SE520686C2 - Absorberande alster med förbättrad passform - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 520 686 Dambindor är avsedda att placeras inuti ett par underbyxor, vilkas utformning kan variera. Dambindor kan därvid placeras felaktigt inuti underbyxan. Det finns således risk för att dambindan av misstag placeras för långt fram, eller för långt bak eller något förskjutet i sidled och att hela dambindans absorptionskapacitet och mottagningsyta därför inte utnyttjas optimalt.

Konventionella dambindor hålls i allmänhet kvar i användarens underbyxor medelst tryckkänsligt bindemedel eller friktionsbelägg. Anbringandet av dambindan sker genom att denna sätts på plats i underbyxan varefter denna dras upp på plats. Vid anbringandet av alstret inuti underbyxan är det emellertid svårt att åstadkomma en placering som är optimal i förhållande till användarens kropp. Vanligen utnyttjas underbyxans grenparti för att avgöra var dambindan skall placeras. Eftersom dambindor tillverkas i ett stort antal storlekar och modeller ger grenpartiets läge och utformning en synnerligen osäker indikation på var i underbyxorna en dambinda skall placeras och dambindans funktion under användning blir därigenom inte alltid den önskade.

En annan orsak till att läckage uppstår förbi dambindor fästa inuti användarens underbyxor är att dambindan rör sig tillsammans med underbyxan istället för att följa med användarens kroppsrörelser. Detta innebär att även en dambinda som från början har hamnat rätt i underbyxan i förhållande till kroppen kan dras ur detta läge av underbyxan.

För att söka minska läckage som uppkommer genom att dambindan trycks samman mellan användarens ben, har det blivit vanligt att förse dambindorna med särskilda fastsättningsflikar. Exempelvis är det genom SE 455 668; US 4 285 343; EP 0 130 848; EP 0 134 086 och US 4 608 047 känt att förse dambindor med från de längsgående sidokanterna utskjutande lättböjliga sidoflikar eller vingar. Dessa är avsedda att vid påtagning av dambindan vlkas runt kantpartierna på användarens underbyxor och fästas mot underbyxornas utsida. Sidoflikarna utgör i sig ett skydd mot sidokantläckage 10 15 20 25 30 520 686 och nedsölning av underbyxorna. Dessutom motverkas deformation av dambindans absorptionskropp genom att dambindan är förankrad i underbyxans benkanter och under användandet hålls utsträckt mellan dessa.

En betydande nackdel att förse absorberande alster med sådana fastsättningsflikar är emellertid att det av många användare upplevs generande att fastsättningsflikarna är synliga utanpå underbyxorna. Detta medför även att absorberande alster med sådana fastsättningsflikar exempelvis inte kan användas då användaren är klädd i baddräkt.

En annan nackdel med fastsättningsflikarna är att de är förhållandevis svårhanterliga och kräver många handgrepp för att kunna anbringas på rätt Det fastsättningsflikar som sträcker sig utmed ett långt stycke av en dambindas sätt kring underbyxornas benkanter. kan vidare, särskilt vid sidokanter, vara i det närmaste omöjligt att vika fastsättningsflikarna kring underbyxans krökta benkanter utan att det uppkommer skavande och oestetiska veck i fastsättningsflikarna.

Ett ytterligare problem med dambindor med fastsättningsflikar är att fastsättningsflikarnas eller vingarnas funktion är beroende av underbyxans utformning. Det säger sig självt att en dambinda med fastsättningsflikar samverkar på skilda sätt med en underbyxa med en bred gren jämfört med en underbyxa med mycket smal gren.

Fastsåttningsflikar eller vingar på dambindor skyddar underbyxans benkanter från nedsölning men är såsom framgått ovan långt ifrån någon helt tillfredsställande lösning.

För att förbättra läckagesäkerheten har det i EP 0 067 465 föreslagits att tillverka en tvådelad dambinda där de båda delarna endast är inbördes förbundna vid sina ändpartier. Den undre delen fästs i användarens underbyxor och den övre delen anligger mot användarens kropp. Tanken är 10 15 20 25 30 520 686 att delarna under användningen skall kunna röra sig något i förhållande till varandra. Rörligheten mellan delarna är emellertid starkt begränsad och den kända dambindan är fortfarande beroende av underbyxornas rörelser. Vidare finns ingen garanti för att den övre delen under användningen hålls i kontakt med användarens kropp.

I PCT/SE96/O1061 beskrivs ytterligare ett tvådelat absorberande alster där de båda delarna är rörliga i förhållande till varandra. Även detta kända alster har begränsad rörlighet mellan delarna och är i viss mån beroende av underbyxornas rörelser.

Ett sätt att söka minska risken för kantläckage orsakat genom deformation av dambindan under användningen, är att förse dambindan med en förformad upphöjning, en så kallad hump, vilken under användning av dambindan är avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan på detta sätt fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta. En upphöjning underlättar vidare för användaren att placera alstret i korrekt position i förhållande till kroppen. l det franska patentpublikationen FR-A-2 653 328 beskrivs en dambinda med en hump i form av en central, längsgående cylindrisk upphöjning.

Ett vanligt sätt att skapa en upphöjning har varit att helt enkelt bygga upp den genom att anordna en större mängd absorptionsmaterial inom området för upphöjningen. Eftersom det absorptionsmaterial som förekommer oftast är så kallad cellulosafluffmassa, faller emellertid en sådan upphöjning samman och förlorar sin form då den väts. För att åstadkomma en upphöjning som är tillräckligt stor även i vått tillstånd, måste en upphöjning bestående av cellulosafluffmassa innefatta så mycket absorptionsmaterial att den i torrt tillstånd är alldeles för hög hård och obekväm att bära. 10 15 20 25 30 520 686 Det är även känt att man kan åstadkomma en artikel med en upphöjning vänd mot användaren genom att placera ett formningselement ovanpå den absorberande kärnan. Nackdelen är att detta stör vätsketransporten ner till den absorberande och vätskehållande absorptionskärnan och att läckage kan uppstå för att formningselementet ej har tillräcklig insläppskapacitet och temporär hållandeförmåga. Det har exempelvis föreslagits att använda ett skummat material i upphöjningen. Det har emellertid visat sig svårt att uppnå en skummad struktur med tillräckligt öppna porer för ett bra vätskeinsläpp in i denna samtidigt som materialet skall ha så stor hållandeförmåga att vätska ej pressas ut vid belastning från användaren exempelvis när denne sätter sig ned.

Ett annat exempel på upphöjning beskrivs i det svenska patentet 507 798. En sådan upphöjning har förutsägbar form, såväl före som under användning, samt bibehåller sin form oberoende av användarens rörelser och av den vätning alstret utsätts för. Upphöjningen är anatomiskt utformad, viket innebär att den är förhållandevis smal för att under användning skjuta in något mellan användarens blygdläppar, utan att orsaka obehag för användaren. Även om en sådan upphöjning fungerar väl för sitt ändamål, har det visat sig, att då upphöjningen träffas av stora mängder kroppsvätska under en relativt kort tidsperiod, finns det risk för att en del av vätskan rinner på upphöjningens utsida och strömmar ut förbi det absorberande alstrets sidokanter. Sådant läckage kan exempelvis inträffa då användaren av en dambinda suttit eller legat ned under en längre tidsperiod och sedan plötsligt reser sig upp. Då användaren sitter eller ligger ned händer det nämligen att en förhållandevis stor mängd mensvätska samlas i användarens vagina. Vid en plötslig förändring av kroppsställningen kan hela den uppsamlade vätskemängden avges på en gång. En smal upphöjning av det slag som beskrivs i SE 507 798 har därvid inte tillräckligt stor yta för att kunna ta emot 10 15 20 25 30 520 686 och absorbera hela vätskemängden på en gång, varför sådana plötsliga vätskeflöden ofta leder till läckage.

I EP O 335 252 och EP 0 335 253 har det föreslagits att förse ett absorberande alster med ett deformationselement. Deformationselementet påverkas av de tvärgående sammantryckande krafterna mellan en användares lår. Syftet med deformationselementet är att detta under användningen skall bukta ut ett parti av alstret i riktning mot användarens kropp. Det är emellertid omöjligt att helt styra eller förutse den form alstret kommer att anta för varje enskild användare. Dessutom är det inte möjligt att säkerställa kontakten mellan användarens kropp och alstret yta, eftersom graden av utbuktning helt och hållet bestäms av hur mycket alstret trycks samman i tvärled.

I US 4 804 380 beskrivs ett absorberande alster, vilket uppvisar en permanent tredimensionell form. Alstret har ett ändparti med flat eller konkav form och ett ändparti som är försett med en upphöjning. Det flata eller konkava ändpartiet är avsett att placeras utanför användarens venusberg och ändpartiet innefattande upphöjningen är avsett att passa in mot användarens skinkor. Den tredimensionella utformningen av alstret erhålls genom att vika en tämligen styv absorptionskropp. För att få upphöjningen att vara permanent, förses alstrets baksida i det ändparti som skall uppvisa upphöjningen med en limyta. När upphöjningen skapats bibehålls den med hjälp av limmet.

På marknaden finns absorberande alster som har en permanent tredimensionell, båtliknande form och där ytterskalet utgöres av ett formgjutet polymerskum.

En väsentlig nackdel med permanent tredimensionella produkter är att det är svårt att förpacka en styv tredimensionell produkt. Sådana produkter blir utrymmeskrävande under transport och försäljning och det kan vara 10 15 20 25 30 520 686 generande för en användare att bära omkring en dambinda eller ett inkontinensskydd som inte går att vika och därför inte kan döljas i handen eller i värsta fail inte en går ner i handväskan. l EP 155 515 beskrivs hur ett absorberande alster, såsom en dambinda ges ett skàlformigt utseende genom att elastik appliceras i förspänt tillstånd vid alstrets längsgående sidokanter. Användandet av sådan elastik komplicerar emellertid tillverkningen.

Det är tidigare känt att utforma plana absorberande alster som vid applicering intar en tredimensionell väsentligen skålliknande form. Ett exempel på detta beskrivs i US 4 655 759. l denna visas en làngsträckt dambinda, som består av ett skikt av absorberande material, ett flexibelt vätsketätt ytterskikt samt ett vätskegenomsläppande innerskikt. Dambindan är försedd med ett par genom prägling upptagna kanaler, varvid kanalerna är belägna på ömse sidor om en längsgående mittaxel och sträcker sig i en bågformig bana över absorptionsmaterialskiktet De båda banorna bildar tillsammans en timglasliknande form central placerad över bindan. Före användning är dambindorna väsentligen plana men då de appliceras på användaren viks de till en skålliknande form, dvs. med vätskestoppande uppstående sarger utanför kanalerna. En nackdel med denna skålliknande konstruktion är att sargen håller dambindans mittparti på avstånd från användarens genitalier och från användaren avgiven vätska strömmar ej direkt in i det absorberande alstret utan kan rinna på ytan, varvid risken är uppenbar att vätska kan hitta en oönskad transportväg i form av något litet veck eller liknande och rinna rakt ut i sid- eller längled från produkten. Präglade kanaler i en absorptionskropp har vidare den nackdelen att vätskeutbredningen i absorptionsskiktet störs och att absorptionsmaterial utanför kanalerna ej utnyttjas, vilket ökar risken för lokal Övermättnad och åtföljande läckage från de delar av absorptionsskiktet som utnyttjas.

Ovan har i huvudsak berörts tidigare kända dambindor och olika problem förknippade med dessa. Vad som sagts ovan är emellertid även tillämpligt på 10 15 20 25 30 520 686 inkontinensskydd. Även blöjor för barn och vuxna tillhör samma problemområde vad gäller passform i grenen och upptagning av vätska i en absorptionskropp.

