SE520467C2 - Absorberande alster innefattande ett transportorgan anordnat vid en rörlig absorptionskropp - Google Patents

Description

25 30 520 467 2 material i form av fibrer, partiklar, granulat, film, skum eller liknande som har en förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egen vikt. Det superabsorberande materialet binder vätskan och bildar en vätskehaltig gel. Exempel på den här typen av konventionella absorberande strukturer ges i EP 0 401 189 A1, US 4,610,678 A, US 4,834,735 A, WO 93/15702 A1 och WO 94/10957 A1.

Ett problem med den här typen av konventionella absorberande strukturer är att de kan uppvisa problem vid själva upptagningen av vätska. Vid absorption av urin i exempelvis en blöja, handlar det ofta om förhållandevis snabb upptagning av stora mängder urin i flera omgångar eller så kallade vätningar, vilket medför att blöjan måste vara optimerad efter den här typen absorptionsförlopp. Den första vätningen absorberas ofta snabbt och utan problem med läckage eller avrinning, eftersom den absorberande strukturen då är tom och mottaglig för vätska. Påföljande vätningar däremot absorberas mindre snabbt än den första eftersom den absorberande strukturen då redan är delvis fylld med vätska, varför blöjan vid en påföljande vätning kan ha svårt att absorbera all urin tillräckligt snabbt med läckage som följd.

Problemet är speciellt tydligt då absorptionskärnan innehåller stora mängder superabsorbenter. Vid snabba förlopp kan så kallad gelblockering av superabsorbenterna uppstå, vilket är en följd av att superabsorbenten sväller under upptagningen av vätska. Själva gelblockeringen uppstår då superabsorbenterna i absorptionskärnan sväller upp på ett sådant sätt att de täpper till de fria ytorna i den absorberande strukturen. Vid gelblockeringen förhindras således vätskespridningen i den absorberande strukturen på ett effektivt sätt och vätskan rinner då av strukturen istället för att absorberas.

Ytterligare ett problem med superabsorbenter i stor mängd är att den absorberande strukturen kan bli klumpig och otymplig för den som bär det absorberande alstret, eftersom superabsorbenterna efter upptagning av vätska sväller upp och bildar en geléartad massa. 10 15 20 25 30 520 467 Ett annat problem med konventionella absorptionskroppar är att den totala absorptionskapaciteten inte utnyttjas i så stor grad som är önskvärt. Då vätning sker med exempelvis urin i en blöja hamnar vätskan oftast på ett enda ställe, vilket innebär att den absorberande strukturen skall absorbera en stor mängd vätska inom ett mycket begränsat område. För att detta överhuvudtaget skall vara möjligt måste den absorberande strukturen effektivt kunna förflytta vätskan till 'outnyttjade delar av strukturen.

Förflyttningen av vätska i strukturen sker genom kapillär spridning och den här spridningen är sällan tillräcklig för att en god vätskefördelning med hög utnyttjandegrad av den absorberande strukturen skall erhållas. En otillräcklig vätskespridning med stora mängder vätska i en begränsad del av det absorberande alstret kan också leda till att det upplevs som obekvämt av användaren. Vätskan tynger ned alstret i grenpartiet och anstränger elastiken på ett sådant sätt att det hänger ned på användaren. En bättre fördelning av vätskan över en större del av alstret skulle således medföra en bättre våt passform och ett för användaren mer bekvämt absorberande alster.

WO OO/00145 A2 beskriver ett absorberande alster innefattande en absorberande kärna, där den absorberande kärnan kan förflyttas med hjälp av ett förflyttningsmedel som med en första del är fastsatt i kärnan och med en andra del är förankrad i alstret. Förflyttningsmedlet utgörs av ett fuktkänsligt material, till exempel en tråd som krymper då den utsätts för väta. En nackdel med den här typen av struktur är att den är beroende av väta för att kunna fungera, vilket kan vara ett problem om tråden vid en vätning inte träffas av vätska.

KORT BESKRIVNING AV UPPFlNNlNGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att avhjälpa ovan nämnda problem och att konstruera ett absorberande alster med en absorberande struktur som på ett effektivt sätt utnyttjar strukturens absorptionskapacitet för att ge en bättre passform samt för att minimera uppkomst av läckage. 10 15 20 25 30 520 467 Ett absorberande alster enligt föreliggande uppfinning utmärks av att det innefattar en absorberande struktur innesluten mellan ett ytskikt och ett baksidesskikt, där den absorberande strukturen består av åtminstone en rörlig absorptionskropp, samt av att ett transportorgan är anordnat vid varje rörlig absorptionskropp, varvid transportorganet är så utformat att det har en lägre friktion i en viss riktning mot omkringliggande material än i andra riktningar.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Med föreliggande uppfinning har åstadkommits ett absorberande alster innefattande en absorberande struktur av det inledningsvis omtalade slaget, vilket väsentligen undanröjer de i det föregående omtalade problemen.

