SE519334C2 - Absorberande alster med förbättrad passform och förhöjd absorptionskapacitet samt metod för framställning av ett absorptionsskikt för detta alster - Google Patents

Description

annu» 10 15 20 25 30 519 334 '2 användares grenområde är att utrymmet mellan användarens ben är begränsat. Detta innebär att alstret, för att vara bekvämt att bära, måste vara smalast inom det område där huvuddelen av den från användaren avgivna vätskan kommer att träffa alstret. Det finns därför en uppenbar risk att det område av alstret som först väts, övermättas av vätska och inte förmår absorbera ytterligare avgiven vätska trots att en stor del av det absorberande materialet vid aistrets ändpartier fortfarande är outnyttjat. Detta innebär att risken för läckage är stor redan då alstret absorberat relativt små mängder vätska. För att förhindra vätskeläckage förbi sidokanterna på ett absorberande alster av detta slag är det därför vanligt att förse alstret med någon typ av kantbarriärer. Sådana kantbarriärer är oftast elastiska och bildar uppresta, fysiska hinder för vätskeflödet. inkontinensskydd av det slag som bärs som ett par absorberande På blöjor och underbyxor, är det vanligt att anordna elastiska organ vilka spänns åt kring användarens ben och därigenom håller aistrets kanter i tätande anliggning mot benen.

Elastiska benlinningar och uppresta barriärer brukar, på alster såsom blöjor och inkontinensskydd för tungt inkontinenta personer, kombineras med att alstret utformas med ett relativt brett grenparti för att åstadkomma tillräcklig absorptionskapacitet inom aistrets vätområde. Under användning kommer ett sådant grenparti att veckas samman mellan användarens ben, eller hänga ner som en vätskeuppsamlande påse mellan benen. En sådan utformning är visserligen godtagbar ur låckagesynpunkt, men är inte särskilt bekväm eller diskret och fungerar dessutom dåligt då användaren sitter ner. För dambindor och andra absorberande alster där kravet på diskretion vid användningen är särskilt högt, är det överhuvudtaget inte acceptabelt med en så klumpig och osmidig konstruktion. Alster såsom dambindor och inkontinensskydd för lätt inkontinenta personer är dessutom tämligen små och är inte självbärande, utan fästs inuti ett par vanliga underbyxor vilka under användning håller alstret i anliggning mot användarens kropp. En »»»|| 10 15 20 25 30 s 19 334 03 konstruktion med ett nedhängande, eller hopveckat grenparti är således överhuvudtaget inte användbar för denna kategori av alster.

Ytterligare ett problem, i synnerhet vid absorberande alster avsedda att snabbt kunna ta emot och absorbera stora mängder vätska under en kort tidsrymd, är att vätskan, istället för att tränga in i alstret, studsar på dess yta och rinner ut förbi alstrets kanter. Detta problem är särskilt påtagligt för urininkontinenta vuxna, för vilka blåstömning kan ske mycket plötsligt och under stort tryck. Det finns därför ett behov av absorberande alster som erbjuder lågt motstånd mot vätskeinströmning i alstret, åtminstone inom det område av alstret som förväntas först vätas av utsöndrad kroppsvätska.

Det finns, såsom framgår av det föregående, ett behov av ett absorberande alster vilket har god passform, hög läckagesäkerhet, hög momentan vätskeupptagningskapacitet, hög absorptionskapacitet vid det först vätta området, samt vilket är diskret och bekvämt att bära. Det är vidare önskvärt att kunna erbjuda ett absorberande alster vilket har så god passform att särskilda formningselement eller läckagebarriârer, exempelvis i form av elastiska organ, kan undvaras.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGENI Med föreliggande uppfinning har åstadkommits ett alster med en längdriktning och en tvärriktning och innefattande en i ett hölje innesluten absorptionskropp varvid höljet har en vätskegenomsläpplig yta och en vätsketät yta, samt varvid absorptionskroppen innefattar åtminstone ett absorptimsskikt i vilket är upptaget en genomgående slits med en första skärkant och en andra skärkant, vilket alster har god passform, hög läckagesäkerhet, hög absorptionskapacitet, hög diskretion och bekvämlighet.

Ett enligt uppfinningen utfört alster utmärks främst av att de båda skärkanterna är förskjutna i förhållande till varandra på ett sådant sätt att rnnrø 10 15 20 25 30 .... .. .

I Isac a .Inca-a I 91; ..: 0.1 av u» absorptionsskiktet uppvisar en öppning med två ändpunkter och en längd mellan ändpunkterna samt med en bredd vinkelrätt mot längden och varvid öppningens bredd har ett maximum mellan ändpunktema, samt vidare att absorptionsskiktet är krökt både i alstrets längdriktning och tvärriktning samt att absorptionsskiktet är låst i den krökta formen medelst ett stabiliseringsmedel.

Genom att slitsens skärkanter är förda isär, bildas en öppning i absorptionsskiktet. Samtidigt åstadkommes såväl en tvärledskrökning som en längdledskrökning av absorptionsskiktet vinkelrätt mot absorptionsskiktets plan. Med absorptionsskiktets längdled avses därvid den riktning som är parallell med slitsen i absorptionsskiktet och med absorptionsskiktets tvärled avses den riktning som är vinkelrät mot slitsen i absorptionsskiktet . Således erhålls en formning av absorptionsskiktet ut ur planet, dvs. i Z-riktningen, vinkelrätt mot X-Y-riktningarna. Härigenom lämpar sig det slitsade och krökta skiktet utmärkt väl som en komponent i ett absorberande alster, exempelvis en blöja, en dambinda, ett inkontinensskydd, eller liknande. Den krökta formen kan därvid antingen utnyttjas för att skapa en skàlform på den sida av alstret som vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren. Vid en sådan utföringsform erhålls även en kroppsanslutande längdledskrökning av alstret. Alternativt kan alstret vara krökt åt motsatt håll, varvid det bildas en upphöjning på den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren. Sådana upphöjningar är framför allt lämpliga för att skapa direkt kontakt mellan användarens kropp och det absorberande alstret och används med fördel pá dambindor.

Med en slits avses i det här sammanhanget en làngstråckt öppning med en Iängdutsträckning som är avsevärt större än breddutsträckningen. Lämpligen har slitsen en längd som är åtminstone 3 gånger större än bredden och företrädesvis åtminstone 5 gånger större än bredden. Slitsen kan även vara i form av, ett rent klipp eller skär som saknar breddimension. Slitsen kan »vinn 10 15 20 25 30 519 334 3 s vidare vara formad med ändpartier som är avslutade med ett breddat parti, exempelvis en rundad öppning, en triangulär öppning, eller liknande.

Absorberande alster av det här aktuella slaget uppvisar vanligen två ändpartier samt ett mellan ändpartlerna beläget grenparti vilket har mindre utsträckning i tvärriktningen än ändpartlerna. Det är därvid särskilt fördelaktigt om slitsen är anordnad åtminstone huvudsakligen i grenpartiet.

