SE520458C2 - Absorberande alster innefattande ett transportorgan anordnat vid en absorptionskropp - Google Patents

Description

25 30 520 458 2 en förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egen vikt. Det superabsorberande materialet binder vätskan och bildar en vätskehaltig gel. Exempel på den här typen av konventionella absorberande strukturer ges i EP 0 401 189 A1, US 4,610,678 A, US 4,834,735 A, WO 93/15702 A1 och WO 94110957 A1.

Ett problem med den här typen av konventionella absorberande strukturer är att de kan uppvisa problem vid själva upptagningen av vätska. Vid absorption av urin i exempelvis en blöja, handlar det ofta om förhållandevis snabb upptagning av stora mängder urin i flera omgångar eller så kallade vätningar, vilket medför att blöjan måste vara optimerad efter en sådan typ av absorptionsförlopp. Den första vätningen absorberas ofta snabbt och utan problem med läckage eller avrinning, eftersom den absorberande strukturen då är tom och mottaglig för vätska. Páföljande vätningar däremot absorberas mindre snabbt än den första, eftersom den absorberande strukturen då redan är delvis fylld med vätska, varför blöjan vid en påföljande vätning kan ha svårt att absorbera all urin tillräckligt snabbt, vilket ofta resulterar i läckage.

Problemet är speciellt tydligt då absorptionskärnan innehåller stora mängder superabsorbenter. Vid snabba förlopp kan så kallad gelblockering av superabsorbenterna uppstå, vilket är en följd av att superabsorbenten sväller under upptagningen av vätska. Själva gelblockeringen uppstår då superabsorbenterna i absorptionskärnan sväller upp på ett sådant sätt att de täpper till de fria ytorna i den absorberande strukturen. Vid gelblockeringen förhindras således vätskespridningen i den absorberande strukturen på ett effektivt sätt och vätskan rinner då av strukturen istället för att absorberas.

Ytterligare ett problem med superabsorbenter i stor mängd är att den absorberande strukturen kan bli klumpig och otymplig för den som bär det absorberande alstret, eftersom superabsorbenterna efter upptagning av vätska sväller upp och bildar en geléartad massa.

Ett annat problem med konventionella absorptionskroppar är att den totala absorptionskapaciteten inte utnyttjas i så stor grad som är önskvärt. Då 10 15 20 25 30 520 458 3 vätning sker med exempelvis urin i en blöja, hamnar vätskan oftast på ett enda ställe, vilket innebär att den absorberande strukturen skall absorbera en stor mängd vätska inom ett mycket begränsat område. För att detta överhuvudtaget skall vara möjligt måste den absorberande strukturen effektivt kunna förflytta vätskan till Förflyttningen av vätska i strukturen sker genom kapillär spridning och den outnyttjade delar av strukturen. här spridningen är sällan tillräcklig för att en god vätskefördelning med hög utnyttjandegrad av den absorberande strukturen skall erhållas. En otillräcklig vätskespridning med stora mängder vätska i en begränsad del av det absorberande alstret kan också leda till att det upplevs som obekvämt av användaren. Vätskan tynger ned alstret i grenpartiet och anstränger elastiken på ett sådant sätt att alstret hänger ned på användaren. En bättre fördelning av vätskan över en större del av alstret skulle således medföra en bättre våt passform och ett för användaren mer bekvämt absorberande alster. /' ” _ WO 00/00145 beskriver ett absorberande alster innefattande en absorberande kärna, där den absorberande kärnan kan förflyttas med hjälp av ett förflyttningsmedel som med en första del är fastsatt i kärnan och med en andra del är förankrad i alstret. Förflyttningsmedlet utgörs av ett fuktkänsligt material, till exempel en tråd som krymper då den utsätts för väta. En nackdel med den här typen av struktur är att förflyttningen av den absorberande kärnan kan vara svårbestämd, eftersom förflyttningsmedlet påverkar kärnan så fort det har utsatts för väta. Detta innebär att en första vätning som kanske inte alls innehåller stora mängder vätska kan medföra en oönskad förflyttning av absorptionskärnan.

KORT BESKRIVNING AV UPPFlNNlNGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att avhjälpa ovan nämnda problem och att konstruera ett absorberande alster med en absorberande struktur som på ett effektivt sätt utnyttjar strukturens absorptionskapacitet för att ge en bättre passform samt för att minimera uppkomst av läckage. 10 15 20 25 30 520 458 4 Ett absorberande alster enligt föreliggande uppfinning utmärks av att det innefattar en absorberande struktur innesluten mellan ett ytskikt och ett baksidesskikt, där den absorberande strukturen består av åtminstone en första absorptionskropp och en andra absorptionskropp, anordnade så att varje första absorptionskropp helt eller delvis överlappar den andra absorptionskroppen, och åtminstone ett transportorgan anordnat vid varje första absorptionskropp, varvid varje första absorptionskropp är förankrad i alstret med ett upplösligt fastsättningsmedel.

BESKRIVNING AV UPPFlNNlNGEN Med föreliggande uppfinning har åstadkommits ett absorberande alster innefattande en absorberande struktur av det inledningsvis omtalade slaget, vilket väsentligen undanröjer de i det föregående omtalade problemen.

Det absorberande alstret utgörs av exempelvis blöjor, inkontinensskydd, dambindor eller liknande och innefattar en absorberande struktur för upptagning av vätskor såsom mensvätska, blod, urin, avföring och liknande.

