SE517881C2 - Ämne för framställning av ett formelement, formelementet, ett absorberande alster innefattande formelementet, förfarande för framställning av formelementet, samt förfarande för framställning av det absorberande alstret - Google Patents

Description

517 881 2 tillverkning av ett absorberande alster, såsom en dambinda ett inkontinensskydd eller ett trosskydd.

BAKGRUND: Konventionella absorberande alster av det ovan nämnda slaget uppvisar vanligen en plan form. Eftersom kvinnans underliv inte har ett motsvarande plant utseende kan därför problem uppstå vid applicering och bärande av dylika 10 alster. Alstrets anliggning mot kroppen blir inte den bästa och om glapp uppstår finns även stor risk för läckage.

För att lösa detta problem har föreslagits att utforma de absorberande alstren skålformade snarare än plana. Denna 15 form passar grovt sett bättre mot kroppens konturer. En skålformad kontur kan exempelvis åstadkomas genom att elastik appliceras på alstret. I EP 155 515 beskrivs hur ett absorberande alster förlänas ett skålformigt utseende genom att elastik appliceras i alstrets längsgående 20 sidokanter. I WO 96/20679 beskrivs ett absorberande alster vilket innefattar en återfjädrande komponent och spänningsorgan för att ge alstret ett skålformigt utseende.

Ett problem med alster av ovan nämnda typ är att de inte 25 passar speciellt bra mot användarens anatomi, utan bara uppvisar ett allmänt skålformigt utseende. Ett dylikt format alster har därför inte någon bra passfornl mot kroppen.

I 30 Vidare uppstår lätt glipor mellan användarens kropp och i användarens trosor, eftersom många kvinnor använder trosor av dålig kvalitet, ursprunglig eller på grund av hög ålder, 'r^É under sin.menstruationsperiod. Då vare sig det absorberande alstret eller trosan förmår upprätthålla en god kontakt med 35 användarens kropp blir risken för läckage av 517 881 3 menstruationsvätska förbi såväl det absorberande alstret SOm trOSan StOr.

I EP 302 523 beskrivs ett absorberande alster vilket 5 uppvisar en tredimensionellt utformad, anatomiskt anpassad form. Alstret har ett ändparti med flat eller konkav utformning och ett ändparti som är försett med en upphöjning. Det flata eller konkava ändpartiet är avsett att placeras utanför användarens venusberg och ändpartiet 10 innefattande upphöjningen är avsett att passa in mot användarens skinkor. Den tredimensionella utformningen av alstret erhålls genom vikning av en tämligen styv absorptionskropp. För att få upphöjningen att vara permanent, förses alstrets baksida i det ändparti som skall 15 uppvisa upphöjningen med en limyta. När upphöjningen skapats, bibehålls den med hjälp av limmet. Ett problenlmed ett alster av detta slag är att det lätt kollapsar under trycket från användarens kropp. Ett annat problem är att limförseglingen av upphöjningen släpper varvid alstret 20 planas ut.

För att lösa detta problem, har föreslagits att förse alster med formstabila, styva organ. Sådana alster finns beskrivna i SE-A-9604223-9 och SE-A-9604221-3. De 25 formstabiliserande organen, eller formelementen, är tredimensionellt utformade organ uppbyggda av material som motstår skrynkling eller utplattning då det utsätts för krafter från användarens kropp, exempelvis då användaren :Ü : går eller sätter sig på alstret. 30 Ett väl så stort problem som plana absorberande alster fn. ' utgör när de skall anpassas mot användarens q~f tredimensionella anatomi, utgör det tredimensionella absorberande i tillverkningsprocessen. Tredimensionella 35 delar är svåra att hantera i en tillverkningsprocess, till 10 15 20 25 30 35 517 881 4 exempel då de skall sammanfogas till ett absorberande alster.

UPPFINNINGENS ÄNDAMÅL: Ett ändamål med uppfinningen är att avhjälpa ovan nämnda problem och framställa ett formelement till absorberande alster som är lätt att tillverka samt ett absorberande vilket läckagesäkert, bekvämt och lätt att tillverka. alster innefattande formelementet alster är KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Ett ämne av det inledningsvis omtalade slaget, vid vilket problemen förknippade næd tidigare kända sådana alster väsentligen undanskaffats, utmärks enligt uppfinningen av att det ena ändpartiet på ämnet är bredare än mittpartiet och uppvisar en ökande bredd mot ämnets kortsida och det andra ändpartiet uppvisar en långsträckt urtagning, eller slits.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är den bredaste delen på ändpartiet 1,5-5 gånger så bred som den smalaste bredden på mittpartiet.

Enligt en annan utföringsform har formelementet sammanfogats till en upphöjning i det ena ändpartiet, från ett plant ämne och det skålformade partiet åstadkommits med hjälp av en i formelementets tvärriktning sig sträckande vikanvisning. Ytterligare vikanvisningar kan vara anordnade huvudsakligen i ämnets längdriktning, i åtminstone ämnets mittparti, på vardera sidan om en längsgående centrumlinje genom ämnet.

Uppfinningen omfattar även ett absorberande alster vilket kännetecknas av att en åsliknande upphöjning vid alstrets 10 15 20 25 30 35 5 17 s 8 1 gi; f, . 5 ena ändparti åstadkommits genom att formelementet sammanfogats till en upphöjning från ett plant ämne och att ett skålformat parti åstadkommits med hjälp av en i formelementets tvärriktning sig sträckande vikanvisning. utföringsform uppvisar det Enligt en alternativ absorberande alstret läckagebarriärer anordnade på bägge sidor om den längsgående centrumlinjen.

Uppfinningen omfattar även ett förfarande för tillverkning av ett formelement vilket kännetecknas av att ett ämne avsett att utgöra formelementet formas plant med en huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en två kortsidor och två ändpartier och ett mittparti, där det ena ändpartiet ges en tvärriktning, långsidor, två ökande bredd mot ämnets kortsida och det andra ändpartiet ges en urtagning, ämnet vikes dubbelt längs en till ämnet längsgående centrumlinje så att tvâ ytor bildas på ämnet, urtagningen sammanfogas och de förenade delarna viks upp till ett tredimensionellt läge.

Vikanvisningarna kan enligt uppfinningen anordnas i ämnets längdriktning innan urtagningen sammanfogas.

