SE514291C2 - Absorberande engångsalster med hög uppsamlingsförmåga - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 514 291 2 Ett problem som i synnerhet förknippas med absorberande alster avsedda för vuxna inkontinenta personer är läckage beroende på att stora mängder vätska avges under en kort tidsrymd. Det kan därvid. inträffa att all vätska inte hinner tränga in i det absorberande alstret, utan istället flödar ut över alstrets yta och ger upphov till läckage. Även i samband med barnblöjor, kan läckage uppstå på grund av att en stor mängd vätska träffar alstret under kort tid.

Ett särskilt bekymmer i samband med blöjor för spädbarn är därvid avföringsläckage. Eftersom spädbarn ofta har mycket lättflytande avföring, uppträder denna som en vätska och kan lätt rinna ut över kanten på blöjan. Sådant avföringsläckage är synnerligen otrevligt och de fläckar som uppstår på nedsölade kläder och sänglinne är mycket svåra att tvätta bort.

Det har därför föreslagits att med hjälp av elastiska organ skapa vätskeuppfångande skål- eller bassäng-formiga utrymen i Ett sådant vätskeuppfångande utrymme tjänar som en reservoir i vilken vätskan kvarhålls till dess den hunnit absorberas in i det absorberande alster. absorberande alstret.

Sålunda beskriver patentskriften SE-C2 502 818 ett för engångsanvändning avsett vätskeabsorberande alster såsonxen blöja, en binda, eller dylikt. Det beskrivna alstret har huvudsakligen lângsträckt form och absorptionskropp och ett absorptionskroppen omslutande hölje med ett vätskegenomsläppligt innerskikt och ett ytterskikt, samt vidare sammandragande elastikorgan innefattar en anordnade i förbindelse med åtminstone det ena skiktet.

Det höljesskikt på vilket elastikorganen är anbragta, är förbundet med absorptionskroppens in- eller utsida.

Elastikorganen sträcker sig med ett huvudsakligen kontinuerligt krökt parti över ett omrâde av 10 15 20 25 30 35 514 291 3 absorptionskroppen. Genom elastikorganens strävan att sammandragas och genom att de är förbundna med något av höljesskikten, utövar de en dragningskraft på höljesskiktet i riktning mot elastikorganens krökningscentrum. Den sammandragande kraften överföres dessutom till och upptas av absorptionskroppen. Elastikorganen är därvid anbragta med sådan förspänning att alstret deformeras så att det bildas en i förhållande till alstrets plan huvudsakligen tvärgående, bassängvägg längs de krökta elastikpartierna.

Uppsamlingsförmågan. hos det i SE-C2 502 818 beskrivna vätskeabsorberande alstret har alltså förbättras, jämfört med liknande artiklar av mera konventionell typ. Detta har uppnåtts genom att anordna elastiska organ sträckande sig med ett huvudsakligen kontinuerligt krökt parti över ett område av absorptionskroppen, vilket får till följd att nämnda elastiska organ förmår deformera alstret så att vid användning uppstår ett skål- eller bassängliknande uppsamlingsutrymme för störrexnängder av kroppsutsöndringar mellan användaren och det vätskeabsorberande alstret.

Därvid uppvisar det bassängliknande utrymmet väsentligen inga avbrott i den kant som avgränsar bassängutrymmet. Även om ett sådant alster i samband med användningen kan bibringas en för vätskeuppsamling tillfredsställande skålform, kräver detta emellertid viss hantering av alstret. Således måste påsättningen av det absorberande alstret och det är därvid viktigt att tillse att det verkligen bildas en skål och skålningen aktiveras vid inte en upphöjning på den sida av alstret vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användarens kropp.

Att åstadkoma en korrekt formning av det absorberande alstret, kan emellertid erbjuda betydande svårigheter för vissa användarkategorier, exempelvis för personer med nedsatt rörelseförmåga i händerna, eller dålig syn. Det finns därför en risk att det kända alstret under 10 15 20 25 30 35 514 291 4 användningen antar en felaktig, för vätskeuppsamling ogynnsam form.

Ett ytterligare problem som uppkommer vid användning av absorberande alster, är att de i alstret upptagna kroppsvätskorna kommer i kontakt med användarens hud och därvid ger upphov till hudirritation. Då det absorberande alstret innehåller avföring, kan det vidare vara önskvärt att hålla avföringen på ett avstånd från användarens kropp, underlättar rengöring av eftersom detta avsevärt användarens underliv i samband med att alstret skall bytas.

Genom.patentskriften.WO 95/10993 är således en engångsblöja med förbättrad förmåga att hålla kroppsutsöndringar åtskilda från användarens hud tidigare känd, innefattande ett ark som.skyddar underkläderna, ett vätskegenomsläppligt ytmaterial, ett absorberande element placerat mellan det skyddande arket och ytmaterialet, samt ett vätsketätt nonwovenöverdrag vilket har en öppning i skrevområdet, varvid kantpartier kring öppningen i det vätsketäta nonwovenöverdraget bildar tätningsflikar kring öppningen.