Det är vidare fördelaktigt om slitsen sträcker sig i alstrets längdriktning. Då endast en slits är upptagen i absorptionsskiktet är denna lämpligen anordnad utmed alstrets i längdriktningen sig sträckande mittlinje. Om två, eller flera slitsar är upptagna i absorptionsskiktet är de med fördel anordnade symmetriskt kring alstrets i längdriktningen sig sträckande mittlinje.

Absorptionsskiktet är fixerat i sitt krökta tillstànd, med slitsen vidgad till en bàtformig öppning. Sådan fixering kan exempelvis åstadkommas genom att anbringa ett låsorgan över öppningen, så att partierna närmast intill respektive skärkant pà ömse sidor om öppningen fixeras pà ett förutbestämt inbördes avstånd. Ett exempel på ett sådant låsorgan är ett materialskikt som fästs, exempelvis genom limning eller svetsning, över absorptionsskiktet på ömse sidor om slitsens skärkanter. Ett annat sätt att låsa absorptionsskiktets krökta form är att absorptionsskiktet först formas varefter värmesmältbara komponenter i absorptionsskiktet utnyttjas för att binda materialet, företrädesvis fibrer, i absorptionsskiktet och därmed fixera absorptionsskiktet i den krökta formen.

Det formstabiliserande materialskiktet kan vara anordnat så att det utgör distansskikt mellan absorptionskroppen och höljets vätskegenomsläppliga yta. Ett distansskikt kan fylla flera funktioner och kan exempelvis vara ett poröst vätskemottagningsskikt, ett vätskeöverföringsskikt, ett mjukt polstringsskikt, en återvätningsspärr, ett maskeringsskikt, eller fylla två eller flera funktioner i kombination. uuo~ ii>i> 10 15 20 25 30 519 354 '§ï*.s"s=I.z Ett formstabiliserande materialskikt kan vara anordnat över ena eller båda ytorna på absorptionsskiktet och är därvid fäst på ömse sidor om slitsen.

Som formstabiliserande materialskikt kan användas vilket som helst i alstret ingående materialskikt som är i direkt kontakt med absorptionsskiktet. Ett skikt som används som formstabiliserande materialskikt kan således vara ett vätskegenomsläppligt höljesskikt eller ett vätsketätt höljesskikt, eller ett skikt som i ett färdigt absorberande alster fungerar som ett förstärkningsskikt, som ett vätskemottagningsskikt, ett vätskespridningsskikt, eller ett ytterligare absorptionsskikt.

Såsom tidigare omtalats kan absorptionsskiktets krökta form även låsas medelst ett i absorptionsskiktet ingående bindemedel, exempelvis i form av termoplastiska fibrer eller partiklar, såsom fibrer eller partiklar av polyeten, polypropen, polyester, bikomponentfibrer, eller liknande. En kombination av ett eller två stabiliseringsskikt och ett bindemedel kan även användas.

Ytterligare ett sätt att stabilisera absorptionsskiktets form och hålla öppningen vidgad, är genom införande av ett distansorgan i öppningen. Ett införd absorptionskropp vilken bibehåller slitsens skärkanter på ett förutbestämt sådant distansorgan kan exempelvis vara en i öppningen inbördes avstånd och säkrar såväl öppningens form som absorptionsskiktets krökning.

Formningen av absorptionsskiktet styrs självfallet dels av slitsens längd, dels av hur mycket skärkanterna förts isär. Det är för uppfinningen lämpligt om skärkanterna är belägna, på ett största inbördes avstånd av åtminstone 5 mm, dvs att öppningens maximala bredd är åtminstone 5 mm.

Ett lämpligt absorptionsmaterial för användning i absorptionsskiktet är ett skikt av torrformad cellulosafluffmassa, exempelvis av det slag som beskrivs i WO 94/10956 och med en densitet av 0,2-1,0 glcma. Andra lämpliga material är högkomprimerad cellulosafluffmassa, med en densitet i samma ./ .i-i; 10 15 20 25 30 519 334 storleksordning som angivits ovan, tissueskikt, nonwovenskikt och absorberande skummaterial. Absorptionsskiktet kan innefatta ett eller flera lager av samma eller olika material och innefattar med fördel även superabsorberande material, dvs. polymera material i form av fibrer, partiklar, eller liknande med förmåga att absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen vikt, under bildande av en vätskehaltig gel. Om flera materiallager ingår i absorptionsskiktet, kan dessa vara sammanbundna exempelvis genom limning eller svetsning, eller mekaniskt, såsom genom prägling, nålning eller komprimering.

För att ett absorptionsmaterial skall vara lämpligt för slitsning och formning i tillräcklig sammanhàllningsförmàga för att kunna hanteras som ett sammanhängande enlighet med uppfinningen, bör materialet ha skikt. Detta kan åstadkommas exempelvis genom att i en absorberande fiberstruktur, cellulosafluffmassa, blanda in en viss mängd bindemedel som aktiveras för såsom ett skikt huvudsakligen bestående av sammanhållning av absorptionsskiktet. Exempel på bindemedel är termoplastiska fibrer. Tillräcklig sammanhållning av en absorberande fiberstruktur kan även åstadkommas genom inblandning av längre fibrer och/eller komprimering av fiberstrukturen. Ytterligare sätt att åstadkomma använda bärarskikt eller sammanhàllningsförmàga är genom att armeringsskikt, såsom nät, nonwovenskikt, tlssue-skikt, eller genom komprimering, prägling, nålning eller liknande. Absorberande skummaterial har i allmänhet tillräcklig egen sammanhàllningsförmàga för att kunna vara direkt användbara i ett absorptionsskikt i enlighet med uppfinningen.

Ett absorberande alster enligt uppfinningen kan vara försett med flera slitsar anordnade i samma eller olika materialskikt. Exempelvis kan ett absorberande materialskikt uppvisa två slitsar vilka är anordnade symmetriskt på ömse sidor om en i alstrets längdriktning sig sträckande miiiiinje.

I/ till; 10 15 20 25 30 519 334 is För barnblöjor är det lämpligt att slitsen har en längd av 15-40 centimeter, företrädesvis kring 25 centimeter och den vid slitsen bildade öppningen en maximal bredd av 0,5-10 centimeter, företrädesvis kring 2-6 centimeter. För blöjor och andra typer av kroppsomslutande inkontinensskydd för vuxna är det lämpligt att slitsen har en längd av 20-60 centimeter, företrädesvis kring 30 centimeter och öppningen en maximal bredd av 0,5-14 centimeter, företrädesvis kring 3-8 centimeter. Med slitsens längd avses därvid avståndet mellan slitsens båda ändpunkter. För dambindor, eller inkontinensskydd för lätt inkontinenta personer har slitsen lämpligen en längd mellan ändpunkterna av 10-40 centimeter, företrädesvis kring 15 centimeter och öppningen en bredd av O,2-5 centimeter, företrädesvis 2 centimeter.

