SE518908C2 - Absorberande alster med förbättrad passform - Google Patents

Description

30 518 908 Dambindor är avsedda att placeras inuti ett par underbyxor, vilkas utformning kan variera. Dambindor kan därvid placeras felaktigt inuti underbyxan. Det finns således risk för att dambindan av misstag placeras för långt fram, eller för långt bak eller något förskjutet i sidled och att hela dambindans absorptionskapacitet och mottagningsyta därför inte utnyttjas optimalt.

Konventionella dambindor hålls i allmänhet kvar i användarens underbyxor medelst tryckkänsligt bindemedel eller friktionsbelägg. Anbringandet av dambindan sker genom att denna sätts på plats i underbyxan varefter denna dras upp på plats. Vid anbringandet av alstret inuti underbyxan är det emellertid svårt att åstadkomma en placering som är optimal i förhållande till användarens kropp. Vanligen utnyttjas underbyxans grenparti för att avgöra var dambindan skall placeras. Eftersom dambindor tillverkas i ett stort antal storlekar och modeller ger grenpartiets läge och utformning en synnerligen osäker indikation på var i underbyxorna en dambinda skall placeras och dambindans funktion under användning blir därigenom inte alltid den önskade.

En annan orsak till att läckage uppstår förbi dambindor fästa inuti användarens underbyxor är att dambindan rör sig tillsammans med underbyxan istället för att följa med användarens kroppsrörelser. Detta innebär att även en dambinda som från början har hamnat rätt i underbyxan i förhållande till kroppen kan dras ur detta läge av underbyxan.

För att söka minska läckage som uppkommer genom att dambindan trycks samman mellan användarens ben, har det blivit vanligt att förse dambindorna med särskilda fastsättningsflikar. Exempelvis är det genom SE 455 668; US 4 285 343; EP 0 130 848; EP 0 134 086 och US 4 608 047 känt att förse dambindor med från de längsgående sidokanterna utskjutande lättböjliga sidoflikar eller vingar. Dessa är avsedda att vid påtagning av dambindan vikas runt kantpartierna på användarens underbyxor och fästas mot underbyxornas utsida. Sidoflikarna utgör i sig ett skydd mot sidokantläckage 518 908 och nedsölning av underbyxorna. Dessutom motverkas deformation av dambindans absorptionskropp genom att dambindan är förankrad i underbyxans benkanter och under användandet hålls utsträckt mellan dessa. 5 En betydande nackdel att förse absorberande alster med sådana fastsättningsflikar är emellertid att det av många användare upplevs generande att fastsättningsflikarna är synliga utanpå underbyxorna. Detta medför även att absorberande alster med sådana fastsättningsflikar exempelvis inte kan användas då användaren är klädd i baddräkt. 10 En annan nackdel med fastsättningsflikarna är att de är förhållandevis svàrhanterliga och kräver många handgrepp för att kunna anbringas på rätt sätt kring underbyxornas benkanter. Det kan vidare, särskilt vid fastsättningsflikar som sträcker sig utmed ett långt stycke av en dambindas 15 sidokanter, vara i det närmaste omöjligt att vika fastsättningsflikarna kring underbyxans krökta benkanter utan att det uppkommer skavande och oestetiska veck i fastsättningsflikarna.

Ett ytterligare problem med dambindor med fastsättningsflikar är att 20 fastsättningsflikarnas eller vingarnas funktion är beroende av underbyxans utformning. Det säger sig självt att en dambinda med fastsättningsflikar samverkar på skilda sätt med en underbyxa med en bred gren jämfört med en underbyxa med mycket smal gren. 25 Fastsättningsflikar eller vingar på dambindor skyddar underbyxans benkanter från nedsölning men är såsom framgått ovan långt ifrån någon helt tillfredsställande lösning.

För att förbättra läckagesäkerheten har det i EP O 067 465 föreslagits att 'P5 30 tillverka en tvådelad dambinda där de båda delarna endast är inbördes förbundna vid sina ändpartier. Den undre delen fästs i användarens >;»-. underbyxor och den övre delen anligger mot användarens kropp. Tanken är 10 15 20 25 30 518 908 att delarna under användningen skall kunna röra sig något i förhållande till varandra. Rörligheten mellan delarna är emellertid starkt begränsad och den kända dambindan är fortfarande beroende av underbyxornas rörelser. Vidare finns ingen garanti för att den övre delen under användningen hålls i kontakt med användarens kropp.

I PCT/SE96/O1061 beskrivs ytterligare ett tvådelat absorberande alster där de båda delarna är rörliga i förhållande till varandra. Även detta kända alster har begränsad rörlighet mellan delarna och är i viss mån beroende av underbyxornas rörelser.

Ett sätt att söka minska risken för kantläckage orsakat genom deformation av dambindan under användningen, är att förse dambindan med en förformad upphöjning, en så kallad hump, vilken under användning av dambindan är avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan på detta sätt fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta. En upphöjning underlättar vidare för användaren att placera alstret i korrekt position i förhållande till kroppen. l det franska patentpublikationen FR-A-2 653 328 beskrivs en dambinda med en hump i form av en central, längsgående cylindrisk upphöjning.

Ett vanligt sätt att skapa en upphöjning har varit att helt enkelt bygga upp den genom att anordna en större mängd absorptionsmaterial inom området för upphöjningen. Eftersom det absorptionsmaterial som förekommer oftast är så kallad cellulosafluffmassa, faller emellertid en sådan upphöjning samman och förlorar sin form då den väts. För att åstadkomma en upphöjning som är tillräckligt stor även i vått tillstånd, måste en upphöjning bestående av cellulosafluffmassa innefatta så mycket absorptionsmaterial att den i torrt tillstånd är alldeles för hög hård och obekväm att bära.

Det är även känt att man kan åstadkomma en artikel med en upphöjning vänd mot användaren genom att placera ett formningselement ovanpå den niin» »øxir 10 15 20 25 30 518 908 n .non o Det är även känt att man kan åstadkomma en artikel med en upphöjning vänd mot användaren genom att placera ett formningselement ovanpå den absorberande kärnan. Nackdelen är att detta stör vätsketransporten ner till den absorberande och vätskehållande absorptionskärnan och att läckage kan uppstå för att formningselementet ej har tillräcklig insläppskapacitet och temporär hållandeförmåga. Det har exempelvis föreslagits att använda ett skummat material i upphöjningen. Det har emellertid visat sig svårt att uppnå en skummad struktur med tillräckligt öppna porer för ett bra vätskeinsläpp in i denna samtidigt som materialet skall ha så stor hållandeförmåga att vätska ej pressas ut vid belastning från användaren exempelvis när denne sätter sig ned.

Ett annat exempel på upphöjning beskrivs i det svenska patentet 507 798. En sådan upphöjning har förutsägbar form, såväl före som under användning, samt bibehåller sin form oberoende av användarens rörelser och av den vätning alstret utsätts för. Upphöjningen är anatomiskt utformad, viket innebär att den är förhållandevis smal för att under användning skjuta in något mellan användarens blygdläppar, utan att orsaka obehag för användaren. Även om en sådan upphöjning fungerar väl för sitt ändamål, har det visat sig, att då upphöjningen träffas av stora mängder kroppsvätska under en relativt kort tidsperiod, finns det risk för att en del av vätskan rinner på upphöjningens utsida och strömmar ut förbi det absorberande alstrets sidokanter. Sådant läckage kan exempelvis inträffa då användaren av en dambinda suttit eller legat ned under en längre tidsperiod och sedan plötsligt reser sig upp. Då användaren sitter eller ligger ned händer det nämligen att en förhållandevis stor mängd mensvätska samlas i användarens vagina. Vid en plötslig förändring av kroppsställningen kan hela den uppsamlade vätskemängden avges på en gång. En smal upphöjning av det slag som beskrivs i SE 507 798 har därvid inte tillräckligt stor yta för att kunna ta emot i..aa »apan 10 15 20 25 30 518 908 - . I - o o a ~ . - v n och absorbera hela vätskemängden på en gång, varför sådana plötsliga vätskeflöden ofta leder till läckage.