För att blöjan skall absorbera kroppsutsöndringar snabbare, samt kunna kvarhålla dessa på ett, mer effektivt sätt, föreslås i WO 95/10993 att det absorberande elementet har ett absorberande skikt på vilket ett spridningsskikt är anordnat och att dimensionerna hos öppningen i nonwovenöverdraget är mindre i de längsgående och tvärgående riktningarna än motsvarande dimensioner hos spridningsskiktet. Den i WO 95/10993 engångsblöjan uppges innefatta elastiska medel invid beskrivna kanterna av öppningen j. nonwovenöverdraget, Åsamt utmed blöjans längsgående ytterkanter. Även om en sådan känd blöja, i jämförelse med blöjor som saknar öppningsförsett nonwovenöverdrag, uppvisar 10 15 20 25 30 35 514 291 5 förbättrad förmåga att hålla urin och avföring separerade från användarens hud, är den behäftad med vissa nackdelar.

Exempelvis finns ingen garanti för att det under användning bildas ett vätskeupptagande utrymme mellan det vätsketäta nonwovenöverdraget och blöjans vätskegenomsläppliga ytmaterial. Detta innebär att det under användning av blöjan finns risk att vätska istället strömmar ut över ytan på det vätsketäta nonwovenöverdraget, med åtföljande läckage. Risken för sådant läckage är naturligtvis störst och får mest påtagliga konsekvenser, då stora mängder kroppsutsöndringar avges under en förhållandevis kort tidsperiod. Det kan därvid inträffa att den lilla yta av det vätskegenomsläppliga ytmaterialet som är blottad genom öppningen i det vätsketäta nonwovenöverdraget är otillräcklig för att kunna absorbera kroppsutsöndringarna i samma takt som de träffar blöjan.

Patentpublikationerna GB 2 265 550 B, GB 2 265 834 B och GB 2 266 055 A engångångsblöjor, eller framställningsförfaranden för sådana, i vilka man använder ett yttre skikt med en öppning, anordnat utanför ett konventionellt vätskegenomträngligt ytskikt på insidan av blöjan. Med hjälp av elastiska organ bildas tätningsklaffar eller flikar av det öppningsförsedda yttre skiktet, vilka är avsedda att tillhandahålla en tätning omkring beskriver användarens utsöndringsorgan.

Trots att det således under lång tid gjorts stora ansträngningar för att förbättra läckagesäkerheten hos absorberande alster, har hittills ingen i alla avseenden tillfredställande lösning på läckageproblemet kunnat presenteras. Hittills kända absorberande alster endast uppvisar således endast begränsad förmåga att lokalt uppsamla och innesluta större volymer av t.ex. avföring och urin. 10 15 20 25 30 35 514 291 BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att erbjuda ett vätskeabsorberande alster för engångsanvändning, som. i användningsläge bibringas en högeffektivt uppsamlande form.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett vätskeinneslutande utrymme, vilket skapas utan att alstret behöver manipuleras vid påsättningen och vilket bibehålls under användningen av det absorberande alstret.

Syftet uppnås enligt uppfinningen på ett synnerligen enkelt sätt genom en kombination av två olika typer av elastiksystem, vilka samverkar för att åstadkomma en helt ny och synnerligen fördelaktig elastisk effekt i ett absorberande alster.

Ett enligt uppfinningen utfört alster uppvisar en längdriktning och en tvärriktning samt ett framparti, ett bakparti och ett mellanliggande grenparti, samt vidare två i längdriktningen sig sträckande sidokanter och två i tvärriktningen sig sträckande ändkanter, samt innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt, ett vätsketätt höljesskikt, samt en absorptionskropp, innesluten mellan de båda höljesskikten, samt vidare ett barriärskikt, varvid åtminstone ett elastiskt organ är förspänt anordnat i direkt anslutning till absorptionskroppen, sträckande sig i en bågformig kurva över absorptionskroppen, mellan alstrets sidokanter, samt vidare att barriärskiktet är anordnat utanför det vätskegenomsläppliga höljesskiktet, varvid barriärskiktet täcker det vätskegenomsläppliga höljesskiktet och är förankrat i det vätskegenomsläppliga höljesskiktet enbart inom partier av barriärskiktet vilka är belägna invid alstrets kanter, samt delvis att åtminstone ett elastiskt organ är anordnat i direkt förbindelse med barriärskiktet, varigenom det elastiska anslutning till organet samverkar med det i 10 15 20 25 30 35 514 291 7 absorptionskroppen anordnade elastiska.organet för bildande av ett beständigt utrymme mellan barriärskiktet och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet. bassängformigt Genom uppfinniningen är det möjligt att erhålla ett vätskemottagande utrymme mellan ett barriärskikt anordnat över det vätskegenomsläppliga höljesskiktet på ett absorberande alster och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet. Elastiska organ anordnade i barriärskiktet aktiverar elastiska organ som är fästa till alstrets absorptionskropp och initierar därmed en formning av absorptionskroppen, så att denna kröker sig i riktning bort från barriärskiktet. Därigenom uppkommer och bibehålls det önskade vätskrmottagande utrymmet utan att användaren behöver manipulera alstret innan användningen.

