SE520683C2 - Absorberande alster med förbättrad passform - Google Patents

Description

25 30 . . ~ » i» . 520 683 Dambindor är avsedda att placeras inuti ett par underbyxor, vilkas utformning kan variera. Dambindor kan därvid placeras felaktigt inuti underbyxan. Det finns således risk för att dambindan av misstag placeras för långt fram, eller för långt bak eller något förskjutet i sidled och att hela dambindans absorptionskapacitet och mottagningsyta därför inte utnyttjas optimalt.

Konventionella dambindor hålls i allmänhet kvar i användarens underbyxor medelst tryckkänsligt bindemedel eller friktionsbelägg. Anbringandet av dambindan sker genom att denna sätts på plats i underbyxan varefter denna dras upp på plats. Vid anbringandet av alstret inuti underbyxan är det emellertid svårt att åstadkomma en placering som är optimal i förhållande till användarens kropp. Vanligen utnyttjas underbyxans grenparti för att avgöra var dambindan skall placeras. Eftersom dambindor tillverkas i ett stort antal storlekar och modeller ger grenpartiets läge och utformning en synnerligen osäker indikation på var i underbyxorna en dambinda skall placeras och dambindans funktion under användning blir därigenom inte alltid den önskade.

En annan orsak till att läckage uppstår förbi dambindor fästa inuti användarens underbyxor är att dambindan rör sig tillsammans med underbyxan istället för att följa med användarens kroppsrörelser. Detta innebär att även en dambinda som från början har hamnat rätt i underbyxan i förhållande till kroppen kan dras ur detta läge av underbyxan.

För att söka minska läckage som uppkommer genom att dambindan trycks samman mellan användarens ben, har det blivit vanligt att förse dambindorna med särskilda fastsättnlngsflikar. Exempelvis är det genom SE 455 668; US 4 285 343; EP O 130 848; EP O 134 086 och US 4 608 047 känt att förse dambindor med från de längsgående sidokanterna utskjutande lättböjliga sidoflikar eller vingar. Dessa är avsedda att vid påtagning av dambindan vlkas runt kantpartierna på användarens underbyxor och fästas mot underbyxornas utsida. Sidoflikarna utgör i sig ett skydd mot sidokantläckage 10 15 20 25 30 520 683 och nedsölning av underbyxorna. Dessutom motverkas deformation av dambindans absorptionskropp genom att dambindan är förankrad i underbyxans benkanter och under användandet hålls utsträckt mellan dessa.

En betydande nackdel att förse absorberande alster med sådana fastsättningsflikar är emellertid att det av många användare upplevs generande att fastsättningsflikarna är synliga utanpå underbyxorna. Detta medför även att absorberande alster med sådana fastsättningsflikar exempelvis inte kan användas då användaren är klädd i baddräkt.

En annan nackdel med fastsättningsflikarna är att de är förhållandevis svårhanterliga och kräver många handgrepp för att kunna anbringas på rätt Det fastsättningsflikar som sträcker sig utmed ett långt stycke av en dambindas sätt kring underbyxornas benkanter. kan vidare, särskilt vid sidokanter, vara i det närmaste omöjligt att vika fastsättningsflikarna kring underbyxans krökta benkanter utan att det uppkommer skavande och oestetiska veck i fastsättningsflikarna.

Ett ytterligare problem med dambindor med fastsättningsflikar är att fastsättningsflikarnas eller vingarnas funktion är beroende av underbyxans utformning. Det säger sig självt att en dambinda med fastsättningsflikar samverkar på skilda sätt med en underbyxa med en bred gren jämfört med en underbyxa med mycket smal gren.

Fastsättningsflikar eller vingar på dambindor skyddar underbyxans benkanter från nedsölning men är såsom framgått ovan långt ifrån någon helt tillfredsställande lösning.

För att förbättra läckagesäkerheten har det i EP O 067 465 föreslagits att tillverka en tvådelad dambinda där de båda delarna endast är inbördes förbundna vid sina ändpartier. Den undre delen fästs i användarens underbyxor och den övre delen anligger mot användarens kropp. Tanken är 10 15 20 25 30 520 683 att delarna under användningen skall kunna röra sig något i förhållande till varandra. Rörligheten mellan delarna är emellertid starkt begränsad och den kända dambindan är fortfarande beroende av underbyxornas rörelser. Vidare finns ingen garanti för att den övre delen under användningen hålls i kontakt med användarens kropp.

I PCT/SE96/O1061 beskrivs ytterligare ett tvådelat absorberande alster där de båda delarna är rörliga i förhållande till varandra. Även detta kända alster har begränsad rörlighet mellan delarna och är i viss mån beroende av underbyxornas rörelser.

Ett sätt att söka minska risken för kantläckage orsakat genom deformation av dambindan under användningen, är att förse dambindan med en förformad upphöjning, en så kallad hump, vilken under användning av dambindan är avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan på detta sätt fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta. En upphöjning underlättar vidare för användaren att placera alstret i korrekt position i förhållande till kroppen. I det franska patentpublikationen FR-A-2 653 328 beskrivs en dambinda med en hump i form av en central, längsgående cylindrisk upphöjning.

Ett vanligt sätt att skapa en upphöjning har varit att helt enkelt bygga upp den genom att anordna en större mängd absorptionsmaterial inom området för upphöjningen. Eftersom det absorptionsmaterial som förekommer oftast är så kallad cellulosafluffmassa, faller emellertid en sådan upphöjning samman och förlorar sin form då den väts. För att åstadkomma en upphöjning som är tillräckligt stor även i vått tillstånd, måste en upphöjning bestående av cellulosafluffmassa innefatta så mycket absorptionsmaterial att den i torrt tillstånd är alldeles för hög hård och obekväm att bära. 10 15 20 25 30 520 683 Det är även känt att man kan åstadkomma en artikel med en upphöjning vänd mot användaren genom att placera ett formningselement ovanpå den absorberande kärnan. Nackdelen är att detta stör vätsketransporten ner till den absorberande och vätskehållande absorptionskärnan och att läckage kan uppstå för att formningselementet ej har tillräcklig insläppskapacitet och temporär hållandeförmåga. Det har exempelvis föreslagits att använda ett skummat material i upphöjningen. Det har emellertid visat sig svårt att uppnå en skummad struktur med tillräckligt öppna porer för ett bra vätskeinsläpp in i denna samtidigt som materialet skall ha så stor hållandeförmåga att vätska ej pressas ut vid belastning från användaren exempelvis när denne sätter sig ned.

Ett annat exempel på upphöjning beskrivs i det svenska patentet 507 798. En sådan upphöjning har förutsägbar form, såväl före som under användning, samt bibehåller sin form oberoende av användarens rörelser och av den vätning alstret utsätts för. Upphöjningen är anatomiskt utformad, viket innebär att den är förhållandevis smal för att under användning skjuta in något mellan användarens blygdläppar, utan att orsaka obehag för användaren. Även om en sådan upphöjning fungerar väl för sitt ändamål, har det visat sig, att då upphöjningen träffas av stora mängder kroppsvätska under en relativt kort tidsperiod, finns det risk för att en del av vätskan rinner på upphöjningens utsida och strömmar ut förbi det absorberande alstrets sidokanter. Sådant läckage kan exempelvis inträffa då användaren av en dambinda suttit eller legat ned under en längre tidsperiod och sedan plötsligt reser sig upp. Dä användaren sitter eller ligger ned händer det nämligen att en förhållandevis stor mängd mensvätska samlas i användarens vagina. Vid en plötslig förändring av kroppsställningen kan hela den uppsamlade vätskemängden avges på en gång. En smal upphöjning av det slag som beskrivs i SE 507 798 har därvid inte tillräckligt stor yta för att kunna ta emot 10 15 20 25 30 520 683 6 och absorbera hela vätskemängden på en gång, varför sådana plötsliga vätskeflöden ofta leder till läckage.

I EP 0 335 252 och EP 0 335 253 har det föreslagits att förse ett absorberande alster med ett deformationselement. Deformationselementet påverkas av de tvärgående sammantryckande krafterna mellan en användares lår. Syftet med deformationselementet är att detta under användningen skall bukta ut ett parti av alstret i riktning mot användarens kropp. Det är emellertid omöjligt att helt styra eller förutse den form alstret kommer att anta för varje enskild användare. Dessutom är det inte möjligt att säkerställa kontakten mellan användarens kropp och alstret yta, eftersom graden av utbuktning helt och hållet bestäms av hur mycket alstret trycks samman i tvärled.

I US 4 804 380 beskrivs ett absorberande alster, vilket uppvisar en permanent tredimensionell form. Alstret har ett ändparti med flat eller konkav form och ett ändparti som är försett med en upphöjning, Det flata eller konkava ändpartiet är avsett att placeras utanför användarens venusberg och ändpartiet innefattande upphöjningen är avsett att passa in mot användarens skinkor. Den tredimensionella utformningen av alstret erhålls genom att vika en tämligen styv absorptionskropp. För att få upphöjningen att vara permanent, förses alstrets baksida i det ändparti som skall uppvisa upphöjningen med en limyta. När upphöjningen skapats bibehålls den med hjälp av limmet.

På marknaden finns absorberande alster som har en permanent tredimensionell, båtliknande form och där ytterskalet utgöres av ett formgjutet polymerskum.

En väsentlig nackdel med permanent tredimensionella produkter är att det är svårt att förpacka en styv tredimensionell produkt. Sådana produkter blir utrymmeskrävande under transport och försäljning och det kan vara 10 15 20 25 30 520 683 generande för en användare att bära omkring en dambinda eller ett inkontinensskydd som inte går att vika och därför inte kan döljas i handen eller i värsta fall inte en går ner i handväskan. l EP 155 515 beskrivs hur ett absorberande alster, såsom en dambinda ges ett skålformigt utseende genom att elastik appliceras i förspänt tillstånd vid alstrets längsgående sidokanter. Användandet av elastik komplicerar tillverkningen och risken finns att den avsedda elastiska effekten går förlorad i samband med förpackningen av alstret eller då detta förvaras i vikt förpackningstillstånd.