I EP O 335 252 och EP O 335 253 har det föreslagits att förse ett absorberande alster med ett deformationselement. Deformationselementet påverkas av de tvärgående sammantryckande krafterna mellan en användares lår. Syftet med deformationselementet är att detta under användningen skall bukta ut ett parti av alstret i riktning mot användarens kropp. Det är emellertid omöjligt att helt styra eller förutse den form alstret kommer att anta för varje enskild användare. Dessutom är det inte möjligt att säkerställa kontakten mellan användarens kropp och alstret yta, eftersom graden av utbuktning helt och hàllet bestäms av hur mycket alstret trycks samman i tvärled.

I US 4 804 380 beskrivs ett absorberande alster, vilket uppvisar en permanent tredimensionell form. Alstret har ett ändparti med flat eller konkav form och ett ändparti som är försett med en upphöjning. Det flata eller konkava ändpartiet är avsett att placeras utanför användarens venusberg och ändpartiet innefattande upphöjningen är avsett att passa in mot användarens skinkor. Den tredimensionella utformningen av alstret erhålls genom att vika en tämligen styv absorptionskropp. För att få upphöjningen att vara permanent, förses alstrets baksida i det ändparti som skall uppvisa upphöjningen med en limyta. När upphöjningen skapats bibehålls den med hjälp av limmet.

På marknaden finns absorberande alster som har en permanent tredimensionell, båtliknande form och där ytterskalet utgöres av ett formgjutet polymerskum.

En väsentlig nackdel med permanent tredimensionella produkter är att det är svårt att förpacka en styv tredimensionell produkt. Sådana produkter blir utrymmeskrävande under transport och försäljning och det kan vara :»|>a .|1|« 10 15 20 25 30 518 908 generande för en användare att bära omkring en dambinda eller ett inkontinensskydd som inte går att vika och därför inte kan döljas i handen eller i värsta fall inte en går ner i handväskan.

I EP 155 515 beskrivs hur ett absorberande alster, såsom en dambinda ges ett skålformigt utseende genom att elastik appliceras i förspänt tillstånd vid alstrets längsgående sidokanter. Användandet av elastik komplicerar tillverkningen och risken finns att den avsedda elastiska effekten går förlorad i samband med förpackningen av alstret eller då detta förvaras i vikt förpackningstillstånd.

Det är tidigare känt att utforma plana absorberande alster som vid applicering intar en tredimensionell väsentligen skàlliknande form. Ett exempel på detta beskrivs i US 4 655 759. I denna visas en långsträckt dambinda, som består av ett skikt av absorberande material, ett flexibelt vätsketätt ytterskikt samt ett vätskegenomsläppande innerskikt. Dambindan är försedd med ett par genom prägling upptagna kanaler, varvid kanalerna är belägna på ömse sidor om en längsgående mittaxel och sträcker sig i en bågformig bana över absorptionsmaterialskiktet. De båda banorna bildar tillsammans en timglasliknande form central placerad över bindan. Före användning är dambindorna väsentligen plana men då de appliceras på användaren viks de till en skàlliknande form, dvs. med vätskestoppande uppstàende sarger utanför kanalerna. En nackdel med denna skàlliknande konstruktion är att sargen håller dambindans mittparti på avstånd från användarens genitalier och från användaren avgiven vätska strömmar ej direkt in i det absorberande alstret utan kan rinna på ytan, varvid risken är uppenbar att vätska kan hitta en oönskad transportväg i form av något litet veck eller liknande och rinna rakt ut i sid- eller längled från produkten. Präglade kanaler i en absorptionskropp har vidare den nackdelen att vätskeutbredningen i absorptionsskiktet störs och att absorptionsmaterial utanför kanalerna ej utnyttjas, vilket ökar risken för lokal övermättnad och åtföljande läckage från de delar av absorptionsskiktet som utnyttjas. . nya: c »vill -eia- 10 15 20 25 30 518 908 n .. una Ovan har i huvudsak berörts tidigare kända dambindor och olika problem förknippade med dessa. Vad som sagts ovan är emellertid även tillämpligt på inkontinensskydd. Även blöjor för barn och vuxna tillhör samma problemområde vad gäller passform i grenen och upptagning av vätska i en absorptionskropp.

Såsom framgått av ovanstående har under en lång följd av år gjorts stora ansträngningar för att söka lösa alla problem förknippade med absorberande alster, såsom dambindor. Även om mycket förbättringar gjorts är alla tidigare kända lösningar förknippade med en del nackdelar.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Genom föreliggande uppfinning har åstadkommits ett förbättrat absorberande alster av i inledningen nämnt slag. Alstret enligt uppfinningen utmärks främst av att det förstyvande elementet är i plant tillstånd före alstrets användning, att det förstyvande elementet sträcker sig i alstrets längdriktning över grenpartiet och åtminstone ett stycke in över frampartiet, att det förstyvande elementet i torrt tillstånd har en styvhet på i storleksordningen 1-15 N mätt enligt ASTM D 4032-82, att det förstyvande elementet i övergången mellan grenpartiet och frampartiet har en bredd, som är anpassad till avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske och som är i storleksordningen 15-45 mm, och att alstret har olika styvhet längs en i dettas längdriktning sig sträckande centrumlinje, varigenom alstret är predestinerat att kröka sig på förutbestämda ställen utefter nämnda centrumlinje vid alstrets anbringande på användaren.

Genom att anpassa styvheten av alstret längs dettas centrumlinje kan alstret bringas att kröka sig på förutbestämda ställen utefter nämnda centrumlinje, :vill null» 10 15 20 25 30 518 908 .. un: dvs. så att veck bildas i alstrets tvärriktning på nämnda ställen. Vid anbringandet av alstret på plats blir det naturligt för användaren att placera alstret med nämnda övergång på rätt ställe på kroppen, dvs. vid nämnda muskelsenor. Därvid kommer automatiskt alstret att kröka sig på nämnda förutbestämda ställen, vilka givetvis väljes så att en optimal anpassning av alstret till människokroppen uppnås.

Ett absorberande alster enligt uppfinningen har ett antal ytterligare fördelar.

Det är plant före användning och det är därför inga problem att förpacka, lagra och transportera nämnda alster.

Lämpligen har grenpartiet en längd av 70-120 mm. Denna längd är vald för att passa till användarens kropp. De flesta kvinnor har ett plant grenparti av i storleksordningen 80-100mm. En längd av 70-120 mm passar även till män och barn.

Enligt en lämplig utföringsform utmärks uppfinningen av att det förstyvande elementets sidokanter i alstrets framparti divergerar i riktning från grenpartiet åtminstone ett stycke in över frampartiet, och att det förstyvande elementets sidokanter i riktning från grenområdet bildar spetsig vinkel med en linje i alstrets längdriktning.

Ett absorberande alster enligt denna utföringsform av uppfinningen intar automatiskt en tredimensionell skålliknande form i ett område i frampartiet intill grenpartiet när alstret vid sin övergång mellan frampartiet och grenpartiet spänns in mellan nämnda muskelsenor. Det är känt att avståndet mellan nämnda muskelsenor är mycket lika för alla människor. Fetma bredden bredden muskelgrupperna är densamma och de är dessa som gör att ett alster kan påverkar givetvis mellan låren men mellan upplevas som om det skaver. Fettvävnaden lägger sig utanpå musklerna men bidrar inte till den eventuella känslan av obehag. Avståndet mellan nämnda muskelsenor är detsamma oberoende av om användaren är smal, . ~ :oss a |yitv 1.111: 10 15 20 25 30 518 908 10 normalviktig eller överviktning. Det har visat sig att det som avgör om en användare upplever obehag i form av tryck eller skavning mot lårens insidor, är om det absorberande alstret under användning har en bredd som i det kritiska området avsevärt överstiger avståndet mellan muskelsenorna i ljumskpartiet. Detta avstånd har befunnits vara mellan cirka 25-45 mm. Det har visat sig att ett alster med en bredd som under användning överstiger 40mm i det kritiska området av flertalet användare upplevs som obekvämt att bära. Däremot upplevs det sällan obehagligt att ett absorberande alster trycker mot eller trycker undan fettvävnad som kan förekomma i användarens grenområde.

Det har överraskande visat sig att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor ej förändras under en människas livstid. Små blöjbarn har således motsvarande kritiska avstånd, vilket enligt föreliggande uppflnning kan utnyttjas för framställande av barnblöjor med förbättrad passform. Detsamma gäller givetvis för vuxenblöjor. Det skall påpekas att nämnda kritiska avstånd mellan muskelsenorna är tillämpligt även för män, som uppvisar samma avstånd mellan nämnda muskelsenor.

