SE515753C2

SE515753C2 - Förfarande och anordning för tvättning och avvattning av massa

Info

Publication number: SE515753C2
Application number: SE9202396A
Authority: SE
Inventors: Reijo Salminen
Original assignee: Reijo Salminen
Priority date: 1991-08-21
Filing date: 1992-08-20
Publication date: 2001-10-08
Also published as: EP0662170B1; NO923224L; CA2076115C; ATE180025T1; SE9202396L; FI923610A; AR246324A1; SE9202396D0; AU2407092A; BR9203309A; DE69229184D1; US5482594A; EP0662170A1; WO1993004233A1; CA2076115A1; FI923610A0; NO303233B1; FI109547B; NO923224D0

Description

515 _7255 avvattnings/tvättningsapparater av trumtyp i området fyra till tio psi (O,28-0.7 bar).

En annan metod är att använda ett perforerat transportband som kontinuerligt rör sig framåt och på vilket en massasuspension anbringas. Transportbältet bär massan i tur och ordning över en serie suglådor, vilka åstadkommer ett undertryck under bandet och därigenom en tryckdifferens över transportbandet som först får till stånd avvattning och sedan tvättning när vatten anbringas ovanpå massalagret. Med denna funktionsprincip begränsas tryckdifferensen som kan anbringas över massaskiktet av friktionskraften som uppstår mellan det rörliga bandet och stödkonstruktionen under bandet. Tryckdifferensen i apparater av denna typ är normalt begränsad till 2-3 psi (0,14-0,21 bar).

En tredje avvattnings/tvättningsprincip är att föra massan mellan ett övre och ett undre perforerat band som trycks mot varandra för att pressa ut vattnet ur massan. Därefter blandas massan med en tvättvätska och pressningsoperationen upprepas igen för att avlägsna vätskan. Denna serie av åtgärder upprepas tills önskad avvattning och tvättning har åstadkommits.

Så vitt ansökaren känner till, fungerar alla kommersiellt använda avvattnings/tvättsystem med tryck- skillnader i omrâdet 2 till 10 psi (O,l4-0,7 bar), ej högre. Som nedan utreds, är tryckskillnaden i föreliggande uppfinning betydligt högre, ända upp till 300 psi (21 bar) eller högre. 'š5 753 _3_ Sammandrag av uppfinningen r O Föreliggande uppfinning omfattar en apparat som avlägsnar vätska från en massasuspension genom att suspen- sionen förs in i en kammare där trycket är högre än atmosfärtrycket och där sprids ut på en behandlingsyta.

En tryckskillnad åstadkoms över massaskiktet då det är orörligt på nämnda behandlingsyta för att avlägsna vätska ur det. Därefter minskas tryckskillnaden (helst till noll) och massaskiktet avlägsnas från behandlingsområdet.

Apparaten omfattar ett tryckkärl som bildar tryckkammaren.

Vidare finns utrustning för höjning av tryckkammarens tryck över atmosfärtrycket. Apparaten är utrustad för att kunna föra in trycksatt massasuspension i tryckkammaren och avsätta den som nämnda massaskikt på behandlingsytan.

Apparaturen har ett bordarrangemang med en perfo- rerad stödyta för mottagning av massan som håller massa- suspensionen i behandlingszonen ovanför stödytan. Stödytan är konstruerad för att ta upp trycket i den ovannämnda tryckkammaren.

Apparaturen innehåller utrustning för att mata in en trycksatt portion massa i tryckkammaren och breda ut den till ett skikt som av inneslutningsmekanismen i behand- lingszonen hålls stationärt i förhållande till stödytan.

Bordssammanställningen avgränsar ett tryckdifferensbord under stödytan.

Apparaturen innehåller anordningar för att på ett behärskat sätt åstadkomma önskad tryckskillnad mellan lågtryckskammaren och tryckkammaren som begränsas av tryck- kärlet samtidigt som trycket bibehålls i tryckkärlet.

Detta företas med massasuspension på behandlingsytan, så att vätska flyter från massan ner i lågtryckskammaren.

Anordningen för reglering av tryckskillnaden är också anpassad till att reducera tryckskillnaden på ett behärskat sätt.» Apparaturen innehåller anordningar för att avlägsna massasuspensionen efter att vätska har avlägsnats och efter att tryckskillnaden har reducerats samtidigt som trycket i tryckkammaren bibehålls.

Det är önskvärt, att tryckkammaren sträcker sig både över och under nämnda bordarrangemang och ännu mera önskvärt att hela bordarrangemanget befinner sig inne i tryckkammaren. Bordarrangemanget har också en inneslut- ningsmekanism runt behandlingszonen.

I det föredragna utförandet består bordarrange- manget av en bordenhet som har övre och undre plåtar som avgränsar lågtryckskammaren. Ytterligare innehåller bord- arrangemanget stödelement mellan övre och undre plåtarna som absorberar kompressionstrycket orsakat av trycket i tryckkammaren. I det föredragna förfarandet delar kom- pressionsstödelementen upp lågtryckskammaren i mindre delar.

'IÉ __"Z !U 'J CH \;|> (_f1 _5_ Inneslutningsmekanismen består av en ram som sträcker sig runt behandlingszonen för att där innesluta massasuspensionen. I det föredragna utförandet är vidare åtminstone en del av inneslutningsramen flyttbar mellan ett första läge vid den perforerade stödytan, där den inne- håller massaskiktet, och ett andra läge där åtminstone en del av inneslutningsramen är flyttad bort från stödytan.

Inrättningen innehåller vidare manöverdon för att kunna flytta inneslutningsramen mellan nämnda första och andra lägen.

I den föredragna formen innehåller vidare stödytan och avlägsningsanordningen ett perforerat transportband bestående av transportband och kraftkälla, som flyttar bandet i förhållande till behandlingszonen.

Ett ytterligare kännetecken för den ifrågavarande uppfinningen är, att det i tryckkammaren finns en kontakt- platta, som kan röra sig från ett övre läge ovanför behand- lingsområdet och neråt till ett kontaktläge där kontakt- plattan pressas mot massasuspensionen för att öka vätske- avdrivningen. I kontaktplattan finns ytterligare öppningar ner till behandlingszonen. Apparaten innehåller vidare medel för att tillföra tvättvätska till tryckkammaren och ut på kontaktplattan, där tvättvätskan passerar genom kontaktplattans hål och in i massaskiktet.

Företrädelsevis har kontaktplattan ett flertal genomgående hål fördelade över kontaktplattan. Kontakt- plattan har en undre kontaktyta som bildas av ett flertal fördjupningar begränsade av sluttande väggar som lutar neråt och utåt från kontaktplattans öppningar.

En form av fördjupningar i kontaktplattan utgörs av fåror längs flera av kontaktplattans öppningar.

'YLÃÅS CU _,._\ U7 _6_ Ett annat kännetecken för den föreliggande upp- finningen är, att anordningen för att åstadkomma tryck- skillnad utgörs av rör kopplade till lågtryckskammaren.

Anordningen innehåller också en utjämningsventil arrangerad så att den på ett selektivt sätt förenar lågtryckskammaren med tryckkammaren. En tryckreduktionsventil förenar rören med ett lågtrycksområde, så att den lägre trycknivån kan åstadkommas i lågtryckskammaren.

I en föredragen form består röranordningen av flera rör som vart och ett har en tryckreduktionsventil.

På detta sätt kan från massaskiktet avlägsnad vätska på ett selektivt sätt ledas genom ett eller flera rör.

För att återcirkulering av tvättvätska akall kunna åstadkommas, är åtminstone ett av rören kopplat till en vätskeuppsamlare. En återcirkulationslinje trasnporterar recirkulerad vätska från vätskeuppsamlaren till tryck- kärlet. Denna återcirkulerade vätska kan användas som tvättvätska för massaskiktet.

För att tillföra ren tvättvätska till tryckkärlet har detta en anslutning för färsk vätska och för att avlägsna åtminstone en del av den vätska som kommit från massaskiktet har tryckkärlet en tömningsanslutning. Den föredragna formen har också flera rör som för vätska från massaskiktet till respektive uppsamlingszon och flera re- cirkulationslinjer som leder uppsamlad vätska till tryck- kärlet för att användas som tvättvätska i på varandra följande tvättcykler.

Ett vidare kännetecken på den ifrågavarande upp- finningen är en anordning för avlägsnande av massaskiktet från tryckkammaren. Denna består av en gång med ett inlopp som tar emot massan från transportbandet. Utmatningsgången är dimensionerad och utformad för att ta emot massamattan på så sätt att gången till största delen täpps till. ril; IJ _ 7 _ LW ...A LH LN Gângen leder till ett ställe med lägre tryck utanför tryckkammaren. Utmatningsanordningen innehåller vidare en kontrollerbar utmatningsventil genom vilken mattan matas ut från lågtryckszonen.

Utmatningsanordningen innehåller vidare en ventil som riktar trycksatt vätska mot massaskiktet när detta matas ut ur utmatningsgången för att transportera mate- rialet genom utmatningsventilen. I en föredragen form riktas den trycksatta vätskan från tryckkammaren genom tryckloppsventilen för att verka mot materialet från mattan.

Den ifrågavarande uppfinningen åstadkommer lämpligen en tryckskillnad åtminstone större än 10 psi (0,7 bar), hellre 20 psi (1,4 bar) och allra helst 50 till 100 psi (3,5 till 7 bar). I vissa fall kan det vara för- delaktigt att gå till ännu högre tryck, såsom 300 eller S00 psi (21 till 35 bar). Detta kunde vara speciellt för- delaktigt till exempel när massan som skall behandlas i den föreliggande uppfinningen redan innan behandlas vid ett högre tryck såsom 300 eller 500 psi (21 eller 35 bar).

Vätskeavlägsningen utförs också lämpligen vid en högre temperatur vilken beror på den temperatur vätskan (vanligen vatten) kan höjas till vid arbetstrycket.

Enligt den föreliggande uppfinningens metod förs trämassasuspension in i en tryckkamare och breds ut till ett lager över behandlingsarean. Medan massaskiktet är stationärt i behandlingszonen appliceras en tryckskillnad över massasuspensionen för att åstadkomma vätskeavdrivning.

Därefter minskas tryckskillnaden (helst till noll) var- efter materialet avlägsnas.

Den föreliggande uppfinningens övriga kännetecken framgår från följande detaljerade beskrivning. (fia CH \;; T' LN _8..

Kort beskrivning av ritningarna Fig. l är en sidovy, delvis som ett snitt, som visar en första utförandeform av den ifrågavarande upp- finningens apparat.

Fig. 2 är ett tvärsnitt taget längs linje 2-2 i fig. l i avvattningszonen av apparatens första utförande- form.

Fig. 3 är ett tvärsnitt taget längs linjen 3-3 i fig. 1 vid apparatens tvättzon.

Fig. 4 och 5 är två sidovyer lika fig. 1, men visande två huvuddelar av den ifrågavarande uppfinningens apparat särade ifrån varandra i läge för att bli ihopsatta.

Fig. 6 är en isometrisk vy som visar en del av den ifrågavarande uppfinningens transport- och tryckdifferens- bord.

Fig. 7 är en likadan vy som fig. l, men som visar ett andra utförande av den ifrågavarande uppfinningen.

Fig. 8 är en likadan vy som fig. 3 och som visar ett tredje utförande av den ifrågavarande uppfinningen.

Fig. 9 visar en modifierad form av den ifråga- varande uppfinningens transportband.

Fig. 10 är en sidovy, delvis ett snitt, och som visar ett fjärde utförande av den ifrågavarande uppfinn- ingen.

Fig. 11 är ett snitt längs linjen ll-ll i fig. 10. f: I CN CF fis;- I s! LN _9_ Fig. 12 är en vy uppifrån av enbart tryckkärlet enligt det fjärde utförandet i fig. 10 och som visar olika lägen av dess håltagningar.

Fig. 13 är en sidovy av tryckkärlet i fig. 12 och som ytterligare visar vissa röranslutningar.

'Fig. 14 är en sidovy som enbart visar inloppslådan och inloppsrörsystemet vilket tillför massa i det fjärde utförandet.

Fig. 15 är en ändvy av inloppslådan och inlopps- rörsystemet i fig. 14.

Fig. 16 är en vy uppifrån Fig. 17 är ett tvärsnitt som visar en del av bord- enheten och övre delen av ett av de rör som den är förenad med.

Fig. 18 är ett plan sett uppifrån och som endast visar recirkuleringsrören i det fjärde utförandet.

Fig. 19 är en ändvy av rören i fig. 18 tagen vid linje 19-19 i fig. 18.

Fig. 20 är en sidovy av rören i fig. 18 tagen längs linjen 20-20.

Fig. 21 är en perspektivvy av en del av kontakt- plattan i det fjärde utförandet.

Fig. 22 är en något schematisk plan över vätske- återcirkulationssystemet i det fjärde utförandet.

Fig. 23 är en schematisk ritning, delvis i form av en graf, som visar sättet på vilket återcirkulationen sker i det fjärde utförandet. _]_O_ Fig. 24 är en sidovy som visar massautmatnings- systemet i det fjärde utförandet.

Fig. 25 är en vy uppifrån som visar utmatnings- systemet i fig. 27.

Fig. 26 är en isometrisk vy av utmatningssystemet visat i fig. 24 och fig. 25.

