SE520684C2 - Absorberande alster med förbättrad passform - Google Patents

Description

25 30 520 684 Dambindor är avsedda att placeras inuti ett par underbyxor, vilkas utformning kan variera. Dambindor kan därvid placeras felaktigt inuti underbyxan. Det finns således risk för att dambindan av misstag placeras för långt fram, eller för långt bak eller något förskjutet i sidled och att hela dambindans absorptionskapacitet och mottagningsyta därför inte utnyttjas optimalt.

Konventionella dambindor hålls i allmänhet kvar i användarens underbyxor medelst tryckkänsligt bindemedel eller friktionsbelägg. Anbringandet av dambindan sker genom att denna sätts på plats i underbyxan varefter denna dras upp på plats. Vid anbringandet av alstret inuti underbyxan är det emellertid svårt att åstadkomma en placering som är optimal i förhållande till användarens kropp. Vanligen utnyttjas underbyxans grenparti för att avgöra var dambindan skall placeras. Eftersom dambindor tillverkas i ett stort antal storlekar och modeller ger grenpartiets läge och utformning en synnerligen osäker indikation på var i underbyxorna en dambinda skall placeras och dambindans funktion under användning blir därigenom inte alltid den önskade.

En annan orsak till att läckage uppstår förbi dambindor fästa inuti användarens underbyxor är att dambindan rör sig tillsammans med underbyxan istället för att följa med användarens kroppsrörelser. Detta innebär att även en dambinda som från början har hamnat rätt i underbyxan i förhållande till kroppen kan dras ur detta läge av underbyxan.

För att söka minska läckage som uppkommer genom att dambindan trycks samman mellan användarens ben, har det blivit vanligt att förse dambindorna med särskilda fastsättningsflikar. Exempelvis är det genom SE 455 668; US 4 285 348; EP O 130 848; EP O 134 086 och US 4 608 047 känt att förse dambindor med från de längsgående sidokanterna utskjutande lättböjliga sidoflikar eller vingar. Dessa är avsedda att vid påtagning av dambindan vikas runt kantpartierna på användarens underbyxor och fästas mot underbyxornas utsida. Sidoflikarna utgör i sig ett skydd mot sidokantläckage 10 15 20 25 30 520 684 och nedsölning av underbyxorna. Dessutom motverkas deformation av dambindans absorptionskropp genom att dambindan är förankrad i underbyxans benkanter och under användandet hålls utsträckt mellan dessa.

En betydande nackdel att förse absorberande alster med sådana fastsättningsflikar är emellertid att det av många användare upplevs generande att fastsättningsflikama år synliga utanpå underbyxorna. Detta medför även att absorberande alster med sådana fastsättningsflikar exempelvis inte kan användas då användaren är klädd i baddräkt.

En annan nackdel med fastsättningsflikama är att de är förhållandevis svàrhanterliga och kräver många handgrepp för att kunna anbringas på rätt sätt kring underbyxomas benkanter. Det kan vidare, särskilt vid fastsättningsflikar som sträcker sig utmed ett långt stycke av en dambindas sidokanter, vara i det närmaste omöjligt att vika fastsåttningsflikarna kring underbyxans krökta benkanter utan att det uppkommer skavande och oestetiska veck i fastsättningsflikarna.

Ett ytterligare problem med dambindor med fastsättningsflikar är att fastsättningsflikarnas eller vingarnas funktion är beroende av underbyxans utformning. Det säger sig självt att en dambinda med fastsättningsflikar samverkar på skilda sätt med en underbyxa med en bred gren jämfört med en underbyxa med mycket smal gren.

Fastsättningsflikar eller vingar på dambindor skyddar underbyxans benkanter från nedsölning men är såsom framgått ovan långt ifrån någon helt tillfredsställande lösning.

För att förbättra läckagesäkerheten har det i EP 0 067 465 föreslagits att tillverka en tvådelad dambinda där de båda delarna endast är inbördes förbundna vid sina åndpartier. Den undre delen fästs i användarens underbyxor och den övre delen anligger mot användarens kropp. Tanken är 10 15 20 25 30 520 684 att delarna under användningen skall kunna röra sig något i förhållande till varandra. Rörligheten mellan delarna är emellertid starkt begränsad och den kända dambindan år fortfarande beroende av underbyxornas rörelser. Vidare finns ingen garanti för att den övre delen under användningen hålls i kontakt med användarens kropp.

I PCT/SE96/O1061 beskrivs ytterligare ett tvådelat absorberande alster där de båda delarna är rörliga i förhållande till varandra. Även detta kända alster har begränsad rörlighet mellan delarna och är i viss mån beroende av underbyxornas rörelser.

Ett sätt att söka minska risken för kantläckage orsakat genom deformation av dambindan under användningen, är att förse dambindan med en förformad upphöjning, en så kallad hump, vilken under användning av dambindan år avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan på detta sätt fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta. En upphöjning underlättar vidare för användaren att placera alstret i korrekt position i förhållande till kroppen. I det franska patentpublikationen FR-A-2 653 328 beskrivs en dambinda med en hump i form av en central, längsgående cylindrisk upphöjning.

Ett vanligt sätt att skapa en upphöjning har varit att helt enkelt bygga upp den genom att anordna en större mängd absorptionsmaterial inom området för upphöjningen. Eftersom det absorptionsmaterial som förekommer oftast är så kallad cellulosafluffmassa, faller emellertid en sådan upphöjning samman och förlorar sin form då den väts. För att åstadkomma en upphöjning som är tillräckligt stor även i vått tillstånd, måste en upphöjning bestående av cellulosafluffmassa innefatta så mycket absorptionsmaterial att den i torrt tillstånd är alldeles för hög hård och obekväm att bära. 10 15 20 25 30 520 684 Det är även känt att man kan åstadkomma en artikel med en upphöjning vänd mot användaren genom att placera ett formningselement ovanpå den absorberande kärnan. Nackdelen är att detta stör vätsketransporten ner till den absorberande och vätskehållande absorptionskäman och att läckage kan uppstå för att formningselementet ej har tillräcklig insläppskapacitet och temporär hållandeförmåga. Det har exempelvis föreslagits att använda ett skummat material i upphöjningen. Det har emellertid visat sig svårt att uppnå en skummad struktur med tillräckligt öppna porer för ett bra vätskeinsläpp in i denna samtidigt som materialet skall ha så stor hållandeförmåga att vätska ej pressas ut vid belastning från användaren exempelvis när denne sätter sig ned.

Ett annat exempel på upphöjning beskrivs i det svenska patentet 507 798. En sådan upphöjning har förutsägbar form, såväl före som under användning, samt bibehåller sin form oberoende av användarens rörelser och av den vätning alstret utsätts för. Upphöjningen är anatomiskt utformad, viket innebär att den är förhållandevis smal för att under användning skjuta in något mellan användarens blygdläppar, utan att orsaka obehag för användaren. Även om en sådan upphöjning fungerar väl för sitt ändamål, har det visat sig, att då upphöjningen träffas av stora mängder kroppsvätska under en relativt kort tidsperiod, finns det risk för att en del av vätskan rinner på upphöjningens utsida och strömmar ut förbi det absorberande alstrets sidokanter. Sådant läckage kan exempelvis inträffa då användaren av en dambinda suttit eller legat ned under en längre tidsperiod och sedan plötsligt reser sig upp. Då användaren sitter eller ligger ned händer det nämligen att en förhållandevis stor mängd mensvätska samlas i användarens vagina. Vid en plötslig förändring av kroppsställningen kan hela den uppsamlade vätskemängden avges på en gång. En smal upphöjning av det slag som beskrivs i SE 507 798 har därvid inte tillräckligt stor yta för att kunna ta emot 10 15 20 25 30 520 684 och absorbera hela vätskemängden på en gång, varför sådana plötsliga vätskeflöden ofta leder till läckage. l EP 0 335 252 och EP 0 335 253 har det föreslagits att förse ett absorberande alster med ett deformationselement. Deformationselementet påverkas av de tvärgàende sammantryckande krafterna mellan en användares lår. Syftet med deformationselementet är att detta under användningen skall bukta ut ett parti av alstret i riktning mot användarens kropp. Det är emellertid omöjligt att helt styra eller förutse den form alstret kommer att anta för varje enskild användare. Dessutom är det inte möjligt att säkerställa kontakten mellan användarens kropp och alstret yta, eftersom graden av utbuktning helt och hållet bestäms av hur mycket alstret trycks samman i tvärled.

I US 4 804 380 beskrivs ett absorberande alster, vilket uppvisar en permanent tredimensionell form. Alstret har ett ändparti med flat eller konkav form och ett ändparti som är försett med en upphöjning. Det flata eller konkava ändpartiet är avsett att placeras utanför användarens venusberg och ändpartiet innefattande upphöjningen är avsett att passa in mot användarens skinkor. Den tredimensionella utformningen av alstret erhålls genom att vika en tämligen styv absorptionskropp. För att få upphöjningen att vara permanent, förses alstrets baksida i det ändparti som skall uppvisa upphöjningen med en limyta. När upphöjningen skapats bibehålls den med hjälp av limmet.

På marknaden finns absorberande alster som har en permanent tredimensionell, båtliknande form och där ytterskalet utgöres av ett formgjutet polymerskum.

En väsentlig nackdel med permanent tredimensionella produkter är att det är svårt att förpacka en styv tredimensionell produkt. Sådana produkter blir utrymmeskrävande under transport och försäljning och det kan vara 10 15 20 25 30 520 684 generande för en användare att bära omkring en dambinda eller ett inkontinensskydd som inte går att vika och därför inte kan döljas i handen eller i värsta fall inte en går ner i handväskan.

I EP 155 515 beskrivs hur ett absorberande alster, såsom en dambinda ges ett skålformigt utseende genom att elastik appliceras i förspänt tillstånd vid alstrets längsgående sidokanter. Användandet av elastik komplicerar tillverkningen och risken finns att den avsedda elastiska effekten går förlorad i samband med förpackningen av alstret eller då detta förvaras i vikt förpackningstillstånd.