Ett enligt uppfinningen utformat alster är anpassat till användarens anatomi.

Den speciella geometrin kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet medför att ett alster under användning hakar fast i användarens ljumskar och därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben.

Detta är annars ett vanligt problem vid konventionella alster eftersom användarens benrörelser ofta matar alstret bakåt.

Enligt en speciellt föredragen utföringsform kännetecknas uppfinningen av att det förstyvande elementet är absorberande och samtidigt utgör det absorberande elementet och att detta vid absorption sväller med bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning. ovan; vasa» 10 15 20 25 30 518 908 q; mo: 11 Det är givetvis möjligt att ha ett separat förstyvande element bakom absorptionselementet sett från den mot användaren vända sidan. Det är emellertid produktionsmässigt enklare om ett separat förstyvningselement kan elimineras. Detta är givetvis också ur miljösynpunkt att föredra.

Bredden av det förstyvande elementet i övergången mellan grenpartiet och frampartiet är lämpligen i storleksordningen 20-35 mm. Det har visat sig att en bredd i nämnda övergång på mellan 30-32 mm passar bra för i storleksordningen 80% av alla användare. Enligt en speciellt lämplig utföringsform utmärks uppfinningen av att nämnda bredd av det förstyvande elementet i övergången mellan grenpartiet och frampartiet är i storleksordningen 25-30 mm.

Enligt en föredragen utföringsform utmärks uppfinningen av att det förstyvande elementet utgöres av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15-0,75 g/cma och en ytvikt av i storleksordningen 100-400 g/mz.

Med termen densitet avses här densiteten av fibermaterialet, dvs. eventuellt i fibermaterialet ingående högabsorberande partiklar skall ej medräknas.

Nämnda torrformade fibermatta beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv. Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet.

Enligt en lämplig utföringsform kännetecknas alstret enligt uppfinningen av att det förstyvande elementets sidokanter, vilka divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets framparti är anordnade att bilda en vinkel mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-55°, företrädesvis i storleksordningen 45°. Med denna geometri i och kring övergången mellan grenpartiet och frampartiet fås en effektiv upphakning utan att användaren upplever något obehag i form av skav eller liknande. nila» fli|ln 10 15 20 25 30 s 1 s eos * 12 Enligt en föredragen utföringsform utmärks alstret enligt uppfinningen av att det förstyvande elementet även sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti och att det förstyvande elementets sidokanter i riktning från grenpartiet divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över alstrets bakparti. Grenpartiet har ju som nämnts ovan en längd mellan 70-120 mm.

Denna längd motsvarar längden av ett plant parti i grenpartiet på en kvinna.

Det förstyvande elementet enligt sistnämnda utföringsform upphakas således både baktill och framtill i övergången mellan grenparti och framparti resp. I övergången mellan grenparti och bakparti, varigenom ett vid användning mycket stabilt, välfixerat och samtidigt bekvämt alster erhålles.

Ytterligare fördelaktiga utföringsformer av alstret enligt uppfinningen framgår av efterföljande patentkrav.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas med hänvisning till utföringsexempel, som visas på bifogade ritningar.

Därvid visar: Figur1 en planvy av ett absorberande alster i enlighet med en första utföringsform.

Figur2 visar ett snitt längs linjen ||-|| i figur 1 men i krökt användningstillstànd.

Figur3 visar en i förhållande till utföringsformen enligt figur 1 något modifierad utföringsform av ett alster enligt uppfinningen i planvy.

Figur 4 visar ett snitt längs linjen IV-IV i figur 3. asrøp |;»~> 10 15 20 25 30 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10 Figur 11 518 908 13 visar i planvy en tredje utföringsform av alstret enligt uppfinningen. visar i planvy en fjärde utföringsform av alstret enligt uppfinningen sedd mot den kroppsvätskor mottagande ytan av alstret. visar i planvy alstret enligt figur 6 från motsatta sidan. visar ett snitt längs linjen Vlll-Vlll i figur 6 men i krökt användningstillstånd. visar i perspektiv och i användningstillstànd alstret enligt den fjärde och även i figur 6-8 visade utföringsformen. visar i planvy en femte och i förhållande till utföringsformen enligt figurerna 6-9 något förenklad utföringsform. visar i planvy ett absorberande alster enligt uppfinningen och i form av en blöja.

UTFÖRINGSEXEMPEL l figur 1 och 2 visas ett alster enligt uppfinningen i form av en dambinda eller inkontinensskydd. Alstret är längsträckt med en längdriktning och en tvärriktning. Alstret har ett framparti 1, ett bakparti 2 och ett mellan nämnda partier beläget grenparti 3. Det i figur 1 och 2 visade alstret innefattar ett vätskegenomsläppligt innerskikt 4, vilket vid alstrets användning är avsett att vara vänt mot användaren. lnnerskiktet, som anligger direkt mot användarens hud, är lämpligen utformat av ett mjukt, textilliknande material. 4.-- nnvf» 10 15 20 25 30 518 908 14 Exempel på lämpliga vätskegenomsläppliga material är olika typer av fibertyg, s.k. nonwoven. Andra exempel på lämpliga material är perforerade plastfilmer. Även nät och stickade eller vävda textilier samt kombinationer och laminat av nämnda material kan användas som innerskikt. Exempel pâ innerskikt för dambindor är laminat av olika nonwoven och laminat av nonwoven och perforerade plastfilmer. Det vätskepermeabla skiktet kan även vara integrerat med underliggande dränerings- eller absorptionsskikt, exempelvis kan en skumplast med öppna porer och med en densitetsgradient i djupled tjäna som ytskikt och som dräneringsskikt och/eller absorptionsskikt.

Det absorberande alstret har vidare ett vätsketätt ytterskikt 5. Detta utgöres vanligen av ett tunt plastskikt, exempelvis av polyeten. Det är även möjligt att material, vilket behandlats med vätsketätt. Speciellt absorberande alstret är förhållandevis stort kan det vara lämpligt om använda vätskegenomsläppligt hydrofoberingsmedel för att göra det om det ytterskiktet förutom att det är vätsketätt även är ànggenomsläppligt. Sådana skikt kan utgöras av hydrofoberat fibertyg eller av porösa plastfilmer.

I det absorberande alstret ingår ett absorberande element 6 med en nyckelhålsliknande form, samt ett vätskegenomsläppande och isolerande skikt 7, vilket likaledes har en nyckelhålsliknande form men med större utbredning såväl i längdled som tvärled än det absorberande elementet 6.

Ytterskiktet 5 och innerskiktet 4 sträcker sig med kantpartier utanför det isolerande skiktet runtom detta och är inbördes förenade längs dessa kantpartier för bildande av ett hölje kring det absorberande elementet 6 och det isolerande skiktet 7. Mittför grenpartiet 3 sträcker sig det av inner- och ytterskiktet bildade höljet i sidled utåt för bildande av flexibla sidoflikar 8,9,s.k. vingar, vilka är avsedda att anbringas kring grenpartiet på användarens underbyxa för att skydda underbyxans kantpartier för nedsölning. Lämpligen är vingarna 8,9 försedda med bindemedelsbeläggning, vilket i figur 1 antytts med hänvisningsbeteckningarna 10.11, på ytterskiktet 5, varigenom vingarna ß-z.. 10 15 20 25 30 518 908 15 kan fästas kring underbyxans ben. Det isolerande skiktet 7 är, såsom framgår av figur 2 beläget omedelbart innanför innerskiktet 4, och är främst avsett för att snabbt släppa igenom avgiven kroppsvätska till det underliggande absorberande elementet 6 och bilda ett vätskeisolerande skikt för att reducera s.k. återvätning från det absorberande elementet 6 till det mot användaren direkt anliggande innerskiktet 4.

Det isolerande skiktet kan exempelvis utgöras av ett luftlagt och med bindemedel eller termofiber sammanbundet fibermaterial med låg densitet, vilket saluförs under benämningen LDA (low density airlaid). Under det isolerande skiktet 7 är sett från det vätskepermeabla innerskiktet 4 anbragt det absorberande elementet 6. Detta är i alstret enligt uppfinningen utformat för att uppta och kvarhålla i huvudsak all avgiven kroppsvätska. Det absorberande elementet 6 har mindre kapillärer än det ovanför belägna isolerande skiktet 7 och suger därför vätska från det isolerande skiktet och hindrar återvätning av vätska från det absorberande elementet till det isolerande elementet och till innerskiktet 4, som vid alstrets användning förblir väsentligen torrt. Först när det absorberande elementet är mättat på vätska kan transport ske från det absorberande elementet till det isolerande skiktet.