Fig. 27 är en isometrisk vy av transportbandet i det fjärde utförandet och som också visar de valsar som kör till det, och Fig. 28 är ett tvärsnitt av kontaktplattan. (jﬁl Beskrivning av den första utförandeformen En klarare förståelse av föreliggande uppfinning erhålles genom att först något kortfattat beskriva appa- ratens huvudkomponenter enligt den föreliggande uppfinning- ens första utförandeform och därefter ge en allmän funktionsbeskrivning. Efter detta följer en mera detaljerad beskrivning av den första utförandeformen och också mera detaljer om dess funktion. Därpå följer beskrivningar av vidare utförandeformer. (a) Allmän beskrivning av apparaten Apparaten 10 (hänvisas till fig. 1) i den föreliggande upp- finningen innehåller ett långsträckt tryckkärl 12, vilket hålls trycksatt hela tiden som apparat 10 är i funktion.

Kärlet 12 har en främre ända 14 och en bakre ända 16 och vidare i sin främre halva en avvattningszon 18 och i sin bakre halva en tvättzon 20. Vid avvattningszonen 18 finns en inloppslåda 22 monterad ovanpå tryckkärlet 12 vilken innehåller massasuspension, som skall levereras till av- vattningszonen 18. I bakre ändan av tryckkärlet 12 finns det ett vattenintag 24, vilket förser tvättzonen 20 med tvättvatten. Det finns också en trycksättningsanslutning 21 genom vilken ett trycksatt gasformigt medium (t.ex. luft, ånga eller en kombination av dem) kan tillföras kärlet 12 från en tryckkälla.

Man kan betrakta apparaten 10 som varande delad i två huvudfunktionsdelar, vilka i samarbete med varandra får till stånd den ifrågavarande uppfinningens huvudfunktioner.

För det första finns det ett bord 26 för transport och åstadkommande av tryckdifferens, och för det andra en inne- slutningsram 28. Funktionsmässigt kan man anse att bord- enheten 26 och inneslutningsramen 28 bildar bordsamman- ställningen 29. Transport och tryckdifferensbordet 28 kommer för enkelhets skull att kallas "bordenheten" 26.

Bordenheten 26 består av ett ändlöst perforerat transport- band 30, som förs kring främre och bakre vändvalsar 32 och 34. Bordenheten 26 innehåller också en stödstruktur 36 som består av två längsgående rörformiga sidobalkar vänster 38 och höger 40, mellan vilka en övre horisontell perforerad plåt 42 och en undre operforerad plåt 43 (se fig. 6) sträcker sig. ( Termerna "vänster" och "höger" hänför sig till att man ser från bakre ändan mot främre ändan. Se fig. 2 och 3.) Dessa två plåtar 42 och 43 sträcker sig horisontellt mellan de två sidobalkarna 38 och 40 och är fästa vid dem, och dessa två plåtar 42 och 43 avgränsar främre och bakre lågtryckskamrarna 44 och 45 i den före- liggande uppfinningen.

Inneslutningsramenheten 28 har en huvudram 46 som enligt funktion kan indelas i två delar: den främre matt- formningsramdelen 48 och den bakre tvättvatteninneslutande ramdelen 50. För att underlätta tillverkning och använd- ning tillverkas dessa tvâ ramdelar 48 och 50 i form av en enda ramstruktur 46. Ramstrukturen 46 är monterad till ett flertal hydrauliska eller pneumatiska lyftanordningar 52, så att ramstrukturen 46 kan lyftas till en måttlig höjd över den övre sträckningen av bandet 30 eller sänkas så att den berör transportbandet 30 och sidodelarna av stöd- konstruktionen 36. (b) Allmän funktionsbeskrivning Med den föregående allmänna beskrivningen i gott minne ges nu en kort beskrivning av den föreliggande uppfinningens helhetsfunktion. Allra först trycksätts kärlet 12 och ramstrukturen 46 sänks med lyftanordningarna 52 ner på bordenheten 26. Bordenheten 26 och ramstrukturen 46 är arrangerade så att när ramstrukturen 46 är nersänkt på bandet, omsluter den främre och mattformade ramsektionen 48 helt och håller avvattningszonen 18 längsmed dess periferi, LH ZF. ~\| uß Ä' Q- _l3_ och samtidigt omsluter den bakre tvättvatteninslutande ramdelen 50 helt och hållet avvattningszonen 20 längsmed dess periferi.

Ramkonstruktionen 46 visas i fig. 1 i sin upplyfta position, och visas i fig. 2 och 3 i sin nedre position nedsänkt på bordenheten 26. För att inleda apparatens funktion med inneslutningsramen 46 i sin lägre ställning, leds massasuspension från inloppslådan 22 ner på den del av bandet som är i avvattningszonen 18 och innesluten av den främre och mattformande ramsektionen 48. När massasuspen- sionens djup på bandet i avvattningszonen är tillräckligt (t.ex. ungefär en tum (ca 25 mm) eller möjligen något djupare), manövreras apparaten 10 på så sätt att en tryck- skillnad uppstår mellan utrymmet ovanför massasuspensionen Lvilket är det samma som trycket i tryckkärlet 12) och den främre kammaren med variabelt tryck 44 och som avgränsas av den främre delen av de horisontala plattorna 42 och 43.

Denna tryckskillnad tvingar vätskan i suspensionen på bandet 30 i avvattningszonen 18 ut ur massan och ner i den främre lågtryckskammaren 44, varifrån vätskan avlägsnas genom den vänstra rörformiga sidobalken 38. (Den exakta apparaturen och metoden med vilken detta utföres beskrivs senare i detalj nedan.) Samtidigt som vätska strömmar från mattan ner i den främre lågtryckskammaren 44, strömmar mera massa- suspension ner på avvattningsarean 18 tills ett önskat djup har uppnåtts (t.ex. mellan 5 och 10 tum, beroende på massa- koncentration och massaskiktets önskade ytvikt och andra driftsbetingelser.) När massasuspensionen i avvattnings- zonen 18 har varit utsatt för tryckdifferensen under en tillräcklig tidsrymd, så att en lämplig vattenandel har avlägsnats, manövreras apparaten 10 på det sätt som nedan skall beskrivas för att utjämna trycket mellan den främre lågtryckskammaren 44 under massamattan 54 och det högre trycket i hela kärlet l2. När detta har gjorts, är den enda kraft som verkar på denna dela av bordet i avvatt- ningszonen 18 vikten av massamattan 54.

Därpå lyfts ramstrukturen 46 så att den undre kanten 56 på ramkonstruktionen 46 är ovanför massamattan 54 som har bildats på bandet 30 i avvattningszonen 18. Bero- ende på ett antal faktorer kommer denna matta efter avvatt- ningen att ha en koncentration mellan ca femton (15%) pro- cent till tjugofem (25%) procent i denna första utförande- form. (Termen "koncentration" som använts ovan är ett procenttal som motsvarar viktandelen torr trämassa i för- hållande till suspensionens totala vikt. Med andra ord, om suspensionen innehåller 98% vätska, lösta fasta ämnen inbe- gripna, och endast 2% trämassa är koncentrationen 2%.) Nu manövreras bandet 30 så att det rör sig bakåt och därvid för med sig massamattan 54 från avvattningszonen 18 bakåt till tvättzonen 20, varefter bandet 30 stannas.

Näst sänks ramstrukturen 48 ner, så att den bakre ram- sektionen 50 för inneslutande av tvättvatten omsluter massamattan 54 längs med dess periferi. När detta är gjort manövreras vatteninloppet 24 på så sätt att tvättvatten leds till tvättzonen 20. Mera i detalj beskrivet, sker detta med ett vattenfördelningsrör 57 och en perforerad fördelningsplåt 58, som sträcker sig horisontellt över hela bakre ramsektionen 50 och som placeras på ett litet avstånd ovanför massamattans yta och vilken också har inneslutande sidoväggar. Tvättvattnet från inloppet 24 fördelar sig över denna perforerade plåt 50 och faller därefter ner på ytan av massamattan 54 på ett sätt som orsakar minsta möjliga störning i massamattan.

Samtidigt som tvättvattnet leds till tvättzonen 20 töms en ny sats massasuspension från inloppslådan 22 till avvattningszonen 18 på samma sätt som tidigare har . “q (fl <5 ~\ 1 d» _l5_ beskrivits ovan. Medan detta görs, hålls trycket i kärlet 12 över atmosfärstryck. Kort efter att tvättvattnet har letts till tvättzonen 20 och massasuspension till avvatt- ningszonen 18, manövreras apparaten (på ett sätt som kommer att beskrivas mera i detalj senare) så att trycket i de båda lågtryckskamrarna 44 och 45 reduceras. (Som tidigare har beskrivits, har denna trycksänkning i främre kammaren 44 till följd att vätska som finns i massan i avvattnings- zonen 18 flyter neråt till den främre lågtryckskammaren 44.) Trycksänkningen i den bakre lågtryckskammaren 45 får till stånd en "förträngningstvättning" av den vätska som finns kvar i massamattan 54. Närmare bestämt får det högre trycket ovanför ytan av tvättvattnet, som ligger ovanpå massamattan 54 i tvättzonen 20, detta lager av tvättvatten att pressas neråt och in i mattan 54 och därvid förtränga vätskan som finns i massamattan 54 (vanligtvis kallad svartlut). När svartlutvätskan i massamattan 54 i sin helhet är förträngd, ökas trycket i den bakre låg- tryckskammaren 45 så att det blir det samma som trycket i det övre tryckkärlet 12. Nu har tvättningen av massamattan 54 i tvättzonen 20 fullföljts.

Efter att de samtidiga tvätt- och avvattnings- operationerna har utförts, körs transportbandet 30 igen bakåt, så att den massamatta 54 som har tvättats förs till vidare behandling, medan den andra massamattan som just har formats i avvattningszonen 18 förs bakåt till tvättzonen.

Därefter upprepas hela processen som har beskrivits ovan.

Det bör observeras, att de samtidiga avvattnings- och tvättoperationerna för de två massamattorna 54 i två olika zoner koordineras så att båda operationerna tar unge- fär samma tid. Av denna orsak kan det hända att den avvattning som åstadkommes i avvattningszonen 18 något reduceras, så att det tar ungefär samma tid att forma '1 .-.x “l u i' få _ 16 _ massamattan 54 i avvattningszonen 18 som det tar att tvätta den tidigare formade massamattan 54, vilken tvättas i tvättzonen 20. Så skulle det kanske till exempel vara praktiskt att avvattna massamattan 54 i avvattningszonen till 25% koncentration, men att detta skulle ta längre tid än det skulle ta att genomföra en samtidig tvättoperation av en sådan-massamatta. För att optimera tidssamordningen, kan det vara bättre att till exempel forma och avvattna massamattan 54 i avvattningszonen 18 till endast 20% kon- centration, och låta en ytterligare avvattning bli gjord i tvättzonen före tillsats av tvättvatten.

Vid denna punkt bör det noteras, att massamattan 54 flyttas av bandet 30 endast under de tidsperioder då trycken över och under massamattan 54 är utjämnade, så att den enda kraft som pressar bandet 30 mot den stationära perforerade plattan 42 är vikten av massamatta 54. Å andra sidan kan tryckdifferensen över de två massamattorna 54 vara relativt stor medan massamattan 54 är orörlig. En av begränsningarna i tidigare använda apparater för avvattning och/eller tvättning på ett kontinuerligt rörligt perforerat band, är att tryckdifferentialen inte kan vara så stor där- för att friktionskraften mellan transportband och bandets stödyta blir så stor att motståndskraften orsakad av friktionen blir för stor för praktisk användning av appa- raturen. Denna nackdel gäller inte för användning av den föreliggande uppfinningen. Tvärtom begränsas storleken av tryckdifferentialen i främsta rummet av stödstrukturens förmåga att motstå sådan tryckdifferential medan bandet står orörligt, men beror också på avvattnings- och tvätt- operationernas optimala driftsbetingelser. Idag planeras att tryckskillnaden i avvattningszonen 18 kunde vara i området 50 till 150 psi (3,5 till 10 bar) och möjligen så högt som 300 psi (21 bar) eller högre. I tvättzonen 20 planeras det att tryckskillnaden över mattan kunde vara 5o till 150 psi (3,5 till 10 bar) och möjligen så högt som N.

I..

GL: *Z IJ «J LT! \ _17.. 300 psi (21 bar) eller högre. Dessa värden kommer att variera beroende på vidare analyser, på egenskaperna av den massa som skall behandlas och på övriga driftbetingelser.

Tryckskillnader över 300 psi (21 bar) kunde till exempel användas när uppfinningen används direkt efter en kontinu- erlig kokare och massan matas till apparat 10 under fullt kokartryck. c. Mera detaljerad beskrivning av uppfinningen Inloppslådan 22 är av mer eller mindre konventionell konstruktion. Som här visas består inloppslâdan 22 av en behållarkonstruktion 60 med en övre inloppsventil 62 och flera lägre utloppsventiler 64. Uppe finns det en säker- hetsventil 66 och ett tryckutjämningsrör 68 som har en öppen övre ända 70 uppe i tanken och en öppen undre ända 72 som öppnar sig in i kammaren 74 i tryckkärlet 12. Som kan ses i fig. 2, leder var och en av utloppsventilerna 64 till två ihopkopplade rörgrenar 76, vilkas horisontellt åtskilda nedre ändor 70 leder till det område som innesluts av främre delen 48 av inneslutningsramen 46. Som här visas finns det fyra sådana utloppsventiler 64 och totalt åtta rörgrenar 76, vilka ger en riktig fördelning av massasus- pensionen i avvattningszonen 18.

Ramkonstruktionen 46 har som en helhet rektangulär form med öppen övre del och öppen botten. Närmare bestämt har den främre och bakre väggar 80 respektive 82, vänster och höger väggar 84 respektive 86, och en mellanvägg (av vilken en del syns i fig. 88). Det kan lätt ses, att mellanväggen 88 delar ramkonstruktionen i främre 48 och bakre 50 ramdelar och bildar därigenom periferin till av- vattningszonen 18 och tvättzonen 20. Vidare kan man se, att alla väggar 80-88 lutar inåt. Detta möjliggör att ramen 46 kan lyftas uppåt utan att störa den formade mattan 54. Vidare möjliggör detta att den bakre ramdelen 50 kan .f r' f* :' *P i "\ f “N 1"! \J I V g x; (fl _18- sänkas ner över den redan formade mattan 54 utan att mattans kanter störs. Vidare är varje vägg 80 till 88 för- sedd med en undre tätning längsmed hela periferin, som visat vid 90. Denna tätning kan vara av konventionell typ.