Uppfinningen omfattar även ett förfarande för tillverkning av ett absorberande alster, enligt vilket ett ämne avsett att utgöra formelement i det absorberande alstret formas långsträckt längdriktning och en tvärriktning, två kortsidor och två plant med en huvudsakligen form med en långsidor, två ändpartier och ett mittparti, där det ena ändpartiet ges en ökande bredd mot ämnets kortsida och det andra ändpartiet ges en urtagning, ämnet vikes dubbelt längs en till ämnet längsgående centrumlinje så att två ytor bildas på ämnet, ett absorptionsskikt och sedan ett ytskikt anbringas på vardera ytan, varefter sidokanterna längs den bildade urtagningen, absorptionsskikten samt xnnu» 10 15 20 25 30 35 517 881 6 ytskikten förenas och de förenade delarna vikes upp till ett plant läge.

Enligt ett alternativt utförande av förfarandet för tillverkningen av det absorberande alstret anordnas två vikanvisningar huvudsakligen i ämnets längdriktning, i åtminstone ämnets mittparti, på vardera sidan om den längsgående centrumlinjen.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Genom föreliggande uppfinning löses ovan nämnda problem.

Detta åstadkommes genom att ett ämne till ett formelement framställes ur ett plant styvt materialstycke. Ur materialstycket klipps, stansas, eller skärs ämnet så att det kommer att uppvisa en huvudsakligen långsträckt form med två långsidor och två kortsidor, två ändpartier och ett mittparti. Det ena ändpartiet uppvisar en bredd som är avsevärt större än bredden vid den smalaste delen av ämnet, vilket är mittpartiet. Det andra ändpartiet uppvisar en i ämnets längdriktning längsgående slits eller urtagning.

Urtagningen är anordnad längs en genom ämnet sig sträckande längsgående centrumlinje. Den längsgående centrumlinjen är därvid en tänkt linje som delar ämnet i två lika stora, företrädesvis symmetriska delar. Centrumlinjen är anordnad i ämnets längdriktning på lika stort avstånd från dess bägge långsidor. Slitsen eller urtagningen är så anordnad att ämnet i den del där urtagningen är anordnad, antar en förhållande till den centrumlinjen, divergerande långsträckta delar. form med två, i längsgående Avsikten.med att anordna ett formelement i ett absorberande alster är att kunna förläna alstret en tredimensionell form som.bibehålls och eventuellt även framhävs under användning av alstret. Material lämpliga för att framställa ämnet till formelementet måste ha tillräcklig böj- och vridstyvhet för 51 7 8 8 1 . 2 :ïïz u v »en u» 7 att nmtstå deformation vid användandet. Som exempel på plastmaterial som befunnits ha tillräcklig böjstyvhet och vridstyvhet för att uppnå den nödvändiga formstabiliteten, kan nämnas skiktmaterial av polyeten eller polypropen med 5 en skikttjocklek på minst 0.4 mm. Materialstyvheten hos en plastfilm som lämpar sig för användning som formelement i ett alster enligt uppfinningen bör överstiga 100 N, mätt enligt ASTM D 4032-82 "Circular Bend Procedure“, vilken metod finns utförligt beskriven i EP 336 578. Med 10 materialstyvhet avses därvid böjstyvheten hos ett plant materialskikt.

Efter det att ämnet klippts ut, viks det dubbelt längs den längsgående centrumlinjen och längs urtagningen. I detta IS läge sammanfogas urtagningen. Detta görs genom exempelvis svetsning eller limning. Formelementet har därvid bildats.

Det vill säga, när ämnet har klippts ut och sammanfogats så att det endast behöver vikas upp för att det skall anta en tredimensionell form, benämns det som formelement. 20 I detta plana läge kan formelementet förpackas och levereras till användaren som sedan själv kan framställa ett absorberande alster genom att förse formelementet med absorptionsskikt och eventuellt ytskikt. På detta sätt kan 25 ett flergångsformelement framställas, något som är ekonomiskt fördelaktigt. Användaren kan byta absorptionsskikt och ytskikt, men använda formelementet fler gånger. 30 Många användare fäster dock stor vikt vid bekvämlighet och föredrar att köpa färdiga absorberande alster. Efter det att ämnet sammanfogats utmed urtagningen till ett färdigt* '”" formelement, förses formelementet, fortfarande i vikt plant tillstånd, med ett absorptionsskikt och ett ytskikt på 35 vardera sidan. Absorptionsskikten och ytskikten förenas sinsemellan med hjälp av exempelvis svetsning eller :|||| 10 15 20 25 30 35 8 limning. Alternativt anbringas yt- och absorptionskikt på ämnet innan urtagningen sammanfogas och urtagningen, absorptionsskikten och ytskikten förenas i ett och samma steg. Ett ytterligare alternativ till sammanfogandet av det absorberande alstret är att ämnet vikes, urtagningen sammanfogas så att formelementet färdigställs. Därefter vikes ett runt det sammanhängande absorptionsskikt fortfarande sammanvikta formelementet, varefter ett samma sätt vikes runt det Pâ detta sätt fås ett helt och absorptionsskikt sammanhängande ytskikt på samanvikta formelementet. absorberande alster utan att yt- behöver sammanfogas utifrån vardera två delar.

Vid konventionella alster fogas ett vätskeogenomträngligt skikt till absorptionsskiktets och alstrets baksida, vilket är den sida av alstret som vid användning är avsedd att vara vänd mot användarens underkläder, det vill säga, från användaren. Detta för att skydda användarens underkläder mot ett eventuellt läckage av vätska genom hela alstret.

Med ett absorberande alster enligt uppfinningen är inget sådant extra vätskeogenomträngligt skikt nödvändigt. Då normalt sett är formelementet gjort av vätskeogenomträngligt material, utgör formelementet den baksidan. Ett uppfinningen är således även. på. detta sätt enklare än vätskeogenomträngliga alster enligt konventionellt konstruerade absorberande alster.

Hela tillverkningen av det absorberande alstret har skett i plan form och således har tillverkningsprocessen betydligt förenklats för ett formstabilt tredimensionellt alster i förhållande till tillverkningsprocesser där ett formelement gjutes, såsom i exempelvis SE,A, 9604224-7. alster När ett absorberande innefattande ett formelement enligt uppfinningen, viks upp enligt uppfinningen, till sitt användningstillstånd kommer det att väl passa in aw-»a 10 15 20 25 30 35 mot användarens anatomi. Ändpartierna och mittpartiet på ämnet respektive formelementet utgör ej tre lika stora, avgränsande delar av ämnet respektive formelementet utan är angivna för att beskriva de tre olika utseendena som ämnet uppvisar i längsled. Det ena ändpartiet, det främre ändpartiet, är vid användning i en dambinda avsett att vändas framåt på användaren. Med framåt på användaren menas att ändpartiets kortsida skall vara den del av bindan som vetter mot användarens mage. Det främre ändpartiet uppvisar ett skålformat parti. När en dambinda innefattande ett uppfinningen formelement placeras med det skålformade ändpartiet framåt på användaren kommer detta enligt att omsluta användarens venusberg. Det andra ändpartiet, det bakre ändpartiet, är vid användning avsett att vändas bakåt på användaren. Med bakåt på användaren menas att ändpartiets kortsida skall vara den del av tfindan som vetter mot användarens rygg. Det bakre ändpartiet uppvisar en åsliknande upphöjning. När en dambinda innefattande med det åsliknande ändpartiet bakåt på användaren, det vill säga formelementet enligt uppfinningen placeras mot användarens stjärtparti, kommer alstret att naturligt passa in mot användarens anatomi och kommer därför också av sig själv att ligga väl an mot kroppen.