Det absorberande elementet 6 är i det visade utföringsexemplet även avsett att tjäna som förstyvande element och är för detta ändamål utformat mycket styvt för att i görligaste mån undvika att det absorberande alstret komprimeras på ett okontrollerat sätt vid uppträdande sammanklämnings- krafter i sidled orsakade av användarens lår i grenområdet. Det absorberande och förstyvande elementet har en storlek, form och styvhet som medför att alstret under dettas hela användningstid bibehåller en förutbestämd form och dessutom kvarhålles på avsedd plats på användaren.

Såsom framgår av figur 1 sträcker sig det absorberande och förstyvande elementet 6 över frampartiet hela grenpartiet 3 och över en väsentlig del av bakpartiet 2. arne v 1.,|» 11m- 10 15 20 25 30 518 908 16 l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 har det förstyvande elementet 6 en bredd M som är anpassad till avståndet mellan två speciella muskelsenor på ömse sidor om användarens gren mittför ljumskarna. Dessa muskelsenor ingår i den muskelgrupp som har sitt ursprung på insidan av bäckenbotten och sitt fäste längs låret.. Denna muskelgrupp består av musklerna Adductor Bre'vis, Adductor Lo 'ngus, Grasilis och Adductor Ma'gnus. Det är, såsom nämnts ovan, känt att detta avstånd mellan nämnda muskelsenor är mycket lika för alla människor. Detta mått är i storleksordningen 25-45 mm. Undersökningar har visat att 80% av alla kvinnor har ett mått på 30-32 mm mellan nämnda muskelsenor. När nämnda bredd M väsentligen överensstämmer med avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren kommer alstret att vid dettas användning hakas fast med övergångspartiet mellan muskelsenorna och kvarhållas i detta läge.

Frampartiets båda sidokanter divergerar i riktning framåt på alstret från övergången 12. Därigenom hindras alstret från att förflyttas bakåt mellan användarens ben. Detta är ett vanligt problem vid konventionella dambindor eftersom användarens benrörelser ofta matar dambindan bakåt.

I figur 1 har en vinkel mellan en linje i alstrets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter betecknats med a. Vid en stor vinkel oi, exempelvis i närheten av 90° kan frampartiets kanter komma att skava mot användarens ljumskar och ben och därigenom skapa obehag för användaren. Ju mindre vinkeln oi är desto större är risken att alstret skall glida bakåt in mellan användarens ben. Vid en vinkel understigande 30° är denna risk oacceptabelt stor. En vinkel mellan 35-45° ger den bästa avvägningen mellan fasthàllning och komfort. En vinkel på 45° har befunnits vara speciellt gynnsam.

Ett absorberande alster, såsom en dambinda, enligt uppfinningen är utformad med en mot användarens anatomi anpassad grenlängd. l en nano u 10 15 20 25 30 518 908 17 dambinda enligt uppfinningen har utnyttjats att de allra flesta kvinnor har en grenlängd på i storleksordningen 80-100 mm. Det förstyvande elementet 6 har därför storleksordningen 70-120 mm, dvs. avståndet från övergångsområdet 12 till utformats med en motsvarande grenlängd G på i början av bakpartiet. Utefter grenen, där användarens kroppsform är väsentligen plan, är dambindan enligt uppfinningen utformad för att i torrt tillstånd vara förhållandevis styv i sidled, dvs. den är tillräckligt styv för att inte deformeras i sidled och bilda veck. Eftersom det förstyvande elementet 6 i den här beskrivna utföringsformen även utgör den huvudsakliga delen av dambindans absorptionskapacitet är det väsentligt att kunna utnyttja tillgängligt utrymme mellan användarens ben i grenen. Dambindans bredd i grenomràdet begränsas med avseende på förstyvningselementet framtill av nämnda avstånd mellan nämnda muskelsenor mittför användarens ljumskar.

I riktning bakåt från nämnda övergångsområde till slutet av grenpartiet kan bredden av förstyvningelementet 6 och därmed det absorberande elementet öka kontinuerligt till i storleksordningen 1,5 gånger bredden i övergången 12 mellan grenpartiet och frampartiet utan risk för att förstyvnings-elementet skaver användaren i grenen.

Ovannämnda geometriska utformning av området i och kring övergången 12, dvs. storleken på vinkeln oi och bredden M, samt den valda grenlängden G på förstyvningselementet till alstret enlig uppfinningen ger en mycket god anatomisk anpassning av det förstyvande elementet, vilket ger alstret god passform och stabilitet hos alstret i anbragt läge på användaren. Detta är av synnerligen stor vikt för alstrets funktion inte minst av det skälet att vätpunkten p.g.a. kroppsläget av användarens genitalier i längdriktningen av grenomràdet kan variera ända upp till i storleksordningen 20 mm för olika användare. Eftersom det tillgängliga utrymmet kring vätpunkten är mycket begränsat till bredd och längd är en optimal placering och upphakning i detta läge av det förstyvande och absorberande elementet nödvändigt. Detta uppnås genom nämnda valda avstånd M och L samt vald vinkel oi. .niin >»»;» 10 15 20 25 30 18 Hakningseffekt uppnås vid nämnda muskelsenor även när bredden M på aistret understiger avståndet mellan nämnda muskelsenor mittför ljumskarna.

Frampartiets båda kantpartier divergerar i riktning framåt och alstret kan glida bakåt något tills kantpartierna hakas fast mellan nämnda muskelsenor.

Avståndet M på aistret är lämpligen i storleksordningen 15-35mm och företrädesvis mellan 25-30 mm. Sistnämnda avstånd passar de flesta användare. Om avståndet överstiger ca 35 mm kan de av en del användare upplevas som obekväma. Avstånd överstigande 45 mm är olämpligt eftersom sådana alster ger obehag i form av skav på de flesta användare.

Det förstyvande elementet 6 och således även absorptionselementet sträcker sig ett stycke in över alstrets bakparti 2. Det förstyvande elementet har i bakpartiet en från dettas ändkant och i riktning mot grenpartiet sig sträckande urtagning 13, varigenom aistret kan vika sig utefter en längsgående linje i urtagningen och varigenom de delar, benen 14 och 15, som är belägna på ömse sidor om urtagningen blir mer flexibla än det bredare grenpartiet och kan genom val av urtagningens bredd göras inbördes rörliga i höjdled. Denna urtagning 13 är för alstrets anpassning och följsamhet till kroppen mycket viktig. Vecket i urtagningen kan tränga in i användarens stjärtskåra och ger därigenom ett mycket gott skydd mot läckage via stjärtskåran, vilken typ av läckage är vanligt förekommande vid användning av konventionella produkter när användaren ligger på rygg.

Vidare 14,15 på förstyvningselementet kan förskjutas inbördes i höjdled vid olika möjliggör urtagningen 13 att nämnda ben kroppsrörelser, exempelvis när användaren går.

I det i figur 1 visade utföringsexemplet är urtagningen 13 kilformig och symmetriskt belägen i förhållande till alstrets längsgående symmetrilinje L samt bildar en vinkel ß på i storleksordningen 20°. Denna vinkel kan variera inom vida gränser men är givetvis beroende av bakpartiets 2 utformning. Vid en väsentligt bredare utformning av bakpartiet, såsom i utformningen enligt nam: lim» 10 15 20 25 30 518 908 ~ 19 figur 5 kan nämnda vinkel ß variera mellan i storleksordningen 10-120°, företrädesvis mellan 15-40°.

Det förstyvande elementet 6 tjänar även som alstrets huvudsakliga absorptionselement och har mycket hög vätskespridande förmåga för snabb spridning av från användaren i det trånga grenområdet mittför användarens genitalier mottagen kroppsvätska över hela alstrets absorberande partier, dvs. över hela det förstyvade och tillika vätskeabsorberande elementet 6.

Detta förstyvade och absorberande element är utformat att vid absorption svälla i djupled och i huvudsak bibehålla sin geometri i alstrets tvärriktning, vilket medför att det förstyvande elementet bibehåller sin passform och fasthållning i förhållande till användarens kropp under hela alstrets användning. Det absorberande och förstyvande elementet 6 har hög svällningsförmåga i djupled och åtföljande hög absorptionskapacitet.

