SE520685C2 - Absorberande alster med förbättrad passform - Google Patents

Description

25 30 520 685 Dambindor är avsedda att placeras inuti ett par underbyxor, vilkas utformning kan variera. Dambindor kan därvid placeras felaktigt inuti underbyxan. Det finns således risk för att dambindan av misstag placeras för långt fram, eller för långt bak eller något förskjutet i sidled och att hela dambindans absorptionskapacitet och mottagningsyta därför inte utnyttjas optimalt.

Konventionella dambindor hålls i allmänhet kvar i användarens underbyxor medelst tryckkänsligt bindemedel eller friktionsbelägg. Anbringandet av dambindan sker genom att denna sätts på plats i underbyxan varefter denna dras upp på plats. Vid anbringandet av alstret inuti underbyxan är det emellertid svårt att åstadkomma en placering som är optimal i förhållande till användarens kropp. Vanligen utnyttjas underbyxans grenparti för att avgöra var dambindan skall placeras. Eftersom dambindor tillverkas i ett stort antal storlekar och modeller ger grenpartiets läge och utformning en synnerligen osäker indikation på var i underbyxorna en dambinda skall placeras och dambindans funktion under användning blir därigenom inte alltid den önskade.

En annan orsak till att läckage uppstår förbi dambindor fästa inuti användarens underbyxor är att dambindan rör sig tillsammans med underbyxan istället för att följa med användarens kroppsrörelser. Detta innebär att även en dambinda som från början har hamnat rätt i underbyxan i förhållande till kroppen kan dras ur detta läge av underbyxan.

För att söka minska läckage som uppkommer genom att dambindan trycks samman mellan användarens ben, har det blivit vanligt att förse dambindorna med särskilda fastsättningsflikar. Exempelvis är det genom SE 455 668; US 4 285 343; EP 0 130 848; EP 0 134 086 och US 4 608 047 känt att förse dambindor med från de längsgående sidokanterna utskjutande lättböjliga sidoflikar eller vingar. Dessa är avsedda att vid påtagning av dambindan vikas runt kantpartierna på användarens underbyxor och fästas mot underbyxornas utsida. Sidoflikarna utgör i sig ett skydd mot sidokantlåckage 10 15 20 25 30 520 685 och nedsölning av underbyxorna. Dessutom motverkas deformation av dambindans absorptionskropp genom att dambindan är förankrad i underbyxans benkanter och under användandet hålls utsträckt mellan dessa.

En betydande nackdel att förse absorberande alster med sådana fastsättningsflikar är emellertid att det av många användare upplevs generande att fastsättningsflikarna är synliga utanpå underbyxorna. Detta medför även att absorberande alster med sådana fastsättningsflikar exempelvis inte kan användas då användaren är klädd i baddräkt.

En annan nackdel med fastsättningsflikarna är att de är förhållandevis svårhanterliga och kräver många handgrepp för att kunna anbringas på rätt sätt kring underbyxornas benkanter. Det kan vidare, särskilt vid fastsättningsflikar som sträcker sig utmed ett långt stycke av en dambindas sidokanter, vara i det närmaste omöjligt att vika fastsättningsflikarna kring underbyxans krökta benkanter utan att det uppkommer skavande och oestetiska veck i fastsättningsflikarna.

Ett ytterligare problem med dambindor med fastsättningsflikar är att fastsättningsflikarnas eller vingarnas funktion är beroende av underbyxans utformning. Det säger sig självt att en dambinda med fastsättningsflikar samverkar på skilda sätt med en underbyxa med en bred gren jämfört med en underbyxa med mycket smal gren.

Fastsättningsflikar eller vingar på dambindor skyddar underbyxans benkanter från nedsölning men är såsom framgått ovan långt ifrån någon helt tillfredsställande lösning.

För att förbättra Iäckagesäkerheten har det i EP 0 067 465 föreslagits att tillverka en tvådelad dambinda där de båda delarna endast är inbördes förbundna vid sina ändpartier. Den undre delen fästs i användarens underbyxor och den övre delen anligger mot användarens kropp. Tanken är 10 15 20 25 30 520 685 att delarna under användningen skall kunna röra sig något l förhållande till varandra. Rörligheten mellan delarna är emellertid starkt begränsad och den kända dambindan är fortfarande beroende av underbyxornas rörelser. Vidare finns ingen garanti för att den övre delen under användningen hålls i kontakt med användarens kropp.

I PCT/SE96/01061 beskrivs ytterligare ett tvådelat absorberande alster där de båda delarna är rörliga i förhållande till varandra. Även detta kända alster har begränsad rörlighet mellan delarna och är i viss mån beroende av underbyxornas rörelser.

Ett sätt att söka minska risken för kantläckage orsakat genom deformation av dambindan under användningen, är att förse dambindan med en förformad upphöjning, en så kallad hump, vilken under användning av dambindan är avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan pà detta sätt fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta. En upphöjning underlättar vidare för användaren att placera alstret i korrekt position i förhållande till kroppen. I det franska patentpublikationen FR-A-2 653 328 beskrivs en dambinda med en hump i form av en central, längsgående cylindrisk upphöjning.

Ett vanligt sätt att skapa en upphöjning har varit att helt enkelt bygga upp den genom att anordna en större mängd absorptionsmaterial inom området för upphöjningen. Eftersom det absorptionsmaterial som förekommer oftast är så kallad cellulosafluffmassa, faller emellertid en sådan upphöjning samman och förlorar sin form då den väts. För att åstadkomma en upphöjning som är tillräckligt stor även i vått tillstånd, måste en upphöjning bestående av cellulosafluffmassa innefatta så mycket absorptionsmaterial att den i torrt tillstånd är alldeles för hög hård och obekväm att bära. 10 15 20 25 30 520 685 Det är även känt att man kan åstadkomma en artikel med en upphöjning vänd mot användaren genom att placera ett formningselement ovanpå den absorberande kärnan. Nackdelen är att detta stör vätsketransporten ner till den absorberande och vätskehållande absorptionskärnan och att läckage kan uppstå för att formningselementet ej har tillräcklig insläppskapacitet och temporär hållandeförmàga. Det har exempelvis föreslagits att använda ett skummat material i upphöjningen. Det har emellertid visat sig svårt att uppnå en skummad struktur med tillräckligt öppna porer för ett bra vätskeinsläpp in i denna samtidigt som materialet skall ha så stor hållandeförmåga att vätska ej pressas ut vid belastning från användaren exempelvis när denne sätter sig ned.

Ett annat exempel på upphöjning beskrivs i det svenska patentet 507 798. En sådan upphöjning har förutsägbar form, såväl före som under användning, samt bibehåller sin form oberoende av användarens rörelser och av den vätning alstret utsätts för. Upphöjningen är anatomiskt utformad, viket innebär att den är förhållandevis smal för att under användning skjuta in något mellan användarens blygdläppar, utan att orsaka obehag för användaren. Även om en sådan upphöjning fungerar väl för sitt ändamål, har det visat sig, att då upphöjningen träffas av stora mängder kroppsvätska under en relativt kort tidsperiod, finns det risk för att en del av vätskan rinner på upphöjningens utsida och strömmar ut förbi det absorberande alstrets sidokanter. Sådant läckage kan exempelvis inträffa då användaren av en dambinda suttit eller legat ned under en längre tidsperiod och sedan plötsligt reser sig upp. Då användaren sitter eller ligger ned händer det nämligen att en förhållandevis stor mängd mensvätska samlas i användarens vagina. Vid en plötslig förändring av kroppsställningen kan hela den uppsamlade vätskemängden avges på en gång. En smal upphöjning av det slag som beskrivs i SE 507 798 har därvid inte tillräckligt stor yta för att kunna ta emot 10 15 20 25 30 520 685 och absorbera hela vätskemängden på en gång, varför sådana plötsliga vätskeflöden ofta leder till läckage.

I EP 0 335 252 och EP 0 335 253 har det föreslagits att förse ett absorberande alster med ett deformationselement. Deformationselementet påverkas av de tvärgående sammantryckande krafterna mellan en användares lår. Syftet med deformationselementet är att detta under användningen skall bukta ut ett parti av alstret i riktning mot användarens kropp. Det är emellertid omöjligt att helt styra eller förutse den form alstret kommer att anta för varje enskild användare. Dessutom är det inte möjligt att säkerställa kontakten mellan användarens kropp och alstret yta, eftersom graden av utbuktning helt och hållet bestäms av hur mycket alstret trycks samman i tvärled. l US 4 804 380 beskrivs ett absorberande alster, vilket uppvisar en permanent tredimensionell form. Alstret har ett ändparti med flat eller konkav form och ett ändparti som är försett med en upphöjning. Det flata eller konkava ändpartiet är avsett att placeras utanför användarens venusberg och ändpartiet innefattande upphöjningen är avsett att passa in mot användarens skinkor. Den tredimensionella utformningen av alstret erhålls genom att vika en tämligen styv absorptionskropp. För att få upphöjningen att vara permanent, förses alstrets baksida i det ändparti som skall uppvisa upphöjningen med en limyta. När upphöjningen skapats bibehålls den med hjälp av Iimmet.

På marknaden finns absorberande alster som har en permanent tredimensionell, båtliknande form och där ytterskalet utgöres av ett formgjutet polymerskum.

En väsentlig nackdel med permanent tredimensionella produkter är att det är svårt att förpacka en styv tredimensionell produkt. Sådana produkter blir utrymmeskrävande under transport och försäljning och det kan vara 10 15 20 25 30 520 685 generande för en användare att bära omkring en dambinda eller ett inkontinensskydd som inte går att vika och därför inte kan döljas i handen eller i värsta fall inte en går ner i handväskan.

I EP 155 515 beskrivs hur ett absorberande alster, sàsom en dambinda ges ett skålformigt utseende genom att elastik appliceras i förspänt tillstånd vid alstrets längsgående sidokanter. Användandet av elastik komplicerar tillverkningen och risken finns att den avsedda elastiska effekten går förlorad i samband med förpackningen av alstret eller då detta förvaras i vikt förpackningstillstånd.

Det är tidigare känt att utforma plana absorberande alster som vid applicering intar en tredimensionell väsentligen skålliknande form. Ett exempel på detta beskrivs i US 4 655 759. l denna visas en långsträckt dambinda, som består av ett skikt av absorberande material, ett flexibelt vätsketätt ytterskikt samt ett vätskegenomsläppande innerskikt. Dambindan är försedd med ett par genom prägling upptagna kanaler, varvid kanalerna är belägna på ömse sidor om en längsgående mittaxel och sträcker sig i en bågformig bana över absorptionsmaterialskiktet De båda' banoma bildar tillsammans en timglasliknande form central placerad över bindan. Före användning är dambindorna väsentligen plana men då de appliceras på användaren viks de till en skålliknande form, dvs. med vätskestoppande uppstående sarger utanför kanalerna. En nackdel med denna skålliknande konstruktion är att sargen håller dambindans mittparti på avstånd från användarens genitalier och från användaren avgiven vätska strömmar ej direkt in i det absorberande alstret utan kan rinna på ytan, varvid risken är uppenbar att vätska kan hitta en oönskad transportväg i form av något litet veck eller liknande och rinna rakt ut i sid- eller längled från produkten. Präglade kanaler i en absorptionskropp har vidare den nackdelen att vätskeutbredningen i absorptionsskiktet störs och att absorptionsmaterial utanför kanalerna ej utnyttjas, vilket ökar risken för lokal Övermättnad och åtföljande läckage fràn de delar av absorptionsskiktet som utnyttjas. 10 15 20 25 30 520 ess Ovan har i huvudsak berörts tidigare kända dambindor och olika problem förknippade med dessa. Vad som sagts ovan är emellertid även tillämpligt på tillhör samma inkontinensskydd. Även blöjor för barn och vuxna problemområde vad gäller passform i grenen och upptagning av vätska i en absorptionskropp.