Det är tidigare känt att utforma plana absorberande alster som vid applicering intar en tredimensionell väsentligen skålliknande form. Ett exempel på detta beskrivs i US 4 655 759. I denna visas en làngsträckt dambinda, som består av ett skikt av absorberande material, ett flexibelt vätsketätt ytterskikt samt ett vätskegenomsläppande innerskikt. Dambindan är försedd med ett par genom prägling upptagna kanaler, varvid kanalerna är belägna på ömse sidor om en längsgående mittaxel och sträcker sig i en bågformig bana över absorptionsmaterialskiktet De båda banorna bildar tillsammans en timglasliknande form central placerad över bindan. Före användning är dambindorna väsentligen plana men då de appliceras på användaren viks de till en skålliknande form, dvs. med vätskestoppande uppstående sarger utanför kanalerna. En nackdel med denna skålliknande konstruktion är att sargen håller dambindans mittparti på avstånd från användarens genitalier och från användaren avgiven vätska strömmar ej direkt in i det absorberande alstret utan kan rinna på ytan, varvid risken är uppenbar att vätska kan hitta en oönskad transportväg i form av något litet veck eller liknande och rinna rakt ut i sid- eller längled från produkten. Präglade kanaler i en absorptionskropp har vidare den nackdelen att vätskeutbredningen i absorptionsskiktet störs och att absorptionsmaterial utanför kanalerna ej utnyttjas, vilket ökar risken för lokal Övermättnad och åtföljande läckage från de delar av absorptionsskiktet som utnyttjas. 10 15 20 25 30 520 683 Ovan har i huvudsak berörts tidigare kända dambindor och olika problem förknippade med dessa. Vad som sagts ovan är emellertid även tillämpligt på tillhör problemområde vad gäller passform i grenen och upptagning av vätska i en inkontinensskydd. Även blöjor för barn och vuxna samma absorptionskropp.

Såsom framgått av ovanstående har under en lång följd av år gjorts stora ansträngningar för att söka lösa alla problem förknippade med absorberande alster, såsom dambindor. Även om mycket förbättringar gjorts är alla tidigare kända lösningar förknippade med en del nackdelar.

REDOGÖRELSE FÖR UPPF|NNlNGEN Genom föreliggande uppfinning har åstadkommits ett förbättrat absorberande alster av i inledningen nämnt slag. Alstret enligt uppfinningen utmärks främst av att det förstyvande elementet är i plant tillstånd före alstrets användning, att det förstyvande elementet är försett med åtminstone en första urtagning, som är anordnad att möjliggöra en sammantryckning av det förstyvande elementet i sidled vid en övergång mellan frampartiet och grenpartiet, att det förstyvande elementets form och den första urtagningens form är anordnade så att det förstyvande elementet i nämnda övergång efter sammantryckning och placering på användaren har en bredd, som är anpassad till avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske och som är i storleksordningen 15-45 mm, och att det förstyvande elementet är anordnat så att dettas sidokanter i alstrets framparti i nämnda sammantryckta användningstillstånd divergerar i riktning från grenpartiet åtminstone ett stycke in över frampartiet, och bildar spetsig vinkel med en linje i alstrets längdriktning.

Ett absorberande alster enligt uppfinningen har ett antal fördelar. Det är plant före användning och det är därför inga problem att förpacka, lagra och transportera nämnda alster. Ett absorberande alster enligt uppfinningen intar 10 15 20 25 30 520 685 automatiskt en tredimensionell skålliknande form i ett område i frampartiet intill grenpartiet när alstret vid sin övergång mellan frampartiet och grenpartiet trycks ihop i sidled vid den av urtagningen orsakade försvagningen och spänns in mellan nämnda muskelsenor. Det är känt att avståndet mellan nämnda muskelsenor är mycket lika för alla människor.

Fetma påverkar givetvis bredden mellan låren men bredden mellan muskelgrupperna är densamma och de är dessa som gör att ett alster kan upplevas som om det skaver. Fettvävnaden lägger sig utanpå musklerna men bidrar inte till den eventuella känslan av obehag. Avståndet mellan nämnda muskelsenor är detsamma oberoende av om användaren är smal, normalviktig eller överviktning. Det har visat sig att det som avgör om en användare upplever obehag i form av tryck eller skavning mot lårens insidor, är om det absorberande alstret under användning har en bredd som i det kritiska området avsevärt överstiger avståndet mellan muskelsenorna i ljumskpartiet. Detta avstånd har befunnits vara mellan cirka 25-45 mm. Det har visat sig att ett alster med en bredd som under användning överstiger 40mm i det kritiska området av flertalet användare upplevs som obekvämt att bära. Däremot upplevs det sällan obehagligt att ett absorberande alster trycker mot eller trycker undan fettvävnad som kan förekomma i användarens grenområde.

Det har överraskande visat sig att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor ej förändras under en människas livstid. Små blöjbarn har således motsvarande kritiska avstånd, vilket enligt föreliggande uppfinning kan utnyttjas för framställande av barnblöjor med förbättrad passform. Detsamma gäller givetvis för vuxenblöjor. Det skall påpekas att nämnda kritiska avstånd mellan muskelsenorna är tillämpligt även för män, som uppvisar samma avstånd mellan nämnda muskelsenor.

Ett enligt uppfinningen utformat alster är anpassat till användarens anatomi.

Den speciella geometrin kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet medför att ett alster under användning trycks samman vid nämnda övergång 10 15 20 25 30 520 683 10 och hakar fast i användarens Ijumskar och därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben. Detta är annars ett vanligt problem vid konventionella alster eftersom användarens benrörelser ofta matar alstret bakåt.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det förstyvande elementet sträcker sig i alstrets längdriktning över åtminstone ett stycke av frampartiet och att den första urtagningen är symmetrisk i förhållande till en centrumlinje längs alstrets längsgående mittlinje och sträcker sig över åtminstone ett parti av frampartiet.

Enligt en utföringsform utmärks uppfinningen av att det förstyvande elementet i plant tillstånd före användning i övergången mellan frampartiet och grenpartiet har en bredd som överstiger 45 mm.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det förstyvande elementet (6) är absorberande och samtidigt utgör det absorberande elementet och att detta vid absorption i sammanpressat användningstillstånd är anordnat att svälla med i huvudsak bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning och längdriktning.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda bredd av det förstyvande elementet i övergången mellan grenpartiet och frampartiet i sammanpressat användningstillstånd är i storleksordningen 20-35 mm.

Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda bredd av det förstyvande elementet i övergången mellan grenpartiet och frampartiet i sammanpressat användningstillstånd är i storleksordningen 25- 30 mm.

Det har visat sig att en bredd i nämnda övergång på mellan 30-32 mm passar bra för i storleksordningen 80% av alla användare och att därför 10 15 20 25 30 520 683 11 sistnämnda bredd på det förstyvande organet torde passa så gott som alla användare utan risk för skav.

Lämpligen har det förstyvande elementet en styvhet på i storleksordningen 1-15N mätt enligt ASTM D 4032-82. Denna metod "Circular Bend Procedure” finns utförligt beskriven i EP 336 578.

Enligt en utföringsform utmärks uppfinningen av att det förstyvande elementet utgöres av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15- 0,75 g/cma och en ytvikt av i storleksordningen 100-400 g/mz.

En torrformade fibermatta av detta slag beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv.

Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet.

Ett sätt att med mycket stor noggrannhet forma fiberbanor för användning som absorptionselement i absorberande alster beskrivs i den svenska patentansökan 0101393-7. F iberbanorna bildas genom luftläggning av fibrer, varvid separata luftströmmar innehållande fibrer matas till ett antal n olika mattbildarhjul, där n är ett heltal som är minst 2. Separata banskikt formas på respektive mattbildarhjul. Fiberbanan bildas genom att nämnda banskikt nedströms mattbildarhjulen sammanlägges till en gemensam fiberbana, som genom tillverkningssättet bibringas mycket hög tillverkningsnoggrannhet.

Tillverkningshastigheten och därmed banhastigheten kan vara mycket hög och önskad tillverkningsnoggrannhet vid den aktuella banhastigheten uppnås genom val av tillräckligt högt antal n mattbildarhjul. Fiberbanor kan med detta tillverkningssätt tillverkas mycket tunna och med mycket hög noggrannhet. 10 15 20 25 30 520 683 12 Enligt en utföringsform utmärks uppfinningen av att den torrformade fibermattan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringats önskad styvhet och önskad töjbarhet.

Enligt en utföringsform kännetecknas alstret enligt uppfinningen av att det förstyvande elementets sidokanter, vilka i alstrets sammanpressade användningstillstånd divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets framparti är anordnade att i detta tillstånd bilda en vinkel mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-55°, företrädesvis i storleksordningen 45°. Med denna geometri i och kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet fås en effektiv upphakning utan att användaren upplever något obehag i form av skav eller liknande.

Enligt en utföringsform utmärks alstret enligt uppfinningen av att det förstyvande elementet även sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti och att det förstyvande elementet är anordnat så att dettas sidokanter i alstrets sammanpressade användningstillstånd divergerar l riktning från grenpartiet åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti.

Grenpartiet har lämpligen en längd mellan 70-120 mm. Denna längd motsvarar längden av ett plant parti i grenpartiet på en kvinna. Det förstyvande elementet enligt sistnämnda utföringsform upphakas således både baktill och framtill i övergången mellan grenparti och framparti resp. I övergången mellan grenparti och bakparti, varigenom ett vid användning mycket stabilt, välfixerat och samtidigt bekvämt alster erhålles.

Enligt en utföringsform utmärks alstret enligt uppfinningen av att det förstyvande elementet sett i alstrets längdriktning innefattar ett främre förstyvande första delelement, vilket i sammanpressat användningstillstånd har nämnda bredd i övergången mellan frampartiet och grenpartiet, samt åtminstone ett ytterligare förstyvande andra delelement, vilket är ätskilt från 10 15 20 25 30 520 683 13 det första delelementet vid nämnda övergång, varigenom det första och andra delelementet är rörliga i förhållande till varandra.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det andra förstyvande delelementet även sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti och att det alstrets sammanpressade användningstillstànd är anordnade att i riktning från andra förstyvande elementets sidokanter i grenpartiet divergera åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti.

Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det förstyvande elementet sträcker sig över nämnda övergång, och åtminstone ett stycke över frampartiet samt åtminstone ett stycke över grenpartiet, och att den första urtagningen utgöres av åtminstone ett hål, vilket är som bredast åtminstone mittför övergången, vilket hål är cirkulärt eller avlångt.