Det är tidigare känt att utforma plana absorberande alster som vid applicering intar en tredimensionell väsentligen skàlliknande form. Ett exempel på detta beskrivs i US 4 655 759. I denna visas en långsträckt dambinda, som består av ett skikt av absorberande material, ett flexibelt vätsketätt ytterskikt samt ett vätskegenomsläppande innerskikt_ Dambindan är försedd med ett par genom prägling upptagna kanaler, varvid kanalerna är belägna på ömse sidcx om en längsgående mittaxel och sträcker sig i en bågformig bana över absorptionsmaterialskiktet De båda banoma bildar tillsammans en timglasliknande form central placerad över bindan. Före användning är dambindorna väsentligen plana men då de appliceras på användaren viks de till en skàlliknande form, dvs. med vätskestoppande uppstående sarger utanför kanalerna. En nackdel med denna skàlliknande konstruktion är att sargen håller dambindans mittparti på avstånd från användarens genitalier och från användaren avgiven vätska strömmar ej direkt in i det absorberande alstret utan kan rinna på ytan, varvid risken är uppenbar att vätska kan hitta en oönskad transportväg i form av något litet veck eller liknande och rinna rakt ut i sid- eller längled från produkten. Präglade kanaler i en absorptionskropp har vidare den nackdelen att vätskeutbredningen i absorptionsskiktet störs om att absorptionsmaterial utanför kanalerna ej utnyttjas, vilket ökar risken för lokal övermättnad och åtföljande läckage från de delar av absorptionsskiktet som utnyttjas. 10 15 20 25 (J) (D 520 684 Ovan har i huvudsak berörts tidigare kända dambindor och olika problem förknippade med dessa. Vad som sagts ovan är emellertid även tillämpligt på inkontinensskydd. Även blöjor för barn och vuxna tillhör samma problemområde vad gäller passform i grenen och upptagning av vätska i en absorptionskropp.

Såsom framgått av ovanstående har under en lång följd av år gjorts stora ansträngningar för att söka lösa alla problem förknippade med absorberande alster, såsom dambindor. Även om mycket förbättringar gjorts är alla tidigare kända lösningar förknippade med en del nackdelar.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFlNNlNGEN Genom föreliggande uppfinning har åstadkommits ett förbättrat absorberande alster av i inledningen nämnt slag. Alstret enligt uppfinningen utmärks främst av att det förstyvande elementet är i plant tillstànd före alstrets användning, att det förstyvande elementet sträcker sig i alstrets längdriktning över åtminstone ett stycke av alstrets bakparti från grenpartiet, att det förstyvande elementet i bakpartiet har åtminstone ett làngsträckt genomgående andra hål, vilket sträcker sig i alstrets längdriktning och längs alstrets mittlinje, varigenom alstret vid användning, genom uppträdande sidokrafter vid alstrets bakparti, bibringas ett veck utefter alstrets längdriktning längs nämnda andra hål, vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfàra och därigenom stabiliserar alstret på plats på användaren.

Ett absorberande alster enligt uppfinningen har ett antal fördelar. Det är plant före användning och det är därför inga problem att förpacka, lagra och transportera nämnda alster. En fördel med nämnda utformning är att alstret vid pàtagning hamnar på rätt plats pà användaren. Det mittför och längs det andra hålet bildade vecket häller alstret på plats i längdled i användarens gren samtidigt som det bildade vecket genom att det tränger in i användarens stjärtfàra håller alstret på plats i sidled. 10 15 20 25 30 520 684 Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det andra hålet vid sin ena ände närmast grenpartiet år spetsformigt och att det andra hålets bredd ökar kontinuerligt från nämnda ände i riktning bakåt, varigenom veckets höjd vid alstrets användning ökar kontinuerligt i samma riktning.

Enligt en utföringsform utmärks uppfinningen av att nämnda andra hål är symmetriskt beläget och vid nämnda spets bildar en vinkel mellan 10-120°, företrädesvis mellan 15409 Enligt en lämplig utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det förstyvande elementet även sträcker sig över grenpartiet och åtminstone ett stycke in över frampartiet, att det förstyvande elementet i övergången mellan grenpartiet och frampartiet har en bredd, som är anpassad till avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske och som är i storleksordningen 15-45 mm, och att det förstyvande elementets sidokanter i alstrets framparti divergerar i riktning från grenpartiet åtminstone ett stycke in över frampartiet, och att det förstyvande elementets sidokanter i riktning från grenområdet bildar spetsig vinkel med en linje i alstrets längdriktning.

Ett absorberande alster enligt sistnämnda utföringsform intar automatiskt en tredimensionell skålliknande form i ett område i frampartiet intill grenpartiet när alstret vid sin övergång mellan frampartiet och grenpartiet spänns in mellan nämnda muskelsenor. Det är känt att avståndet mellan nämnda muskelsenor är förhållandevis lika för alla människor. Fetma påverkar givetvis bredden mellan låren men bredden mellan muskelgrupperna är densamma och de är dessa som gör att ett alster kan upplevas som om det skaver. Fettvävnaden lägger sig utanpå musklerna men bidrar inte till den eventuella känslan av obehag. Avståndet mellan nämnda muskelsenor är detsamma oberoende av om användaren är smal, normalviktig eller överviktning. Det har visat sig att det som avgör om en användare upplever obehag i form av tryck eller skavning mot lårens insidor, är om det 10 15 20 25 520 es4_ 10 absorberande alstret under användning har en bredd som i det kritiska området avsevärt överstiger avståndet mellan muskelsenorna i ljumskpartiet.

Detta avstånd har befunnits vara mellan cirka 25-45 mm. Det har visat sig att ett alster med en bredd som under användning överstiger 40mm i det kritiska området av flertalet användare upplevs som obekvämt att bära. Däremot upplevs det sällan obehagligt att ett absorberande alster trycker mot eller trycker undan fettvävnad som kan förekomma i användarens grenomràde.

Det har överraskande visat sig att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor ej förändras under en människas livstid. Små blöjbarn har således motsvarande kritiska avstånd, vilket enligt föreliggande uppfinning kan utnyttjas för framställande av barnblöjor med förbättrad passform. Detsamma gäller givetvis för vuxenblöjor. Det skall påpekas att nämnda kritiska avstånd mellan muskelsenoma är tillämpligt även för män, som uppvisar samma avstånd mellan nämnda muskelsenor.

Ett enligt sistnämnda utföringsform av uppfinningen utformat alster är synnerligen väl anpassat till användarens anatomi. Den speciella geometrin kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet medför att ett alster under användning hakar fast i användarens ljumskar och därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben. Detta är annars ett vanligt problem vid konventionella alster eftersom användarens benrörelser ofta matar alstret bakåt. Detta i kombination med det längs det andra hålet bildade vecket, vilket veck såsom ovan nämns håller alstret på plats på användaren såväl i sidled som längdled medför att ett alster enligt denna utföringsform enbart genom sin geometri sitter väl på plats på användaren.

Enligt en föredragen utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det förstyvande elementet är absorberande och samtidigt utgör det absorberande elementet och att detta vid absorption sväller med bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning. 10 15 20 25 520 684 ' 11 Det är givetvis möjligt att ha ett separat förstyvande element bakom absorptionselementet sett från den mot användaren vända sidan. Ett helt separat förstyvande element, som enbart har förstyvande funktion, kan utgöras av ett i förhållande till alstret i övrigt styvt element av exempelvis papper eller plast, vilket element kan vara uppbyggt av ett eller flera materialskikt av samma eller olika material. Altemativt kan det förstyvande området åstadkommas genom att alstret i detta område förstyvats med extra bindemedel mellan enskilda materiallager. Alternativt kan alstret utgöras av material som är permanent komprimerbart åtminstone i det område som skall förstyvas, varvid lämplig komprimering, eventuellt med tillsats av värme och/eller fukt, sker vid alstrets tillverkning för åstadkommande av önskad styvhet i det aktuella området.

Det kan beroende på val av absorptionsmaterial ur funktionssynpunkt vara lämpligt att separera absorptionselementet fràn det förstyvande elementet.

Exempelvis kan en mjuk vadd med öppen struktur för snabbt vätskeinsläpp och med inblandning av superabsorberande material utgöra ett effektivt absorberande material och vid en sådan utformning erfordras ett separat förstyvande element. Ett annat exempel där ett separat förstyvande element erfordras är vid användning av ett absorptionselement i form av ett skum med öppna porer och en inblandning av superabsorberande material enklare om ett separat Det är emellertid produktionsmässigt förstyvningselement kan elimineras.

Bredden av det förstyvande elementet i övergången mellan grenpartiet och frampartiet är i storleksordningen 20-35 mm. Det har visat sig att en bredd i nämnda övergång på mellan 30-32 mm passar bra för i storleksordningen 80% av alla användare. Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att nämnda bredd av det förstyvande elementet i övergången mellan frampartiet och grenpartiet är i storleksordningen 25-30 mm. 10 15 20 25 30 520 684 12 Lämpligen har det förstyvande elementet en styvhet pá i storleksordningen 1- 15N mätt enligt ASTM D 4032-82. Denna metod ”Circular Bend Procedure” finns utförligt beskriven i EP 336 578.

Enligt en föredragen utföringsform utmärks uppfinningen av att det förstyvande elementet utgöres av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15-0,75 g/cma och en ytvikt av i storleksordningen 100-400 g/mz.

En torrformade fibermatta av detta slag beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv.

Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet.

Ett sätt att med mycket stor noggrannhet forma fiberbanor för användning som absorptionselement i absorberande alster beskrivs i den svenska patentansökan 0101393-7. Fiberbanoma bildas genom Iuftläggning av fibrer, varvid separata luftströmmar innehållande fibrer matas till ett antal n olika mattbildarhjul, där n är ett heltal som är minst 2. Separata banskikt formas på respektive mattbildarhjul. Fiberbanan bildas genom att nämnda banskikt nedströms mattbildarhjulen sammanlägges till en gemensam fiberbana, som genom tillverkningssättet bibringas mycket hög tillverkningsnoggrannhet.