Det absorberande alstret utgörs av exempelvis blöjor, inkontinensskydd, dambindor eller liknande och innefattar en absorberande struktur för upptagning av vätskor såsom mensvätska, blod, urin, avföring och liknande.

Den absorberande strukturen är innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt ytskikt som vid användning av alstret är vänt mot användaren och ett vätsketätt baksidesskikt vänt från användaren. Ytskiktet och baksidesskiktet har en utsträckning i planet som är något större än den absorberande strukturen och sträcker sig därför utanför dess kanter. Alstret uppvisar ett framparti avsett att vara vänt framåt på användaren och ett bakparti avsett att vara vänt bakåt på användaren. Om alstret är i form av en blöja eller liknande kan det också vara försett med ett smalare grenparti som är avsett att vara placerat i användarens gren mellan dennes ben. Det absorberande alstret är lämpligen symmetriskt med avseende på en i alstrets längdriktning löpande längdaxel. Tvärriktningen är den riktning som sträcker sig tvärs alstret och är parallell eller i huvudsak parallell med en tvärgående axel, som bildar rät vinkel med längdaxeln. 10 15 20 25 30 520 467%* “fi I Den absorberande strukturen består av åtminstone en rörlig absorptionskropp som är anordnad i alstret på ett sådant sätt att den kan förflyttas från en ursprungsposition till ett läge skilt från ursprungspositionen då den absorberande strukturen utsatts för en eller flera vätningar. För att säkerställa att absorptionskroppen inte förflyttas innan den uppnått en viss alstret sådant säü i med ett alstret att fastsättningsmedlet med hög sannolikhet kommer i kontakt med den vätska mättnad av vätska kan den vara förankrad i fastsättningsmedel anordnat på ett som vid vätningen eller vätningarna lagras i absorptionskroppen.

Fastsättningsmedlet är så utformat att det löses upp då det kommer i kontakt med vätskan. Lämpliga fastsättningmedel är ämnen som påverkas av vätskan eller någon i vätskan ingående komponent på ett sådant sätt att deras fasthållande förmåga upphör eller väsentligen försvagas. För att åstadkomma en förflyttning är ett transportorgan anordnat vid absorptionskroppen. Transportorganet utgörs av ett medel som medger att absorptionskroppen har möjlighet att förflytta sig i åtminstone en huvudsaklig riktning. Medlet kan till exempel bestå av ett skikt som är anbragt på undersidan av absorptionskroppen som är så utformat av att det har en lägre friktion i en viss riktning mot omkringliggande material än i andra riktningar.

Ett sätt att åstadkomma ett skikt av det här slaget är att använda fibrer eller lameller som är snedställda i förhållande till absorptionskroppens utsträckning i längdriktningen då den betraktas från sidan samt strukturer bestående av präglade eller formade materialskikt. Fibrerna eller Iamellerna kan vara fastsatta mot absorptionskroppen direkt eller mot ett bärarskikt som sedan fästs mot absorptionskroppen.

Enligt en första utföringsform av uppfinningen består den absorberande strukturen av en rörlig absorptionskropp. Den rörliga absorptionskroppen är anordnad i alstret mellan ytskiktet och baksidesskiktet. Den första absorptionskroppen är rörligt anordnad i alstret och förflyttas från sin ursprungsposition med ett transportorgan bestående av exempelvis snedställda fibrer. a-m... 10 15 20 25 30 520 467 Enligt en andra utföringsform av uppfinningen innefattar den absorberande strukturen en rörlig och en fast absorptionskropp. I ursprungspositionen överlappar absorptionskropparna åtminstone delvis varandra.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA Uppfinningen skall i det följande beskrivas mer ingående med hänvisning till de utföringsexempel som visas på ritningarna.

Figur 1 visar en blöja enligt uppfinningen sedd ovanifràn.

Figur 2 visar ett snitt utmed linjen ll-ll genom blöjan i figur 1.

Figur 3 visar en absorberande struktur enligt en första utföringsform sedd från sidan.

Figur 4 visar en absorberande struktur enligt en andra utföringsform sedd från sidan.