Enligt en utföringsform har det förstyvande elementet 6 i plant tillstånd före användning samma bredd utefter sin längd med undantag för ändpartierna som lämpligen är avrundade.

Enligt en utföringsform av uppfinningen utgöres den första urtagningen av en mot övergången öppen urtagning.

Enligt en annan utföringsform är den första urtagningen i sin helhet belägen i frampartiet och är väsentligen diamantformad.

Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av att ett humpformningselement av ett fjädrande, material är anbragt under det förstyvande elementet över åtminstone en del av grenpartiet, vilket humpformningselement är anordnat att åstadkomma en upphöjning på den sida som är avsedd att anbringas mot användaren, varvid upphöjningen efter 10 15 20 25 30 520 683 14 anbringandet av alstret på användaren är anordnad att hamna mittför användarens genitalier.

Enligt en utföringsform kännetecknas alstret enligt uppfinningen av att det förstyvande elementet tjänar som absorptionsorgan och har mycket hög vätskespridande förmåga för spridning av i det förhållandevis trånga och av användarens anatomi begränsade grenområdet mittför användarens genitalier mottagen kroppsvätska över hela alstrets absorberande partier samt att det förstyvande elementet är utformat med hög svällningsförmåga i djupled och åtföljande hög absorptionskapacitet.

Enligt en lämplig utföringsform kännetecknas uppfinningen av att alstret är anordnat att genom val av styvhet hos det förstyvande elementet och genom val av geometri och mått på den första urtagningen samt val av bredd på det förstyvande elementet i och kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet vid placering av alstret i samband med dettas påtagning med övergången mellan frampartiet och grenpartiet mellan nämnda muskelsenor inspännas mellan dessa och därigenom övergå från planform till tredimensionell form med frampartiet krökt uppåt i förhållande till grenpartiet och bildande en skålliknande form åtminstone i ett område intill grenpartiet.

Ytterligare utföringsformer av alstret enligt uppfinningen framgår av efterföljande patentkrav.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas med hänvisning till utföringsexempel, som visas på bifogade ritningar.

Därvid visar: 10 15 20 25 30 Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10 Figur 11 Figur 12 520 683 15 en planvy av ett absorberande alster i enlighet med en första utföringsform. visar alstret enligt figur 1 i sammantryckt användningstillstànd. visar ett snitt längs linjen lll-lll i figur 2 i krökt användningstillstànd. visar en planvy av ett alster enligt en andra utföringsform. visar alstret enligt figur 4 i sammantryckt användningstillstànd. visar ett snitt längs linjen Vl-Vl i figur 5. visar i planvy en tredje utföringsform av alstret enligt uppfinningen. visar i planvy en fjärde utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret. visar i planvy en femte utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret. visar i planvy alstret enligt figur 9 från motsatta sidan. visar ett snitt längs linjen Xl-Xl i figur 9 men i krökt användningstillstànd. visar i perspektiv och i användningstillstànd alstret enligt den femte och även i figur 9-11 visade utföringsformen. 10 15 20 25 30 520 683 16 Figur 13-16visar schematiskt i planvy fyra ytterligare utföringsformer av alstret enligt uppfinningen.

Figur 17 visar i planvy ett absorberande alster enligt uppfinningen och i form av en blöja.

UTFÖRINGSEXEMPEL l figur 1-3 visas ett alster enligt uppfinningen i form av en dambinda eller inkontinensskydd. Alstret är längsträckt med en längdriktning och en tvärriktning. Alstret har ett framparti 1, ett bakparti 2 och ett mellan nämnda partier beläget grenparti 3. Det i figur 1-3 visade alstret innefattar ett vätskegenomsläppligt innerskikt 4, vilket vid alstrets användning är avsett att lnnerskiktet, användarens hud, är lämpligen utformat av ett mjukt, textilliknande material. vara vänt mot användaren. som anligger direkt mot Exempel på lämpliga vätskegenomsläppliga material är olika typer av fibertyg, sk. nonwoven. Andra exempel på lämpliga material är perforerade plastfilmer. Även nät och stickade eller vävda textilier samt kombinationer och laminat av nämnda material kan användas som innerskikt. Exempel på innerskikt för dambindor är laminat av olika nonwoven och laminat av nonwoven och perforerade plastfilmer. Det vätskepermeabla skiktet kan även vara integrerat med underliggande dränerings- eller absorptionsskikt, exempelvis kan en skumplast med öppna porer och med en densitetsgradient i djupled tjäna som ytskikt och som dräneringsskikt och/eller absorptionsskikt.

Det absorberande alstret har vidare ett vätsketätt ytterskikt 5. Detta utgöres vanligen av ett tunt plastskikt, exempelvis av polyeten. Det är även möjligt att material, behandlats vätsketätt. Speciellt absorberande alstret är förhållandevis stort kan det vara lämpligt om använda vätskegenomsläppligt vilket med hydrofoberingsmedel för att göra det om det 10 15 20 25 30 520 685 17 ytterskiktet förutom att det är vätsketätt även är ånggenomsläppligt. Sådana skikt kan utgöras av hydrofoberat fibertyg eller av porösa plastfilmer. l det absorberande alstret ingår i ett absorberande element 6 med en rektangulär form, samt ett vätskegenomsläppande och isolerande skikt 7, vilket har en nyckelhålsliknande form med större utbredning såväl i längdled som tvärled än det absorberande elementet 6. Ytterskiktet 5 och innerskiktet 4 sträcker sig med kantpartier utanför det isolerande skiktet runtom detta och är inbördes förenade längs dessa kantpartier för bildande av ett hölje kring det absorberande elementet 6 och det isolerande skiktet 7. Mittför grenpartiet 3 sträcker sig det av inner- och ytterskiktet bildade höljet i sidled utåt för bildande av flexibla sidoflikar 8,9,s.k. vingar, vilka är avsedda att anbringas kring grenpartiet på användarens underbyxa för att skydda underbyxans kantpartier för nedsölning. Lämpligen är vingarna 8,9 försedda med bindemedelsbeläggning, vilket i figur 1 antytts med hänvisnings- beteckningarna 10,11, på ytterskiktet 5, varigenom vingarna kan fästas kring underbyxans gren. Det isolerande skiktet 7 är, såsom framgår av figur 2 beläget omedelbart innanför innerskiktet 4, och är främst avsett för att snabbt släppa igenom avgiven kroppsvätska till det underliggande absorberande elementet 6 och bilda ett vätskeisolerande skikt för att reducera sk. återvätning från det absorberande elementet 6 till det mot användaren direkt anliggande innerskiktet 4.

Det isolerande skiktet kan exempelvis utgöras av ett luftlagt och med bindemedel eller termofiber sammanbundet fibermaterial med låg densitet, vilket saluförs under benämningen LDA (low density airlaid). Under det isolerande skiktet 7 är sett från det vätskepermeabla innerskiktet 4 anbragt det absorberande elementet 6. Detta är i det visade utföringsexemplet av alstret enligt uppfinningen utformat för att uppta och kvarhålla i huvudsak all avgiven kroppsvätska. Det absorberande elementet 6 har mindre kapillärer än det ovanför belägna isolerande skiktet 7 och suger därför vätska från det isolerande skiktet och hindrar återvätning av vätska från det absorberande 10 15 20 25 30 520 683 18 elementet till det isolerande elementet och till innerskiktet 4, som vid alstrets användning förblir väsentligen torrt. Först när det absorberande elementet är mättat på vätska kan transport ske från det absorberande elementet till det isolerande skiktet.

Det vätskeisolerande skiktet 7 och det absorberande elementet 6 kan givetvis utformas av andra material än som angivits ovan. Det väsentliga är att det absorberande elementet 6 har högre vätskeaffinitet än det vätskeisolerande skiktet 7 så, att vätska transporteras från det isolerande skiktet till det absorberande elementet men ej omvänt.

Det vätskeisolerande skiktet kan exempelvis utgöras av ett s.k. multibond nonwoven, dvs ett fibertyg där fibrer är bundna med såväl bindemedel som med smältbindningar. Detta kan även innehålla fibrer eller partiklar av ett långsamt verkande superabsorberande material och/eller ett Iukthämmande superabsorberande material.

Det absorberande elementet 6 är i det visade utföringsexemplet även avsett att tjäna som förstyvande element och är för detta ändamål utformat mycket styvt för att i görligaste mån undvika att det absorberande alstret komprimeras på ett okontrollerat sätt vid uppträdande samman- klämningskrafter i sidled orsakade av användarens lår i grenområdet. Det absorberande och förstyvande elementet har en storlek, form och styvhet som medför att alstret under dettas hela användningstid bibehåller en förutbestämd form och dessutom kvarhålles på avsedd plats på användaren.

Med uttrycket förstyvande område avses här att ett område på något sätt förstärkts för att detta område skall vara styvare än alstret i övrigt. Denna förstärkning kan utgöras av ett separat förstärkande element som, såsom i utföringsformen enligt figur 1 och 2, även tjänar som absorberande element eller som ett helt separat förstyvande element, som enbart har förstyvande funktion och som kan utgöras av ett i förhållande till alstret i övrigt styvt 10 15 20 25 30 520 683 19 element av exempelvis papper eller plast, vilket element kan vara uppbyggt av ett eller flera materialskikt av samma eller olika material. Alternativt kan det förstyvande området åstadkommas genom att alstret i detta område förstyvats med extra bindemedel mellan enskilda materiallager. Alternativt kan alstret utgöras av material som är permanent komprimerbart åtminstone i det område som skall förstyvas, varvid lämplig komprimering sker vid alstrets tillverkning för àstadkommande av önskad styvhet i det aktuella området.

Sistnämnda utföringsexempel beskrivs närmare nedan.

I det följande kommer i beskrivningen utrycken förstyvande område och förstyvande element att omväxlande användas, varvid lämpligaste uttryck har valts för att på respektive textställe klargöra vad som avses.

Såsom framgår av figur 1 sträcker sig det absorberande och förstyvande elementet 6 över frampartiet 1 och grenpartiet 3.