Såsom framgått av ovanstående har under en lång följd av år gjorts stora ansträngningar för att söka lösa alla problem förknippade med absorberande alster, såsom dambindor. Även om mycket förbättringar gjorts är alla tidigare kända lösningar förknippade med en del nackdelar.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFlNNlNGEN Genom föreliggande uppfinning har åstadkommits ett förbättrat absorberande alster av i inledningen nämnt slag. Alstret enligt uppfinningen utmärks främst av att det förstyvande området år i plant tillstånd före alstrets användning, att det förstyvande området sett i alstrets längdriktning innefattar ett främre förstyvande första delområde i alstrets framparti samt åtminstone ett ytterligare förstyvande andra delområde, vilket är åtskilt från det första delområdet, att åtminstone i övergången mellan grenpartiet och frampartiet är anordnat ett mjukt övergångsutrymme mellan nämnda förstyvande delområden, att nämnda åtskilda förstyvande första och andra delområden samt mellanliggande mjuka övergångsutrymme är anordnade att styra alstrets placering på användaren, varvid bredden på det första delområdet överstiger avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske och varvid det mjuka övergångsutrymmet är anordnat att hamna mittför nämnda muskelsenor på användaren.

Ett absorberande alster enligt uppfinningen har ett antal fördelar. Det är plant före användning och det år därför inga problem att förpacka, lagra och transportera nämnda alster. Ett absorberande alster enligt uppfinningen intar automatiskt en tredimensionell skålliknande form i ett område i frampartiet när användaren tar på alstret och anbringar detta med nämnda mjuka 10 15 20 25 30 520 686 övergångsutrymme mellan nämnda muskelsenor där det tillgängliga breddutrymmet är som smalast. Det är känt att avståndet mellan nämnda muskelsenor är mycket lika för alla människor. Fetma påverkar givetvis bredden mellan låren men bredden mellan muskelgrupperna är densamma och de är dessa som gör att ett alster kan upplevas som om det skaver.

Fettvävnaden lägger sig utanpå musklerna men bidrar inte till den eventuella känslan av obehag. Avståndet mellan nämnda muskelsenor är detsamma oberoende av om användaren är smal, normalviktig eller överviktning. Det har visat sig att det som avgör om en användare upplever obehag i form av tryck eller skavning mot lårens insidor, är om det absorberande alstret under användning har en bredd som i det kritiska området avsevärt överstiger avståndet mellan muskelsenorna l ljumskpartiet. Detta avstånd har befunnits vara mellan cirka 25-45 mm. Det har visat sig att ett alster med en bredd som under användning överstiger 40 mm i det kritiska området av flertalet användare upplevs som obekvämt att bära förutsatt att alstret är styvt i detta område. Däremot upplevs det sällan obehagligt att ett absorberande alster trycker mot eller trycker undan fettvävnad som kan förekomma i användarens grenområde.

Det har överraskande visat sig att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor ej förändras under en människas livstid. Små blöjbarn har således motsvarande kritiska avstånd, vilket enligt föreliggande uppfinning kan utnyttjas för framställande av barnblöjor med förbättrad passform. Detsamma gäller givetvis för vuxenblöjor. Det skall påpekas att nämnda kritiska avstånd mellan muskelsenorna är tillämpligt även för män, som uppvisar samma avstånd mellan nämnda muskelsenor.

Ett enligt uppfinningen utformat alster är anpassat till användarens anatomi.

Det mjuka övergångsutrymmet kan anbringas mellan nämnda muskelsenor utan någon som helst risk för skav i detta område. Anordnandet av det förstyvande främre första delområdet framför nämnda muskelsenor medför att ett alster under användning hakar fast l användarens ljumskar och 10 15 20 25 30 520 686 10 därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben.

Detta är annars ett vanligt problem vid konventionella alster eftersom användarens benrörelser ofta matar alstret bakåt.

De första och andra förstyvande delområdena är inbördes åtskilda i övergången mellan alstrets framparti och grenparti, varigenom uppstår en böjanvisning i området mellan de förstyvande delområdena. Utefter grenen är användarens kroppsform väsentligen plan och det förstyvande andra delområdet kan därför vara väsentligen plant och styvt i grenområdet. I området mittför ljumskarna kröks kroppen i förlängningen av grenen abrupt i förhållande till denna och böjanvisningen i form av frånvaro av förstyvande material i luckan mellan det första och andra förstyvande elementen gör att alstret kröks i anslutning till användarens kropp. Såsom ovan nämnts gör geometrin kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet att ett alster hakas fast med det förhållandevis breda första delområdet framför muskelsenorna vid användarens ljumskar. Denna geometri medför att alstret praktiskt taget tvångsmässigt hamnar på rätt plats på användaren. Även vikanvisningen som uppstår i luckan mellan det första och andra förstyvande delområdet bidrar väsentligt till att alstret hamnar på rätt plats på användaren. Genom att det första delområdet är åtskilt från det andra förstyvande delområdet tillåts en viss vridning av det ena delområdet i förhållande till det andra, vilket möjliggör ökad rörlighet för användaren utan besvärande skav av de förstyvande delområdena.

Enligt en utföringsform utmärks alstret enligt uppfinningen av att avståndet mellan det första förstyvande området och det andra förstyvande området är minst 10 mm. Enligt en annan utföringsform är det första och andra delområdet i nämnda övergång åtskilda med ett avstånd från varandra på i storleksordningen 15-45 mm.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att bredden av det andra delområdet i närheten av nämnda utrymme eller åtminstone på något 10 15 20 25 30 520 686 11 ställe längs alstrets grenparti överstiger avståndet mellan en användares muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske. Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av att erforderligt avstånd mellan de förstyvande delområdena styrs av bredden av det främre delområdet och av dettas kontur.

Genom att det första och det andra delområdet är åtskilda med ett avstånd från varandra ges utrymme för det första och andra delelementet att expandera i längdriktningen i nämnda utrymme vid absorption av vätska.

Enligt en annan utföringsform kännetecknas uppfinningen av , att det första förstyvande delområdets sidokanter divergerar i riktning från nämnda övergång och att det första förstyvande delområdets sidokanter i riktning från grenpartiet bildar spetsig vinkel med en linje i alstrets längdriktning.

Enligt en utföringsform utmärks uppfinningen av att nämnda förstyvande delområden utgöres av komprimerade delområden av en sammanhängande och i ett stycke utformad materialkropp, vilken mellan nämnda delområden bildar nämnda mjuka utrymme.

Enligt en utföringsform är det första och andra delområdet utformade av olika Detta användningsbehov. material. ökar friheten att skräddarsy alstret för olika Enligt en utföringsform har det första och andra delområdet olika styvhet.

Enligt ytterligare en utföringsform har det första och andra delområdet olika absorptions- och svällningsförmåga. Det första delområdet är enligt en utföringsform icke-absorberande för bibehållande av dess tredimensionella form under användning. 10 15 20 25 30 , t . = » _ 520 686 12 Enligt en annan utföringsform är det första delområdet absorberande och det andra delområdet icke-absorberande.

Enligt en utföringsform är det första och andra delområdet förbundna med ett elastiskt element. Detta medför att det första och andra delområdet kan återgå till sitt avsedda inbördes läge efter vridning eller isärdragning av de båda delområdena under alstrets användning.

Enligt en utföringsform utmärks uppfinningen av att åtminstone det andra av nämnda förstyvande delområden är absorberande och samtidigt utgör det absorberande elementet och att detta vid absorption sväller med i huvudsak bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning.

Enligt en speciellt föredragen utföringsform kännetecknas uppfinningen av att åtminstone det andra av nämnda förstyvande delområde är absorberande och samtidigt utgör det absorberande elementet och att detta vid absorption sväller med bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning.

Det är givetvis möjligt att för bildande av ett förstyvande område ha ett eller flera separat förstyvande element bakom absorptionselementet sett från den mot användaren vända sidan. Det är emellertid produktionsmässigt enklare om separata förstyvningselement kan elimineras. Detta är givetvis också ur miljösynpunkt att föredra.

Enligt en utföringsform har åtminstone något av de förstyvande delområdena en styvhet på i storleksordningen 1-15N mätt enligt ASTM D 4032-82. Denna metod "Circular Bend Procedure” finns utförligt beskriven i EP 336 578.

Enligt en utföringsform utmärks uppfinningen av att åtminstone något av de förstyvande delelementen utgöres av en torrformad fibermatta med en 10 15 20 25 30 520 686 13 densitet mellan 0,15-0,75 g/cms och en ytvikt av i storleksordningen 100-400 g/m2.

En torrformade fibermatta av detta slag beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv.

Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet.

Ett sätt att med mycket stor noggrannhet forma fiberbanor för användning som absorptionselement i absorberande alster beskrivs i den svenska patentansökan 0101393-7. Fiberbanorna bildas genom luftläggning av fibrer, varvid separata luftströmmar innehållande fibrer matas till ett antal n olika mattbildarhjul, där n är ett heltal som är minst 2. Separata banskikt formas på respektive mattbildarhjul. Fiberbanan bildas genom att nämnda banskikt nedströms mattbildarhjulen sammanlägges till en gemensam fiberbana, som genom tillverkningssättet bibringas mycket hög tillverkningsnoggrannhet.

Tillverkningshastigheten och därmed banhastigheten kan vara mycket hög och önskad tillverkningsnoggrannhet vid den aktuella banhastigheten uppnås genom val av tillräckligt högt antal n mattbildarhjul. Fiberbanor kan med detta tillverkningssätt tillverkas mycket tunna och med mycket hög noggrannhet.

Enligt en utföringsform kännetecknas alstret enligt uppfinningen av att det förstyvande första delomrädets sidokanter divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets framparti och är anordnade att bilda en vinkel mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-559 företrädesvis i eteriekeerdningen 45°. Med denna geometri i och kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet fås en effektiv upphakning utan att användaren upplever något obehag i form av skav eller liknande.

Enligt en utföringsform utmärks alstret enligt uppfinningen av att det andra förstyvande delomrädet även sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti 10 15 20 25 30 520 686 14 och att det andra förstyvande delområdets sidokanter i riktning från grenpartiet divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti. Grenpartiet har lämpligen en längd mellan 70-120 mm. Denna längd motsvarar längden av ett plant parti i grenpartiet på en kvinna. Det förstyvande området enligt sistnämnda utföringsform upphakas således både baktill och framtill i övergången mellan grenparti och framparti resp. i övergången mellan grenparti och bakparti, varigenom ett vid användning mycket stabilt, välfixerat och samtidigt bekvämt alster erhålles.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det andra förstyvande delområdet även sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti och att det andra förstyvande delområdets sidokanter i riktning från grenpartiet divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti.

Enligt en utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det andra förstyvande delområdet i bakpartiet har en från dettas ändkant och i riktning mot grenpartiet sig sträckande urtagning, varigenom alstret vid användning bibringas ett veck utefter alstrets längdriktning i nämnda urtagning, vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfåra.

Enligt en ytterligare utföringsform kännetecknas uppfinningen av att alstret år anordnat att genom val av styvhet hos nämnda förstyvande delområde och genom val av nämnda geometri kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet vid placering av alstret i samband med dettas påtagning med övergången mellan frampartiet och grenpartiet mellan nämnda muskelsenor inspännas mellan dessa och därigenom övergå från planform till tredimensionell form med frampartiet krökt uppåt i förhållande till grenpartiet och bildande en skålliknande form åtminstone i ett område intill grenpartiet.

Ytterligare fördelaktiga utföringsformer av alstret enligt uppfinningen framgår av efterföljande patentkrav. 10 15 20 25 30 520 686 15 FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas med hänvisning till utföringsexempel, som visas på bifogade ritningar.