Tillverkningshastigheten och därmed banhastigheten kan vara mycket hög och önskad tillverkningsnoggrannhet vid den aktuella banhastigheten uppnås genom val av tillräckligt högt antal n mattbildarhjul. Fiberbanor kan med detta tillverkningssätt tillverkas mycket tunna och med mycket hög noggrannhet.

Enligt en lämplig utföringsform kännetecknas alstret enligt uppfinningen av att det förstyvande elementets sidokanter, vilka divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets framparti är anordnade att bilda en vinkel mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-55°, företrädesvis i storleksordningen 45°. Med denna geometri i och kring övergången mellan grenpartiet och 10 15 20 25 30 520 684 13 frampartiet fås en effektiv upphakning utan att användaren upplever något obehag i form av skav eller liknande.

Enligt en utföringsform utmärks alstret enligt uppfinningen av att grenpartiet har en längd av i storleksordningen 70-120 mm, och att det förstyvande elementets sidokanter i riktning från grenpartiet divergerar åtminstone ett stycke från detta in över alstrets bakparti.

Nämnda längd pá alstrets grenparti motsvarar längden av ett plant parti i grenpartiet på en kvinna. Det förstyvande elementet enligt sistnämnda utföringsform upphakas således både baktill och framtill i övergången mellan grenparti och framparti resp. I övergången mellan grenparti och bakparti, varigenom ett vid användning mycket stabilt, välfixerat och samtidigt bekvämt alster erhålles.

Enligt en lutföringsform kännetecknas uppfinningen av att alstret är anordnat att genom val av styvhet hos det förstyvande elementet och genom nämnda geometri kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet vid placering av alstret i samband med dettas påtagning med övergången mellan frampartiet och grenpartiet mellan nämnda muskelsenor inspännas mellan dessa och därigenom övergå från planform till tredimensionell form med frampartiet krökt uppåt i förhållande till grenpartiet och bildande en skålliknande form åtminstone i ett område intill grenpartiet.

Ytterligare fördelaktiga utföringsformer av alstret enligt uppfinningen framgår av efterföljande patentkrav.

FlGURBESKRlVNlNG Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas med hänvisning till utföringsexempel, so visas på bifogade ritningar.

Därvid visar: 10 15 20 25 30 Figur 1 Fmurz Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10-12 Figur 13 520 684 14 en planvy av ett absorberande alster i enlighet med en första utföringsform. visar ett snitt längs linjen ll-ll i figur 1 men i krökt användningstillstànd. visar en i förhållande till utföringsformen enligt figur 1 något modifierad utföringsform av ett alster enligt uppfinningen i planvy. visar ett snitt längs linjen |V-lV i figur 3. visar i planvy en tredje utföringsform av alstret enligt uppfinningen. visar i uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret. planvy en fiärde utföringsform av alstret enligt visar i planvy alstret enligt figur 6 fràn motsatta sidan. visar ett snitt längs linjen Vlll-Vlll i figur 6 men i krökt användningstillstànd. visar i perspektiv och i användningstillstànd alstret enligt den fjärde och även i figur 6-8 visade utföringsformen. visar i planvy tre ytterligare utföringsformer av alster enligt uppfinningen. visar i planvy ett absorberande alster enligt en ytterligare utföringsform. 10 15 20 25 520 684 » 15 Figur 14 visar i planvy ett absorberande alster enligt en ytterligare utföringsform.

Figur15 visar i planvy ett absorberande alster enligt en ytterligare utföringsform.

UTFÖRINGSEXEMPEL I figur 1 och 2 visas ett alster enligt uppfinningen i form av en dambinda eller inkontinensskydd. Alstret är långsträckt med en längdriktning och en tvärriktning. Alstret har ett framparti 1, ett bakparti 2 och ett mellan nämnda partier beläget grenparti 3. Det i figur 1 och 2 visade alstret innefattar ett vätskegenomsläppligt innerskikt 4, vilket vid alstrets användning är avsett att vara vänt mot användaren. lnnerskiktet, som anligger direkt mot användarens hud, är lämpligen utformat av ett mjukt, textilliknande material.

Exempel pá lämpliga vätskegenomsläppliga material är olika typer av fibertyg, s.k. nonwoven. Andra exempel på lämpliga material är perforerade plastfilmer. Även nät och stickade eller vävda textilier samt kombinationer och laminat av nämnda material kan användas som innerskikt. Exempel pà innerskikt för dambindor är laminat av olika nonwoven och laminat av nonwoven och perforerade plastfilmer. Det vätskepermeabla skiktet kan även vara integrerat med underliggande dränerings- eller absorptionsskikt, exempelvis kan en skumplast med öppna porer och med en densitetsgradient i tjockleksled tjäna som ytskikt och som dräneringsskikt och/eller absorptionsskikt.

Det absorberande alstret har vidare ett vätsketätt ytterskikt 5. Detta utgöres vanligen av ett tunt plastskikt, exempelvis av polyeten. Det är även möjligt att vilket behandlats för att göra det vätsketätt. Speciellt om det använda vätskegenomsläppligt material, med hydrofoberingsmedel absorberande alstret är förhållandevis stort kan det vara lämpligt om 10 15 20 25 30 520 684 16 ytterskiktet förutom att det är vätsketätt även är andningsbart och eventuellt även ånggenomsläppligt. Sådana skikt kan utgöras av hydrofoberat fibertyg eller av porösa plastfilmer. l det absorberande alstret i den i figur 1 och 2 visade utföringsformen ingår i ett absorberande element 6 med en nyckelhàlsliknande form, samt ett vätskegenomsläppande och isolerande skikt 7, vilket likaledes har en nyckelhàlsliknande form men med större utbredning såväl i längdled som tvärled än det absorberande elementet 6. Ytterskiktet 5 och innerskiktet 4 sträcker sig med kantpartier utanför det isolerande skiktet runtom detta och är inbördes förenade längs dessa kantpartier för bildande av ett hölje kring det absorberande elementet 6 och det isolerande skiktet 7. Mittför grenpartiet 3 sträcker sig det av inner- och ytterskiktet bildade höljet i sidled utåt för bildande av flexibla sidoflikar 8,9,s.k. vingar, vilka är avsedda att anbringas kring grenpartiet pà användarens underbyxa för att skydda underbyxans kantpartier för nedsölning. Lämpligen är vingarna 8,9 försedda med bindemedelsbeläggning, vilket i figur 1 antytts med hänvisnings- beteckningarna 10,11, pà ytterskiktet 5, varigenom vingarna kan fästas kring underbyxans ben. Det isolerande skiktet 7 är, såsom framgår av figur 2 beläget omedelbart innanför innerskiktet 4, och är främst avsett för att snabbt släppa igenom avgiven kroppsvätska till det underliggande absorberande elementet 6 och bilda ett vätskeisolerande skikt för att reducera s.k. ätervätning från det absorberande elementet 6 till det mot användaren direkt anliggande innerskiktet 4.

Det isolerande skiktet kan exempelvis utgöras av ett luftlagt och med bindemedel eller termofiber sammanbundet fibermaterial med låg densitet, vilket saluförs under benämningen LDA (low density airlaid). Under det isolerande skiktet 7 är sett från det vätskepermeabla innerskiktet 4 anbragt det absorberande elementet 6. Detta är i det här visade utföringsexemplet av alstret enligt uppfinningen utformat för att uppta och kvarhålla i huvudsak all avgiven kroppsvätska. Det absorberande elementet 6 kan vara utformat av 10 15 20 25 30 520 684 17 ett material som har mindre kapillärer än det ovanför belägna isolerande skiktet 7 och suger därför vätska från det isolerande skiktet och hindrar àtervätning av vätska från det absorberande elementet till det isolerande elementet och till innerskiktet 4, som vid alstrets användning förblir väsentligen torrt. Först när det absorberande elementet är mättat pá vätska kan transport ske från det absorberande elementet till det isolerande skiktet.

Det vätskeisolerande skiktet 7 och det absorberande elementet 6 kan givetvis utformas av andra material än som angivits ovan. Det väsentliga är att det absorberande elementet 6 har högre vätskeafiinitet än det vätskeisolerande skiktet 7 så, att vätska transporteras från det isolerande skiktet till det absorberande elementet men ej omvänt.

Det vätskeisolerande skiktet kan exempelvis utgöras av ett s.k. multibond nonwoven, dvs ett fibertyg där fibrer är bundna med såväl bindemedel som med smältbindningar. Detta kan även innehålla fibrer eller partiklar av ett långsamt verkande superabsorberande material och/eller ett lukthämmande superabsorberande material.

Det absorberande elementet 6 är i det visade utföringsexemplet även avsett att tjäna som förstyvande element och är för detta ändamål utformat styvt för att i görligaste màn undvika att det absorberande alstret komprimeras på ett okontrollerat sätt vid uppträdande sammanklämningskrafter i sidled orsakade av användarens lår i grenområdet. Det absorberande och förstyvande elementet har en storlek, form och styvhet som medför att alstret under dettas hela användningstid bibehåller en förutbestämd form och dessutom kvarhàlles på avsedd plats på användaren.

Med uttrycket förstyvande område avses att ett område på något sätt förstärkts för att detta område skall vara styware än alstret i övrigt. Denna förstärkning kan utgöras av ett separat förstärkande element, vilket uttryck använts ovan och som, såsom i utföringsformen enligt figur 1 och 2, även 10 15 20 25 520 684 18 tjänar som absorberande element eller som ett helt separat förstyvande element, som enbart har förstyvande funktion och som kan utgöras av ett i förhållande till alstret i övrigt styvt element av exempelvis papper eller plast, vilket element kan vara uppbyggt av ett eller flera materialskikt av samma eller olika material. Alternativt kan det förstyvande området åstadkommas genom att alstret i detta område förstyvats med extra bindemedel mellan enskilda materiallager. Alternativt kan alstret utgöras av material som är permanent komprimerbart åtminstone i det område som skall förstyvas, varvid lämplig komprimering sker vid alstrets tillverkning för åstadkommande av önskad styvhet i det aktuella området. Sistnämnda utföringsexempel beskrivs närmare nedan. l det följande kommer i beskrivningen uttrycken förstyvande område och förstyvande element att omväxlande användas, varvid lämpligaste uttryck har valts för att på respektive textställe klargöra vad som avses.