Det förstyvande elementet 6 är rektangulärt och har i övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 ett långsträckt genomgående hål 610. Detta hål är avsett att möjliggöra en sammanpressning i sidled av det förstyvande elementet 6, vilken sammanpressning blir maximal där hålet är som bredast när sammanpressning sker. Vid sammanpressning sker även en krökning av alstret, såsom tydligast framgår av figur 3. Efter sammanpressning har det förstyvande elementet 6 vid användning en bredd M som är anpassad till avståndet mellan två speciella muskelsenor på ömse sidor om användarens gren mittför ljumskarna. Dessa muskelsenor ingår i den muskelgrupp som har sitt ursprung på insidan av bäckenbotten och sitt fäste längs låret. Denna muskelgrupp består av musklerna Adductor Bre'vis, Adductor Lo'ngus, Gra'silis och Adductor Magnus. Det är, såsom nämnts ovan, känt att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor är mycket lika för alla människor. Detta mått är i storleksordningen 25-45 mm. Undersökningar har visat att 80% av alla kvinnor har ett mått på 30-32 mm mellan nämnda muskelsenor. När nämnda bredd M väsentligen överensstämmer med avståndet mellan 10 15 20 25 30 520 683 20 nämnda muskelsenor på användaren kommer alstret att vid dettas användning hakas fast med övergàngspartiet mellan muskelsenorna och kvarhållas i detta läge.

Det är såsom framgår av ovanstående det genomgående hålet 610 som möjliggör sammanpressning av alstret i övergången 12. Genom val av det förstyvande elementets styvhet, hålets form och storlek samt det förstyvande elementets materialbredd i området mittför hålet kan önskad fjädring vid alstrets sammanpressning erhållas. Därigenom uppnås att ett alster med viss storlek kan passa användare med något olika bredd mellan nämnda muskelsenor, dvs hålet 610 kan vid alstrets användning pressas helt eller delvis samman.

Frampartiets båda sidokanter divergerar efter alstrets sammanpressning i riktning framåt på alstret från nämnda övergångsområde 12. Därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben. Detta är problem vid konventionella dambindor eftersom annars ett vanligt användarens benrörelser ofta matar dambindan bakåt. l figur 2 har en vinkel mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter betecknats med a. Vid en stor vinkel a, exempelvis i närheten av 90° kan frampartiets kanter komma att skava mot användarens ljumskar och ben och därigenom skapa obehag för användaren. Ju mindre vinkeln a är efter sammanpressning av alstret mittför hålet 610 vid användning desto större är risken att alstret skall glida bakåt in mellan användarens ben. Vid en vinkel understigande 30° är denna risk oacceptabelt stor. En vinkel mellan 35-45° ger den bästa avvägningen mellan fasthållning och komfort. En vinkel på cirka 45° har befunnits vara speciellt gynnsam.

Ett absorberande alster, såsom en dambinda, enligt uppfinningen är utformad med en mot användarens anatomi anpassad grenlängd. l en 10 15 20 25 30 520 683 21 dambinda enligt uppfinningen har utnyttjats att de allra flesta kvinnor har en grenlängd på i storleksordningen 80-100 mm. Det förstyvande elementet 6 har därför storleksordningen 70-120 mm, dvs. avståndet från övergångsområdet 12 till utformats med en motsvarande grenlängd G på i början av bakpartiet. Övergàngsområdet 12 definieras i utföringsformen enligt figur 1-3 som ett område kring mitten av hålet 610.

Utefter grenen, där användarens kroppsform är väsentligen plan, är dambindan enligt uppfinningen utformad för att i torrt tillstånd vara förhållandevis styv i sidled, dvs. den är tillräckligt styv för att inte okontrollerat deformeras i sidled och bilda veck. Eftersom det förstyvande elementet 6 i den här beskrivna utföringsformen även utgör den huvudsakliga delen av dambindans absorptionskapacitet är det väsentligt att kunna utnyttja tillgängligt utrymme mellan användarens ben i grenen. Dambindans bredd i användning med avseende på grenomràdet begränsas vid förstyvningselementet framtill av nämnda avstånd mellan nämnda muskelsenor mittför användarens ljumskar. I riktning bakåt från nämnda övergångsområde till slutet av grenpartiet kan bredden av förstyvningelementet 6 och därmed det absorberande elementet öka kontinuerligt till i storleksordningen 1,5 gånger bredden i övergångsområdet 12 mellan grenpartiet och frampartiet utan risk för att förstyvningselementet skaver användaren i grenen. Den erhållna storleken och formen i grenområdet bestäms av det förstyvande elementets bredd och längd samt hålets form och utsträckning.

Ovannämnda geometriska utformning av området i och kring övergångs- området 12, dvs. storleken på vinkeln ot och bredden M, vilken varieras med hjälp av det förstyvande elementets bredd och av hålets bredd jämte förstyvningselementets styvhet såsom nämnts ovan, samt den valda grenlängden G på förstyvningselementet till alstret enligt uppfinningen ger en mycket god anatomisk anpassning av det förstyvande elementet, vilket ger alstret god passform och stabilitet i anbragt läge på användaren. Detta är av 10 15 20 25 30 520 683 22 synnerligen stor vikt för alstrets funktion inte minst av det skälet att vätpunkten pga. kroppsläget av användarens genitalier i längdriktningen av grenområdet kan variera ända upp till i storleksordningen 20 mm för olika användare. Eftersom det tillgängliga utrymmet kring vätpunkten är mycket begränsat till bredd och längd är en optimal placering och upphakning i detta läge av det förstyvande och absorberande elementet nödvändigt. Detta uppnås genom nämnda avstånd M och G samt vinkel a.

Hakningseffekt uppnås vid nämnda muskelsenor även när bredden M efter alstrets sammanpressning vid användning något understiger avståndet mellan nämnda muskelsenor mittför ljumskarna. Frampartiets båda kantpartier divergerar i riktning framåt och alstret kan glida bakåt något tills kantpartierna hakas fast mellan nämnda muskelsenor. Avståndet M på alstret är lämpligen i storleksordningen 15-35 mm och företrädesvis mellan 25-30 mm. Sistnämnda avstånd passar de flesta användare. Om avståndet efter sammanpressning överstiger ca 35 mm kan sålunda alster av en del användare upplevas som obekväma. Avstånd överstigande 45 mm är olämpligt eftersom sådana alster ger obehag i form av skav på de flesta användare.

Det förstyvande elementet 6 i utföringsformen enligt figurerna 4-6sträcker sig även ett stycke in över alstrets bakpartl 2. Det förstyvande elementet har i bakpartiet en från dettas ändkant och i riktning mot grenpartiet sig sträckande urtagning 15, varigenom alstret kan vika sig utefter en längsgående linje L i urtagningen och varigenom det förstyvande elementet bildar ben 14 och 15, som är belägna på ömse sidor om urtagningen och som blir mer flexibla än det bredare grenpartiet. Benen 14 och 15 kan genom val av urtagningens bredd göras inbördes rörliga i höjdled. Denna urtagning 13 är för alstrets anpassning och följsamhet till kroppen mycket viktig. Det veck som vid alstrets användning bildas i urtagningen kan tränga in i användarens stjärtfåra och ger därigenom ett mycket gott skydd mot läckage via stjärtfåran, vilken typ av läckage är vanligt förekommande vid användning 10 15 20 25 30 520 683 23 av konventionella produkter när användaren ligger på rygg. Vidare möjliggör urtagningen 13 att nämnda ben 14,15 på förstyvningselementet kan förskjutas inbördes i höjdled vid olika kroppsrörelser, exempelvis när användaren går. l det i figur 4-6 visade utföringsexemplet är urtagningen 13 kilformig och symmetriskt belägen i förhållande till alstrets längsgående symmetrilinje L samt bildar en vinkel ß på i storleksordningen 20°. Denna vinkel kan variera inom vida gränser men är givetvis beroende av bakpartiets 2 utformning. Vid en väsentligt bredare utformning av bakpartiet kan nämnda vinkel ß variera mellan i storleksordningen 10-120°, företrädesvis mellan 15-40°.

Det förstyvande elementet 6 tjänar i visade utföringsexempel även som alstrets huvudsakliga absorptionselement och har mycket hög vätskespridande förmåga för snabb spridning av från användaren i det trånga grenområdet mittför användarens genitalier mottagen kroppsvätska över hela alstrets absorberande partier, dvs. över hela det förstyvade och tillika vätskeabsorberande elementet 6. Detta förstyvade och absorberande element är utformat att vid absorption svälla i djupled och i huvudsak bibehålla sin geometri i alstrets tvärriktning, vilket medför att det förstyvande elementet bibehåller sin passform och fasthàllning i förhållande till användarens kropp under hela alstrets användning. Det absorberande och förstyvande elementet 6 har hög svällningsförmåga i djupled och åtföljande hög absorptionskapacitet.

Enligt en lämplig utföringsform utgöres det förstyvande och absorberande elementet 6 av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15-0,75 g/cm3 och med en ytvikt av i storleksordningen 100-400 g/mz. En torrformad fibermassa i form av en fibermatta beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv. Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet. 10 15 20 25 30 520 ess ï'ÜÜfïïš 24 Ett sätt att med mycket stor noggrannhet forma fiberbanor för användning som absorptionselement i absorberande alster beskrivs i den svenska patentansökan 0101393-7. Fiberbanorna bildas genom luftläggning av fibrer, varvid separata Iuftströmmar innehållande fibrer matas till ett antal n olika mattbildarhjul, där n är ett heltal som är minst 2. Separata banskikt formas på respektive mattbildarhjul. Fiberbanan bildas genom att nämnda banskikt nedströms mattbildarhjulen sammanlägges till en gemensam fiberbana, som genom tillverkningssättet bibringas mycket hög tillverkningsnoggrannhet.

Tillverkningshastigheten och därmed banhastigheten kan vara mycket hög och önskad tillverkningsnoggrannhet vid den aktuella banhastigheten uppnås genom val av tillräckligt högt antal n mattbildarhjul. F iberbanor kan med detta tillverkningssätt tillverkas mycket tunna och med mycket hög noggrannhet.