Såsom framgått av ovanstående har under en lång följd av år gjorts stora ansträngningar för att söka lösa alla problem förknippade med absorberande alster, såsom dambindor. Även om mycket förbättringar gjorts är alla tidigare kända lösningar förknippade med en del nackdelar.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Genom föreliggande uppfinning har åstadkommits ett förbättrat absorberande alster av i inledningen nämnt slag. Alstret enligt uppfinningen utmärks främst av att det förstyvande området (6) är i plant tillstånd före alstrets användning och innefattar ett första förstyvande delområde (61) i frampartiet ( 1), att det förstyvande första delområdet (61) i frampartiet (1) har en bredd, som åtminstone på något ställe i alstrets längdriktning överstiger avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske, och att alstret innefattar ett långsträckt absorberande grenomràde (63), vilket är avsett att anbringas i användarens gren över dennes genetalier och vilket är absorptionsfunktion genom fritt val av utformat för optimal absorptionsmaterial och uppbyggnad, och att det absorberande grenområdet (63) är anslutet till det första delområdet (61) och hålls på plats medelst detta för undvikande av att det absorberande grenområdet glider bakåt och ur avsett läge över användarens genetalier när användaren rör sig. 10 15 20 25 30 520 ess Ett absorberande alster enligt uppfinningen har ett antal fördelar. Det är plant före användning och det är därför inga problem att förpacka, lagra och transportera nämnda alster. Det förstyvande första delområdet har en bredd som åtminstone på något ställe överstiger avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske, vilket har den fördelen jämfört med konventionella absorberande alster, såsom dambindor, att alstret inte okontrollerat flyttas bakåt i användarens gren när denne rör sig och bringas ur avsett läge med nedsatt funktion som följd.

Enligt en utföringsform är det absorberande grenområdet mindre styvt än det första förstyvande delelementet.

Enligt en ytterligare utföringsform utmärks uppfinningen av att nämnda absorberande grenomràde i förhållande till nämnda förstyvande område är mjukt och eftergivligt vid uppträdande användningspåkänningar.

Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det absorberande grenelementet utgöres av annat material än i det första delområdet.

Det är känt att avståndet mellan nämnda muskelsenor är mycket lika för alla människor. Fetma påverkar givetvis bredden mellan låren men bredden mellan muskelgrupperna är densamma och de är dessa som gör att ett alster kan upplevas som om det skaver. Fettvävnaden lägger sig utanpå musklerna men bidrar inte till den eventuella känslan av obehag. Avståndet mellan nämnda muskelsenor är detsamma oberoende av om användaren är smal, normalviktig eller överviktning. Ett absorberande alster enligt uppfinningen intar automatiskt en tredimensionell skålliknande form i ett område i frampartiet intill grenpartiet när alstret med det förstyvande första delområdet spänns in mellan nämnda muskelsenor. Det har visat sig att det som avgör 10 15 20 25 30 520 easy 10 om en användare upplever obehag i form av tryck eller skavning mot lårens insidor, är om det absorberande alstret under användning har en bredd som i det kritiska området avsevärt överstiger avståndet mellan muskelsenorna i ljumskpartiet och om alstret i området som är beläget mittför nämnda muskelsenor är styvt . Detta avstånd har befunnits vara mellan cirka 25-45 mm. Det har visat sig att ett alster med en bredd som under användning överstiger 40mm i det kritiska området av flertalet användare upplevs som obekvämt att bära. Däremot upplevs det sällan obehagligt att ett absorberande alster trycker mot eller trycker undan fettvävnad som kan förekomma i användarens grenområde.

Det har överraskande visat sig att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor ej förändras under en människas livstid. Små blöjbarn har således motsvarande kritiska avstånd, vilket enligt föreliggande uppfinning kan utnyttjas för framställande av barnblöjor som sitter bättre på plats vid användning. Detsamma gäller givetvis för vuxenblöjor. Det skall påpekas att nämnda kritiska avstånd mellan muskelsenorna är tillämpligt även för män, som uppvisar samma avstånd mellan nämnda muskelsenor.

Ett enligt uppfinningen utformat alster är anpassat till användarens anatomi.

Utformningen av det första förstyvande delområdet med en bredd som åtminstone på något ställe överstiger avståndet mellan användarens muskelsenor mittför ljumskarna medför att ett alster under användning hakar fast i användarens ljumskar och därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben. Detta år annars ett vanligt problem vid konventionella alster eftersom användarens benrörelser ofta matar alstret bakåt.

Enligt en utföringsform kännetecknas alstret enligt uppfinningen av att det absorberande grenelementet innefattar eller utgöres av ett absorberande skummaterial. Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av 10 15 20 25 30 520 685 11 att det absorberande grenelementet innefattar eller utgöres av fluffmassa av cellulosa.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av , att det absorberande grenområdet innefattar superabsorberande material, som är uppblandat i ett i grenområdet ingående material, såsom fluffmassa eller absorberande skum, eller som är anbragt ett eller flera lager i det absorberande grenområdet.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det första förstyvande delområdets sidokanter i alstrets framparti divergerar i riktning från grenpartiet åtminstone ett stycke in över frampartiet.

Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det förstyvande delelementets sidokanter i riktning från grenområdet bildar spetsig vinkel med en linje i alstrets längdriktning. En spetsig vinkel har visat sig vara lämpligt ur komfortsynpunkt då vid en sådan vinkel alstret kan bromsas upp i sin bakåtglidning när användaren rör sig utan att skav uppstår vid nämnda muskelsenor vid användarens ljumske.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det förstyvande första delområdet sträcker sig in i övergången mellan alstrets framparti och grenparti och att det förstyvande första delområdet i nämnda övergång har en bredd av i storleksordningen 15-45 mm.

Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda bredd av det förstyvande första delområdet i övergången mellan grenpartiet och frampartiet är i storleksordningen 20-35 mm.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda bredd av det förstyvande första delområdet i övergången mellan grenpartiet och frampartiet är i storleksordningen 25-30 mm. 10 15 20 25 30 520 easy 12 Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att ett andra förstyvande delelement sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti och att det andra förstyvande delelementets sidokanter i riktning från grenpartiet divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det andra förstyvande delelementet har en från dettas ändkant i bakpartiet och i riktning mot grenpartiet sig sträckande urtagning, varigenom alstret vid användning bibringas ett veck utefter alstrets längdriktning i nämnda urtagning, vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfàra.

Enligt en annan utföringsform utmärks uppfinningen av att det förstyvande andra delelementet har ett långsträckt genomgående andra hål, vilket sträcker sig i alstrets längdriktning och längs alstrets mittlinje, varigenom alstret vid användning bibringas ett veck utefter alstrets längdriktning längs nämnda andra hål, vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfåra och därigenom stabiliserar alstret på plats på användaren.

Enligt en utföringsform är det andra delområdet utformat av samma material som det första delområdet. Enligt en utföringsform är det andra delområdet utformat med samma styvhet som det första delelementet.

Lämpligen har det första förstyvande delelementet en styvhet på i storleksordningen 1-15N mätt enligt ASTM D 4032-82. Denna metod ”Circular Bend Procedure" finns utförligt beskriven i EP 336 578.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda förstyvande delområden utgöres av komprimerade delområden av en sammanhängande och i ett stycke utformad materialkropp, vilken mellan nämnda delområden bildar nämnda absorberande grenområde. 10 15 20 25 30 520 685 13 Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen därvid av att nämnda förstyvande delområden utgöres av komprimerade och i komprimerat tillstånd bundna delområden av en i ett stycke utformad kropp av skummaterial.

Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av att åtminstone ett av nämnda förstyvande delområde utgöres av ett separat delelement.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda förstyvande delområde även tjänar som absorberande element och utgöres av ett antal inbördes förbundna tissueskikt med mellan skikten anbragt superabsorberande material i partikei eller fiberform.

Enligt en utföringsform utmärks uppfinningen av att det förstyvande första delelementet utgöres av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15-0,75 g/cm3 och en ytvikt av i storleksordningen 100-400 g/mz.

Nämnda torrformade fibermatta beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv. Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att den torrformade fibermattan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringats önskad reducerad styvhet och önskad töjbarhet.

Ett sätt att med mycket stor noggrannhet forma tunna fiberbanor för användning som absorptionselement i absorberande alster beskrivs i den svenska patentansökan 0101393-7. Fiberbanorna bildas genom luftläggning av fibrer, varvid separata luftströmmar innehållande fibrer matas till ett antal n olika mattbildarhjul, där n är ett heltal som är minst 2. Separata banskikt formas på respektive mattbildarhjul. Fiberbanan bildas genom att nämnda banskikt nedströms mattbildarhjulen sammanlägges till en gemensam 10 15 20 25 30 520 ess 14 fiberbana, som genom tillverkningssättet bibringas mycket hög tillverkningsnoggrannhet.

Tillverkningshastigheten och därmed banhastigheten kan vara mycket hög och önskad tillverkningsnoggrannhet vid den aktuella banhastigheten uppnås genom val av tillräckligt högt antal n mattbildarhjul. Fiberbanor kan med detta tillverkningssätt tillverkas mycket tunna och med mycket hög noggrannhet.

Enligt en utföringsform kännetecknas alstret enligt uppfinningen av att det förstyvande första delområdets sidokanter, vilka divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets framparti är anordnade att bilda en vinkel mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-550, företrädesvis i storleksordningen 45°. Med denna geometri i och kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet fås en effektiv upphakning utan att användaren upplever något obehag i form av skav eller liknande.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det absorberande grenområdet är anslutet till det andra förstyvande delområdet och hålls på plats av detta för undvikande av framåtglidning av alstret när användaren rör sig. Med uttrycket ”anslutet till" avses att grenområdet är direkt eller indirekt förbundet med det första förstyvande delområdet resp. det andra förstyvande delområdet.

Med uttrycket förstyvande område avses att ett område på något sätt förstärkts för att detta område skall vara styvare än alstret i övrigt. Denna förstärkning kan utgöras av ett separat förstärkande element som även tjänar som absorberande element eller som ett helt separat förstyvande element, som enbart har förstyvande funktion och som kan utgöras av ett i förhållande till alstret i övrigt styvt element av exempelvis papper eller plast, vilket element kan vara uppbyggt av ett eller flera materialskikt av samma eller olika material. Alternativt kan det förstyvande området åstadkommas genom 10 15 20 25 30 520 685 15 att alstret i detta område förstyvats med extra bindemedel mellan enskilda materiallager. Alternativt kan alstret utgöras av material som är permanent komprimerbart åtminstone i det område som skall förstyvas, varvid lämplig komprimering sker vid alstrets tillverkning för åstadkommande av önskad styvhet i det aktuella området. l det följande kommer i beskrivningen utrycken förstyvande område och förstyvande element att omväxlande användas, varvid lämpligaste uttryck har valts för att på respektive textställe klargöra vad som avses. l efterföljande patentkrav användes emellertid endast uttrycket förstyvande område i betydelsen av såväl förstyvande område som förstyvande element. Det absorberande grenomràdet kan utgöras av ett avgränsat område av alstret, exempelvis ett parti av en större i alstret ingående enhet, eller av ett separat element, dvs. ett separat absorberande grenelement.