Såsom framgår av figur 1 sträcker sig det absorberande och förstyvande elementet 6 över frampartiet, hela grenpartiet 3 och över en väsentlig del av bakpartiet 2. l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 har det förstyvande elementet 6 i det här visade utföringsexemplet en bredd M som är anpassad till avståndet mellan två speciella muskelsenor på ömse sidor om användarens gren mittför ljumskarna. Dessa muskelsenor ingår i den muskelgrupp som har sitt ursprung på insidan av bäckenbotten och sitt fäste längs låret. Denna muskelgrupp består av musklerna Adductor Bre'vis, Adductor Lo'ngus, Gra'silis och Adductor Magnus. Det är, såsom nämnts ovan, känt att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor är förhållandevis lika för alla människor. Detta mått är i storleksordningen 25-45 mm.

Undersökningar har visat att 89% av alla kvinnor har ett mått på cirka 30-32 mm mellan nämnda muskelsenor. När nämnda bredd M väsentligen mellan nämnda muskelsenor på överensstämmer med avståndet 10 15 20 25 520 684 19 användaren kommer alstret att vid dettas användning hakas fast med övergángspartiet mellan muskelsenorna och kvarhållas i detta läge.

Frampartiets båda sidokanter divergerar i riktning framåt på alstret från nämnda övergångsomràde 12. Därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben. Detta är ett vanligt problem vid konventionella dambindor eftersom användarens benrörelser ofta matar dambindan bakåt.

I figur 1 har en vinkel mellan en linje i alstrets Iängdriktning och var och en av nämnda sidokanter betecknats med a. Vid en stor vinkel u, exempelvis i närheten av 90° kan frampartiets kanter komma att skava mot användarens ljumskar och ben och därigenom skapa obehag för användaren. Ju mindre vinkeln a är desto större är risken att alstret skall glida bakåt in mellan användarens ben. Vid en vinkel understigande 30° är denna risk oacceptabelt stor. En vinkel mellan 35-45° ger den bästa avvägningen mellan fasthàllning och komfort. En vinkel på cirka 45° har befunnits vara speciellt gynnsam.

Ett absorberande alster, såsom en dambinda, enligt uppfinningen är utformad med en mot användarens anatomi anpassad grenlängd. l en dambinda enligt uppfinningen har utnyttjats att de allra flesta kvinnor har en grenlängd på i storleksordningen 80-100 mm. Det förstyvande elementet 6 har därför storleksordningen 70-120 mm, dvs. avståndet från övergångsomràdet 12 till utformats med en motsvarande grenlängd G på i början av bakpartiet.

Utefter grenen, där användarens kroppsform är väsentligen plan, är dambindan enligt uppfinningen utformad för att i torrt tillstånd vara förhållandevis styv i sidled, dvs. den år tillräckligt styv för att inte okontrollerat deformeras i sidled och bilda veck. Eftersom det förstyvande elementet 6 i den här beskrivna utföringsformen även utgör den huvudsakliga delen av 10 15 20 25 3G .- __, 520 684 20 dambindans absorptionskapacitet är det väsentligt att kunna utnyttja tillgängligt utrymme mellan användarens ben i grenen. Dambindans bredd i grenomràdet begränsas med avseende på förstyvningselementet framtill av nämnda avstånd mellan nämnda muskelsenor mittför användarens ljumskar. l riktning bakåt från nämnda övergàngsområde till slutet av grenpartiet kan bredden av förstyvningelementet 6 och därmed det absorberande elementet öka kontinuerligt till i storleksordningen 1,5 gånger bredden i övergångs- och frampartiet utan risk för att området 12 mellan grenpartiet förstyvningselementet skaver användaren i grenen.

Ovannämnda geometriska utformning av området i och kring övergångs- området 12, dvs. storleken på vinkeln a och bredden M, samt den valda grenlängden G på förstyvningselementet till alstret enligt uppfinningen ger en mycket god anatomisk anpassning av det förstyvande elementet, vilket ger alstret god passform och stabilitet i anbragt läge på användaren. Detta är av synnerligen stor vikt för alstrets funktion inte minst av det skälet att våtpunkten p.g.a. kroppsläget av användarens genitalier i längdriktningen av grenomràdet kan variera för olika användare. Eftersom det tillgängliga utrymmet kring våtpunkten är mycket begränsat till bredd och längd är en optimal placering och upphakning i detta läge av det förstyvande och absorberande elementet nödvändigt. Detta uppnås genom nämnda valda avstånd M och G samt vald vinkel ot.

Hakningseffekt uppnås vid nämnda muskelsenor även när bredden M på alstret något understiger avståndet mellan nämnda muskelsenor mittför ljumskarna. Frampartiets båda kantpartier divergerar i riktning framåt och alstret kan glida bakåt något tills kantpartierna hakas fast mellan nämnda muskelsenor. Avståndet M på alstret är lämpligen i storleksordningen 15-35 mm och företrädesvis mellan 25-30 mm. Sistnämnda avstånd passar de flesta användare. Gm avståndet överstiger ca 35 mm kan sålunda alster av en del användare upplevas som obekväma. Avstånd överstigande 45 mm är 10 15 20 25 IDO C) 520 684 21 olämpligt eftersom sådana alster ger obehag i form av skav på de flesta användare.

Det förstyvande elementet 6 och således även absorptionselementet sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti 2. Det förstyvande elementet har i bakpartiet ett långsträckt genomgående andra hål 620, varigenom bildas en försvagning så att alstret vid användning kan vika sig utefter en längsgående linje L i hålet 620 och varigenom det förstyvande elementet bildar ben 14 och 15, som är belägna på ömse sidor om hålet 620 och som blir mer flexibla än det bredare grenpartiet. Benen 14 och 15 kan genom val av hålets bredd göras inbördes något rörliga i höjdled. Hålets 620 är för alstrets anpassning och följsamhet till kroppen mycket viktig, Det veck som vid alstrets användning bildas längs hålet kan tränga in i användarens stjärtfåra och ger därigenom ett mycket gott skydd mot läckage via stjärtfåran, vilken typ av läckage är vanligt förekommande vid användning av konventionella produkter när användaren ligger på rygg. Vidare medför det bildade vecket, som skjuter in i användarens stjärtfåra att alstret stabiliseras på plats på användaren och kvarstannar i avsett läge vid kroppsrörelser, exempelvis när användaren går.

Alstret hålles på plats i såväl längdled som tvärled på användaren av det vid hålet 620 bildade vecket. De båda benen 14 och 15 är inbördes förbundna nedtill vid 145. Denna förbindning ger det förstyvande elementet 6 mycket god stabilitet i bakpartiet och ger alstret erforderlig stadga i detta område.

I det i figur 1 visade utföringsexemplet är hålet 620 kilformigt och symmetriskt beläget i förhållande till alstrets längsgående symmetrilinje L samt bildar en vinkel ß på i storleksordningen 20°. Denna vinkel kan variera inom vida gränser men är givetvis beroende av bakpartiets 2 utformning. Vinkeln ß kan variera mellan i storleksordningen 15-40°.

Hålet 620 är vid sin ände närmast grenpartlet 3 spetscrmigt och hålets bredd ökar i det visade utföringsexemplet kontinuerligt från nämnda ände i riktning 10 15 20 25 30 520 684 22 bakåt. Därigenom kommer det bildade veckets höjd vid alstrets användning att öka kontinuerligt i samma riktning och denna ökande höjd av vecket hindrar alstret att förskjutas framåt.

Det förstyvande elementet 6 tjänar i det visade utföringsexemplet även som alstrets vätskespridande förmåga för snabb spridning av från användaren i det tränga huvudsakliga absorptionselement och har mycket hög grenområdet mittför användarens genitalier mottagen kroppsvätska över hela alstrets absorberande partier, dvs. över hela det förstyvande och tillika vätskeabsorberande elementet 6. Detta förstyvande och absorberande element är utformat att vid absorption svälla i tjockleksled och i huvudsak bibehålla sin geometri i alstrets tvärriktning, vilket medför att det förstyvande elementet bibehåller sin passform och fasthållning i förhållande till användarens kropp under hela alstrets användning. Det absorberande och förstyvande elementet 6 har hög svällningsförmåga i tjockleksled och åtföljande hög absorptionskapacitet.

Enligt en lämplig utföringsform utgöres det förstyvande och absorberande elementet 6 av en torrformad fibermatta med en densitet mellan O,15-0,75 g/cma och med en ytvikt av i storleksordningen 100-400 g/m2. En torrformad fibermassa i form av en fibermatta beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv. Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet.

Ett sätt att med mycket stor noggrannhet forma fiberbanor för användning som absorptionselement i absorberande alster beskrivs i den svenska patentansökan 0101393-7. Fiberbanorna bildas genom luftläggning av fibrer, varvid separata luftströmmar innehållande fibrer matas till ett antal n olika mattbildarhjul, där n är ett heltal som är minst 2. Separata banskikt formas på respektive mattbildarhjul. Fiberbanan bildas genom att nämnda banskikt nedströms mattbildarhjulen sammanlägges till en gemensam fiberbana, som genom tillverkningssättet bibringas mycket hög tillverkningsnoggrannhet. 10 15 20 25 520 684 23 Tillverkningshastigheten och därmed banhastigheten kan vara mycket hög och önskad tillverkningsnoggrannhet vid den aktuella banhastigheten uppnås genom val av tillräckligt högt antal n mattbildarhjul. Fiberbanor kan med detta tillverkningssätt tillverkas mycket tunna och med mycket hög noggrannhet.