Den absorberande strukturen är innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt ytskikt som vid användning av alstret är vänt mot användaren och ett vätsketätt baksidesskikt vänt från användaren. Ytskiktet och baksidesskiktet har en utsträckning i planet som är något större än den absorberande strukturen och sträcker sig därför utanför dess kanter. Alstret uppvisar ett framparti avsett att vara vänt framåt på användaren och ett bakparti avsett att vara vänt bakåt på användaren. Om alstret utgörs av en blöja eller liknande kan det också vara försett med ett smalare grenparti som är avsett att vara placerat i användarens gren mellan dennes ben. Det absorberande alstret är lämpligen symmetriskt med avseende på en i alstrets längdriktning löpande längdaxel. Tvärriktningen är den riktning som sträcker sig tvärs alstret och är parallell eller i huvudsak parallell med en tvärgående axel, som bildar rät 10 15 20 25 30 520 458 5 vinkel med längdaxeln. Den absorberande strukturen består av åtminstone en första absorptionskropp och en andra absorptionskropp av lämpligt slag. Åtminstone en av absorptionskropparna är rörligt anordnad i alstret på ett sådant sätt att den kan förflyttas från en ursprungsposition till ett låge skilt från ursprungspositionen då den absorberande strukturen utsatts för en eller flera vätningar. För att säkerställa att absorptionskroppen inte förflyttas innan den uppnått en viss mättnad av vätska är den förankrad i alstret med ett fastsättningsmedel anordnat på ett sådant sätt i alstret att fastsättningsmedlet med hög sannolikhet kommer i kontakt med den vätska som vid vätningen eller vätningarna lagras i absorptionskroppen.

Fastsättningsmedlet är så utformat att det löses upp då det kommer i kontakt med vätskan. Lämpliga fastsättningmedel är ämnen som påverkas av vätskan eller någon i vätskan ingående komponent på ett sådant sätt att deras fasthållande förmåga upphör eller väsentligen försvagas.

Fastsättningsmedlet kan bestå av ämnen som reagerar på någon förändring, något ämne eller tillstånd i omgivningen. För att åstadkomma en förflyttning är ett transportorgan anordnat vid absorptionskroppen. Transportorganet kan utgöras av en elastisk tråd, ett elastiskt band, ett material som krymper då det utsätts för väta eller ett expanderande material, till exempel ett skummaterial.

Enligt en första utföringsform av uppfinningen består den absorberande strukturen av en första och en andra absorptionskropp. Den första absorptionskroppen är åtminstone delvis anordnad ovanpå och förankrad med fastsättningsmedel i den andra absorptionskroppen. Den första absorptionskroppen är rörligt anordnad i alstret och förflyttas från sin ursprungsposition med ett transportorgan bestående av exempelvis en eller flera elastiska trådar.

Enligt en andra utföringsform av uppfinningen innefattar den absorberande strukturen en första och en andra absorptionskropp. Båda 10 15 20 25 30 520 458 absorptionskropparna är rörligt anordnade i förhållande till alstret i övrigt. I ursprungspositionen överlappar absorptionskropparna åtminstone delvis varandra och de kan vara förankrade vid varandra med fastsättningsmedel.

Enligt en tredje och en fjärde utföringsform av uppfinningen-består den absorberande strukturen av två rörliga första absorptionskroppar och en icke rörlig andra absorptionskropp.

Enligt en femte utföringsform av uppfinningen innefattar den absorberande strukturen en första rörlig absorptionskrOpp, en icke rörlig andra absorptionskropp samt en icke rörlig tredje absorptionskropp.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA Uppfinningen skall i det följande beskrivas mer ingående med hänvisning till de utföringsexempel som visas på ritningarna.

Figur 1 visar en blöja enligt uppfinningen sedd ovanifrån.

Figur 2 visar ett snitt utmed linjen ll-ll genom blöjan i figur 1.

Figur 3a-c visar en absorberande struktur enligt en första utföringsform.

Figur4a-b visar en absorberande struktur enligt en andra utföringsform.

Figur 5a-b visar en absorberande struktur enligt en tredje utföringsform.

Figur 6a-d visar en absorberande struktur enligt en fjärde utföringsform. 10 15 20 25 30 520 458 7 Figur 7a-c visar en absorberande struktur enligt en femte utföringsform.

BESKRIVNING AV FIGURER OCH UTFÖRINGSFORMER Det i figurerna visade absorberande alstret utgörs av en blöja eller ett inkontinensskydd 1 och innefattar en absorberande struktur 4. Den absorberande strukturen 4 är innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2 och ett vätsketätt baksidesskikt 3.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 består företrädesvis av ett material som uppvisar egenskaper som torrhet och mjukhet vid användning av det absorberande alstret, eftersom det här skiktet ligger an mot användarens kropp. Det är önskvärt att skiktet har en mjuk och textilliknande yta som förblir torr även vid upprepade vätningar. Ytskiktet kan exempelvis utgöras av ett nonwovenmaterial med en mjuk och len yta som till exempel ett spunbond bundet kardat fibermaterial. För att hålla ytan närmast användarens hud torr kan ett av polypropenfibrer, ett meltblownmaterial eller ett hydrofobt nonwovenmaterial användas, som är hålgjort så att öppningar skapas i materialet som är större än hålrummen mellan fibrerna i materialet.

På så sätt kan vätska ledas ned genom de hålgjorda öppningarna i ytskiktet ned till den underliggande absorptionskroppen. Andra exempel på material i ytskiktet kan till exempel vara hålgjorda plastfilmer som exempelvis hålgjord polyetenfilm.