Det absorberande grenomràdet resp. grenelementet i alstret enligt sistnämnda utföringsform upphakas således både baktill och framtill i övergången mellan grenparti och framparti resp. i övergången mellan grenparti och bakparti, varigenom ett vid användning mycket stabilt, välfixerat och samtidigt bekvämt alster erhålles.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda anslutning av det första förstyvande delområdet till grenomràdet utgöres av en förbindning via ett i alstret ingående förbindelseelement.

Enligt en utföringsform utgöres nämnda förbindelseelement av det vätsketäta skiktet.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda förbindelseelement utgöres av ett elastiskt töjbart element, varigenom grenomràdet kan röra sig relativt det första delområdet och genom verkan av elastiken tenderar att återgå till sitt ursprungliga läge. 10 15 20 25 30 520 685 16 Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda anslutning av det andra förstyvande delområdet till grenområdet utgöres av en förbindning via ett i alstret ingående förbindelseelement.

Enligt en utföringsform utgöres därvid nämnda förbindelseelement av det vätsketäta skiktet.

Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen vidare av att nämnda förbindelseelement utgöres av ett elastiskt töjbart element, varigenom grenelementet kan röra sig relativt det andra delelementet och genom verkan av elastiken tenderar att återgå till sitt ursprungliga läge.

Ytterligare fördelaktiga utföringsformer av alstret enligt uppfinningen framgår av efterföljande patentkrav.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas med hänvisning till utföringsexempel, som visas på bifogade ritningar.

Därvid visar: Figurt en planvy av ett absorberande alster i enlighet med en första utföringsform.

Figur2 visar ett snitt längs linjen ll-ll i figur 1 men i krökt användningstillstånd.

Figur3 visar en i förhållande till utföringsformen enligt figur 1 något modifierad utföringsform av ett alster enligt uppfinningen i planvy.

Figur 4 visar ett snitt längs linjen lV-lV i figur 3. 10 15 20 25 30 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10 Figur 11 Figur 12 Figur 13 Figur 14 520 685 17 visar i planvy en tredje utföringsform av alstret enligt uppfinningen. visar i planvy en fjärde utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret. visar i planvy alstret enligt figur 6 från motsatta sidan. visar ett snitt längs linjen VIII-Vlll i figur 6 men i krökt användningstillstånd. visar i perspektiv och i användningstillstånd alstret enligt den fjärde och även i figur 6-8 visade utföringsformen. visar i planvy en femte och i förhållande till utföringsformen enligt figurerna 6-9 något förenklad utföringsform. visar i planvy ett absorberande alster enligt uppfinningen och i form av en blöja. visar i planvy en sjätte utföringsform av alstret enligt uppfinning sedd mot den sida som vid alstrets bruk anligger mot användaren. visar i planvy ytterligare en utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret. visar ett snitt längs linjen XIV-XIV i figur 13. 10 15 20 25 30 520 685 18 UTFÖRINGSEXEMPEL I figur 1 och 2 visas ett alster enligt uppfinningen i form av en dambinda eller inkontinensskydd. Alstret är långstráckt med en längdriktning och en tvärriktning. Alstret har ett framparti 1, ett bakparti 2 och ett mellan nämnda partier beläget grenparti 3. Det i figur 1 och 2 visade alstret innefattar ett vätskegenomsläppligt innerskikt 4, vilket vid alstrets användning är avsett att mot vara vänt mot användaren. som anligger direkt lnnerskiktet, användarens hud, är lämpligen utformat av ett mjukt, textilliknande material.

Exempel på lämpliga vätskegenomsläppliga material är olika typer av fibertyg, s.k. nonwoven. Andra exempel pä lämpliga material är perforerade plastfilmer. Även nät och stickade eller vävda textilier samt kombinationer och laminat av nämnda material kan användas som innerskikt. Exempel pà innerskikt för dambindor är laminat av olika nonwoven och laminat av nonwoven och perforerade plastfilmer. Det vätskepermeabla skiktet kan även vara integrerat med underliggande dränerings- eller absorptionsskikt, exempelvis kan en skumplast med öppna porer och med en densitetsgradient i djupled tjäna som ytskikt och som dräneringsskikt och/eller absorptionsskikt.

Det absorberande alstret har vidare ett vätsketätt ytterskikt 5. Detta utgöres vanligen av ett tunt plastskikt, exempelvis av polyeten. Det är även möjligt att behandlats Speciellt om det använda vätskegenomsläppligt material, vilket med hydrofoberingsmedel för att göra det vätsketätt. absorberande alstret är förhållandevis stort kan det vara lämpligt om ytterskiktet förutom att det är vätsketätt även är ånggenomsläppligt.

Andningsbara och ànggenomsläppliga men vätskeogenomträngliga material för användning i absorberande alster, såsom blöjor, inkontinensprodukter, dambindor, är tidigare känt. Andningsbara material kan utgöras av perforerade plastfilmer, som beskrivs i US 5,628,737, eller av mikroporösa plastfilmer, som beskrivs i exempelvis EP-A-0238200. Ett annat exempel på andningsbara material är s.k. non-woven, som är luft och ànggenomsläppligt 10 15 20 25 30 520 ess, 19 och som eventuellt behandlats med medel för att förbättra vätsketätheten, såsom beskrivs i EP-A-O196654. Vid absorberande alster som sluter tätt åt mot användaren är behovet av luft- och ånggenomsläpplighet viktigt.

I det absorberande alstret ingår ett som helhet med 6 betecknat förstyvande element, vilket består av ett första förstyvande delelement 61 i frampartiet och ett andra från det första delelementet 61 åtskilt andra förstyvande delelement 62 i bakpartiet. Mellan de båda delelementen 61 ,62 är anbragt ett absorberande grenelement 63, vilket i det här visade utföringsexemplet samverkar med nämnda delelement och bildar en i längdriktningen sammanhängande enhet med en nyckelhålsliknande form. Det första och 61,62 grenelementet är alla förbundna med ett elastiskt element i form av en elastiskt töjbar film 64, vilken överbryggar ett parti av det första delelementet andra förstyvande delelementen samt det mellanliggande 61, grenelementet 63 samt ett parti av det andra förstyvande delelementet 62. Det elastiska elementet kan även utgöras av längsgående elastiska trådar, vilka förbinder de båda förstyvande delelementen 61,62 och det mellanliggande absorberande grenelementet 63. l alstret ingår även ett vätskegenomsläppande och isolerande skikt 7, vilket har en nyckelhålsliknande form men med större utbredning såväl i längdled som tvärled än den av det första och andra delelementen 61,62 samt grenelementet 63 bildade enheten. Ytterskiktet 5 och innerskiktet 4 sträcker sig med kantpartier utanför det isolerande skiktet runtom detta och är inbördes förenade längs dessa kantpartier för bildande av ett hölje kring nämnda sammanhängande enhet och det isolerande skiktet 7. Mittför grenpartiet 3 sträcker sig det av inner- och ytterskiktet bildade höljet i sidled utåt för bildande av flexibla sidoflikar 8,9,s.k. vingar, vilka är avsedda att anbringas kring grenpartiet pà användarens underbyxa för att skydda underbyxans kantpartier mot neclsölning. Lämpligen är vingarna 8,9 försedda med bindemedelsbeläggning, vilket i figur 1 antytts med hänvisnings- beteckningarna 10,11, på ytterskiktet 5, varigenom vingarna kan fästas kring 10 15 20 25 30 520 685? 20 underbyxans grenparti. Det isolerande skiktet 7 är, såsom framgår av figur 2 beläget omedelbart innanför innerskiktet 4, och är främst avsett för att snabbt släppa igenom avgiven kroppsvätska till det underliggande absorberande grenelementet 63 och bilda ett vätskeisolerande skikt för att reducera s.k. återvätning från det absorberande elementet 63 till det mot användaren direkt anliggande innerskiktet 4.

Det isolerande skiktet kan exempelvis utgöras av ett luftlagt och med bindemedel eller termofiber sammanbundet fibermaterial med låg densitet, vilket saluförs under benämningen LDA (low density airlaid). Under det isolerande skiktet 7 är sett från det vätskepermeabla innerskiktet 4 anbragt 63. Detta är i det här utföringsexemplet av alstret enligt uppfinningen utformat för att uppta och Det grenelementet 63 kan vara utformat av ett material som har mindre kapillärer det absorberande grenelementet visade kvarhålla i huvudsak all avgiven kroppsvätska. absorberande än det ovanför belägna isolerande skiktet 7 och därför suger vätska från det isolerande skiktet och hindrar återvätning av vätska från det absorberande grenelementet till det isolerande elementet och till innerskiktet 4, som vid alstrets användning förblir väsentligen torrt. Först när det absorberande grenelementet är mättat på vätska kan transport ske från det absorberande elementet till det isolerande skiktet.

Det vätskeisolerande skiktet 7 och det absorberande elementet kan givetvis utformas av andra material än som angivits ovan. Det väsentliga är att det absorberande elementet 63 har högre vätskeaffinitet än det vätskeisolerande skiktet 7 så, att vätska transporteras från det isolerande skiktet till det absorberande elementet men ej omvänt.

Det vätskeisolerande skiktet kan exempelvis utgöras av ett s.k. multibond nonwoven, dvs ett fibertyg där fibrer är bundna med såväl bindemedel som med smältbindningar. Detta kan även innehålla fibrer eller partiklar av ett 10 15 20 25 30 520 ess 21 långsamt verkande superabsorberande material och/eller ett Iukthämmande superabsorberande material.

Det absorberande grenelementet 63 är i det visade utföringsexemplet utformat mindre styvt än de förstyvande delelementen 61,62 för att i görligaste mån undvika att det absorberande grenelementet ger upphov till skav vid uppträdande sammanklämningskrafter i sidled orsakade av användarens lår i grenområdet. Det absorberande grenelementet 63 kvarhålles på avsedd plats på användaren medelst de förstyvande delelementen 61,62.

Med uttrycket förstyvande område avses att ett område på något sätt förstärkts för att detta område skall vara styvare än alstret i övrigt. Denna förstärkning kan utgöras av ett separat förstärkande element som även kan tjäna som ett kompletterande absorberande element eller som ett helt separat förstyvande element, som enbart har förstyvande funktion och som kan utgöras av ett i förhållande till alstret i övrigt styvt element av exempelvis papper eller plast, vilket element kan vara uppbyggt av ett eller flera materialskikt av samma eller olika material. Alternativt kan det förstyvande området åstadkommas genom att alstret i detta område förstyvats med extra bindemedel mellan enskilda materiallager. Alternativt kan alstret utgöras av material som är permanent komprimerbart åtminstone i det område som skall förstyvas, varvid lämplig komprimering sker vid alstrets tillverkning för åstadkommande av önskad styvhet i det aktuella området. Sistnämnda utföringsexempel beskrivs närmare nedan.