Därvid visar: Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 en planvy av ett absorberande alster i enlighet med en första utföringsform. visar ett snitt figur 1 men i krökt längs linjen Il-ll i användningstillstånd. visar en i förhållande till utföringsformen enligt figur 1 något modifierad utföringsform av ett alster enligt uppfinningen i planvy. visar ett snitt längs linjen lV-lV i figur 3. visar i planvy en tredje utföringsform av alstret enligt uppfinningen. visar i planvy en fjärde utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret. visar i planvy alstret enligt figur 6 från motsatta sidan. visar ett snitt längs linjen Vlll-Vlll i figur 6 men i krökt användningstillstånd. 10 15 20 25 30 520 686 16 Figur9 visar i perspektiv och i användningstillstånd alstret enligt den fjärde och även i figur 6-8 visade utföringsformen.

Figur 10 visar i planvy en femte och i förhållande till utföringsformen enligt figurerna 6-9 något förenklad utföringsform.

Figur 11 visar i planvy ett absorberande alster enligt uppfinningen och i form av en blöja.

Figur12 visar i planvy en ytterligare utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret.

Figur13 visar i planvy ytterligare en utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret.

Figur14 visar i planvy ytterligare en utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret.

Figur15 visar i planvy ytterligare en utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret, Figur 16 visar ett snitt längs linjen XVI-XVl i figur 15.

UTFÖRINGSEXEMPEL l figur 1 och 2 visas ett alster enligt uppfinningen i form av en dambinda eller inkontinensskydd. Alstret är långsträckt med en längdriktning och en tvärriktning. Alstret har ett framparti 1, ett bakparti 2 och ett mellan nämnda partier beläget grenparti 3. Det i figur 1 och 2 visade alstret innefattar ett vätskegenomsläppligt innerskikt 4, vilket vid alstrets användning är avsett att direkt mot användarens hud, är lämpligen utformat av ett mjukt, textilliknande material. vara vänt mot användaren. lnnerskiktet, som anligger 10 15 20 25 30 520 686 17 Exempel på lämpliga vätskegenomsläppliga material är olika typer av fibertyg, s.k. nonwoven. Andra exempel på lämpliga material är perforerade plastfilmer. Även nät och stickade eller vävda textilier samt kombinationer och laminat av nämnda material kan användas som innerskikt. Exempel på innerskikt för dambindor är laminat av olika nonwoven och laminat av nonwoven och perforerade plastfilmer. Det våtskepermeabla skiktet kan även vara integrerat med underliggande dränerings- eller absorptionsskikt, exempelvis kan en skumplast med öppna porer och med en densitetsgradlent i djupled tjäna som ytskikt och som dräneringsskikt och/eller absorptionsskikt.

Det absorberande alstret har vidare ett vätsketätt ytterskikt 5. Detta utgöres vanligen av ett tunt plastskikt, exempelvis av polyeten. Det är även möjligt att material, vilket vätsketätt. absorberande alstret är förhållandevis stort kan det vara lämpligt om använda vätskegenomsläppligt behandlats med hydrofoberingsmedel för att göra det Speciellt om det ytterskiktet förutom att det är vätsketätt även är ånggenomsläppligt. Sådana skikt kan utgöras av hydrofoberat fibertyg eller av porösa plastfilmer. l det absorberande alstret ingår i ett absorberande element 6 med en som helhet nyckelhålsliknande form, isolerande skikt 7, vilket likaledes har en nyckelhålsliknande form men med samt ett vätskegenomsläppande och större utbredning såväl i längdled som tvärled än det absorberande elementet 6. Ytterskiktet 5 och innerskiktet 4 sträcker sig med kantpartier utanför det isolerande skiktet runtom detta och är inbördes förenade längs dessa kantpartier för bildande av ett hölje kring det absorberande elementet 6 och det isolerande skiktet 7. Mittför grenpartiet 3 sträcker sig det av inner- och ytterskiktet bildade höljet i sidled utåt för bildande av flexibla sidoflikar 8,9, s.k. vingar, vilka är avsedda att anbringas kring grenpartiet på användarens underbyxa för att skydda underbyxans kantpartier för nedsölning. Lämpligen är vingarna 8,9 försedda med bindemedels- beläggning, vilket i figur 1 antytts med hänvisningsbeteckningarna 10,11, på 10 15 20 25 30 520 686 18 ytterskiktet 5, varigenom vingarna kan fästas kring underbyxans ben. Det isolerande skiktet 7 är, såsom framgår av figur 2 beläget omedelbart innanför innerskiktet 4, och är främst avsett för att snabbt släppa igenom avgiven kroppsvätska tili det underliggande absorberande elementet 6 och bilda ett vätskeisolerande skikt för att reducera s.k. återvätning från det absorberande elementet 6 till det mot användaren direkt anliggande innerskiktet 4.

Det isolerande skiktet kan exempelvis utgöras av ett luftlagt och med bindemedel eller termofiber sammanbundet fibermaterial med låg densitet, vilket saluförs under benämningen LDA (low density airlaid). Under det isolerande skiktet 7 är sett från det vätskepermeabla innerskiktet 4 anbragt det absorberande elementet 6. Detta är i det här visade utföringsexemplet av alstret enligt uppfinningen utformat för att uppta och kvarhålla i huvudsak all avgiven kroppsvätska. Det absorberande elementet 6 kan vara utformat av ett material som har mindre kapillärer än det ovanför belägna isolerande skiktet 7 och suger därför vätska från det isolerande skiktet och hindrar ätervätnlng av vätska från det absorberande elementet till det isolerande elementet och till innerskiktet 4, som vid alstrets användning förblir väsentligen torrt. Först när det absorberande elementet är mättat på vätska kan transport ske från det absorberande elementet till det isolerande skiktet.

Det vätskeisolerande skiktet 7 och det absorberande elementet 6 kan givetvis utformas av andra material än som angivits ovan. Det väsentliga är att det absorberande elementet 6 har högre vätskeaffinitet än det vätskeisolerande skiktet 7 så, att vätska transporteras från det isolerande skiktet till det absorberande elementet men ej omvänt.

Det vätskeisolerande skiktet kan exempelvis utgöras av ett s.k. multibond nonwoven, dvs ett fibertyg där fibrer är bundna med såväl bindemedel som med smältbindningar. Detta kan även innehålla fibrer eller partiklar av ett långsamt verkande superabsorberande material och/eller ett lukthämmande superabsorberande material. 10 15 20 25 30 520 686 19 Det absorberande elementet 6 är i det visade utföringsexemplet även avsett att tjäna som förstyvande område och är för detta ändamål utformat mycket styvt för att i görligaste mån undvika att det absorberande alstret komprimeras på ett okontrollerat sätt vid uppträdande samman- klämningskrafter i sidled orsakade av användarens lår i grenområdet. Det absorberande och förstyvande området har en storlek, form och styvhet som medför att alstret under dettas hela användningstid bibehåller en förutbestämd form och dessutom kvarhàlles på avsedd plats på användaren.

Med uttrycket förstyvande område avses att ett område på något sätt förstärkts för att detta område skall vara styvare än alstret i övrigt. Denna förstärkning kan utgöras av ett separat förstärkande element som, såsom i utföringsformen enligt figur 1 och 2, även tjänar som absorberande element eller som ett helt separat förstyvande element, som enbart har förstyvande funktion och som kan utgöras av ett i förhållande till alstret i övrigt styvt element av exempelvis papper eller plast, vilket element kan vara uppbyggt av ett eller flera materialskikt av samma eller olika material. Alternativt kan det förstyvande området åstadkommas genom att alstret i detta område förstyvats med extra bindemedel mellan enskilda materiallager. Alternativt kan alstret utgöras av material som är permanent komprimerbart åtminstone i det område som skall förstyvas, varvid lämplig komprimering sker vid alstrets tillverkning för åstadkommande av önskad styvhet i det aktuella området.

Sistnämnda utföringsexempel beskrivs närmare nedan. l det följande kommer i beskrivningen utrycken förstyvande område och förstyvande element att omväxlande användas, varvid lämpligaste uttryck har valts för att på respektive textställe klargöra vad som avses.

Såsom framgår av figur 1 sträcker sig det absorberande och förstyvande elementet 6 över frampartiet, hela grenpartiet 3 och över en väsentlig del av bakpartiet 2. 10 15 20 25 30 520 686 20 Det absorberande och förstyvande elementet 6 består av ett främre, första delelement 61, vilket har en bredd anpassad till användarens gren, samt ett andra delelement 62, vilket är åtskilt från det första delelementet 61, varigenom det första och det andra delelementet är rörliga i förhållande till varandra. l övergången 12 mellan grenpartiet och frampartiet är anordnat ett mjukt övergångsutrymme 120 mellan nämnda förstyvande delelement.

Nämnda förstyvande första 61 och andra delelement 62 samt mellanliggande mjuka övergångsutrymme är anordnade att styra alstrets placering. Bredden på det första delområdet överstiger åtminstone på något ställe utefter alstrets längdriktning avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske. Det mjuka övergångsutrymmet 120 är vid alstrets användning anordnat att hamna mittför nämnda muskelsenor på användaren.

Dessa muskelsenor ingår i den muskelgrupp som har sitt ursprung på insidan av bäckenbotten och sitt fäste längs låret. Denna muskelgrupp består av musklerna Adductor Bre'vis, Adductor Lo'ngus, Gra'silis och Adductor Ma'gnus. Det är, såsom nämnts ovan, känt att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor är mycket lika för alla människor. Detta mått är i storleksordningen 25-45 mm. Undersökningar har visat att 80% av alla kvinnor har ett mått på 30-32 mm mellan nämnda muskelsenor. När nämnda bredd på det första delelementet överstiger avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren kommer alstret att vid dettas användning och åtföljande eventuell bakåtglidning av alstret när användaren rör sig att stoppas i sin bakåtglidning vid det parti av det första delelementet vars bredd avståndet mellan muskelsenorna och hakas fast mellan detta delelementets 61 båda sidokanter divergerar i riktning framåt på alstret från överstiger muskelsenorna och kvarhållas i läge. Det förstyvande första nämnda övergångsområde 12 i det i figur 1 visade utföringsexemplet. Alstret hindras således från att förflyttas bakåt mellan användarens ben. Detta är annars ett vanligt problem vid konventionella dambindor eftersom användarens benrörelser ofta matar dambindan bakåt. 10 15 20 25 30 520 686 21 l figur 1 har en vinkel mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter betecknats med a. Ju mindre vinkeln ot är desto större är risken att alstret skall glida bakåt in mellan användarens ben från det ställe där det främre delelementets bredd är lika med avståndet mellan nämnda muskelgrupper på användaren. Vid en vinkel understigande 30° är denna risk oacceptabelt stor. En vinkel mellan 35-45° ger god avvägning mellan fasthållning och komfort. En vinkel på cirka 45° har befunnits vara speciellt gynnsam.

Ett absorberande alster, såsom en dambinda, enligt uppfinningen är utformad med en mot användarens anatomi anpassad grenlängd. I en dambinda enligt uppfinningen har utnyttjats att de allra flesta kvinnor har en grenlängd på i storleksordningen 80-100 mm. Det förstyvande andra delelementet 62 har därför utformats med en motsvarande grenlängd G på i storleksordningen 70-120 mm, dvs. avståndet från övergångsområdet 12 till början av bakpartiet. Såsom framgår av figur 1 mäts avståndet G från utrymmet mellan det främre första delelementet till slutet av grenen, där det andra bakre förstyvande elementet 62 delar sig.