En rad olika kombinationer av utläggningsmönster för de elastiska organen kan användas, såväl för de elastiska organ som är anordnade i barriärskiktet, som för de till absorptionskroppen fästa elastiska organen. De elastiska organen i barriärskiktet kan vara anordnade i raka och/eller kurvformiga banor. Vidare kan de elastiska organen sträcka sig i alstrets längdriktning, och/eller i tvärriktningen. Åtminstone ett elastiskt.organ:ianslutning till alstrets absorptionskropp måste vara anordnat i en båge över absorptionskroppen för erhållande av det önskade bassängformiga utrymmet. Det är emellertid fördelaktigt att kombinera två eller flera sådana kurvformiga elastiska organ för att åstadkomma helt eller delvis slutna bassänger i alstret. Exempelvis kan ett framåtkrökt elastiskt organ och ett bakåtkrökt elastiskt organ tillsammans omgärda ett bassängformigt mittparti. På motsvarande sätt är det möjligt att åstadkomma ett första slutet område förskjutet mot frampartiet och avsett för upptagande av urin samt ett andra slutet område förskjutet område vid alstrets mot bakpartiet och avsett för upptagande av faeces. Vidare 10 15 20 25 30 35 514 291 8 kan ett eller flera krökta elastiska organ kombineras med raka elastiska organ och organ med andra funktioner.

Exempel på den senare typen av elastiska organ är sådana som bildar benelastik eller midjeelastik på blöjor.

FIGURBESKRIVNING: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på bifogade ritningar, på vilka: Fig. 1 är en perspektivvy av ett inkontinensskydd enligt en första utföringsform av uppfinningen, Fig. 2 är ett längdsnitt utefter linjen II-II, genom inkontinensskyddet i fig. 1, Fig. 3 är ett tvärsnitt utefter linjen III-III genom inkontinensskyddet i fig. 1, Fig. 4 är en perspektivvy av ett inkontinensskydd enligt en andra utföringsform av uppfinningen, ytterligare Fig. 5-7 visar inkontinensskydd enligt utföringsformer av uppfinningen.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Som utföringsexempel har valts inkontinensskydd för uppsamling av vätska och faeces från vuxna personer, som.pâ grund av sjukdom eller ålderdom lider av svåra inkontinensbesvär.

Det i figur 1 visade inkontinensskyddet 1 innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 2, anordnat på den sida av 10 15 20 25 30 35 514 291 9 inkontinensskyddet 1 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren, ett vätsketätt höljesskikt 3, anordnat på den sida av inkontinensskyddet 1 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren, samt en mellan de båda höljesskikten 2,3 innesluten absorptionskropp 4.

Materialet i det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 kan exempelvis vara en perforerad plastfilm, ett nät av plast eller textilt material, ett nonwovenmaterial, eller ett laminat av två eller flera dylika materialskikt. De plastmaterial sonlanvänds i vätskegenomsläppliga ytmaterial är vanligen termoplastiska sådana, såsom polyeten, eller polypropen. Med begreppet nonwovenmaterial avses ickevävda fibertyger. Lämpliga nonwovenmaterial kan bestå av naturliga fibrer, såsom cellulosa eller bomull, eller av syntetiska fibrer, såsom polyeten, polypropen, polyester, cellulosa. polyuretan, nylon, eller regenererad Naturligtvis är det även nonwovenmaterial framställda av fibrer med två eller flera ingående komponenter, samt blandningar av olika fibertyper. möjligt att använda Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 skall ta emot och leda vätska in till absorptionskroppen 4. Vidare bör höljesskiktet 2 kunna förhindra så kallad återvätning, det vill säga att absorberad kroppsvätska tränger tillbaka ut ur absorptionskroppen 4. består av ett vätsketäta höljesskiktet 3 material. Tunna, Det vätsketäta vätskeogenomträngligt plastfilmer är lämpliga för ändamålet. Det är emellertid även möjligt att använda material som, från. början är vätskegenomsläppliga, men som försetts med en beläggning av plast, harts, eller annat vätsketätt material. Därigenom förhindras läckage av vätska från undersidan av det absorberande alstret. Det vätsketäta höljesskiktet 3 kan 10 15 20 25 30 35 514 291 10 således bestå av vilket som helst material som är hudvänligt och uppfyller kriteriet på vätskeogenomtränglighet. Exempel på material vilka är lämpliga som spärrskikt är plastfilmer, nonwovenmaterial, samt olika typer av laminat. Användbara plastfilmer är exempelvis sådana som.består av polyeten, polypropen, eller polyester. Alternativt kan det vätsketäta höljesskiktet 3 bestå av ett laminat av ett vätskeogenomträngligt plastskikt, vänt mot nonwovenskikt, vänt mot användarens underkläder. En sådan absorptionskroppen och ett konstruktion ger ett läckagesäkert spärrskikt med textil känsla.