Fibermattan för bildande av det förstyvande och absorberande elementet kan bestå av en blandning av cellulosafiber och viscosfiber, varvid förekomsten av sistnämnda fibrer ger fibermattan en högre vàthällfasthet än en fibermatta av enbart cellulosafibrer. Fibermattan för bildande av det förstyvande och absorberande elementet kan även innehålla syntetiska smâltfibrer varigenom fibermattans hàllfasthet kan öka genom värmebehandling för smältning av nämnda syntetiska smältfibrer.

De absorberande och förstyvande elementen kan även formas av skummaterial.

Ett ytterligare exempel på förstyvande och absorberande material är ett laminat i ett eller flera lager av tissue och superabsorberande material (SAP).

De såsom absorberande element och eventuellt även som förstyvningselement tjänande materialet eller kombination av olika material kan innehålla SAP i fiberform, partikelform eller som skum.

Genom val av komprimeringsmönster kan även fibermattans töjbarhet varieras. Den torrformade fibermattan kan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringas önskad reducerad styvhet och önskad töjbarhet.

Vidare kan endast specifika zoner mönsterkomprimeras i syfte att ge enbart dessa zoner en annan töjbarhet och styvnet än förstyvnings- och absorptionselementet i övrigt. Pà samma sätt kan givetvis förstyvnlngs- och absorptionselementet över hela sin utbredningsyta vara komprimerad men 10 15 20 25 30 520 684 24 med olika mönster i olika zoner. Genom förekomsten av ett förstyvnings- och enkelt mönsterkomprimering kan ges önskad styvhet och önskad töjning i olika absorptionselement som på ett sätt genom val av zoner och där styvhets- och töjningsegenskaper kan väljas väsentligen fritt i dessa zoner har genom föreliggande uppfinning erhållits ett nytt och icke tidigare känt sätt att kontrollera och styra formbildningen av ett för upptagande av kroppsvätskor avsett absorberande alster.

Såsom nämnts ovan har det förstyvande och absorberande elementet 6 hög tjockleksled, vilket åstadkommits genom kraftig komprimering av fibermattan i samband med dennas framställning. l torrt svällningsförmåga i tillstånd är det formade materialet, såsom fibermattan, hårdkomprimerat och styvt vilket ger det formade och kroppsanpassade absorptionselementet en mycket god stabilitet i anbragt läge på användaren samt en mycket hög spridningsförmàga, varigenom absorptionselementets totala absorptions- kapacitet kan utnyttjas optimalt och läckage orsakad av lokal Övermättnad i hög grad elimineras. Vid absorption av vätska sväller absorptionskroppen i huvudsak i tjockleksled men givetvis sväller absorptionselementet något även i övriga riktningar. När det kroppsanpassade förstyvnings- och absorptionselementet sväller erhålles faktiskt en ytterligare förbättrad kroppsanpassning, vilken bidrar till alstrets stabilitet och följsamhet till användarens kroppsform när absorptionselementets styvhet vid absorption och åtföljande svällning minskar.

För att fungera på önskat sätt har det förstyvande elementet i torrt tillstånd en styvhet pà i storleksordningen 1-15N mätt enligt ASTM D 4032-82. Denna metod "Circular Bend Procedure” är utförligt beskriven i EP 336 578.

Det förstyvande och absorberande elementet kan även utgöras av ett laminat av flere fibertygsskikt eller tissueskikt, 'lka är ' bördes fixerade för ökad styvhet och vilka kan ha högabsorberande partiklar mellan enskilda lager.

Fixeringen av de enskilda lagren till varandra kan ske med bindemedel, 10 15 20 25 (D (D 520 684 25 såsom adhesiv eller smältfibrer. Även de högabsorberande partiklarna kan bidra till bindningen. Styvheten styrs genom val av antalet lager och mängd av ingående bindemedel samt genom val av högabsorberande material och hur dettas klibbförmàga utnyttjas. Även ett förstyvande- och absorberande elementet av detta slag kan bibringas olika styvhet och olika töjningsförmága i olika zoner av elementets utbredningsyta. Dessa egenskaper kan även i detta fall styras med hjälp av komprimeringsmönster. Denna komprimering kan kombineras med tillsats av värme, vilken tillsats kan variera i olika zoner. Vidare kan bindemedel anbringas i olika mönster för styrning av absorptions- och förstyvningselements formning vid användning. Olika fukttillsats i olika områden i samband med komprimering är en ytterligare parameter för att styra alstrets formning under användning.

Ett annat exempel på uppbyggnad av en som såväl absorptions- som förstyvnadselement tjänande enhet är flera skikt av LDA, dvs. skikt av samma slag som i dränerings- och isolationsskiktet 7. Skikten av LDA i absorptions- och förstyvnadselementet är emellertid bundet såväl inom som mellan skikt. hàrdkomprimering av LDA-skikten och lämpligen genom att använda såväl smältfibrer som latex, s.k. multibond-teknik. Även vid denna utformning kan enskilda Denna bindning àstadkommes genom styvhet och töjbarhet styras genom val av komprimeringsmönster samt genom variation av värmetillsats i olika zoner.

Ytterligare materialexempel utgör blandningar av LDA och HDA (High Density Airlad) eventuellt i kombination med andra materialskikt, såsom tissue. l samtliga ovan beskrivna materialexempel kan mönsterkomprimering användas, varvid exempelvis gångjärnseffekter kan uppnås utefter komprimeringslinjer eller komprimeringszoner. 10 15 20 25 i. s. 520 684 26 Mönsterbildningen kan ske i samband med komprimering av absorptions- och förstyvningselementet. Alternativt kan mönsterkomprimering ske i ett separat steg efter slätkomprimering. Exempelvis kan man använda ett banmaterial av ett ämne utformat på något av ovan beskrivna sätt och slätkomprimerat som utgängsmaterial för förstyvnings- och absorptions- element, vilket mönsterkomprimeras på önskat sätt och i beroende av vilken typ av alster och storlek av detta som skall tillverkas. Efter mönsterkomprimering utskärs enskilda produkter. Mönsterkomprimering och utskäming av separata absorptions- och förstyvningselement kan ske i ett enda steg i en kombinerad skär- och mönsterkomprimeringsenhet.

Förstyvningselementet kan såsom beskrivits ovan även utgöra alstrets huvudsakliga absorptionselement. Detta är lämpligt ur produktionssynpunkt eftersom det blir färre element att hantera än om exempelvis förstyvningselementet och absorptionselementet utgör åtskilda separata element.

Uppfinningen innefattar även utformningar där förstyvningselementet är åtskilt från alstrets huvudsakliga absorptionselement. Förstyvningselementet kan därvid vara absorberande eller icke-absorberande. Huvudsyftet vid en sådan utformning är att utgöra ett förstyvande formelement.

Uttrycket förstyvningselement skall utöver tolkningen att det utgör ett helt eller att det utgör absorptionselement som förstyvningselement även innefatta tolkningen att separat element såväl alstrets huvudsakliga samtliga i alstret ingående materiallager, bindemedel, mm. i området för den önskade förstyvningen tillsammans bildar det önskade förstyvnings- elementet. Vid en sådan utformning kan lämpligen även uttrycket förstyvningsomràde användas istället för förstyvningselement.

Absorptionselement och förstyvningsomràde kan vara utformade i ett och 10 15 20 25 (a) (D V-.vh- 520 684 27 samma material, exempelvis ett skummaterial eller en kropp uppbyggd av fibrer, varvid det förstyvande området är bundet i komprimerad form.

Exempelvis skall en såsom förstyvnings- och tillika som absorptlonselement tjänande enhet med ovan angivna mått på M och G och med ovan beskrivna geometri med i sig otillräcklig styvhet innefattas i uppfinningen om erforderlig förstyvning uppnås genom sammanbindningen med övriga materiallager i området för förstyvningselementet.

Den i figur 3 och 4 visade utföringsformen skiljer sig från den i figur 1 och 2 visade utföringsformen endast därigenom att ett elastiskt organ 16 är anbragt i förspänt tillstånd i alstrets längdriktning och centralt utefter alstrets bakparti 2. l figur 3 och 4 har använts samma hänvisningsbeteckningar som i utföringsformen enligt figur 1 och 2.

Det elastiska organet 16 är anbragt centralt i hålet 620 och sträcker sig i bakpartiet något förbi benens 14 och 15 ändar in under det benen förbindande partiet 145 och åt andra hållet ett stycke in över grenpartiet. Det elastiska organet är anbragt på in- eller utsidan av det vätsketäta ytterskiktet och förbundet med detta och/eller övriga i alstret ingående skikt. Det elastiska organets 16 utsträckning är inte kritisk utan kan variera något i förhållande till det i figur 3 visade utföringsexemplet. Ett syfte med det elastiska organet 16 är att detta vid alstrets användning skall dra samman närliggande materialpartier och bidra till att kröka alstret i riktning uppåt mot användarens kropp för bättre anliggning mot denna. Ett annat syfte är också att initiera och bilda det veck 17, som vid alstrets användning är avsett att tränga in ett stycke i användarens stjärtfåra och stabilisera alstret på plats på användaren och även förhindra läckage av kroppsvätska bakåt längs stjärtfåran, vilket läckage annars kan uppträda när användaren ligger på TV99- 10 15 20 25 (Q CD . . , t o , 520 684 28 l den i figur 5 visade utföringsformen har de detaljer som svarar mot liknande delar i 1-4 försetts med hänvisningsbeteckningar. I utföringsformen enligt figur 5 ingår ett som helhet med 6 betecknat förstyvande element, vilket består av ett första förstyvande delelement 61 iframpartiet 1 och ett från det första delelementet åtskilt andra delelement 62 i bakpartiet. Mellan de båda delelementen 61,62 är anbragt ett absorberande grenelement 63. Det absorberande grenelementet 63 är i det mindre styvt än de förstyvande utföringsformerna enligt figur samma visade utföringsexemplet utformat delelementen 61,62 för att i görligaste màn undvika att det absorberande grenelementet ger upphov till skav vid uppträdande sammanklåmningskrafter i sidled orsakade av användarens lår i grenomràdet. Det absorberande grenelementet 63 kvarhålles på avsedd plats medelst de förstyvande delelementen 61,62. l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 har det förstyvande delelementet 61 en bredd M som liksom i ovan beskrivna utföringsformer är anpassad till avståndet mellan nämnda muskelsenor på ömse sidor om användarens gren mittför ljumskarna. Det främre förstyvande delelementets 61 båda sidokanter divergerar i riktning framåt på alstret från nämnda övergàngsområde 12. Därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben när användaren går. Genom att det första förstyvande delelementet 61 är åtskilt från det absorberande grenelementet vid övergången 12 tillåts en viss vridning av det första delelementet 61 i förhållande till grenelementet 63 och även i förhållande till det andra delelementet 62, vilket möjliggör ökad rörlighet för användaren utan risk för besvärande skav av de förstyvande delelementen 61,62.