Näst betraktas bordenheten 26 där bandet 30 inne- sluter främre och bakre ändvalsar 32 och 34, som tidigare visats. Ytterligare är den förbunden med två ledvalsar 92 och en styrvals 94. Den främre ändvalsen 32 kan ställas framåt och bakåt med två skruvanordningar 96 som är kopp- lade till lagerhus i båda ändarna av främre ändvals 32.

Båda skruvarna 96 är försedda med reglercylinder eller motor 98 vilka befinner sig utanför tryckkärlet 12.

Eftersom dessa reglerutrustningar 96 är redan allmän och välkänd utrustning, kommer dessa inte att ytterligare beskrivas här. Den bakre ändvalsen 34 är en drivvals och drivs med en lämplig hydraulmotor, men som för illustrer- barhetens skull inte visas här.

I slutet av varje behandlingscykel, när den övre längden av bandet 30 körs bakåt, förs den bakersta massa- mattan 54 helt enkelt av bandet 30 över den bakre drag- valsen 34 och faller i en underliggande upplösningskammare 100. När mattan 54 lämnar bandet vid den bakre drivvalsen besprutas massamattan av ett utspädningsdysverk 102 medan bandet besprutas av en schaberdysinrättning 104. I upp- slagningskammaren 100 finns främre och bakre uppslagnings- blandarna 106 och 108, vilka drivs av motorerna 110 och vilka rör om i massan och blandar den med utspädnings- vattnet. Den återbildade massasuspensionen kan nu tömmas ut genom ventilen 112 som ligger i tryckkärlets främre ända.

För beskrivning av transportbandets stödstruktur 36, hänvisas nu till fig. 6. Som tidigare diskuterats utgörs denna stödstruktur 36 av vänster och höger rörbalkar 38 och 40, vilka lämpligen är gjorda med cylindriskt tvär- snitt. Ytterligare har vi, som diskuterats tidigare, en övre horisontal perforerad platta 42 och en undre oper- forerad plåt 43. Den perforerade plattan 42 är fästad högst uppe på rörbalkarna 38 och 42 och har flera tätt placerade relativt små hål 114 alltigenom. Den övre längden av transportbandet 30 vilar direkt på den övre perforerade plåten 42. Den lägre operforerade plattan 42 ligger på ett kort avstånd under den övre plattan 42 och är fast monterad (t.ex. genom svetsning) så att det bildas en vattentät anslutning till vänster och höger rörbalkar 38 och 40.

Den i figur 6 visade delen av stödkonstruktionen 36 finns under den främre avvattningszonen 18, och det kan noteras att den vänstra rörbalken 38 har ett flertal hål 116 ut till kammaren 44, vilken begränsas av övre och undre plattorna 42 och 43. I denna kammare 44 finns ett flertal tvärsgående stödribbor 118. Dessa stöd- ribbor 118 är av tillräcklig dimension (gjorda av stål t.ex. 3-6 m tjocka) för att ge konstruktionsmässigt stöd, men ändå lämna tillräckligt med rum för att vätskan skall kunna bli sugen genom bandet 30 och ner genom plåtens hål 114 in i kammaren 43. Det bör noteras, att den tämligen stora belastningen på plåtarna 42 och 43 kan betraktas som kompressionskraft- er, vilka strävar till att trycka ihop dessa två plattor. Övre ytan av plåt 42 och nedre ytan av plåt 43 är med andra ord utsatta för det tryck som råder i tanken 12 och som är högre än atmosfärstrycket, medan det under vissa process- skeden förekommer ett reducerat tryck i kamaren 44 (t.ex. i det föredragna arrangemanget atmos- färiskt eller nästan atmosfäriskt tryck). Stödribborna 118 är av tillräcklig styrka och på tillräckligt kort avstånd från varandra för att kunna motstå dessa betydande kom- pressionskrafter.

Hålen 116 är också placerade så att de kommunicerar till utrymmena mellan stödribborna 118. _20- Dessa öppningar 116 leder från den främre lågtryckskammaren 44 till korridoren 120 som består av den vänstra balken 38.

Stödkonstruktionen har också en understa stödplåt 121 eller motsvarande som stöder den undre längden av bandet 30.

I fig. 3 kan man se att bordenheten 26 i tvätt- zonen i allt väsentligt har samma helhetskonstruktion som visas i fig. 6 på ett undantag när, vilket är att hålen 122 från den bakre lågtryckskammaren 45 leder in i en gång 124 som består av den högra rörbalken 40. Således strömmar vätskan som vid tvättoperationen förträngts ur mattan 54 till den bakre lågtryckskammaren 45 genom öppningarna 122 i gången 124 som består av den högra rörbalken.

För att nu beskriva det sätt på vilket tryckdiffe- rensen åstadkoms i lågtryckszonerna 44 och 45, bör det först förstås att trycket i huvudkärlet 12 hela tiden hålls högre än atmosfärstrycket. Trycket i kärl 12 åstadkoms med luft, ånga eller i vissa applikationer möjligen med något annat tryckgenererande medium.

I fig. 2 visas en apparatur 125 för reglering av tryckdifferens 125, som består av en rördel 126 som är direkt förenad till gången 120 i den vänsta rörbalken 38 och som för till en reglerventil 120, vilken i sin tur är kopplad till en annan rördel 130 som leder till en atmos- färisk tank, vilken schematiskt visas vid 132. Regler- ventilen 128 reglerar trycket i röret 126 och därigenom tryckskillnaden mellan kammaren 44 och innandömet i tank 12.

En annan rördel 140 leder från rördel 126 genom en ventil 142 till en vidare rördel 144, som mynnar ut till det inre av kärl 12 genom öppning 146. Då man stänger ventil 128 och öppnar ventil 142 trycksättes lågtryckskam- maren 44 av mediet (vanligen luft eller ånga) i kärl 12 genom rördel 126, genom gången 120 och genom hålen 116. _2l_ På detta sätt utjämnas trycken i kammaren 44 och huvud- tryckkärlet 12.

För att beskriva på vilket sätt denna trycksätt- ningsapparat 125 används, antar vi att man önskar att trycket i kammaren 44 skall vara det samma som trycket i huvudtryckkärlet 12. Då stängs ventil 128 och ventil 142 öppnas. Om emellertid trycket i lågtryckskammaren 44 önskas sänkt, stängs ventil 142 och ventil 128 öppnas.

Den bakre lågtryckskammaren 45 är försedd med en annan apparatur för tryckdifferensreglering. Eftersom denna andra apparatur för reglering av tryckdifferens både till uppbyggnad och funktion är likadan som den första apparaturen 125, kommer inte en detaljerad beskrivning att ges för denna. I stället kommer det att användas samma nummerbeteckningar, men med ett suffix "a" för att sär- skilja motsvarande komponenter i den andra apparaturen för tryckdifferensreglering som betecknas l25a.

Näst följer en mera detaljerad beskrivning av det exakta sättet som tryckdifferensanordningarna 125 och l25a fungerar i relation till apparaturens helhetsfunktion. Som tidigare diskuterats angående den föreliggande uppfinning- ens helhetsfunktion, är det inledande steget att man sänker ner ramkonstruktionen 46 på bordenheten 26. Eftersom det inte finns någon massasuspension ovanpå transportbandet 30 varken i avvattningszonen 18 eller i tvättzonen 20 i detta skede, är trycket i kamrarna 44 och 45 det samma som i tryckkärlet 12, beroende på att luft, ånga eller något annat medium i tryckkärlet 12 fritt kan kommunicera med de två lågtryckskamrarna 44 och 45 genom öppningarna 114 i den övre perforerade plattan 42. I detta skede är båda ventilerna 128 och l28a stängda, utjämningsventilerna 142 och 142a kan vara stängda eller öppna. Då emellertid endera av ventilerna 128 eller l28a öppnas för att skapa /AYÄ a, \J\I _ ._ tryckskillnad i motsvarande lågtryckskamrar 44 eller 45, Cm LH måste lämplig ventil 142 eller l42a vara stängd.

Som tidigare beskrivits i samband med användningen av uppfinningen, leds massasuspension till den del av bandet 30 som befinner sig i avvattningszon 18 när funk- tionen inleds. När massasuspension har samlats till rätt nivå (t.ex. ungefär en tum (25 mm) eller mer) på den band- del som finns i avvattningszonen 18, öppnas ventil 128 (och ventil 142 är stängd), så att den främre lågtryckskammaren 44 utsätts för det lägre trycket i rördelen 130. Detta ger upphov till en tryckskillnad i förhållande till kammaren 44 så att vätska i massasuspensionen flyter genom tranport- bandet i avvattningszonen 20 och in i lågtryckskammaren 44. Ä När avvattningsoperationen har pågått i önskad tid för att bilda massamatta 54 med önskad torrhalt, stänger ventil 128 och utjämningsventilen 142 öppnar. Därvid är lågtryckskammaren 44 full av vätska som avlägsnats från massasuspensionen och likaså gången 120, rörbalken 38 och rördelen 126 är fyllda med vätska. Trycket i denna vätska blir nu det samma som trycket i tryckkärlet 12 med följd att ingen annan kraft utövas på den övre längden av transportbandet 30, med undantag för den nedåtriktade kraften som utövas av vikten av massasuspension 54 som bildats på transportbandet 30.

Som tidigare visats i den allmänna funktions- beskrivningen för föreliggande uppfinning, lyfts ram- konstruktionen 46 efter att massamattan 54 har formats och avvattnats till önskad koncentration, varefter transport- bandet 30 körs bakåt för att flytta den nyformade massa- mattan 54 till den bakre tvättzonen 20. Därefter sänks ramkonstruktionen 46 igen på bandenheten 26 och proceduren fortsätter så som tidigare beskrivits. Närmare bestämt leds en andra massaportion ner på den del av bandet 30 som _ 23 _ befinner sig i avvattningszonen 18, samtidigt som tvätt- operationen inleds i tvättzonen 20. (Det bör kommas ihåg att tidigare nämndes, att det under vissa förhållanden kan vara önskvärt att utföra den sista delen av avvattningen i tvättzonen 20, varvid tvättvattnet inte genast appliceras på ytan av massamattan 54 i tvättzonen 20, utan att avvatt- ning företas ett kort ögonblick till för att avlägsna ytterligare vätska från mattan 54 i tvättzonen 20. Först därefter tillsätts tvättvattnet.) Med en nyformad massamatta 54 i tvättzonen 20, och medan massasuspension släpps ner på bandet i avvattnings- zonen 18, åstadkoms nu en tryckskillnad i båda lågtrycks- kamrar 44 och 45. Sättet på vilket man åstadkommer tryck- skillnaden i zon 44 har nyss beskrivits ovan och samma metod blir använd för att åstadkomma tryckskillnad i bakre lågtryckskammaren 45, med det undantaget att vätska från den bakre lågtryckskammaren 45 leds till den högra rörbalken 40. Således kommer en beskrivning av detta inte att bli upprepad här.

För att beskriva en annan sida av den föreliggande uppfinningen, hänvisas nu till fig. 4 och 5. För att göra tillverkning och underhåll enklare, tillverkas tryckkärlet 12 i två delar, nämligen den större bakre delen 12 (se fig. 4), och en mindre del 12 b (se fig. 5). Inloppslådan 22, tvättvattenintaget 24 och ramkonstruktionen 46 fästs alla vid den större bakre tryckkärlsdelen l2a. Ytterligare monteras utspädningsspritsaggregatet 102 och den bakre omröraren l06 i den bakre tryckkärlsdelen l2a. Tryckkärls- delen l2a är inne och längs hela längden med lämpliga mellanrum försedd med lämpliga stödben 150 för att ge stöd åt bordenhetens 26 stödkonstruktion 36.

Bordenheten 26 har sin främre ända fäst i den främre tryckkärlsdelen 12 /se fig 5), och de tidigare fi. ä? J ! i p: i CF' y; \. ß _24.. nämnda främre och bakre vändvalsarna 32 och 34, ledvalsarna 92, styrvalsen 94 och skruvregleranordningen 96 är alla fästade i den främre tryckkärlsdelen 126. Den främre omröraren 108 med sin motor 110, samt också den främre tömningsventilen 112 är monterade i denna tankdel l2b. De två tryckdifferensanordningarna 125 och l26a är också fästade vid främre tryckkärlsdelen l2b, men visas inte för att göra illustreringen lättare.