Utefter grenen, där användarens kroppsform är väsentligen plan, är dambindan enligt uppfinningen utformad för att i torrt tillstånd vara förhållandevis styv i sidled, dvs. den är tillräckligt styv för att inte okontrollerat deformeras i sidled och bilda veck, Eftersom det förstyvande elementet 6, bestående av de båda delelementen 61 och 62, i den här beskrivna utföringsformen även utgör den huvudsakliga delen av dambindans absorptionskapacitet är det väsentligt att kunna utnyttja tillgängligt utrymme mellan användarens ben i grenen. Dambindans bredd i grenområdet begränsas med avseende på det första förstyvande delelementet 61 framtill av nämnda avstånd mellan nämnda muskelsenor mittför användarens ljumskar. l riktning bakåt från nämnda övergängsområde till slutet av grenpartiet kan bredden av det andra förstyvande delelementet 62 och 10 15 20 25 30 520 686 22 därmed det absorberande elementet öka kontinuerligt till i storleksordningen 1,5 gånger bredden i övergångsområdet 12 mellan grenpartiet och frampartiet utan risk för att det andra förstyvande delelementet 62 skaver användaren i grenen.

Ovan beskrivna utformning av området i och kring övergångsområdet 12, dvs. avståndet mellan det första och det andra förstyvande elementet, utformningen av det första delelementet storleken på vinkeln oi samt den valda grenlängden G på det andra förstyvningselementet 62 till alstret enligt uppfinningen ger en mycket god anatomisk anpassning av det förstyvande elementet, vilket ger alstret god passform och stabilitet i anbragt läge på användaren. Detta är av synnerligen stor vikt för alstrets funktion inte minst av det skälet att vätpunkten p.g.a. kroppsläget av användarens genitalier i längdriktningen av grenområdet kan variera för olika användare. Eftersom det tillgängliga utrymmet kring vätpunkten är mycket begränsat till bredd och längd är en optimal placering och upphakning i detta läge av det förstyvande och absorberande första delelementet 61 nödvändigt. Detta uppnås genom ovan beskrivna utformning av alstret.

Hakningseffekt uppnås således vid nämnda muskelsenor även när bredden på det första förstyvande elementet i området närmast övergången 12 understiger avståndet mellan nämnda muskelsenor mittför ljumskarna. Det första förstyvande delelementets 61 båda kantpartier divergerar i riktning framåt och alstret kan glida bakåt något tills kantpartierna hakas fast mellan nämnda muskelsenor.

Det första och andra förstyvande delelementen 61 och 62 är inbördes åtskilda i övergången 12 mellan alstrets framparti 1 och grenparti 2, varigenom uppstår en böjanvisning i området mellan de förstyvande delelementen. Syftet med alstret enligt uppfinningen är att det mjuka övergångsutrymmet mellan de förstyvande första och andra delelementen skall hamna mittför nämnda muskelsenor, varigenom åstadkommes ett till 10 15 20 25 30 520 686 23 kroppen följsamt alster samtidigt som alstrets form och optimala placering bibehållas under alstrets användning även under tuffa förhållanden i vilka alstret utsättes för stora påfrestningar. Utefter grenen är användarens kroppsform väsentligen plan och det förstyvande andra delelementet 62 kan därför vara väsentligen plant och styvt i grenområdet. l området mittför ljumskarna kröks kroppen i förlängningen av grenen abrupt i förhållande till denna och böjanvisningen i form av frånvaro av förstyvande material i luckan mellan det första och andra förstyvande elementen gör att alstret kröks i anslutning till användarens kropp. Såsom ovan nämnts gör utformningen av alstret kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet att ett alster hakas fast mellan muskelsenorna vid användarens ljumskar. Denna utformning medför att alstret praktiskt taget tvångsmässigt hamnar på rätt plats på användaren. Vikanvisningen som uppstår i luckan mellan det första 61 och andra förstyvande delelementet 62 bidrar således väsentligt till att alstret hamnar på rätt plats på användaren. Genom att det första delelementet är åtskilt från det andra förstyvande delelementet tillåts en viss vridning av det ena delelementet i förhållande till det andra, vilket möjliggör ökad rörlighet för användaren utan besvärande skav av de förstyvande delelementen. l den visade utföringsformen är det första 61 och det andra delelementet 62 i nämnda övergång 12 åtskilda med ett avstånd från varandra. Detta avstånd bör vara minst i storleksordningen 10 mm, lämpligen i storleksordningen 15- 45 mm för att man med hjälp av nämnda övergång skall kunna undvika att nämnda benmuskler vid ljumskarna negativt påverkar alstrets placering och form vid dettas användning. Förekomst av ett övergångsutrymme mellan de båda absorberande och förstyvande delelementen för det första och andra delelementet gör att de absorberande elementen även kan expandera in i nämnda övergång vid absorption av vätska. Vidare ger midjeutrummet mellan det första och andra förstyvande delelementet mindre motstånd mot vätskeströmning jämfört med de absorberande och förstyvande elementen.

Eftersom vätska kan strömma genom nämnda utrymme och sprida sig in i de 10 15 20 25 30 520 686 24 absorberande delelementen från ömse sidor av dessa och även in genom nämnda delelements ändkantsidor uppnås snabbare inslapp av kroppsvätska i de absorberande delelementen, vilket kan bidra till att förhindra läckage vid stora initiala vätskeflöden.

Det första och andra delelementet kan vara utformade av samma eller av olika material. Detta ökar friheten att skräddarsy alstret för olika anvåndningsbehov.

Det första och andra delelementet kan ha samma eller olika styvhet, vilket kan åstadkommas genom val av olika material, olika tjocklek eller olika komprimeringsgrad.

Det första 61 och andra delelementet 62 kan ha samma eller olika absorptions- och svällningsförmåga. Det första delelementet kan exempelvis vara icke-absorberande för bibehållande av dess tredimensionella form under användning. Härmed avses att det främre förstyvande delelementet 61 kröks och spänns in mellan muskelsenorna vid användarens ljumskar och antar en skàlliknande form.

Det första och andra delelementet kan vara förbundna med ett elastiskt element (ej visat). Detta medför att det första och andra delelementet kan återgå till sitt avsedda inbördes läge efter vridning eller isärdragning av de båda delelementen under alstrets användning.

Enligt en utföringsform är åtminstone det andra av nämnda förstyvande delelement absorberande och utgör samtidigt det absorberande elementet.

Vid absorption sväller detta med i huvudsak bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning.

Enligt en speciellt föredragen utföringsform är åtminstone det andra 62 av nämnda förstyvande delelement absorberande och utgör samtidigt det 10 15 20 25 30 520 686 25 absorberande elementet, vilket vid absorption sväller med bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning.

Det förstyvande andra delelementet 62 och således även absorptions- elementet sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti 2. Det förstyvande delelementet 62 har i bakpartiet en från dettas ändkant och i riktning mot grenpartiet sig sträckande urtagning 13, varigenom alstret kan vika sig utefter en längsgående linje L i urtagningen och varigenom det förstyvande delelementet 62 bildar ben 14 och 15, som är belägna på ömse sidor om urtagningen och som blir mer flexibla än det bredare grenpartiet. Benen 14 och 15 kan genom val av urtagningens bredd göras inbördes rörliga i höjdled.

Denna urtagning 13 är för alstrets anpassning och följsamhet till kroppen mycket viktig. Det veck som vid alstrets användning bildas i urtagningen kan tränga in i användarens stjärtfåra och ger därigenom ett mycket gott skydd mot läckage via stjärtfäran, vilken typ av läckage är vanligt förekommande vid användning av konventionella produkter när användaren ligger på rygg.

Vidare 14,15 på förstyvningselementet vid olika ben höjdled möjliggör urtagningen 13 att nämnda kan förskjutas inbördes i kroppsrörelser, exempelvis när användaren går.

I det i figur 1 visade utföringsexemplet är urtagningen 13 kilformig och symmetriskt belägen i förhållande till alstrets längsgående symmetrilinje L samt bildar en vinkel ß på i storleksordningen 20°. Denna vinkel kan variera inom vida gränser men är givetvis beroende av bakpartiets 2 utformning. Vid en väsentligt bredare utformning av bakpartiet, såsom i utformningen enligt figur 5 kan nämnda vinkel ß variera mellan i storleksordningen 10-120°, företrädesvis mellan 15-40°.

Det förstyvande delelementet 62 och eventuellt även det förstyvande delelementet 61 tjänar i det visade utföringsexemplet även som alstrets huvudsakliga absorptionselement och har mycket hög vätskespridande 10 15 20 25 30 520 686 26 förmåga för snabb spridning av från användaren i det trånga grenområdet mittför användarens genltalier mottagen kroppsvätska över hela alstrets hela det tillika vätskeabsorberande delelementet 62 samt eventuellt även delelementet 61. absorberande partier, dvs. över förstyvade och Det förstyvande och absorberande delelementet 62 är utformat att vid absorption svälla i djupled och i huvudsak bibehålla sin geometri i alstrets tvärriktning, vilket medför att det förstyvande elementet bibehåller sin passform och fasthållning i förhållande till användarens kropp under hela alstrets användning. Det absorberande och förstyvande elementet 62 har hög svällningsförmåga i djupled och åtföljande hög absorptionskapacitet. Om delelementet 61 väljs i samma material får givetvis detta samma egenskaper.

Enligt en utföringsform utgöres de förstyvande och absorberande delelementen 61 och 62 av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 015-075 g/omß oon med en ytviki av i storleksordningen 100-400 g/m? En torrformad fibermassa i form av en fibermatta beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv.

Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet.

Ett sätt att med mycket stor noggrannhet forma fiberbanor för användning som absorptionselement i absorberande alster beskrivs i den svenska patentansökan 0101393-7. Fiberbanorna bildas genom luftläggning av fibrer, varvid separata luftströmmar innehållande fibrer matas till ett antal n olika mattbildarhjul, där n är ett heltal som är minst 2. Separata banskikt formas på respektive mattbildarhjul. Fiberbanan bildas genom att nämnda banskikt nedströms mattbildarhjulen sammanlägges till en gemensam fiberbana, som genom tillverkningssättet bibringas mycket hög tillverkningsnoggrannhet.

Tillverkningshastigheten och därmed banhastigheten kan vara mycket hög och önskad tillverkningsnoggrannhet vid den aktuella banhastigheten uppnås genom val av tillräckligt högt antal n mattbildarhjul. Fiberbanor kan med detta tillverkningssätt tillverkas mycket tunna och med mycket hög noggrannhet. 10 15 20 25 30 520 686 27 F ibermattan för bildande av de förstyvande och absorberande delelementen 61 och 62 kan bestå av en blandning av cellulosafiber och viscosfiber, varvid förekomsten av sistnämnda fibrer ger fibermattan en högre vàthàllfasthet än en fibermatta av enbart cellulosafibrer. Fibermattan för bildande av de förstyvande och absorberande delelementen kan även innehålla syntetiska hållfasthet värmebehandling för smältning av nämnda syntetiska smältfibrer. smältfibrer varigenom fibermattans kan öka genom De absorberande och förstyvande elementen kan även formas av skummaterial.

Ett ytterligare exempel på förstyvande och absorberande material är ett laminat i ett eller flera lager av tissue och superabsorberande material (SAP).

De såsom absorberande element och eventuellt även som förstyvningselement tjänande materialet eller kombination av olika material kan innehålla SAP ifiberformpartikelform eller som skum.

Genom val av komprimeringsmönster kan även fibermattans töjbarhet varieras. Den torrformade fibermattan kan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringas önskad reducerad styvhet och önskad töjbarhet.