I den i figur 5 visade utföringsformen har det första förstyvande delelementet 61 försetts med ett genomgående långsträckt första hål 610 och det andra .örstvtfande delelementet har ett genomgående långsträckt andra hål 620 med samma funktion som de långsträckta andra hålet i utföringsformerna enligt figur 1-4. De i utföringsformen enligt figur 5 ingående förstyvande 10 15 20 25 (a) (D 520 684 29 delelementen kan vara utformade av samma material som beskrivits ovan i anslutning till beskrivningen av det förstyvande elementet 6 i utföringsformerna enligt figur 1-4.

Det i det första delelementet anordnade genomgående första hålet 610 är såsom framgår av figur 5 avlångt och sträcker sig längs alstrets längdriktning och längs dess mittlinje. Syftet med det första hålet 610 är att underlätta en krökning av det första delelementet och möjliggöra en fjädrande kompression av detta i sidled vid uppträdande sidokrafter mot det första delelementets sidokanter.

Det andra delelementets yttre sidokanter 18,19 divergerar i riktning från grenomådet. Syftet med de i riktning bakåt på bakpartiet 2 divergerande kantsidorna 18.19 på det andra förstyvande delelementet 62 är att alstret förutom att hakas fast i övergången 12 mellan framparti och grenparti även skall upphakas baktill i övergångsområdet mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2, varigenom alstret vid användning blir mycket stabilt och vålfixerat på användaren samtidigt som det genom sin kroppsanpassning till form, storlek och geometri upplevs som bekväm för användaren. Vinkeln mellan alstrets längdriktning och 18,19 bör för upphakningsfunktion ej understiga cirka 30°. Vidare bör vinkeln för att inte respektive yttre kantsida god upplevas som obekväm ej överstiga cirka 60°.

Avståndet G mellan övergångsområdet 12 och ett övergångsområde 20 mellan grenelementet och det andra förstyvande delelementet 62 är anpassat till en användares grenlängd och såsom nämnts ovan i anslutning till utföringsformerna enligt figur 1-4 är detta avstånd G lämpligen i storleksordningen 70-120 mm. Såsom nämnts ovan har det väsentligen plana området av kvinnors gren mittför genitalierna en längd på i stenekserdningen 80400 mm, dvs. alla kvinnor har väsentligen samma storlek i detta plana område. Det har visat sig att ett grenmått G på alstret av i storleksordningen 70-120 mm fungerar bra på de flesta användare. Ju 10 15 20 25 520 684 30 större vinklarna är mellan sidokanterna av det första delelementet och alstrets långdriktning resp. mellan yttre kantsidorna 18,19 och alstrets längdriktnlng och ju styvare det förstyvande elementet är desto viktigare blir det att grenmåttet på alstret överensstämmer med längden av den avsedde användarens plana grenparti mittför dennes genitalier om alstret inte skall upplevas som obekvämt.

Det kan således i beroende av val av styvhet och nämnda vinklar vara tänkbart att ha ett storlekssortiment av alstret enligt uppfinningen så, att olika användare kan prova sig fram till en med avseende på màtt och vinklar passande storlek. Detta gäller givetvis alla här beskrivna utföringsformer av uppfinningen men är speciellt viktigt när alstret är avsett att hakas upp såväl framtill som baktill. Kravet pà storleksanpassning ökar också för samtliga utföringsformer ju styvare det absorberande elementet är.

Det andra förstyvande delelementet 62 i alstrets bakparti 2 är försett med ett långsträckt andra hål 620. Detta är utföringsexempel kilformigt och har samma funktion, dvs. det skall ge upphov till ett veck 17 vid alstrets användning, vilket veck stabiliserar alstret i anbragt liksom i övriga ovan beskrivna läge på användaren både i sidled och längdled.

Hàlets 620 storlek påverkar såsom nämnts ovan i anslutning till övriga utföringsexempel även höjden på vecket 17. lfigurema 6-9 visas en lämplig utföringsforrn av ett alster enligt uppfinningen.

Denna utföringsform överensstämmer i mångt och mycket med utföringsformerna enligt figur 1-4 och de mot samma delar i ovan beskrivna utföringsformer svarande delarna har på ritningen försetts med samma hånvisningsbeteckningar.

Ett sätt att utöver anordnandet av förstyvningselementet 6 ytterligare minska risken för kantläckage orsakat av att dambindan under användning 10 15 20 25 520 684 31 deformeras är att förse dambindan med en upphöjning, en så kallad hump, vilken upphöjning eller hump har betecknats med 240. Upphöjningen eller humpen är under användning av dambindan avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan därigenom fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta.

I den i figurerna 6-9 visade utföringsformen åstadkommes humpen med ett humpformningselement 24, vilket såsom tydligast framgår av figur 8 är anbragt under förstyvningselementet 6 innanför det vätskeogenomträngliga ytterskiktet 5. Placeringen av humpformningselementet medför flera fördelar. lnsläpp av kroppsvätska störs ej av ett humpmaterial i omedelbar anslutning till användarens genitalier utan de närmast användarens genitalier belägna delarna kan optimeras med avseende på insläpps- och absorptionsförmåga.

Den valda placeringen av humpformningselementet under det förstyvande elementet 6 i kombination med placeringen längs alstrets grenparti medför även den positiva effekten att alstret vid anbringandet på användaren kröker och formar sig på önskat sätt. l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet bildas, såsom framgår av figur 9, en inflexionspunkt 27 framför vilken, dvs. i alstrets framparti, alstret är konkavt åtminstone utöver ett parti närmast nämnda övergång 12. Bakom nämnda inflexionspunkt, dvs. längs alstrets grenparti blir alstret i området mittför humpformningselementet 24 konvext, dvs. det förstyvande elementet 6 kröks i detta område, i grenpartiet 3 uppåt, såsom tydligast framgår av figur 8 och 9. Med hjälp av humpformningselementet kan förutom åstadkommandet av upphöjningen 240 på alstrets framsida det förstyvande elementet styras i önskad krökningsriktning på olika ställen av det förstyvande elementets utbredningsyta.

Humpformningselementet 24 utgöres exempelvis av en icke absorberande syntetvadd, vilken har fjädrande egenskaper. Ett sådant humpformnings- 10 15 20 25 30 520 684 32 element behåller sin sin form och funktion även när materialet är i vått tillstånd.

Humpformningselementet kan även bestå av ett skummat material, polyuretanskum eller liknande. Eventuellt kan humpformningselementet vara försett med suberabsorberande material, i partikel eller fiberform, vilket material expanderar kraftigt vid vätskeabsorption och expanderar den av humpformningselementet bildade humpen.

Eftersom det humpbildande materialet i den visade utföringsformen är beläget under det absorberande elementet 6, vilket även tjänar som förstyvningselement, kan det absorberande. Vid en sådan utformning är det lämpligt att välja ett material humpbildande materialet vara vätske- som har större kapillärer än vad absorptionselementet har så att vätska kan transporteras till det humpbildande materialet först när absorptionselementet är mättat på vätska. Även ett humpbildande absorberande fiberskikt som har fjädrande egenskaper endast i tont tillstånd kan således användas i en sådan konstruktion eftersom materialet är väsentligen torrt ända till det egentliga absorptionselementet är mättat på vätska. Placeringen av det humpbildande elementet 24 under såväl det förstyvande som absorberande elementet innebär således ett flertal väsentliga fördelar.

Det upphöjningen 240 bildande elementet har Iàngsträckt form och sträcker sig i det visade utföringsexemplet över hela grenpartiet. Längden av upphöjningen kan variera mellan cirka 20-120 mm.

Det upphöjningen formande elementet 24 är smalare än alstret i övrigt i grenområdet. Därigenom möjliggöres att i sidled kringliggande partier 25,26 av alstret i övrigt kan forma sig kring det upphöjningen formande elementet 24. Lämpligen är det upphöjningen formande materialet åtminstone dubbelt så tjockt som omkringliggande områden 25,26. 10 15 20 25 O.) C) 520 684 33 l figur 8 har för åskådlighets skull alstrets visats i krökt tredimensionell form.

Ett absorberande alster av det i här beskrivna slaget är givetvis alltid tredimensionellt i traditionell mening, dvs. det har längd bredd och tjocklek.

Med termen tredimensionell form avses här emellertid att alstret måste vara krökt på något sätt så att det anpassats till användarens kroppsform.

Med termen planform avses här att alstret är väsentligen plant. Det i figur 6 och 7 visade alstret är enligt denna definition väsentligen planformigt trots att det elastiska organet drar ihop materialskikten i det andra hålet 620 mellan benen 14,15.

Alster i planform enligt figur 6 och 7 kan enkelt förpackas, exempelvis i stapel i en kartong eller påse och ändå vid påtagning utan några som helst åtgärder bringas att inta en kroppsanpassad tredimensionell form, såsom visas i figur 8 och 9.

Genom sin speciella konstruktion med måttet på avståndet M mellan nämnda muskelsenor, det humpformade elementet 24, verkan av det elastiska organet 16 samt det förstyvande elementets 6 styvhet och geometriska form är alstret kroppsanpassat och predestinerat att vid hantering anta en till användarens kroppsform anpassad tredimensionell form enligt figur 8 och 9.

I det visade utföringsexemplet har det förstyvande och tillika absorberande elementet 6 över hela sin utbredningsyta samma styvhetsegenskaper.