Absorptionsskiktet är med fördel bildat av ett plant och timglasformat ämne, vilket efter slitsnlng och vidgning av slitsen förlänats en tredimensionellt krökt form, med mindre uttalad timglasform, eller med huvudsakligen raka sidokanter.

Det kan för vissa tillämpningar vara fördelaktigt om slitsen är något förskjuten i riktning mot ett ändparti på alstret. Exempelvis kan det vara lämpligt att anordna slitsen närmare det ändparti som vid användning är avsett att vändas framåt på användaren, eftersom vätområdet i ett absorberande alster i allmänhet är beläget något framför alstrets tvärgàende mittlinje. Om emellertid initial vätning av alstret förväntas ske närmare bakpartiet, exempelvis om alstret är en dambinda avsedd för nattbruk, eller en blöja eller ett inkontinensskydd som skall absorbera lös avföring, kan slitsen vara förskjuten något bakåt på alstret. Självfallet är det, såsom tidigare omtalats, möjligt att anordna två eller flera slitsar i ett och samma alster. Ytterligare slitsar kan därvid vara anordnade i samma skikt som den första slitsen, eller vara placerade i något annat, inte nödvändigtvis absorberande, materialskikt. Beroende på hur absorptionsskiktet är vänt i det absorberande alstret, bildas antingen en vätskemottagande skålform vid den yta som under användning är avsedd att vändas mot användaren, eller en kroppsanslutande upphöjning. Det är vanligt att ansa: 10 15 20 25 30 519 334 é dambindor förses med en upphöjning vilken därvid bör vara placerad så att den kan fånga upp avgiven kroppsvätska så snart den lämnar användarens kropp.

En annan vanligt funktion för en upphöjning på ett absorberande alster, är att bilda en läckagetätning bakåt, mellan användarens skinkor.

Absorberande alster såsom dambindor är ofta försedda med fastsättningsflikar, vilka är anordnade vid alstrets sidokanter och vilka vid användning viks kring benkantema på användarens underbyxor och fästs på utsidan av underbyxoma. Sådana fastsättningsflikar bidrar till att hålla alstret utsträckt mellan underbyxomas benkanter och utgör ett extra skydd mot sidokantläckage. Absorberande alster såsom dambindor och inkontinensskydd enligt uppfinningen, kan med fördel förses med fastsättningsflikar. Dä det absorberande alstret är format med en upphöjning på den mot användaren vända sidan av alstret, kan fastsättningsflikama bidra till att ytterligare kröka alstret i tvärled och därigenom accentuera formen på upphöjningen.

Uppfinningen avser även en metod för framställning av ett absorptionsskikt för användning i ett absorberande alster. I enlighet med uppfinningen förses ett absorptionsskikt med åtminstone en genomgående slits varigenom bildas en första skärkant och en andra skärkant. Därefter förs det slitsade absorptionsskiktet över en konvex yta, företrädesvis en roterande konvex vals, varigenom skärkanterna bringas att förflytta sig, i en riktning fràn varandra, varigenom skärkanterna kröks och det bildas en öppning utmed slitsen.

Absorptionsskiktet framställs företrädesvis i en kontinuerligt löpande bana från vilken enskilda absorptionsskikt avskiljs efter formningen.

För att stabilisera den tredimensionella form som bildats efter slitsning och överlappning av de på ömse sidor om slitsen belägna områdena, kan områdena av absorptionsskiktet närmast intill skärkantema bindas till ett stabiliseringsskikt. Stabiliseringsskiktet anbringas därvid lämpligen över supl: 10 15 20 25 30 '10 åtminstone en yta på absorptionsskiktet, tvärs slitsens längdriktning.

Stabiliseringsskiktet behöver inte vara anordnat utmed hela slitsens längd, utan det kan vara tillräckligt att anbringa ett band tvärs över den vidgade slitsen vid ett centralt parti av slitsen. Det är emellertid nödvändigt att stabiliseringsskiktet sträcker sig i tvärled, dvs. vinkelrätt mot slitsens utsträckningsriktning ett stycke ut förbi vardera skärkanten och är förbundet med de intill skärkanterna belägna områdena av absorptionsskiktet.

Alternativt eller i kombination med andra stabiliseringsmetoder kan absorptionsskiktets form efter slitsning och vidgning av slitsen fixeras genom aktivering av ett i absorptionsskiktet ingående bindemedel. Ett sådant bindemedel kan vara termoplastiska fibrer varvid absorptionsskiktets form stabiliseras genom värmning och åtföljande avsvalning av absorptionsskiktet.

Ett distansorgan i form av ett fyllmaterial, exempelvis en fibervadd, ett poröst skummaterial, eller liknande kan vara anordnat i den hålighet som bildas mellan skärkantema i den vidgade slitsen. Ett sådant fyllmaterial är lämpligen ett material med hög vätskeinsläppsförrnåga. Exempel på lämpliga vätskeinsläppsmaterial är skummaterial och spänstiga vaddar innefattande fibrer som behåller sin spänst och àtertjädringsförmàga även efter vätning, såsom polyolefinfibrer, polyesterfibrer och olika typer av bikomponentfibrer.

FIGURBESKRIVNING: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på de bifogade ritningarna. Därvid visar: Figur 1 en blöja enligt uppfinningen, Figur 2a ett snitt utefter linjen lla-lla genom blöjan i figur 1 enligt en första utföringsform av uppfinningen, anno» 10 15 20 25 30 Figur 2b Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6a,b Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10 Figur 11 111 ett snitt utefter linjen llb-llb genom blöjan i figur 1 enligt en andra utföringsform av uppfinningen, ett inkontinensskydd enligt uppfinningen ett snitt utefter linjen IV-IV genom inkontinensskyddet i figur 3, en dambinda enligt uppfinningen, snitt utefter linjen Vl-Vl genom dambindan i figur 5, ett slltsat absorptionsskikt innan formning, ett sätt att forma absorptionsskikt enligt uppfinningen i en löpande materialbana, sammanläggning av komponenter i ett absorberande alster enligt uppfinningen, en alternativ utformning av en slits i ett absorptionsskikt enligt uppfinningen och ytterligare en alternativ utformning av en slits i ett absorptionsskikt enligt uppfinningen.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPELI Den i figurema 1 och 2 visade blöjan 101, innefattar ett första, vätskegenomsläppligt höljesskikt 102, ett andra vätsketätt höljesskikt 103, samt en mellan höljesskikten 102,103 anordnad absorptionskropp 104. De båda höljesskikten 102,103 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen annu» 10 15 20 25 30 00 :cv i: 104 och skjuter ut förbi absorptionskroppen 104 kring hela dennas periferi.