Eftersom det absorberande grenelementet 63 är förbundet med de förstyvande delelementen 61 och 62 medelst en elastiskt töjbar film 64 kan grenelementet 63 förflyttas relativt det första delelementet 61och/eller det andra delelementet 62 mot verkan av den elastiska filmen 64. 10 15 20 25 30 520 ess 22 I alstret enligt uppfinningen uppbär de förstyvande delområdena (delelementen) 61,62 alstrets form vid dettas användning och håller genom sin form och styvhet alstret på avsedd plats med det förstyvande första elementet 61 framför användarens gren och det andra förstyvande elementet 62 bakom användarens gren. Det absorberande grenområdet 63, vilket kan utgöras av ett separat absorberande element 63 som i det i figur 5 visade utformas med avseende på önskad utföringsexemplet, optimalt absorptionsförmåga eftersom det absorberande elementets styvhetsegenskaper är av underordnad betydelse. Det väsentliga är att grenområdet 63 har hög absorptionskapacitet. Man behöver således inte kompromissa med andra egenskaper. Lämpligen är det absorberande grenområdet utformat så, att det väsentligen utfyller det tillgängliga utrymmet i användarens gren. Så att volymen i användarens gren utnyttjas. l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 har det förstyvande delelementet 61 en bredd M som är anpassad till avståndet mellan två speciella muskelsenor på ömse sidor om användarens gren mittför ljumskarna. Dessa muskelsenor ingàr i den muskelgrupp som har sitt ursprung på insidan av bäckenbotten och sitt fäste längs låret. Denna muskelgrupp består av musklerna Adductor Bre'vis, Adductor Lo'ngus, Gra'silis och Adductor Magnus. Det är, såsom nämnts ovan, känt att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor är mycket lika för alla människor. Detta mått är i storleksordningen 25-45 mm. Undersökningar har visat att 80% av alla kvinnor har ett mått på 30-32 mm mellan nämnda muskelsenor. När nämnda bredd M väsentligen överensstämmer med avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren kommer alstret att vid dettas användning hakas fast med övergångspartiet mellan muskelsenorna och kvarhållas i detta läge. Frampartiets båda sidokanter divergerar i riktning framåt på alstret från nämnda övergångsområde 12. Därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben. Detta är ett vanligt problem vid konventionella dambindor eftersom användarens benrörelser ofta matar dambindan bakåt. 10 15 20 25 30 520 ess 23 Bredden M har i det visade utföringsexemplet markerats på det första förstyvande områdets 61 kant närmast övergångsområdet 12. Bredden M , såsom det markerats på ritningen kan understiga avståndet mellan nämnda muskelsenor vid användarens ljumske. Det väsentliga är att det första förstyvande delområdet någonstans i alstrets långdriktning har en bredd som överstiger nämnda avstånd mellan muskelsenorna, så att alstret vid dettas användning bromsas upp av det första förstyvande området när användaren rör sig och alstret har en dendens att glida bakåt.. l det här visade utföringsexemplet varierar bredden utefter de divergerande kanterna på det första förstyvande området 61. Divergerande kanter, såsom i det här visade utföringsexemplet, är lämpligt men inte nödvändigt för alstrets funktion utan det väsentliga är att det första förstyvande delområdets bredd överstiger nämnda avstånd mellan muskelsenorna. Det förstyvande första delelementet skulle således kunna vara exempelvis rektangulärt.

I figur 1 har en vinkel mellan en linje i alstrets långdriktning och var och en av nämnda sidokanter betecknats med ot. Vid en stor vinkel a, exempelvis i närheten av 90° kan frampartiets kanter komma att skava mot användarens ljumskar och ben och därigenom skapa obehag för användaren. Ju mindre vinkeln a är desto större är risken att alstret skall glida bakåt in mellan användarens ben. Vid en vinkel understigande 30° är denna risk oacceptabelt stor. En vinkel mellan 35-45° ger den bästa avvägningen mellan fasthållning och komfort. En vinkel på cirka 45° har befunnits vara speciellt gynnsam.

Ett absorberande alster, såsom en dambinda, enligt uppfinningen är utformad med en mot användarens anatomi anpassad grenlängd. I en dambinda enligt uppfinningen har utnyttjats att de allra flesta kvinnor har en storleksordningen 80-100 mm. Det absorberande grenlängd på i grenelementet 63 har därför utformats med en motsvarande grenlängd G på i storleksordningen 70-120 mm, dvs. avståndet från övergångsområdet 12 till 10 15 20 25 30 520 ess 24 början av' bakpartiet. Utefter grenen, där användarens kroppsform är väsentligen plan, kan dambindan enligt uppfinningen vara utformad med viss styvhet i sidled för att inte okontrollerat deformeras i sidled och bilda veck. En speciellt viktig aspekt vid ett alster enligt föreliggande uppfinning är emellertid att grenelementet 63 är väsentligt mjukare och mer följsamt än det stela förstyvande delelementet 61. Detta är såsom beskrivits ovan fastklämt mellan muskelsenor mittför ljumskarna på användaren eller alternativt fasthåller grenelementet 63 på avsedd plats. Eftersom grenelementet 63 i den här anbragt framför nämnda muskelsenor och därigenom beskrivna utföringsformen även utgör en väsentlig del av dambindans absorptionskapacitet är det väsentligt att kunna utnyttja tillgängligt utrymme mellan användarens ben i grenen. Dambindans bredd i grenomràdet begränsas framtill av avståndet mellan nämnda muskelsenor mittför användarens ljumskar. l riktning bakåt från nämnda övergångsområde till slutet av grenpartiet kan bredden av grenelementet 63 och därmed det absorberande elementet öka kontinuerligt till i storleksordningen 1,5 gånger bredden i övergàngsområdet 12 mellan grenpartiet och frampartiet utan risk för att grenelementet deformeras genom sammanklämning och skaver användaren i grenen.

Det absorberande grenelementet 63 kan utgöras av ett absorberande skummaterial, som är elastiskt komprimerbart och som därigenom efter sammanklämning tenderar att återgå till sin ursprungliga form. Det absorberande grenelementet kan även vara utformat av en kombination av ett skummaterial och ett eller flera andra material.

Det absorberande grenelementet 63 kan vidare vara utformat av fluffmassa av cellulosa, eventuellt i kombination med andra material, såsom högabsorberande material.

Ovan beskrivna utformning av området i och kring övergångs-området 12, dvs. bredden av det första förstyvande delelementet eller delområdet, 10 15 20 25 30 520 665 25 utformningen av det första delelementet, den valda grenlängden G på 63,storleken på förstyvningselementet 62 till alstret enligt uppfinningen ger alstret god grenelementet vinkeln a samt på det andra passform och stabilitet i anbragt läge på användaren. Detta är av synnerligen stor vikt för alstrets funktion inte minst av det skälet att vätpunkten p.g.a. kroppsläget av användarens genitalier i längdriktningen av grenområdet kan variera. Eftersom det tillgängliga utrymmet kring vätpunkten är mycket begränsat till bredd och längd är en optimal placering och upphakning i detta läge av det förstyvande och absorberande första delelementet 61 nödvändigt. Detta uppnås genom ovan beskrivna utformning av alstret.

Förekomsten av det elastiska elementet , i det visade utföringsexemplet i form av en elastisk film 64, medför att grenelementet 63 kan förflytta sig relativt det förstyvande första delelementet 61 vid uppträdande drag- eller vridpåkänningar och därefter tenderar att återgå till sitt ursprungliga läge genom verkan av elastiken.

Hakningseffekt uppnås vid nämnda muskelsenor även när bredden M på alstret något understiger avståndet mellan nämnda muskelsenor mittför ljumskarna. Frampartiets båda kantpartier divergerar i riktning framåt och alstret kan glida bakåt något tills kantpartierna hakas fast mellan nämnda muskelsenor. Bredden M på det första förstyvande elementet skall på något ställe i alstrets längdriktning utefter nämnda första delelement överstiga 15- 45 mm för god upphakning. En bredd av det första delelementet i övergången mellan detta och grenområdet på lämpligen i storleksordningen 15-35 mm och företrädesvis mellan 25-30 mm har visat sig fungera väl på en utföringsform av det slag som visas i figur 1. Sistnämnda avstånd passar de flesta användare. l alstret i den i figur 1 visade utföringsformen ingår, såsom ovan nämnts, även ett andra förstyvande delelement 62, som är anbragt i alstrets bakparti och som sträcker sig ett stycke in över detta från grenpartiet. Det förstyvande 10 15 20 25 30 520 685 26 andra delelementet 62 har en från dettas ändkant och i riktning mot grenpartiet sig sträckande urtagning 13, varigenom alstret kan vika sig utefter en längsgående linje L i urtagningen och varigenom det förstyvande elementet bildar ben 14 och 15, som är belägna på ömse sidor om urtagningen och som blir mer flexibla än det andra delelementet i övrigt.

Benen 14 och 15 kan genom val av urtagningens bredd göras inbördes rörliga i höjdled. Denna urtagning 13 är för alstrets anpassning och följsamhet till kroppen mycket viktig. Det veck som vid alstrets användning bildas i urtagningen kan tränga in i användarens stjärtfåra och ger därigenom ett mycket gott skydd mot läckage via stjärtfåran, vilken typ av läckage är vanligt förekommande vid användning av konventionella produkter när användaren ligger på rygg. Vidare möjliggör urtagningen 13 att nämnda ben 14,15 på förstyvningselementet kan förskjutas inbördes i höjdled vid olika kroppsrörelser, exempelvis när användaren går. l det i figur 1 visade utföringsexemplet är urtagningen 13 kilformig och symmetriskt belägen i förhållande till alstrets längsgående symmetrilinje L samt bildar en vinkel ß på i storleksordningen 20°. Denna vinkel kan variera inom vida gränser men är givetvis beroende av bakpartiets 2 utformning. Vid en väsentligt bredare utformning av bakpartiet, såsom i utformningen enligt figur 5 kan nämnda vinkel ß variera mellan i storleksordningen 10-120°, företrädesvis mellan 15-40°.

Det förstyvande andra delelementet 62 kan vara utformat av samma material som det första delelementet 61. Det andra delelementet kan oberoende av materialval i förhållande till det första delelementet vara utformat med samma styvhet som det första delelementet eller med lägre styvhet. Det första delelementet 61 kan vara väsentligen formstabilt vid förekommande användningspåkänningar och ändå fungera utan att upplevas som obekvämt.

Det andra förstyvande elementet 62 måste emellertid ha en viss flexibilitet för att fungera tillfredsställande. 10 15 20 25 30 520 ess 27 Det absorberande grenelementet 63 tjänar i det visade utföringsexemplet även som alstrets huvudsakliga absorptionselement och har förutom hög absorptionsförmåga lämpligen även hög vätskespridande förmåga för snabb spridning av från användaren i det trånga grenområdet mittför användarens genitalier mottagen kroppsvätska över hela grenpartiet. Även de förstyvande delelementen 61 och 62 kan vara utformade av vätskeabsorberande material. De förstyvande delelementen kan lämpligen vara utformade att vid absorption svälla i djupled och i huvudsak bibehålla sin geometri i alstrets tvärriktnlng, vilket medför att det förstyvande delelementen bibehåller sin passform och fasthållning i förhållande till användarens kropp under hela alstrets användning. De förstyvande elementen 61 och 62 kan utformas med svällningsförmåga i djupled och åtföljande hög mycket hög absorptionskapacitet.

Enligt en lämplig utföringsform utgöres de förstyvande och absorberande delelementen 61 och 62 av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15-0,75 g/cma och med en ytvikt av i storleksordningen 200-400 g/mz. En torrformad fibermassa i form av en fibermatta beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv.

Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet.

Ett sätt att med mycket stor noggrannhet forma fiberbanor för användning som absorptionselement i absorberande alster beskrivs i den svenska patentansökan 0101393-7. Fiberbanoma bildas genom luftläggning av fibrer, varvid separata luftströmmar innehållande fibrer matas till ett antal n olika mattbildarhjul, där n är ett heltal som är minst 2. Separata banskikt formas på respektive mattbildarhjul. Fiberbanan bildas genom att nämnda banskikt nedströms mattbildarhjulen sammanlägges till en gemensam fiberbana, som genom tillverkningssättet bibringas mycket hög tillverkningsnoggrannhet. 10 15 20 25 30 520 685 28 Tillverkningshastigheten och därmed banhastigheten kan vara mycket hög och önskad tillverkningsnoggrannhet vid den aktuella banhastigheten uppnås genom val av tillräckligt högt antal n mattbildarhjul. F iberbanor kan med detta tillverkningssätt tillverkas mycket tunna och med mycket hög noggrannhet.