Fibermattan för bildande av det förstyvande och absorberande elementet kan bestå av en blandning av cellulosafiber och viscosfiber, varvid förekomsten av sistnämnda fibrer ger fibermattan en högre våthållfasthet än en fibermatta av enbart cellulosafibrer. Fibermattan för bildande av det förstyvande och absorberande elementet kan även innehålla syntetiska smältfibrer varigenom fibermattans hàllfasthet kan öka genom värmebehandling för smältning av nämnda syntetiska smältfibrer.

Ett ytterligare exempel på förstyvande och absorberande material är ett laminat i ett eller flera lager av tissue och superabsorberande material (SAP).

De såsom absorberande element och eventuellt även som förstyvningselement tjänande materialet eller kombination av olika material kan innehålla SAP i fiberform, partikelform eller som skum.

Genom val av komprimeringsmönster kan även fibermattans töjbarhet varieras. Den torrformade fibermattan kan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringas önskad reducerad styvhet och önskad töjbarhet. 10 15 20 25 30 520 683 25 Vidare kan endast specifika zoner mönsterkomprimeras i syfte att ge enbart dessa zoner en annan töjbarhet och styvhet än förstyvnings- och absorptionselementet i övrigt. På samma sätt kan givetvis förstyvnings- och absorptionselementet över hela sin utbredningsyta vara komprimerad men med olika mönster i olika zoner. Genom förekomsten av ett förstyvnings- och absorptionselement som på ett enkelt sätt genom val av mönsterkomprimering kan ges önskad styvhet och önskad töjning i olika zoner och där styvhets- och töjningsegenskaper kan väljas väsentligen fritt i dessa zoner har genom föreliggande uppfinning erhållits ett nytt och icke tidigare känt sätt att kontrollera och styra formbildningen av ett för upptagande av kroppsvätskor avsett absorberande alster.

Såsom nämnts ovan har det förstyvande och absorberande elementet 6 hög svällningsförmåga i djupled, vilket vid användning av en torrformad fibermatta enligt ovan åstadkommits genom kraftig komprimering av fibermattan i samband med dennas framställning. I torrt tillstànd är fibermattan hårdkomprimerad och styv vilket ger det formade och kroppsanpassade absorptionselementet en mycket god stabilitet i anbragt läge på användaren samt en mycket hög spridningsförmåga, varigenom absorptionselementets totala absorptionskapacitet kan utnyttjas optimalt och läckage orsakad av lokal Övermättnad i hög grad elimineras. Vid absorption av vätska sväller absorptionskroppen i huvudsak i sväller djupled men givetvis absorptionselementet något även i övriga riktningar. När det kroppsanpassade förstyvnings- och absorptionselementet sväller erhålles faktiskt en ytterligare förbättrad kroppsanpassning, vilken bidrar till alstrets stabilitet absorptionselementets styvhet vid absorption och åtföljande svällning och följsamhet till användarens kroppsform när minskar. 10 15 20 25 30 520 685 26 För att fungera på önskat sätt har det förstyvande elementet i torrt tillstånd en styvhet på i storleksordningen 1-15N mätt enligt ASTM D 4032-82. Denna metod ”Circular Bend Procedure” är utförligt beskriven i EP 336 578.

Det förstyvande och absorberande elementet kan utgöras av ett laminat av flera fibertygsskikt eller tissueskikt, vilka är inbördes fixerade för ökad styvhet och vilka har högabsorberande partiklar mellan enskilda lager. Fixeringen av de enskilda lagren till varandra kan ske med bindemedel, såsom adhesiv eller smältfibrer. Även de högabsorberande partiklarna kan bidra till bindningen. Styvheten styrs genom val av antalet lager och mängd av ingående bindemedel samt genom val av högabsorberande material och hur dettas klippförmåga utnyttjas. Även ett förstyvande- och absorberande elementet av detta slag kan bibringas olika styvhet och olika töjningsförmåga i olika zoner av elementets utbredningsyta. Dessa egenskaper kan även i detta fall styras med hjälp av komprimeringsmönster. Denna komprimering kan kombineras med tillsats av värme, vilken tillsats kan variera i olika zoner. Vidare kan bindemedel olika förstyvningselements formning vid användning. Olika fukttillsats i olika anbringas i mönster för styrning av absorptions- och områden i samband med komprimering är en ytterligare parameter för att styra alstrets formning under användning.

Ett annat exempel på uppbyggnad av en som såväl absorptions- som förstyvnadselement tjänande enhet är flera skikt av LDA, dvs. skikt av samma slag som i dränerings- och isolationsskiktet 7. Skikten av LDA i absorptions- och förstyvnadselementet är emellertid mycket hårdare bundet såväl inom som mellan enskilda skikt. Denna bindning åstadkommes genom hårdkomprimering av LDA-skikten och lämpligen genom att använda såväl smältfibrer som latex, s.k. multibond-teknik. Även vid denna utformning kan styvhet och töjbarhet styras genom val av komprimeringsmönster samt genom variation av värmetillsats i olika zoner. 10 15 20 25 30 520 683 27 Ytterligare materialexemplar utgör blandningar av LDA och HDA (High Density Airlaid) eventuellt i kombination med andra materialskikt, såsom flssue.

I samtliga ovan beskrivna materialexempel kan mönsterkomprimering användas, varvid exempelvis gångjärnseffekter kan uppnås utefter komprimeringslinjer eller komprimeringszoner.

Mönsterbildningen kan ske i samband med komprimering av absorptions- och förstyvningselementet. Alternativt kan mönsterkomprimering ske i ett separat steg efter slätkomprimering. Exempelvis kan man använda ett banmaterial av ett ämne utformat på något av ovan beskrivna sätt och slätkomprimerat som utgångsmaterial för förstyvnings- och absorptions- element, vilket mönsterkomprimeras på önskat sätt och i beroende av vilken typ av och storlek av detta tillverkas, Efter mönsterkomprimering utskärs enskilda produkter. Mönsterkomprimering och alster som skall utskärning av separata absorptions- och förstyvningselement kan ske i ett enda steg i en kombinerad skär- och mönsterkomprimeringsenhet.

Förstyvningselementet kan såsom beskrivits ovan även utgöra alstrets huvudsakliga absorptionselement. Detta är synnerligen lämpligt ur produktionssynpunkt eftersom det blir färre element att hantera än om exempelvis förstyvningselementet och absorptionselementet utgör åtskilda separata element.

Uppfinningen innefattar även utformningar där förstyvningselementet är åtskilt från alstrets huvudsakliga absorptionselement. Förstyvningselementet kan därvid vara absorberande eller icke-absorberande. Huvudsyftet vid en sådan utformning är att utgöra ett förstyvande formelement. 10 15 20 25 30 520 683 28 Uttrycket förstyvningselement skall utöver tolkningen att det utgör ett helt separat element eller att det utgör såväl alstrets huvudsakliga absorptionselement som förstyvningselement även innefatta tolkningen att samtliga i alstret ingående materiallager, bindemedel, mm. i området för den önskade förstyvnings- önskade förstyvningen tillsammans bildar det elementet. Vid en sådan utformning kan lämpligen även uttrycket användas istället för förstyvningselement. förstyvningsområde Absorptionselement och förstyvningsområde kan vara utformade i ett och samma material, exempelvis ett skummaterial eller en kropp uppbyggd av fibrer, varvid det förstyvande området är bundet i komprimerad form.

Exempelvis skall en såsom förstyvnings- och tillika som absorptionselement tjänande enhet med ovan angivna mått på M och G och med ovan beskrivna geometri med i sig otillräcklig styvhet innefattas i uppfinningen om erforderlig förstyvning uppnås genom sammanbindningen med övriga materiallager i området för förstyvningselementet.

Den i figur 7 visade utföringsformen skiljer sig från den i figur 4-6 visade utföringsformen främst därigenom att förstyvningselementet 6 består av ett främre, första förstyvande delelement 61 och ett bakre andra förstyvande delelement 62, vilket är åtskilt från det första delelementet 61 vid nämnda övergång. Det första och andra delelementet 61 och 62 är därigenom rörliga i förhållande till varandra. Samtidigt bildas en led i övergångsområdet 12 mellan de båda förstyvande delstyckena 61 och 62. I det i figur 7 visade utföringsexemplet är det första 61 och det andra delelementet 62 inbördes förbundna medelst en elastisk film 64, varigenom nämnda delelement är förflyttbara från varandra mot verkan av elastiken i nämnda elastiska film 64. l utföringsformen enligt figur 7 är ett elastiskt organ 16 anbragt i förspänt tillstånd i alstrets längdriktning och centralt utefter alstrets bakparti 2. l figur 7 har använts samma hänvisningsbeteckningar som i utföringsformen enligt figur 1-6. 10 15 20 25 30 520 683 29 Det elastiska organet 16 är anbragt centralt i urtagningen och sträcker sig i bakpartiet något förbi benens 14 och 15 ändar och åt andra hållet ett stycke in över grenpartiet. Det elastiska organet är anbragt på in- eller utsidan av det vätsketäta ytterskiktet och förbundet med detta och/eller övriga i alstret ingående skikt. Det elastiska organets utsträckning är inte kritisk utan kan variera något i förhållande till det i figur 3 visade utföringsexemplet. Ett syfte med det elastiska organet 16 är att detta vid alstrets användning skall dra samman närliggande materialpartier och kröka alstret i riktning uppåt mot användarens kropp för bättre anliggning mot denna. Ett annat syfte är också att initiera och bilda det veck 17, som vid alstrets användning är avsett att tränga in ett stycke i användarens stjärtfåra och förhindra läckage av kroppsvätska bakåt längs stjärtfåran, vilket läckage annars kan uppträda när användaren ligger på rygg.

Det förstyvande elementet 6 sträcker sig i de utföringsformer, som visas i figur 4-7 med sina benpartier 14,15 in över bakpartiet 2. Det förstyvande elementets 6 yttre sidokanter 18,19 vid benen 14,15 divergerar i alstrets sammantryckta användningstillstånd från grenpartiet in över bakpartiet.