Enligt en lämplig utföringsform utgöres det förstyvande och absorberande elementet 6 av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15-0,75 g/cm3 och med en ytvikt av i storleksordningen 100-400 glmz. En torrformad fibermatta beskrivs i US 5 730 737. Den framställda fibermattan är efter formning och komprimering mycket styv. Fibermattan kan användas som den är eller mekaniskt mjukgöras till önskad styvhet.

Genom val av komprimeringsmönster kan även fibermattans töjbarhet varieras. Den torrformade fibermattan kan genom val av komprimerings-grad och genom val av komprimeringsmönster bibringas önskad reducerad styvhet och önskad töjbarhet.

Vidare kan endast specifika zoner mönsterkomprimeras i syfte att ge enbart dessa zoner en annan töjbarhet och styvhet än förstyvnings- och absorptionselementet i övrigt. På samma sätt kan givetvis förstyvnings- och absorptionselementet över hela sin utbredningsyta vara komprimerad men med olika mönster i olika zoner. Genom förekomsten av ett förstyvnings- och lim: 41-.- 10 15 20 25 30 20 absorptionselement som på ett enkelt sätt genom val av mönster- komprimering kan ges önskad styvhet och önskad töjning i olika zoner och där styvhets- och töjningsegenskaper kan väljas väsentligen fritt i dessa zoner har genom föreliggande uppfinning erhållits ett nytt och icke tidigare känt sätt att kontrollera och styra formbildningen av ett för upptagande av kroppsvätskor avsett absorberande alster.

Såsom nämnts ovan har det förstyvande och absorberande elementet 6 hög svällningsförmåga i djupled, vilket vid användning av en torrformad fibermatta enligt ovan åstadkommits genom kraftig komprimering av fibermattan i samband med dennas framställning. l torrt tillstånd är fibermattan hårdkomprimerad och styv vilket ger det formade och kroppsanpassade absorptionselementet en mycket god stabilitet i anbragt läge på användaren samt en mycket hög spridningsförmåga, varigenom absorptionselementets totala absorptionskapacitet kan utnyttjas optimalt och läckage orsakad av lokal Övermättnad i hög grad elimineras. Vid absorption av vätska sväller absorptionskroppen i huvudsak i djupled men givetvis sväller absorptions- elementet något även i övriga riktningar. När det kroppsanpassade förstyvnings- och absorptionselementet sväller erhålles faktiskt en ytterligare förbättrad kroppsanpassning, vilken bidrar till alstrets stabilitet och följsamhet till användarens kroppsform när absorptionselementets styvhet vid absorption och åtföljande svällning minskar.

För att fungera på önskat sätt har det förstyvande elementet en styvhet på i storleksordningen 1-15N mätt enligt ASTM D 4032-82. Denna metod "Circular Bend Procedure" är utförligt beskriven i EP 336 578.

Det förstyvande och absorberande elementet kan även utgöras av ett laminat av flera fibertygsskikt eller tissue-skikt, vilka är inbördes fixerade för ökad styvhet och vilka har högabsorberande partiklar mellan enskilda lager.

Fixeringen av de enskilda lagren till varandra kan ske med bindemedel, såsom adhesiv eller smältfibrer. Även de högabsorberande partiklarna kan Ia... 10 15 20 25 30 o nu-n 518 908 21 bidra till bindningen. Styvheten styrs genom val av antalet lager och mängd av ingående bindemedel samt genom val av högabsorberande material och hur dettas klibbförmåga utnyttjas. Även ett förstyvande och absorberande element av detta slag kan bibringas olika styvhet och olika töjningsförmåga i olika zoner av elementets utbredningsyta. Dessa egenskaper kan även i detta fall styras med hjälp av komprimeringsmönster. Denna komprimering kan kombineras med tillsats av värme, vilken tillsats kan variera i olika zoner. Vidare kan bindemedel anbringas i olika mönster för styrning av absorptions- och förstyvnings- elementets formning vid användning. Olika fukttillsats i olika områden är en ytterligare parameter för att styra alstrets formning under användning.

Ett annat exempel på uppbyggnad av en som såväl absorptions- som förstyvnadselement tjänande enhet är flera skikt av LDA, dvs. skikt av samma slag som i dränerings- och isolationsskiktet 7. Skikten av LDA i absorptions- och förstyvnadselementet är emellertid mycket hårdare bundet såväl inom som mellan enskilda skikt. Denna bindning åstadkommes lämpligen genom att använda såväl smältfibrer som latex, s.k. multibond- teknik. Även vid denna utformning kan styvhet och töjbarhet styras genom val av komprimeringsmönster samt genom variation av värmetillsats i olika ZOfief. l samtliga ovan beskrivna materialexempel kan mönsterkomprimering användas, varvid exempelvis gångjärnseffekter kan uppnås utefter komprimeringslinjer eller komprimeringszoner.

Mönsterbildningen kan ske i samband med komprimering av absorptions- och förstyvningselementet. Alternativt kan mönsterkomprimering ske i ett separat steg efter slätkomprimering. Exempelvis kan man använda ett banmaterial av ett slätkomprimerat ämne utformat pà något av ovan beskrivna sätt och slätkomprimerat som utgångsmaterial för förstyvnings- 1:11» 10 15 20 25 30 518 9oaÉ*@n;t_¿*=~~ 22 och absorptionselement, vilket mönsterkomprimeras på önskat sätt och i beroende av vilken typ av alster och storlek av detta som skall tillverkas.

Efter mönsterkomprimering utskärs enskilda produkter. Mönsterkomprimering och utskärning av separata absorptions- och förstyvningselement kan ske i ett enda steg i en kombinerad skär- och mönsterkomprimeringsenhet.

Förstyvningselementet kan såsom beskrivits ovan även utgöra alstrets huvudsakliga absorptionselement. Detta är synnerligen lämpligt ur produktionssynpunkt eftersom det blir färre element att hantera än om exempelvis förstyvningselementet och absorptionselementet utgör åtskilda separata element.

Uppfinningen innefattar även utformningar där förstyvningselementet är åtskilt från alstrets huvudsakliga absorptionselement. Förstyvningselementet kan därvid vara absorberande eller icke-absorberande. Huvudsyftet är att utgöra ett förstyvande formelement.

Uttrycket förstyvningselement skall utöver tolkningen att det utgör ett helt separat element eller att det utgör såväl alstrets huvudsakliga absorptionselement som förstyvningselement även innefatta tolkningen att samtliga i alstret ingående materiallager, bindemedel, mm. i området för den önskade förstyvningen tillsammans bildar det önskade förstyvnings- elementet. Exempelvis skall en såsom förstyvnings- och tillika som absorptionselement tjänande enhet med ovan angivna mått på M och G och med ovan beskrivna geometri med i sig otillräcklig styvhet innefattas i uppfinningen om erforderlig förstyvning uppnås genom sammanbindningen med övriga materiallager i området för förstyvningselementet.

Den ifigur 3 visade utföringsformen skiljer sig från den i figur 1 och 2 visade utföringsformen endast därigenom att ett elastiskt organ 16 är anbragt i förspänt tillstånd i alstrets längdriktning och centralt utefter alstrets bakparti 2. :inßi Anna: 10 15 20 25 30 518 908 23 I figur 3 och 4 har använts samma hänvisningsbeteckningar som i utföringsformen enligt figur 1 och 2.

Det elastiska organet 16 är anbragt centralt i urtagningen och sträcker sig i bakpartiet något förbi benens 14 och 15 ändar och åt andra hållet ett stycke in över grenpartiet. Det elastiska organet är anbragt på in- eller utsidan av det vätsketäta ytterskiktet och förbundet med detta och/eller övriga i alstret ingående skikt. Det elastiska organets utsträckning är inte kritisk utan kan variera något i förhållande till det i figur 3 visade utföringsexemplet. Syftet med det elastiska organet 16 är att detta vid alstrets användning skall dra samman närliggande materialpartier och kröka alstret i riktning uppåt mot användarens kropp för bättre anliggning mot denna. Syftet är också att initiera och bilda det veck 17, som vid alstrets användning är avsett att tränga in ett stycke i användarens stjärtskåra och förhindra läckage av kroppsvätska bakåt längs stjärtskåran, vilket läckage annars kan uppträda när användaren ligger på rygg.