Fibermattan för bildande av de förstyvande och absorberande delelementen 61 och 62 kan bestå av en blandning av cellulosafiber och viscosfiber, varvid förekomsten av sistnämnda fibrer ger fibermattan en högre våthàllfasthet än en fibermatta av enbart cellulosafibrer. Fibermattan för bildande av de förstyvande och absorberande delelementen kan även innehålla syntetiska hållfasthet värmebehandling för smältning av nämnda syntetiska smältfibrer. kan öka genom fibermattans smältfibrer varigenom De absorberande och förstyvande elementen kan även formas av skummaterial.

Ett ytterligare exempel på förstyvande och absorberande material är ett laminat i ett eller flera lager av tissue och superabsorberande material (SAP).

De såsom absorberande element och eventuellt även som förstyvningselement tjänande materialet eller kombination av olika material kan innehålla SAP i fiberform, partikelform eller som skum.

Genom val av komprimeringsmönster kan även fibermattans töjbarhet varieras. Den torrformade fibermattan kan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringas önskad reducerad styvhet och önskad töjbarhet.

Vidare kan endast specifika zoner mönsterkomprimeras i syfte att ge enbart dessa zoner en annan töjbarhet och styvhet än de förstyvande och absorberande delelementen 61 och 62 i övrigt. Pà samma sätt kan givetvis de förstyvande delelementen 61 och 62 över hela sin utbredningsyta vara komprimerade men med olika mönster i olika zoner. Genom förekomsten av 10 15 20 25 30 520 685 29 förstyvande delelement 61 och 62 som på ett enkelt sätt genom val av! mönsterkomprimering kan ges önskad styvhet och önskad töjning i olika. zoner och där styvhets- och töjningsegenskaper kan väljas väsentligen fritt i dessa zoner har genom föreliggande uppfinning erhållits ett nytt och icke tidigare känt sätt att kontrollera och styra formbildningen av ett för upptagande av kroppsvätskor avsett absorberande alster.

Såsom nämnts ovan kan de förstyvande delelementet 61 och 62 väljas av material med hög svällningsförmåga i djupled, vilket åstadkommits genom kraftig komprimering av fibermattan i samband med dennas framställning. I torrt tillstånd är fibermattan hårdkomprimerad och styv vilket ger de formade och kroppsanptassade delelementen en mycket god stabilitet i anbragt läge på användaren samt en mycket hög spridningsförmåga, varigenom de förstyvande delelementens totala absorptionskapacitet kan utnyttjas optimalt och läckage orsakad av lokal Övermättnad i dessa områden i hög grad elimineras. Vid absorption av vätska sväller de förstyvande delelementen 61 och 62 i huvudsak i djupled men givetvis sväller nämnda delelement något även i övriga riktningar. När de kroppsanpassade förstyvande delelementen sväller erhålles faktiskt en ytterligare förbättrad kroppsanpassning, vilken bidrar till alstrets stabilitet och följsamhet till användarens kroppsform när de förstyvande delelementens styvhet vid absorption och åtföljande svällning minskar.

De förstyvande första och andra delelementen 61 och 62 kan vara utformade av icke-absorberande material och enbart tjäna för fasthållning av alstret på användaren och i synnerhet hålla det absorberande grenelementet 63 på rätt plats för optimal funktion.

För att fungera på önskat sätt har det förstyvande elementet i torrt tillstånd en styvhet pà i storleksordningen 1-15N mätt enligt ASTM D 4032-82. Denna metod “Circular Bend Procedure” är utförligt beskriven i EP 336 578. 10 15 20 25 30 .HJO 520 685 30 Det förstyvande och absorberande delelementet kan även utgöras av ett laminat av flera fibertygsskikt eller tissue-skikt, vilka är inbördes fixerade för ökad styvhet och vilka kan ha högabsorberande material, exempelvis i partikelform, mellan enskilda lager. Fixeringen av de enskilda lagren till varandra kan ske med bindemedel, såsom adhesiv eller smältfibrer, med värme eller mekaniskt.. Även de högabsorberande partiklarna kan bidra till bindningen. Styvheten styrs genom val av antalet lager och mängd av ingående bindemedel samt genom val av högabsorberande material och hur dettas klibbförmága utnyttjas. Även förstyvande och absorberande delelement av detta slag kan bibringas olika styvhet och olika töjningsförmåga i olika zoner av delelementens utbredningsyta. Dessa egenskaper kan även i detta fall styras med hjälp av komprimeringsmönster. Denna komprimering kan kombineras med tillsats av värme, vilken tillsats kan variera i olika zoner. Vidare kan bindemedel anbringas l olika mönster för styrning av de förstyvande delelementens formning vid användning. Olika fukttillsats i olika områden i samband med komprimering är en ytterligare parameter för att styra alstrets formning under användning.

Ett annat exempel på uppbyggnad av en som såväl absorptions- som förstyvnadselement tjänande enhet är flera skikt av LDA, dvs. skikt av samma slag som i dränerings- och isolationsskiktet 7. Skikten av LDA i absorptions- och förstyvnadselementet är emellertid mycket hårdare bundet såväl inom som mellan enskilda skikt. Denna bindning åstadkommes genom hårdkomprimering av LDA-skikten och lämpligen genom att använda såväl smältfibrer som latex, s.k. multibond-teknik. Även vid denna utformning kan styvhet och töjbarhet styras genom val av komprimeringsmönster samt genom variation av värmetillsats i olika zoner. 10 15 20 25 30 520 685 31 Ytterligare materialexempel utgör blandningar av LDA och HDA (High Density Airlaid) eventuellt i kombination med andra materialskikt, såsom tissue.

I samtliga ovan beskrivna materialexempel kan mönsterkomprimering användas, varvid exempelvis gångjärnseffekter kan uppnås utefter komprimeringslinjer eller komprimeringszoner.

Mönsterbildningen kan ske i samband med komprimering av absorptions- och förstyvningselementet. Alternativt kan mönsterkomprimering ske i ett separat steg efter slätkomprimering. Exempelvis kan man använda ett banmaterial av ett ämne utformat på något av ovan beskrivna sätt och slätkomprimerat som utgångsmaterial för förstyvnings- och absorptions- element, vilket mönsterkomprimeras på önskat sätt och i beroende av vilken typ av Efter mönsterkomprimering utskärs enskilda produkter. Mönsterkomprimering och alster och storlek av detta som skall tillverkas. utskärning av separata absorptions- och förstyvningsdelelement kan ske i en kombinerad skär- och mönsterkomprimeringsenhet.

De förstyvande delelementen kan såsom beskrivits ovan även tjäna som absorptionselement, dvs som komplement till alstrets absorberande grenelement 63.

Uppfinningen innefattar även utformningar där de förstyvande delelementen 61 och 62 är icke-absorberande. Syftet med en sådan utformning är att delelementen enbart skall utgöra förstyvande formelement.

De båda delelementen 61,62 kan ha olika absorptionsegenskaper. Styvheten kan också vara olika för det första resp. det andra förstyvande delelementet. Exempelvis kan det främre delelementet förstyvande vara icke-abssorberande och ha endast en förstyvande funktion för att hålla alstret på plats. 10 15 20 25 30 520 685 32 Det främre förstyvande delelementet 61 kan vara avsett för urinabsorption och det bakre förstyvande delelementet 62 kan vara avsett för absorption av faeces och mensvätska. Vid en sådan utformning kan det absorberande grenelementet enbart tjäna som volymreservoar och exempelvis utgöras av en vaddstruktur med förmåga att snabbt uppta stora vätskemängder. Det absorberande grenelementet kan inom ramen för uppfinningen även utgöras av ett hålrum.

Uttrycket förstyvande delelement skall utöver tolkningen att det utgör ett helt separat element även innefatta tolkningen att samtliga i alstret ingående materiallager, bindemedel, mm. i områden för den önskade förstyvningen tillsammans bildar det önskade förstyvningselementet. Exempelvis skall en såsom första förstyvande delelement tjänande enhet med ovan angivna mått och med ovan beskrivna geometri med i sig otillräcklig styvhet innefattas i uppfinningen om erforderlig förstyvning uppnås genom sammanbindningen med övriga materiallager i området för detta första förstyvande delelement 61.

Den i figur 3 och 4 visade utföringsformen skiljer sig från den i figur 1 och 2 visade utföringsformen endast därigenom att ett elastiskt organ 16 år anbragt i förspånt tillstànd i alstrets längdriktning och centralt utefter alstrets bakparti 2. I figur 3 och 4 har använts samma hänvisningsbeteckningar som i utföringsformen enligt figur 1 och 2.

Det elastiska organet 16 är anbragt centralt i urtagningen och sträcker sig i bakpartiet något förbi benens 14 och 15 ändar och åt andra hållet ett stycke in över grenpartiet. Det elastiska organet är anbragt på in- eller utsidan av det vätsketäta ytterskiktet och förbundet med detta och/eller övriga i alstret ingående skikt. Det elastiska organets utsträckning är inte kritisk utan kan variera något i förhållande till det i figur 3 visade utföringsexemplet. Ett syfte med det elastiska organet 16 är att detta vid alstrets användning skall dra 10 15 20 25 30 520 685 33 samman närliggande materialpartier och kröka alstret i riktning uppåt mot användarens kropp för bättre anliggning mot denna. Ett annat syfte är också att initiera och bilda det veck 17, som vid alstrets användning är avsett att tränga in ett stycke i användarens stjärtfåra och förhindra läckage av kroppsvätska bakåt längs stjärtfåran, vilket läckage annars kan uppträda när användaren ligger på rygg. l den i figur 5 visade utföringsformen har de detaljer som svarar mot liknande figur 1-4 hänvisningsbeteckningar. Alstret i utföringsformen enligt figur 5 är försett med ett väsentligt bredare bakparti 2. Alstret skiljer sig vidare från de ovan delar i utföringsformerna enligt försetts med samma beskrivna utföringsformerna genom att vingar för fastsättning kring grenpartiet av användarens underbyxor saknas. I utföringsformen enligt figur 5 saknas även ett elastiskt element som förbinder delelementen med det det absorberande grenelementet. Detta är här anslutet till de båda förstyvande delelementen medelst det vätsketåta ytterskiktet 5.

Det absorberande grenelementet 63 och för övrigt även det vätskeisolerande skiktet i området mittför grenelementet är inneslutet i ett hölje bildat av det vätsketäta ytterskiktet 5 och det vätskegenomsläppliga innerskiktet 4. I utföringsformen enligt figur 5 är längsgående elastiktrådar 65 förspänt anbragta på innerskiktet 4 i de båda yttre kantpartierna för sammandragning av nämnda hölje längs det absorberande grenelementet. Tvärs grenelementet 63 är på det vätskegenomsläppliga skiktet förspänt anbragt tvärgående elastiska tràdar 66. Dessa sträcker sig i sidled utanför grenelementet. Vid alstrets användning kommer genom verkan av främst de tvärgående elastiska trådarna 66 det vätskeogenomträngliga skiktet 5 att dras upp kring det absorberande elementets sidokanter. De längsgående elastiska trådarna 65 bidrar till att hålla alstrets kantpartier vid det absorberande grenelementet i anliggning mot användarens hud. De elastiska trådarna 65 och 66 bidrar således till ökad säkerhet mot läckage i 10 15 20 25 30 520 685 34 alstrets sidled i grenomràdet och ger även det absorberande elementet 63 ökad stadga och formstabilitet.