Det vätsketäta baksidesskiktet 3 kan utgöras av en tunn film av polyeten (PE), polypropen (PP) eller något annat lämpligt material, ett hydrofoberat nonwovenskikt eller av ett laminat av en tunn film och ett nonwovenmaterial.

Den här typen av laminat används ofta för att få en mjuk och textilliknande utsida på baksidesskiktet. För att åstadkomma ett mer luftigt och behagligt alster är det också möjligt att använda andningsbara baksidesskikt som 10 15 20 25 30 520 458 8 hindrar vätska att tränga ut från det absorberande alstret men som medger att fukt kan ventileras ut. De här andningsbara baksidesskikten kan utgöras av enkla materialskikt eller av laminat av till exempel blåsta eller gjutna polyetenfilmer som laminerats med till exempel ett nonwovenskikt av spunbond eller spunbond-meltblown-spunbond (SMS). - Ytskiktet 2 och baksidesskiktet 3 har en något större utsträckning i planet än den absorberande strukturen 4 och sträcker sig utanför dess kanter. Skikten 2 och 3 är åtminstone delvis inbördes förbundna inom de utskjutande partierna, exempelvis genom limning eller svetsning med värme eller ultraljud. De kan också vara förbundna med absorptionskroppen med exempelvis lim.

Den absorberande strukturen 4 består av åtminstone en första absorptionskropp 4a och en andra absorptionskropp 4b, se figurerna 1-3, som kan vara av vilket som helst konventionellt slag. Absorptionskropparna är vanligen uppbyggda av ett eller flera skikt av cellulosafiber, exempelvis cellulosafluffmassa. Andra material som kan användas är till exempel absorberande nonwovenmaterial, skummaterial, syntetiska fibermaterial eller torv. Förutom cellulosafibrer eller andra absorberande material kan absorptionskropparna också innehålla superabsorberande material, så kallad SAP (eng. super absorbent polymers), det vill säga material i form av fibrer, partiklar, granulat, film eller liknande vilket har förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egen vikt. Det superabsorberande materialet binder vätskan och bildar en vätskehaltig gel.

Vidare kan absorptionskropparna innefatta bindemedel, formstabiliserande komponenter eller liknande. Ytterligare absorptionsskikt som förbättrar absorptionsegenskaperna kan även användas, som olika typer av vätskespridande materialskikt eller inlägg, så kallade vaddar.

Absorptionskropparna kan behandlas kemiskt eller fysikaliskt för att förändra absorptionsegenskaperna. Det är till exempel möjligt att förse ett absorptionsskikt med komprimeringar för att styra vätskeflödet i 10 15 20 25 30 520 458 9 absorptionskroppen. Det är också möjligt att innesluta det absorberande skiktet eller de absorberande skikten i ett hölje av till exempel tissuematerial, Absorptionskropparna kan ha en i längdriktningen utsträckt form och kan till exempel vara väsentligen rektangulär, T-formad eller timglasformad. l en T- formad absorptionskropp är den tvärgående delen avsedd att vid användning vara vänd mot det absorberande alstrets framparti så att den vid användning ligger i området kring användarens buk. En timglasformad absorptionskropp är bredare i fram- och bakpartierna än i grenpartiet för att erbjuda en effektiv vätskeupptagning samtidigt som utformningen underlättar att alstret formar sig och sluter tätt kring användaren, Blöjan är avsedd att omsluta nedre delen av användarens bål som ett par absorberande byxor. Den uppvisar ett framparti 5 avsett att vara vänt framåt på användaren vid användning, ett bakparti 6 avsett att vara vänt bakåt på användaren vid användning, samt ett mellan fram- och bakpartiet beläget smalare grenparti 7, vilket är avsett att vara anbragt i användarens gren mellan dennes ben.

Blöjan är lämpligen symmetrisk med avseende på en i blöjans längdriktning löpande längdaxel 8. Blöjans tvärriktning är den riktning som sträcker sig tvärs alstret och är parallell eller i huvudsak parallell med en tvärgående axel 9, som bildar rät vinkel med längdaxeln 8.

De delar på ömse sidor om grenpartiet 7 i tvärriktningen som sträcker sig utanför den absorberande strukturen är företrädesvis försedda med ett eller flera elastiska organ 10, som huvudsakligen löper i blöjans längdriktning. De elastiska organen 10 fungerar som benelastik och har som uppgift att förhindra att vätska och avföring läcker ut genom de längsgående sidokanterna av blöjan och bildar på så sätt yttre vätskebarriärer. De elastiska organen kan bestå av en eller flera elastiktrådar eller -remsor som i sträckt tillstånd appliceras mellan baksidesskiktet och ytskiktet. Alternativt kan elastiken anbringas mellan skikten i osträckt tillstånd och istället är då de 10 15 20 25 30 520 458 10 båda skikten sträckta vid appliceringen. Det är också möjligt att anbringa elastiken på utsidan av baksidesskiktet eller på insidan av ytskiktet.

För att ytterligare förhindra att vätska eller avföring läcker ut kan det absorberande alstret på den sida som är vänd mot användaren. också vara försett med inre vätskebarriärer 11 (eng. standing gathers) som är fastsatta i anslutning till de längsgående kanterna innanför de yttre vätskebarriärerna.