Höljesskikten 102,103 är inbördes förbundna inom de utskjutande partiema 105, exempelvis medelst Iimning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 kan utgöras av vilket som helst för ändamålet lämpligt material såsom skikt av nonwoven-rnaterial, perforerad plastfilm, nätmaterial, tow, eller liknande. Höljesskiktet 102 kan naturligtvis även bestå av ett laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 behöver emellertid, inom ramen för uppfinningen, inte vara en separat komponent, utan kan vara en integrerad del av absorptionskroppen 104. I en sådan utföringsform ingår inte det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 med nödvändighet i den utskjutande kanten 105 kring absorptionskroppen 104. Exempel på material som både kan vara höljesskikt 102 och ingå i absorptionskroppen 104 är skum, fibervadd, nonwovenmaterial, eller liknande.

Det vätsketäta höljesskiktet 103 kan bestå av en vätsketåt plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat Iättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå våtskepenetration.

Det kan emellertid vara en fördel om det vätsketäta höljesskiktet 103 uppvisar viss andningsbarhet, dvs. tillåter passage av vattenånga genom skiktet 103.

Det vätsketäta höljesskiktet 103 kan, liksom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102, vara en integrerad del av absorptionskroppen och kan exempelvis utgöras av en vätsketät skinnliknande yta på ett absorberande skummaterial.

Blöjan 101 har làngsträckt form, med bredare fram- och bakpartier106,107 och ett smalare, mellanliggande grenparti 108. Frampartiet 106 är därvid den del av blöjan 101 som är avsedd att vara vänd framåt på användaren då blöjan används och bakpartiet 107 är den del av blöjan som vänds bakåt på användaren. Wdare har blöjan 101 två längsgående, inåtkrökta sidokanter 109,110, en framkant 111 och en bakkant 112. fina; 10 15 20 25 30 v v! nu 11.3 Blöjan 101 är av det slag som vid användningen fästs samman, så att den pà ' ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av användarens bål. För detta ändamål är en tejpflik 117,118 anordnad utskjutande från vardera sidokanten 109,110, invid blöjans bakkant 112. Tejpflikarna 117,118 är avsedda att samverka med ett mottagningsomràde 119 anordnat på det vätsketäta höljesskiktet 103, på blöjans 101 framparti 106. Ett sådant mottagningsomràde 119 innebär lämpligen någon form av förstärkning av det vätsketäta höljesskiktet 103, exempelvis i form av ett extra plastskikt, eller en beläggning anbragt pä det vätsketäta höljesskiktet 103.

Naturligtvis är det altemativt möjligt att tänka sig att använda andra typer av hopfästningsanordningar för blöjan 101, såsom knappar och knapphål, hyskor och hakar, tryckknappar, kardborreförslutningar eller liknande. Ytterligare ett altemativ är att blöjan är en så kallad byxblöja, vilket innebär att den levereras till användaren som en sammanhängande absorberande byxa. En annan vanligt förekommande blöjtyp fästs samman medelst ett bälte i vilket blöjan är fast eller löstagbart upphängd.

Blöjan 101 är vidare försedd med förspänt anbragta, längsgående elastiska organ 120,121, anbragta utmed blöjans sidokanter 109,110. De elastiska organen 120,121 bidrar till att under användning kröka blöjan 101 efter användarens kropp och utgör samtidigt blöjans benelastik. Härigenom tjänar de elastiska organen 120,121 till att hålla blöjans sidokanter 109,110 i tätande anliggning mot användarens ben, för att motverka att det under användningen uppkommer glipor mellan blöjan och användarens kropp genom vilka kroppsvätska kan läcka ut ur blöjan.

Absorptionskroppen 104 kan vara uppbyggd av ett eller flera skikt av absorberande material, såsom cellulosafluffmassa, tissue, absorberande skum, etc. Det är även vanligt att absorptionskroppen innehåller superabsorbenter, dvs. polymera material som kan absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen vikt under bildande av en hydrogel. »annu 10 15 20 25 30 519 334 '14 Sådana superabsorbenter föreligger vanligen i form av partiklar, men även fibrer, flingor, granulat och film förekommer. Vidare kan absorptionskroppen 104 innefatta ickeabsorberande komponenter såsom förstyvningselement, formningselement, bindemedel, etc.

Absorptionskroppen 104 innefattar i enlighet med uppfinningen ett absorptionsskikt 124 vilket har huvudsakligen samma form i X-Y-planet som de båda höljesskikten 102,103. Absorptionsskiktet 124 är lämpligen utformat av ett skiktmaterial med god sammanhållningsförmàga, exempelvis det torrformade oellulosafluffmaterial som beskrivs i WO 94110956. Andra lämpliga material är högkomprimerad cellulosafluffmassa, tissueskikt, nonwovenskikt och absorberande skummaterial. Absorberande fibermaterial bör därvid ha en densitet, med avseende på den fibrösa strukturen, av 0,2- 1,0 glcma. l absorptionsskiktet 124 är anordnat en slits, med en första och en andra skärkant 126,127. Slitsen är anordnad huvudsakligen parallellt med blöjans 101 längdriktning och är belägen huvudsakligen i grenpartiet 108. Slitsen har två ändpunkter 134,135 och en längd, l, mellan ändpunktema 134,135.

Slitsens skärkanter 126,12? är förda isär kring blöjans i längdriktningen sig sträckande mittlinje 128, så att det bildats en båtformad öppning 129 i absorptionsskiktet 124. Vidgningen av slitsen är utförd på ett sådant sätt att skärkanterna 126,12? krökts till en bågform och så att öppningens 129 bredd b, är störst mitt emellan slitsens ändpunkter 134,135 och minskar i riktning mot ändpunkterna 134,135. l det visade utföringsexemplet är öppningen 129 således symmetrisk såväl i längdriktningen, som i tvärriktningen. Även om detta är en föredragen utföringsfonn, är andra utformningar möjliga inom ramen för uppfinningen. Exempelvis kan öppningen 129 ha sitt breddmaximum någon annanstans än vid slitsens mittpunkt. Således kan bredden, b, vara störst närmare någon av slitsens ändpunkter 134,135. »v»|| 10 15 20 25 30 is Blöjan 101 innefattar vidare ett Iàsskikt 130. Figurerna 2a och 2b visar olika utföringsformer av blöjan 101 i figur 1. Låsskiktet 130 har i båda utföringsformerna rektangulär form och är bundet till absorptionsskiktet 124 på ömse sidor om den till en öppning 129 vidgade slitsen. Genom förbindningen mellan làsskiktet 130 och absorptionsskiktet 124, stabiliseras absorptionsskiktet 124 i den krökta skàlform som visas i figur 2a och 2b.

Samtidigt säkerställs att öppningen 129 i absorptionsskiktet bibehålls. Det är självfallet inte nödvändigt för uppfinningen att làsskiktet 130 är rektangulärt.

Således kan làsskiktet 130 exempelvis vara ovalt, eller ha samma form och storlek som absorptionsskiktet 124. För att uppnå den eftersträvade låseffekten, måste emellertid làsskiktet åtminstone vid någon del av öppningen 129 i absorptionsskiktet 124 vara tillräckligt brett för att kunna fästas till de i tvärriktningen på ömse sidor om öppningen 129 belägna delarna av absorptionsskiktet 124. Det är i allmänhet en fördel om vätskeöverföringsskiktet/làsskiktet 130 utnyttjas för att 130 med absorptionsskiktet 124.