Hela främre tryckkärlsdelen l2b och bordenheten 26 bärs av ett lämpligt tillräckligt mobilt stödfordon 152 in i huvudtryckkärlsdelen l2a. När största delen av borden- heten 26 är inne i den bakre tryckkärlsdelen l2a, avlägsnas det mobila stödfordonet 152 och andra sätt kan användas för att bära upp den främre tryckkärlsdelen l2b under slutför- andet av tryckkärlsdelens l2b rörelse bakåt. När de två tryckkärlsdelarna l2a och l2b berör varandra, kan de förenas på ett lämpligt sätt över flänsarna 154 och 156. d. Beskrivning av det andra utförandet Ett andra utförande l0c av den föreliggande upp- finningen visas i fig. 7. Detta andra utförande är i huvusak det samma som det första utförandet med undantag av att det istället för att använda massaomrörarna 106 och 108, styrs massamattan 54 från tvättzonen in i en transportskruv 158, som genom en gång 160 för massan till ett utmatningsställe för vidare behandling. e. Beskrivning av det tredje utförandet Fig. 8 illustrerar ett tredje utförande 10d av den föreliggande uppfinningen. Apparaturen som visas i fig. 8 är helt lika den visad i fig. 3, och för enkelhets skull kommer komponenterna i detta tredje utförande, vilka är likadana som komponenterna visade i fig. 3, att ges samma _25._ nummerbeteckningar med ett "d" för att särskilja det tredje utförandet. Som nu skall beskrivas, tillfogas apparaturen som visas i fig. 8 som en tredje behandlingszon eller -station, som placeras bakom tvättzonen 20. Denna tredje behandlingszon används för att impregnera mattbanan 54 med en lämplig vätska eller flytande kemikalie eller liknande, till exempel som en del av en blekningsbehandling, syre- eller klorbehandling etc. Ytterligare skulle det till och med kunna finnas en fjärde behandlingszon, där behandlings- mediet (t.ex. blekkemikalier) avlägsnas genom en efter- följande tvättoperation på samma sätt som här tidigare beskrivits.

För att återvända till beskrivningen av apparaten visad i fig. 8, har vi tryckkärlet l2d som är en förläng- ning bakåt av det tidigare beskrivna tryckkärlet 12. I detta finns vätskeintaget 24d, i detta finns även en bakre ramsektion 50d vilken kunde vara en del av ramsektionen 46, eller möjligen en helt separat ramsektion. Apparaturen innehåller en bordenhet 26d som helt enkelt kunde vara förlängning bakåt av den tidigare beskrivna bordenheten 26 samt också tryckdifferentialanordningen l25d.

Vid användningen av det tredje utförandet förs massamattan 44d in i behandlingszonen och det flytande behandlingsmediet leds in genom intaget 24d ner på massa- mattan 54d på samma sätt som tvättvätskan leds in som beskrivits här i förhållande till fig. 3. Därefter påläggs tryckskillnaden så att detta vätskebehandlingsmedium tvingas tränga in i massamattan 54d och förtränga den vätska som tidigare fanns i massamattan (i detta speciella fall är det tvättvatten som tvingas ut).

Därefter lyfts ramsektionen 50d och transport- bandet 30d körs så att massamattan förs bakåt till nästa . behandlingsställe eller till utmatningsstället.

I fig. 9 visas en modifierad version av transport- bandet 30, och denna modifierade version benämns 30e. Det erinras om att den undre periferikanten i ramsektionen 46 sänks neråt tills den är i kontakt med den övre sträckning- en av band 30, och de undre sidokanterna på ramsektionen 46 tar i balkarna 38 och 40. I detta alternativa arrangemang är bestämda delar av transportbandet 30e operforerade, varvid dessa operforerade delar utgör utdragna remsor vilka passar mot ramsektionens 46 undre tätningskanter.

Alltså förenar sig de undre tätningskanterna i ramdelen 46 med dessa utdragna operforerade remsor i bandet 30e, så att det bildas en typ av vätsketätning mellan dessa operfore- rade delar av band 30e och motsvarande undre tätnings- kanter i ramdelen 46e. I fig. 9 betecknas de längsgående operforerade remsorna med 170, och de tvärgående operfore- rade remsorna med 172. För att få till stånd dessa oper- forerade remsor 170 och 172 kan man använda olika medel.

T.ex. kan man använda neoprengummi eller något annat lämpligt harts (silikon) som härdar, men ändå bibehåller en liten del av sin flexibilitet. f. Beskrivning av det fjärde utförandet Det fjärde utförandet av den föreliggande uppfin- ningen skall nu beskrivas med hänvisning till fig. 10 till 30. Detta fjärde utförande är likadant som de tre första utförandena i det att det har ett tryckkärl som omsluter de verksamma komponenterna, en bordenhet med en transportör och en borddel som åstadkommer en tryckskillnad och en rörlig inneslutningsram.

Emellertid skiljer sig detta fjärde utförande från de tre tidigare utförandena i flera viktiga avseenden. För det första utförs avvattningen och tvättningen av massan efter varandra på samma behandlingsställe. För det andra är den försedd med en avvattnings/tvättningsplatta som pressas mot massamattan för att underlätta avvattningen och också hjälpa till vid tvättningen. För det tredje till- fogas ett återcirkuleringssystem för tvättvatten som möjliggör flera tvättsteg i motström. För det fjärde finns det ett annorlunda utmatningssystem med vilket den behand- lade massamattan avlägsnas från tryckkärlet. I tillägg till dessa fyra avvikelser finns det andra skillnader och modifikationer vilka framgår av den följande detaljerade beskrivningen.

Med hänvisning till fig. 10 och 11 har det fjärde utförandet 210 (precis som det första utförandet) ett huvudtryckkärl 212 med främre och bakre ändor 214 och 216.

Det har en enda behandlingszon 218 som är både en avvatt- nings- och tvättningszon och som upptar en väsentlig del av tryckkärlet 212.

Precis som i det första utförandet finns det en inloppslåda 220 för den massasuspension som skall behand- las, en tryckanslutning 221, samt också ett inloppsrör- system 222. Inne i tryckkärlet 212 finns det en bordenhet 224 för transport av massa och åstadkommande av tryckdiffe- rens. Som nedan visas mera i detalj utför denna bordenhet 224 tillsamans med andra komponenter både avvattning och tvättning efter varandra.

Inne i tryckkärlet 212 finns också en inneslut- ningsram 226, som utför en likadan funktion som inneslut- ningsramen 28 i det första utförandet och därvid innehåller massasuspension och tvättvatten på så sätt att det bildas ett avtätat område inom vilket avvattning och tvättning utförs. Sedd ur funktionssynpunkt, kan bordenheten 24 och inneslutningsramen 226 anses fungera som en bordsamman- ställning 227, som innehåller massasuspensionen och utför bestämda processfunktioner. _28_ Ett nytt kännetecken för detta fjärde utförande är att det omfattar en avvattnings/tvättplatta 228, vilken under den senare delen av avvattningsoperationen och under tvättsekvensen pressas mot ytan av den massasuspension som behandlas. Det har konstaterats att denna plattsamman- ställning 228 på ett betydelsefullt sätt förbättrar den föreliggande uppfinningens effekt, och dess funktion skall nedan diskuteras mera i detalj.

Alldeles ovanför plattsammanställningen 228 finns en tvättvattenfördelningsanordning 230, som består av flera fördelningsrännor 232. Denna sammanställning av rännor 230 möjliggör ett bekvämt sätt att fördela tvättvattnet stegvis på plattsammanställningen 228 under tvättcykeln.

A Såsom i det första utförandet består bordenheten 224 av ett transportband 234 som sammanbinder de främre och bakre vändvalsarna 236 och 238. den övre sträckningen av detta band 234 sträcker sig längs överdelen av bordenheten 224 och fungerar på ett liknande sätt som transportbandet 30 i det första utförandet.

I den bakre ändan av transportbandet 234 finns det en massautmatningsanordning 240 vilken, som ovan angetts, fungerar på ett något avvikande sätt jämfört med de tidig- are utförandenas mekanismer. På det hela taget mottar ut- matningsanordningen 240 den behandlade massamattan direkt från transportbandet 234 och för massan genom en utmat- ningsgång som massamattan täpper till. När så massamattan kommer in i utmatningszonen, för trycksatt gas (t.ex. luft eller ånga) från tryckkärlet 212 det behandlade massa- materialet genom en ventil till ett ställe utanför tryck- kärlet 212. Detta kommer att beskrivas mera i detalj nedan.

Nu följer en mera detaljerad beskrivning av denna fjärde utförandeform. Med hänvisning till fig. 14 till 16, är inloppslådan 220 tillverkad i form av en tank som inne- håller massa vid ett relativt högt tryck som, enbart beroende på det hydrostatiska trycket, är något högre än trycket i huvudtryckkärlet 212. Inloppslådan har ett massainloppsrör 242, som har en övre inloppsända 244 och en lägre utloppsända 246, som finns inne i inloppslådan 220 i dess nedre del.

Som nedan kommer att beskrivas, töms massan i inloppslådan 220 tämligen snabbt som en sats ner på behand- lingsarean 218. När apparaten 210 är i användning leds massa i huvudsak kontinuerligt till inloppslådan 220 för att nå en övre nivå 248 och faller till en lägre nivå 250 omedelbart efter att en massasats har tömts ut. Den lägre ändan av röret 242 är placerat något under den lägre nivån 250 så att massastänk och luftinblandning minimeras.

Tryckutjämningsröret 252 leder till inloppslådan och slutar med en krök 254 som sträcker sig in i inlopps- lådan 220 och vars ändöppning 256 är belägen ovanför den övre massanivån 248. Detta utjämningsrör 252 ansluter till en röranslutning 258 som leder in i huvudtryckkärlet 212.

När vätskenivån i inloppslådan 220 ändras, kan således gas strömma mellan inloppslådan 220 och huvudtryckkärlet 212 och utjämnar därigenom trycket i inloppslådan 220 och kärlet 212.

Rörsystemet 222 har ett centralt inlopp 260 som ansluter till en undre utloppsventil 262 i inloppslådan 220. Detta inlopp 260 för till en huvudlinjesektion 264 som sträcker sig framåt och bakåt från inloppet 260, och vars främre och bakre ändar leder till två förgrenade rör- linjer 266, och var grenlinje 266 leder till underrör 268.

Varje underrör 268 består av rör 270, som i sin tur genom ventilerna 271 förenas med utloppsdelen 272, vilka vart och ett är placerat på manteln av tryckkärl 212 något ovanför inneslutningsramen 226. i: 'š ll 'VW u :J /ÅÄÖ ...30_ Närmare bestämt, som kan ses i figur ll, är utloppsdelen 274 i var rördel 272 placerad något ovanför kanten på ram 226, så att den blir obetydligt utanför den vertikala inre väggen 276 av inslutningsramen 226. Vidare är detta utlopp 274 i sidled placerat endast något utanför sidokanterna av avvattnings/tvättplattesammanställningen 228. Således kan massasuspensionen ledas från utloppen 274 och ner på bordenheten 224 inom inneslutningsramen 226.

Placering av utloppsändan 274 tillåter att plattanordningen 228 kan sänkas neråt in i inneslutningsramen 226 för att tryckas mot massan ovanpå bordenheten 224. Som kan ses i figurerna 10, 12 och 13 är massautloppen 274 placerade parvis med jämna mellanrum på motsatta sidor längs med tryckkärlet 212, så att det åstadkoms en god fördelning av massasuspensionen på bordenheten 224.

Inneslutningsramen 226 består av två längsgående parallella sidoelement 278 som sträcker sig utmed kanterna 280 av bandet 234, samt två tvärgående element 282 som förenar främre och bakre ändarna av sidoelemeten 278. Dessa element 278 och 282 bildar en rektangulär inneslutningsram som avgränsar behandlingsytan 218.

På samma sätt som i den första utförandeformen kan denna inneslutningsram 226 lyftas eller sänkas och är för detta ändamål försedd med fyra hydrauliska lyftanordningar 284. Sido- och ändelementens 278 och 282 övre ytor 286 sluttar neråt och inåt mot behandlingsytan 218 på så sätt att om massastänk hamnar på ytan 286 är de benägna att rinna ner på den inneslutna behandlingsytan 218.

Som kan ses i figur 17, innehåller den ovannämnda bordenheten 224 förutom transportbandet 234 även en tryck- differentialplât 228 bestående i sin tur av en övre plåt 290 och en undre plåt 292, vilka längs sina yttre kanter förenas och avtätas av omkretsremsan 294. De övre och _31- undre plåtarna 290 och 292 har båda en plan rektangulär form och är i vertikal riktning placerade på ett kort av- stånd från varandra, så att de bildar kammaren 296 som sträcker sig över så gott som hela ytan av plattsamman- ställningen 288. Dessa plåtar 290 och 292 utsträcker sig under hela processeringsytan 218, så att sido- och änd- kanterna befinner sig precis under inneslutningsramens element 278 och 282.

Den övre plåten 290 har ett flertal genomgående vertikala öppningar 298 placerade på jämna avstånd över så gott som hela ytan av den övre plåten 290. Den övre sträckningen av transportbandet 234 vilar ovanpå plåten 290 och vätskan från massamattan på bandet 234 rinner genom öppningarna 298 och in i kammaren 296 mellan plåtarna 290 och 292. I denna fjärde utförandeform åstadkoms mellan- rummet mellan övre och undre plattorna 290 och 292 lämpligen med runda trådar 299 (t.ex. ungefär 1/4 tum (ca 6 mm) i diameter) som sträcker sig tvärsöver hela bord- enheten 224, och vilka trådar 299 fästes genom punktsvets- ning på jämna avstånd i längsgående riktning längs hela plattsammanställningen 288. Dessa trådar 299 delar in kammaren 296 i ett flertal tvärgående mindre kammare till vilka öppningarna 298 leder.

För att åstadkomma tryckskillnad i bordenheten 296 samt också för att avlägsna vätska som samlats i denna kammare 296, finns här ett flertal längsgående rör 300, vilka befinner sig omedelbart under den undre plattan 292 i bordenheten 224. Den undre plattan 292 vilar direkt på rören 300 och varje rör 300 har ett flertal med jämnt avstånd utplacerade öppningar 304 i linje med och direkt angränsande till motsvarande öppningar 302 i den undre plåten 292. Plåtens och rörväggens kanter runt dessa öpp- ningar 302 och 304 förenas med en rundsvets 306 som runt varje par av mot varandra stående öppningar 302 och 304 bildar en vätske- och gastät tillslutning. Dessa rör 300 är placerade i sidled över hela processeringsytan, så att dessa öppningar 302 och 304 bildar lämpliga strömningsvägar genom hela ytan i kammaren 296.