Vidare kan endast specifika zoner mönsterkomprimeras i syfte att ge enbart dessa zoner en annan töjbarhet och styvhet än förstyvnings- och absorptionsdelelementen i övrigt. På samma sätt kan givetvis förstyvnings- och absorptionsdelelemente 61 och 62 över hela sin utbredningsyta vara komprimerad men med olika mönster i olika zoner. Genom förekomsten av förstyvnings- och absorptionsdelelement som på ett enkelt sätt genom val av mönsterkomprimering kan ges önskad styvhet och önskad töjning i olika zoner och där styvhets- och töjningsegenskaper kan väljas väsentligen fritt i 10 15 20 25 30 520 686 28 dessa zoner har genom föreliggande uppfinning erhållits ett nytt och icke tidigare känt sätt att kontrollera och styra formbildningen av ett för upptagande av kroppsvätskor avsett absorberande alster.

Såsom nämnts ovan har det förstyvande och absorberande delelementet 62 och eventuellt även delelementet 61 hög svällningsförmåga i djupled, vilket åstadkommits genom kraftig komprimering av de delelementen bildande materialen i samband med dessas framställning. l torrt tillstånd är det formade materialet, såsom fibermattan hàrdkomprimerat och styvt, vilket ger det formade och kroppsanpassade absorbtions- elementet och tillika förstyvningselementet i sin helhet, dvs. det av delelementen 61 och 62 bildade elementet 6, en mycket god stabilitet i anbragt läge på användaren samt en mycket hög spridningsförmàga, varigenom absorptionselementets totala absorptionskapacitet kan utnyttjas optimalt och läckage orsakad av lokal Övermättnad i hög grad elimineras. Vid absorption av vätska sväller absorptionskroppen på delelementen i djupled men givetvis sväller aborptionselementen något även i övriga riktningar. När det kroppsanpassade förstyvnings- och absorptionselementet sväller erhålles faktiskt en ytterligare förbättrad kroppsanpassning, vilken bidrar till alstrets stabilitet och följsamhet till användarens kroppsform när delelementens styvhet vid absorption och åtföljande svällning minskar.

För att fungera på önskat sätt har de förstyvande delelementen i torrt tillstånd en styvhet på i storleksordningen 1-15N mätt enligt ASTM D 4032-82. Denna metod ”Circular Bend Procedure" är utförligt beskriven i EP 336 578.

De förstyvande och absorberande delelementen 61 och 62 kan även utgöras av laminat av flera fibertygsskikt eller tissueskikt, vilka är inbördes fixerade för ökad styvhet och vilka kan ha högabsorberande partiklar mellan enskilda lager, Fixeringen av de enskilda lagren till varandra kan ske med bindemedel, såsom adhesiv eller smältfibrer. Även de högabsorberande 10 15 20 25 30 520 686 f, =.. 29 partiklarna kan bidra till bindningen. Styvheten styrs genom val av antalet och mängd av ingående bindemedel samt genom val av lager högabsorberande material och hur dettas klibbförmåga utnyttjas. Även ett förstyvande- och absorberande delelement av detta slag kan bibringas olika styvhet och olika töjningsförmåga i olika zoner av delelementets utbredningsyta. Dessa egenskaper kan även i detta fall styras med hjälp av komprimeringsmönster. Denna komprimering kan kombineras med tillsats av värme, vilken tillsats kan variera i olika zoner. Vidare kan bindemedel anbringas i olika mönster för styrning av absorptions- och förstyvningsdelelementens formning vid användning. Olika fukttillsats i olika områden i samband med komprimering är en ytterligare parameter för att styra alstrets formning under användning.

Ett annat exempel på uppbyggnad av en som såväl absorptions- som förstyvningsdelelement tjänande enhet är flera skikt av LDA, dvs. skikt av samma slag som i dränerings- och isolationsskiktet 7. Skikten av LDA i absorptions- och förstyvningsdelelementen är emellertid mycket hårdare bundet såväl inom som mellan enskilda skikt. Denna bindning åstadkommes genom hårdkomprimering av LDA-skikten och lämpligen genom att använda såväl smältfibrer som latex, s.k. multibond-teknik. Även vid denna utformning kan styvhet och töjbarhet styras genom val av komprimeringsmönster samt genom variation av värmetillsats i olika zoner.

Ytterligare materialexempel utgör blandningar av LDA och HDA (High Density Airlaid) eventuellt i kombination med andra materialskikt, såsom üssue.

I samtliga ovan beskrivna materialexempel kan mönsterkomprimering användas, varvid exempelvis gångjärnseffekter kan uppnås utefter komprimeringslinjer eller komprimeringszoner. 10 15 20 25 30 520 686 so Mönsterbildningen kan ske i samband med komprimering av absorptions- och förstyvningsdelelement. Alternativt kan mönsterkomprimering ske i ett separat steg efter slätkomprimering. Exempelvis kan man använda ett banmaterial av ett ämne utformat på något av ovan beskrivna sätt och siätkomprimerat som utgångsmaterial för förstyvnings- och absorptions- delelement, vilket mönsterkomprimeras på önskat sätt och i beroende av vilken typ av alster och storlek av detta som skall tillverkas. Efter mönsterkomprimering utskärs enskilda produkter. Mönsterkomprimering och utskärning av separata absorptions- och förstyvningsdelelement kan ske i ett enda steg i en kombinerad skär- och mönsterkomprimeringsenhet.

Förstyvningsdelelement kan såsom beskrivits ovan även utgöra alstrets huvudsakliga absorptionselement. Detta är synnerligen lämpligt ur produktionssynpunkt eftersom det blir färre element att hantera än om exempelvis förstyvningsdelelement och absorptionselementet utgör åtskilda separata element.

Uppfinningen innefattar även utformningar där förstyvningsdelelementen är åtskilda från alstrets huvudsakliga absorptionselement. Förstyvnings- delelementen kan därvid vara absorberande eller icke-absorberande.

Huvudsyftet vid en sådan utformning är att utgöra ett förstyvande formelement.

Uttrycket förstyvningsdelelement skall utöver tolkningen att det utgör ett helt separat element eller att det utgör såväl alstrets huvudsakliga absorptionselement som förstyvningselement även innefatta tolkningen att samtliga i alstret ingående materiallager, bindemedel, mm. i området för den önskade förstyvningen tillsammans bildar det önskade förstyvnings- elementet. Exempelvis skall en såsom förstyvnings- och tillika som absorptionselement tjänande enhet med ovan angivna mått och med ovan beskrivna geometri med i sig otillräcklig styvhet innefattas i uppfinningen om 10 15 20 25 30 520 686 31 erforderlig förstyvning uppnås genom sammanbindningen med övriga materiallager i området för förstyvningselementet.

Den i figur 3 och 4 visade utföringsformen skiljer sig från den i figur 1 och 2 visade utföringsformen endast därigenom att ett elastiskt organ 16 är anbragt i förspänt tillstånd i alstrets längdriktning och centralt utefter alstrets bakparti 2. l figur 3 och 4 har använts samma hänvisningsbeteckningar som i utföringsformen enligt figur 1 och 2.

Det elastiska organet 16 är anbragt centralt i urtagningen och sträcker sig i bakpartiet något förbi benens 14 och 15 ändar och åt andra hållet ett stycke in över grenpartiet. Det elastiska organet är anbragt på in- eller utsidan av det vätsketäta ytterskiktet och förbundet med detta och/eller övriga l alstret ingående skikt. Det elastiska organets utsträckning är inte kritisk utan kan variera något i förhållande till det i figur 3 visade utföringsexemplet. Ett syfte med det elastiska organet 16 är att detta vid alstrets användning skall dra samman närliggande materialpartier och kröka alstret i riktning uppåt mot användarens kropp för bättre anliggning mot denna. Ett annat syfte är också att initiera och bilda det veck 17, som vid alstrets användning är avsett att tränga in ett stycke i användarens stjärtfåra och förhindra läckage av kroppsvätska bakåt längs stjärtfåran, vilket läckage annars kan uppträda när användaren ligger på rygg. l den i figur 5 visade utföringsformen har de detaljer som svarar mot liknande delar i utföringsformerna enligt figur 1-4 försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Alstret i utföringsformen enligt figur 5 är försett med ett väsentligt bredare bakparti 2. Alstret skiljer sig vidare från de ovan beskrivna utföringsformerna genom att vingar för fastsättning kring grenpartiet av användarens underbyxor saknas.

Det andra förstyvande delelementet 62 sträcker sig med sina benpartier 14,15 in över bakpartiet 2. Det andra förstyvande delelementets 62 yttre 10 15 20 25 æ 520 686 æ sidokanter 18,19 vid benen 14,15 divergerar från grenpartiet in över bakpartiet. Nämnda yttre kantsidor 18,19 ändrar i ett bakre övergångsområde 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2 abrupt riktning i förhållande till kantsidorna 22,23 på det förstyvande delelementet 62 i alstrets grenparti.

Syftet med de i riktning bakåt på bakpartiet 2 divergerande kantsidorna 18.19 på det andra delelementet 62 är att alstret förutom att hakas fast i övergången 12 mellan framparti och grenparti även skall upphakas baktill i övergångsområdet mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2, varigenom alstret vid användning blir mycket stabilt och välfixerat på användaren samtidigt som det genom sin kroppsanpassning till form, storlek och geometri upplevs som bekväm för användaren. På ritningen har en vinkel mellan alstrets längdriktning och respektive yttre kantsida 18,19 betecknats med y. Denna vinkel bör för god upphakningsfunktion ej understiga cirka 30°. Vidare bör vinkeln för att inte upplevas som obekväm ej överstiga cirka 60°.

Avståndet G mellan övergångsområdena 12 och 20 är anpassat till en användares grenlängd och såsom nämnts ovan i anslutning till utföringsformerna enligt figur 1-4 är detta avstånd G lämpligen i storleksordningen 70-120 mm. Såsom nämnts ovan har det väsentligen plana området av kvinnors gren mittför genitalierna en längd på i storleksordningen 80-100 mm, dvs. alla kvinnor har väsentligen samma storlek i detta plana område. Det har visat sig att ett grenmått G på alstret av i storleksordningen 70-120 mm fungerar bra på de flesta användare. Ju större vinklarna a och y är och ju styvare det förstyvande elementet är desto viktigare blir det att grenmåttet på alstret överensstämmer med längden av den avsedde användarens plana grenparti mittför dennes genitalier om alstret inte skall upplevas som obekvämt.

Det kan således vara lämpligt att i beroende av val av styvhet och nämnda vinklar vara lämpligt att ha ett storlekssortiment av alstret enligt uppfinningen 10 15 20 25 30 520 686 33 så, att olika användare kan prova sig fram till en med avseende på mått och vinklar passande storlek. Detta gäller givetvis alla här beskrivna utföringsformer av uppfinningen men är speciellt viktigt när alstret är avsett att hakas upp såväl framtill som baktill. Kravet på storleksanpassning ökar också för samtliga utföringsformer ju styvare de absorberande delelementen 61 och 62 är.

Det förstyvande delelementet och tillika absorptionselementet 62 i utföringsformen enligt figur 5 har en urtagning 13. Denna är liksom i övriga ovan beskrivna utföringsexempel kilformig men har större vinkel ß som i figur 5 är trubbig. Vinkeln ß kan varieras inom vida gränser mellan i stoleksordningen 10-120°. Hur stor urtagning 13 som önskas beror på vilken funktion som önskas av benen 14 och 15 och på vilken absorptionskapacitet som önskas i alstrets bakparti 2.

Ju mindre vinkeln ß vid samma bredd på bakpartiet i sin helhet och med samma vinkel y ju bredare blir benen 14,15, vilket i sin tur medför ökad absorptionskapacitet och ökad styvhet i bakpartiet.