.Absorptionskroppen 4 kan. med fördel vara huvudsakligen uppbyggd av cellulosafluffmassa. Denna kan föreligga i form av rullar, balar, eller ark som torrdefibreras och överförs i fluffad form till en massamatta, med eller utan inblandning av så kallade superabsorbenter, som är polymerer med förmåga att absorbera flera gånger sin egen vikt av vatten eller kroppsvätska. Exempel på andra användbara material är olika typer av naturliga fibrer, såsom bomullsfibrer, torv, eller liknande. Det är naturligtvis även möjligt att utnyttja absorberande syntetfibrer, eller blandningar av naturliga fibrer och syntetfibrer. Absorptionsmaterialet kan vidare innehålla ytterligare komponenter, såsonuvätskespridande organ, eller bindemedel såsom exempelvis termoplastiska fibrer som värmebehandlats för att hålla ihop korta fibrer och partiklar till en sammanhängande enhet. Det är även möjligt att utnyttja olika typer av absorberande skummaterial i absorptionskroppen 4. Absorptionskroppen 4 kan bestå av ett sammanhängande skikt, eller vara uppbyggd av ett flertal olika skikt, eller delar. Vidare kan absorptionskroppen 4 vara profilerad, dvs vara uppbyggd med olika tjocklek i olika partier av inkontinensskyddet. 10 15 20 25 30 35 514 291 ll De båda höljesskikten 2,3 är inbördes förbundna utanför absorptionskroppen 4 och bildar en utskjutande kant 5 kring hela inkontinensskyddets 1 periferi. Hopfogningen av höljesskikten 2,3 kan ske på vilket som helst lämpligt sätt, såsom medelst limning, sömnad, eller svetsning med värme eller ultraljud.

Inkontinensskyddet 1 är något assymetriskt, men huvudsakligen timglasformat och uppvisar därvid ett framparti 6, vilket vid användningen är avsett att vara vänt framåt på en användare, ett bakparti 7, vilket vid användningen är avsett att vara vänt bakåt på användaren, samt ett mellanliggande smalare grenparti 8 avsett att vara anbragt i användarens gren. Vidare har inkontinensskyddet 1 två inåtkrökta sidokanter 9, 10, samt två utåtkrökta ändkanter ll, 12. Absorptionskroppen 4 har ungefär samma form som inkontinensskyddet i sin helhet, men har något mindre utsträckning i planet. Särskilt är absorptionskroppen 4 smalare än de båda höljesskikten 2,3 vid grenpartiet 8, varigenom höljesskikten 2,3 bildar flexibla kantpartier 13,14 på ömse sidor om absorptionskroppen 4 i grenpartiet 8.

Indelningen av inkontinensskyddet 1 i två ändpartier 6, 7 samt ett grenparti 8, skall inte uppfattas som att det finns skarpa gränser mellan de olika partierna 6-8, utan är främst avsedd att inkontinensskyddet 1, med utgångspunkt från de skillnader som föreligger mellan de olika partierna 6-8 beroende på hur de är avsedda att vara placerade i förhållande till en användares kropp. Således sker inte övergången mellan de olika partierna 6-8 vid bestämda tvärgående linjer, utan underlätta beskrivningen av snarare inom.diffusa övergångsområden. Grenpartiet 8 utgör därvid den del av inkontinensskyddet, vilken vid användningen är avsedd att ta emot och absorbera huvuddelen av den avgivna kroppsvätskan. 10 15 20 25 30 35 514 291 12 Ett barriärskikt 15 är anordnat utanför det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2, på den sida av alstret vilken är avsedd att anligga mot användarens kropp.

Barriärskiktet 15 har samma utsträckning och form i planet som det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 och är fäst till detta genom limning, svetsning, eller liknande inom den utskjutande höljeskanten 5.

Barriärskiktet 15 är lämpligen utformat av ett tunt, lättböjligt och hudvändligt skiktmaterial. Således är de material och materiallaminat som nämnts i samband med de båda höljesskikten användbara. Barriärskiktet 15 har med fördel viss förmåga att motstå vätskepenetration, varigenom vätska som ansamlats innanför skiktet 15, mellan detta och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 hindras från att tränga ut genom skiktet. Det är emellertid en fördel om barriärskiktet 15 är andningsbart och släpper igenom ånga och gaser.