Det förstyvande andra delelementet 62 sträcker sig med sina benpartier 14,15 in över bakpartiet 2. Det förstyvande andra delelementets 62 yttre sidokanter 18,19 vid benen 14,15 divergerar från grenpartiet in över bakpartiet. Nämnda yttre kantsidor 18,19 ändrar i ett bakre övergångsomràde 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2 abrupt riktning i förhållande till kantsidorna 22,23 på förstyvningselementet i alstrets grenparti.

Syftet med de i riktning bakåt på bakpartiet 2 divergerande kantsidorna 18.19 på det förstyvande andra delelementet 62 är att alstret förutom att hakas fast i övergången 12 mellan framparti och grenparti även skall upphakas baktill i övergångsområdet mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2, varigenom alstret vid användning blir mycket stabilt och välfixerat på användaren samtidigt som det genom sin kroppsanpassning till form, storlek och geometri upplevs som bekväm för användaren. På ritningen har en vinkel mellan alstrets längdriktning och respektive yttre kantsida 18,19 betecknats med y. Denna vinkel bör för god upphakningsfunktion ej understiga cirka 30°. Vidare bör vinkeln för att inte upplevas som obekväm ej överstiga cirka 60°.

Avståndet G mellan övergängsomràdena 12 och 20 är anpassat till en användares grenlängd och såsom nämnts ovan i anslutning till utföringsformerna enligt figur 1-4 är detta avstånd G lämpligen i storleksordningen 70-120 mm. Såsom nämnts ovan har det väsentligen plana området av kvinnors gren mittför genitalierna en längd på i storleksordningen 80-100 mm, dvs. alla kvinnor har väsentligen samma storlek i detta plana område. Det har visat sig att ett grenmått G på alstret av i storleksordningen 70-120 mm fungerar bra på de flesta användare. Ju större vinklarna a och fy är och ju styvare det förstyvande elementet är desto viktigare blir det att grenmåttet på alstret överensstämmer med längden av 10 15 20 25 30 szojess 35 den avsedde användarens plana grenparti mittför dennes genitalier om alstret inte skall upplevas som obekvämt.

Det kan således vara lämpligt att i beroende av val av styvhet och nämnda vinklar vara lämpligt att ha ett storlekssortiment av alstret enligt uppfinningen så, att olika användare kan prova sig fram till en med avseende på mått och vinklar givetvis alla här beskrivna passande storlek. Detta gäller utföringsformer av uppfinningen men är speciellt viktigt när alstret är avsett att hakas upp såväl framtill som baktill. Kravet på storleksanpassning ökar också för samtliga utföringsformer ju styvare de förstyvande delelementen 61 och 62 är.

Det förstyvande andra delelementet 62 i utföringsformen enligt figur 5 har en urtagning 13. Denna är liksom i övriga ovan beskrivna utföringsexempel kilformig men har större vinkel ß som i figur 5 är trubbig. Vinkeln ß kan varieras inom vida gränser mellan i stoleksordningen 10-120°. Hur stor urtagning 13 som önskas beror på vilken funktion som önskas av benen 14 och 15 och på vilken absorptionskapacitet som önskas i alstrets bakparti 2.

Ju mindre vinkeln ß vid samma bredd på bakpartiet i sin helhet och med samma vinkel y ju bredare blir benen 14,15, vilket i sin tur medför ökad styvhet i bakpartiet och även ökad absorptionskapacitet om det andra delelementet är absorberande.

Urtagningens storlek påverkar även höjden på vecket 17. Denna höjd på vecket samt formningen av bakstycket 2 beror även på förspänningen och utsträckningen av det elastiska organet 16.

Det i figur 5 visade utföringsexemplet av alstret enligt uppflnningen kan tjäna som exempelvis nattbinda. Denna utföringsform är liksom övriga utföringsformer även lämplig som inkontinensskydd. Denna typ av skydd 10 15 20 25 30 520 easy 36 skall kunna klara att snabbt ta emot stora vätskemängder, som med hög strömningshastighet avges från användaren.

Ett alster av det i figur 5 visade slaget kan i kombination med en stödjande underbyxa eller med en speciell för uppbärande av alstret anpassad elastisk byxa tjäna som blöja för upptagande av såväl urin som faeces. Om alstret skall tjäna som blöja bör urtagningen 13 vara förhållandevis stor motsvarande i huvudsak vad som visas i figur 5 för att avgiven faeces skall kunna upptas i bakpartiets urtagning 13.

Mittför nämnda urtagning 13 kan alstrets hölje bestående av innerskiktet 4 och ytterskiktet 5 vara utformat med ett bälgliknande veck (ej visat) med en öppning mot användaren för upptagande av faeces i den medelst bälgvecket bildade påsen.

I figurerna 6-9 visas en lämplig utföringsform av ett alster enligt uppfinningen.

Denna utföringsform överensstämmer i mångt och mycket med utföringsformerna enligt figur 1-4 och de mot samma delar i ovan beskrivna utföringsformer svarande delarna har på ritningen försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

I utföringsformen enligt figur 6-9 är grenelementet 63 förbundet med det första delelementet 61 medelst en kort elastisk remsa 641, varigenom grenelementet 63 och det första delelementet är något förflyttbara från varandra mot verkan av den elastiska remsan. Den elastiska remsan kan ersättas av elastiska band eller trådar.

Ett sätt att utöver anordnandet av de förstyvande delelementen ytterligare minska risken för kantläckage orsakat av att dambindan under användning deformeras är att förse dambindan med en upphöjning, en så kallad hump, vilken upphöjning eller hump har betecknats med 240. Upphöjningen eller humpen är under användning av dambindan avsedd att anligga mot 10 15 20 25 30 520 685 37 användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan därigenom fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta.

I den i figurerna 6-9 visade utföringsformen åstadkommes humpen med ett humpformningselement 24, vilket såsom tydligast framgår av figur 8 är anbragt under det absorberande grenelementet 63 innanför det vätskeogenomträngliga ytterskiktet 5. Placeringen av humpformnings- elementet medför flera fördelar. Insläpp av kroppsvätska störs ej av ett humpmaterial i omedelbar anslutning till användarens genitalier utan de närmast användarens genitalier belägna delarna kan optimeras med avseende på insläpps- och absorptionsförmåga.

Den valda placeringen av humpformningselementet under det absorberande grenelementet i kombination med placeringen längs alstrets grenparti medför även den positiva effekten att humpformningselementet bidrar till att alstret vid anbringandet på användaren kröker och formar sig på önskat sätt. l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet bildas, såsom framgår av figur 9, en inflexionspunkt 27 framför vilken, dvs. i alstrets framparti, alstret är konkavt åtminstone utöver ett parti närmast nämnda övergång 12. Bakom nämnda inflexionspunkt, dvs. längs alstrets grenparti blir alstret i området mittför humpformningselementet 24 konvext, dvs. det absorberande grenelementet 63 kröks i detta område uppåt, såsom tydligast framgår av figur 8 och 9.

Humpformningselementet 24 utgöres exempelvis av en icke absorberande syntetvadd, vilken har fjädrande egenskaper. Ett sådant humpformnings- element behåller sin form och funktion även när materialet är i vått tillstånd.

Humpformningselementet kan även bestå av ett skummat material, polyuretanskum eller liknande. 10 15 20 25 30 520 ess 38 Eftersom det humpbildande materialet i den visade utföringsformen är beläget under det absorberande grenelementet 63 kan det humpbildande materialet vara vätskeabsorberande. Vid en sådan utformning är det lämpligt att välja ett material som har större kapillärer än vad det absorberande grenelementet 63 har så att vätska kan transporteras till det humpbildande materialet först när grenelementet är mättat på vätska. Även ett humpbildande absorberande fiberskikt som har fjädrande egenskaper endast i torrt tillstånd kan således användas i en sådan konstruktion eftersom materialet är väsentligen torrt ända till det egentliga absorptionselementet är mättat på vätska. Placeringen av det humpbildande elementet 24 under såväl det förstyvande som absorberande elementet innebär således ett flertal väsentliga fördelar.

Det upphöjningen 240 bildande elementet har långsträckt form och sträcker sig i det visade utföringsexemplet över hela grenpartiet. Längden av upphöjningen kan variera mellan cirka 20-120 mm.

Superabsorberande material, exempelvis i partikel eller fiberform, kan vara anbragt i humpen för att efter hand lyfta denna i samband med upptagande av mensvätska eller urin.

Det upphöjningen formande elementet 24 är smalare än alstret i övrigt i grenområdet. Därigenom möjliggöres att i sidled kringliggande partier 25,26 av alstret i övrigt kan forma sig kring det upphöjningen formande elementet 24. Lämpligen är det upphöjningen formande materialet även tjockare än omkringliggande områden 25,26.

I figur 8 har för àskådlighets skull alstrets visats i krökt tredimensionell form.

Ett absorberande alster av det i här beskrivna slaget är givetvis alltid tredimensionellt i traditionell mening, dvs. det har längd bredd och tjocklek. 10 15 20 25 30 520 ess 39 Med termen tredimensionell form avses här emellertid att alstret måste vara krökt på något sätt så att det anpassats till användarens kroppsform.

Med termen planform avses här att alstret är väsentligen plant. Det i figur 6 och 7 visade alstret är enligt denna definition väsentligen planformigt trots att det elastiska organet drar ihop materialskikten i urtagningen 13 mellan benen 14,15_ Alster i planform enligt figur 6 och 7 kan enkelt förpackas, exempelvis i stapel i en kartong eller påse och ändå vid påtagning utan några som helst åtgärder bringas att inta en kroppsanpassad tredimensionell form, såsom visas i figur 8 och 9.

Genom sin speciella konstruktion med bredden på det främre förstyvande mellan nämnda muskelsenor, delelementet överstigande avståndet utformningen av det humpformade elementet 24, verkan av det elastiska organet 16 samt de förstyvande delelementens 61,62 styvhet och geometriska form är alstret kroppsanpassat och predestinerat att vid hantering anta en till användarens kroppsform anpassad tredimensionell form enligt figur 8 och 9. l det visade utföringsexemplet har de förstyvande och tillika absorberande delelementen 61 och 62 över hela sina utbredningsytor samma styvhetsegenskaper. Därigenom uppstår över de förstyvande delelementens utbredningsytor normalt inga okontrollerade veck, som skulle kunna ge upphov till okontrollerad och oavsiktlig vätskeströmning. l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 initieras en krökning eftersom alstret i sin helhet här ändrar sitt böjmotstând, p.g.a. att det första förstyvande delelementet har sin ände kring denna övergång. Det första förstyvande delelementet är här som smalast med ett mätt M som kan vara anpassat till avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren eller mindre än sistnämnda avstånd. I denna övergång 12 bildas en inflexionspunkt 27 10 15 20 25 30 520 685 40 framför vilken alstret är konkavt och skålformigt medan det bakom denna inflexionspunkt 27 antar konvex form. l utföringsformen enligt figur 9 är det humblldande elementet är avrundat framtill utefter en linje 28. Därigenom initieras att det första förstyvande delelementet 61 i frampartiet anta en jämnt avrundad skålform såsom framgår av figur 9. Även i övergàngsområdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2 är det humpbildande elementet 24, vilket i den visade utföríngsformen sträcker sig fram till nämnda övergångsområde 20, avrundat vid sin bakre ände.