De inre vätskebarriärerna 11 är företrädesvis tillverkade av ett väsentligen vätskeogenomträngligt material som till exempel ett hydrofobt nonwoven eller en plastfilm och är utformade som en längsgående bana med en första kant 12 som är förbunden med det absorberande alstret och en andra fri kant 13 som är avsedd att ligga an mot användaren vid användning av det absorberande alstret. Den andra kanten är försedd med ett eller flera elastiska element 14, företrädesvis en elastisk tråd, som i sammandraget tillstånd drar ihop den fria kanten så att en upprättstående barriär bildas. Den inre barriären kan utformas som en remsa av ett enkelt skikt där den fria kanten är nedvikt för att omsluta det elastiska elementet för att förhindra direkt anliggning av den elastiska tråden mot användaren. Alternativt kan barriären utformas av två sammanfogade skikt med den elastiska tråden fastsatt vid den fria ändens kant mellan de båda skikten. Här kan barriärens inre skikt utgöras av en förlängning av ytskiktet och det yttre skiktet av ett väsentligen vätskeogenomträngligt material, eller så kan barriärens inre och yttre skikt utgöras av en och samma materialremsa som är vikt kring den elastiska tråden.

Alstrets bakre och/eller främre partier kan också vara försedda med så kallad midjeelastik 15 som utgörs av elastiska organ anordnade längs de främre och/eller bakre ändkanterna för att ge alstret en mjuk och följsam omslutning kring användarens midja. De elastiska organen är lämpligen fastsatta mellan baksidesskiktet och ytskiktet med lim eller genom svetsning, till exempel ultraljudssvetsning. De elastiska organen kan bestå av en eller flera elastiktrådar som i sträckt tillstånd appliceras mellan skikten och på så sätt 10 15 20 25 30 520 458 11 bildar midjeelastik. Alternativt kan elastiken anbringas mellan skikten i osträckt tillstånd och istället är då de båda skikten sträckta vid appliceringen.

En annan vanlig variant av elastik som är lämplig är elastiska skummaterial bestående av en tunn remsa av till exempel polyuretanskum som på samma sätt som elastiktrådarna kan anbringas mellan de båda skikten. Det är givetvis också möjligt att placera de elastiska organen för midjeelastiken på utsidan av baksidesskiktet eller på insidan av ytskiktet.

De delar av blöjans bakparti som i tvärriktningen på ömse sidor om längdaxeln 8 sträcker sig utanför absorptionskroppen utgör blöjans bakre sidopaneler 16. På samma sätt kan det absorberande alstret vara försett med främre sidopaneler 17. Till det absorberande alstrets främre eller bakre sidopaneler är ett fastsättningssystem för fasthållning av det absorberande alstret kring en användare anordnat. Fastsättningssystemet består av åtminstone en fastsättningsflik 18 samt av en mottagningsdel 20 för fastsättningsfliken 18. Fastsättningsfliken 18 är avsedd att förbinda det absorberande alstrets bakre och främre partier med varandra genom att ett 19 fästs mot mottagningsdelen 20, som är anordnad på alstrets fram- eller bakparti. på fastsättningsfliken 18 anordnat fastsättningsorgan Företrädesvis är alstret försett med två fastsättningsflikar anordnade vid de bakre sidopanelerna, en fastsättningsflik på varje bakre sidopanel 16, samt en mottagningsdel 20 vid alstrets framparti 5 på den sida som är vänd från användaren vid användning av blöjan, det vill säga på utsidan av baksidesskiktet.

Fastsättningsflikarna 18 är förbundna med de bakre sidopanelerna 16 i de områden som ligger vid den i längdriktningen löpande sidokanten av sidopanelerna. Förbindningen kan åstadkommas med exempelvis lim, tejp, värmeförsegling eller svetsning i diskreta punkter, linjer eller kontinuerliga ytområden. Fastsättningsflikarna 18 kan vara fastsatta på det absorberande alstrets baksidesskikt, ytskikt, mellan baksidesskiktet och ytskiktet eller vara utformade så att flikarna år fastsatta så att en del av fliken ligger på utsidan 10 15 20 25 30 520 458 12 av baksidesskiktet och en annan del av fliken på insidan av alstret det vill säga på den sida av ytskiktets sida som är vänd mot användaren.

Fastsättningsorganet 19 utgörs företrädesvis av en handel av ett kardborrband (eng. hook and loop). Fastsättningsorganet 19 är' fastsatt på fastsättningsfliken 18 exempelvis med lim, tejp, genom termisk förbindning eller med något annat lämpligt medel på den del av fastsättningsfliken 18 som är vänd från alstrets bakre sidopaneler 16 och på den sida av fastsättningsfliken 18 som är vänd mot mottagningsdelen 20 vid användning av blöjan. Den del av fastsättningsfliken 18 som i sidoriktningen är anordnad utanför fastsättningsorganet 19 utgör en greppflik 21, som har till uppgift att underlätta applicering och borttagning av fastsättningsorganet på mottagningsdelen 20.

Mottagningsdelen 20 utformas lämpligen som en remsa som sträcker sig huvudsakligen parallellt med blöjans främre ändkant 22, det vill säga i blöjans tvärriktning, och består av ett material som är anpassat för samverkan med fastsättningsorganet 19. Mottagningsdelens utsträckning i blöjans tvärriktning kan variera beroende på modell och storlek och kan således sträcka sig utefter hela blöjans främre ändkant 22 eller utefter en del av den. Lämpligen sträcker sig mottagningsdelen utefter en förhållandevis stor del av den främre ändkanten 22 så att den går ut över de främre sidopanelerna för att en så god anpassning av blöjan till användaren som möjligt skall kunna erhållas.