I figur 3 visas att den mot det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 vända insidan 16 av barriärskiktet 15, samt ett kantparti 17,18 vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 utmed vardera sidokanten 9,10 på inkontinensskyddet 1 är behandlade med hydrofoberingsmedel för att öka läckagesäkerheten. Exempel på användbara hydrofoberingsmedel är tunna beläggningar av plast, vax, eller liknande. Alternativt kan ett skikt av hydrofobt nonwovenmaterial, eller plastfilm vara anordnat över de av det materialytor 16-18 som önskas hydrofoba. Det är även möjligt att utgå från ett nmterial som från början är hydrofobt och sedan behandla de delar av barriärskiktet 15 och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 sonlönskas mer hydrofila med tensider eller andra ytaktiva substanser, eller behandlingar. Ytterligare en möjlighet är att använda zonade nonwovenmaterial, dvs nonwovenmaterial som på grund av olika materialsammansättning, eller behandling redan 10 15 20 25 30 35 514 '291 13 från början” uppvisar olika vätskegenomsläpplighet inom olika områden.2 Enligt ett ej visat utföringsexempel kan barriärskiktet 15 alternativt bestå av en tredimensionellt perforerad plastfilm, vilken endast släpper igenom vätska i en riktning. Det är därigenom möjligt att erhålla ett barriärskikt 15 som förmår släppa in vätska som träffar barriärskiktet 15, utan att vätskan därefter kan passera ut genom skiktet 15 igen.

Barriärskiktet 15 är försett med en genomgående öppning 20 genom vilken vätska kan passera in i inkontinensskyddet 1.

Kring öppningen löper ett elastiskt organ 21, vilket är avsett att dra samman kanterna på öppningen 20, så att dessa reses upp från.det vätskegenomsläppliga.höljesskiktet 2. Det elastiska organet 21 tjänar även till att skapa en följsam tätning mellan barriärskiktet 15 och användarens kropp. Sammandragningen av materialet kring öppningen 20 åstadkomms genom att det elastiska organet 21 är förspänt anordnat. Förspänning kan därvid åstadkommas genom att det elastiska organet 21 sträcks ut och fästs till barriärskiktet 15 i utsträckt tillstånd. Alternativt kan det elastiska organet 21 bestå av ett material vars elastiska sammandragningsförmåga aktiveras efter anbringandet på barriärskiktet 15. Sådan aktivering kan exempelvis ske genom värmning, eller med infraröd strålning.

Vidare är elastiska organ 22,23 anordnade i förbindelse med absorptionskroppen 4. Därvid är ett första elastiskt organ 22 anordnat över inkontinensskyddets framparti 6, mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 och absorptionskroppen 3. Det första elastiska organet 22 sträcker sig därvid i en nwt framkanten ll riktad båge mellan inkontinensskyddets sidokanter 9,10. På motsvarande 10 15 20 25 30 35 514 291 14 sätt är ett andra elastiskt organ 23 anordnat över bakpartiet 7, i en båge mot bakkanten 12. Det andra elastiska organet 23 sträcker sig mellan absorptionskroppen 4 och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 och vidare ut i den utskjutande höljeskanten 5 på ömse sidor om absorptionskroppen 4 :i grenpartiet 8. Därvid bildar de delar av det andra elastiska organet 23 som är anordnade i inkontinensskyddets den utskjutande höljeskanten 5 benelastik.

De elastiska organen 22,23 är anordnade i direkt anslutning till absorptionskroppen 4 på ett sådant sätt att sammandragning av de elastiska organen 22,23 även orsakar sammandragning av absorptionskroppen 4.

I det visade exemplet är de elastiska organen förbundna med det vätskegenomsläppliga skiktet 2, på insidan av detta, dvs mellan absorptionskroppen 12 och höljesskiktet 2, men kan naturligtvis som alternativt vara anbragt på skiktets utsida. Enligt ytterligare en alternativ utföringsform, kan de elastiska organen 22,23 vara anordnade mellan det vätsketäta höljesskiktet 3 och absorptionskroppen.

De elastiska organen 21,22,23 består exempelvis av en eller flera trådar eller band av elastiskt material såsom gummi, polyuretan, elastiskt nonwoven, eller liknande. De elastiska organen kan vara försedda ett omspunnet trådhölje vilket underlättar att de elastiska organen medelst bindemedel förbinds till komponenter i inkontinensskyddet.

Dessutom möjliggör ett sådant trådhölje elastiska rörelser i den elastiska kärnan. De elastiska organen 22,23, strävar att samandragas och elastiktrådarna eller -banden är för detta ändamål förspända, dvs utsträckta i en viss grad innan de förankrats i inkontinensskyddet. Förankringen sker exempelvis medelst bindemedel som är anbragt i vissa avsnitt av elastikens sträckning, eller i hela dess 10 15 20 25 30 35 514 291 15 sträckning. De elastiska organen 22,23 är företrädesvis förankrade både mot det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 och mot absorptionskroppen 4.

De till barriärskiktet fästa elastiska organet 21, kan enligt en alternativ utföringsform utgå. Därvid kan istället ett helt, eller' delvis elastiskt barriärskikt användas.