Mittpartiet på formelementet uppvisar en upphöjning. När en dambinda innefattande ett formelement enligt uppfinningen placeras mot användarens kropp kommer upphöjningen på mittpartiet att passa in mot användarens vestibul.

Upphöjningarna i mittpartiet och ändpartiet kan utgöra en Mittpartiet och det bakre ändpartiet har vikts upp så att de uppvisar åsliknande sammanhängande upphöjning. upphöjningar på formelementets ovansida. På det främre ändpartiet kan en vikanvisning anordnas för att underlätta för ändpartiet att kunna vikas upp och vrängas så att En sådan vikanvisning kan utgöras av perforeringar, eller av en ändpartiet antar en skålform på ovansidan. n-f., 10 15 20 25 30 35 517 881 10 materialförsvagning, åstadkommen. exempelvis genonl kall- eller varmprägling. Det skålformade partiet viks vid vrängningen upp mot ovansidan på formelementet så att partiet bildar en vinkel mot övriga delar av formelementet sett från formelementets ena långsida. Vinklingen och skålformen tillsammans gör att formelementet passar väl in mot en potentiell användares venusberg. Ovansidan på formelementet är därvid den sida vilken vid användning är avsedd att formelementet är den sida vilken vid användning är avsedd vara vänd mot användaren. Baksidan på att vändas från användaren. På motsvarande vis som vid ett helt absorberande alster är det främre ändpartiet på formelementet det ändparti vilket vid användning är avsett att vändas framåt på användaren, det vill säga det ändparti som är avsett att vändas mot användaren mage. Det bakre ändpartiet på formelementet är därvid det ändparti vilket vid användning är avsett att vändas bakåt på användaren, det vill säga det ändparti som är avsett att vändas mot användarens rygg.

För att ytterligare förbättra ett absorberande alster enligt uppfinningen, innefattande ett formelement enligt uppfinningen, kan formelementet förses med en eller flera längsgående vikanvisningar. Dessa vikanvisningar bidrar till att forma formelementet och därigenonndet absorberande alstret efter användarnas anatomi. Ett annat syfte næd vikanvisningarna är att skapa diken i formelementet och därigenom läckagebarriärer i det färdiga alstret. Eftersom formelementet och det färdiga alstret uppvisar åsliknande upphöjningar i mittpartiet och det ena ändpartiet, finns det risk för att vätskan rinner nerför upphöjningarnas sluttande sidoytor och vidare ut förbi alstrets sidokanter, varvid sidoläckage uppstår. Läckagebarriärer gjutna i ett formstabilt skal till ett absorberande alster uppvisande åsliknande upphöjningar finns beskrivna i SE, A, 9702398-0.

Sådana läckagebarriärer gör dock att formelementet uppvisar 517 881 11 en tredimensionell form genom hela tillverkningsprocessen av det absorberande alstret.

Enligt föreliggande uppfinning anordnas vikanvisningarna i 5 formelementet innan det sammanfogas med ytskiktet och absorptionsskiktet till det absorberande alstret. Det är även möjligt att anordna vikanvisningarna även efter sammanfogandet. På detta sätt uppvisar formelementet en plan form genom i stor sett hela tillverkningsprocessen av 10 det absorberande alstret. Vikanvisningar kan åstadkommas på en rad olika vis. Exempelvis kan vikanvisningarna utgöras av präglingar eller försvagningar i materialet, såsom spår eller liknande åstadkommna med hjälp av trissor, eller valsar. Alternativt kan vikanvisningarna åstadkommas genom 15 formpressning. Det är vidare möjlig att vika den färdiga produkten på önskat vis och göra vikningarna permanenta genom värmning, eller pressning.

Vikanvisningar som fungerar som sidoläckagebarriärer på 20 ömse sidor om de åsliknande upphöjningarna i mittpartiet och ändpartiet, anordnas med fördel i formelementets längdriktning, utgående från den längsgående centrumlinjen där den korsar en tvärgående viklinje som gjorts i det främre ändpartiet för att åstadkomma skålformen vid detta 25 parti. Från denna utgångspunkt anordnas en viklinje på vardera sidan om den längsgående centrumlinjen och på ömse sidor onlupphöjningarna i mitt- och ändpartiet. Viklinjerna utgörs av räta linjer som divergerar från centrumlinjen så att diken bildas i formelementet på mittpartiet och större 30 delar av ändpartiet. Viklinjerna upphör några centimeter från alstrets kortsida i. det ändparti vilket. uppvisar upphöjningen.

Viklinjerna behöver ej vara räta, utan kan exempelvis böja 35 av mot formelementets långsidor. Detta ger ett alster med ytterligare förbättrad kroppsform. Ett annat sätt att 10 15 20 25 30 35 517 881 ..- .- 12 erhålla läckagebarriärer och ökad kroppsanpassning hos det absorberande alstret, är att anordna flera viklinjer på varje sida om den längsgående centrumlinjen och på ömse sidor om upphöjningarna i mitt- och ändpartiet. Till exempel kan två eller tre viklinjer anordnas på vardera sidan om centrumlinjen. Ytterligare linjer, utöver en på vardera sidan om den längsgående centrumlinjen, kan utgå från samma punkt som de två första viklinjerna. Det vill säga, från en tänkt skärningspunkt mellan den längsgående centrumlinjen och den tvärgående viklinjen som möjliggör ändpartiets skålfornu Från denna utgångspunkt divergerar de ytterligare från den längsgående centrumlinjen. Ytterligare linjer kan också vara anordnade parallellt med de två ursprungliga viklinjerna. Samtliga beskrivna viklinjer är avstånd från formelementets långsidor, för att diken och följaktligen anordnade på minst flera millimeters läckagebarriärer i det färdiga absorberande alstret, skall åstadkommas.