De bakre ändorna av rören 300 (se fig. 18) har vart och ett en rätvinklig kröksektion 308 som fortsätter åt sidan för att anknyta till en motsvarande utloppsanslut- ning 310 (se fig. 11) som är monterad i väggen av kärlet 212. Som visas i fig. 11 är varje anslutning 310 förenad genom en linje 312 till motsvarande utloppsventil 314, Vilken i sin tur leder genom en linje 316 till en bestämd tank bland flera (dessa skall beskrivas senare). Ytter- ligare är en linje 312, vilken är ansluten till det rör 300 som ligger närmast mittlinjen av tryckkärlet 212, förenat till en utjämningsventil 318 vilken för tillbaka in till kärlet 212 genom linjen 320.

Var och en av ventilerna 314 och ventilen 318 används på samma sätt som ventilerna 128 och 142 i den första utförandeformen för att antingen skapa en tryck- skillnad mellan kammaren 296 och det övriga kärlet, eller för att jämna ut tryckena i kammaren 296 och det övriga kärlet 312. Eftersom denna funktion har beskrivits i detalj i beskrivningen av den första utförandeformen, kommer detta inte att upprepas här. Det bör påpekas att de mot varandra stående öppningarna 302 och 304 finns inte bara utmed de längsgående delarna av rören 300 utan också utmed de böjda och vinklade delarna 308, så att dessa par av öppningar 302-304 finns över så gott som hela ytan av bordenheten 226.

För att mera i detalj beskriva avvattnings/ tvättningsplåt 228, kan nämnas, att denna sammanställning består av den horisontala och rektangulära huvudkontakt- plattan 322, vilken har en sidovägg 324 ut med hela kanten _33.. plåten 322. Denna plåt 322 sänks och höjs av fyra kolvar av vilka två något schematiskt visas i fig. ll.

Som kan ses i fig. 21, är den undre sidan av kontaktplattan 322 utformad med ett flertal längsgående V-formade spår 326. Varje spår 326 formas av vätnings- ytorna 327, vilka slutar i en topplinje eller -remsa 328.

Varje par av spår bildar en undre rygglinje eller -remsa 330 där två spårs sidoytor möts. 'Kontaktplattan 322 har ett flertal jämnt fördelade vertikala genomgående öppningar utmed hela längden av varje topplinje 328. När således tvättvätska tillförs ovanpå den övre ytan av kontaktplattan 322, rinner vätskan genom öppningarna 332 och in i spåren 326 vid topplinjen 328.

- Nu skall avvattnings/tvättplattsammanställningens funktion beskrivas i korthet, men en mera detaljerad funktionsbeskrivning följer senare. Efter att massasus- pensionen först töms ut ur inloppslådan 220 och genom rör- systemet 222 ut på processeringsområdet 218 innanför inne- slutningsramen 226 (som är i sitt nedre läge), sänks plattsammanställningen 228 så att kontaktplattan 322 kommer i kontakt med massasuspensionens övre yta. Samtidigt råder en tryckskillnad mellan lågtryckskammaren 296 och det övriga kärlet 212, så att trycket som verkar ovanpå kontaktplattan 322 medverkar till att trycka plattan 322 neråt.

Förutom att trycket inne i kärlet 212 pressar mot den övre ytan 334 av plattan 322, utövar den också tryck genom öppningarna 332 och direkt mot massan som finns vid öppningen 332. Trycket ovanför kontaktplattan 322 får vätskan i massasuspensionen att rinna neråt genom transportbandet 234, genom plattans öppningar 302-304 och in i lågtryckskammaren 296 i vilken trycket just då är på en låg nivå. _ _ Efter att avvattningen är fullbordad, börjar tvättcykeln. Ett första lager av tvättvätska töms ovanpå kontaktplattan 322, och denna tvättvätska flyter genom öppningarna 332 neråt genom massaplattan och får därvid till stånd en vätskeförträngning. (Detta kommer att be- skrivas mera i detalj senare.) Efter att tvättcyklerna har fullbordats, manövreras ventilerna 314 och 318 för att jämna ut trycket i lågtryckskammaren 296 med trycket i tryckkärlet 212, avvattnings/tvättplåten 228 lyfts, och inneslutningsramen 226 lyfts likaså. Därefter kan transportbandet 234 köras framåt för att föra den behand- lade massamattan ut genom utmatningsanordningen 240 och ut ur tryckkärlet 212.

För att beskriva kontaktplattans 322 utformning och funktion, hänvisas nu till fig. 28. Vad ankommer dimensioner och utformning av kontaktplatta 322, är stor- leken av hålen 332 (betecknat med "a") 1/16 tum (1,6 mm) i en utförandeform som har befunnits fungera effektivt.

Avståndet i sidled mellan dessa öppningar 332 från en topplinje 328 till nästa är 1/2 tum (ca 12 mm)(betecknat med "b" i fig. 29) och mellanrummet i längsriktning utmed var topplinje 328 är 1/2 tum (ca 12 mm). Den totala tjock- leken av plattan 322 (indikerad med "c") är 1/4 tum (ca 6 mm). Bredden av rygglinjen (indikerad med "d" i fig. 9) är 1/16 tum (ca 1,5 m). Ytans 327 lutningsvinkel (beteck- nad med "c" i fig. 29) i förhållande till horisontalplanet var 30°C.

Det bör naturligtvis förstås, att de vinklar och dimensioner som givits ovan är att betrakta som exempel på en kontaktplatta 322 som har befunnits fungera effektivt och att dessa kan varieras. Vad ankommer öppningarnas 332 inbördes avstånd och diameter, bör den sammanlagda tvärytan av dessa öppningar vara tillräckligt stor för att ge ett tillräckligt tvättvätskeflöde genom öppningarna 332 och in _35_ i massamattan. Föreliggande undersökningar påvisar dock att storleken av öppning 332 bör vara tillräckligt liten och avståndet mellan öppningarna tillräckligt stort för att kontaktplattan 322 skall ha den lämpliga yta som ger den förmåga att underlätta avvattningen.

Det har konstaterats att användandet av denna kontaktplatta 322 i den föreliggande uppfinningen under- lättar både avvattning och tvättning. Det påvisades experimentellt att när massasuspensionen avvattnades till en bestämd koncentration (i storleksordningen 20-25%) utan att använda kontaktplattan 322, kunde inte vidare avvatt- ning åstadkommas, beroende på att små luftgångar (eller ånggångar, om kärlet 212 var fyllt av ånga) bildades genom massamattan när tryckskillnaden fortsättningsvis upprätt- hölls, vilket ledde till ett genomblåsningstillstånd. Å andra sidan framkom det att avvattningsprocessen kunde fortsättas ända tills massakoncentrationen var så hög som 25-30% (med samma typ av massa), varefter vidare effek- tiv avvattning inte mera kunde åstadkommas. De fysikaliska fenomen som förklarar denna förbättrade avvattning har ännu inte helt utretts, men det kan antas att trycket ovanför plåten 322 får plåten att fungera som en pneumatisk press och bidra till dessa förbättrade resultat. Vidare kan ut- formningen av plattan med sluttande ytor, vilka bildar ås- och spår-konfigurationen mycket möjligt ha funktionella fördelar. Emedan öppningarna 322 har som uppgift att släppa tvättvattnet genom plattan 322 under tvättcykeln, är det möjligt att dessa hål, när de tillåter gastrycket att verka direkt mot massaytan, kan ha en positiv effekt.

Oberoende av om någon av dessa hypoteser har någon giltig- het, har det i vilket fall som helst kunnat påvisas experi- mentellt (som visat ovan) att användandet av kontaktplattan 322 på det sätt som beskrivits utan tvivel bidrar till avvattningen. -ä f. 1,11: I \J I \.J x) U' l _ 35 _ Som ovan visats bidrar användningen av kontakt- plattan 322 likaså till tvättningen. Som senare i denna text skall visas i beskrivningen av cyklerna, finns det ett begrepp kallat "utspädningsfaktor", somm innebär att vid varje tvättoperation en viss mängd av den svartlut som avlägsnas från massamattan utspäds av färskt vatten i systemet. Om en större andel av svartluten avlägsnas med avvattningsprocessen, finns det mindre svartlut kvar som behöver avlägsnas med tvättprocessen. Således finns det, med samma utspädningsfaktor (som i den föredragna utför- andeformen av den föreliggande uppfinningen är ett) mindre svartlut som skall avlägsnas under tvättcykeln och följ- aktligen behövs mindre tvättvatten för varje cykel av för- trängningstvätt.

Uppmärksamheten skall nu riktas mot den föreligg- ande uppfinningens system för återcirkulering av vätska i motström. I den följande beskrivningen behandlas en trestegs tvättcykel. Ytterligare undersökningar har visat att detta med fördel kunde vara en femstegs tvättcykel eller möjligen mera än fem tvättcykler. För att beskriv- ningen skall bli lättare, beskrivs endast tre tvättcykler.

Som tidigare visats, finns det tre tråg för vattenuttömning vilka används för att (i den föreliggande utförandeformen) utföra tre tvättcykler. Varje tråg 232 har formen av en halv cylindermantel, där cylinderns del- ningsplan sammanfaller med dess centrumaxel. Varje tråg 232 är så monterat, att det kan roteras kring sin axel 336 på så sätt att när tråget 232 roteras nittio grader töms vätskan i tråget ner på kontaktplattan 322. Varje tråg 332 fylls med ett eget inloppsrör 338. Varje rör 338 sträcker sig genom tryckkärlet och är vart och ett anslutet till ett tilloppsrör 340. _37...

I fig. 22 visas den föreliggande uppfinningens vätskeflödessystem på ett något schematiskt sätt. Detta har tre tankar för vätskemottagning 342a, 342b och 342c.

Den första tanken 342a är en uppsamlingstank för svartlut som tar emot flödet från de yttersta och mittersta paren av rör 300a. Vätskan från denna svartlutstank 342a förs genom linjen 344 till en indunstningsanläggning 346 eller till någon annan anläggning för vidarebehandling. De rörlinjer som förenar rören 300a med tanken 342 har betecknats 348a.

Den andra vätskeuppsamlingstanken 342b tar emot vätskeflödet från uppsamlingsrören 300b via rörlinjerna 348b. Flödet från denna tank 342b går genom returrörlinjen 350b till motsvarande tråg 232a. Den tredje vätskeuppsam- lingstanken 342c tar emot vätska från uppsamlingsrören 300c genom rörlinjerna 348c. Flödet från denna tank 342c ansluts genom en returrörlinje 350c till tråget 232b.

Färskvattentillförsellinjen 350d med ventilen 352 leder till det tredje tråget 232c. Återcirkuleringspumparna 354b och 354c är anslutna till respektive rörlinjer 350b och 350c.

Låt oss nu vända vår uppmärksamhet till använd- ningen av detta vätskecirkulationssystem som ovan, med hänvisning till fig. 22, har beskrivits. Som tidigare visats, påbörjas den föreliggande uppfinningens process genom att en sats massa, med en koncentration av t.ex. 1,5-2,5%, allra först töms ut på transportbandet 234 vid bordenheten 224, där den omedelbart börjar flyta ut åt sidorna för att bilda ett skikt. Så snart ungefär en fjärdedel till hälften av massasatsen har tömts ut på bordenheten 224, öppnar de till uppsamlingsrören 300a anslutna ventilerna 314 (och samtidigt stängs utjämnings- ventilen 318) och ansluter dessa rör 300a till en låg- tryckszon, som i detta fall är trycket i svartlutuppsam- lingstanken 342a. Detta får trycket i kammaren 296 i bordenheten att falla och skapa en tryckskillnad mellan det Of ff i 'ff 1 U :J 1.15 _ 38 _ övriga kärlet 212 och det lägre trycket i kammaren 296, vilket i sin tur får vätska att strömma från massasuspen- sionen in i kammaren 296, och därefter in i uppsamlings- rören 300a.

Som tidigare har angetts, sänks avvattnings/tvätt- plattan 228 genast ner efter att hela massasatsen har tömts ut på bordenheten 224, så att kontaktplåten 322 kommer i kontakt med massasuspensionens övre yta. Som tidigare har beskrivits får tryckskillnaden mellan trycket i kärlet ovanför plattan och det lägre trycket därunder, plattan 322 att pressas ner mot massan, varvid även gastrycket verkar genom öppningarna 332. Detta påskyndar utströmningen av svartlut ut ur massan och in i kammaren 296 och därefter in i rören 300a.

För att förtydliga avvattnings- och tvättcykelns sekvens och funktion refereras nu till fig. 23. Det inled- ande avvattningssteget illustreras till vänster i fig. 23 vid punkt I och II. I figur 24 finns det en övre linje 356 som representerar läget för massamattans 358a övre yta efter fullbordad avvattning. Massasuspensionen före avvatt- ninf illustreras av 358 i punkt I. Nivån 360 representerar den undre ytan hos den avvattnade massamattan 358a vilken vilar mot transportbandet 234. Området ovanför linjen 356 representerar därför vätska eller massasuspension ovanför denna nivå, medan området under linjen 360 representerar det område där vätska avlägsnad från trämassan finns.

Man kan se i punkt I längst till vänster i fig. 23 att suspensionen 358 (vilken till 97,5-98,5% utgörs av svartlut) sträcker sig en rejäl bit ovanför nivån 356. När tryckdifferensen åstadkoms och när också kontaktplattan trycks mot massan, fås denna vätska att strömma ut ur massasuspensionen. Denna avlägsnade svartlut visas vid 262. Svartluten transporteras genom rörlinjerna 348a från rören 300a till svartlutstanken 342a (se fig. 22). _39- När detta inledande avvattningssteg (vars början visas i punkt I) är slutfört (visas i punkt II i fig. 23), roteras trâget 232a nittio grader för att tömma ut sitt innehåll av tvättvätska ovanpå kontaktplattan 322 (som visas vid 364 i punkt III i fig. 23). Man kan se att denna tvättvätska i tråg 232a kommer från tank 342b (se fig. 22).