Därigenom uppstår inga oönskade veck utan övergången mellan det konvexa grenpartiet och de kring vecket 17, formad av det elastiska organet 16, nedåt sluttande båda sidopartierna av bakpartiet 2 blir jämn och slät utan oönskade veck.

Den av humpformningselementet 24 bildade upphöjningen 240 har även den fördelen att det in i användarens stjärtfåra sig sträckande vecket ej sträcker sig för abrupt och långt in och ger upphov till skav. Humpen ger i övergàngsområdet mellan grenpartiet och bakpartiet en mjuk övergång även i detta avseende.

I samtliga ovan beskrivna utföringsformer är det lämpligt att alstret på utsidan av sitt vätskeogenomträngliga ytterskikt 5 är försett med en tryckkänslig adhesiv . Denna har i figur 7 markerats med adhesivsträngar 29, vilka före alstrets användning på konventionellt sätt är täckta av en med släppmedel behandlad täckremsa 30. Även om alstret enligt uppfinningen är kroppsanpassat är det för säker fasthållning lämpligt att ha en tryckkänslig adhesiv på alstrets vätskeogenomsläppliga utsida för samverkan med användarens underbyxa, vilken bidrar till att hålla alstret i avsett läge på användaren.

Enligt en utföringsform (ej visad på ritningen) kan alstret sättas fast mot eller med användarens kropp med bindemedel med samverka resp. 10 15 20 25 30 520 685 41 eller kan vara det enda fastsättningsmedlet men detta kan även användas i kombination med friktionsbeläggning. Friktions- bindemedel tryckkänsligt adhesiv avsett för fastsättning mot användarens byxa.

I figur 10 visas en i förhållande till utföringsformen enligt figur 6-9 något modifierad utföringsform. De mot liknande detaljer i utföringsformen enligt figur 6-9 svarande delarna i alstret enligt figur 10 har försetts med samma hänvisningsbeteokningar.

Det i figur 10 visade alstret är tillverkningsmässigt enklare än utföringsformen enligt figur 6-9. Alstret enligt figur 10 saknar längsgående elastik i urtagningen 13 mellan benen 14 och 15 på det förstyvande elementet 6.

Vid användning av ett alster enligt figur 10 viks bakpartiet 2 utefter linjen L trots avsaknaden av det elastiska organet. Även i detta fall fås således efter vikning av bakpartiet utefter linjen L en förstyvning av bakpartiet.

Böjstyvheten ökar efter alstrets vikning längs linjen L, vilket medför att alstrets bakparti blir stabilare. Det längs linjen L bildade vecket kommer vid alstrets användning att tränga in ett stycke i användarens stjärtfåra och därigenom bidra till att alstret sitter på plats i sidled samtidigt som vecket fångar upp eventuell kroppsvätska som rinner i användarens stjärtfåra.

Alstret enligt figur 10 skiljer sig vidare från utföringsformen enligt figur 6-9 genom att det humpbildande elementet 24 har raka ändkantsidor samt samma bredd längs hela sin längd. Det humpbildande elementet är lämpligen så tjockt att alstret mittför upphöjningen 240 blir minst dubbelt så tjock som omkringliggande områden 25,26.

Det humpbildande elementet kan i samtliga utföringsformer vara sllitsat i längdriktningen, varigenom humpen lättare kan expandera. 10 15 20 25 30 520 685 42 l figur 11 visas en utföringsform i form av en blöja. Denna har ett framparti 40 ett grenparti 41 samt ett bakparti 42. Den visade utföringsformen av ett alster i form av en blöja enligt föreliggande uppfinning är till det yttre utformad på konventionellt sätt. Frampartiet 40 och bakpartiet 42 är avsedda att vid blöjans påtagning anbringas kring användarens midja och försiutas i anbragt läge medelst tejpflikar 43,44. Blöjan visas i figur 11 schematiskt i planform från insidan och är försett med ett hölje i form att vätskegenomsläppligt innerskikt 45, lämpligen av fibertyg, s.k. nonwoven, och ett ytterskikt av tunn plastfilm (ej visad), lämpligen av polyeten, innanför innerskiktet är antytt en av förstyvande delelement 61,62 och av ett absorberande grenelement 63 uppbyggd väsentligen timglasformad enhet. l grenpartiet har utefter kantpartiet anbragts benelastik 47,48, som är avsedd att vid blöjans användning sluta tätt kring användarens lår. l figur 11 visas schematiskt förstyvande delelement 61,62 och ett absorberande grenelement 63 av samma slag som beskrivits i ovan beskrivna utföringsexempel. De mot liknande delar i ovan beskrivna utföringsexempel svarande detaljerna har i figur 11 försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Det förstyvande och absorberande elementen är kroppsanpassade på samma sätt som i ovan beskrivna utföringsexempel med ett mått M anpassat till avståndet mellan nämnda muskelsenor mittför ljumskarna och med en grenlängd G anpassad till användarensgrenlängd och med vinklar och geometri övrigt på samma sätt som beskrivits ovan.

Måttet M i det visade utföringsexemplet är mindre än eller lika med nämnda avstånd mellan nämnda muskelsenor på användaren. Väsentligt är att det främre delelementet 61 någonstans utefter alstrets längdriktning har en bredd som överstiger nämnda avstånd.

Såsom nämnts ovan har en människa väsentligen samma mått mellan nämnda muskelsenor under hela sin livstid. Blöjor enligt figur 11 fungerar således i princip både för barn och vuxna om blöjan i sin helhet storleksanpassas. 10 15 20 25 30 520 685% 43 En blöja enligt uppfinningen av det slag som visas i figur 11 får jämfört med konventionella blöjor en överlägsen passform. Förekomsten av de förstyvande delelementen 61,62 medför att blöjan vid dennas påtagning styrs in i rätt läge på användaren och att den kvarstannar i detta läge under alstrets bruk. Blöjan kan lämpligen vara försedd med tvärgående elastik (ej visad) i bakpartiet för att dra ihop benen 14,15. Benen kan därvid vara förbundna enbart med det vätskegenomsläppliga skiktet. Det vätsketäta skiktet är därvid försett med ett bälgformigt veck mitt emellan benen, vilket veck har en öppning mot användaren, varjämte alstret mellan benen har en öppning i det vätskegenomslåppliga skiktet för insläpp av faeces till den av bälgvecket bildade påsen.

Den i figur 12 visade sjätte utföringsformen av en dambinda enligt uppfinningen skiljer sig från den ovan i anslutning till figur 1 och 2 beskrivna utföringsformen genom att det första förstyvande delelementet 61 har försetts med ett genomgående Iångsträckt första hål 610 och genom att det andra förstyvande delelementet 62 istället för urtagningen 13 har ett genomgående långsträckt andra hål 620. I figur 12 har de mot likande detaljer i övriga utföringsexempel försetts med samma hänvisningsbeteckningar. De i utföringsformen enligt figur 12 ingående materialen kan vara av det slag som beskrivits ovan i anslutning till övriga utföringsexempel.

Det i det första delelementet anordnade genomgående första hålet 610 är såsom framgår av figur 12 avlångt och sträcker sig i alstrets längdriktning och längs alstrets mittlinje. Syftet med det första hålet är att underlätta en krökning av det första delelementet samt möjligöra en fjädrande kompression i sidled av det första delelementet 61 vid uppträdande sidokrafter mot det första delelementets sidokanter.

Det andra förstyvande delelementet 62 i alstrets bakparti 2 är försett med ett långsträckt andra hål 620, vilket sträcker sig i alstrets längdriktning och längs 10 15 20 25 30 520 685 _ 44 alstrets mittlinje. Vid alstrets användning bibringas genom uppträdande sidokrafter mot alstrets andra förstyvande delelement ett veck utefter alstrets längdriktning längs nämnda andra hål 620. Detta veck sträcker sig vid alstrets användning in i användarens stjärtfàra och stabiliserar alstret på plats på användaren. Eftersom det andra förstyvande delelementet i utföringsformen enligt figur 12 saknar ben som kan röra sig inbördes ger det långsträckta hålet alstrets bakparti en väsentligt ökad formstabilitet såväl i sidled som höjdled jämfört med den kilformiga urtagningen i ovan beskrivna utföringsformer.

I samtliga av ovan beskrivna utföringsexempel ökar bredden av det absorberande grenelementet 63 kontinuerligt från övergången 12 mellan frampartiet 1 och grenpartiet 3 till övergängsomràdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet. Ett skäl till detta är att det tillgängliga utrymmet mellan användarens ben är mycket begränsat och att det gäller att optimalt utnyttja bredden av detta område. Bredden kan öka i storleksordningen 1,5 gånger mellan övergången 12 till övergängsomràdet 20 utan att användaren upplever det som obekvämt. Ett annat skäl är att alstret sitter stabilare på användaren när grenelementet göres så brett som möjligt utefter grenpartiet.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna utföringsexempel utan ett flertal modifikationer är möjliga inom ramen för efterföljande patentkrav.

Exempelvis kan kroppsformade förstyvande och absorberande element av det slag som beskrivits ovan anbringas i s.k. byxblöjor, dvs. där blöjan är integrerad i en engångsbyxa.

Ovan har nämnts att de förstyvande och absorberande elementen kan vara utformade av olika material och av laminat av ett eller flera material. De förstyvande delelementen kan även vara utformade av mer än ett skikt och med olika utsträckning av de enskilda skikten, varigenom kan uppnås att olika områden av de förstyvande delelementen har olika styvhet. 10 15 20 25 520 685 45 Såsom ovan nämnts kan de förstyvande delelementen utgöras av samtliga ingående materialskikt och bindemedel. Olika styvhet i olika områden av det förstyvande elementet kan således även fås genom att variera graden av förbindning i olika områden, exempelvis olika mängd adhesiv i olika områden och även frånvaro av adhesiv eller annat bindemedel i olika områden mellan eller i enskilda skikt.

Det elastiska organet 16, vilket är anbragt i urtagningen 13, har i det ovan beskrivna utföringsexemplen angetts vara förspänt anbragt. Det är emellertid känt att vid tillverkning av absorberande alster, såsom dambindor, blöjor och liknande, anbringa ett värmekänsligt elastiskt organ i ospänt tillstånd och spänna elastiken genom värmebehandling. Denna sker lämpligen när artiklarna är förpackade. l ovan beskrivna utföringsexempel avseende alster för anbringande inuti grenpartiet på underbyxor, är i flertalet utföringsexempel alstret försett med permanent anbragta vingar för fastsättning av alstret i underbyxan med vingarna vikta runt underbyxans kantparti och fastsatta på grenpartiets utsida. Vingarna kan utgöras av separata element som fästes vid alstret i övrigt i samband med alstrets pàtagande. De separata vingarna kan vara löstagbart anbragta på alstret i övrigt vid tillverkning av alstret, varigenom användare som ej vill ha vingar pà alstren kan ta bort dessa i samband med påtagandet av alstret.

De ovan beskrivna utföringsexempel som saknar vingar kan förses med separata vingar antingen vid tillverkning eller vid påtagning av alstret

Claims (46)

10 15 20 25 30 526 68 4 5 6 PATENTKRAV

1. Absorberande alster, såsom en dambinda, ett trosskydd, ett skydd för inkontinenta, en blöja eller liknande, vilket alster har en Iängdriktning och en tvärriktning, ett framparti (1), ett bakparti (2), ett mellan bakpartiet och frampartiet beläget grenparti (3), ett absorberande element och ett vätsketätt skikt (5) samt ett förstyvande område (6), vilket är avsett att under alstrets användning bidra till dettas tredimensionella form, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande området (6) är i plant tillstånd före alstrets användning och innefattar ett första förstyvande delområde (61) i frampartiet (1 ), att det förstyvande första delområdet (61) i frampartiet ( 1) har en bredd, som åtminstone på något ställe i alstrets Iängdriktning överstiger avståndet mellan användarens muskelsenor pà ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske, och att alstret innefattar ett längsträckt absorberande grenområde (63), vilket är avsett att anbringas i användarens gren över dennes genetalier och vilket är absorptionsfunktion genom fritt val av utformat för optimal absorptionsmaterial och uppbyggnad, och att det absorberande grenområdet (63) är anslutet till det första delområdet (61) och hålls på plats medelst detta för undvikande av att det absorberande grenområdet glider bakåt och ur avsett läge över användarens genetalier när användaren rör sig.