För att erhålla en bättre kroppsanpassning av det absorberande alstret innefattande formelementet, kan ytterligare viklinjer anordnas på formelementet. Exempelvis kan bågformade, mot den längsgående centrumlinjen konkava, viklinjer anordnas på var sin sida. onl den längsgående centrumlinjen i det ändparti vilket uppvisar upphöjningen.

Det vill säga, bågformade viklinjer anordnas kring upphöjningen. Sådana viklinjer kan givetvis också anordnas även 5. mittpartiet eller' också kan gemensamma linjer löpande genom både mitt- och ändpartiet anordnas.

För att erhålla en ytterligare förbättrad kroppsanpassning av ändpartiet mot användarens venusberg kan även det ändparti av ämnet som skall bilda det skålformade partiet i formelementet klippas ut med en urtagning. En större skålen kan erhållas på så sätt.

Tillverkningsprocessen blir givetvis mer komplicerad, då rundning av ...,. 10 15 20 25 30 35 517 881 13 två urtagningar skall sammanfogas innan formelementet kan vikas upp till sin slutliga form.

Uppfinningen omfattar även ett absorberande alster vilket innefattar formelementet enligt uppfinningen. De benämningar som används för ämnet och för formelementet gäller analogt även för det absorberande alstret. Till exempel är det främre ändpartiet på ämnet avsett att utgöra det främre ändpartiet på formelementet vilket anbringas i det främre ändpartiet på det absorberande alstret.

Ett absorberande alster innefattande ett formelement enligt uppfinningen behöver ej någon fastsättningsanordning såsom limytor på alstrets baksida. Ett alster enligt uppfinningen sitter på plats naturligt genom sin anatomiska utformning.

Dylika alster finns beskrivna i SE, A, 9604222-1 och SE, A, 9604224-7. Det avgörande för om alstret sitter av sig själv är styvheten hos formelementet och formelementets utformning. Det ändparti som vid användning är avsett att vändas framåt på mittpartiet. Det är också en fördel om det andra ändpartiet är något bredare än mittpartiet, men detta är ej avgörande för fastsättningen. Företrädesvis är den bredaste delen på användaren skall vara bredare än det främre ändpartiet 1.5-5 gånger så bred som den minsta bredden på mittpartiet.

För att formelementet och därigenom alstret inte skall orsaka obehag för användaren och eventuellt läckage är det viktigt att mittpartiets tvärsnitt eller bredd är anpassad efter användarens anatomi. Det mest kritiska området i användarens grenparti ur komfortsynvinkel vad beträffar alstrets bredd, är där den muskelgrupp passerar som har sitt ursprung på insidan av bäckenbotten och sitt fäste längs låret. Denna muskelgrupp består av musklerna Adductor Bre'vis, Adductor Lo'ngus, Gra'cilis och Adductor Ma'gnus. -.,,. 10 15 20 25 30 35 517 881 14 Mätningar har gett vid handen att avståndet i användarens grenområde mellan Adductor-muskelgrupperna på vänster- och högersidan är förvånansvärt lika för alla människor och ligger kring 30 mm. Fetma påverkar givetvis bredden mellan låren, men bredden mellan muskelgrupperna i grenområdet är densamma och de är denna bredd som avgör om ett alster kan upplevas som om det skaver. Fettvävnaden lägger sig utanpå musklerna, men bidrar inte till den eventuella känslan av obehag. Om alstret är konstruerat i ett mycket styvt material bör därför mittpartiets bredd åtminstone i det skall överstiga 35 mm. område som passa mellan muskelgrupperna inte Detta kritiska område är i alstrets längdriktning ca. 5-15 mm långt.

Ett alster enligt uppfinningen, som sitter på plats utan speciella fästanordningar, innefattar ett formelement i ett styvt material, vilket formelement innefattar ett främre ändparti vilket är 1.5-5 gånger så brett vid sitt bredaste parti som dess mittparti är vid sitt smalaste parti. Det bakre fördel också mittpartiet, för att undvika att det absorberande alstret ändpartiet är ned bredare än "vandrar" i någon riktning.

Mittpartiet på formelementet är 35 mm eller smalare, inom åtminstone ett område av mittpartiet som är 5-15 mm långt.

Det främre ändpartiet är bredare på den del av ändpartiet som är vänt mot alstrets främre kortsida, det vill säga den sida som vid användning är avsedd att vändas framåt på användaren, än på den del som är vänd mot mittpartiet. Det främre ändpartiet kan till exempel uppvisa en triangulär form. Det främre ändpartiets är som bredast 52.5-175 mm brett. Det främre ändpartiet är med fördel även format så att det uppvisar en vinkel i förhållande till de övriga delarna av' formelementet, sett från formelementets ena långsida. ».».» 10 15 20 25 30 35 517 881 15 KORT BESKRIVNING AV FIGURER: Uppfinningen skall i det följande beskrivas mer ingående med hänvisning till de utföringsexempel som visas på ritningarna.

Figur 1 visar ett ämne enligt uppfinningen.

Figur 2 visar ett dubbelvikt ämne enligt uppfinningen, betraktat från dess ena långsida.

Figur 3 visar ett formelement enligt uppfinningen.

Figur 4 visar ett formelement enligt uppfinningen betraktat från formelementets ena långsida.

Figur 5 visar ett formelement enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figur 6 visar ett formelement enligt en alternativ utföringsform av uppfinningen.

Figur 7 visar ett formelement enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen.

Figur 8 visar ett formelement enligt ännu en utföringsform av uppfinningen.

Figur 9 visar ämnet till formelementet i figur 8.

Figur 10 visar en dambinda enligt uppfinningen.

Figur 11a visar ett snitt utefter linjen XIa-XIa genom dambindan i figur 10. 10 15 20 25 30 35 5 1 7 8 8 1 -I'::ïï: . 16 Figur llb visar ett snitt utefter linjen XIb-XIb genom dambindan i figur 10.

Figur llc visar ett snitt utefter linjen XIc-XIc genom dambindan i figur 10.

NÄRMARE BESKRIVNING Av FIGURER ocn UTFÖRINGSFORMER: I figur 1-2 visas ett ämne 1 till ett formelement avsett att placeras i ett absorberande alster såsom en dambinda, ett inkontinensskydd eller ett trosskydd. Ämnet 1 är beteckningen på formelementet innan det sammanfogats till sin slutliga tredimensionella form. I figur 3-4 visas formelementet 2 som det ser ut när det är placerat i ett absorberande alster.