Syftet med de i riktning bakåt på bakpartiet 2 divergerande kantsidorna 18.19 på förstyvningselementet vid alstrets användning är att alstret förutom att hakas fast i övergången 12 mellan framparti och grenparti även skall upphakas baktill i övergångsområdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2, varigenom alstret vid användning blir mycket stabilt och välfixerat på användaren samtidigt som det genom sin kroppsanpassning till form, storlek och geometri upplevs som bekvämt för användaren. Vinkeln mellan alstrets 18,19 bör för upphakningsfunktion ej understiga cirka 30°. Vidare bör vinkeln för att inte längdriktning och respektive yttre kantsida god upplevas som obekväm ej överstiga cirka 60°. 10 15 20 25 30 520 685 so Avståndet G mellan övergångsområdena 12 och 20 är anpassat till en användares grenlängd och såsom nämnts ovan i anslutning till 1-4 är detta avstånd G storleksordningen 70-120 mm. Såsom nämnts ovan har det väsentligen utföringsformerna enligt figur lämpligen i plana området av kvinnors gren mittför genitalierna en längd på i storleksordningen 80-100 mm, dvs. alla kvinnor har väsentligen samma storlek i detta plana område. Det har visat sig att ett grenmått G på alstret av i storleksordningen 70-120 mm fungerar bra på de flesta användare Det kan således vara lämpligt att i beroende av val av styvhet och nämnda vinklar vara lämpligt att ha ett storlekssortiment av alstret enligt uppfinningen så, att olika användare kan prova sig fram till en med avseende på mått och vinklar passande storlek. Detta gäller givetvis alla här beskrivna utföringsformer av uppfinningen men är speciellt viktigt när alstret är avsett att hakas upp såväl framtill som baktill. Kravet på storleksanpassning ökar också för samtliga utföringsformer ju styvare det absorberande elementet är.

Urtagningens storlek påverkar även höjden på vecket 17. Denna höjd på vecket samt formningen av bakstycket 2 beror även på förspänningen och utsträckningen av det elastiska organet 16.

I figur 8 visas en i förhållande till utföringsformen enligt figur 7 något modifierad utföringsform. I stället för urtagningen 13 är anordnat ett långsträckt genomgående andra hål 620, vilket sträcker sig i alstrets Iängdriktning och längs alstrets mittlinje. Alstret bibringas därigenom vid användning ett veck utefter alstrets Iängdriktning längs nämnda andra hål, vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfåra och stabiliserar alstret på plats på användaren. Genom att det förstyvande elementet är sammanhängande bakom det andra hålet blir alstret enligt figur 8 väsentligt motståndskraftigare i bakpartiet mot krafter i sidled jämfört med utföringsformen enligt figur 7. I utföringsformen enligt figur 7 är ju benen 10 15 20 25 30 520 683 31 14,15 inbördes rörliga och förstyvningselementet blir därigenom mer flexibelt i bakpartiet.

I figurerna 9-12 visas en lämplig utföringsform av ett alster enligt uppfinningen. Denna utföringsform överensstämmer i mångt och mycket med ovan beskrivna utföringsformer och de mot samma delar i ovan beskrivna utföringsformer svarande delarna har på ritningen försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Ett sätt att utöver anordnandet av förstyvningselementet 6 ytterligare minska risken för kantläckage orsakat av att dambindan under användning deformeras är att förse dambindan med en upphöjning, en så kallad hump, vilken upphöjning eller hump har betecknats med 240. Upphöjningen eller humpen är under användning av dambindan avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan därigenom fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta.

I den i figurerna 9-12 visade utföringsformen åstadkommes humpen med ett humpformningselement 24, vilket såsom tydligast framgår av figur 11 är anbragt under förstyvningselementet 6 innanför det vätskeogenomträngliga ytterskiktet 5. Placeringen av humpformningselementet medför flera fördelar. lnsläpp av kroppsvätska störs ej av ett humpmaterial i omedelbar anslutning till användarens genitalier utan de närmast användarens genitalier belägna delarna kan optimeras med avseende på insläpps- och absorptionsförmåga.

Den valda placeringen av humpformningselementet under det förstyvande elementet 6 i kombination med placeringen längs alstrets grenparti medför även den positiva effekten att alstret vid anbringandet på användaren kröker och formar sig på önskat sätt. I övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet bildas, såsom framgår av figur 12, en inflexionspunkt 27 framför vilken, dvs. i alstrets framparti, alstret är konkavt åtminstone utöver ett parti närmast nämnda övergång 12. Bakom nämnda inflexionspunkt, dvs. längs 10 15 20 25 30 520 683 32 alstrets grenparti blir alstret i området mittför humpformningselementet 24 konvext, dvs. det förstyvande elementet 6 kröks i detta område, i grenpartiet 3 uppåt, såsom tydligast framgår av figur 11 och 12. Med hjälp av humpformningselementet kan förutom åstadkommandet av upphöjningen 240 på alstrets framsida det förstyvande elementet styras i önskad krökningsriktning på olika ställen av det förstyvande elementets utbredningsyta.

Humpformningselementet 24 utgöres exempelvis av en icke absorberande syntetvadd, vilken har fjädrande egenskaper. Ett sådant humpformnings- element behåller sin form och funktion även när materialet är i vått tillstånd.

Humpformningselementet kan även bestå av ett skummat material, polyuretanskum eller liknande.

Eftersom det humpbildande materialet i den visade utföringsformen är beläget under det absorberande elementet 6, vilket även tjänar som förstyvningselement, kan det humpbildande materialet vara vätskeabsorberande. Vid en sådan utformning är det lämpligt att välja ett material som har större kapillärer än vad absorptionselementet har så att vätska kan transporteras till det humpbildande materialet först när absorptionselementet är mättat på vätska. Även ett humpbildande absorberande fiberskikt som har fjädrande egenskaper endast i torrt tillstånd kan således användas i en sådan konstruktion eftersom materialet är väsentligen torrt ända till det egentliga absorptionselementet är mättat på vätska. Placeringen av det humpbildande elementet 24 under såväl det förstyvande som absorberande elementet innebär således ett flertal väsentliga fördelar.

Det upphöjningen 240 bildande elementet har långsträckt form och sträcker sig i det visade utföringsexemplet över hela grenpartiet. Längden av upphöjningen kan variera mellan cirka 20-120 mm. 10 15 20 25 30 520 683 ss Det upphöjningen formande elementet 24 är smalare än alstret i övrigt i grenområdet. Därigenom möjliggöres att i sidled kringliggande partier 25,26 av alstret i övrigt kan forma sig kring det upphöjningen formande elementet 24. Lämpligen är det upphöjningen formande materialet åtminstone dubbelt så tjockt som omkringliggande områden 25,26. l figur 11 har för åskådlighets skull alstrets visats i krökt tredimensionell form.

Ett absorberande alster av det i här beskrivna slaget är givetvis alltid tredimensionellt i traditionell mening, dvs. det har längd bredd och tjocklek.

Med termen tredimensionell form avses här emellertid att alstret måste vara krökt på något sätt så att det anpassats till användarens kroppsform.

Med termen planform avses här att alstret är väsentligen plant. Det i figur 9 och 10 visade alstret är enligt denna definition väsentligen planformigt trots att det elastiska organet drar ihop materialskikten i hålet 620 mellan benen 14,15.

Alster i planform enligt figur 9 och 10 kan enkelt förpackas, exempelvis i stapel i en kartong eller påse och ändå vid påtagning utan några som helst åtgärder bringas att inta en kroppsanpassad tredimensionell form, såsom visas i figur 11 och 12.

Genom sin speciella konstruktion med måttet på avståndet M mellan nämnda muskelsenor i alstrets sammantryckta användningstillstånd, det hump- formade elementet 24, verkan av hålet 620 och av det elastiska organet 16 samt det förstyvande elementets 6 styvhet och geometriska form är alstret kroppsanpassat och predestinerat att vid hantering anta en till användarens kroppsform anpassad tredimensionell form enligt figur 11 och 12. 10 15 20 25 30 520 683 34 l det visade utföringsexemplet har det förstyvande och tillika absorberande elementet 6 över hela sin utbredningsyta samma styvhetsegenskaper.

Därigenom uppstår över förstyvningselementets utbredningsyta normalt inga okontrollerade veck, som skulle kunna ge upphov till okontrollerad och oavsiktlig vätskeströmning. I övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 initieras en krökning eftersom alstret i sin helhet här ändrar sitt böjmotstånd, dels p.g.a. att humpformningselementet har sin ände mittför denna övergång, dels för att förstyvningselementet här har minst material och i användningstillstånd är som smalast med ett mått M anpassat till avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren. l denna övergång 12 bildas en inflexionspunkt 27 framför vilken alstret är konkavt och skålformigt medan det bakom denna inflexionspunkt 27 antar konvex form. I utföringsformen enligt figur 12 är det humbildande elementet är avrundat framtill utefter en linje 28. Därigenom uppnås att förstyvningselementet initieras av denna avrundade linje att i frampartiet anta en jämnt avrundad skàlform såsom framgår av figur 12. Även i övergångsomràdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2 är det humpbildande elementet 24, vilket i den visade utföringsformen sträcker sig fram till nämnda övergångsområde 20, avrundat vid sin bakre ände.

Därigenom uppstår inga oönskade veck utan övergången mellan det konvexa grenpartiet och de kring vecket 17, formad av det elastiska organet 16, nedåt sluttande båda sidopartierna av bakpartiet 2 blir jämn och slät utan oönskade veck.

Det långsträckta hålet 620 i alstrets bakparti 2 ger upphov till ett veck i hålets längdriktning , vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfåra och stabiliserar alstret på plats i sidled. Eftersom bredden på det långsträckta hålet ökar kontinuerligt i riktning bakåt kommer även det bildade veckets höjd att öka kontinuerligt i riktning bakåt. 10 15 20 25 30 520 683 ss Den av humpformningselementet 24 bildade upphöjningen 240 har även den fördelen att det in i användarens stjärtfàra sig sträckande vecket ej sträcker sig för abrupt och långt in och ger upphov till skav. Humpen ger i övergångsområdet mellan grenpartiet och bakpartiet en mjuk övergång även i detta avseende. l samtliga ovan beskrivna utföringsformer är det lämpligt att alstret på utsidan av sitt vätskeogenomträngliga ytterskikt 5 är försett med en tryckkänslig adhesiv . Denna har i figur 10 markerats med adhesivsträngar 29, vilka före alstrets användning på konventionellt sätt är täckta av en med släppmedel behandlad täckremsa 30. Även om alstret enligt uppfinningen är kroppsanpassat är det för säker fasthållning lämpligt att ha en tryckkänslig adhesiv på alstrets vätskeogenomsläppliga utsida för samverkan med användarens underbyxa, vilken bidrar till att hälla alstret i avsett läge på användaren.