2. Alsterenligtkravetl kännetecknatav, att det absorberande grenelementet (63) är mindre styvt än det första förstyvande delelementet (61 ). 10 15 20 25 30 520 685 47

3. Alster enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n at a v, att nämnda absorberande grenområde i förhållande till nämnda förstyvande område är mjukt och eftergivligt vid uppträdande användningspâkänningar.

4. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att det absorberande grenelementet (63) utgöres av annat material än i det första delområdet.

5. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v , att det absorberande grenelementet (63) innefattar eller utgöres av ett absorberande skummaterial.

6. Alster enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n at a v , att det absorberande grenområdet (63) innefattar eller utgöres av fluffmassa av cellulosa.

7. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att det absorberande grenområdet (63) innefattar superabsorberande material, som är uppblandat i ett i grenområdet ingående material, såsom fluffmassa eller absorberande skum, eller som är anbragt ett eller flera lager i det absorberande grenområdet.

8.. Alster enligt något av föregående krav, , k ä n n e t e c k n a t a v ,att det första förstyvande delområdets (61) sidokanter i alstrets framparti (1) divergerar i riktning från grenpartiet (3) åtminstone ett stycke in över frampartiet (1) .

9. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att det förstyvande delelementets (61) sidokanter i riktning från grenområdet bildar spetsig vinkel (ot) med en linje i alstrets längdriktning.

10. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v , 10 15 20 25 30 520 essg 48 att det förstyvande första delområdet (61) sträcker sig in i övergången mellan alstrets framparti och grenparti och att det förstyvande första delområdet (61) i nämnda övergång har en bredd (M) av i storleksordningen 15-45 mm.

11. Alster enligt kravet 10, k ä n n e t e c k n a t a v , att nämnda bredd (M) av det förstyvande första delområdet (61) i övergången mellan grenpartiet och frampartiet är i storleksordningen 20-35 mm.

12. Alster enligt kravet 10 eller 11, k ä n n et e c k n a d a v, att nämnda bredd (M) av det förstyvande första delområdet (61) i övergången mellan grenpartiet (3) och frampartiet ( 1) är i storleksordningen 25-30 mm.

13. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att ett andra förstyvande delomràde (62) sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti (2) och att det andra förstyvande delomràdets (62) sidokanter (18,19) i riktning från grenpartiet (3) divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti.

14. Alster enligt kravet 13, k ä n n e t e c k n a d a v, att det andra förstyvande delområdet (62) har en från dettas ändkant i bakpartiet (2) och i riktning mot grenpartiet (3) sig sträckande urtagning (13), varigenom alstret vid användning bibringas ett veck (17) utefter alstrets längdriktning i nämnda urtagning, vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfàra.

15. Alsterenligt kravet 13, kän netecknat av, att det förstyvande andra delområdet (62) har ett långsträckt genomgående andra hàl (620), vilket sträcker sig i alstrets längdriktning och längs alstrets mittlinje, varigenom alstret vid användning bibringas ett veck utefter alstrets längdriktning längs nämnda andra hàl (620), vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfàra och därigenom stabiliserar alstret på plats på användaren. 10 15 20 25 30 520 685 49

16. Alster enligt kravet 15, k ä n n e t e c k n a d a v, att nämnda urtagning (13) är kilformig och symmetriskt belägen och bildar en vinkel (ß) mellan 10-120°, företrädesvis mellan 15-400 vid sin mot grenpartiet vända ände.

17. Alster enligt något av kraven 13-16, k ä n n e t e c k n at a v, att det andra delområdet (62) är utformat av samma material som det första delområdet (61).

18. Alster enligt något av kraven 13-17, k ä n n e t e c k n at a v, att det andra delelementet (62) är utformat med samma styvhet som det första delelementet (61).

19. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det första förstyvande delelementet (61) i torrt tillstånd har en styvhet på i storleksordningen 1-15 N mätt enligt ASTM D 4032-82.

20. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att nämnda förstyvande delområden (61,62) utgöres av komprimerade stycke utformad bildar delområden av en sammanhängande och i ett materialkropp, vilken mellan nämnda delområden nämnda absorberande grenområde (63).

21. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v , att nämnda förstyvande delområden (61,62) utgöres av komprimerade och i komprimerat tillstånd bundna delområden av en i ett stycke utformad kropp av skummaterial.

22. Alster enligt något av kraven 1-20, kännetecknat av, att åtminstone ett av nämnda förstyvande delområde utgöres av ett separat delelement. 10 15 20 25 30 520 685 50

23. Alster enligt kravet 22, k ä n n ete ckn at a v, att nämnda förstyvande delområde (61,62) även tjänar som absorberande element och utgöres av ett antal inbördes förbundna tissueskikt med mellan skikten anbragt superabsorberande material i partikel eller fiberform.

24. Alster enligt något av kraven 1-20, k ä n n ete ck n a d a v, att det förstyvande första delområdet (61) utgöres av en torrformad fibermatta med en densitet mellan O,15-0,75 g/cma och en ytvikt av i storleksordningen 100400 g/m?

25. Alsterenligtkrav24, känn eteckna d av, att den torrformade fibermattan efter komprimering är mekaniskt mjukgjord till önskad styvhet.

26. Alster enligt krav 24 eller 25, k ä n n e t e c k n at a v, att den torrformade fibermattan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringats önskad reducerad styvhet och önskad töjbarhet.

27. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande första delområdet (61 har en styvhet på åtminstone 1,0 N samt att det förstyvande första delområdet är utformat med väsentligen samma styvhet över hela det förstyvade delområdets utbredningsyta.

28. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande första delelementets (61) sidokanter, vilka divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet (3) in över alstrets framparti (1) är anordnade att bilda en vinkel (a) mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-55°, företrädesvis i storleksordningen 45°. 10 15 20 25 30 520 685 51

29. Alster enligt något av kraven 13-28, k ä n n e t e c k n a t a v , att det absorberande grenelementet (63) är anslutet till det andra förstyvande delområdet (62) och hålls på plats av detta för undvikande av framåtglidning av alstret när användaren rör sig.

30. Alster enligt något av föregående krav. k ä n n e t e c k n a t a v , att nämnda anslutning av det första förstyvande delområdet till grenomràdet utgöres av en förbindning via ett i alstret ingående förbindelseelement. att nämnda

31. Alster enligt kravet 30, kännetecknatav, förbindelseelement utgöres av det vätsketäta skiktet (5).

32. Alsterenligtkravet3O kännetecknat av, att nämnda förbindelseelement utgöres av ett elastiskt töjbart element (64), varigenom grenomràdet (63) kan röra sig relativt det första delområdet (61 )och genom verkan av elastiken tenderar att återgå till sitt ursprungliga läge.

33. Alster enligt något av kraven 29-32, k ä n n e t e c k n at a v, att nämnda anslutning av det andra förstyvande delområdet (62) till grenomràdet utgöres av en förbindning via ett i alstret ingående förbindelseelement.

34. Alster krav 33, kännetecknatav, att nämnda förbindelseelement utgöres av det vätsketäta skiktet (5). enligt

35. Alsterenligtkrav32, kännetecknat av, att nämnda förbindelseelement utgöres av ett elastiskt töjbart element, varigenom grenomràdet kan röra sig relativt det andra delområdet och genom verkan av elastiken tenderar att återgå till sitt ursprungliga läge.

36. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, 10 15 20 25 30 520 685, 52 att ett humpformningselement (24) av ett fjädrande, material är anbragt under det absorberande grenområdet (63) över åtminstone en del av detta, vilket humpformningselement är anordnat att åstadkomma en upphöjning (240) på den sida som är avsedd att anbringas mot användaren, varvid upphöjningen efter anbringandet av alstret på användaren är anordnad att hamna mittför användarens genitalier.

37. Alster enligt kravet 36, k ä n n e t e c k n a d a v, att upphöjningen (240) är långsträckt i alstrets längdriktning och har en längd mellan 20-120 mm.

38. Alster enligt krav 36 eller 37, k ä n n e t e c k n at a v, att upphöjningen (240) är smalare än alstret i övrigt i grenområdet samt att upphöjningen är tjockare än omkringliggande områden.

39. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att ett elastiskt organ (16) är anbragt i alstrets längdriktning och centralt utefter alstrets bakparti (2) och åtminstone längs en del av detta från grenpartiet (3), vilket elastiska organ är avsett att utefter sin längd dra samman närliggande materialpartier och kröka alstret uppåt för bättre anliggning mot användarens kropp.

40. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det första (61) absorptionselement och är väsentligen homogent förstyvande delområdet även tjänar som över hela sin utbredningsyta med avseende på tjocklek, styvhet, spridningsförmåga och absorptionsförmåga, varigenom det första delområdet vid alstrets användning kröker sig jämnt utan att bilda lokala störningar, som kan ge oönskad vätskespridning.

41. Alster enligt något av föregående krav, k å n n e t e c k n a d a v, 10 15 20 25 30 520 685 53 att det förstyvande andra delområdet (62) även tjänar som absorptionselement och är väsentligen homogent över hela sin utbredningsyta med avseende på tjocklek, styvhet, spridningsförmåga och vid alstrets användning kröker sig jämnt utan att bilda lokala störningar, som kan ge absorptionsförmåga, varigenom det andra delområdet oönskad vätskespridning.

42. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att bredden av grenområdet (63) efter nämnda övergångsområde (12) ökar kontinuerligt i grenpartiet (3) i riktning bakåt mor bakpartiet (2) i syfte att med avseende på maximal absorption optimalt utnyttja tillgängligt breddutrymme i detta område.

43. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, att alstret är anordnat att genom val av styvhet hos det förstyvande första delområdet (61) och genom val av geometri och mått i och kring övergången (12) mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1) vid placering av alstret i samband med dettas påtagning med övergången mellan frampartiet och grenpartiet mellan nämnda muskelsenor inspännas mellan dessa och därigenom övergå från planform till tredimensionell form med frampartiet krökt uppåt i förhållande till grenpartiet och bildande en skàlliknande form åtminstone i ett område intill grenpartiet.

44. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v , att det första förstyvande delområdet (61) har ett genomgående första hål (610), vilket är avlångt och sträcker sig i alstrets längdriktning och längs alstrets mittlinje och vilket möjliggör en fjädrande kompression i sidled av det första delområdet vid uppträdande sidokrafter mot det första delområdets sidokanter.

45. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, 10 520 685 54 att det storleksordningen 70-120 mm. absorberande grenområdet (63) har en längd (G) av i

46. Alster enligt kravet 14, k ä n n ete c k n at a v, att alstret utgöres av en blöja, att i förhållande till alstrets längdriktning tvärgående elastik anbragts i bakpartiet tvärs nämnda urtagning (13), att den tvärgående elastiken är anordnad att dra samman alstrets höljesmaterial i nämnda urtagning, varigenom bildas en för upptagande av faeces avsedd expanderbar ficka vid nämnda urtagning (13)