BESKRIVNING AV FIGURER OCH UTFÖRINGSFORMER Det i figurerna visade absorberande alstret utgörs av en blöja eller ett inkontinensskydd 1 och innefattar en absorberande struktur. Den absorberande strukturen är innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2 och ett vätsketätt baksidesskikt 3.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 består företrädesvis av ett material som uppvisar egenskaper som torrhet och mjukhet vid användning av det absorberande alstret, eftersom det här skiktet ligger an mot användarens kropp. Det är önskvärt att skiktet har en mjuk och textilliknande yta som förblir torr även vid upprepade vätningar. Ytskiktet kan exempelvis utgöras av 10 15 20 25 30 520 467 ett nonwovenmaterial med en mjuk och len yta som till exempel ett spunbond av polypropenfibrer, ett meltblownmaterial eller ett bundet kardat fibermaterial. För att hålla ytan närmast användarens hud torr kan ett hydrofobt nonwovenmaterial användas, som är hålgjort så att öppningar skapas i materialet som är större än hålrummen mellan fibrernai materialet.

På så sätt kan vätska ledas ned genom de hålgjorda öppningarna i ytskiktet ned till den underliggande absorptionskroppen. Andra exempel på material i ytskiktet kan till exempel vara hålgjorda plastfilmer som exempelvis hålgjord polyetenfilm.

Det vätsketäta baksidesskiktet 3 kan utgöras av en tunn film av polyeten (PE), polypropen (PP) eller något annat lämpligt material, ett hydrofoberat nonwovenskikt eller av ett laminat av en tunn film och ett nonwovenmaterial.

Den här typen av laminat används ofta för att få en mjuk och textilliknande utsida på baksidesskiktet. För att åstadkomma ett mer luftigt och behagligt alster är det också möjligt att använda andningsbara baksidesskikt som hindrar vätska att tränga ut från det absorberande alstret men som medger att fukt kan ventileras ut. De här andningsbara baksidesskikten kan utgöras av enkla materialskikt eller av laminat av till exempel blåsta eller gjutna polyetenfilmer som laminerats med till exempel ett nonwovenskikt av spunbond eller spunbond-meltblown-spunbond (SMS).

Ytskiktet 2 och baksidesskiktet 3 har en något större utsträckning i planet än den absorberande strukturen 4 och sträcker sig utanför dess kanter. Skikten 2 och 3 är åtminstone delvis inbördes förbundna inom de utskjutande partierna, exempelvis genom limning eller svetsning med värme eller ultraljud. De kan också vara förbundna med delar av den absorberande strukturen med exempelvis lim.

Den absorberande strukturen består av åtminstone en rörlig absorptionskropp 4, se figurerna 1-3, som kan vara av vilket som helst konventionellt slag. Absorptionskroppar är vanligen uppbyggda av ett eller ka... 10 15 20 25 30 520 467 flera skikt av cellulosafiber, exempelvis cellulosafluffmassa. Andra material som kan användas är till exempel absorberande nonwovenmaterial, skummaterial, syntetiska fibermaterial eller torv. Förutom cellulosafibrer eller andra absorberande material kan absorptionskropparna också innehålla så kallad SAP (eng. polymers), det vill säga material i form av fibrer, partiklar, granulat, film eller superabsorberande material, super absorbent liknande vilket har förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egen vikt. Det superabsorberande materialet binder vätskan och bildar en vätskehaltig gel. Vidare kan absorptionskropparna innefatta bindemedel, formstabiliserande komponenter eller liknande. Ytterligare absorptionsskikt som förbättrar absorptionsegenskaperna kan även användas, som olika typer av kallade Absorptionskropparna kan behandlas kemiskt eller fysikaliskt för att förändra vätskespridande materialskikt eller inlägg, så vaddar. absorptionsegenskaperna. Det är till exempel möjligt att förse ett vätskeflödet i absorptionskroppen. Det är också möjligt att innesluta det absorberande absorptionsskikt med komprimeringar för att styra skiktet eller de absorberande skikten i ett hölje av till exempel tissuematerial.

Absorptionskropparna kan ha en i längdriktningen utsträckt form och kan till exempel vara väsentligen rektangulär, T-formad eller timglasformad. I en T- formad absorptionskropp är den tvärgående delen avsedd att vid användning vara vänd mot det absorberande alstrets framparti så att den vid användning ligger i området kring användarens buk. En timglasformad absorptionskropp är bredare i fram- och bakpartierna än i grenpartiet för att erbjuda en effektiv vätskeupptagning samtidigt som utformningen underlättar att alstret formar sig och sluter tätt kring användaren.

Blöjan är avsedd att omsluta nedre delen av användarens bål som ett par absorberande byxor. Den uppvisar ett framparti 5 avsett att vara vänt framåt på användaren vid användning, ett bakparti 6 avsett att vara vänt bakåt på användaren vid användning, samt ett mellan fram- och bakpartiet beläget an..- 10 15 20 25 30 520 467 smalare grenparti 7, vilket är avsett att vara anbragt i användarens gren mellan dennes ben.

Blöjan är lämpligen symmetrisk med avseende på en i blöjans längdriktning löpande längdaxel 8. Blöjans tvärriktning är den riktning som sträcker sig tvärs alstret och är parallell eller i huvudsak parallell med en tvärgående axel 9, som bildar rät vinkel med långdaxeln 8.