Alternativt kan sammanbindningen utföras medelst limning, nålning eller innefattar en termoplastisk komponent, vilken kan sammanbinda vätskeöverföringsskiktet/làsskiktet sömnad. l den i figur 2a visade utföringsformen är làsskiktet 130 anordnat som ett vätskelagringsskikt höljessklktet 103 och absorptionsskiktet 124. Öppningen i absorptionsskiktet 124 är fylld med ett mellan det vätsketäta poröst material 131, exempelvis en porös flbervadd, eller ett skum, vilket porösa material 131 tjänar som vätskeinsläppsmaterial och till att temporärt hålla vätska som avgivits till blöjan men ännu inte hunnit absorberas av absorptionsskiktet 124.

I figur 2b är làsskiktet 130 anordnat som ett vätskeöverföringsskikt mellan det vätskegenomsläppliga höljessklktet 102 och absorptionsskiktet 124. »uran 10 15 20 25 30 av va: VätskeöverföringsskikteUlåsskiktet 130 har lämpligen högre porositet än absorptionsskiktet 124 och har god förmåga att ta emot vätska och fördela vätska över absorptionsskiktet 124, samt förmåga att ge ifrán sig vätska till absorptionsskiktet. Vätskeöverföringsskiktetllàsskiktet 130 utgör även distansmedel mellan vätska som absorberats i absorptionsskiktet 124 och användarens kropp och förhindrar därigenom återvätning, dvs. att redan tillbaka ut genom det absorberad kroppsvätska tränger vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102.

Genom att absorptionsskiktet 124 är slitsat och slitsen är vidgad till en öppning 129, såsom beskrivits i det föregående, uppnås dels att blöjan 101 erhåller en krökt skålform i grenpartiet 108, dels att det bildas en vätskemottagande hålighet i grenpartiet 108. Således erhålls utgående från ett ursprungligen plant absorptionsskikt på ett kontrollerat sätt ett för vätskeupptagning anpassat parti vid det område av blöjan 101 som förväntas först vätas av kroppsvätska. Öppningen 129 fungerar som en brunn som snabbt tar upp kroppsvätska, exempelvis vid urinering. Omgivande absorptionsmaterial tömmer därefter brunnen på ett kontrollerat sätt, varefter den tomma brunnen är redo att ta emot en ny mängd kroppsvätska.

I det visade exemplet är öppningen 129 placerad huvudsakligen vid blöjans 101 grenparti 108 och kommer därvid främst att tjäna som uppsamlingsorgan för den urin som avges till blöjan. Det är emellertid altemativt möjligt att placera öppningen 129 huvudsakligen vid blöjans bakparti 107, varvid öppningen 129 kan fånga upp lösa exkrementer och hålla dem separerade från urin som absorberats längre fram i blöjan. Självfallet kan blöjan förses med två öppningar placerade efter varandra utmed blöjans längsgående mittlinje 128, varvid den främre öppningen tjänar som urinreservoir och den bakre öppningen tjänar som exkrementreservoir.

Absorptionsskiktets 124 tredimensionella form kan självfallet stabiliseras på andra sätt än med de i samband med figurerna 2a och 2b beskrivna Å/ :unna 10 15 20 25 30 519 534 få =.'.'s 'i 1.7 stabiliseringsskikten 130. Exempelvis kan absorptionsskiktet vara förbundet med ett höljesskikt 102,103, eller något annat i blöjan ingående materialskikt.

Förbindningen kan vara utförd på vilket som helst lämpligt sätt, exempelvis genom limning, nålning eller svetsning. Det är även möjligt att stabilisera absorptiönsskiktets 124 tredimensionella form genom aktivering av ett i skiktet 124 ingående bindemedel, exempelvis termoplastiska fibrer.

Det i figur 3 visade inkontinensskyddet 301 har samma principiella uppbyggnad som blöjan i figur 1 och 2 a,b och innefattar således ett första, vätskegenomsläppligt höljesskikt 302, ett andra vätsketätt höljesskikt 303, samt en mellan höljesskikten 302,303 anordnad absorptionskropp 304. De båda höljesskikten 302,303 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 304 och bildar en utskjutande höljeskant 305 kring hela absorptionskroppens 304 periferi. Höljesskikten 302,303 är inbördes förbundna inom den utskjutande höljeskanten 305, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud. De material som används för de olika i inkontinensskyddet 301 ingående komponentema kan väljas på samma sätt som vid den i figurema 1 och 2 a,b visade blöjan. inkontinensskyddet 301 är huvudsakligen timglasformat, med bredare ändpartier 306,30? och ett smalare, mellanliggande grenparti 308. Vidare har inkontinensskyddet 301 två huvudsakligen längsgående, inàtkrökta sidokanter 309,310 och två huvudsakligen tvärgående ändkanter 311,312. inkontinensskyddet 301 är av det slag som är avsett att bäras inuti en användares underbyxor och är för detta ändamål försett med ett fastsättningsorgan 332 i form av ett rektangulärt, längsgående område av självhäftande lim. Den visade utformningen av fastsättningsorganet 332 är enbart avsedd som ett exempel. Således är det möjligt att använda andra former på ett adhesivt fastsättningsorgan, exempelvis andra mönster, eller placeringar för fastsättningsorganet. Även andra typer av fastsättningsorgan, såsom friktionsbelägg, mekaniska fastsättningsorgan såsom kardborrebelägg, l/ »niin 10 15 20 25 30 519 3 34 is klämmor, tryckknappar, fastsättningsflikar, eller liknande kan användas ensamma eller i kombination med adhesiva fastsättningsorgan, eller med varandra. Adhesiva fastsättningsorgan 332 skyddas vanligen innan användning av någon typ av lösgörbart skyddsskikt, exempelvis ett silikonbehandlat pappersskikt, eller liknande.

För att ge inkontinensskyddet 301 en i längdriktningen krökt form och samtidigt åstadkomma att inkontinensskyddet 301 har hög förmåga att uppta en stor vätskemångd under en kort tidsrymd, är en slits med två skärkanter 326,32? anordnad i ett absorptionsskikt 324 i grenområdet 308, varefter slitsen har vidgats så att en öppning 329 är bildad utmed slitsen.

Såsom visas i figur 4 är ett vätskemottagningsskikt 330' anordnat mellan absorptionsskiktet 324 och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302. Ett inkontinensskydd 301 hålls under användning i nära anliggning mot användarens kropp genom trycket från användarens underbyxor. Av komfortskäl, och för att undvika att vätska från absorptionsskiktet 324 kommer i kontakt med användarens hud, bör Vätskemottagningsskiktet 330' vara mjukt och bilda ett distansskikt mellan absorptionsskiktet 324 och användarens kropp. Vätskemottagningsskiktet 330' förhindrar således att inkontinensskyddets 301 yta, genom förekomsten av öppningen 329 i absorptionskroppen 304, känns oregelbunden och obekväm.