Det i figur 1 visade ämnet 1 uppvisar en plan och huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning, två kortsidor 3,4 och två långsidor 5,6, två ändpartier 7,8 och ett mittparti 9. Det ena ändpartiet 7 uppvisar en ökande bredd mot ämnets kortsida 3 och det andra ändpartiet 8 uppvisar en urtagning 10. Urtagningen 10 är anordnad längs ämnets längsgående centrumlinje 11. Med ämnets längsgående centrumlinje 11 menas en tänkt linje vilken är placerad i ämnets längdriktning, på ett lika stort avstånd från ämnets bägge långsidor 5,6.

I figur 2 visas ämnet 1 sett från dess ena långsida 5. Ämnet 1 har dubbelt centrumlinje 11, det vill säga längs urtagningen 10. I vikts längs sin längsgående detta läge sammanfogas urtagningen 10. Detta görs genom exempelvis svetsning eller limning. Formelementet 2 har därigenom bildats. formelementet 2 Det i visade tredimensionell och huvudsakligen långsträckt form med en figur 3 uppvisar en .nu .u 17 längdriktning och en tvärriktning, en ovansida 12 och en undersida 13, två kortsidor 14,15 och två långsidor, 16,17 två ändpartier 18,19 och ett mittparti 20. Ändpartierna 18,19 och mittpartiet 20 utgör ej tre lika stora, 5 avgränsande delar av ämnet utan är angivna för att beskriva de tre olika utseendena som formelementet uppvisar i längsled.

Det ena ändpartiet, det främre ändpartiet 18, är vid 10 användning i en dambinda avsett att vändas framåt på användaren. Med framåt på användaren menas att ändpartiets kortsida 14 skall vara den del av bindan som vetter mot användarens mage. Det främre ändpartiet 18 uppvisar ett skålformat parti 21. När en dambinda innefattande ett 15 formelement 2 enligt uppfinningen placeras med det skålformade ändpartiet 21 framåt på användaren kommer detta att omsluta användarens venusberg.

Det andra ändpartiet, det bakre ändpartiet 19, är vid 20 användning avsett att vändas bakåt på användaren. Med bakåt på användaren menas att ändpartiets kortsida 15 skall vara den del av formelementet och därigenom bindan som vetter mot användarens rygg. Det bakre ändpartiet 19 uppvisar en åsliknande upphöjning 22. När en dambinda innefattande 25 formelementet 2 enligt uppfinningen placeras med det bakre ändpartiet 19 bakåt på användaren, det vill säga mot användarens stjärtparti, kommer alstret att naturligt passa in mot användarens anatomi och kommer därför också av sig :ff självt att ligga väl an mot kroppen.

E 30 . Mittpartiet 20 på formelementet 2 uppvisar en upphöjning 23. När en dambinda innefattande ett formelement 2 enligt hH_ uppfinningen placeras mot användarens kropp, kommer upphöjningen 23 på mittpartiet 20 att passa in mot 35 användarens vestibul. v' mm» 10 15 20 25 30 35 517 881 18 I figur 3 visas formelementet 2 uppvikt eller isärvikt, dvs. med frampartiet vinklat uppåt samt med mittpartiet och bakpartiet utvikta, såsom formelementet föreligger när det används i ett absorberande alster. På det främre ändpartiet 18 har en vikanvisning 24 anordnats och ändpartiet 18 har vikts upp och vrängts så att ändpartiet 18 antar ett 21 på vikanvisningen 24 är inte kritisk för att åstadkomma skålformat parti sin ovansida 12. Den visade uppvikningen av det främre ändpartiet 18, utan utgör endast ett fördelaktigt medel för underlättande av sådan vikning.

Mittpartiet 20 och det bakre ändpartiet 19 har vikts upp så att de 22,23 på formelementets ovansida 12. Det skålformade partiet 21 viks uppvisar åsliknande upphöjningar vid vrängningen upp mot ovansidan 12 på formelementet 2 så att partiet 21 bildar en vinkel mot övriga delar av långsida 16.

Vinklingen och skålformen tillsammans gör att formelementet formelementet sett från formelementets ena 2 passar väl in mot en potentiell användares venusberg.

Ovansidan 12 på formelementet 2 är den sida på formelementet vilken vid användning är avsedd att vara vänd mot användaren. Undersidan 13 på formelementet 2 är den sida vilken vid användning är avsedd att vändas från användaren. Det främre ändpartiet 18 på formelementet 2 är, som tidigare omtalats, det ändparti vilket vid användning är avsett att vändas framåt på användaren, det vill säga det ändparti som är avsett att vändas mot användaren venusberg. Det bakre ändpartiet 19 på formelementet 2 är, således, det ändparti vilket vid användning är avsett att vändas bakåt på användaren, det vill säga det ändparti som är avsett att vändas mot användarens skinkor.

Det bakre ändpartiet 19 på formelementet 2 i. figur 3 uppvisar vid kortsidan 15 en mindre, kilformad urtagning 25, symmetriskt anordnad kring en längsgående centrumlinje 26 till längsgående centrumlinje avses en tänkt linje sträckande formelementet 2. Med en till formelementet 10 15 20 25 30 35 5 1 7 8 81 ä* :šßfï 19 sig i formelementets längdriktning, vilken linje delar formelementet i två lika stora, huvudsakligen symmetriska Syftet næd urtagningen 25 är att öka kroppsanpassning och komforten delar. Urtagningen 25 har triangulär form. för användaren.

I figur 4 visas formelementet 2 sett från dess ena långsida 16. Här framträder formelementets tredimensionella form.

Undersidan 13 på formelementet 2 visas streckad.

Formelementets främre ändparti 18 uppvisar ett skålformat parti 21 vilket bildar en vinkel i förhållande till den längsgående centrumlinjen 26 till formelementet 2 och till formelementets mittparti 20 och bakre ändparti 19.

Formelementets mittparti 20 uppvisar en upphöjning 23 avsedd att vid vestibul. Det bakre ändpartiet upphöjning 22 avsedd att passa in mot användarens skinkor. användning passa in mot användarens 19 uppvisar också en De båda upphöjningarna 22,23 utgör en sammanhängande upphöjning i förhållande till formelementets långsidor 16,17. Dock, dalformat parti mittpartiet 20 och upphöjningen 22 på det bakre ändpartiet 19. Det dalformade partiet 27 skall vid användning passa in mot användarens perineum. Det är möjligt att mittpartiets 22,23 ändpartiet såsom kan ses i figuren, föreligger ett 27 mitt emellan upphöjningen 23 på upphöjningar utgör en enda sammanhängande, mot det bakre stigande upphöjning. En sådan upphöjning har inte samma och ändpartiets successivt anpassning mot användarens kropp men är enklare att tillverka. En del användare upplever också obehag av mycket väl kroppsanpassade dambindor varför det även av detta skäl kan finnas anledning att göra en enklare konstruktion av upphöjningarna 22,23.