Eftersom tryckskillnaden mellan det övriga kärlet 212 och kammaren 296 kvarstår, fås tvättvätskan visad vid 364 att tränga in i massamattan och påbörja en förträngningstvätt- cykel.

Vid denna punkt skall vi stanna upp för att granska innehållet i massamattan och andra faktorer, samt med referens till fig. 22 kort överblicka några av de ämnen som behandlats ovan. För att beräkningarna skall vara enkla, kan vi anta, att massamattans koncentration efter avvattning är tjugofem procent. Således består massamattan av sjuttiofem procent vätska och tjugofem procent massa.

Massamattan indikerad vid 358a (som representerar massa- mattan omedelbart efter fullgjord avvattning vid punkt II) består av en fjärdedel trämassa och tre fjärdedelar vätska, vilken vätska vid denna punkt är den ursprungliga svart- luten. Man kan se att området mellan nivåerna 356 och 360 har indelats med tvâ delningslinjer, som avgränsar tre olika ökningar i den avvattnade massamattan.

Mängden av tvättvätska 364 från tank 342b är, i detta speciella exempel, fyra enheter, som visas vid punkt III. Samtidigt finns det (som visats ovan) fyra volymet- riska enheter i massamattan vid 358a, nämligen tre enheter svart lut och en enhet trämassa.

I punkt IV har tvättvätskan 364 rört sig neråt och delvis in i massamattan, och man kan se att en blandnings- zon håller på att bildas vid 366, där en del av tvätt- vätskan 364 blandar sig med en del av svartluten (låt oss 1" af 'if .J är) i ;,.=«.) _40.. säga en halv enhet av de fyra tillsatta tvättvätskeenhet- erna). När fyra enheter tvättvätska 364 har trängt in i mattan (som visas vid punkt V i fig. 24), kan man se att den sista delan av svartlut 262 i blandningszonen 366 har tryckts genom mattan till området 366a under mattan, och att tvättvätskan 364 helt har trängt in i trämassemattan.

Under denna tid har den blandade vätskan vid 366a och den sista andelen svartlut visad vid 362a avsatts i svartluts- tanken 342a.

Vid denna punkt bör det uppmärksammas, att den blandade satsen vätska vid 366a, som har avsatts i svart- lutstanken, består av en del ursprunglig svartlut och en del tvättvatten 364. Denna ena enhet av tvättvatten är vad som på sätt och vis "späder ut" i svartlutstanken 342a som ett resultat av tre tvättcykler, av vilka den första beskrivits ovan. Som det kommer att bli mera uppenbart när vi fortsätter med denna beskrivning, ersätts denna ena enhet av "utspädande" vätska med en enhet färskt vatten.

Samtidigt blir en enhet trämassa förträngningstvättad.

Sålunda ger detta en utspädningsfaktor av ett (dvs. en del rent vatten på en del trämassa som förträngningstvättas).

Vi fortsätter med vår processbeskrivning. När processen har nått det skede som visas i punkt V, där den blandade vätskeportionen 366a har förts genom trämasse- mattan, stängs ventilerna 314 som leder ut från rören 300a, och de två ventilerna 314 som leder ut från rören 300b öppnas. I detta skede roteras tråget 232b nittio grader och nästa fyra enheter tvättvätska 368 från filtrattanken 342b töms ut på kontaktplattan 322. Den vätska som nu avlägsnas från trämassan leds till uppsamlingstanken 342b (i fig. 24 kallas denna tank "Filtrat Ett"). Orsaken till detta är att detta filtrat från tank 342b återcirkuleras i motström (så som skall beskrivas senare) för att bli använt som tvättvätska vid 364 för den första tvättcykeln. 1; _~ -- -,~ n; Yçn» _ 41 _ Tidpunkten för manövrering av ventilerna 314 för att skifta flödet från att gå till svartlutstanken 342a till att gå till flitrat ett-tanken 342b beror på hur snabbt svartluten har strömmat från lågtryckskammaren 296 och in i ledningar- na 300a. När den sista svartluten lämnar massamattan 358a, finns det ännu något svartlut i lågtryckskammaren 296 som helst borde ledas in i rören 300a. När detta i huvudsak har fullförts, manövreras ventilerna 214 (som ovan visades) för att leda vidare flöden till rören 300b och därefter till filtrat ett-tanken 342b.

När den andra tvättcykeln framskrider från punkt VI till punkt VIII, kan man se att fyra enheter av den andra tvättvätskan 368 har tillförts massamattan, medan de återstående tre enheterna av den första tvättvätskan 364 i massamattan och en enhet av den andra tvättvätskan 368 har avlägsnats ur mattan och förts till uppsamlingstanken 342b.

Den avlägsnade andra tvättvätskan betecknas med 364a, och den avlägsnade blandade vätskan betecknas med 370a. Ingen av dessa enheter av andra tvättvätskan 364a späder ut i svartluttanken 342a. Så fort tillståndet i punkt VIII nåtts, stängs ventilerna 314 från rören 300b, och öppnas de två ventilerna 314 som leder från rören 300c och välts det tredje tråget 232c, så att rent tvättvatten töms ut på kon- taktplattan 322, detta tvättvatten betecknas 372. Man kan se av fig. 24 att detta tvättvatten 372 kommer från färsk- vattenlinjen 350d. Som tidigare visats vad angår omkopp- ling av ventilerna 314 för att få flödet att ändra riktning från rören 300a till rören 300b, beror tidpunkten på hur snabbt den andra tvättvätskan 364a rinner från lågtrycks- kammaren 296. Efter att ventilerna 314 manövrerats på detta sätt, leds vätskan som avlägsnats från trämassan till uppsamlingstanken 342c (kallad "Filtrat Två"-tank).

Den tredje tvättcykeln illustrerad med punkt IX till XI börjar med att fyra enheter av den tredje tvätt- vätskan 372 töms ut på kontaktplattan 322 och förs med _ 42 _. tryck in i massamattan. De återstående tre enheterna av den andra tvättvätskan 368 i massamattan och en enhet av denna tredje tvättvätska 372 (färskvatten) avlägsnas ur massamattan och förs till uppsamlingstanken 342c (filtrat två tank), dessa betecknas 368a och 374a respektive.

Denna tredje tvättcykel fortsätts tills de fyra enheterna färskvatten 372 helt har trängt in i massamattan 358, och blandzonen 374 tillsammans med den sista delen vatten 368 helt har rört sig genom mattan. Nu stängs de ventiler 314 som är kopplade till rören 300c. Ventilen 318 öppnas för att jämna ut trycken i lågtryckskammaren 296 och det övriga kärlet 212, så att det inte mera finns någon tryckskillnad. Nu har avvattningscykeln och de tre tvätt- cyklerna fullbordats, och massamattan 358 är klar för att avlägsnas från behandlingszonen 216 och föras ut ur tryck- kärlet 212.

I det fall att flera än tre tvättcykler skulle användas, skulle apparaturen 210 modifieras på motsvarande sätt. Till exempel tillkommer en filtrattank 342 i mot- ströms recirkulationssystemet för varje tillagd tvättcykel.

Också andra modifieringar kunde göras. Till exempel kunde endast två tråg 232 användas (eller möjligen två uppsätt- ningar med tvâ tråg 232 var). Efter att ett tråg 232 tömt ut sin tvättvätska, kan det fyllas med tvättvätska från en annan filtrattank 342. Två av trågen 232 kunde användas samtidigt för att starta en tvättcykel, varvid de två trågen skulle vara placerade på motsatta sidor inne i kärlet 212. Eller också kunde någon annan metod än trågen 232 användas för vätsketillförsel.

Då man granskar hela den ovan redogjorda processen med hänvisning till fig. 23, är det uppenbart, att tvätt- vattnet som uppsamlas i Filtrat Ett-tanken innehåller den största mängden föroreningar, och det tvättvatten som finns f: f. r, :- .._, 5 in /'Q-J _43_ i Filtrat Två-tanken en mindre mängd av föroreningar och att färskvattnet uppenbarligen innehåller den minsta mängden föroreningar. Undersökningar visar att då denna process fortsätter att behandla sats efter sats av trä- massa, uppnås ett balansläge. Mera bestämt, kommer vätskornas renhet i Filtrat Ett och Filtrat Två tankarna 342b och 342c att förbli i det närmaste konstant. Orsaken till detta är att det efter varje fullbordad serie av tre tvättcykler har tillsatts en del av färskvattnet till Filtrat Två-tanken 342c, och en del har förts över från Filtrat Ett-tanken. Orsaken till detta är att vätska från varje blandzon skickas vidare i systemet i riktning mot svartlutstanken och indunstningsanläggningen.

Nästa steg är att avlägsna den behandlade massa- mattan 358 från behandlingszonen 218 och också till en plats utanför huvudtryckkärlet 212. För att åstadkomma detta lyfts först både inneslutningsram 226 och avvatt- nings/tvättplåt 228, bandet 234 körs framåt och bär den behandlade massamattan 258 till utmatningsanordningen 240.

Som kan ses i figurerna 24, 25 och 26 består utmatningsanordningen 240 av en styrplåt 380 som har två sidoplåtar 382 och vilka tillsammans med bandet 234 bildar ett inlopp 384 som har ett höjdmått som är något större än den behandlade massamattans 358 tjocklek. Plattan 380 sluttar svagt neråt och framåt så att gången 386 som leder från inloppet 384 och avgränsas av plåtarna 380 och 382 och av bandets 234 övre sträckning gradvis minskar i tjocklek.

Effekten av detta är att massalagret svagt pressas ihop i gången 386 när det rör sig framåt.

Effekten av att massan på detta sätt förs in i gången 386 är att bortersta ändan av gången så gott som helt stängs så att mycket litet av gasen (t.ex. luft eller ånga) inne i kärlet 212 strömmar genom gången 386. f f f: Lfè i _ ._ Gångens 386 bortre ända slutar i ett utmatningsgångparti 390 som har en stort sett konstant tvärsnittsarea. Detta gångparti leder till en utmatningskammare som avgränsas av utmatningskåpan 392. Denna utmatningskåpa 392 har i stort sett formen av en asymmetrisk kona, vilkens högra ända 394 har en mindre tvärsnittsarea och vilken i sidled sträcker ut genom den motsatta väggen av kärl 212 där den har en mera utvidgad tväryta 395. I utloppsändan finns utlopps- ventilen 396. Vidare finns det en trycksatt gaslinje 398 som leder in i den högra ändan 394 och som genom ventilen 400 är förenad till kröken 402 som i sin tur leder in i tryckkärlet 212 vid 404.

Vidare finns det ett schaberblad 406 som har en framkant 408 som avlägsnar massamattan från bandet 234.

Detta schaberblad 406 avgränsar den undre delen av det tidigare nämnda gångpartiet 390.

Vid drift, när avvattnings- och tvättcykeln har fullbordats, körs bandet 234 för att i sin tur föra fram- kanten av massamattan genom inloppsöppningen 384 och in i gången 386. När massamattan har rört sig framåt så mycket att den så gott som helt tillsluter gången 386, öppnar ventilen 396, och sänker så trycket i utmatningskåpan 392 till atmosfärsnivå. Detta pädriver massamattans rörelse mot utmatningskåpan 392. När massamattan börjar matas ut från det sista gångpartiet 390 och in i kåpan 392, kan ventilen 400 öppnas på önskat sätt för att låta högtrycks- gasen i kärlet 212 strömma in i intaget 404, genom ventil 400 och in i kåpan 392 där den hjälper till att blåsa massan utåt från kåpan 392 och genom ventilen 396. När massamattan har matats ut, stängs ventilerna 400 och 396.

För att vidare beskriva transportbandet 234, hänvisas till fig. 28. Man kan se att bandet 234 har två kantremspartier406 och två tvärgående remsor 408 som har f) Yqlj _ _. gjorts ogenomträngliga på samma sätt som bältet som visades i fig. 9. Dessa remsor 306 och 408 svarar mot de undre delarna av inslutningsramen 226 och bildar en avtätning.

En andra uppsättning av remsorna 406 och 408 har också ut- förts på den del av bandet som i fig. 9 utgör den undre sträckningen. Efter att således den andra avvattnade och tvättade massamattan avlägsnas från den övre sträckningen av bandet 234, körs bandet så att den undre sträckningen blir bandets övre sträckning där en andra avvattnings- och tvättningsoperation utförs.

Som tidigare visats, är ett av den föreliggande uppfinningens attraktiva kännetecken, att genom att hela processen utförs inne i tryckkärlet 212 (och i den första utförandeformen inne i kärl 12), blir det mera praktiskt att arbeta med mycket högre tryckskillnad över massamattan.

Detta medför flera fördelar.

För det första blir processeringstiden starkt förkortad när en större tryckskillnad appliceras först över massasuspensionen och senare över massamattan. Så har det tillexempel påvisats experimentellt, att då vid avvattning en massa med en och en halv till två och en halv procents koncentration breds ut på bordet 224 i behandlingszonen 218 till ett djup av ungefär 6 tum (ca 150 mm) och en tryck- skillnad av ca 100 psi (= 7 bar) påläggs, och kontakt- plattan 322 trycks mot massasuspensionen, fullbordas avvattning så snabbt som på 8 sekunder.