Såsom tidigare omtalats kan ett sådant vätskemottagningsskiktldistansskikt 330' fylla flera funktioner. Exempelvis är det, framför allt på inkontinensskydd och blöjor, vanligt att anordna porösa, gäma spänstiga materialskikt som vätskemottagande skikt med hög momentan vätskeupptagningsförmàga. vätskespridnings- och Vidare kan skiktet 330' tjäna som vätskeöverföringsorgan mellan den vätskemottagande ytan på ett absorberande alster och alstrets absorptionskropp. Distansskiktet 330' kan bestå av ett enda skikt eller av flera skikt, exempelvis med inbördes olika sammansättning och/eller olika funktion. Exempel på material som vanligen 10 15 20 25 30 519 334 19 används i distansskikt är polyestervadd, bulkiga nonwovenmaterial, olika typer av laminat, tvärbundna cellulosafibrer, eller liknande. Ett distansskikt skall företrädesvis ha högre porositet än det innanförliggande absorptionsskiktet och bör vara mjukt och behagligt mot användarens kropp.

Vätskemottagningsskiktet 330' kan utnyttjas som stabiliseringsskikt, såsom beskrivits i samband med figur 2b och är därvid bundet till absorptionsskiktet 324 på ömse sidor om öppningen 329.

Absorptionskroppen 304 innefattar vidare, i det visade utföringsexemplet, ett lagringsskikt 330", vilket är placerat mellan absorptionsskiktet 324 och det vätsketäta höljesskiktet 303. Lagringsskiktet 330" vätskespridningsförmåga och kan absorbera och lagra vätska som överförs från absorptionsskiktet 324. Även lagringsskiktet 330" kan utnyttjas som ett stabiliseringsskikt och således vara bundet till absorptionsskiktet 324. har lämpligen god Förutom att vätskemottagningsskiktet 330' och lagringsskiktet 330” kan vara bundna till absorptionsskiktet 324, är det även möjligt att binda dessa skikt till ett intilliggande höljesskikt 302,303.

Figurema 5 och 6 visar en dambinda 501 enligt uppfinningen. Dambindan 501 är uppbyggd huvudsakligen på samma vis som inkontinensskyddet i figurerna 3 och 4. Således innefattar dambindan i vätskegenomsläppligt höljesskikt 502, ett vätsketätt höljesskikt 503, samt en mellan höljesskikten 502,503 anordnad absorptionskropp 504. Höljesskikten 502,503 är inbördes förbundna i en utskjutande höljeskant 505 kring absorptionskroppen 504. figurema 5 och 6 ett Dambindan 501 har huvudsakligen trapetzoid form, med ett bredare framparti 506 ett smalare bakparti 507 och ett mellanliggande grenparti 508. Vidare har dambindan 501 två huvudsakligen längsgående sidokanter 509,510 och två ändkanter 51 1,512. 10 15 20 25 30 519 334 .. :o Dambindan 501 är avsedd att bäras inuti en användares underbyxor och är försett med ett fastsättningsorgan 532 i form av två fyrkantiga områden av självhäftande lim anordnade vid dambindans 501 framkant, samt ett fyrkantigt limomràde vid bakkanten 512. Såsom tidigare omtalats kan en rad olika typer och utformningar av fastsättningsorgan användas för att fästa ett absorberande alster inuti ett par underbyxor. Ett alster som är krökt på det i figur 6 visade sättet har emellertid med fördel fastsättningsorganen anordnade nära kantema för att möjliggöra att det centrala partiet av alstret kan lyftas upp från underbyxoma och därmed närma sig användarens kropp.

Absorptionskroppen 504 innefattar ett absorptionsskikt 524 i vilket är anordnat en slits med en första och en andra skärkant 526,527. Slitsen är huvudsakligen parallell med dambindans 501 längdriktning och är anordnad huvudsakligen i grenpartiet 508, utmed dambindans 501 längsgående mittlinje 528. Slitsarnas skärkanter 526,527 är förda isär på ett sådant sätt att det bildats en bátformig öppning 529 mellan skärkanterna 526,527. Då skärkanterna 526,527 förs isär, kröks absorptionsskiktet 524 såväl i längdriktningen som i tvärriktningen. Graden av krökning styrs dels av slitsens längd, dels av hur mycket slitsen vidgats. I figur 6 visas hur det krökta absorptionsskiktet 524 är vänt så att det bildas en upphöjning 538 vid den av det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 502 täckta ytan av absorptionsskiktet 524. För att skapa en väldefinierad upphöjning 538 vilken under användning kan anligga mot användarens kropp och direkt fånga upp kroppsvätska som lämnar kroppen, är en porös absorptionskropp 540 anordnad i den båtformiga öppningen 529. Den porösa absorptionskroppen utgörs lämpligen av en återfiädrande vadd men även skumkroppar, eller liknande kan användas. Det är vidare möjlig att anordna en upphöjning av det slag som beskrivs i WO 98/22062 i den båtformiga öppningen 529.

Förutom att bidra till formen på dambindans 501 upphöjning 538, tjänar den porösa absorptionskroppen 540 även till att hålla slitsarnas skärkanter 526,527 på ett förutbestämt inbördes avstånd. Härigenom tjänar den porösa :vara 10 15 20 25 30 519 334 " f' -i 21 absorptionskroppen 540 som stabiliseringsorgan för det formade och öppnade absorptionsskiktet 524.

Genom att dambindan är krökt både i längdled och i tvärled, är det centrala partiet av dambindan utmed den vidgade slitsen bågformigt krökt upp ur dambindans plan, såsom visas i figur 6. Detta innebär att det är mindre lämpligt att anordna ett fastsättningsorgan 532 i detta område. Det är nämligen fördelaktigt om dambindans upphöjning 538 är frikopplad från användarens underbyxor och därigenom bättre kan anpassa sig till användarens kropp oberoende av dragkrafter som uppkommer i underbyxoma då användaren rör sig.

Absorptionskroppen 504 i den i figurerna 5 och 6 visade dambindan består av ett enda absorptionsskikt 524. Självfallet kan emellertid ytterligare skikt och komponenter ingå i absorptionskroppen 504, såsom angivits i samband med de tidigare beskrivna utföringsformerna. Det kan exempelvis vara önskvärt att dambindan uppvisar en huvudsakligen slät yta vid det vätsketäta höljesskiktet 503, såsom visas i figur 6b, något som kan underlätta fastsättning i användarens underbyxor. Därvid är ett ytterligare absorberande eller icke-absorberande skikt 545 anordnat mellan absorptionsskiktet 524 och det vätsketäta höljesskiktet 503.