Urtagningens storlek påverkar även höjden på vecket 17. Denna höjd på vecket samt formningen av bakstycket 2 beror även på förspänningen och utsträckningen av det elastiska organet 16.

Det i figur 5 visade utföringsexemplet av alstret enligt uppfinningen kan tjäna som exempelvis nattbinda. Denna utföringsform är liksom övriga utföringsformer även lämplig som inkontinensskydd. Denna typ av skydd skall kunna klara att snabbt ta emot stora vätskemängder, som med hög strömningshastighet avges från användaren.

Ett alster av det i figur 5 visade slaget kan i kombination med en stödjande underbyxa eller med en speciell för uppbärande av alstret anpassad elastisk 10 15 20 25 30 520 686 34 byxa tjäna som blöja för upptagande av såväl urin som faeces. Om alstret skall tjäna som blöja bör urtagningen 13 vara förhållandevis stor motsvarande i huvudsak vad som visas i figur 5 för att avgiven faeces skall kunna upptas i bakpartiets urtagning 13.

I figurerna 6-9 visas en ytterligare utföringsform av ett alster enligt uppfinningen. Denna utföringsform överensstämmer i mångt och mycket med utföringsformerna enligt figur 1-4 och de mot samma delar i ovan beskrivna utföringsformer svarande delarna har på ritningen försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Ett sätt att utöver anordnandet av de förstyvande delelementen 61 och 62 ytterligare minska risken för kantläckage orsakat av att dambindan under användning deformeras är att förse dambindan med en upphöjning, en så kallad hump, vilken upphöjning eller hump har betecknats med 240.

Upphöjningen eller humpen är under användning av dambindan avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan därigenom fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta. l den i figurerna 6-9 visade utföringsformen åstadkommas humpen med ett humpformningselement 24, vilket såsom tydligast framgår av figur 8 är anbragt under det andra förstyvande delelementet 62 innanför det vätskeogenomträngliga ytterskiktet 5. Placeringen av humpformnings- elementet medför flera fördelar. lnsläpp av kroppsvätska störs ej av ett humpmaterial i omedelbar anslutning till användarens genitalier utan de närmast användarens genitalier belägna delarna kan optimeras med avseende på insläpps- och absorptionsförmåga.

Den valda placeringen av humpformningselementet under det förstyvande delelementet 62 i kombination med placeringen längs alstrets grenparti bidrar även till att alstret vid anbringandet på användaren kröker och formar sig på 10 15 20 25 30 520 686 35 önskat sätt. I övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet bildas, såsom framgår av figur 9, en inflexionspunkt 27 framför vilken, dvs. i alstrets framparti, alstret är konkavt åtminstone utöver ett parti närmast nämnda övergång 12. Bakom nämnda inflexionspunkt, dvs. längs alstrets grenparti blir alstret i området mittför humpformningselementet 24 konvext, dvs. det förstyvande delelementet 62 kröks i detta område, i grenpartiet 3 uppåt, tydligast och 9. humpformningselementet kan förutom åstadkommandet av upphöjningen såsom framgår av figur 8 Med hjälp av 240 på alstrets framsida det förstyvande delelementet styras i önskad krökningsriktning på olika ställen av det förstyvande delelementets utbredningsyta.

Humpformningselementet 24 utgöres exempelvis av en icke absorberande syntetvadd, vilken har fjädrande egenskaper. Ett sådant humpformnings- element behåller sin sin form och funktion även när materialet är i vått tillstànd.

Humpformningselementet kan även bestå av ett skummat material, polyuretanskum eller liknande.

Eftersom det humpbildande materialet i den visade utföringsformen är beläget under det absorberande delelementet 62, vilket även tjänar som kan det vätskeabsorberande. Vid en sådan utformning är det lämpligt att välja ett förstyvningselement, humpbildande materialet vara material som har större kapillärer än vad absorptionselementet har så att vätska kan transporteras till det humpbildande materialet först när absorptionselementet är mättat på vätska. Även ett humpbildande absorberande fiberskikt som har fjädrande egenskaper endast i torrt tillstånd kan således användas i en sådan konstruktion eftersom materialet är väsentligen torrt ända till det egentliga absorptionselementet är mättat på vätska. Placeringen av det humpbildande elementet 24 under såväl det 10 15 20 25 30 520 686 se förstyvande som absorberande delelementet 62 innebär således ett flertal väsentliga fördelar.

Det upphöjningen 240 bildande elementet har långsträckt form och sträcker sig i det visade utföringsexemplet över hela grenpartiet. Längden av upphöjningen kan variera mellan cirka 20-120 mm.

Det upphöjningen formande elementet 24 är smalare än alstret i övrigt i grenområdet. Därigenom möjliggöres att i sidled kringliggande partier 25,26 av alstret i övrigt kan forma sig kring det upphöjningen formande elementet 24. Lämpligen är det upphöjningen formande materialet åtminstone dubbelt så tjockt som omkringliggande områden 25,26.

I figur 8 har för åskàdlighets skull alstrets visats i krökt tredimensionell form.

Ett absorberande alster av det i här beskrivna slaget är givetvis alltid tredimensionellt i traditionell mening, dvs. det har längd bredd och tjocklek.

Med termen tredimensionell form avses här emellertid att alstret måste vara krökt på något sätt så att det anpassats till användarens kroppsform.

I figur 8 visas att det första 61 och andra delelementet 62 är anbragta på inbördes avstånd från varandra i övergångsområdet 12, vilket medför att en vikanvisning uppstår i detta område.

Med termen planform avses här att alstret är väsentligen plant. Det i figur 6 och 7 visade alstret är enligt denna definition väsentligen planformigt trots att det elastiska organet drar ihop materialskikten i urtagningen 13 mellan benen 14,15.

Alster i planform enligt figur 6 och 7 kan enkelt förpackas, exempelvis i stapel i en kartong eller påse och ändå vid påtagning utan några som helst åtgärder 10 15 20 25 30 520 686 37 bringas att inta en kroppsanpassad tredimensionell form, såsom visas i figur 8 och 9.

Genom sin speciella konstruktion med nämnda övergångsutrymme, som är avsett att vid alstrets bruk anbringas mittför nämnda muskelsenor, det humpformade elementet 24, verkan av det elastiska organet 16 samt det förstyvande delelementens 61,62 styvhet och geometriska form är alstret kroppsanpassat och predestinerat att vid hantering anta en till användarens kroppsform anpassad tredimensionell form enligt figur 8 och 9.

I det visade utföringsexemplet har de förstyvande och tillika absorberande delelementet 61 och 62 över hela sin utbredningsyta samma styvhetsegenskaper. Därigenom uppstår över de förstyvande delelementens utbredningsytor normalt inga okontrollerade veck, som skulle kunna ge upphov till okontrollerad och oavsiktlig vätskeströmning. l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 initieras en krökning eftersom alstret i sin helhet här ändrar sitt böjmotstånd,främst genom förekomsten av ett avstånd mellan det första 61 och det andra delelementet 62. Böjmotståndet i detta område påverkas även av att humpformnings- elementet har sin ände kring denna övergång och i viss utsräckning även av att de förstyvande delelementen 61 och 62 här är som smalast med ett mått M anpassat till avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren. l denna övergång 12 bildas en inflexionspunkt 27 framför vilken alstret är konkavt och skålformigt medan det bakom denna inflexionspunkt 27 antar konvex form. I utföringsformen enligt figur 9 är det humpbildande elementet linje 28. förstyvningselementet initieras av denna avrundade linje att i frampartiet anta är avrundat framtill utefter en Därigenom uppnås att en jämnt avrundad skålform såsom framgår av figur 9. Även i övergångsområdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2 är det humpbildande elementet 24, vilket i den visade utföringsformen sträcker sig 10 15 20 25 30 520 686 38 fram till nämnda övergångsområde 20, avrundat vid sin bakre ände.

Därigenom uppstår inga oönskade veck utan övergången mellan det konvexa grenpartiet och de kring vecket 17, formad av det elastiska organet 16, nedåt sluttande båda sidopartierna av bakpartiet 2 blir jämn och slät utan oönskade veck.

Den av humpformningselementet 24 bildade upphöjningen 240 har även den fördelen att det in i användarens stjärtfåra sig sträckande vecket ej sträcker sig för abrupt och långt in och ger upphov till skav. Humpen ger i övergångsområdet mellan grenpartiet och bakpartiet en mjuk övergång även i detta avseende.

I samtliga ovan beskrivna utföringsformer är det lämpligt att alstret på utsidan av sitt vätskeogenomträngliga ytterskikt 5 är försett med en tryckkänslig adhesiv . Denna har i figur 7 markerats med adhesivsträngar 29, vilka före alstrets användning på konventionellt sätt är täckta av en med släppmedel behandlad täckremsa 30. Även om alstret enligt uppfinningen är kroppsanpassat är det för säker fasthållning lämpligt att ha en tryckkänslig adhesiv på alstrets vätskeogenomsläppliga utsida för samverkan med användarens underbyxa, vilken bidrar till att hålla alstret i avsett läge på användaren. Valet av lämplig fastsättning, dvs. om och i vilken utsträckning tryckkänsligt adhesiv för fastsättning mot användarens underbyxa skall användas styrs av valet av styvhet hos ingående förstyvningselement.

Enligt en utföringsform (ej visad på ritningen) kan alstret sättas fast mot eller samverka med användarens kropp med bindemedel resp. med friktionsbeläggning. Friktions- eller bindemedel kan vara det enda fastsättningsmedlet men detta kan även användas i kombination med tryckkänsligt adhesiv avsett för fastsättning mot användarens byxa. l figur 10 visas en i förhållande till utföringsformen enligt figur 6-9 något modifierad utföringsform. De mot liknande detaljer i utföringsformen enligt 10 15 20 25 30 520 686 39 figur 6-9 svarande delarna i alstret enligt figur 10 har försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Det i figur 10 visade alstret är tillverkningsmässigt enklare än utföringsformen enligt figur 6-9. Alstret enligt figur 10 saknar längsgående elastik i urtagningen 13 mellan benen 14 och 15 på det förstyvande delelementet 62.

Vid användning av ett alster enligt figur 10 viks bakpartiet 10 utefter linjen L trots avsaknaden av det elastiska organet. Även i detta fall fås således efter vikning av bakpartiet utefter linjen L en förstyvning av bakpartiet.

Böjstyvheten ökar efter alstrets vikning längs linjen L, vilket medför att alstrets bakparti blir stabilare. Det längs linjen L bildade vecket kommer vid alstrets användning att tränga in ett stycke i användarens stjärtfåra och därigenom bidra till att alstret sitter på plats i sidled samtidigt som vecket fångar upp eventuell kroppsvätska som rinner i användarens stjärtfåra.

Alstret enligt figur 10 skiljer sig vidare från utföringsformen enligt figur 6-9 genom att det humpbildande elementet 24 har raka ändkantsidor samt samma bredd längs hela sin längd. Det humpbildande elementet är lämpligen så tjockt att alstret mittför upphöjningen 240 blir minst dubbelt så tjock som omkringliggande områden 25,26. Även när ändkantsidorna är raka kommer vid alstrets användning detta att väsentligen forma sig såsom beskrivits med hänvisning till figur 8 och 9 ovan, dvs. en inflexionspunkt bildas i övergången 12 mellan frampartiet och grenpartiet. Framför inflexionspunkten är alstret konkavt och skålformigt medan det bakom denna inflexionspunkt antar konvex form. Skålformen blir även med utföringsformen enligt figur 10 jämt avrundad och utan störande veck.

Inte heller i övergångsområdet mellan grenpartiet och bakpartiet kommer att uppstå några störande veck utan alstret enligt figur 10 kommer även i detta 10 15 20 25 30 520 686 40 område att forma sig på väsentligt samma sätt som beskrivits ovan i anslutning till utförningsformen enligt figurerna 6-9.