Företrädesvis består mottagningsdelen 20 av hondelen (loopdelen) av ett kardborrband och fastsättningsorganet 19 av handelen (hookdelen) av kardborrbandet. Det skulle också kunna vara möjligt att använda kardborrdelarna omvänt, men loopdelen lämpar sig bättre för mottagningsdelen, eftersom den inte har samma problem som en hookdel som lätt hakar fast i kläder eller andra material.

I figurerna 3a-c visas en första utföringsform av en absorberande struktur 4 enligt uppfinningen, sedd från sidan i längdriktningen. Den andra 10 15 20 25 30 520 458 13 absorptionskroppen 4b är placerad i alstret närmast det vätsketäta baksidesskiktet 3, det vill säga i den del av alstret som är vänt från användaren vid användningen. Ovanpå den andra absorptionskroppen är en första absorptionskropp 4a anordnad så att den helt eller delvis överlappas av den andra absorptionskroppen 4b. Den första absorptionskroppen 4a är förankrad i alstret med ett fastsättningsmedel 23 som är så utformat att det löses upp då det kommer i kontakt med vätska. Lämpliga fastsättningmedel är ämnen som påverkas av vätskan eller någon i vätskan ingående komponent på ett sådant sätt att deras fasthållande förmåga upphör eller väsentligen försvagas. Fastsättningsmedlet kan bestå av ämnen som reagerar på någon förändring, något ämne eller tillstånd i omgivningen som exempelvis fukt, enzym, pH, temperatur eller salthalt. Exempel på sådana ämnen kan vara fuktkänsliga limmer som är tillverkade av stärkelse, exempelvis polysackarider, eller tissuestrukturer vars bindningar löses upp så att strukturen kollapsar då den kommer i kontakt med vätska. Andra tänkbara fastsättningsmedel kan utgöras av superabsorberande polymerer, SAPïar, fasthållande superabsorbenterna tar upp vätska, pH-känsliga terpolymerer som löses upp så kallade vars förmåga försvinner då då ett visst pH-värde uppnås eller ämnen som mister sin bindande förmåga då de kommer i kontakt med ett visst enzym. Fastsättningsmedlet kan till exempel appliceras i skikt, i punkter eller i något annat lämpligt mönster. I utföringsformen enligt figur 3 ligger fastsättningsmedlet 23 mellan de båda absorptionskropparna så att den första absorptionskroppen 4a är förankrad i den andra absorptionskroppen 4b. Den andra absorptionskroppen 4b är i sin tur lämpligen förankrad i alstret, till exempel genom att den är limmad mot baksidesskiktet 3 med ett lim som inte är vätskelösligt. Den första absorptionskroppen 4a kan vara förankrad mot andra delar av alstret än mot den andra absorptionskroppen. Det är till exempel möjligt att låsa den med vätskelösligt lim mot baksidesskiktet 3, ytskiktet 2 eller mot någon annan lämplig del av alstret. Det viktiga i sammanhanget är att fastsättningsmedlet 23 appliceras på ett ställe där det med så stor sannolikhet som möjligt kommer i kontakt med vätska då absorptionskroppen har tagit upp vätska. 10 15 20 25 30 520 458 14 Med vätskelösligt lim menas ett lim som löses upp av den typ av vätska som det absorberande alstret har till uppgift att absorbera, i det här fallet urin.

Exempel på den här typen av lim är som tidigare beskrivits stärkelsebaserade limmer. Då limmet 23 löses upp av vätskan förlorar det sin vidhäftande eller förankrande förmåga, vilket medför att 'den första absorptionskroppen 4a inte längre är fastsatt i alstret utan kan betraktas som rörlig.

Den rörliga första absorptionskroppens 4a placering i alstret 1 bör lämpligen vara sådan att den tar upp vätska vid den första vätningen i alstret. Då alstret är en blöja eller ett inkontinensskydd bör placeringen vara sådan att den första absorptionskroppen befinner sig i alstrets främre del så att den täcker vätpunkten så mycket som möjligt. Med vätpunkt avses den punkt eller det område i alstret inom vilket användaren avger urin. Vid första vätningen i alstret är det således den första absorptionskroppen som tar emot den största mängden urin. Vätskan sprider sig genom absorptionskroppen och när så småningom det fastsättningsmedlet 23, som efter en tid löses upp.