Genom den kurvformiga elastikens strävan att sammandragas och genom dess förankring i det ena höljesskiktet 2, jämte skiktets förbindning med absorptionskroppen 4, kan absorptionskroppen 4 deformeras så att det bildas, i förhållande till grenpartiets 8 jämförelsevis plana inneryta, uppresta främre och bakre bassängväggar 24,25. På motsvarande sätt utgör de flexibla höljesflikarna 13,14 bassängväggar vid inkontinensskyddets sidokanter 9,10 varvid bassängväggarna 13,14,24,25 tillsamans innesluter ett bassängliknande utrymme 26.

Formningen av det bassängliknande utrymmet 26, aktiveras av det kring öppningen 20 i barriärskiktet 15 anordnade elastiska organet 21. Genom den sammandragande kraften i det elastiska organet 21 i barriärskiktet 15 bringas krökas i såväl längdriktningen som bildas tvångsmässigt, genom sammandragningen av de i anslutning nämligen inkontinensskyddet att tvärriktningen. Därmed till absorptionskroppen 4 anordnade elastiska organen 22,23, ett beständigt, skålformigt utryme, mellan barriärskiktet 15 och det höljesskiktet 2. Genom anordnandet av ett elastiskt organ vätskegenomsläppliga 21 i ett särskilt skikt 15 vilket är anordnat utanför det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 och vilket endast är fäst till det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 inom begränsade områden vid inkontinensskyddets kanter 9-12, sker en sammandragningen av inkontinensskyddet vid den yta 10 15 20 25 30 35 514 291 16 som är avsedd att under användningen vara vänd mot användaren. Detta innebär att krökningen av absorptionskroppen 4 genom inverkan av de sammandragande krafterna i barriärskiktet 15 tvångsmässigt kommer att äga rum i motsatt riktning, dvs i riktning bort från den vid användningen mot användaren vända ytan. Därigenom bildas automatiskt en mot användaren vänd skål och inte en upphöjning, utan att det krävs någon som helst manipulation av inkontinensskyddet i samband med påtagningen av detta.

Den formande verkan som utövas av de elastiska organen 21- 23, skall i det följande förklaras närmare. De i anslutning till absorptionskroppen anordnade elastiska organen utövar sin formande verkan genom att elastiken är sammandragande och således strävar att minska sin längd. Genom elastikens förankring i det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2, medbringas detta i elastikens sammandragande rörelse. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 är i sin tur över sin yta förbundet med absorptionskroppen 4, varigenom dragkrafter i höljesskiktets 2 plan överföres till absorptionskroppen 4. Genom att elastiken över huvuddelen av sin sträckning över absorptionskroppen 4 lagts i krökt form, nædför den sammandragande verkan att elastiken i varje punkt över det krökta partiet applicerar en kraftkomponent som är riktad mot det krökta partiets för varje punkt aktuella krökningscentrum. Om de krökta partierna har varierande krökningsradier, föreligger skilda krökningscentrunxför varje särskild.punkt. Absorptionskrop- pen 4 är tillsammans med höljet 2,3 relativt lättböjlig, men uppvisar ett visst kompressionsmotstånd. Dessa egenskaper medför att vridmomenten orsakade av krafterna i de elastiska organen 22,23, ger en deformering av inkontinensskyddet och möjliggör uppkomsten av de främre och bakre bassängväggarna 24,25 i områdena med bågformig elastik. Inkontinensskyddets egenstyvhet är sådan, att det ej deformeras från sitt plana tillstånd enbart genom 10 15 20 25 30 35 514 291 17 inverkan av de i anslutning till absorptionskroppen anordnade elastiska organen 22,23. Den eftersträvade deformation initieras istället genom inverkan av det i barriärskiktet 15 anordnade elastiska organet 21.

I Figur 4 visas ett inkontinensskydd 401 av sama huvudsakliga uppbyggnad som det i figurerna 1-3 visade inkontinensskyddet 1. Den främsta skillnaden är att barriärskiktet 415 uppvisar en längsgående öppning 420 vilken är bildad genom anordnandet av en slits genom barriärskiktet 415. För att vidga slitsen till en öppning 420 med utsträckning i inkontinensskyddets 401 tvärriktning, är elastiska organ 421 anordnade på barriärskiktet 415. De elastiska organen 421 sträcker sig på ömse sidor om slitsen, vinkelrätt mot denna, mellan inkontinensskyddets sidokanter 409,410 och slitsens kanter 430,431. Vid en (ej visad) alternativ utföringsform kombineras de tvärgående elastiska organen 421 med längsgående elastiska organ anordnade utmed slitsens kanter 430,43l vid inkontinensskyddets främre och/eller bakre parti 406,407.

Liksom vid det i figurerna 1-3 visade inkontinensskyddet 1, är elastiska organ 422,423 anordnade i bågform över inkontinensskyddets fram- respektive bakparti 406,407. En skillnad är därvid att det bakre elastiska organet 423 endast sträcker sig över absorptionskroppen 404 och alltså inte bildar längsgående elastik utmed inkontinensskyddets 401 sidokanter 409,410.