I figur 11 visas en utföringsform i form av en blöja. Denna har ett framparti 40 ett grenparti 41 samt ett bakparti 42. Den visade utföringsformen av ett alster i form av en blöja enligt föreliggande uppfinning är till det yttre utformad på konventionellt sätt. Frampartiet 40 och bakpartiet 42 är avsedda att vid blöjans påtagning anbringas kring användarens midja och förslutas i anbragt läge medelst tejpflikar 43,44. Blöjan visas i figur 10 schematiskt i planform från insidan och är försett med ett hölje i form att vätskegenomsläppligt innerskikt 45, lämpligen av fibertyg, s.k. nonwoven, och ett ytterskikt av tunn plastfilm (ej visad), lämpligen av polyeten, Innanför innerskiktet är antytt ett väsentligen timglasformat absorptionsskikt 46, som är tunt och mycket flexibelt. I grenpartiet har utefter kantpartiet anbragts benelastik 47,48, som är avsedd att vid blöjans användning sluta tätt kring användarens lår. l figur 11 visas schematiskt förstyvande och tillika absorberande delelement 61 och 62 av samma slag som beskrivits i ovan beskrivna utföringsexempel.

De mot liknande delar i ovan beskrivna utföringsexempel svarande detaljerna har i figur 11 försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Det förstyvande och absorberande elementen är kroppsanpassade pà samma sätt som i ovan beskrivna utföringsexempel.

Såsom nämnts ovan har en människa väsentligen samma mått mellan nämnda muskelsenor under hela sin livstid.=Blöjor enligt figur 11 fungerar således i princip både för barn och vuxna om blöjan i sin helhet storleksanpassas.

En blöja enligt uppfinningen av det slag som visas i figur 11 får jämfört med konventionella blöjor en överlägsen passform. Förekomsten av de förstyvande delelementen medför att blöjan vid dennas påtagning styrs in i 10 15 20 25 30 520 686 41 rätt läge på användaren och att den kvarstannar i detta läge under alstrets bruk.

I samtliga av ovan beskrivna utföringsexempel ökar bredden av det förstyvande och tillika absorberande delelementet 62 kontinuerligt från övergången 12 mellan frampartiet 1 och grenpartiet 3 till övergångsområdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet. Ett skäl till detta är att det tillgängliga utrymmet mellan användarens ben är mycket begränsat och att det gäller att optimalt utnyttja bredden av detta område. Bredden kan öka i storleksordningen 1,5 gånger mellan övergången 12 till övergångsområdet 20 utan att användaren upplever det som obekvämt. Ett annat skäl är att alstret sitter stabilare på användaren när det förstyvande delelementet 62 göres så brett som möjligt utefter grenpartiet.

I figur 12 visas en i förhållande till utföringsformen enligt figur 3 modifierad ytterligare utföringsform. De mot liknande detaljer i utföringsformen enligt figur 3 svarande delarna i alstret enligt figur 12 har försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Det förstyvande och tillika absorberande elementet 6 består av ett första delelement 61 och ett andra delelement 62, vilka är åtskilda från varandra ett sådant avstånd i längdriktningen för att skapa det för alstret enligt uppfinningen erforderliga utrymmet för användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske. l utföringsformen enligt figur 12 har det första förstyvande delelementet 61 ett genomgående första hål (610), vilket är avlångt och sträcker sig i alstrets längdriktning och längs alstrets mittlinje. Detta hål 610 möjliggör en fjädrande kompression i sidled av det första delelementet vid uppträdande sidokrafter mot det första delelementets sidokanter, Styvheten och återfjädringen av det förstyvande första delelementet 61 vid påkänningar i sidled av det första delelementet kan således styras dels av materialets egen styvhet, vilken väljs 10 15 20 25 30 520 686 42 genom val av material, konstruktion samt komprimering, dels genom val av hålets 610 storlek och form. l den i figur 12 visade utföringsformen är dessutom det andra delelementet 62 i grenpartiet försett med ett långsträckt genomgående andra hål 630 längs alstrets längsgående mittlinje, vilket andra hål möjliggör en fjädrande kompression i sidled av det andra delelementet i alstrets grenområde vid uppträdande sidokrafter mot grenpartiet vid alstrets användning. Genom val av det andra hålets form och utsträckning kan alstrets styvhet och återfjädring i grenområdet styras. Denna styvhet och återfjädring är givetvis även beroende av materialets egen styvhet, såsom beskrivits ovan i anslutning till beskrivningen av det första delelementet 61 med hålet 610.

Genom anordnandet av hålen 610 och 620 fås således en ytterligare möjlighet till styrning av alstrets styvhetsegenskaper och återfjädrande egenskaper i sidled utöver ingående skikts styvhet.

I figur 13 visas en i förhållande till utföringsformen enligt figur 1 modifierad utföringsform. De mot liknande detaljer i utföringsformen enligt figur 1 svarande delarna i alstret enligt figur 13 har försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Det förstyvande andra delelementet 62 och således även absorptionselementet sträcker sig in över alstrets bakparti 2. Det förstyvande andra delelementet 62 är till skillnad mot utföringsformen enligt figur 1 utformad sammanhängande baktill för ökad stabilitet. Bakpartiet har ett långsträckt genomgående andra hål 620, varigenom bildas en försvagning så att alstret vid användning kan vika sig utefter en längsgående linje L i hålet 620 och varigenom det förstyvande elementet bildar ben 14 och 15, som är belägna på ömse sidor om hålet 620 och som blir mer flexibla än det bredare grenpartiet. Benen 14 och 15 kan genom val av hålets bredd göras inbördes något rörliga i höjdled. Hålets 620 storlek och form är för alstrets anpassning och följsamhet till kroppen mycket viktig. Det veck som vid alstrets 10 15 20 25 30 520 686 43 användning bildas längs hålet kan tränga in i användarens stjärtfåra och ger därigenom ett mycket gott skydd mot läckage via stjärtfåran, vilken typ av läckage är vanligt förekommande vid användning av konventionella produkter när användaren ligger på rygg. Vidare medför det bildade vecket, som skjuter in i användarens stjärtfåra att alstret stabiliseras på plats på användaren och kvarstannar i avsett läge vid kroppsrörelser, exempelvis när användaren går.

Alstret hålles på plats i såväl längdled som tvärled på användaren av det vid hålet 610 bildade vecket. De båda benen 14 och 15 är inbördes förbundna nedtill vid 145. Denna förbindning ger det förstyvande andra delelementet 62 mycket god stabilitet i bakpartiet och ger alstret erforderlig stadga i detta område. l det i figur 13 visade utföringsexemplet är hålet 620 kilformigt och symmetriskt beläget i förhållande till alstrets längsgående symmetrilinje L samt bildar en vinkel ß på i storleksordningen 20°. Denna vinkel kan variera inom vida gränser men är givetvis beroende av det andra delelementets 62 utformning. Vinkeln ß kan variera mellan i storleksordningen 15-40°.

Hålet 620 är vid sin ände närmast grenpartiet 3 spetsformigt och hålets bredd ökar i det visade utföringsexemplet kontinuerligt från nämnda ände i riktning bakåt. Därigenom kommer det bildade veckets höjd vid alstrets användning att öka kontinuerligt i samma riktning och denna ökande höjd av vecket hindrar alstret att förskjutas framåt.

I figur 14 visas ytterligare ett utföringsexempel av alstret enligt uppfinningen, vilket utföringsexempel skiljer sig från det i figur 1 visade endast därigenom att de förstyvande första och andra delelementen utformats annorlunda. De mot liknande detaljer i utföringsformen enligt figur 1 svarande delarna i alstret enligt figur 14 har försetts med samma hänvisningsbeteckningar. 10 15 20 25 30 520 686 44 Det främre första förstyvande delelementet 61 är här utformat rektangulärt, som framgår av figur 14. Rektangelns största utbredning är i det här visade utföringsexemplet i alstrets tvärled. Det första delelementet kan i och för sig ha annan form, såsom kvadratisk, oval eller cirkulär. Utsträckningen av det första delelementet i alstrets tvärled benämnes det första delelementets bredd. Denna skall i utföringsformen enligt figur 14 vara större än avståndet mellan användarens muskelsenor pà ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske. Det andra förstyvande delelementet 62 är här utformat rektangulärt men givetvis är andra former tänkbara. En rektangulär form kan dock ur processynpunkt vara att föredra om materialet för bildande av det andra delelementet skärs eller klipps från en sammanhängande materialbana. En rektangulär form på det andra förstyvande elementet ger vid en sådan framställning inte något spill.

Det mjuka övergångsutrymmet 120 mellan det första och andra delelementet är här liksom i övriga utföringsexempel avsett att rymma nämnda muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske.

Erforderligt avstånd mellan det första och andra förstyvande delelementet styrs av bredden av det första delomrädet och av dettas kontur.

Den i figur 15 och 16 visade utföringsformen skiljer sig väsentligt från de ovan beskrivna. I figur 15 och 16 har de mot liknade detaljer i övriga utföringsformer svarande delarna försetts med samma hänvisnings- beteckningar Alstret i utföringsformen enligt figur 15 och 16 är utformat i ett stycke av material, exempelvis ett gjutet skummaterial med öppna porer. Dessa porer är förslutna på alstrets baksida och längs hela yttre kantkonturen för bildande av ett vätsketätt skikt. Detta skikt 65 visas i figur 16. Alstret har i sin helhet en timglasform. Det främre förstyvande delområdet 61 är cirkulärt med en 10 15 20 25 30 520 686 45 diameter som överstiger avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren.

Det förstyvande andra delområdet 62 är beläget på avstånd från det första delområdet 61 så, att det bildas ett mjukt övergångsutrymme 120 av en sådan storlek att nämnda muskelsenor på användaren ryms i detta utrymme.

Det första och andra förstyvande delområdena 61 och 62 i utföringsformen enligt figur 15 och 16 har åstadkommits genom en permanent komprimering av skummaterialet i dessa områden. Det andra förstyvande delområdet sträcker sig över alstrets grenparti 3 och in över bakpartiet 2, där det andra förstyvande delområdet övergår i två benpartier 14,15. l det förstyvande andra delområdet och eventuellt även i det första förstyvande delområdet kan för ökning av absorptionskapaciteten vara inblandat partiklar av ett högabsorberande material vilket tillsätts i samband med alstrets formning.

I det i anslutning till figur 15 och 16 visade utföringsexemplet har detta antagits utgöra ett fullständigt alster. Det är givetvis tänkbart att utesluta formandet av ett vätsketätt skikt av skummaterialet och komplettera en för bildande av delområden partiellt komprimerat timglasformad skumkropp med ett hölje av sådant slag som beskrivits i anslutning till exempelvis den i figur 1 visade utföringsformen, dvs med ett vätskepermeabelt innerskikt av nonwoven och ett vätsketätt ytterskikt av en plastfilm, såsom polyeten.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna utföringsexempel utan ett flertal modifikationer är möjliga inom ramen för efterföljande patentkrav.

Exempelvis kan kroppsformade förstyvande och absorberande delelement av det slag som beskrivits ovan anbringas i sk. byxblöjor, dvs. där blöjan är integrerad i en engângsbyxa. 10 15 20 25 30 520 686 46 Ovan har nämnts att de förstyvande och absorberande delelementen kan vara utformade av olika material och av laminat av ett eller flera material. De förstyvande och absorberande delelementen kan även vara utformade av mer än ett skikt och med olika utsträckning av de enskilda skikten, varigenom kan uppnås att olika områden av det förstyvande delelementen har olika styvhet.