Den första absorptionskroppen 4a är försedd med ett transportorgan 24 för förflyttning av absorptionskroppen från sitt ursprungliga förankrade läge. I figur 1 visas två transportorgan 24 som är fastsatta vid den första absorptionskroppen. Transportorganet kan utgöras av elastiska trådar eller elastiska band av exempelvis gummi eller något annat elastiskt material som elastiska plastmaterial. Syftet med transportorganet 24 är att outnyttjad absorptionskapacitet skall frigöras så att den absorberande strukturen skall ha en så hög utnyttjandegrad som möjligt. Genom att förflytta den första absorptionskroppen 4a relativt den underliggande andra absorptionskroppen 4b frigörs nya absorptionsytor på den andra absorptionskroppen och den absorberande strukturen är redo för at ta emot vätska vid kommande vätningar, se figur 3b. Den rörliga absorptionskroppen är lämpligen förstärkt, till exempel med tissueskikt, bindemedel eller liknande, för att inte falla sönder vid själva förflyttningen. 10 15 20 25 30 520 458 15 Om transportorganet 24 utgörs av en elastisk tråd, exempelvis av naturgummi, eller liknande är denna lämpligen förspänt infäst till den första absorptionskroppen med sin ena ände 25 och den andra änden 26 är fastsatt på något lämpligt ställe i det absorberande alstret, till exempel vid alstrets främre ändparti om den första absorptionskroppen 4a skall förflyttas framåt i alstret. lnfästningen kan ske genom att transportorganets ändar 25, 26 fästs med lim eller mekaniskt till absorptionskroppen respektive alstret. Den förspänning på transportorganet 24 som krävs för att förflytta en absorptionskropp kan ligga inom intervallet 1-10 N, beroende pà hur hög friktionen är mellan absorptionskroppen och omgivande material då det vätskelösliga limmet har lösts upp. En bra egenskap hos ett för tråden lämpligt elastiskt material är om spänningen i tråden ökar snabbt vid töjning för att komma upp i en arbetsnivå som är förhållandevis konstant vid fortsatt töjning. Transportorganet 24 kan också utgöras av en elastisk tråd som är behandlad så att den är fixerad i ett visst läge och har en inbyggd förspänning som först släpper då den träffas av vätska. På så sätt kan den elastiska tråden placeras i alstret utan att den påverkar alstret i övrigt. En möjlig väg att åstadkomma den här typen av transportorgan är att behandla den elastiska tråden med till exempel stärkelse som låser tråden i ett utdraget förspänt läge. När vätska sedan löser upp stärkelsen är det möjligt för den elastiska tråden att återta sin ursprungliga längd och på så sätt förflytta absorptionskroppen. För att underlätta stärkelsens fastlåsande effekt av den elastiska tråden är det lämpligt att utgå från en omspunnen elastisk tråd där det omspunna höljet kan ta upp stärkelsen.

Transportorganet 24 kan också utgöras av en tråd som krymper då den utsätts för väta. Effekten blir den samma som för en elastisk tråd, det vill säga att den förflyttar den första absorptionskroppen 4a relativt alstret i övrigt. Den här typen av transportorgan är det lämpligt att använda då alstrets struktur är sådan att man kan säkerställa att tråden utsätts för väta.

Exempel på transportorgan ges i WO OO/00145 A2. 10 15 20 25 30 520 458 ie Det är också möjligt att använda ett expanderande material, till exempel viskosskum eller superabsorberande skum, som transportorgan 24. Det expanderande materialet kan då skjuta absorptionskroppen framför sig under förflyttningen. - Mellan den första och den andra absorptionskroppen kan ett barriärskikt 27 vara anordnat. Barriärskiktet 27 har till uppgift att förhindra transport av vätska från den första absorptionskroppen 4a till den andra absorptionskroppen 4b. Barriärskiktet 27 kan exempelvis bestå av en vanlig plastfilm, men är i det här fallet tillverkat av ett material som löses upp av vätska för att den andra absorptionskroppen 4b skall vara redo att ta emot vätskan vid en påföljande vätning. Ett barriärskikt som löses upp av vätska kan till exempel vara tillverkat av en stärkelsebaserad film. Barriärskiktet kan båda absorptionskropparna för att underlätta förflyttningen av den första också användas till att minska friktionen mellan de absorptionskroppen 4a. Exempel på barriärskikt ges i US 5,916,969 A och WO 99/65974 A2.

För att ytterligare fördela vätskan kan två eller flera första absorptionskroppar anordnade ovanpå varandra, omlott eller vid sidan av varandra i tvärriktningen användas istället för en enda första absorptionskropp. Vid förflyttningen kan de olika första absorptionskropparna då förflyttas i riktningar som inte nödvändigtvis behöver vara parallella med varandra utan det är således möjligt att förflytta dem till olika områden av alstret.

Eftersom den absorberande strukturen 4 är innesluten mellan ytskiktet 2 och baksidesskiktet 3 är det viktigt att den rörliga absorptionskroppen har fri passage i alstret för att kunna förflyttas. Detta innebär att de material som ligger inom området för förflyttningen inte får hindra absorptionskroppens Därför bör till exempel de skikt ligger närmast rörelse. som 10 15 20 25 30 520 458 17 absorptionskroppen i riktningen för förflyttningen inte vara förbundna med andra skikt eller andra delar av alstret, l figurerna 4a-b visas en andra utföringsform av en absorberande struktur 4 enligt uppfinningen, sedd från sidan i längdriktningen. På samma sätt som tidigare är en första absorptionskropp 4a och en andra absorptionskropp 4b anordnade så att de åtminstone delvis överlappar varandra. Här är både den första och den andra absorptionskroppen 4a, 4b rörliga i förhållande till alstret i övrigt. Absorptionskropparna kan vara förankrade vid varandra eller mot alstret med fastsättningsmedel 23. Även här är ett barriärskikt 27, som i det här fallet inte nödvändigtvis behöver vara vätskelösligt och till exempel kan utgöras av en plastfilm, anordnat mellan absorptionskropparna för att säkerställa att den första absorptionskroppen 4a behåller en del av sin båda absorptionskropparna är ett eller flera transportorgan 24 anordnade så att de absorberande förmåga efter en första vätning. Till kan förflyttas relativt varandra då fastsättningsmedlet lösts upp av vätska.

Transportorganen 24 kan som tidigare beskrivits till exempel utgöras av förspända elastiska trådar som är fastsatta vid absorptionskropparna med sin ena ände 25 och i alstret med sin andra ände 26. Då den absorberande strukturen 4 absorberar vätska vid en vätning löses fastsättningsmedlet 23, exempelvis i form av ett vätskelösligt lim, upp så att de båda absorptionskropparna inte längre är förankrade vid varandra eller mot alstret.