Likaså kan tvättoperationen utföras snabbare. Som exempel kan nämnas en avvattnad massamatta ca 1/2 tum (ca 12 mm) tjock med ca 20% koncentration där tvättvätska spills ovanpå plattan 322. Från det att tryckskillnaden appliceras till att en enda tvättcykel är slutförd, för- flyter mellan 1 till 3 sekunder. f f: ;^= ii J :J f ._.- ._ ._ En annan fördel är att med det relativt höga trycket i kärlet 212 (och också i kärlet 12 i den första utförandeformen), kan temperaturen höjas vid vilken avvatt- ning och tvättning utförs. En fördel detta medför är att svartlutens viskositet avtar när temperaturen tilltar.

Sålunda strömmar svartluten lättare genom massasuspensionen och massamattan, och både avvattning och tvättning kan ut- föras lättare. Vad ankommer tvättning, tros det också att tvättvattnets högre temperatur ökar tvättoperationens effektivitet.

En vidare fördel med att arbeta vid högt tryck i kärlet 212 (eller kärl 12 i den första utförandeformen) är att man kan göra inbesparingar i energianvändning i hela trämassetillverkningsprocessen (jämfört med vissa drifter). så till exempel är massasuspensionen, före den levereras till den föreliggande uppfinningens apparat, i en kokare där den behandlas vid mycket hög temperatur och vid mycket högt tryck. Om denna trämassa därefter till exempel förs till en avvattnings- eller tvättzon där trycket och tempe- raturen är mycket lägre, spills mycket av värmeenergin i denna trämassa helt enkelt till den omgivande atmosfären, främst i form av vatten med högre temperatur som expanderar till ånga. Om å andra sidan massan transporteras från kokare till tryckkärlet 212 (eller kärl 12 i den första utförandeformen) och därvid behåller sitt höga tryck och sin höga temperatur, förloras mindre värmeenergi.

Vidare levereras svartluten vanligen till indunst- ning efter avvattning och tvätt. I sedvanlig trämassatill- verkning är det nödvändigt att indunsta svartlut till en högre torrhalt för att möjliggöra att den bränns i åter- vinningspannan för att återvinna använda kemikalier.

Vad angår driftstryck och -temperatur som används i den föreliggande uppfinningen, är den högsta tryckskill- naden som, så vitt sökande känner till, används i tidigare _47- kommersiell praktisk avvattnings- och/eller tvättoperation inte mera än 10 psi (= 0,7 bar). I den föreliggande upp- finningen är den använda tryckskillnaden större än 10 psi (ca 0,7 bar). Fördelaktiga resultat kan i viss utsträck- ning erhållas med den föreliggande uppfinningen med trycket i kärlen 12 eller 212 så högt som till exempel 20 psi eller 50 psi (ca 1,4 eller 3,5 bar). Emellertid skall trycket i kärlen 12 eller 212 hellre vara minst 100 psi eller 150 psi (ca 7 eller 10,5 bar). Det antas att så höga tryck som 300 psi (ca 21 bar) också kunde användas, eller t.o.m. så höga tryck som 500 psi (ca 35 bar). Detta kunde möjligen vara önskvärt speciellt när massan och den avlägsnade vätskan redan har högt tryck och hög temperatur i det före- gående processteget (t.ex. en kokare), och massasuspen- sionen kan överföras till den föreliggande uppfinningens apparat utan att man förlorar värmeenergin i massasuspen- sionen.

Då den föregående detaljerade beskrivningen har avslutats, kommer nu denna fjärde utförandeforms helhets- funktion att summeras. I början är kärlet 212 satt till ett tryck högre än atmosfärstrycket. För det mesta är det trycksatta gasformiga mediet i tryckkärlet 212 luft, ånga eller en blandning av luft och ånga. Det är också önskvärt att temperaturen i kärlet 212 hålls på en nivå som är högre än omgivningens temperatur, vilket i någon mån beror på driftstryck och andra faktorer.

En massasuspension leds genom rörinloppet 244 till inloppslådan 220 tills inloppslådan 220 är fylld till en lämplig nivå (t.ex. till nivån 248 som här visas). Inne- slutningsramen 226 sänks ner på bordenheten 224 och platt- sammanställningen 228 förblir i sin upplyfta ställning.

Därefter öppnas ventilerna 271 i fördelningsrörsystemets utloppsdelar 272 så att massasuspensionen i inloppslådan 220 strömmar genom fördelningsrörsystemet 222 och genom ...48_ utloppen 274 ut på den del av transportbandets 234 övre sträckning som är inom inneslutningsramen 226. Massasus- pensionens typiska koncentration är en och en halv till två och en halv procent, och vid denna koncentration flyter den lätt ut över bordenheten och bildar ett i det närmaste enhetligt skikt inom inneslutningsramen 226.

Medan massasuspensionen flyter ut på bordenheten 224 och så fort massasuspensionen har nått ett tillräckligt djup för att avvattningsprocessen skall kunna börja (typisk storleksordning 1 till 2 tum (25 till 50 mm), öppnar ven- tilen 3l4 vilken leder från rören 300a och sänker trycket i lågtryckskammaren 296 i plattsammanställningen 288. Sam- tidigt stängs utjämningsventilen 18 (eller förblir stängd).

Denna tryckdifferens får vätskan (t.ex. svartlut) i massa- _suspensionen att börja strömma genom det perforerade transportbandet 234 och genom öppningarna 298 i plattan 290 och därefter till kammaren 296, varifrån vätskan flyter genom öppningarna 304 vilka leder in i rören 300a. I typiska fall är trycket i tanken 342a atmosfäriskt och beroende på vätskehöjden i tank 342 i förhållande till låg- tryckskammarens 296 höjd, är tryckskillnaden över massa- mattan nästan den samma som tryckskillnaden mellan tryck- kärlet 212 och atmosfärstrycket. Beroende på omständig- heterna kan detta variera.

Så snart den första massasuspensionssatsen helt har förts genom öppningarna 274 ut i behandlingszonen 218, sänks kontaktplattan 322 ner mot massasuspensionens övre yta. Som mera i detalj beskrivits tidigare, trycker gas- trycket plattan 322 neråt mot massasuspensionen och hjälper till vid avvattningen. Samtidigt verkar gastrycket direkt genom öppningarna 332 mot massasuspensionen. Denna tryck- skillnad upprätthålls tills önskad mängd svartlut har avlägsnats från massasuspensionen för att massamattan skall bildas. I normala fall är avvattningen fullständig när qf rf» v» \.- \ f L.. _49- massamattans koncentration har nått en nivå mellan ungefär 15-35 procent. I allmänhet är det önskvärt att erhålla en så hög koncentration som möjligt, men detta kan variera beroende på olika faktorer.

Så snart avvattningssteget är avslutat, välts träget 232a och tömmer ut den första satsen Filtrat Ett- vätska ovanpå den övre ytan 334 och kontaktplattan 322.

Tvättvätskan strömmar genom plattans öppningar 332 och in i massamattan och åstadkommer förträngningstvättning så att den svartlut som finns kvar i massamattan transporteras ut av massamattan och in i lågtryckskammaren 296. Vid den tidpunkt tvättvätskan helt har trängt in i massamattan och strömmar in i kammare 296, stängs ventilerna 314 som leder från rören 300a, och ventilerna 314 vilka leder från rören 300b öppnas för att motta tvättvätskan. Tvättcyklerna fortsätter på det sätt som tidigare har beskrivits med hjälp av fig. 24. Eftersom beskrivningen av dessa tvätt- cykler har behandlats tidigare i detalj, kommer dessa inte att detaljbeskrivas i detta sammanhang.

När den sista tvättcykeln är fullgjord, lyfts både inslutningsramen 226 och kontaktplattan 322, de av ven- tilerna 314 som är öppna stängs och utjämningsventilen 318 öppnas så att trycket i bordkammaren 296 höjs till den nivå som råder i kärlet 212. När trycket på detta sätt är utjämnat, är massamattans vikt den enda kraft som verkar mot transportbandets övre yta. Därefter rörs transport- bandet 234 och för massamattan in i utmatningsanordningen 240. Därefter manövreras utmatningsanordningen så som tidigare beskrivits och för ut massamattan ut tryckkärlet 212.

Man bör naturligtvis förstå, att den föreliggande uppfinningen kan modifieras på olika sätt, utan att man avviker från dess grundtankar. Medan t.ex. bordenheten 224 ;'4v? *f= 1 u' l-J i un) _50.. är försedd med ett ändlöst transportband 234 som avlägsnar massamaterialet från behandlingszonen 218, kunde andra medel användas för att avlägsna massan i en vidare omfatt- ning av den föreliggande uppfinningen. Till exempel kunde, efter att inneslutningsramarna 226 och plattanordningen 228 har lyfts, och efter att trycket i lågtryckskammaren 296 har utjämnats med kärl 12 eller 212, en skopliknande lem eller arm bli förd över bordenhetens 224 övre yta för att avlägsna den bildade massaplattan. Vidare kunde andra mekaniska anordningar eller avlägsningstekniker användas för att utföra detta syfte.

Ett ytterligare exempel är att det också kunde finnas ännu flera behandlingsstationer eller zoner. Vidare är det tänkbart att andra operationer kunde utföras i be- handlingszonen 218 förutom avvattning och tvättning.

»Vidare bör man förstå att de använda möjliga modi- fikationerna endast är exempel, och att också andra möjliga modifikationer kan göras utan att man avviker från den föreliggande uppfinningens grundideer.

Claims

10 15 20 30 51 P.ans. 9202396-9 31-05-1999 Patentkrav

1. Förfarande för att avlägsna vätska ur trämassa, vilken massa är avsatt på en perfo- rerad stödyta (42, 290) som ett massaskikt (358), varvid en tryckskillnad anbringas över stödytan (42, 290) för att åstadkomma en tryckskillnad över massaskiktet (358) för att pressa ut vätska ur massaskiktet (358), och varvid massaskiktet (54, 358a) avlägsnas från stödytan, kännetecknat av följande steg: a. massan föres som en massasuspension under tryck in i en tryckkammare (74) med högre tryck än atmosfartrycket, och till en behandlingsyta (18, 218) på en perforerad stödyteanordning (42, 290) på en bordsenhet (29, 227) belägen i tryckkammaren (74) för att åstadkomma ett massaskikt (358) på stödytan (42, 290), vilken bords- enhet (29, 227) avgränsar en tryckskillnadskammare (44, 296), som är belägen under stödytan (42, 290) och som sträcker sig under behandlingsytan (18, 218); b. en tryckskillnad åstadkommes över massaskiktet (358) medan detsamma är sta- tionärt på behandlingsytan (18, 218), genom att i tryckskillnadskarnrnaren (44, 296) skapa ett tryck som är lägre än trycket i tryckkammaren (74), för att medverka till bortträngning av vätska från massaskiktet (358); c. i tryckskillnadskamrnaren (44, 296) åstadkommes en i förhållande till det över- atmosfäriska trycket i tryckkammaren (74) högre trycknivå efter vätskeundanträng- ningen, för att reducera tryckskillnaden över massaskiktet (54, 358a); d. massaskiktet (54, 358a) avlägsnas från behandlingsytan (18, 218) och från tryck- kammaren (74), under det att det överatrnosfariska trycket bibehålles i tryckkärlet.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att tryckskillnaden över massaskiktet (358) anbringas för att avvattna massaskiktet, varefter en tvättvätska (342) under tryck riktas in i tryckkärlet (74) och mot massaskiktet (54, 358a), varigenom tryck- skillnaden medverkar till att tvättvätskan (342) strömmar in i massaskiktet (54, 358a) för att ytterligare tränga undan vätska i massaskiktet (54, 358a). 10 15 20 25

3. Förfarande enligt krav l, kännetecknat av att den högre tiycknivån åstadkommes genom att trycknivån i nyckskillnadskammaren (44, 296) höjs till en nivå i huvud- sak lika med det över atmosfärstrycket liggande trycket i tryckkammaren (74).

4. Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av att den högre trycknivån i tryckskill- nadskamrnaren (44, 296) åstadkommes genom att öppna densamma mot tryckkam- maren (74) för att därigenom väsentligen utjämna trycket mellan tryckkammaren (74) och tryckskillnadskammaren (44, 296).

5. Förfarande enligt krav 4, kännetecknat av att den lägre trycknivån i nyckskill- nadskammaren (44, 296) åstadkommes genom att öppna densamma mot en lägre trycknivå som är belägen utanför tryckkammaren (74) och tillsluta tryckskillnads- kammaren (44, 296) mot tryckkammaren (74).

6. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att den med ett tryck som är högre än atmosfärstiycket trycksatta tryckkammaren (74) är avgränsad av ett tryckkärl (12, 212) och har en vägg som omsluter tryckkammaren (74), att trycket i tryckskillnads- karnmaren (44, 296) ökas genom att öppna detsamma mot tryckkammaren (74) som bildas av tryckkärlet (12, 212), att trycket i tryckskillnadskammaren (44, 296) redu- ceras genom att öppna detsamma mot ett lägre tryckornråde utanför t1yckkärlet(12, 212), under det att tryckskillnadskammaren (44, 296) isoleras från tryckkammaren (74), som bildas av nyckkärlet.

7. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att det omfattar steget att avgränsa behandlingsonirådet (18, 218) genom att placera en omgivande ramanordning (48, 226) på den perforerade stödytan (42, 290) och ﬂytta suspensionen (358) till ett ställe inne i ramen (48, 226). 10 15 20 25 f; =ï < f ly) 1 y, a) L' ï“|

8. Förfarande enligt krav 7, kännetecknat av att det dessutom omfattar förﬂyttning av åtminstone en del av den omgivande ramanordningen (48, 226) i förhållande till stödytan (42, 290) för att öppna behandlingsområdet ( 18, 218) och tillåta uttagande av skiktet (54, 358c) efter vätskebortträngning.