De delar på ömse sidor om grenpartiet 7 i tvärriktningen som sträcker sig utanför den absorberande strukturen är företrädesvis försedda med ett eller flera elastiska organ 10, som huvudsakligen löper i blöjans längdriktning. De elastiska organen 10 fungerar som benelastik och har som uppgift att förhindra att vätska och avföring läcker ut genom de längsgående sidokanterna av blöjan och bildar på så sätt yttre vätskebarriärer. De elastiska organen kan bestå av en eller flera elastiktrådar eller -remsor som i sträckt tillstånd appliceras mellan baksidesskiktet och ytskiktet. Alternativt kan elastiken anbringas mellan skikten i osträckt tillstànd och istället är då de båda skikten sträckta vid appliceringen. Det är också möjligt att anbringa elastiken på utsidan av baksidesskiktet eller på insidan av ytskiktet.

För att ytterligare förhindra att vätska eller avföring läcker ut kan det absorberande alstret på den sida som är vänd mot användaren också vara försett med inre vätskebarriärer 11 (eng. standing gathers) som är fastsatta i anslutning till de längsgående kanterna innanför de yttre vätskebarriärerna.

De inre vätskebarriärerna 11 är företrädesvis tillverkade av ett väsentligen vätskeogenomträngligt material som till exempel ett hydrofobt nonwoven eller en plastfilm och är utformade som en längsgående bana med en första kant 12 som är förbunden med det absorberande alstret och en andra fri kant 13 som är avsedd att ligga an mot användaren vid användning av det absorberande alstret. Den andra kanten är försedd med ett eller flera elastiska element 14, företrädesvis en elastisk tråd, som i sammandraget tillstånd drar ihop den fria kanten så att en upprättstående barriär bildas. Den -..». 10 15 20 25 30 520 467 10 inre barriären kan utformas som en remsa av ett enkelt skikt där den fria kanten är nedvikt för att omsluta det elastiska elementet för att förhindra direkt anliggning av den elastiska tråden mot användaren. Alternativt kan barriären utformas av två sammanfogade skikt med den elastiska tråden fastsatt vid den fria ändens kant mellan de båda skikten. Här kan barriärens inre skikt utgöras av en förlängning av ytskiktet och det yttre skiktet av ett väsentligen vätskeogenomträngligt material, eller så kan barriärens inre och yttre skikt utgöras av en och samma materialremsa som är vikt kring den elastiska tråden.

Alstrets bakre och/eller främre partier kan också vara försedda med så kallad midjeelastik 15 som utgörs av elastiska organ anordnade längs de främre och/eller bakre ändkanterna för att ge alstret en mjuk och följsam omslutning kring användarens midja. De elastiska organen är lämpligen fastsatta mellan baksidesskiktet och ytskiktet med lim eller genom svetsning, till exempel ultraljudssvetsning. De elastiska organen kan bestå av en eller flera elastiktrådar som i sträckt tillstånd appliceras mellan skikten och på så sätt bildar midjeelastik. Alternativt kan elastiken anbringas mellan skikten i osträckt tillstånd och istället är då de båda skikten sträckta vid appliceringen.

En annan vanlig variant av elastik som är lämplig är elastiska skummaterial bestående av en tunn remsa av till exempel polyuretanskum som på samma sätt som elastiktràdarna kan anbringas mellan de båda skikten. Det är givetvis också möjligt att placera de elastiska organen för midjeelastiken på utsidan av baksidesskiktet eller på insidan av ytskiktet.

De delar av blöjans bakparti som i tvärriktningen på ömse sidor om längdaxeln 8 sträcker sig utanför absorptionskroppen utgör blöjans bakre sidopaneler 16. På samma sätt kan det absorberande alstret vara försett med främre sidopaneler 17. Till det absorberande alstrets främre eller bakre sidopaneler är ett fastsättningssystem för fasthàllning av det absorberande alstret kring en användare anordnat. Fastsättningssystemet består av åtminstone en fastsättningsflik 18 samt av en mottagningsdel 20 för >...-.. 10 15 20 25 30 520 467 11 fastsättningsfliken 18. Fastsättningsfliken 18 är avsedd att förbinda det absorberande alstrets bakre och främre partier med varandra genom att ett på fastsättningsfliken 18 anordnat fastsättningsorgan 19 fästs mot mottagningsdelen 20, som är anordnad på alstrets fram- eller bakparti.

Företrädesvis är alstret försett med två fastsättningsflikar anordnade vid de bakre sidopanelerna, en fastsättningsflik på varje bakre sidopanel 16, samt en mottagningsdel 20 vid alstrets framparti 5 på den sida som är vänd från användaren vid användning av blöjan, det vill säga på utsidan av baksidesskiktet.