I figur 5 visas ett formelement 2 enligt ytterligare en utföringsforn1av uppfinningen. Formelementet 2 enligt figur 5 uppvisar alla kännetecken som formelementet 2 i figur 3 517 ß 81 n .nu av 20 uppvisar. Formelementet 2 uppvisa en vikanvisning 24 i det främre ändpartiet 18, anordnad i formelementets tvärriktning. Ytterligare två vikanvisningar, eller viklinjer 28,29, är anordnade huvudsakligen i 5 formelementets längdriktning. Dessa två viklinjer 28,29 har sin utgångspunkt i den punkt 30 där formelementets längsgående centrumlinje 26 korsar den tvärgående viklinjen 24 i det främre ändpartiet 18. Från denna punkt löper viklinjerna 28,29 dívergerande på var sin sida. onn den 10 längsgående centrumlinjen 26. Alternativt, exempelvis vid utföringsformer där den tvärgående viklinjen uteslutits, kan viklinjerna 28,29 divergera från en punkt belägen något längre bak, eller längre franxpå formelementet. Således kan längsgående viklinjer 28,29 anordnas utgående från 15 formelementets smalaste parti. det är vidare möjligt att anordna viklinjer vilka inte löper samman i en punkt, utan är anordnade på ett avstånd från varandra även vid sina främre ändar. 20 De i figur 5 visade viklinjerna 28,29 löper rätlinjigt, genom hela mittpartiet 20 på var sin sida om upphöjningen 23 och upphör i övergången mellan mittpartiet 20 och det bakre ändpartiet 19. Det är givetvis möjligt att alternativt göra viklinjerna 28,29 kortare eller längre än 25 vad som visas i figur 5.

Såsom visas i figur 6 kan viklinjer 31,32 på ömse sidor om upphöjningen 23 anordnas i icke räta linjer, huvudsakligen ;§} anordnade:iformelementets längdriktning» Viklinjerna 31,32 E 30 i figur 6 utgår från skärningspunkten 30 nællan ' formelementets längsgående centrumlinje 26 och den tvärgående viklinjen 24 i det främre ändpartiet 18. Från _H,_ denna punkt 30, löper de bägge viklinjerna 31,32 bågformigt, på var sin sida om den längsgående 35 centrumlinjen 26, genom formelementets mittparti 20 för att '~; sluta i formelementets bakre ändparti 19 några millimeter 10 15 20 25 30 35 517 881 21 från formelementets långsidor 16,17. Viklinjerna 31,32 divergerar från den längsgående centrumlinjen 26.

I figur 7 visas en ytterligare alternativ utföringsform av uppfinningen. I denna figur visas ett formelement 2 vilket utöver två rätlinjiga viklinjer 28,29 anordnade i formelementets huvudsakliga längdriktning, uppvisar fyra ytterligare viklinjer 33-36 anordnade i längdriktningen.

Det vill säga, formelementet 2 uppvisar sex längsgående viklinjer, tre på vardera sidan om den längsgående centrumlinjen 26. Dessa viklinjer 33-36 är också rätlinjiga och löper två på vardera sidan om den längsgående centrumlinjen 26. Två av de ytterligare Viklinjerna 33,34 utgår från samma. utgångspunkt son! de ursprungliga två 28,29, skärningspunkten 30 mellan den längsgående centrumlinjen 26 viklinjerna nämligen och den tvärgående viklinjen 24 i det främre ändpartiet 18.

De bägge linjerna 33,34 löper sedan utanför de ursprungliga två 28,29 på samma sätt soul dessa. Det vill säga, de divergerar från centrumlinjen 26 under det att de löper genom formelementet mittparti 20 mot dess bakre ändparti 19. De två ytterligare viklinjerna 33,34 är anordnade en på vardera sidan om centrumlinjen 26, utanför de ursprungliga Viklinjerna, 28,29 sett ifrån centrumlinjen 26. Utanför de ytterligare Viklinjerna 33,34 finns ännu två, viklinjer 35,36 anordnade, en på vardera sidan om den längsgående centrumlinjen 26. Dessa viklinjer 35,36 är anordnade parallellt med de två närmast liggande Viklinjerna 33,34.

Deras utgångspunkter är följaktligen inte densamma som vare sig varandras eller de övriga viklinjernas 28,29,33,34.

I figur 8 visas ett formelement 2 enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen. Såsom i föregående figurer uppvisar formelementet 2 en tvärgående, i formelementets främre ändparti 18 anordnad viklinje 24 samt två viklinjer 28,29 anordnade huvudsakligen i formelementets 10 15 20 25 30 35 5 1 7 8 8 1 šïï* íšššïë - Išfiiš 22 längdriktning. De två längsgående viklinjerna 28,29 utgår ifrån centrumlinjen 26 och den tvärgående viklinjen 24. Från skärningspunkten 30 mellan den längsgående denna punkt 30 divergerar viklinjerna 28,29 ifrån den längsgående centrumlinjen 26 då de löper genom formelementet 2. De längsgående viklinjerna 28,29 upphör i övergången mellan mittpartiet 20 och det bakre ändpartiet 19.

Utöver de angivna viklinjerna 28,29 har formelementet enligt figur 8 även två viklinjer 37,38 anordnade huvudsakligen parallellt med de ursprungliga längsgående viklinjerna 28,29 och utanför dessa i förhållande till centrumlinjen 26. Dessa ytterligare viklinjer 37,38 är avsevärt kortare än de innanför dessa liggande, ursprungliga viklinjerna 28,29 och löper mellan övergången mellan det främre ändpartiet 18 och mittpartiet 20 och en tänkt tvärgående centrumlinje 39 till formelementet 2. En tvärgående centrumlinje 39 är en linje anordnad i formelementets avstånd från formelementets båda kortsidor 14,15. Även i formelementets bakre ändparti 19 finns viklinjer 40,41 anordnade. Dessa viklinjer 40,41 är symmetriskt och bågformigt anordnade tvärriktning på lika längs formelementets längsgående centrumlinje 26.

Viklinjerna 40,41 är därvid konvext anordnade kring den längsgående centrumlinjen 26.

