krav som dikte- ras av ingångshävarmsreglaget 22.

Förflyttning av ingångshävarmsreglaget 22 till dess neutrala, centrerade läge tillåter den andra reglerventilen 38 att återvända till neutralläget, och samtidigt avbryts signalen "P" till pumpregulatorn, så att deplacementet hos hydraulpumpen 12 sålunda ändras till dess minimumstandby- läge. 10 20 25 30 990316 P;\l687044 .dOC LW E52|Û tlsâššfišifif f}:";;°f"T 14 . .. .q Om båda ingångshävarmsreglagen 20, 22 påverkas samti- digt, har den första fluidumkretsen 14 prioritet för flödet från hydraulpumpen 12. Om det första ingångshävarmsreglaget 20 begär ett begränsat flöde, tillåts extra flöde passera nedströms till den andra kretsen 16. Den elektroniska con- trollern 18 behandlar båda ingångssignalerna S1, S2 för att bestämma den fluidummängd som behövs för att tillfreds- ställa kraven från både de första och andra kretsarna 14, 16. Signalen "P" som levereras till pumpdeplacementregula- torn 24 verkar för att justera deplacementet hos hydraul- pumpen till det som krävs för att leverera det behövda flö- det därifrån.

Såsom tidigare noterats och illustrerats i fig 5 och 6, är det, om de dynamiska karakteristikerna hos pumpregle- ringarna och reglerventilerna inte är matchade, nödvändigt att åstadkomma faskonditionering i den elektroniska regula- torn 18. Faskonditioneringen fungerar för att åstadkomma en ytterligare kontroll över kommandosignalerna från control- lern 18 till reglerventilerna 30, 38 och/eller pumpdeplace- mentregulatorn 24, så att deras respektive svar på en änd- ring i ingångshävarmsreglagen 20, 22 noggrant matchas.

Detta betyder att flödesvolymen från pumpen 12 är huvudsak- ligen lika med den som krävs av deplacementläget hos de respektive reglerventilerna 30, 38 antingen singulärt eller i kombination. Faskonditioneringen ger dessutom en tidsför- dröjning för kommandosignalerna Vk4, "P" till de respektive reglerventilerna 30, 38 och pumpdeplacementregulatorn 24, när helst ingångshävarmsreglagen 20, 22 kräver en rikt- ningsändring hos stora flödesmängder. Detta tillåter depla- cementet hos pumpen 12 att nå sitt minimala deplacement, innan det ändrar riktning för att åstadkomma den stora flödesvolymen för den motsatta riktningen.

Mot bakgrund av det föregående är det uppenbart att föreliggande system 10 med positiv flödesreglering åstad- kommer ett prioriteringssystem och också åstadkommer det 520 05 8 f: 3.3 .i in? 15 990316 P'\1687U44.dOC LW efterfrågade flödet oberoende av lasttrycket utan krav på användning av speciella reglerscheman eller extra bypassventiler.

Andra aspekter, ändamål och fördelar med föreliggande uppfinning erhålles genom ett studium av ritningarna, beskrivningen och de efterföljande patentkraven.

Claims (7)

Ü 20 25 30 000217 !-_“.\.PL'ELIC' D^C\ D) *EBWÛÅÅNL wszo oss 16 ,.. ,,, c ,.\. . ....,a PATENTKRAV