Valet av lämplig fastsättning, dvs. om och i vilken utsträckning tryckkänsligt adhesiv för fastsättning mot användarens underbyxa skall användas styrs av valet av styvhet hos ingående förstyvningselement.

Enligt en utföringsform (ej visad på ritningen) kan alstret sättas fast mot eller samverka med användarens kropp med bindemedel resp. med friktionsbeläggning. Friktions- eller bindemedel kan vara det enda fastsättningsmedlet men detta kan även användas i kombination med tryckkänsligt adhesiv avsett för fastsättning mot användarens byxa. l figur 13-16 visas ytterligare exempel på förstyvningselementet till ett absorberande alster enligt uppfinningen. I utföringsformerna enligt figur 13-16 har de mot liknande detaljer i ovan beskrivna utföringsexempel försetts med samma hänvisningsbeteckningar. 10 15 20 25 30 520 683 36 I utföringsformen enligt figur 13 är förstyvningselementet 6 anbragt i alstrets framparti och sträcker sig ett stycke in över alstrets grenparti.

Förstyvningselementet 6 är försett med ett cirkulärt genomgående hål 610, vars bredaste parti är beläget mittför övergången 12, dvs det område där alstret vid användning skall hakas fast i sammantryckt tillstånd mellan nämnda muskelsenor mittför användarens ljumske.

Utföringsformen enligt figur 14 skiljer sig från den i figur 13 visade utföringsformen genom att hålet ersatts av en U-formig urtagning i det mot alstrets grenparti vända partiet av förstyvningselementet 6. Urtagningens bredd är maximal i övergångsområdet 12, där man önskar maximal sammanpressning av förstyvningselementet för dettas upphakning mellan nämnda muskelsenor vid alstrets användning. l utföringsformen enligt figur 15 sträcker sig förstyvningselementet 6 över alstrets framparti 1, grenparti 2 samt bakparti 3. l frampartiet är förstyvningselementet försett med ett triangulärt genomgående hål 610, vilket är bredast i övergångsområdet 12 där alstret är avsett att upphakas mellan nämnda muskelsenor vid alstrets användning. Med hjälp av det triangelformade hålet fås från nämnda övergång 12 i riktning mot alstrets främre ände en kontinuerligt avtagande krökning av förstyvningselementet. l alstrets bakparti 2 är liksom i utföringsformen enligt figur 9-12 anbragt ett längsgående hål 620. Detta har samma funktion som beskrivits i utföringsformen enligt figur 9-12 och ger vid alstrets användning upphov till ett veck vars höjd ökar i riktning bakåt. Vecket stabiliserar vid användning av alstret detta i sidled såsom beskrivits ovan.

I figur 16 visas ett alster vars förstyvningselement 6 liksom i utföringsformen enligt figur 15 stäcker sig över alstrets framparti 1, grenparti 2 samt bakparti 3. Förstyvningselementet har här ett elliptiskt hål 610 mittför övergången 12, vilket hål är avsett för att vid alstrets användning möjliggöra en sammanklämning av förstyvningselementet i övergången 12 för uppnående 10 15 20 25 30 520 685 37 av ett avsmalnande i detta område till en bredd M som överensstämmer med avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren. Ett längsgående hål 630 är anbragt i alstrets grenomräde. Syftet med hålet 630 är att ge det förstyvande elementet fjädrande egenskaper i grenområdet för optimal anpassning av det förstyvande elementets bredd i grenområdet till användarens kroppsform i detta område. Hålet 620 har samma funktion som motsvarande hål i utföringsformen enligt figur 15 och beskrivs därför ej närmare.

I figur 17 visas en utföringsform i form av en blöja. Denna har ett framparti 40 ett grenparti 41 samt ett bakparti 42. Den visade utföringsformen av ett alster i form av en blöja enligt föreliggande uppfinning är till det yttre utformad på konventionellt sätt. Frampartiet 40 och bakpartiet 42 är avsedda att vid blöjans pàtagning anbringas kring användarens midja och förslutas i anbragt läge medelst tejpflikar 43,44. Blöjan visas i figur 17 schematiskt i planform från insidan och är försett med ett hölje i form att vätskegenomsläppligt innerskikt 45, lämpligen av fibertyg, s.k. nonwoven, och ett ytterskikt av tunn plastfilm (ej visad), lämpligen av polyeten, Innanför innerskiktet är antytt ett väsentligen timglasformat absorptionsskikt 46, som är tunt och mycket flexibelt. I grenpartiet har utefter kantpartiet anbragts benelastik 47,48, som är avsedd att vid blöjans användning sluta tätt kring användarens lär.

I figur 17 visas schematiskt ett förstyvande och tillika absorberande element 6 av samma slag som beskrivits i ovan beskrivna utföringsexempel. De mot liknande delar i ovan beskrivna utföringsexempel svarande detaljerna har i figur 17 försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Det förstyvande och absorberande elementet är kroppsanpassat pä samma sätt som i ovan beskrivna utföringsexempel med ett mätt M i användningstillstånd anpassat till avståndet mellan nämnda muskelsenor mittför ljumskarna och med en grenlängd G anpassad till användarens grenlängd och med vinklar och geometri i övrigt anpassat pâ samma sätt som beskrivits ovan vid alstrets användning i sammantryckt tillstànd. Det förstyvande elementet har en 10 15 20 25 30 520 683 38 rektangulär form med ett genomgående hål 610 i frampartiet och vid övergången 12 mellan framparti 40 och grenparti 41 samt med en urtagning 13 i alstrets bakparti 42 Såsom nämnts ovan har en människa väsentligen samma mått M under hela sin livstid. Även längden på grenen är väsentlige i samma storleksordning på bjöjbarn som vuxna. Blöjor enligt figur 17 fungerar således i princip både för barn och vuxna om blöjan i sin helhet storleksanpassas.

En blöja enligt uppfinningen av det slag som visas i figur 17 får jämfört med konventionella blöjor en överlägsen passform. Förekomsten av det förstyvande elementet medför att blöjan vid dennas påtagning styrs in i rätt läge på användaren och att den kvarstannari detta läge under alstrets bruk. l samtliga av ovan beskrivna utföringsexempel ökar i sammantryckt användningstillstånd bredden av det förstyvande och tillika absorberande elementet 6 kontinuerligt från övergången 12 mellan frampartiet 1 och grenpartiet 3 till övergångsområdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet.

Ett skäl till detta är att det tillgängliga utrymmet mellan användarens ben är mycket begränsat och att det gäller att optimalt utnyttja bredden av detta område. Bredden kan öka i storleksordningen 1,5 gånger mellan övergången 12 till övergångsområdet 20 utan att användaren upplever det som obekvämt. Ett annat skäl är att alstret sitter stabilare på användaren när det förstyvande elementet göres så brett som möjligt utefter grenpartiet.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna utföringsexempel utan ett flertal modifikationer är möjliga inom ramen för efterföljande patentkrav.

I ovan beskrivna utföringsexempel har visats alster med en första urtagning 610. Alstret kan inom ramen för uppfinningen vara försett med flera första urtagningar 610 anbragta i sidled på avstånd från varandra. Vid förekomst av 10 15 20 25 30 520 683 39 flera första urtagningar är dessa lämpligen anordnade symmetriskt i förhållande till en längsgående centrumlinje.

Exempelvis kan kroppsformade förstyvande och absorberande element av det slag som beskrivits ovan anbringas i sk. byxblöjor, dvs. där blöjan är integrerad i en engångsbyxa.

Ovan har nämnts att det förstyvande och absorberande elementet kan vara utformat av olika material och av laminat av ett eller flera material. Det förstyvande och absorberande elementet kan även vara utformat av mer än ett skikt och med olika utsträckning av de enskilda skikten, varigenom kan uppnås att olika områden av det förstyvande elementet har olika styvhet.

Såsom ovan nämnts kan det förstyvande elementet utgöras av samtliga ingående materialskikt och bindemedel. Olika styvhet i olika områden av det förstyvande elementet kan således även fås genom att variera graden av förbindning i olika områden, exempelvis olika mängd adhesiv i olika områden och även frånvara av adhesiv eller annat bindemedel i olika områden mellan eller i enskilda skikt.

Det elastiska organet 16, vilket är anbragt i urtagningen 13, har i det ovan beskrivna utföringsexemplen angetts vara förspänt anbragt. Det är emellertid känt att vid tillverkning av absorberande alster, såsom dambindor, blöjor och liknande, anbringa ett värmekänsligt elastiskt organ i ospänt tillstånd och spänna elastiken genom värmebehandllng. Denna sker lämpligen när artiklarna är förpackade.

Det förstyvande elementet 6 resp. de förstyvande delelementen 61 och 62 har i ovan beskrivna utföringsexempel rektangulär grundform. Formen på det förstyvande elementet 6 resp. på delelementen 61 och 62 kan ha annan grundform, som är mer anpasssad till användarens kroppsform. Det 10 15 20 25 520 683 40 förstyvande elementet kan exempelvis vara timglasformat eller försett med i bakpartiet divergerande ben.

I ovan beskrivna utföringsexempel avseende alster för anbringande inuti grenpartiet på underbyxor, är i flertalet utföringsexempel alstret försett med permanent anbragta vingar för fastsättning av alstret i underbyxan med vingarna vikta runt underbyxans kantparti och fastsatta pá grenpartiets utsida. Vingarna kan utgöras av separata element som fästes vid alstret i övrigt i samband med aistrets pàtagande. De separata vingarna kan vara löstagbart anbragta på alstret i övrigt vid tillverkning av alstret, varigenom användare som ej vill ha vingar på alstren kan ta bort dessa i samband med påtagandet av alstret.

De ovan beskrivna utföringsexempel som saknar vingar kan förses med separata vingar antingen vid tillverkning eller vid påtagning av alstret.