Då Iimmet är upplöst kan transportorganen 24 förflytta absorptionskropparna i önskad riktning och på så sätt frigöra absorptionskapacitet för kommande vätningar. l figurerna 5a-b visas en tredje utföringsform av en absorberande struktur 4 sedd från sidan i längdriktningen. Här består den absorberande strukturen av två rörliga första absorptionskroppar 4a och en icke rörlig andra absorptionskropp 4b som lämpligen är fäst mot ytskiktet 2 med exempelvis lim. De första absorptionskropparna 4a är indelade i två olika delområden 4a', 4a" avgränsade av en barriär 28 av ett vätsketätt material, till exempel 10 15 20 25 30 520 458 18 en plastfilm. De första delområdena 4a' är anordnade under den andra absorptionskroppen 4b, då den absorberande strukturen är oanvänd och således inte har absorberat någon vätska och skilda från denna med ett barriärskikt 27, exempelvis bestående av en plastfilm, som sträcker sig utefter nästan hela den andra absorptionskroppens längd.. De andra delområdena 4a” däremot är anordnade så att de sticker ut framför och bakom den andra absorptionskroppen 4b för att kunna ta emot vätska redan vid en första vätning. På samma sätt som tidigare beskrivits är transportorgan 24, till exempel förspända elastiska trådar, anordnade vid de första absorptionskropparna 4a och ett upplösligt fastsättningsmedel 23 första mot den andra förankrar de absorptionskropparna 4a ligger barriärskiktet 27, se figur 5a. Vid den första vätningen tar den andra absorptionskroppen 4b i områden som framför och bakom absorptionskroppen 4b upp vätskan i första hand varefter den sedan kan transporteras ned i de första absorptionskropparnas andra delområden 4a”.

Då vätskan når undersidan på den andra absorptionskroppen löses fastsättningsmedlet upp och de båda första absorptionskropparna kan förflyttas med hjälp av tranportorganen 24, se figur 5b, Barriärskiktet 27 och barriären 28 har genom den vätskespärrande funktionen förhindrat vätskan att sprida sig till de första delområdena 4a', varför dessa kan utnyttjas till påföljande vätningar. Den absorberande strukturen 4 enligt den här utföringsformen kan också användas till att förflytta vätska i tvarriktningen i alstret istället för i längdriktningen som beskrivits ovan. De första absorptionskropparna kan i så fall till exempel vara anordnade i den främre delen av den absorberande struktur och kan då utgöra T-delen i en T-formad absorberande struktur eller främre delen i en timglasformad. Vid vätning kan de första absorptionskropparna förflyttas i sidled i alstret, till exempel ut i de främre sidopanelerna 17 för att en större utnyttjandegrad av alstret skall uppnås.

I figurerna 6a-d visas en fjärde utföringsform av en absorberande struktur 4.

Den här strukturen kan användas i samband med de blöjor eller 10 15 20 25 30 520 458 19 inkontinensskydd som tidigare beskrivits, men är särskilt lämplig för urininkontinensskydd där stora mängder urin skall tas om hand under kona urininkontinensskydd sett ovanifrån, figur 6b visar inkontinensskyddet sett förhållandevis tidsperioder. Figur 6a visar ett sådant från sidan i tvärriktningen och figurerna 6c-d visar den absorberande strukturen sedd från sidan i längdriktningen. Det visade inkontinensskyddet har på samma sätt som de tidigare beskrivna absorberande alstren ett ytskikt 2 och ett våtsketätt baksidesskikt 3 anordnade på ovansidan respektive undersidan av den absorberande strukturen 4. Det uppvisar vidare ett framparti 5 avsett att vara vänt framåt på användaren vid användning och ett bakparti 6 avsett att vara vänt bakåt på användaren vid användning. Alstret är däremot inte försett med de typer av fastsättningssystem som tidigare beskrivits utan det appliceras i användarens gren mellan dennes ben genom att det fästs i en underbyxa med någon form av fastsättningsmedel, företrädesvis tryckkänsligt lim 29 anordnat på undersidan av det vätsketäta baksidesskiktet 3. Limmet kan täcka hela undersidan, läggas i parallella strängar utefter undersidan eller läggas på undersidan i ett annat lämpligt mönster som exempelvis rutmönster eller prickar. Över limmet 29 är ett löstagbart skyddsskikt 30 anordnat och skyddsskiktet 30 tas bort av användaren före applicering av inkontinensskyddet i användarens underbyxa. Skyddsskiktet 30 kan exempelvis vara ett så kallat releasepapper som kan utgöras av ett pappersskikt belagt med silikon. Den absorberande strukturen 4 består av två rörliga första absorptionskroppar 4a samt en andra icke rörlig absorptionskropp 4b. De första absorptionskropparna är försedda med transportorgan 24, exempelvis en eller flera förspända elastiska trådar, som är fastsatta i absorptionskroppen med sin ena ände 25 och vid till exempel alstrets fram respektive bakkant med sin andra ände 26. De första absorptionskropparna är lämpligen förankrade vid den andra absorptionskroppen med ett vätskelösligt lim 23. I den här utföringsformen utsätts de första absorptionskropparna 4a för vätska vid den första vätningen.