Ytterligare alternativa utföringsexempel visas i figurerna 5-7. Det i figur 5 visade inkontinensskyddet 501 uppvisar ett tvådelat barriärskikt 515', 515", bildande vätskeupptagande fickor 526',526" vid inkontinensskyddets 501 främre respektive bakre partier 506,507. Elastiska organ 521', 521" är anordnade utmed de fria kanterna 10 15 20 25 30 35 514 291 18 530,53l på barriärskiktdelarna 5l5',5l5". Elastiska organ 522,523 är anordnade i anslutning till absorptionskroppen 504 och löper bågformigt över fram- respektive bakpartiet 506,507. Vidare är elastiska organ 532,533 anordnade utmed inkontinensskyddets längsgående sidokanter 509,5l0, vid grenpartiet 508.

Det i figur 6 visade inkontinensskyddet 601 uppvisar ett barriärskikt 615 med en urtagning 620 som sträcker sig från inkontinensskyddets bakkant 612 i riktning mot framkanten 611 och slutar i en rundad spets vid inkontinensskyddets framparti 606. Därigeom bildas en vätskeupptagande ficka 626' vid frampartiet 606 och vätskeupptagande utrymmen 626" under barriärskiktet 615 utmed sidokanterna (609,610).

Ett elastiskt organ 621. är anordnat i. en kontinuerlig, slinga som ansluter till kanten 630 på urtagningen 620.

Alternativt kan naturligtvis det elastiska organet 621 vara indelat i två separata raka segment anordnade på vardera sidan om. urtagningen 620. Ett elastiskt organ 622 är anordnat i en mot framkanten 611 krökt båge mellan inkontinensskyddets sidokanter 609,6lO, i direkt anslutning till absorptionskroppen 604. Det är naturligtvis, som beskrivits i anslutning till figurerna 1-5 möjligt att på motsvarande vis anordna ett eller flera krökta elastiska organ även vid inkontinensskyddets bakparti 607.

Det i figur 7 visade inkontinensskyddet 701 uppvisar ett barriärskikt innefattande två i. inkontinensskyddets 701 längdriktning sig sträckande delar 715',715".

Barriärskiktdelarna 7 15 ' , 715' ' är fästa till inkontinensskyddet utmed de partier som sammanfaller med sidokanterna 709,7l0 och ändkanterna 711,7l2. Därigenom bildas vätskeupptagande sidofickor 726',726" mellan barriärskiktdelarna 715',715" och inkontinensskyddets 10 15 20 25 30 35 514 291 19 vätskegenomsläppliga höljesskikt 702. 'Elastiska organ 721',721" är anordnade utmed de fria kanterna 730,731 på barriärflikarna 715',7l5", vid inkontinensskyddets grenparti 708. Bågformiga elastiska organ 722,723 är anordnade i direkt anslutning till absorptionskroppen 704 vid inkontinensskyddets framparti 706 respektive bakparti 707. De elastiska organen 721',721",722,723 samverkar till att forma inkontinensskyddet och skapa ett under användningen beständigt vätskeupptagande utrymme nællan barriärskiktdelarna 715',7l5" och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 702.

Det i figur 7 visade inkontinensskyddet 701 kan med fördel även vara försett med en (ej visad) barriärflik anordnad vid det ena eller båda ändpartierna (706,707). Sådana barriärflikar ökar säkerheten mot läckage framåt och bakåt på inkontinensskyddet och kan vara försedda med elastiska organ. Även det i figur 6 visade inkontinensskyddet kan på motsvarande vis kombineras med en tvärgående bakre läckagebarriärflik.

Uppfinningen skall ej anses vara begränsad till ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsexempel, utan en rad ytterligare varianter och modifikationer är möjliga inom ramen för efterföljande patentkrav. Särskilt är det möjligt att anordna elastiska. organ. i ett eller flera barriärskikt på ett flertal sätt utöver de som beskrivits.

Det är likaledes möjligt att kombinera de i anslutning till absorptionskroppen anordnade bågformiga elastiska organen med ytterligare elastiska organ, exempelvis för att erhålla benelastik, eller midjeelastik på en blöja. Det inses att de beskrivna.utföringsexemplen kan kombineras med varandra, så länge minst ett elastiskt organ är anordnat i ett barriärskikt på ett absorberande alster och alstret uppvisar ett krökt elastiskt organ anordnat i anslutning till alstrets absorptionskropp och. vilket aktiveras av 10 514 291 20 sammandragningenj.deti.barriärskiktet anørdnade elastiska organet.

För att förenkla beskrivningen av uppfinningen, har utföringsexemplen endast varit inriktade på inkontinensskydd. Det är emellertid självfallet så, att uppfinningen lika gärna kan utnyttjas för att förbättra läckagesäkerheten på en blöja, eller en dambinda. Vidare har fastsättningsanordningar och liknande som saknar betydelse för uppfinningen utelämnats från beskrivningen.