Det slitsade absorptionsskiktet 524 är lämpligen låst i det krökta läget genom att vara svetsat eller limmat till ett eller båda höljesskikten 502,503. Självfallet är det möjligt att använda ett separat låsmedel, exempelvis ett stabiliseringsskikt, för att hålla absorptionsskiktet 524 i det krökta läget med en vidgad öppning 529.

Det i figurema 3 och 4 visade inkontinensskyddet 301, samt dambindan 501 i figurema 5 och 6 kan vara försedda med elastiska organ. Sådana elastiska organ bidrar till att kröka och forma det absorberande alstret och kan dessutom användas för att skapa uppresta barriärer utmed alstrets sidokanter. »niin 10 15 20 25 30 519 334 3272 I figurerna 7-9 visas schematiskt hur ett absorptionsskikt 724 enligt uppfinningen slitsas och formas. I figur 7 visas ett timglasformat, plant absorptionsskikt 724 med längsgående sidokanter 709,710 och tvärgående ändkanter 711,712 och i vilket är anordnat en genomgående rak slits 725.

Slitsen 725 är anordnad i absorptionsskiktets 724 Iängdriktning, huvudsakligen symmetriskt mellan sidokantema 709,710.

I figur 8 visas ett sätt att vidga slitsen 725 till en båtformad öppning 729. Ett flertal sammanhängande absorptionsskikt 724 matas som en kontinuerlig materialbana 742 över en del av mantelytan på en roterande konvex vals 743. I figuren visas hur skärkantema 726,72? förs isär då de passerar över den konvexa valsen 743. Då slitsen vidgas till en öppning 729 formas samtidigt absorptionsskiktet 724 och kröks såväl i Iängdled som i tvärled. Då slitsen 725 vidgas till en öppning 729 förs även sidokantema 709,710 isär varigenom materialbanan 742 breddas utmed slitsen 725. Detta innebär att de enskilda absorptionsskiktens timglasform blir mindre uttalad, såsom kan iakttas på det absorptionsskikt 724 som syns längst till höger i figur 8. För att åstadkomma att slitsen 725 vidgas då den löpande materialbanan 742 passerar över den roterande konvexa valsen, 743, krävs att materialbanan 742 anlígger med ett tryck mot valsen. Detta åstadkommes genom att materialbanan 742 bringas att följa med ett stycke runt valsens 743 periferi, dvs. att materialbanan 742 kröks kring valsen 743.

De enskilda slitsade och formade absorptionsskikten 724 avskiljs från den löpande materialbanan 742 utmed tvärgående delningslinjer 744, vilka markerats med punktlinjer i figur 8.

Det är vanligen lämpligt att fixera absorptionsskiktet 724 i det formade tillståndet. Fixeringen kan exempelvis åstadkommas genom Iimning, eller svetsning av absorptionsskiktet till ett stabiliseringsskikt, eller genom aktivering av ett i absorptionsskiktet ingående bindemedel, exempelvis termoplastiska 11.»- 10 15 20 25 30 723 fibrer. Ett stabiliseringsskikt kan exempelvis vara ett vätskegenomsläppligt höljesskikt eller ett vätsketätt höljesskikt, eller ett skikt som i ett färdigt absorberande alster fungerar som ett förstärkningsskikt, som ett vätskemottagningsskikt, ett vätskespridningsskikt, eller ett ytterligare absorptionsskikt. Ett stabiliserande skikt kan fästas över den vidgade slitsen i absorptionsskiktet, på ena eller båda ytoma av absorptionsskiktet. Ytterligare ett sätt att bibehålla absorptionsskiktets krökning och hålla slitsen vidgad till en öppning, är genom att fylla slitsen med ett fyllmaterial. Ett exempel på ett sådant fyllmaterial är den upphöjningsbildande absorptionskroppen 540 i den i figurema 5 och 6 visade dambindan 501. l figur 9 visas schematiskt olika komponenter som sammanläggs vid bildningen av ett absorberande alster innefattande ett format absorptionsskikt 724 enligt uppfinningen. De i figur 9 visade komponentema är utgör endast exempel pà vanligen förekommande beståndsdelar i ett absorberande alster. Således kan andra komponenter förekomma. Dessutom kan komponenterna vara anordnade i en annan ordning. Det är inte heller nödvändigt att samtliga komponenter anbringas i samband med formningen av absorptionsskiktet 724 på den konvexa valsen. Exempelvis kan ett vaddskikt appliceras över slitsen 725 i absorptionsskiktet 724 innan slitsen vidgas till en öppning 729. Höljesskikt och andra i alstret ingående komponenter kan appliceras efter att öppningen har bildats i absorptionsskiktet. Sammanbindning av olika komponenter kan utföras i samband med att komponentema förs ihop, eller i ett senare processteg.

I figur 9 visas således, på en roterande konvex vals 743, ordnade i riktning bort från valsen 743 med ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 702 innerst, därefter ett absorptionsskikt 724, en vadd 740, ett vätskelagringsskikt 730 och ett vätsketätt höljesskikt 703.

I det i figur 9 visade exemplet kan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 702, vadden eller vätskelagringsskiktet 730 användas som formstabiliserande organ »uni 10 15 20 25 30 519 334 24 i enlighet med vad som beskrivits i samband med de i figurema 1-6 visade utföringsexemplen.

Såsom visas i figur 9 kan den konvexa valsen vara formad som två motställda koner. Altemativt kan valsen vara kontinuerligt krökt i axiell ledd. Det är även möjligt att tänka sig att avståndet mellan valsens mittaxel och dess mantelyta varierar i radiell ledd, så att ett varv kring valsen motsvarar två eller flera slitsar i den löpande materialbanan. En sådan vals kan användas för att vidga flera slitsar i samma absorptionsskikt, eller för att vidga slitsar i efterföljande absorptionsskikt. Det är därvid nödvändigt att synkronisera valsens rotationshastighet med övriga delar av tillverkningsmaskinen.

Absorptionsskiktet 724 kan ha annan ursprungsform än den visade timglasformen, exempelvis rektangulär form. Eftersom absorptionsskiktet breddas då slitsen vidgas, är det i allmänhet föredraget om absorptionsskiktet från början är något smalare utmed slitsen än vid övriga områden av absorptionsskiktet. Såsom tidigare omtalats kan två eller flera slitsar 725 anordnas i samma absorptionsskikt 724. Slitsama kan därvid vara anordnade i inbördes olika skikt och kan vara placerade huvudsakligen parallellt med varandra, eller efter varandra. Genom att anordna slitsar 725 i ett alsters ändpartier, kan även ändpartiema formas på önskat sätt samtidigt som vätskeupptagande och/eller fæces-upptagande reservoirer kan bildas. Det är i slitsama anordnas symmetriskt mellan allmänhet föredraget att absorptionsskiktets 724 sidokanter.

Slitsen 725 kan vara upptagen genom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet erhålls förbättrad innefatta ett absorberande alster.