Fastsättningsflikarna 18 är förbundna med de bakre sidopanelerna 16 i de områden som ligger vid den i längdriktningen löpande sidokanten av sidopanelerna. Förbindningen kan åstadkommas med exempelvis lim, tejp, värmeförsegling eller svetsning i diskreta punkter, linjer eller kontinuerliga ytomràden. Fastsättningsflikarna 18 kan vara fastsatta på det absorberande alstrets baksidesskikt, ytskikt, mellan baksidesskiktet och ytskiktet eller vara utformade så att flikarna är fastsatta så att en del av fliken ligger på utsidan av baksidesskiktet och en annan del av fliken på insidan av alstret det vill säga på den sida av ytskiktets sida som är vänd mot användaren, Fastsättningsorganet 19 utgörs företrädesvis av en handel av ett kardborrband (eng. hook and loop). Fastsättningsorganet 19 är fastsatt på fastsättningsfliken 18 exempelvis med lim, tejp, genom termisk förbindning eller med något annat lämpligt medel på den del av fastsättningsfliken 18 som är vänd från alstrets bakre sidopaneler 16 och på den sida av fastsättningsfliken 18 som är vänd mot mottagningsdelen 20 vid användning av blöjan. Den del av fastsättningsfliken 18 som i sidoriktningen är anordnad utanför fastsättningsorganet 19 utgör en greppflik 21, som har till uppgift att underlätta applicering och borttagning av fastsättningsorganet på mottagningsdelen 20. ....... -».~. 10 15 20 25 30 520 467 åïïif" 12 Mottagningsdelen 20 utformas lämpligen som en remsa som sträcker sig huvudsakligen parallellt med blöjans främre ändkant 22, det vill säga i blöjans tvärriktning, och består av ett material som är anpassat för samverkan med fastsättningsorganet 19. Mottagningsdelens utsträckning i blöjans tvärriktning kan variera beroende på modell och storlek och kan således sträcka sig utefter hela blöjans främre ändkant 22 eller utefter en del av den. Lämpligen sträcker sig mottagningsdelen utefter en förhållandevis stor del av den främre ändkanten 22 så att den går ut över de främre sidopanelerna för att en så god anpassning av blöjan till användaren som möjligt skall kunna erhållas.

Företrädesvis består mottagningsdelen 20 av hondelen (loopdelen) av ett kardborrband och fastsättningsorganet 19 av handelen (hookdelen) av kardborrbandet. Det skulle också kunna vara möjligt att använda kardborrdelarna omvänt, men loopdelen lämpar sig bättre för mottagningsdelen, eftersom den inte har samma problem som en hookdel som lätt hakar fast i kläder eller andra material. l figurerna 1-3 visas en första utföringsform av en absorberande struktur enligt uppfinningen, där figur 3 visar strukturen sedd från sidan i längdriktningen. Den absorberande strukturen består av åtminstone en rörlig absorptionskropp 4 placerad i alstret närmast det vätsketäta baksidesskiktet 3, det vill säga i den del av alstret som är vänt från användaren vid användningen. Att absorptionskroppen 4 är rörlig innebär att den kan förflyttas från ett ursprungligt läge i alstret till ett annat läge, till exempel efter att en viss mängd vätska har avgivits i absorptionskroppen.

Absorptionskroppens 4 ursprungsläge i alstret 1 bör lämpligen vara sådan att den tar upp vätska vid den första vätningen i alstret. Då alstret är en blöja eller ett inkontinensskydd bör placeringen vara sådan att absorptionskroppen åtminstone befinner sig i alstrets främre del så att det täcker vätpunkten så mycket som möjligt. Med vätpunkt avses den punkt eller det område i alstret inom vilket användaren avger urin. 10 15 20 25 30 520 467 13 För att absorptionskroppen skall kunna förflytta sig i alstret är den försedd med ett transportorgan 24 som påverkar absorptionskroppen så att den kan röra sig från sin ursprungliga position. Enligt föreliggande uppfinning består transportorganet 24 av ett medel som medger att absorptionskroppen 4 har möjlighet att förflytta sig i åtminstone en huvudsaklig riktning. Medlet kan till exempel bestå av ett skikt som är anbragt på undersidan av absorptionskroppen som år så utformat av att det har en lägre friktion i en viss riktning mot omkringliggande material än i andra riktningar. Ett satt att åstadkomma ett skikt av det här slaget är att använda fibrer eller lameller 25 som är snedstållda i förhållande till absorptionskroppens utsträckning i längdriktningen då den betraktas från sidan, se figur 3. Lamellerna kan bestå av skikt eller remsor av material, såsom exempelvis plastfilmer, plastskikt, nonwoven eller liknande, anordnade vid sidan av varandra, exempelvis så att de ligger omlott och är snedstållda i förhållande till absorptionskroppens utsträckning i längdriktningen då den betraktas från sidan, se figur 3.