Såsom ovan nämnts kan det förstyvande elementet utgöras av samtliga ingående materialskikt och bindemedel. Olika styvhet i olika områden av det förstyvande elementet kan således även fås genom att variera graden av förbindning i olika områden, exempelvis olika mängd adhesiv i olika områden och även frånvara av adhesiv eller annat bindemedel i olika områden mellan eller i enskilda skikt.

Det elastiska organet 16, vilket är anbragt i urtagningen 13, har i det ovan beskrivna utföringsexemplen angetts vara förspänt anbragt. Det är emellertid känt att vid tillverkning av absorberande alster, såsom dambindor, blöjor och liknande, anbringa ett värmekänsligt elastiskt organ i ospänt tillstånd och spänna elastiken genom värmebehandllng. Denna sker lämpligen när artiklarna är förpackade. l ovan beskrivna utföringsexempel avseende alster för anbringande inuti grenpartiet på underbyxor, är i flertalet utföringsexempel alstret försett med permanent anbragta vingar för fastsättning av alstret i underbyxan med vingarna vikta runt underbyxans kantparti och fastsatta på grenpartiets utsida. Vingarna kan utgöras av separata element som fästes vid alstret i övrigt i samband med alstrets påtagande. De separata vingarna kan vara löstagbart anbragta på alstret i övrigt vid tillverkning av alstret, varigenom användare som ej vill ha vingar på alstren kan ta bort dessa i samband med påtagandet av alstret. 520 686 47 De ovan beskrivna utföringsexempel som saknar vingar kan förses med separata vingar antingen vid tillverkning eller vid påtagning av alstret.

Claims (35)

10 15 20 25 30 520 ess) 48 PATENTKRAV

1. Absorberande alster, såsom en dambinda, ett trosskydd, ett skydd för inkontinenta, en blöja eller liknande, vilket alster har en längdriktning och en tvärriktning, ett framparti (1), ett bakparti (2), ett mellan bakpartiet och frampartiet beläget grenparti (3), ett absorberande element och ett vätsketätt skikt (5) samt ett förstyvande område (6), vilket är avsett att under alstrets användning bidra till dettas tredimensionella form, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande området (6) är i plant tillstånd före alstrets användning, att det förstyvande området sett i alstrets längdriktning innefattar ett främre förstyvande första delområde (61) i alstrets framparti samt åtminstone ett ytterligare förstyvande andra delområde (62), vilket är åtskilt från det första delområdet (61 ), att åtminstone i övergången (12) mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1) är anordnat ett mjukt övergångsutrymme (120) mellan nämnda förstyvande delområden, att nämnda åtskilda förstyvande första och andra delområden (61,62) samt mellanliggande mjuka övergàngsutrymme (120) är anordnade att styra alstrets placering på användaren, varvid bredden på det första delområdet överstiger avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes Ijumske och varvid det mjuka övergångsutrymmet är anordnat att hamna mittför nämnda muskelsenor på användaren.

2. Alster enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t a v , att avståndet mellan det första förstyvande området och det andra förstyvande området är minst 10 mm.

3. Alster enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n at a v , att det första (61) och andra delområdet (62) i nämnda övergång (12) är åtskilda med ett avstånd fràn varandra på i storleksordningen 15-45 mm. 10 15 20 25 30 520 686 49

4. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att bredden av det andra delområdet (62) i närheten av nämnda utrymme (120) eller åtminstone på något ställe längs alstrets grenparti (3) överstiger avståndet mellan en användares muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske.

5. Alster enligt något av föregåendekrav, k ä n n e t e c k n at a v , att erforderligt avstånd mellan de förstyvande delområdena (61,62) styrs av bredden av det främre delområdet och av dettas kontur. det första förstyvande delområdets sidokanter divergerar i riktning från nämnda

6. Alster enligt kravet 5,kännetecknatav, att övergång (12) och att det första förstyvande delområdets (61) sidokanter i riktning från grenpartiet bildar spetsig vinkel (ot) med en linje i alstrets längdriktning.

7. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att (61 ,62) delområden av en sammanhängande och i ett nämnda förstyvande delområden utgöres av komprimerade stycke utformad materialkropp, vilken mellan nämnda delområden bildar nämnda mjuka utrymme (120).

8. Alster enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n at a v , att det första delområdet (61) och det andra delområdet (62) är utformade av olika material.

9. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v , att det första (61) och det andra delområdet (62) har olika styvhet.

10. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att det första (61) och andra delområdet (62) har olika absorptions- och svällningsförmåga. 10 15 20 25 30 520 686 so

11. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att det Alster första delområdet (61) är icke-absorberande för bibehållande av dess tredimensionella form under användning.

12. Alster enligt något av kraven 1-10, k ä n n e t e c k n at a v, att det första delområdet (61) är absorberande och att det andra delområdet är icke- absorberande.

13. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att det första och det andra delområdet (61,62) är förbundna med ett elastiskt element.

14. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att åtminstone det andra (62) av nämnda förstyvande delområden (61,62) är absorberande och samtidigt utgör det absorberande elementet och att detta vid absorption sväller med i huvudsak bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning.

15. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att åtminstone något av de förstyvande delområdena (61 ,62) i torrt tillstånd har en styvhet på i storleksordningen 1-15 N mätt enligt ASTM D 4032-82.

16. Alster enligt något av kraven 6-15, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande första delområdets (61) sidokanter divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet (3) in över alstrets framparti (1) och är anordnade att bilda en vinkel (a) mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av företrädesvis i nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-550, storleksordningen 450.

17. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det andra förstyvande delområdet (62) även sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti (2) och att det andra förstyvande delområdets sidokanter 10 15 20 25 30 520 686 51 (18,19) i riktning från grenpartiet (3) divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti.

18. Alster enligt kravet 17, k ä n n e t e c k n at a v, att det andra förstyvande delområdet (62) i bakpartiet (2) har en från dettas ändkant och i riktning mot grenpartiet (3) sig sträckande urtagning (13), varigenom alstret vid användning bibringas ett veck (17) utefter alstrets längdriktning i nämnda urtagning, vilket veck vid alstrets användning sträcker sig in i användarens stjärtfåra.

19. Alster enligt kravet 18, k ä n n e t e c k n at a v, att nämnda urtagning (13) är kilformig och symmetriskt belägen och bildar en vinkel (ß) mellan 10-1202 företrädesvis mellan l5-4o° vid ein mel grenperliel vända ände.

20. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att åtminstone det andra förstyvande delområdet (62) även utgör det absorberande elementet, och att åtminstone det första förstyvande delområdet (61) har en styvhet på åtminstone 1,0 N samt är utformat med väsentligen samma styvhet över hela det förstyvade delområdets utbredningsyta.

21. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att ett humpformningselement (24) av ett fjädrande, material är anbragt under nämnda andra delområde (62) över åtminstone en del av grenpartiet (3), vilket humpformningselement är anordnat att åstadkomma en upphöjning (240) på den sida som är avsedd att anbringas mot användaren, varvid upphöjningen efter anbringandet av alstret på användaren är anordnad att hamna mittför användarens genitalier.

22. Alster enligt kravet21, kä n n ete c k n at a v, 10 15 20 25 30 520 686 52 att upphöjningen (240) är långsträckt i alstrets längdriktning och har en längd mellan 20-120 mm.

23. Alster enligt krav 21 eller 22, k ä n n e t e c k n at a v, att upphöjningen (240) är smalare än alstret i övrigt i grenområdet samt att upphöjningen är åtminstone dubbelt så tjock som omkringliggande områden.

24. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, att ett elastiskt organ (16) är anbragt i alstrets längdriktning och centralt utefter alstrets bakparti (2) och åtminstone längs en del av detta från grenpartiet (3), vilket elastiska organ är avsett att utefter sin längd dra samman närliggande materialpartier och kröka alstret uppåt för bättre anliggning mot användarens kropp.

25. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande andra delområdet (62) tjänar som absorptionsorgan och har mycket hög vätskespridande förmåga för spridning av i det förhållandevis trånga och av användarens anatomi begränsade grenområdet (3) mittför hela alstrets absorberande partier samt att det förstyvande andra delelementet är utformat användarens genitalier mottagen kroppsvätska över med hög svällningsförmåga i djupled och åtföljande hög absorptionskapacitet.

26. Alster enligt kravet 25, k ä n n e t e c k n at a v, att åtminstone ett av nämnda förstyvande delområden (61,62) även tjänar som absorptionselement och är väsentligen homogent över hela sin utbredningsyta med avseende på tjocklek, styvhet, spridningsförmåga och absorptionsförmåga, varigenom nämnda förstyvande delområde och därmed även absorptionselementet vid användning kröker sig jämnt utan att bilda lokala störningar, som kan ge oönskad vätskespridning.

27. Alster enligt kravet 26, k ä n n e t e c k n a t a v, 10 15 20 25 30 520 686 53 att det förstyvande andra delelementet (62) även utgör det absorberande elementet och att bredden av det förstyvande elementet efter nämnda övergångsområde (12) ökar kontinuerligt i grenpartiet (3) i riktning bakåt mot bakpartiet (2) i syfte att med avseende på maximal absorption optimalt utnyttja tillgängligt breddutrymme i detta område.

28. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, att alstret är anordnat att genom val av styvhet hos nämnda förstyvande delområden (61,62) och genom val av nämnda geometri och mått i och kring övergången (12) mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1) vid placering av alstret i samband med dettas påtagning med övergången mellan frampartiet och grenpartiet mellan nämnda muskelsenor inspännas mellan dessa och därigenom övergå från planform till tredimensionell form med frampartiet krökt uppåt i förhållande till grenpartiet och bildande en skålliknande form åtminstone i ett område intill grenpartiet.

29. Absorberande k ä n n e t e c k n at a v , att nämnda förstyvande delområden (61 ,62) inom alster enligt något av föregående krav, sina begränsningsområden har delpartier med ingen eller ringa styvhet.

30. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v , att nämnda förstyvande delområden (61,62) utgöres av komprimerade och i komprimerat tillstånd bundna delområden av en i ett stycke utformad kropp av skummaterial.

31. Alster enligt något av kraven 1-29, kä n n eteck n at a v, att åtminstone ett av nämnda förstyvande delområde utgöres av ett separat delelement.

32. Alster enligt kravet 31, nämnda förstyvande delelement (61,62) även tjänar som absorberande element och kännetecknat av, att 10 15 20 520 686 54 utgöres av ett antal inbördes förbundna tissueskikt med mellan skikten anbragt superabsorberande material i partikel eller fiberform.

33. Alster enligt något av kraven 31 eller 32, k ä n n e t e c k n at a v, att det första förstyvande delelementet (61) har ett genomgående första hål (610), vilket är avlångt och sträcker sig i alstrets längdriktning och längs alstrets mittlinje och vilket möjliggör en fjädrande kompression i sidled av det första delelementet vid uppträdande sidokrafter mot det första delelementets sidokanter.

34. Alster enligt något av kraven 31-33, k ä n n e t e c k n a t a v, att det andra delelementet (62) i grenpartiet har ett långsträckt genomgående andra hål (630) längs alstrets längsgående mittlinje, vilket andra hål möjliggör en fjädrande kompression i sidled av det andra delelementet i alstrets grenomràde vid uppträdande sidokrafter mot grenpartiet vid alstrets användning.

35. Alster enligt något av kraven 31-34, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande andra delelementet har ett långsträckt parti i alstrets bakparti, att ett långsträckt genomgående tredje hål (620) sträcker sig i alstrets längdriktning i nämnda parti, varigenom alstret vid användning bibringas ett veck utefter alstrets längdriktning längs nämnda hål, vilket veck vid alstret användning sträcker sig in i användarens stjärtfåra.