Därigenom uppstår över förstyvningselementets utbredningsyta normalt inga okontrollerade veck, som skulle kunna ge upphov till okontrollerad och oavsiktlig vätskeströmning. l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 initieras en krökning eftersom alstret i sin helhet här ändrar sitt böjmotstånd, dels p.g.a. att humpformningselernentet har sin ände rriittför denna övergång, dels för att förstyvningselementet här år som smalast med ett mått M anpassat till avståndet mellan nämnda muskelsenor på 10 15 20 25 30 520 684 34 användaren. I denna övergång 12 bildas en inflexionspunkt 27 framför vilken alstret är konkavt och skålformigt medan det bakom denna inflexionspunkt 27 antar konvex form. l utföringsformen enligt figur 9 är det humpbildande elementet är avrundat framtill utefter en linje 28. Därigenom uppnås att förstyvningselementet initieras av denna avrundade linje att i frampartiet anta en jämnt avrundad skålform såsom framgår av figur 9. Även i övergàngsomràdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2 är det humpbildande elementet 24, vilket i den visade utföringsformen sträcker sig fram till nämnda övergångsomràde 20, avrundat vid sin bakre ände.

Därigenom uppstår inga oönskade veck utan övergången mellan det konvexa grenpartiet och de kring vecket 17, formad av det elastiska organet 16, nedåt sluttande båda sidopartiema av bakpartiet 2 blir jämn och slät utan oönskade veck.

Den av humpformningselementet 24 bildade upphöjningen 240 har även den fördelen att det in i användarens stjärtfàra sig sträckande vecket ej sträcker sig för abrupt och långt in och ger upphov till skav. Humpen ger i övergàngsomràdet mellan grenpartiet och bakpartiet en mjuk övergång även i detta avseende. l samtliga ovan beskrivna utföringsformer är det lämpligt att alstret pà utsidan av sitt vätskeogenomträngliga ytterskikt 5 är försett med en tryckkänslig adhesiv . Denna har i figur 7 markerats med adhesivsträngar 29, vilka före alstrets användning på konventionellt sätt är täckta av en med släppmedel behandlad täckremsa 30. Även om alstret enligt uppfinningen är kroppsanpassat är det för säker fasthållning lämpligt att ha en tryckkänslig adhesiv pà alstrets vätskeogenomsläppliga utsida för samverkan med användarens underbyxa, vilken bidrar till att hålla alstret i avsett läge på användaren. Valet av lämplig fastsättning, dvs. om och i vilken utsträckning tryckkänsligt adhesiv för fastsättning mot användarens underbyxa skall användas styrs av valet av styvhet hos ingående förstyvningselement. 10 15 20 25 30 520 684 35 Enligt en utföringsform (ej visad på ritningen) kan alstret sättas fast mot eller med kropp med bindemedel resp. samverka med användarens friktionsbeläggning. Friktions- eller bindemedel kan vara det enda fastsättningsmedlet men detta kan även användas i kombination med tryckkänsligt adhesiv avsett för fastsättning mot användarens byxa. l figur 10 visas en i förhållande till ovan beskrivna utföringsformer något modifierad utföringsform. De mot liknande detaljer i utföringsformerna enligt figur 1-9 svarande delarna i alstret enligt figur 10 har försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Det förstyvande elementet 6 i utföringsformen enligt figur 10 är rektangulärt och har i övergången 12 mellan frampartiet 1 och grenpartiet 3 ett Iångsträckt genomgående hål 610. Detta hål är avsett att möjliggöra en sammanpressning i sidled av det förstyvande elementet 6, vilken sammanpressning blir maximal där hålet är som bredast när sammanpressning sker. Vid sammanpressning sker även en krökning av alstret, varvid de yttre partierna av det förstyvande elementet 6 framtill kröks uppåt mot användarens kropp. Efter sammanpressning har det förstyvande elementet 6 vid användning en bredd M som är anpassad till avståndet mellan nämnda muskelsenor på ömse sidor om användarens gren mittför ljumskarna. Den önskade bredden M styrs av det förstyvande elementets styvhet och bredd samt av hålets bredd på aktuellt ställe.

Det är såsom framgår av ovanstående det genomgående första hålets 610 som möjliggör sammanpressning av alstret vid övergången 12. Genom val av det förstyvande elementets styvhet, hålets form och storlek samt det förstyvande elementets materialbredd i området mittför hålet kan önskad fjädring vid alstrets sammanpressning erhållas. Därigenom uppnås att ett alster med viss storlek kan passa användare med något olika bredd mellan 10 15 20 25 30 520 684 36 nämnda muskelsenor, dvs. hålet 610 kan vid alstrets användning pressas helt eller delvis samman.

Frampartiets båda sidokanter divergerar efter sammanpressning av ett alster enligt flgur 10 vid användning i riktning framåt på alstret från nämnda övergàngsomràde 12. Därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben vid benrörelser. Vid utföringsformen enligt flgur 10 och med fås således framparti väsentligen samma form på alstrets övergångsområdet vid alstrets kroppsanpassade yttre konturer förformade alstren enligt de utföringsformer användning som vid de som beskrivs i anslutning till figurerna 1-9.

Det förstyvande elementet 6 har i bakpartiet ett långsträckt genomgående hål 620, vilket sträcker sig från övergångsområdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet i alstrets längdriktning bakåt och centrerat längs alstrets mittlinje.

Alstret bibringas därigenom liksom i ovan beskrivna utföringsformer vid användning ett veck utefter alstrets längdriktning längs nämnda andra hål 620. Detta veck sträcker sig vid alstrets användning in i användarens stjärtfàra och stabiliserar alstret på plats på användaren.

I figur 11 och 12 visas ytterligare exempel på förstyvningselement till ett absorberande alster enligt uppfinningen. I utföringsformerna enligt figur 11 och 12 har de mot liknande detaljer i ovan beskrivna utföringsexempel försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

I utföringsformen enligt figur 11 sträcker sig förstyvningselementet 6 över alstrets framparti 1, grenparti 3 samt bakparti 2. I frampartiet är förstyvnings- elementet försett med ett diamantformigt genomgående hål 610, vilket är bredast i övergångsområdet 12 där alstret är avsett att upphakas mellan nämnda muskelsenor vid alstrets användning. Med hjälp av det triangelformade hålet fås från nämnda övergång 12 i riktning mot alstrets främre ände en kontinuerligt avtagande krökning av förstyvningselementet. 10 15 20 25 30 520 684 37 I alstrets bakparti 2 är liksom i utföringsformerna enligt figur 1-10 anbragt ett längsgående hål 620. Detta har samma funktion som beskrivits i nämnda utföringsformer och ger vid alstrets användning upphov till ett veck vars höjd ökar i riktning bakåt. Vecket stabiliserar vid användning av alstret detta i sidled såsom beskrivits ovan.

I figur 12 visas ett alster vars förstyvningselement 6 liksom i utföringsformen enligt figur 11 stäcker sig över alstrets framparti 1, grenparti 3 samt bakparti 2. Förstyvningselementet har här ett elliptiskt hål 610 mittför övergången 12, vilket hål är avsett för att vid alstrets användning möjliggöra en sammanklämning av förstyvningselementet i övergången 12 för uppnående av ett avsmalnande i detta område till en bredd M som överensstämmer med avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren. Ett längsgående hål 630 är anbragt i alstrets grenomràde. Syftet med hålet 630 är att ge det förstyvande elementet fjädrande egenskaper i grenområdet för optimal anpassning av det förstyvande elementets bredd i grenområdet till användarens kroppsform i detta område. Hålet 620 har samma funktion som motsvarande hål i utföringsformen enligt figur 15 och beskrivs därför ej näfmafe.

I figur 13 visas en utföringsform som skiljer sig från ovan beskrivna utföringsformer främst genom att det förstyvande elementet endast utgöres av ett delelement 62 i alstrets bakparti 2. Delelementet 62 är rektangulärt och har ett långsträckt hål 620 av samma slag och med samma funktion som beskrivits i ovan beskrivna utföringsexempel.

I frampartiet 1 och i grenpartiet 3 saknas förstyvande element. Istället är här anbragt ett långsträckt absorptionselement 66 som är mindre styvt än delelementet 62. 10 15 20 25 520 684 38 Vid användning av ett alster enligt figur 13 hålls alstret på avsedd plats på användaren medelst det förstyvande delelementet, vars bildade veck längs hålet 620 stabiliserar alstret i sidled och i längdled pà användaren. Vecket skjuter in i användarens stjärtfåra och stabiliserar således alstret i sidled.

Dessutom ökar veckets höjd kontinuerligt i riktning bakåt i motsvarighet till den kontinuerligt ökande bredden på hålet i samma riktning, vilket medför att ett på användaren anbragt alster stabiliseras mot förskjutning i alstrets längdled.

Böjstyvheten av alstret ökar efter dettas anbringande på användaren, vilket såsom ovan nämnts orsakas av att alstrets bakparti blir stabilare. Det längs hålet 620 bildade vecket kommer vid alstrets användning att tränga in ett stycke i användarens stjärtfåra och kommer därigenom förutom att bidra till att alstret sitter på plats i sidled samtidigt att fånga upp eventuell kroppsvätska som rinner i användarens stjärtfåra.

Såsom nämnts ovan har en människa väsentligen samma mått M under hela sin livstid. Alster enligt ovan beskrivna utföringsexempel fungerar således i princip både för barn och vuxna om alstret i sin helhet storleksanpassas.

Ett alster enligt uppfinningen i form av en blöja för barn eller vuxna får jämfört med konventionella blöjor en överlägsen passform. Förekomsten av det förstyvande elementet medför att blöjan vid dennas påtagning styrs in i rätt läge på användaren och att den kvarstannar i detta läge under alstrets bruk.