I den i figur 5 visade utföringsformen har de detaljer som svarar mot liknande delar i utföringsformerna enligt figur 1-4 försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Alstret i utföringsformen enligt figur 5 är försett med ett väsentligt bredare bakparti 2. Alstret skiljer sig vidare från de ovan beskrivna utföringsformerna genom att vingar för fastsättning kring grenpartiet av användarens underbyxor saknas.

Det förstyvande elementet 6 sträcker sig med sina benpartier 14,15 in över bakpartiet 2. Det förstyvande elementets 6 yttre sidokanter 18,19 vid benen 14,15 divergerar från grenpartiet in över bakpartiet. Nämnda yttre kantsidor 18,19 ändrar i ett bakre övergångsområde 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2 abrupt riktning i förhållande till kantsidorna 22,23 på förstyvningselementet i alstrets grenparti. iriz» 10 15 20 25 30 I 24 Syftet med de i riktning bakåt på bakpartiet 2 divergerande kantsidorna 18.19 på förstyvningselementet är att alstret förutom att hakas fast i övergången 12 mellan framparti och grenparti även skall upphakas baktill i övergångsområdet mellan grenpartiet 3 och bakpartiet 2, varigenom alstret vid användning blir mycket stabilt och välfixerat på användaren samtidigt som det genom sin kroppsanpassning till form, storlek och geometri upplevs som bekväm för användaren. På ritningen har en vinkel mellan alstrets längdriktning och respektive yttre kantsida 18,19 betecknats med y. Denna vinkel bör för god upphakningsfunktion ej understiga cirka 30°. Vidare bör vinkeln för att inte upplevas som obekväm ej överstiga cirka 60°.

Avståndet G mellan övergångsomràdena 12 och 20 är anpassat till en användares grenlängd och såsom nämnts ovan i anslutning till utföringsformerna enligt figur 1-4 är detta avstånd G lämpligen i storleksordningen 70-120 mm. Såsom nämnts ovan har det väsentligen plana området av kvinnors gren mittför genitalierna en längd på i storleksordningen 80-100 mm, dvs. alla kvinnor har väsentligen samma storlek i detta plana område. Det har visat sig att ett grenmått G på alstret av i storleksordningen 70-120 mm fungerar bra på de flesta användare. Ju större vinklarna oi och y är och ju styvare det förstyvande elementet är desto viktigare blir det att grenmåttet på alstret överensstämmer med längden av den avsedde användarens plana grenparti mittför dennes genitalier om alstret inte skall upplevas som obekvämt.

Det kan således vara lämpligt att i beroende av val av styvhet och nämnda vinklar vara lämpligt att ha ett storlekssortiment av alstret enligt uppfinningen så, att olika användare kan prova sig fram till en med avseende på mått och vinklar passande storlek. Detta gäller givetvis alla här beskrivna utföringsformer av uppfinningen men är speciellt viktigt när alstret är avsett att hakas upp såväl framtill som baktill. Kravet på storleksanpassning ökar också för samtliga utföringsformer ju styvare det absorberande elementet är. 1:11. nnnz. 10 15 20 25 30 518 908 u u I | u , , _. 25 Det förstyvande elementet och tillika absorptionselementet 6 i utförings- formen enligt figur 5 har en urtagning 13. Denna är liksom i övriga ovan beskrivna utföringsexempel kilformig men har större vinkel ß som i figur 5 är trubbig. Vinkeln ß kan varieras inom vida gränser mellan i stoleksordningen 10-120°. Hur stor urtagning 13 som önskas beror på vilken funktion som önskas av benen 14 och 15 och på vilken absorptionskapacitet som önskas i alstrets bakparti 2.

Ju mindre vinkeln ß vid samma bredd på bakpartiet i sin helhet och med samma vinkel y ju bredare blir benen 14,15, vilket i sin tur medför ökad absorptionskapacitet och ökad styvhet i bakpartiet.

Urtagningens storlek påverkar även höjden på vecket 17. Denna höjd på vecket samt formningen av bakstycket 2 beror även på förspänningen och utsträckningen av det elastiska organet 16.

Det i figur 5 visade utföringsexemplet av alstret enligt uppfinningen kan tjäna som exempelvis nattbinda. Denna utföringsform är liksom övriga utföringsformer även lämplig som inkontinensskydd. Denna typ av skydd skall kunna klara att snabbt ta emot stora vätskemängder, som med hög strömningshastighet avges från användaren.

Ett alster av det i figur 5 visade slaget kan i kombination med en stödjande underbyxa eller med en speciell för uppbärande av alstret anpassad elastisk byxa tjäna som blöja för upptagande av såväl urin som faeces. Om alstret skall tjäna som blöja bör urtagningen 13 vara förhållandevis stor motsvarande i huvudsak vad som visas i figur 5 för att avgiven faeces skall kunna upptas i bakpartiets urtagning 13. axfui sin»- 10 15 20 25 30 518 908 noen 26 l figurerna 6-8 visas en lämplig utföringsform av ett alster enligt uppfinningen.

Denna utföringsform överensstämmer i mångt och mycket med utföringsformerna enligt figur 1-4 och de mot samma delar i ovan beskrivna utföringsformer svarande delarna har på ritningen försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Ett sätt att utöver anordnandet av förstyvningselementet 6 ytterligare minska risken för kantläckage orsakat av att dambindan under användning deformeras är att förse dambindan med en upphöjning, en så kallad hump, vilken under användning av dambindan är avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan därigenom fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta.

I den i figurerna 6-8 visade utföringsformen åstadkommes humpen med ett humpformningselement 24, vilket såsom tydligast framgår av figur 8 är anbragt under förstyvningselementet 6 innanför det vätskeogenomträngliga ytterskiktet 5. Placeringen av humpformningselementet medför flera fördelar. lnsläpp av kroppsvätska störs ej av ett humpmaterial i omedelbar anslutning till användarens genitalier utan de närmast användarens genitalier belägna delarna kan optimeras med avseende på insläpps- och absorptionsförmåga.

Den valda placeringen av humpformningselementet under det förstyvande elementet 6 i kombination med placeringen längs alstrets grenparti medför även den positiva effekten att alstret vid anbringandet på användaren kröker och formar sig på önskat sätt. I övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet bildas en inflexionspunkt framför vilken, dvs.i alstrets framparti, alstret är konkavt åtminstone utöver ett parti närmast nämnda övergång 12.

Bakom nämnda inflexionspunkt, dvs. längs alstrets grenparti blir alstret i området mittför humpformningselementet konvext, dvs. det förstyvande elementet 6 kröks i detta område, i grenpartiet 3 uppåt, såsom tydligast framgår av figur 8. Med hjälp av humpformningselementet kan förutom åstadkommandet av upphöjningen på alstrets framsida det förstyvande nian; ni).- 10 15 20 25 30 518 908 nova 27 elementet styras i önskad krökningsriktning på olika ställen av det förstyvande elementets utbredningsyta.

Humpformningselementet 24 utgöres exempelvis av en icke absorberande syntetvadd, vilken har fjädrande egenskaper. Ett sådant humpformnings- element behåller sin form och funktion även när materialet är i vått tillstånd.

Humpformningselementet kan även bestå av ett skummat material, polyuretanskum eller liknande.

Eftersom det humpbildande materialet i den visade utföringsformen är beläget under det absorberande elementet, vilket även tjänar som förstyvningselement, kan det humpbildande materialet vara vätske- absorberande. Vid en sådan utformning är det lämpligt att välja ett material som har större kapillärer än vad absorptionselementet har så att vätska kan transporteras till det humpbildande materilalet först när absorptionselementet är mättat på vätska. Även ett humpbildande absorberande fiberskikt som har fjädrande egenskaper endast i torrt tillstånd kan således användas i en sådan konstruktion eftersom materialet är väsentligen torrt ända till det egentliga absorptionselementet är mättat på vätska. Placeringen av det humpbildande elementet 24 under såväl det förstyvande som absorberande elementet innebär således ett flertal väsentliga fördelar.

Det upphöjningen bildande elementet har långsträckt form och sträcker sig i det visade utföringsexemplet över hela grenpartiet. Längden av upphöjningen kan variera mellan cirka 20-120 mm.