Alstret enligt uppfinningen kan inom ramen för efterföljande patentkrav vara utformat i ett stycke av material, exempelvis ett gjutet skummaterial med öppna porer. Dessa porer kan vara förslutna på aistrets baksida och längs hela yttre kantkonturen för bildande av ett vätsketätt skikt. Förstyvande områden uppnås vid denna utföringsform genom att skummaterialet tillstånd. För absorptionskapaciteten kan en gjuten formkropp av skummaterial innehålla komprimeras och bindes i komprimerat ökning av superabsorberande material i form av partiklar eller fibrer bundet i skumstrukturen.

Claims (32)

1. 0 15 20 25 30 520 683 41

2. PATENTKRAV

3. Absorberande alster, såsom en dambinda, ett trosskydd, ett skydd för inkontinenta, en blöja eller liknande, vilket alster har en längdriktning och en tvärriktning, ett framparti (1), ett bakparti (2), ett mellan bakpartiet och frampartiet beläget grenparti (3), ett absorberande element och ett vätsketätt skikt (5) samt ett förstyvande element (6), vilket är avsett att under alstrets användning bidra till dettas tredimensionella form, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) är i plant tillstånd före alstrets användning, att det förstyvande elementet (6) är försett med åtminstone en första urtagning (610), som är anordnad att möjliggöra en sammantryckning av det förstyvande elementet i sidled vid en övergång (12) mellan frampartiet och grenpartiet, att det förstyvande elementets (6) form och den första urtagningens (610) form är anordnade så att det förstyvande elementet i nämnda övergång ( 12) efter sammantryckning och placering på användaren har en bredd (M), som är anpassad till avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes Ijumske och som är i storleksordningen 15-45 mm, och att det förstyvande elementet (6) är anordnat så att dettas sidokanter i alstrets framparti (1) i nämnda sammantryckta användningstillstånd divergerar i riktning från grenpartiet (3) åtminstone ett stycke in över frampartiet (1), och bildar spetsig vinkel (a) med en linje i alstrets längdriktning.

4. Alsterenligtkravet1,kännetecknat av, 10 15 20 25 30 520 683 42 att det förstyvande elementet (6) sträcker sig i alstrets längdriktning över åtminstone ett stycke av frampartiet (1) och att den första urtagningen (610) är symmetrisk i förhållande till en centrumlinje längs alstrets längdriktning och sträcker sig över åtminstone ett parti av frampartiet (1 ).

5. Alster enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementet (6) i plant tillstånd före användning i övergången (12) mellan frampartiet (1) och grenpartiet (3) har en bredd som överstiger 45 mm.

6. Alster enligt något av föregående krav, kännetecknad av, att det förstyvande elementet (6) är absorberande och samtidigt utgör det absorberande elementet och att detta vid absorption i sammanpressat användningstillstånd är anordnat att svälla med i huvudsak bibehållande av sin geometri i alstrets tvårriktning och längdriktning.

7. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att nämnda bredd (M) av det förstyvande elementet (6) i övergången mellan grenpartiet och frampartiet i sammanpressat användnings- tillstånd är i storleksordningen 20-35 mm.

8. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att nämnda bredd (M) av det förstyvande elementet (6) i övergången mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1) i sammanpressat användningstillstånd är i storleksordningen 25-30 mm.

9. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) i torrt tillstånd har en styvhet på i storleksordningen 1-15 N mätt enligt ASTM D 4032-82. 10 15 20 25 30

10.

11.

12.

13. 520 683 43 Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) utgöres av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15-0,75 g/cme' och en ytvikt av i storleksordningen 100400 g/m? Alsterenligtkrav8, kännetecknad av, att den torrformade fibermattan efter komprimering är mekaniskt mjukgjord till önskad styvhet. Alster enligt krav 8 eller 9, k ä n n e t e c k n at a v, att den torrformade fibermattan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringats önskad styvhet och önskad töjbarhet. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementets (6) sidokanter, vilka i alstrets sammanpressade användningstillstånd divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet (3) in över alstrets framparti (1) är anordnade att i nämnda tillstånd bilda en vinkel (a) mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-55°, företrädesvis i storleksordningen 45°. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) även sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti (2) och att det förstyvande elementet är anordnat så att (18,19) i användningstillstånd divergerar i riktning från grenpartiet (3) åtminstone dettas sidokanter alstrets sammanpressade ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti. Alster enligt kravet 12, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) i bakpartiet (2) har en från dettas ändkant och i riktning mot grenpartiet (3) sig sträckande andra 10 15 20 25 30

14.

15.

16.

17

18. 520 683 44 urtagning (13), varigenom alstret vid användning bibringas ett veck (17) utefter alstrets Iängdriktning i nämnda andra urtagning, vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfåra. Alsterenligt kravet 13, kä n n ete ck n a d a v, att nämnda andra urtagning (13) är kilformig och symmetriskt belägen den bilder en vinkel (ß) mellan 1o-12o°, företrädesvis mellan 15-4o° vid sin mot grenpartiet vända ände. Alsterenligtkravet 12, kännetecknat av, att det förstyvande elementet (6) i bakpartiet (2) har ett långsträckt genomgående andra hål (620), vilket sträcker sig i alstrets Iängdriktning och längs alstrets mittlinje, varigenom alstret vid användning bibringas ett veck utefter alstrets Iängdriktning längs nämnda andra hål, vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfåra och därigenom stabiliserar alstret på plats på användaren. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) har en styvhet på åtminstone 1,0 N samt att det förstyvande elementet är utformat med väsentligen samma styvhet över hela det förstyvade elementets utbredningsyta. .Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att det förstyvande elementet (6) sett i alstrets Iängdriktning innefattar ett främre förstyvande första delelement (61), vilket i sammanpressat användningstilltànd har nämnda bredd (M) i övergången (12) mellan frampartiet och grenpartiet, samt åtminstone ett ytterligare förstyvande andra delelement (62), vilket är åtskilt från det första delelementet (61) första och andra vid nämnda övergång (12), varigenom det delelementet är rörliga i förhållande till varandra. Alsterenligtkravet17, kännetecknat av, 10 15 20 25 30

19.

20.

21.

22.

23. 520 683 45 att det andra förstyvande deielementet (62) även sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti (2) och att det andra förstyvande elementets sidokanter (18,19) i alstrets sammanpresade användningstillstånd år anordnade att i riktning från grenpartiet (3) divergera åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti (2). Alster enligt kravet 17 eller 18, k ä n n e t e c k n at a v, att nämnda andra urtagning (13) är anordnad i det andra förstyvande deielementet (62). Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att det förstyvande elementet (6) sträcker sig över nämnda övergång (12), och åtminstone ett stycke över frampartiet ( 1) samt åtminstone ett stycke över grenpartiet, och att den första urtagningen (610) utgöres av ett åtminstone ett hål, vilket är som bredast åtminstone mittför övergången (12), vilket hål är cirkulärt eller avlångt. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att det förstyvande elementet (6) i plant tillstånd före användning har samma bredd utefter sin längd med undantag för ändpartierna som lämpligen är avrundade. Alsterenligtkravet17, kännetecknat av, att den första urtagningen (610) utgöres av en mot övergången (12) öppen urtagning. Alster enligt något av kraven 20-22, k å n n e t e c k n at a v , att den första urtagningen (610) i sin helhet är belägen i frampartiet (1) och är väsentligen diamantformig. 10 15 20 25 30

24.

25.

26.

27.

28. 520 683 46 Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att ett humpformningselement (24) av ett fjädrande, material är anbragt under det förstyvande elementet över åtminstone en del av grenpartiet (3), vilket humpformningselement är anordnat att åstadkomma en upphöjning (240) på den sida som är avsedd att anbringas mot användaren, varvid upphöjningen efter anbringandet av alstret på användaren är anordnad att hamna mittför användarens genitalier. Alster enligt kravet 24, k ä n n e t e c k n a d a v, att upphöjningen (240) är långsträckt i alstrets Iängdriktning och har en längd mellan 20-120 mm. Alster enligt krav 24 eller 25, k ä n n e t e c k n at a v, att upphöjningen (240) är smalare än alstret i övrigt i grenområdet samt att upphöjningen är tjockare än omkringliggande områden. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att åtminstone ett elastiskt organ (16) är anbragt i alstrets Iängdriktning och centralt utefter alstrets bakparti och åtminstone längs en del av detta från grenpartiet, vilket elastiska organ är avsett att utefter sin längd dra samman närliggande materialpartier och kröka alstret uppåt för bättre anliggning mot användarens kropp. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) tjänar som absorptionsorgan och har mycket det hög vätskespridande förmåga för spridning av i förhållandevis trånga och av användarens anatomi begränsade grenområdet (3) mittför användarens genitalier mottagen kroppsvätska över hela alstrets absorberande partier samt att det förstyvande elementet är utformat med hög svällningsförmåga i djupled och åtföljande hög absorptionskapacitet. 10 15 20 25 30

29.

30.

31. 520 683 47 Alster enligt kravet 28, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) även tjänar som absorptionselement och är väsentligen homogent över hela sin utbredningsyta med styvhet, absorptionsförmåga, varigenom förstyvningsskiktet och därmed även avseende på tjocklek, spridningsförmàga och absorptionselementet vid användning kröker sig jämnt utan att bilda lokala störningar, som kan ge oönskad vätskespridning. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) även utgör det absorberande elementet och att formen på detta samt på den första urtagningen (610) är anordnade så att vid sammanpressning av det förstyvande elementet (6) mellan användarens muskelsenor vid ljumskarna under alstrets användning bredden av det förstyvande elementet efter nämnda övergångsområde (12) ökar kontinuerligt i grenpartiet i riktning bakåt mot bakpartiet (2) i syfte att med avseende på maximal absorption optimalt utnyttja tillgängligt breddutrymme i detta område. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att alstret är anordnat att genom val av styvhet hos det förstyvande elementet (6) och genom val av geometri och mått på den första urtagningen (610) samt val av bredd på det förstyvande elementet (6) i och kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet vid placering av alstret i samband med dettas påtagning med övergången mellan frampartiet och grenpartiet mellan nämnda muskelsenor inspännas mellan dessa och därigenom övergå från planform till tredimensionell form med frampartiet krökt uppåt i förhållande till grenpartiet och bildande en skålliknande form åtminstone i ett område intill grenpartiet..

32. 520 683 48 Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , nämnda förstyvande element (6) utgöres av åtminstone ett komprimerat område av en sammanhängande och i ett stycke utformad materialkropp.