I figur 14 visas en utföringsform där det förstyvande elementet 6 är rektangulärt . l alstrets bakparti är liksom i föregående utföringsexempel anbragt ett längsgående hål 620. Detta har samma funktion som beskrivits ovan och ger vid alstrets bruk upphov till ett veck , vars höjd ökar i riktning bakåt. Vecket stabiliserar vid användning av alstret detta i sidled, såsom 10 15 20 25 (a) (D 520 684 39 beskrivits ovan. I figur 14 har samma hänvisningssiffror använts som i tidigare beskrivna utföringsexempel. l den i figur 15 visade utföringsformen är alstret i bakpartiet försett med tre stycken långsträckta hål 620, 620' och 620", vilka hål i den här visade utföringsformen är symmetriskt placerade i förhållande till alstrets bredd.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna utföringsexempel utan ett flertal modifikationer är möjliga inom ramen för efterföljande patentkrav.

Exempelvis kan kroppsformade förstyvande och absorberande element av det slag som beskrivits ovan anbringas i s.k. byxblöjor, dvs. där blöjan är integrerad i en engångsbyxa.

Ovan har nämnts att det förstyvande och absorberande elementet kan vara utformat av olika material och av laminat av ett eller flera material. Det förstyvande och absorberande elementet kan även vara utformat av mer än ett skikt och med olika utsträckning av de enskilda skikten, varigenom kan uppnàs att olika områden av det förstyvande elementet har olika styvhet.

Såsom ovan nämnts kan det förstyvande elementet utgöras av samtliga ingående materialskikt och bindemedel. Olika styvhet i olika områden av det förstyvande elementet kan således även fås genom att variera graden av förbindning i olika områden, exempelvis olika mängd adhesiv i olika områden och även frånvara av adhesiv eller annat bindemedel i olika områden mellan eller i enskilda skikt.

Det elastiska organet 16, vilket är anbragt längs hålet 620, har i det ovan beskrivna utföringsexemplen angetts vara förspänt anbragt. Det är emellertid känt att vid tillverkning av absorberande alster, såsom dambindor, blöjor och liknande, anbringa ett värmekänsligt elastiskt organ i ospänt tillstånd och 10 15 520 684 40 spänna elastiken genom värmebehandling. Denna sker lämpligen när artiklarna är förpackade. l ovan beskrivna utföringsexempel avseende alster för anbringande inuti grenpartiet på underbyxor, är i flertalet utföringsexempel alstret försett med permanent anbragta vingar för fastsättning av alstret i underbyxan med vingama vikta runt underbyxans kantparti och fastsatta på grenpartiets utsida. Vingama kan utgöras av separata element som fästes vid alstret i övrigt i samband med alstrets pátagande. De separata vingama kan vara löstagbart anbragta på alstret i övrigt vid tillverkning av alstret, varigenom användare som ej vill ha vingar på alstren kan ta bort dessa i samband med pàtagandet av alstret.

De ovan beskrivna utföringsexempel som saknar vingar kan förses med separata vingar antingen vid tillverkning eller vid pàtagning av alstret.

Claims (23)

10 15 20 25 30 520 6184 PATENTKRAV

1. Absorberande alster, såsom en dambinda, ett trosskydd, ett skydd för inkontinenta, en blöja eller liknande, vilket alster har en längdriktning och en tvärriktning, ett framparti (1), ett bakparti (2), ett mellan bakpartiet och frampartiet beläget grenparti (3), ett absorberande element och ett vätsketätt skikt (5) samt ett förstyvande element (6), vilket är avsett att under alstrets användning bidra till dettas tredimensionella form, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementet (6) är i plant tillstånd före alstrets användning, att det förstyvande elementet sträcker sig i alstrets längdriktning över åtminstone ett stycke av alstrets bakparti (2) från grenpartiet (3), att det förstyvande elementet (6) i bakpartiet (2) har åtminstone ett längsträckt genomgående andra hål (620), vilket sträcker sig i alstrets längdriktning och längs alstrets mittlinje, varigenom alstret vid användning, genom uppträdande sidokrafter vid alstrets bakparti, bibringas ett veck utefter alstrets längdriktning längs nämnda andra hål (620), vilket veck (17) vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfåra och därigenom stabiliserar alstret på plats på användaren.

2. Alsterenligtkraveti, kännetecknatav, att det andra hålet (620) vid sin ena ände närmast grenpartiet (3) är spetsformigt och att det andra hàlets bredd ökar kontinuerligt från nämnda ände i riktning bakåt, varigenom veckets (17) höjd vid alstrets användning ökar kontinuerligt i samma riktning.

3. Alster enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a t a v, att nämnda andra hål (620) är symmetriskt beläget och vid nämnda spets bildar en vinkel (ß) mellan 10-12o°, företrädesvis mellan 15-4o°-. 10 15 20 25 30 520 684 42

4. Alster enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementet även sträcker sig över grenpartiet (3) och åtminstone ett stycke in över frampartiet (1 ), att det förstyvande elementet (6) i övergången (12) mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1) har en bredd (M), som är anpassad till avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske och som är i storleksordningen 15-45 mm, och att det förstyvande elementets (6) sidokanter i alstrets framparti (1) divergerar i riktning från grenpartiet (3) åtminstone ett stycke in över frampartiet (1 ), och att det förstyvande elementets (6) sidokanter i riktning från grenområdet bildar spetsig vinkel (a) med en linje i alstrets längdriktning.

5. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande elementet (6) är absorberande och samtidigt utgör det absorberande elementet och att detta vid absorption sväller med i huvudsak bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning.

6. Alster enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d a v, att nämnda bredd (M) av det förstyvande elementet (6) i övergången (12) mellan grenpartiet och frampartiet är i storleksordningen 20-35 mm.

7. Alster enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n at a v, att nämnda bredd (M) av det förstyvande elementet (6) i övergången (12) mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1) år i storleksordningen 25-30 mm.

8. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande elementet (6) i torrt tillstånd har en styvhet på i storleksordningen 1-15 N mätt enligt ASTM D 4032-82. 10 15 20 25 30 520 684 43

9. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande elementet (6) utgöres av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15-0,75 g/cm3 och en ytvikt av i storleksordningen 100-400 g/m2.

10. Alsterenligtkrav9, kännetecknat av, att den torrformade fibermattan efter komprimering är mekaniskt mjukgjord till önskad styvhet.

11. Alsterenligt krav9eller 10, kä n n ete cknat av, att den torrformade fibermattan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringats önskad reducerad styvhet och önskad töjbarhet.

12. Alster enligt något av kraven 4-11, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementets (6) sidokanter, vilka divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet (3) in över alstrets framparti (1) är anordnade att bilda en vinkel (d) mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-550, företrädesvis i storleksordningen 459

13. Alster enligt något av kraven 4-11, k ä n n e t e c k n a t a v, att grenpartiet (3) har en längd (G) av i storleksordningen 70-120 mm, och att det förstyvande elementets sidokanter (18,19) i riktning från grenpartiet (3) divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti.

14. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande elementet (6) även utgör det absorberande elementet, och 10 15 20 25 30 520 684 44 att detta har en styvhet på åtminstone 1,0 N samt att det förstyvande elementet är utformat med väsentligen samma styvhet över hela det förstyvade elementets utbredningsyta.

15. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att ett humpformningselement (24) av ett fjädrande, material är anbragt under det absorberande elementet över åtminstone en del av grenpartiet (3), vilket humpformningselement är anordnat att åstadkomma en upphöjning (240) på den sida som är avsedd att anbringas mot användaren, varvid upphöjningen efter anbringandet av alstret på användaren är anordnad att hamna mittför användarens genitalier.

16. Alster enligt kravet 15, k ä n n e t e c k n at a v, att upphöjningen (240) är làngsträckt i alstrets längdriktning och har en längd mellan 20-120 mm.

17. Alster enligt krav 15 eller 16, k ä n n e t e c k n at a v, att upphöjningen (240) är smalare än alstret i övrigt i grenomràdet samt att upphöjningen är åtminstone dubbelt så tjock som omkringliggande områden.

18. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att ett elastiskt organ (16) är anbragt i alstrets längdriktning och centralt utefter alstrets bakparti och åtminstone längs en del av detta från grenpartiet, vilket elastiska organ är avsett att utefter sin längd dra samman närliggande materialpartier och kröka alstret uppåt för bättre anliggning mot användarens kropp.

19. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande elementet (6) tjänar som absorptionsorgan och har mycket hög vätskespridande förmåga för spridning av i det förhållandevis trånga och av användarens anatomi begränsade grenomràdet (3) mittför användarens genitalier hela alstrets mottagen kroppsvätska över 10 15 20 25 30 520 684 45 absorberande partier samt att det förstyvande elementet är utformat med hög svällningsförmåga i tjockleksled och åtföljande hög absorptionskapacitet.

20. Alster enligt kravet 18, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementet (6) även tjänar som absorptionselement och är väsentligen homogent över hela sin utbredningsyta med avseende på tjocklek, styvhet, spridningsförmåga och absorptionsförmåga, varigenom det förstyvande elementet (6) och därmed även absorptionselementet vid användning kröker sig jämnt utan att bilda lokala störningar, som kan ge oönskad vätskespridning.

21. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att längden av nämnda övergång (12) mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1), i vilket det förstyvande elementets bredd är anpassad till avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske, är i storleksordningen 5-15 mm.

22. Alster enligt något av kraven 4-21, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementet (6) även utgör det absorberande elementet och att bredden av det förstyvande elementet efter nämnda övergång (12) ökar kontinuerligt i grenpartiet (3) i riktning bakåt mot bakpartiet (2) i syfte att med avseende på maximal absorption optimalt utnyttja tillgängligt breddutrymme i detta område.

23. Alster enligt något av kraven 4-22, k ä n n e t e c k n at a v, att alstret är anordnat att genom val av styvhet hos det förstyvande elementet (6) och genom val av nämnda geometri och mått i och kring övergången (12) mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1) vid placering av alstret i samband med dettas påtagning med övergången (12) mellan frampartiet och grenpartiet mellan nämnda muskelsenor inspännas mellan dessa och därigenom övergå från planform till tredimensionell form med frampartiet 520 684 46 krökt uppåt i förhållande till grenpartiet och bildande en skålliknande form åtminstone i ett område intill grenpartiet.