1. System (10) med positiv flödesreglering, inne- fattande en källa med variabelt deplacement för trycksatt fluidum, vilken källa har en deplacementregulator (24) och är rörlig från ett minimumdeplacementläge mot ett maximumdeplacementläge vid mottagande av en reglersignal till deplacementregulatorn (24) och en första fluidum- krets (14) ansluten till källan för trycksatt fluidum, vilken första fluidumkrets (14) har en första aktuator (26) och en första reglerventil (30) med öppet centrum, vilken är ansluten till källan för trycksatt fluidum och kan reglera fluidumflödet från källan för trycksatt flui- dum till den första aktuatorn (26), varvid den första re- glerventilen (30) är rörlig från ett neutralläge, vid vilket flödet till den första aktuatorn (26) är blockerad och flödet mot en behållare (17) är öppet, mot första och andra operativa lägen, vid vilka flödet mot behållaren (17) progressivt stängs och flödet till den första aktua- torn (26) progressivt öppnas kännetecknat av en andra fluidumkrets (16) ansluten till den första fluidumkretsen (14) nedströms därom, vilken andra fluidumkrets (16) har en andra aktuator (36) och en andra reglerventil (38) med öppet centrum, vilken är ansluten till källan för tryck- satt fluidum och är operativ för att reglera fluidumflö- det från källan för trycksatt fluidum till den andra ak- tuatorn (36), varvid den andra reglerventilen (38) är rörlig från ett neutralläge, vid vilket flödet till den andra aktuatorn (36) är blockerat och flödet mot behålla- ren (17) är reglerbart strypt, mot första och andra ope- rativa lägen, vid vilka flödet mot behållaren (17) initi- alt är huvudsakligen avstängt och flödet till den andra aktuatorn (36) progressivt öppnas; första och andra ingångshävarmsreglage (20, 22), som selektivt kan alstra reglersignaler för att reglera W 20 25 30 000217 E:\PUBLIC\DOC\P\l687044nya kraV.DOC LW 520 038 17 förflyttningen av de respektive första och andra regler- ventilerna (30, 38); samt en elektronisk controller (18), som kan mottaga signaler frän de första och andra ingängshävarmsreglagen (20, 22) och alstra kommandosignaler till deplacementre- gulatorn (24) hos källan för trycksatt fluidum och till de första och andra reglerventilerna (30, 38).

2. System (10) enligt krav 1, kännetecknat av att de första och andra reglerventilerna (30, 38) är trelä- ges, elektriskt reglerade proportionalventiler, som är fjäderbelastade till sina neutrallägen och förflyttbara mot sina första och andra operativlägen vid mottagning av en kommandosignal från den elektroniska controllern (18).

3. System (10) enligt krav 2, kännetecknat av att strypningen i neutralläget hos den andra reglerventilen (38) är av en storlek för att i huvudsak tillåta obegrän- sat flöde av fluidum från källan för trycksatt fluidum, då källan är i sitt minimumdeplacementläge.

4. System (10) enligt krav 3, kännetecknat av att flödet över strypningen i neutralläget, under rörelse av den andra reglerventilen (38) från sitt neutralläge mot ett av sina operativa lägen, är huvudsakligen stängt, in- nan flödet riktas fràn källan för trycksatt fluidum till den andra aktuatorn (36).

5. System 10 enligt krav 4, kännetecknat av att de respektive första och andra reglerventilerna (30, 38) förflyttas till ett deplacementläge som är proportionellt mot kommandot från det tillhörande ingàngshävarmsreglaget (20, 22).

6. System (10) enligt krav 5, kännetecknat av att deplacementet hos källan för trycksatt fluidum regleras av controllern (18) proportionellt mot deplacementkraven hos de f "- andra reglerventilerna (30, 38).

7. System (10) enligt krav 4, kännetecknat av att dynamiska karakteristiker hos källan för trycksatt flui- m52Û 058 ffä 18 Û002l7 E: \PUELIC~.,DOC\P\1597044nyG kIZfiCDO/C dum och de första och andra reglerventilerna (30, 38) inte tillåter var och en att röra sig till sitt kommende- rade läge under samma tidsperiod och att kommandosignaf lerna till pumpdeplacementregulatorn (24) och de första och andra reglerventilerna (30, 38) är anordnade att åstadkomma aktueringsfasning av pumpdeplacementregulatorn (24) och de första och andra reglerventilerna (30, 38) för att minimera trycksvängningar som resulterar från omatchade dynamiska karakteristiker.