Det upphöjningen formande elementet 24 är smalare än alstret i övrigt i grenområdet. Därigenom möjliggöres att i sidled kringliggande partier 25,26 av alstret i övrigt kan forma sig kring det upphöjningen formande elementet 24. Lämpligen är det upphöjningen formande materialet åtminstone dubbelt så tjockt som omkringliggande områden 25,26. ~||>| puss. 10 15 20 25 30 518 908 n u foøø u 28 I figur 8 har för åskådlighets skull alstrets visats i krökt tredimensionell form.

Ett absorberande alster av det i här beskrivna slaget är givetvis alltid tredimensionellt i traditionell mening, dvs. det har längd bredd och tjocklek.

Med termen tredimensionell form avses här emellertid att alstret måste vara krökt på något sätt så att det anpassats till användarens kroppsform.

Med termen planform avses här att att alstret är väsentligen plant. Det i figur 6 och 7 visade alstret är enligt denna definition väsentligen planformigt trots att det elastiska organet drar ihop materialskikten i urtagningen 13 mellan benen 14,15.

Alster i planform enligt figur 6 och 7 kan enkelt förpackas, exempelvis i stapel i en kartong eller påse och ändå vid påtagning utan några som helst åtgärder bringas att inta en kroppsanpassad tredimensionell form, såsom visas i figur 8.

Genom sin speciella konstruktion med måttet på avståndet M mellan nämnda muskelsenor, det humpformade elementet 24, verkan av det elastiska organet 16 samt det förstyvande elementets 6 styvhet och geometriska form är alstret kroppsanpassat och predestinerat att vid hantering anta en till användarens kroppsform anpassad tredimensionell form enligt figur 8.

I det visade utföringsexemplet har det förstyvande och tillika absorberande elementet 6 över hela sin utbredningsyta samma styvhetsegenskaper.

Därigenom uppstår över förstyvningselementets utbredningsyta normalt inga okontrollerade veck, som skulle kunna ge upphov till okontrollerad och oavsiktlig vätskeströmning. l övergången 12 mellan grenpartiet 3 och frampartiet 1 initieras en krökning av eftersom alstret i sin helhet här ändrar sitt böjmotstånd dels p.g.a. humpformningselementet har sin ände mittför denna övergång dels för att förstyvningselementet här är som smalast med 11.1» :~»=. 10 15 20 25 30 518 908 - n n - v v u | a . . . .. 29 ett mått M anpassat till avståndet mellan nämnda muskelsenor på användaren. I denna övergång 12 bildas en inflexionspunkt 27 eller snarare infexionslinje framför vilken alstret är konkavt och skålformigt medan det bakom denna inflexionspunkt 27 antar konvex form. Det är såsom framgår av figur 9 lämpligt att det humbildande elementet är avrundat framtill utefter en linje 28. Därigenom uppnås att förstyvningselementet initieras av denna avrundade linje att i frampartiet anta en jämnt avrundad skålform såsom framgår av figur 9. Även i övergångsområdet 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet är det lämpligt att det humpbildande elementet 24, vilket i den visade utföringsformen sträcker sig fram till nämnda övergångsområde 20, är avrundat vid sin bakre ände. Därigenom uppstår inga oönskade veck utan övergången mellan det konvexa grenpartiet och de kring vecket 17, formad av det elastiska organet 16, nedåt sluttande båda sidopartierna av bakpartiet 2 blir jämn och slät utan oönskade veck.

Den av humpformningselementet 24 bildade upphöjningen har även den fördelen att det in i användarens stjärtfåra sig sträckande vecket ej sträcker sig för abrupt och långt in och ger upphov till skav. Humpen ger i övergångsområdet mellan grenpartiet och bakpartiet en mjuk övergång även i detta avseende.

I samtliga ovan beskrivna utföringsformer är det lämpligt att alstret på utsidan av sitt vätskeogenomträngliga ytterskikt 5 är försett med en tryckkänslig adhesiv. Denna har i figur 7 markerats med adhesivsträngar 29, vilka före alstrets användning på konventionellt sätt är täckta av en med släppmedel behandlad täckremsa (ej visad). Även om alstret enligt uppfinningen är kroppsanpassat är det för säker fasthàllning lämpligt att ha en tryckkänslig adhesiv på alstrets vätskeogenomsläppliga utsida för samverkan med användarens underbyxa, vilken bidrar till att hålla alstret i avsett läge på användaren. 10 15 20 25 30 518 908 30 I figur 11 visas en utföringsform i form av en blöja. Denna har ett framparti 40 ett grenparti 41 samt ett bakparti 42. Den visade utföringsformen av ett alster i form av en blöja enligt föreliggande uppfinning är till det yttre utformad på konventionellt sätt. Frampartiet 40 och bakpartiet 42 är avsedda att vid blöjans påtagning anbringas kring användarens midja och förslutas i anbragt läge medelst tejpflikar 43,44. Blöjan visas i figur 11 schematiskt i planform från insidan och är försett med ett hölje i form att vätskegenomsläppligt innerskikt 45, lämpligen av fibertyg, s.k. nonwoven, och ett ytterskikt av tunn plastfilm (ej visad) , lämpligen av polyeten, innanför innerskiktet är antytt ett väsentligen timglasformat absorptionsskikt 46, som är tunt och mycket flexibelt. I grenpartiet har utefter kantpartiet anbragts benelastik 47,48, som är avsedd att vid blöjans användning sluta tätt kring användarens lår. l figur 11 visas schematiskt ett förstyvande och tillika absorberande element 6 av samma slag som beskrivits i ovan beskrivna utföringsexempel. De mot liknande delar i ovan beskrivna utföringsexempel svarande detaljerna har i figur 11 försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Det förstyvande och absorberande elementet är kroppsanpassat på samma sätt som i ovan beskrivna utföringsexempel med ett mått M anpassat till avståndet mellan nämnda muskelsenor mittför ljumskarna och med en grenlängd G anpassad till användarens grenlängd och med vinklar och geometri övrigt på samma sätt som beskrivits ovan.

En blöja enligt uppfinningen av det slag som visas i figur 11 får jämfört med konventionella blöjor en överlägsen passform. Förekomsten av det förstyvande elementet medför att blöjan vid dennas påtagning styrs in i rätt läge på användaren och att den kvarstannar i detta läge under alstrets bruk.

I samtliga av ovan beskrivna utföringsexempel ökar bredden av det förstyvande och tillika absorberande elementet 6 kontinuerligt fràn övergången 12 mellan frampartiet 1 och grenpartiet 3 till övergàngsområdet »u.u| »..,> 10 15 20 25 30 518 908 u con» 31 20 mellan grenpartiet 3 och bakpartiet. Ett skäl till detta är att det tillgängliga utrymmet mellan användarens ben är mycket begränsat och att det gäller att optimalt utnyttja bredden av detta område. Bredden kan öka i storleksordningen 1,5 gånger mellan övergången 12 till övergångsområdet 20 utan att användaren upplever det som obekvämt. Ett annat skäl är att alstret sitter stabilare på användaren när det förstyvande elementet göres så brett som möjligt utefter grenpartiet.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna utföringsexempel utan ett flertal modifikationer är möjliga inom ramen för efterföljande patentkrav.

Exempelvis kan kroppsformade förstyvande och absorberande element av det slag som beskrivits ovan anbringas i s.k. byxblöjor, dvs. där blöjan är integrerad i en engångsbyxa Ovan har nämnts att det förstyvande och absorberande elementet kan vara utformat av olika material och av laminat av ett eller flera material. Det förstyvande och absorberande elementet kan även vara utformat av mer än ett skikt och med olika utsträckning av de enskilda skikten, varigenom kan uppnås att olika områden av det förstyvande elementet har olika styvhet.

Såsom ovan nämnts kan det förstyvande elementet utgöras av samtliga ingående materialskikt och bindemedel. Olika styvhet i olika områden av det förstyvande elementet kan således även fås genom att variera graden av förbindning i olika områden, exempelvis olika mängd adhesiv i olika områden och även frånvara av adhesiv eller annat bindemedel i olika områden mellan eller i enskilda skikt.