Fibrerna kan vara av natur- eller syntetmaterial av vilken som helst lämplig typ.

Fibrerna eller lamellerna bildar en vinkel, a, med den i alstrets längdriktning löpande längdaxeln 8 och vinkeln, a, ligger lämpligen inom intervallet O-90°, företrädesvis 5-85° beroende på materialval och utformning. Fibrerna eller lamellerna 25 kan vara fastsatta mot absorptionskroppen direkt eller mot ett bärarskikt 27 som sedan fästs mot absorptionskroppen 4. Fibrerna eller lamellerna är således förankrade med sin ena ände mot absorptionskroppen eller mot bårarskiktet. Förankringen kan exempelvis göras mekaniskt, med lim eller med något annat lämpligt fästmedel. I utföringsformen enligt figur 3 utgår fibrerna eller lamellerna 25 från absorptionskroppen genom ett bärarskikt 27 och lutar snett nedåt (ät höger i figuren). Genom lutningen får absorptionskroppen en högre friktion mot underlaget åt det håll åt vilket fibrernas eller lamellernas fria ändar 26 är riktade, det vill säga åt höger enligt figur 3, än åt motsatt håll, eftersom fibrerna eller lamellerna förankrar eller 10 15 20 25 30 520 467 14 förhållande till det materialskiktet. Då absorptionskroppen 4 däremot utsätts för en kraft i en bromsar absorptionskroppen i underliggande riktning motsatt det håll åt vilket de fria fiber- eller lamelländarna 26 är riktade bromsar fibrerna eller lamellerna 25 inte absorptionskroppen eftersom de 25 kan böjas undan. Absorptionskroppen kan då glida på fibrerna eller lamellerna i kraftens riktning, det vill säga åt vänster i figuren. Själva funktionen hos transportorganet kan liknas den hos stighudar som används på skidor. För att absorptionskroppen överhuvudtaget skall kunna förflyttas måste den utsättas för någon kraft som kan påverka den. Ett absorberande alster av det här slaget utsätts för en mängd olika krafter då det bärs av en användare. Då användaren går eller rör på sig påverkas alstret av krafter som uppkommer då användarens ben, midje- och ryggparti rör sig. De här krafterna, och då främst de krafter som påverkar alstrets grenparti, kan användas för att förflytta absorptionskroppen. Även de krafter som påverkar alstrets grenparti i tvärriktningen kan påverka en rörlig absorptionskropp så att den förflyttas från sitt ursprungsläge. Om exempelvis absorptionskroppen skall förflyttas bakåt i alstrets Iängdriktning kan ett skikt med snedställda fibrer 25 appliceras på dess undersida så att de fria fiberändarna 26 pekar framåt. Genom fibrernas 25 riktning strävar absorptionskroppen 4 åt att skjutas bakåt i alstret då användarens rörelser påverkar det absorberande alstret, i riktningen A enligt figur 3. Det finns en mängd olika sätt att åstadkomma den här typen av transportorgan. Till exempel är det möjligt att använda flockade fibrer som är snedställda.

Andra exempel på lämpliga transportorgan 24 är till exempel fibrer som är mer böjliga i en riktning än i andra riktningar samt fiskfjällsliknande strukturer eller andra strukturer som medger kontrollerad förflyttning i en specifik riktning. Den här typen av strukturer kan exempelvis erhållas genom prägling eller formning av ett materialskikt såsom en plastfilm eller ett plastskikt.

Genom att strukturen är försedd med upphöjningar eller mönster i form av exempelvis fiskfjäll, snedställda piggar, vinklade strängar samt åsar som har sågtandsform då de betraktas från sidan är det möjligt att erhålla en lägre 10 15 20 25 30 520 467 15 friktion i en viss riktning. Det är lämpligt att applicera transportorganet på hela absorptionskroppens undersida eller i mindre områden på absorptionskroppens undersida, till exempel i remsor. Det är också möjligt att applicera transportorganet på alstrets baksidesskikt.

Syftet med transportorganet 24 är att outnyttjad absorptionskapacitet skall frigöras så att den absorberande strukturen skall ha en så hög utnyttjandegrad som möjligt. Genom att förflytta absorptionskroppen 4 relativt alstret frigörs nya absorptionsytor i området kring vätpunkten så att den absorberande strukturen år redo för at ta emot vätska vid kommande vätningar. Den rörliga absortionskroppen är lämpligen förstärkt, till exempel med ett tissueskikt, bindemedel eller liknande, för att inte falla sönder vid själva förflyttningen.