Vidare kan vätsketransportskikt, och/eller ett vätskelagringsskikt som kan vara slitsade på ett Därigenom vätskeinsläppsförmàga. absorptionsskiktet tillsammans med absorptionsskiktet. »ur-n 10 15 519 334 §II= gjš '25 Formningen av ett absorptionsskikt enligt uppfinningen har i figurema 7-9 visats utförd medelst en konvex, roterande vals. Det är självfallet altemativt möjligt att åstadkomma formningen och vidgningen av en slits i absorptionsskiktet genom att låta absorptionsskiktet passera över en konvex vikplåt, eller över två vinkelställda roterande konventionella cylindriska valsar. l de visade utföringsexemplen är slitsarna utformade som raka skär genom ett absorptionsskikt. En sådan utformning är emellertid inte nödvändig för uppfinningen. Således skall med ”slits” förstås även öppningar som redan innan vidgning och krökning har en viss utsträckning i breddled, såsom visas i figur 10. Det är även möjligt att tänka sig slitsar som vid ändpunkterna vidgar sig till exempelvis en rundad urtagning 1150, eller en kilformig urtagning 1151, såsom visas i figur 11. Även andra former av vidgade ändpartier på slitsarna år givetvis tänkbara, såsom V-snitt, X-snitt, fyrkanter, stjärnor, etc.

Claims (23)

10 15 20 25 30 519 334 26 PATE NTKRAV

1. Ett absorberande alster med en längdriktning och en tvärriktning och innefattande en i ett hölje (102,103) innesluten absorptionskropp (104) varvid höljet (102,103) har en vätskegenomsläpplig yta (102) och en vätsketät yta (103), (104) innefattar absorptionsskikt (124), genom vilket en slits med en första skärkant (126) samt att absorptionskroppen åtminstone ett och en andra skärkant (127) är upptagen, kä n n ete c k n at a v att de båda skärkanterna (126,127) är förda isär varigenom absorptionsskiktet (124) uppvisar en öppning (129) med två ändpunkter (134,135) och en längd (l) mellan ändpunktema (134,135) samt med en bredd (b) vinkelrätt mot längden (I) och varvid öppningens (129) bredd (b) har ett maximum mellan ändpunkterna (134,135), samt vidare att absorptionsskiktet (124) är krökt både i alstrets längdriktning och tvärriktning samt att absorptionsskiktet (124) är låst i den krökta formen medelst ett stabiliseringsmedel (130).

2. Ett absorberande alster enligt krav 1, varvid absorptionsskiktet (124; 324) är krökt i längdriktningen och i tvärriktningen och uppvisar en skålform på den mot höljets vätskegenomsläppliga yta (102; 302) vända ytan.

3. Ett absorberande alster enligt krav 2, varvid absorptionsskiktet (524) är krökt i längdriktningen och i tvärriktningen och uppvisar en upphöjning (538) på den mot höljets vätskegenomsläppliga yta (502) vända ytan.

4. Ett absorberande alster enligt krav 1, 2 eller 3, varvid alstret uppvisar två ändpartier (106,107; 506,507), samt ett mellan ändpartierna (106,107; 506507) beläget grenparti (108; 508) vilket har mindre utsträckning i tvärriktningen än ändpartierna (106,107; 506,507), samt att slitsen är anordnad åtminstone huvudsakligen i grenpartiet (108;508). 10 15 20 25 30 519 334 27

5. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-4, varvid slitsen sträcker sig i alstrets längdriktning.

6. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid skärkanterna (126,127) år belägna, på ett största inbördes avstånd av åtminstone 5 mm.

7. Ett absorberande alster enligt krav 6, varvid stabiliseringsmedlet innefattar ett stabiliseringsskikt (130) vilket är fast förbundet med absorptionsskiktet (124).

8. Ett absorberande alster enligt krav 7, varvid stabiliseringsskiktet (130;330') utgör distansskikt mellan absorptionskroppen (104;304) och höljets vätskegenomsläppliga yta (102; 302).

9. Ett absorberande alster enligt krav 8, varvid distansskiktet (130; 330') är ett poröst vätskemottagningsskikt.

10. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid stabiliseringsmedlet innefattar ett i absorptionsskiktet (124) ingående bindemedel.

11. Ett absorberande alster enligt krav 10, varvid bindemedlet utgörs av termoplastiska fibrer.

12. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid (529) absorptionskropp (540) vilken bibehåller slitsens skärkanter (526,527) på ett stabiliseringsmedlet innefattar en i öppningen anordnad förutbestämt inbördes avstånd. 10 15 20 25 30 519 334 28

13. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid absorptlonsskiktet (124) är ett skikt av cellulosafluffmassa med en densitet av o,2-1,o g/cms.

14. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid alstret är en barnblöja (101) och slitsen har en längd (I) mellan ändpunkterna (134,135) av 15-40 centimeter.

15. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-13, varvid alstret är en vuxenblöja (101) och slitsen har en längd (I) mellan ändpunkterna (134,135) av 20-60 centimeter, företrädesvis ca. 30 centimeter.

16. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-13, varvid alstret är ett inkontinensskydd (301) eller en dambinda (501) och slitsen har en längd (I) mellan ändpunkterna (334,335; 534,535) av 10-40 centimeter, företrädesvis ca. 15 centimeter.

17. En metod för framställning av ett absorptionsskikt (724) för användning i 1-15, absorptionsskikt (724) förses med åtminstone en genomgående slits (725) ett absorberande alster enligt något av kraven varvid ett varigenom bildas en första skärkant (726) och en andra skärkant (727) utmed slitsen (725), kännetecknat (724) förs över en konvex yta, varigenom skärkanterna (726,727) bringas att av att det slitsade absorptionsskiktet förflytta sig isär, varigenom skärkantema (726,727) kröks och det bildas en av skärkanterna (726,727) begränsad öppning (729) utmed slitsen (725).

18. En metod enligt krav 17 varvid den konvexa ytan är en yta på en roterande vals (743).

19. En metod enligt krav 17, varvid den konvexa ytan är en yta på en vikplåt. 10 15 519 334 29

20. En metod enligt något av kraven 17-19, varvid absorptionsskiktet (724) framställs i en kontinuerligt löpande bana (742) från vilken enskilda absorptionsskikt (724) avskiljs.

21. Metod enligt något av kraven 17-20, varvid absorptionsskiktets (724) form efter slitsning och isärförning av de pà ömse sidor om slitsen (725) belägna (726,727) stabiliseras genom sammanbindning av absorptionsskiktet (724) med ett stabiliseringsskikt (730). skärkanterna

22. En metod enligt något av kraven 17-21, varvid absorptionsskiktets (724) form efter slitsning och vidgning av slitsen stabiliseras genom aktivering av ett i absorptionsskiktet (724) ingående bindemedel.

23. Metod enligt krav 22, varvid bindemedlet innefattar termoplastiska fibrer och absorptionsskiktets (724) form stabiliseras genom värmning och åtföljande avsvalning av absorptionsskiktet (724).