9. Förfarande enligt krav 8, kännetecknat av att en porös, eller genomborrad, trans- portbandsanordning (30, 234) är anordnad, som löper längs behandlingsområdet (18, 218) och i sin helhet är belägen i tryckkammaren (74), att uttag av skiktet (54, 358a) från behandlingsområdet ( 18, 218) utföres genom att förflytta transportbandet (30, 234), efter det att åtminstone en del av ramanordningen (48, 226) har blivit för- flyttad för att öppna behandlingsområdet (18, 218).

10. Förfarande enligt krav 9, kännetecknat av att skiktet (54, 358) avlägsnas från transportbandet (30, 234) och förs in i en avgränsande passage (286), att den av- gränsande passagen (286) påverkas till att vara i kommunikation med ett lågtrycks- ornråde utanför tiyckkärlet (12, 212) för att medverka till att skiktet (54, 358a) förs genom passagen (286) i ett väsentligen förseglat förhållande för att bibehålla trycket i tryckkärlet (74).

11. Förfarande enligt krav 7, kännetecknat av att det omfattar positionering av en kontaktplatteanordning (228, 322) på suspensionen (358) vid processområdet (218) och medverkar till att kontaktplattan (228, 322) pressas nedåt mot suspensionen (358) för att öka vätskeutträngningen.

12. Förfarande enligt krav l, kännetecknat av att det omfattar positionering av en kontaktplatta (228, 322) på suspensionen (358) vid behandlingsområdet (218) och medverkar till att kontaktplattan (228, 322) pressas nedåt mot suspensionen (358) för att öka vätskeutträngningen. 10 15 20 25 54

13. Förfarande enligt krav l2, kännetecknat av att kontaktplattan (228, 322) har öppningar (332) i sig som leder över kontaktplattan (228, 322) till behandlingsom- rådet (218), vilket förfarande omfattar att leda en tvättvätska (342) in i tryckkamrna- ren (74) och på kontaktplattan (228, 222), där tvättvätskan (342) passerar genom kontaktplattans öppning (332) för att passera in i skiktet (358a) och därmed med- verka till vätskebortträngning i skiktet (54, 358a).

14. Förfarande enligt krav 13, kännetecknat av att tvättvätskan (342) innehåller ett behandlingsmedel och att tvättvätskan (342) transporterar behandlingsmedlet in i skiktet (358a).

15. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att ett antal suspensionspartier (54, 358) sekvensmässigt förskjuts in i tryckkammaren (78), där det första av suspen- sionspartierna (54, 358) är avsatt som ett skikt (358) på behandlingsytan (18, 218), från vilken vätskan har avlägsnats genom åstadkommandet av tryckskillnaden, och vilket skikt (54, 358a) därefter avlägsnas från behandlingsytan ( 18, 358a) och från tryckkamrnaren (74), varefter ett andra suspensionsparti (358) förs in i tryckkamma- ren (74), vätskan avlägsnas från detta och avlägsnas från behandlingsytan (18, 218) och från kammaren (74), där ytterligare påföljande suspensionspartier (358) genom- går ovan nämnda steg, vilket förfarande vidare kännetecknas av att trycket som lig- ger över atmosfärtrycket bibehålles för tidsperioder under vilka var och en av sus- pensionsdelama (358) är i tryckkammaren och även under perioder mellan vilka suspensionsdelama befinner sig i tryckkammaren.

16. Förfarande enligt krav 15, kännetecknat av att bordsenheten (29, 227) med tryckskillnadskarnmaren (44, 276) i sin helhet placeras i tryckkammaren (74), och att avlägsningen av skiktet (54, 358a) från behandlingsytan (18, 218) utföres vid uttagningsanordningar (30, 234) som i sin helhet är placerade i tryckkammaren (74). 10 15 20 25 30 55

17. Förfarande enligt krav 16, kännetecknat av att ett första, andra och tredje parti av tvättvätskan (342) införes i tiyckkammaren (74) och avsättes på massaskiktet (54, 358a), för att tränga bort ett första vätskeparti (342) och första respektive andra vätskepartier (342) från skiktet, vilket andra borttrångda vätskeparti (342) förs till ett uppsamlingsornråde och införs i tryckkammaren (74) och överförs på ett påföljande skikt (54, 358a) av materialet på behandlingsytan (318) under en påföljande sekvens för att avsätta en annan suspensionsdel (358) i tryckkarmnaren och på behandlings- ytan (318) för vätskeuttagning och förflyttning av tvättvätskan genom materialskik- tet.

18. Förfarande enligt krav 15, kännetecknat av att den första, andra och tredje delen av tvättvätskan (342) införes i tryckkammaren (74) och frekvensmässigt av- sätts på massaskiktet (54, 358a), för att pressa bort första, andra respektive tredje undanpressade vätskepartier (342) från skiktet (54, 358a), vilken tredje undanpres- sade vätskedel (342) förflyttas till ett uppsamlingsområde och införes i tryckkamma- ren (74) och på ett påföljande massaskikt (54, 358a) på behandlingsområdet (318) under en påföljande sekvens av avsättning av ännu en suspensionsdel (358) i tryck- karnmaren (74) och på behandlingsytan (218) för vätskeuttagning och förﬂyttning av undanpressad vätska genom massaskiktet (54, 358a).

19. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att tryckskillnaden är åtminstone så stor som ca 10 psi (ca 0,09 MPa).

20. F örfarande enligt krav 1, kännetecknat av att tryckskillnaden är åtminstone ca 100 psi (ca 0,70 MPa).

21. Anordning för avlägsnande av vätska från trämassa, vilken anordning omfattar perforerade stödyteanordningar (42, 290) för upptagande av en massasuspension, inmatningsanordningar (22, 64, 78, 220, 222) för avsättning av massasuspensionen på den perforerade stödytan (42, 290), anordningar (42-43, 290-292) som bildar en 10 15 20 25 56 tryckskillnadskammare (44, 296) under den perforerade stödytan (42, 290), anord- ningar (228, 314) för åstadkommande av en tryckskillnad över den perforerade stöd- ytan och en uttagningsanordning (30, 234) för att avlägsna massan från stödytan, kännetecknad av att: a) ett tryckkärl (12, 212) är anordnat, som avgränsar en tryckkammare (74) med anordningar (21, 221) för att tiycksätta tryckkamrnaren (74) med ett tryck, som ligger över atmosfärens tiycknivå, på minst 10 psi (ca 0,08 MPa) över atmosfär- trycket; b) inmatningsanordningama (22, 64, 78, 220, 222) är anordnade att leda in en del av massasuspensionen under tryck i tryckkammaren (74) och över till en behandlings- yta (18, 218) på stödyteanordningen (42, 290) som ett skikt som är stationärt på behandlingsytan (18, 218); c) en bordsenhet (29, 227) som innefattar den perforerade stödyteanordningen (42, 290) och anordningar (42-43, 290-292) som avgränsar en tiyckskillnadskammare (44, 296), vilken bordsenhet (29, 227) är försedd med den perforerade yta som är utsatt för det över atmosfártrycket liggande trycket i tryckkärlet ( 12, 212); d) tryckskillnadsanordningar (125, 300-320) för att åstadkomma en högre tryckskill- nad mellan tryckskillnadskammaren (44, 296) och tryckkammaren (74), i vilken massasuspensionen är stationär på den perforerade stödyteanordningen (42, 290), för att medverka till en undanträngning av vätska från trämassan in till tryckskill- nadskammaren (44, 296) och för att reducera tryckskillnaden efter undanträng- ningen; e) uttagningsanordningen- (30, 1 12, 158, 234, 240) är anordnad att förflytta massan från behandlingsytan ( 18, 218) och från tiyckkanirnaren (74) efter att tryckskillna- den har reducerats; f) en anordning (10, 210) är inrättad att bibehålla trycket som ligger över atmosfärs- trycket i tryckkammaren (74) under en hel period då massasuspensionen leds in i tryckkammaren (74), under vätskebortträngning och under uttagning av trämassan från behandlingsytan (18, 218) och från tryckkärlet (12, 212) efter vätskeundan- trängningen. 10 15 20 25 57

22. Anordning enligt krav 21, kännetecknad av att tryckkarrunaren (74) sträcker sig både över och under bordsenheten (29, 227).

23. Anordning enligt krav 22, kännetecknad av att bordsanordningen (29, 27) om- fattar en bordsenhet (26, 224), som har en övre perforerad platta (42, 290) försedd med öppningar (114, 298) och en undre platta (43, 292), vilka bildar tryckskillnads- kammaren (44, 296).

24. Anordning enligt krav 21, kännetecknad av att bordsenheten (29, 227) i sin helhet är belägen i tryckkammaren (74).

25. Anordning enligt krav 22, kännetecknad av att anordningen omfattar kvarhåll- ningsanordningar (48, 226) för att hålla kvar suspensionen i behandlingsområdet (1s,21s)

26. Anordning enligt krav 25, kännetecknad av att kvarhållningsanordningama omfattar en omslutande ramanordning (48, 226), som löper runt behandlingsområdet (118, 218) för att hålla kvar massasuspensionen på behandlingsytan (18, 218), att minst ett parti av den runtomgående ramen (48, 226) är rörlig mellan ett första läge nära den perforerade bärytan (42, 290) för att därigenom hålla kvar skiktet, och ett andra läge i vilket åtminstone ett parti av den omgivande ramen (42, 290) ligger på avstånd från det första läget, vilken enhet dessutom omfattar en ramaktiverande anordning (52) för att åtminstone förflytta rampartiet (42, 290) mellan det första och det andra läget.

27. Anordning enligt krav 22, kännetecknad av att uttagningsanordningen omfattar en transportbandsanordning (30, 234) som sträcker sig under behandlingsytan (18, 218) 10 15 20 25 58

28. Anordning enligt krav 27, kännetecknad av att transportbandet i sin helhet är beläget inne i tryckkammaren.

29. Anordning enligt krav 22, kännetecknad av att i tryckkammaren (74) är en kon- taktyta (228, 232) belägen, som är rörlig från ett övre läge ovanför behandlingsytan (218) nedåt till ett kontaktläge, i vilket kontaktytan (228, 322) anligger mot massa- suspensionen för att öka vätskeuttagningen.

30. Anordning enligt krav 29, kännetecknad av att kontaktytan (228, 322) har en öppning (332) som leder från kontaktplattans ovansida till behandlingsytan, vilken anordning vidare omfattar tvättvätske-inloppsanordningar (230) för att leda en tvätt- vätska in till tiyckkarnmaren och till kontaktplattan (228, 322), där tvättvätskan pas- serar genom kontaktplattans öppning (332) för att passera in i skiktet.

31. Anordning enligt krav 30, kännetecknad av att kontaktplattans öppning (332) omfattar ett antal kontaktplattan genomgående öppningar (23 2), som är belägria med inbördes avstånd i kontaktplattan (228, 322), vilken kontaktplatta har en nedre kon- taktyta utformad med ett antal försänkningar (326), utformade av sneda försänk- ningsväggar (327), som lutar nedåt och divergerar från kontaktplattans öppningar (332).

32. Anordning enligt krav 21, kännetecknad av att uttagningsanordningama om- fattar massautloppsanordningar (240) för att avlägsna massan som ett skikt från behandlingsytan (218), vilken massautloppsanordning omfattar en passage (386) med ett inlopp (384) för upptagning av skiktet från ett transportband (224), vilken passage (386) är dimensionerad och utformad för att mottaga skiktet i väsentligen tillslutet förhållande i densamma och leder till en lågtryckszon utanför tryckkam- maren, vilken utloppsanordning dessutom omfattar en reglerbar utloppsventil (3 96), genom vilken massan töms ut till lågtryckszonen. 10 15 20 25 59

33. Anordning enligt krav 22, kännetecknad av att behandlingsområdet (218) är anordnat att utföra både avvattning och tvättning, och att tvättvätske-inloppsanord- ningar (230) är anordnade att avge tvättvätska mot skiktet i behandlingsområdet (218).

34. Anordning enligt krav 23, kännetecknad av att tryckskillnadsanordningen (125, 300-320) omfattar en rörinrättning (3 8, 126, 300), som är ansluten till tryckskill- nadskamrnaren (44, 296), en utjämningsventil (142, 218) anordnad att valbart sam- mankoppla tryckskillnadskammaren med tiyckkammaren (74), en tryckreducerings- ventil (128, 318) som förbinder röiinrättningen med en lågtiyckszon för att åstad- komma en lågtrycksnivå i tryckskillnadskammaren (44, 296), minst ett rör (130, 316) hos rörinrättningen (38, 126, 300) leder till ett vätskeuppsamlingsställe, och en recirkuleringsledning (350) som leder vätska i form av recirkulerad vätska från vätskeuppsamlingsstället tillbaka till tryckkärlet (212), där vätskan kan användas som tvättvätska för ifrågavarande skikt.

35. Anordning enligt krav 21, kännetecknad av att anordningen har två behand- lingszoner, nämligen en första awattnande zon (18) och en andra tvättzon (20), vilken anordning vidare omfattar ramomslutande anordningar omfattande en första mattforrnande inneslutningssektion (48) och en andra inneslutningssektion (50) för tvättning, vilken mattfoimande inneslutningssektion (48) utgör avvattningszonen (18) och den andra tvättsektionen (50) utgör tvättzonen (20).

36. Anordning enligt krav 21, kännetecknad av att tiyckskillnadsanordningen (125, 300-320) är anordnad att åstadkomma en tryckskillnad mellan tryckkammaren (74) och tiyckskillnadskamrnaren (44, 296), vilken tiyckskillnad är större än ca 10 psi (ca 0,08 MPa). 60

37. Anordning enligt krav 36, kännetecknad av att tlyckskillnadsanordningen (125, 300-320) är anordnad att åstadkomma en tryckskillnad mellan tiyckkammaren och tryckskillnadskammaren som åtminstone är omkring 100 psi (ca 0,70 MPa).