Claims (16)

10 15 20 25 30 35 514 291 21 PATENTKRAV

1. Absorberande alster med en längdriktning och en tvärriktning samt uppvisande ett framparti (6), ett bakparti (7), samt ett mellanliggande grenparti (8), samt vidare uppvisande två i längdriktningen sig sträckande sidokanter (9,10) och två i tvärriktningen sig sträckande ändkanter (1l,12), samt innefattande ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2), ett vätsketätt höljesskikt (3), samt en absorptionskropp (4), innesluten mellan de båda höljesskikten (2,3), samt vidare innefattande ett barriärskikt (15), varvid åtminstone ett elastiskt organ (22,23) är förspänt anordnat i direkt anslutning till absorptionskroppen (4), sträckande sig i en bågformig kurva över absorptionskroppen (4), mellan alstrets sidokanter (9,l0), samt vidare att barriärskiktet (15) är anordnat utanför det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2), varvid barriärskiktet (15) delvis täcker det vätskegenomsläppliga höljesskiktet och är förankrat i det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2) enbart inom partier av barriärskiktet (15) vilka är belägna invid alstrets kanter (9-12), samt att åtminstone ett elastiskt organ (21) är anordnat i direkt förbindelse med barriärskiktet (15), varigenom det elastiska organet (21) samverkar med det i anslutning till absorptionskroppen (4) anordnade elastiska organet (22,23) för bildande av ett beständigt utrymme (26) mellan barriärskiktet (15) och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2). bassängformigt

2. Alster enligt krav 1, varvid ett i anslutning till absorptionskroppen (4) anordnat elastiskt organ (22) är 10 15 20 25 30 35 514 291 22 anordnat vid alstrets framparti (6) och löper i en kurvformig båge riktad mot alstrets framkant (11).

3. Alster enligt krav 1 eler 2, varvid ett i anslutning till absorptionskroppen (4) anordnat elastiskt organ (22) är anordnat vid alstrets bakparti (7) och löper i en kurvformig båge riktad mot alstrets bakkant (12).

4. Alster enligt något av kraven 1-3, varvid ett kurvformigt elastiskt organ (22,23) är anordnat både vid frampartiet (6) och bakpartiet (7) på alstret och tillsammans bildar en väsentligen sluten omkrets kring ett skålformigt utrymme mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2) och barriärskiktet (15).

5. Alster enligt patentkrav 4, varvid elastiska organ (23) är anordnade utmed åtminstone partier av alstrets sidokanter (9,10).

6. Alster enligt patentkrav 5, varvid absorptionskroppen (4) är avsmalnande vid grenpartiet (8) så att höljesskikten (2,3) bildar flexibla flikar (l3,14) utanför absorptionskroppen (4) vid grenpartiet (8), varvid de flexibla flikarna genom inverkan av de utmed sidokanterna anordnade elastiska organen (23) bildar uppresta bassängväggar på ömse sidor om absorptionskroppen (s).

7. Alster enligt något av föregående patentkrav, varvid absorptionskroppen är huvudsakligen utformad av s.k. fluffmassa av cellulosa.

8. Alster enligt något av patentkraven 1-6, varvid absorptionsmaterialet innefattar superabsorberande material. 10 15 20 25 30 35 514 291 23

9. Alster enligt något av föregående patentkrav, varvid absorptionsmaterialet innefattar ett skum.

10. Alster enligt något av föregående patentkrav, varvid krökta elastiska organ är anbragta för bildande av ett första slutet område förskjutet mot frampartiet och avsett för upptagande av urin samt för bildande av ett andra slutet område förskjutet mot bakpartiet och avsett för upptagande av faeces.

11. Alster enligt något av föregående patentkrav, varvid barriärskiktet (15) har väsentligen sama utsträckning i planet som alstret självt och är fäst till det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 utmed såväl alstrets sidokanter (9,lO), som.dess ändkanter (l1,12) samt att barriärskiktet (15) uppvisar en långsträckt öppning (20) sträckande sig i alstrets längdriktning.

12. Alster enligt krav 11 varvid i tvärriktningen sig sträckande elastiska organ (421) är anordnade på ömse sidor om öppningen (420).

13. Alster enligt något av kraven 1-9, varvid barriärskiktet (515; 615) är anordnat som en ficka (526';626') vid åtminstone det ena ändpartiet (506; 616) på alstret.

14. Alster enligt något av kraven 1-9, varvid barriärskiktet innefattar två delar (715',7l5") anordnade i alstrets längdriktning, utmed de längsgående sidokanterna (709,710) på alstret.

15. Alster enligt något av föregående krav, varvid barriärskiktet (15) uppvisar åtminstone ett område (16) vilket är behandlat med medel för att minska vätskegenomsläppligheten. 514 291 24

16. Alster enligt något av föregående krav, varvid det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2) uppvisar åtminstone ett ømråde (17,18) vilket är behandlat med medel för att minska vätskegenomsläppligheten.