Ytvikten av det av en torrformad fibermatta framställda förstyvande elementet är inte begränsat till storleksordningen 100-400 g/m2 utan andra ytvikter är möjliga inom ramen för uppfinningen. »lrnn -:;»| 518 908 32 Det elastiska organet 16, vilket är anbragt i urtagningen 13, har i det ovan beskrivna utföringsexemplen angetts vara förspänt anbragt. Det är emellertid känt att vid tillverkning av absorberande alster, såsom dambindor, blöjor och liknande, anbringa ett värmekänsligt elastiskt organ i ospänt tillstånd och spänna elastiken genom värmebehandling. Denna sker lämpligen när artiklarna är förpackade.

Claims (24)

|»>vu 10 15 20 25 30 518 9938 I n o °' 'Ifi vv v o:cn PATENTKRAV

1. Absorberande alster, såsom en dambinda, ett trosskydd, ett skydd för inkontinenta, en blöja eller liknande, vilket alster har en längdriktning och en tvärriktning, ett framparti (1), ett bakparti (2), ett mellan bakpartiet och frampartiet beläget grenparti (3), ett absorberande element och ett vätsketätt skikt samt ett förstyvande element (6), vilket är avsett att under alstrets användning bidra till dettas tredimensionella form, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementet (6) är i plant tillstånd före alstrets användning, att det förstyvande elementet sträcker sig i alstrets längdriktning över grenpartiet (3) och åtminstone ett stycke in över frampartiet (1 ), att det förstyvande elementet (6) i torrt tillstånd har en styvhet på i storleksordningen 1-15 N mätt enligt ASTM D 4032-82, att det förstyvande elementet i övergången (12) mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1) har en bredd (M), som är anpassad till avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes ljumske och som är i storleksordningen 15-45 mm, och att alstret har olika styvhet längs en i dettas längdriktning sig sträckande centrumlinje, varigenom alstret är predestinerat att kröka sig på förutbestämda ställen utefter nämnda centrumlinje vid alstrets anbringande på användaren.

2. Alsterenligtkravet 1, kän n eteckn at av, att grenpartiet (3) har en längd av i storleksordningen 70-120mm.

3. Alster enligt kravet1 eller 2, kä n n e t e cknat a v, att det förstyvande elementets (6) sidokanter i alstrets framparti (1) divergerar i riktning från grenpartiet (3) åtminstone ett stycke in över frampartiet (1 ), och att det förstyvande elementets sidokanter i riktning från grenpartiet bildar spetsig vinkel (a) med en linje i alstrets längdriktning. 10 15 20 25 30 518 908 34

4. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v, att det förstyvande elementet (6) är absorberande och samtidigt utgör det absorberande elementet och att detta vid absorption sväller med i huvudsak bibehållande av sin geometri i alstrets tvärriktning.

5. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, att nämnda bredd (M) av det förstyvande elementet (6) i övergången (12) mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1) är i storleksordningen 20-35 mm.

6. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att nämnda bredd (M) av det förstyvande elementet (6) i övergången (12) mellan grenpartiet och frampartiet är i storleksordningen 25-30 mm.

7. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande elementet (6) utgöres av en torrformad fibermatta med en densitet mellan 0,15-0,75 g/cma och en ytvikt av i storleksordningen 100-400 g/mz.

8. Alsterenligtkrav7, kännetecknad at, att den torrformade fibermattan efter komprimering är mekaniskt mjukgjord till önskad styvhet.

9. Alster enligt krav 7 eller 8, k ä n n e t e c k n at a v, att den torrformade fibermattan genom val av komprimeringsgrad och genom val av komprimeringsmönster bibringats önskad reducerad styvhet och önskad töjbarhet.

10. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande elementet (6) har olika styvhet i olika områden.

11. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, :pain -:1»| 10 15 20 25 30 518 908 . 35 att det förstyvande elementets (6) sidokanter vilka divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet (3) in över a|strets framparti (1) är anordnade att bilda en vinkel mellan en linje i a|strets längdriktning och var och en av nämnda sidokanter av i storleksordningen 35-550, företrädesvis i storleksordningen 45°.

12. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementet (6) även sträcker sig ett stycke in över a|strets bakparti (2) och att i bakpartiet det förstyvande elementets (6) sidokanter (18,19) i riktning från grenpartiet (3) divergerar åtminstone ett stycke från grenpartiet in över a|strets bakparti (2).

13. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande elementet (6) även sträcker sig ett stycke in över a|strets bakparti (2) och i bakpartiet har en från det förstyvande elementets ändkant och i riktning mot grenpartiet (3) sig sträckande urtagning (13), varigenom alstret vid användning bibringas ett veck (17) utefter a|strets längdriktning i nämnda urtagning, vilket veck vid a|strets användning sträcker sig in i användarens stjärtskåra.

14. Alster enligt kravet 13, kä n n e t e c k n at a v, att nämnda urtagning (13) är kilformig och symmetriskt belägen och bildar en vinkel (ß) mellan 10-120°, företrädesvis mellan 15-40° vid sin mot grenpartiet (3) vända ände.

15. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att det förstyvande elementet (6) även utgör det absorberande elementet, och att detta har en styvhet på åtminstone 1,0 N mätt enligt ASTM D 4032-82 samt att det förstyvande elementet är utformat med väsentligen samma styvhet över hela det förstyvade elementets utbredningsyta. pinan »|;>1 10 15 20 25 30 518 908 - 36

16. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, att ett humpformningselement (24) av ett fjädrande material är anbragt under det absorberande elementet över åtminstone en del av grenpartiet (3), vilket humpformningselement är anordnat att åstadkomma en upphöjning (240) på den sida som är avsedd att anbringas mot användaren, varvid upphöjningen efter anbringandet av alstret på användaren är anordnad att hamna mittför användarens genitalier.

17. Alster enligt kravet 16, k ä n n e te c k n at a v, att upphöjningen (240) är långsträckt i alstrets längdriktning och har en längd mellan 20-120 mm.

18. Alster enligt krav 16 eller 17, k ä n n e t e c k n at a v, att upphöjningen (240) är smalare än alstret i övrigt i grenområdet samt att upphöjningen är åtminstone dubbelt så tjock som omkringliggande områden.

19. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, att ett elastiskt organ (16) är anbragt i alstrets längdriktning och centralt utefter alstrets bakparti (2) och åtminstone längs en del av detta från grenpartiet (3), vilket elastiska organ (16) är avsett att utefter sin längd dra samman närliggande materialpartier och kröka alstret uppåt för bättre anliggning mot användarens kropp.

20. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementet (6) tjänar som absorptionsorgan och har mycket hög vätskespridande förmåga för spridning av l det förhållandevis trånga och av användarens anatomi begränsade grenområdet mittför användarens genitalier mottagen kroppsvätska över hela alstrets absorberande partier samt att det förstyvande elementet är utformat med hög svällningsförmåga i djupled och åtföljande hög absorptionskapacitet.

21. Alsterenligtkravet20, kännetecknat av, 10 15 20 25 518 908 37 att det förstyvande elementet (6) även tjänar som absorptionselement och är väsentligen homogent över hela sin utbredningsyta med avseende på tjocklek, styvhet, spridningsförmåga och absorptionsförmåga, varigenom det förstyvande elemenetet och därmed även absorptionselementet vid användning kröker sig jämnt och endast på avsedda ställen utan att bilda lokala störningar, som kan ge oönskad vätskespridning.

22. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at a v, att längden av nämnda övergång mellan grenpartiet (3) och frampartiet (1), i vilket det förstyvande elementets bredd (M) är anpassad till avståndet mellan användarens muskelsenor på ömse sidor om användarens gren vid dennes Ijumske, är i storleksordningen 5-15 mm.

23. Alster enligt kravet 22, k ä n n e t e c k n at a v, att det förstyvande elementet (6) även utgör det absorberande elementet och att bredden av det förstyvande elementet efter nämnda övergång (12) ökar kontinuerligt i grenpartiet (3) i riktning bakåt mot bakpartiet (2) i syfte att med avseende på maximal absorption optimalt utnyttja tillgängligt breddutrymme i detta område.

24. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att alstret är anordnat att genom val av styvhet hos det förstyvande elementet (6) och genom val av nämnda geometri och mått i och kring övergången (12) mellan grenpartiet och frampartiet vid placering av alstret i samband med dettas påtagning med övergången mellan frampartiet (1) och grenpartiet mellan nämnda muskelsenor inspännas mellan dessa och därigenom övergå från planform till tredimensionell form med frampartiet (1) krökt uppåt i förhållande till grenpartiet och bildande en skålliknande form åtminstone i ett område intill grenpartiet (3).