I figur 9 visas ett ämne l till formelementet 2 i figur 8. Ämnet 1 uppvisar de viklinjer som beskrivits ovan i samband med figur 8. Det vill säga, viklinjerna 24,28,29,37,38,40,4l har gjorts innan sammanfogandet av ämnet 1. Alternativt till detta kan 24,28,29,37,38,40,41 anordnas efter det att ämnet 1 sammanfogats till formelementet 2. Ämnet 1 uppvisar en viklinjerna urtagning 42 i det främre ändpartiet 7. Denna urtagning 42 sammanfogas efter det att ämnet 1 vikts på samma sätt som 517 8 81 šïï* ä? 23 urtagningen 10 i det bakre ändpartiet 9. Att anordna en urtagning 42 även i det främre ändpartiet 7 komplicerar givetvis tillverkningsprocessen, men möjliggör en ännu bättre kroppsanpassning. Det skålformade partiet, i det 5 bildade formelementet kan på detta sätt bättre anpassas till formen på användarens venusberg.

I figur 10 visas en dambinda 43 innefattande ett formelement 2 enligt uppfinningen. Dambindan 43 uppvisar en 10 ovansida 44 och en undersida 45 där ovansidan 44 är vätskegenomsläpplig och undersidan 45 är vätskeogenomtränglig.Denvätskegenomsläppligaovansidan44 på dambindan 43 är avsedd att vid användning vändas mot användarens kropp och den vätskeogenomträngliga undersidan 15 45 är vid användning avsedd att vändas från användarens kropp. Vätskegenomsläppligheten, respektive vätskeogenomträngligheten uppnås i konventionella dambindor genom att respektive sida 44,45 förses med skikt som är vätskegenomsläppliga respektive vätskeogenomträngliga. På 20 dambindan 43 enligt uppfinningen finns inget separat vätskeogenomträngligt skikt, utan formelementet 2 är utfört i ett vätskeogenomträngligt material och utgör därigenom den vätskeogenomträngliga baksidan på dambindan 43.

Ovansidan 44 på dambindan 43 uppvisar ett skålformat parti 25 46 i det ena ändpartiet 47 och en åsliknande upphöjning 49 i det andra ändpartiet 48. Mittpartiet 50 uppvisar en åsliknande upphöjning 51 på dambindans ovansida 44.

Dambindan 43 i figur 10 uppvisar ett vätskegenomsläppligt 30 ytskikt 52 anordnat på den sida av dambindan 43 vilken vid ¿§f användningen är avsedd att vara vänd mot användaren.

Närmast innanför ytskiktet 52 är ett absorptionsskikt 53 ÄH; anordnat. Intill absorptionsskiktets andra sida är formelementet 2 anordnat. Skikten 52,53,2 är sammanfogade 35 med varandra, till exempel genom limning eller ultraljudssvetsning. u~ u _ 5 17 8 8 1 šïï* *ïjššfïš - äïâïïg- '° 24 Materialet i ytskiktet 52 kan exempelvis vara en perforerad plastfilm, ett nät av plast eller textilt material, ett nonwoven eller ett laminat av exempelvis ett perforerat 5 plastskikt och ett nonwovenskikt. Plasten kan vara en termoplast, såsom polyeten. Nonwovenmaterialet kan vara av naturliga fibrer, såsom cellulosa eller bomull, eller syntetiska fibrer, såsom polyeten, polypropen, polyester, polyuretan, nylon eller regenererad cellulosa. 10 Ytskiktets 52 huvuduppgifter i dambindan, är att leda in vätskan i dambindan 43, att vara mjukt och behagligt mot användarens kropp, samt att förhindra s.k. återvätning dvs. att absorberad kroppsvätska tränger tillbaka mot 15 användarens hud. Det är, av bekvämlighetsskäl och för att undvika. hudirritation, viktigt att ytan på den del av dambindan som ligger an mot användarens hud bibehålls så torr som möjligt under användningen. En torr yta på dambindan upplevs dessutom av användaren som svalare och 20 behagligare vid användningen, samt är både rent visuellt och vid hantering av dambindan då denna skall bytas mer tilltalande än en nersölad, blöt yta.

Absorptionsskiktet 53 framställs lämpligen av 25 cellulosamassa. Denna kan föreligga i form av rullar, balar eller ark som torrdefibreras och överförs i fluffad form till en massamatta, ibland med inblandning av s.k. superabsorbenter, som är polymerer med förmåga att absorbera flera gånger sin egen vikt av vatten eller - 30 kroppsvätska. Exempel på andra användbara material är olika typer av naturliga fibrer såsom bomullsfibrer, torv, eller liknande. Det är naturligtvis även möjligt att utnyttja n,¿ absorberande syntetfibrer, eller blandningar av naturliga fibrer och syntetfibrer. Absorptionsmaterialet kan vidare 35 innehålla ytterligare komponenter, såsom formstabiliserande organ, vätskespridande organ, eller bindemedel såsom 517 881 25 exempelvis termoplastiska fibrer som värmebehandlats för att hålla ihop korta fibrer och partiklar till en sammanhängande enhet. Det är även möjligt att i absorptionsskiktet använda olika typer av absorberande 5 skummaterial.

Utmed dambindans periferi 54 är ytskiktet 52 och formelementet 2 förenade genom att ett långsmalt materialstycke vilket vikts till en fog 55 kring dambindans 10 kant i dess periferi 54. Materialet i fogen 55 är företrädesvis av hydrofobt material för att förhindra sidoläckage. Det är också viktigt att materialet i fogen 55 är mjukt och behagligt mot användarens hud. Exempel på lämpligt material för fogen 55 är hydrofobt nonwoven. 15 Dambindan 43 har huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning och uppvisar två långsidor 56,57, två kortsidor 58,59, två ändpartier 47,48 och ett mellan ändpartierna beläget mittparti 50 samt en 20 längsgående centrumlinje 60.

I figur lla-llc visas ett tvärsnitt genom dambindan 43 i figur 10. I figur lla visas ett tvärsnitt genom dambindans främre ändparti 47. Det främre ändpartiet 47 är det som vid 25 användning är avsett att vändas framåt på användaren. Det främre ändpartiet 47 uppvisar ett skålformat parti 46 vilket skall passa in mot användarens venusberg. 13% I figur llb visas ett tvärsnitt genom dambindans mittparti 2 30 50. Mittpartiet 50 uppvisar en åsliknande upphöjning 51 ' avsedd att passa in mot användarens vestibul.