Eftersom den absorberande strukturen är innesluten mellan ytskiktet 2 och baksidesskiktet 3 är det viktigt att den rörliga absorptionskroppen har fri passage i alstret för att kunna förflyttas. Detta innebär att de material som ligger inom området för förflyttningen inte får hindra absorptionskroppens Därför bör till absorptionskroppen i riktningen för förflyttningen inte vara förbundna med rörelse. exempel de skikt som ligger närmast andra skikt eller andra delar av alstret. Däremot är det lämpligt att förbinda omkringliggande material i det område där absorptionskroppen har sin slutposition efter att ha förflyttats från sin ursprungsposition, eftersom den då inte kan vandra vidare i alstret.

För att säkerställa att absorptionskroppen 4 inte förflyttas förrän den har utsatts för åtminstone en första vätning kan den vara förankrad i alstret med ett fastsättningsmedel 23 som är så utformat att det löses upp då det kommer i kontakt med vätska. Lämpliga fastsättningmedel är ämnen som påverkas av vätskan eller någon i vätskan ingående komponent på ett sådant sätt att deras fasthållande förmåga upphör eller väsentligen försvagas.

Fastsättningsmedlet kan bestå av ämnen som reagerar på någon förändring, ..... 10 15 20 25 30 520 467 ïÉï 16 något ämne eller tillstånd i omgivningen som exempelvis fukt, enzym, pH, temperatur eller salthalt. Exempel på sådana ämnen kan vara fuktkänsliga Iimmer som är tillverkade av stärkelse, exempelvis polysackarider, eller tissuestrukturer vars bindningar löses upp så att strukturen kollapsar då den kommer i kontakt med vätska. Andra tänkbara fastsättningsmedel kan utgöras av superabsorberande polymerer, så kallade SAP:ar, vars fasthàllande förmåga försvinner då superabsorbenterna tar upp vätska, pH- känsliga terpolymerer som löses upp då ett visst pH-värde uppnås eller ämnen, till exempel CMC, som mister sin bindande förmåga då de kommer i kontakt med ett visst enzym. Fastsättningsmedlet 23 kan till exempel appliceras i skikt, i punkter eller i något annat lämpligt mönster. I utföringsformen enligt figur 3 ligger fastsättningsmedlet 23 på undersidan av absorptionskroppen 4 och transportorganet 24 så att absorptionskroppen är förankrad i baksidesskiktet 3. Då absorptionskroppen tar upp vätska sprider den sig genom absorptionskroppen och når på så sätt så småningom fastsättningsmedlet 23, som efter en tid löses upp. Det är möjligt att förankra absorptionskroppen, exempelvis med ett våtskelösligt lim, mot vilka som helst delar eller skikt av alstret som till exempel mot ytskiktet 2, baksidesskiktet 3 samt mot andra absorptionskroppar eller absorberande skikt. Det viktiga i sammanhanget är att fastsättningsmedlet 23 appliceras pà ett ställe där det med så stor sannolikhet som möjligt kommer i kontakt med vätska då absorptionskroppen har tagit upp vätska. Med våtskelösligt lim menas ett lim som löses upp av den typ av vätska som det absorberande alstret har till uppgift att absorbera, i det här fallet urin. Exempel på den här typen av lim är som tidigare beskrivits stärkelsebaserade Iimmer. Då limmet löses upp av vätskan förlorar det sin vidhäftande eller förankrande förmåga, vilket medför att absorptionskroppen 4 inte längre är fastsatt i alstret utan kan betraktas som rörlig. l figur 4 visas en andra utföringsform av en absorberande struktur enligt uppfinningen, sedd från sidan i längdriktningen. Här består den absorberande strukturen av en rörlig absorptionskropp 4a och en fast 10 15 20 25 30 520 467 17 absorptionskropp 4b. Den fasta absorptionskroppen 4b är placerad i alstret närmast det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2, det vill säga i den del av alstret som är vänt mot användaren vid användningen. Under den andra absorptionskroppen är den rörliga absorptionskroppen 4a anordnad så att den helt eller delvis överlappas av den fasta absorptionskroppen 4b. Den rörliga absorptionskroppen är som tidigare beskrivits försedd med ett transportorgan 24 och den fasta absorptionskroppen 4b är lämpligen förankrad mot omkringliggande material. Den rörliga absorptionskroppen 4a kan vara förankrad i alstret med ett fastsättningsmedel 23. vätskan kan två eller flera rörliga För att fördela absorptionskroppar anordnade ovanpå varandra, omlott eller vid sidan av ytterligare varandra i längd- eller tvärriktningen användas istället för en enda rörlig absorptionskropp. Vid förflyttningen kan de olika första absorptionskropparna då förflyttas i riktningar som inte nödvändigtvis behöver vara parallella med varandra utan det är således möjligt att förflytta dem till olika områden av alstret. l de beskrivna utföringsformerna är transportorganet 24 anordnat på de rörliga absorptionskropparnas undersidor. Det är också möjligt att anordna transportorganet på absorptionskropparnas ovansidor eller sidokanter. Det är också inom ramen för uppfinningen möjligt att använda flera fasta absorptionskroppar i kombination med en eller flera rörliga. De rörliga absorptionskropparna kan också placeras ovanpå de fasta för att transportera bort vätska och frilägga ny absorptionskapacitet. Mellan den rörliga och den fasta absorptionskroppen kan då ett barriärskikt vara anordnat. Barriärskiktet har till uppgift att förhindra transport av vätska mellan absorptionskropparna. Barriärskiktet kan exempelvis bestå av en vanlig plastfilm, men kan också vara tillverkat av ett material som löses upp av vätska för att absorptionskropparna skall vara redo att ta emot vätskan vid en påföljande vätning. Ett barriärskikt som löses upp av vätska kan till exempel vara tillverkat av en stärkelsebaserad film. Barriärskiktet kan också användas till att minska friktionen mellan de båda absorptionskropparna för att 10 520 467 18 underlätta förflyttningen av den rörliga absorptionskroppen 4a. Exempel på barriärskikt ges i US 5,916,969 A, WO 92/02199 A1 och WO 99/65974 A2.