När de har tagit upp tillräckligt med vätska för att fastsättningsmedlet 23 skall lösas upp kommer de då vätskefyllda absorptionskropparna att förflyttas 10 15 20 25 30 520 458 20 framåt respektive bakåt i alstret för att den andra absorptionskroppen 4b skall vara redo att ta emot vätska vid följande vätningar. Ett vätskelösligt barriärskikt 27 kan vara anordnat på ovansidan av den andra absorptionskroppen för att förhindra att vätska tränger ned för snabbt i den andra absorptionskroppen. i figurerna 7a-c visas en femte utföringsform av en absorberande struktur 4 sedd från sidan i längdriktningen. Den här absorberande strukturen kan till exempel vara lämplig for babyblöjor, se figurerna 1-2, och den förflyttar vätska från blöjans framparti 5 eller grenparti 6 till bakpartiet 7. I traditionella babyblöjor utnyttjas inte alltid den bakre delen av absorptionskroppen fullt ut på grund av att vätskan genom kapillär spridning inte klarar av att transporteras långa sträckor, varför det är önskvärt att vätska kan transporteras från den främre delen av blöjan till den bakre på något annat sätt. Strukturen består här av en rörlig första absorptionskropp 4a, en icke rörlig andra absorptionskropp 4b och en icke rörlig tredje absorptionskropp 4c anordnad under den andra absorptionskroppen 4b. Den andra absorptionskroppen 4b har en utsträckning i längdriktningen som sträcker sig från alstrets framparti 5 till bakpartiet 6 och är längre än den tredje absorptionskroppen 4c, som är anordnad antingen vid alstrets framparti 5 eller grenparti 7. Den första absorptionskroppen 4a kan antingen vara placerad direkt under den andra absorptionskroppen 4b bakom den tredje absorptionskroppen 4c, se figur 7a, eller i frampartiet under den tredje absorptionskroppen 4c, se figur 7b. Den första absorptionskroppen 4a är förankrad till fastsättningsmedel 23. Den första absorptionskroppen 4a är försedd med någon av de andra absorptionskropparna med transportorgan 24, exempelvis bestående av en eller flera förspända elastiska trådar som är fastsatta i absorptionskroppen med sin ena ände 25 och i till exempel vid alstrets bakparti 6 med sin andra ände 26. Vid vätning i alstret med urin, vilken sker i alstrets framparti, transporteras vätskan ned i den absorberande strukturen genom den andra absorptionskroppen 4b och den tredje absorptionskroppen 4c och in i den första absorptionskroppen 4a. 10 520 458 21 Då fastsättningsmedlet 23 har lösts upp kan transportorganet 24 förflytta den första absorptionskroppen 4a till alstrets bakparti, se figur 7c, och där tömma vätskan i den bakre outnyttjade delen av den andra absorptionskroppen 4b.

Uppfinningen skall ej anses vara begränsad till ovanstående utföringsformer eftersom dessa enbart är avsedda att klargöra uppfinningen. inom ramen för uppfinningen går det också att kombinera kännetecken från olika utföringsformer med varandra. Till exempel kan spridningsskikt eller så kallade vaddar, exempelvis av nonwovenmaterial, vara anordnade ovanpå absorptionskropparna för att styra vätskeflödet i önskad riktning eller för att öka spridningen av vätska innan den lagras i absorptionskropparna.

Claims (10)

10 15 20 25 30 520 458 22 PATENTKRAV

1. Absorberande alster innefattande en absorberande struktur (4) innesluten mellan ett ytskikt (2) och ett baksidesskikt (3), där den absorberande strukturen (4) består av åtminstone en första absorptionskropp (4a) och en andra absorptionskropp (4b), anordnade så att varje första (4a) helt absorptionskroppen (4b), varvid åtminstone ett transportorgan (24) är absorptionskropp eller delvis överlappar den andra anordnat vid varje första absorptionskropp (4a), k ä n n e t e c k n a t a v att varje första absorptionskropp (4a) är förankrad i alstret med ett upplösligt fastsättningsmedel (23).

2. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att det upplösliga fastsättningsmedlet påverkas av den vätska som avges i alstret, eller någon i vätskan ingående komponent, på ett sådant sätt att dess fasthållande förmåga upphör eller väsentligen försvagas.

3. Absorberande alster enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att fastsättningsmedlet (23) utgörs av ett vätskelösligt lim.

4. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k å n n e t e o k n at a v att åtminstone ett transportorgan (24) år anordnat vid den andra absorptionskroppen (4b).

5. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k å n n e t e c k n at a v att den absorberande strukturen (4) innefattar en tredje absorptionskropp (4c) anordnad under den andra absorptionskroppen (4b). 10 15 20 25 520 458 23

6. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att ett barriärskikt (27) är anordnat så att det skiljer varje första absorptionskropp (4a) från den andra absorptionskroppen (4b).

7. Absorberande alster enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t a v att barriärskiktet (27) är vätskelösligt.

8. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att varje första absorptionskropp (4a) är indelad i ett första delområde (4a') och ett andra delområde (4a"), vilka delområden (4a', 4a") är avgränsade från varandra av en barriär (28) av ett vätsketätt material.

9. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att det åtminstone ena transportorganet (24) utgörs av en elastisk tråd eller ett elastiskt band.

10. Absorberande krav 1-8, k ä n n e t e c k n at a v att det åtminstone ena transportorganet (24) alster enligt något av utgörs av en tråd som krymper då den utsätts för våta. 1 1. Absorberande krav 1-8, k ä n n e t e c k n at a v att det åtminstone ena transportorganet (24) alster enligt något av utgörs av ett expanderande material.