¿~§ I figur llc visas ett tvärsnitt genom dambindans bakre §,* ändparti 48. Det bakre ändpartiet 48 uppvisar en åsliknande 35 upphöjning 49 vilken vid användning är avsedd att passa in mot användarens skinkor. 517 881 26 De olika viklinjerna visade i de olika utföringsformerna går givetvis att kombinera fritt med varandra så länge inte syftet med viklinjerna motverkas, nämligen att åstadkomma 5 en kroppsanpassad form och/eller att åstadkomma läckagebarriärer. Exempelvis kan flera krökta viklinjer anordnas längs med formelementet. Två eller flera krökta, i förhållande till den längsgående centrumlinjen konkava, viklinjer i mittpartiet kan med fördel kombineras med två 10 eller flera krökta, i förhållande till den längsgående centrumlinjen konvexa, viklinjer i det bakre ändpartiet. Även det främre ändpartiet kan uppvisa längsgående, i förhållande till formelementets längsgående centrumlinje konvexa, viklinjer. Sådana viklinjer underlättar formandet 15 av det skålformade partiet i det främre ändpartiet.

De olika utföringsformerna med viklinjer kan vidare kombineras fritt med ett formelement uppvisande en sammanhängande upphöjning i mittpartiet och det bakre 20 ändpartiet och med ett formelement uppvisande en upphöjning i mittpartiet och en upphöjning i ändpartiet separerade av en dal.

Formelementet behöver ej utgöra den vätsketäta baksidan på 25 det absorberande alstret enligt uppfinningen. Ett separat vätskespärrande skikt av till exempel polyetenplast kan utgöra alstrets vätsketäta baksida. Detta kan vara lämpligt i det fall formelementet inte är vätsketätt. Formelementet behöver ej ligga närmast baksidan på alstret utan kan till 30 exempel ligga mellan ytskiktet och absorptionsskiktet. I ni: detta fall kan formelementet hålgöras för att släppa igenom kroppsvätskan. Därvid behövs givetvis ett separat ¿~: vätskespärrande skikt. 35 Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna utföringsformerna, utan en rad ytterligare 517 881 ï;II=§ïI 27 varianter och modifikationer är möjliga inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 40 517 881 28 PATENTKRAV

1. Ett i huvudsak vätskeogenomträngligt ämne, avsett att utgöra formelement (2) i ett absorberande alster, såsom en dambinda, ett inkontinensskydd eller ett trosskydd vilket ämne är utformat i ett styvt material och uppvisar en plan och huvudsakligen långsträckt forn\med en längdriktning och en tvärriktning, två kortsidor (3,4) och två långsidor (5,6), ett mittparti (9) och två ändpartier (7,8) kännetecknad k ä n n e t e c k n a t av att det ena ändpartiet (7) är bredare än mittpartiet (9) och uppvisar en ökande bredd mot ämnets kortsida (3) och det andra ändpartiet (8) uppvisar en långsträckt urtagning, eller slits (io).

2. Ett ämne enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den bredaste delen på ändpartiet (7) är 1,5-5 gånger så bred som den smalaste bredden på mittpartiet (9).

3. Ett formelement för ett absorberande alster, såsom en dambinda, ett inkontinensskydd eller ett trosskydd vilket formelement är utformat i ett styvt material och uppvisar en huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning, en längsgående centrumlinje (26), två kortsidor (14,15) och två långsidor (l6,17), ett mittparti (20) och två ändpartier (18,l9) varav det ena ändpartiet (18) uppvisar ett skålformat parti (21), k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (2) sammanfogats till en upphöjning (22) i det ena ändpartiet från ett plant ämne (1) och att det skålformade partiet (21) åstadkommits med hjälp av en huvudsakligen i formelementets (2) tvärriktning sig sträckande vikanvisning (24).

4. Ett formelement enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att två (28,29) är huvudsakligen i ämnets längdriktning, åtminstone i ämnets vikanvisningar anordnade 10 15 20 25 30 35 517 881 29 mittparti (20), på vardera sidan om den längsgående centrumlinjen (26).

5. Ett absorberande alster, såsom en dambinda, ett inkontinensskydd eller ett trosskydd, vilket alster har huvudsakligen långsträckt form med tvâ ändpartier (47,48) och ett mellan ändpartierna beläget mittparti (50), samt en längsgående centrumlinje (60), vilket alster innefattar ett formelement (2) och i det ena ändpartiet (47) uppvisar ett skâlformat parti (46) och det andra ändpartiet (48) uppvisar en åsliknande upphöjning (49), k ä n n e t e c k n a t av att ändpartiets åsliknande upphöjning (49) âstadkommits genom att formelementet (2) sammanfogats till en upphöjning från ett plant ämne (1) och att det skålformade partiet (46) åstadkommits med hjälp av en huvudsakligen i. formelementets (2) tvärriktning sig sträckande vikanvisning (24).

6. Ett absorberande alster enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att det absorberande alstret (43) uppvisar läckagebarriärer anordnade på bägge sidor om den längsgående centrumlinjen (60).

7. Ett förfarande för tillverkning av ett formelement (2), k ä n n e t e c k n a t av att ett ämne (1), avsett att utgöra formelementet (2) formas plant med en huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning, två kortsidor (3,4) och två långsidor (5,6), två ändpartier (7,8) och ett mittparti (9), där det ena ändpartiet (7) ges en ökande bredd mot ämnets kortsida (3) och en urtagning (10) anordnas i det andra ändpartiet (8), ämnet (1) vikes dubbelt längs en till ämnet (1) längsgående centrumlinje (11), urtagningen (10) sammanfogas och de förenade delarna viks upp till ett tredimensionellt läge. 10 15 20 25 517 881 30

8. Ett förfarande för tillverkning av ett formelement (2) enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att vikanvisningar (28,29) anordnas i ämnets längdriktning innan urtagningen (10) sammanfogas.

9. Ett förfarande för tillverkning av ett absorberande alster, såsom en dambinda, ett inkontinensskydd, eller ett trosskydd, k ä n n e t e c k n a t av att ett ämne (1), avsett att utgöra formelement (2) i det absorberande alstret (43) formas plant med en huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning, två kortsidor (3,4) och två långsidor (5,6), två ändpartier (7,8) och ett mittparti (9), där det ena ändpartiet (7) ges en ökande bredd mot ämnets kortsida (3) och en urtagning (10)upptas 5. det andra ändpartiet (8), ämnet (1) vikes dubbelt längs en till ämnet längsgående centrumlinje (11), ett absorptionsskikt (53) och sedan ett ytskikt (52) anbringas på vardera ytan, varefter sidokanterna längs den bildade urtagningen (10), absorptionsskikten (53) samt ytskikten (52) förenas och de förenade delarna vikes upp till ett tredimensionellt läge.

10. Ett förfarande för tillverkning av ett absorberande alster enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att två vikanvisningar (28,29) anordnas huvudsakligen i ämnets längdriktning, i åtminstone ämnets mittparti (9), på vardera sidan om. den längsgående centrumlinjen (11).