Uppfinningen skall ej anses vara begränsad till ovanstående utföringsformer eftersom dessa enbart är avsedda att klargöra uppfinningen. Inom ramen för uppfinningen går det också att kombinera kännetecken från olika utföringsformer med varandra. Till exempel kan spridningsskikt eller så kallade vaddar, exempelvis av nonwovenmaterial, vara anordnade ovanpå absorptionskropparna för att styra vätskeflödet i önskad riktning eller för att öka spridningen av vätska innan den lagras i absorptionskropparna.

Claims (13)

10 15 20 25 520 467 ïfïüfäïi~Lïs" 19 PATENTKRAV

1. Absorberande alster innefattande en absorberande struktur innesluten mellan ett ytskikt (2) och ett baksidesskikt (3), där den absorberande strukturen består av åtminstone en rörlig absorptionskropp (4, 4a), varvid ett transportorgan (24) är anordnat vid varje rörlig absorptionskropp (4, 4a), känn etecknat av att transportorganet (24) är så utformat av att det har en lägre friktion i en viss riktning mot omkringliggande material än i andra riktningar.

2. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att transportorganet (24) utgörs av fibrer eller lameller (25) som är snedställda i förhållande till den åtminstone ena rörliga absorptionskroppens (4, 4a) utsträckning i längdriktningen.

3. Absorberande alster enligt krav 2, k ä n n e t e c k n at a v att fibrerna eller lamellerna (25) är fastsatta direkt mot absorptionskroppen (4, 4a).

4. Absorberande alster enligt krav 2, k ä n n e t e c k n at a v att fibrerna eller lamellerna (25) är fastsatta mot ett bärarskikt (27) som är fäst mot absorptionskroppen (4, 4a).

5. Absorberande alster enligt något av krav 2-5, k ä n n e t e c k n at a v att de snedställda fibrerna eller lamellerna (25) bildar en vinkel (a) med den i alstrets längdriktning löpande längdaxeln (8) inom intervallet 5-85°. 10 15 20 25 520 467 ä? " 20

6. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att transportorganet (24) utgörs av en struktur bestående av ett präglat eller format materialskikt såsom en plastfilm eller ett plastskikt.

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k å n n e t e c k n at a v att transportorganet (24) är applicerat på absorptionskroppens (4, 4a) undersida.

8. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v att varje rörlig absorptionskropp (4) är förankrad i alstret med ett upplösligt fastsättningsmedel (23).

9. Absorberande alster enligt krav 8, k ä n n e t e c k n at a v att det upplösliga fastsättningsmedlet påverkas av den vätska som avges i alstret, eller någon i vätskan ingående komponent, på ett sådant sätt att dess fasthållande förmåga upphör eller väsentligen försvagas.

10. Absorberande alster enligt krav 8, k å n n e t e c k n a t a v att fastsättningsmedlet utgörs av ett vätskelösligt lim.

11. Absorberande alster enligt krav 8, k ä n n e t e c k n at a v att fastsättningsmedlet utgörs av en tissuestruktur.

12. Absorberande alster k ä n n e t e c k n at a v att ett barriärskikt är anordnat mellan åtminstone enligt något av föregående krav, två i alstret ingående absorptionskroppar.

13. Absorberande alster enligt krav 12, k ä n n e t e c k n at a v att barriärskiktet är vätskelösligt.