SE519146C2 - Absorberande alster - Google Patents

Description

iii;- 10 15 20 lm » « n . wo 519 146 2 Emellertid är det så att det tar en viss tid från det ögonblick vätskan avges från bära- ren till dess att den når det högabsorberande materialet i käman och kan lagras där, eftersom det åtgår tid både för transport av vätska in i materialet samt tid for upp- tagning av vätska av superabsorbentema. Det är således viktigt att all vätska som avges också når in i det högabsorberande materialet, för att inte läckage ska uppstå.

Av denna anledning har benelastik utvecklats, för att blöjan ska sluta tätt kring bära- rens ben, och göra det svårt för vätska att tränga ut ur det absorberande alstret.

I US-A-5,403,303 beskrivs en blöja vilken har ett fickliknande utrymme mellan ab- sorptionskroppen och ett yttre spärrskikt. Syftet med detta utrymme är att fungera som en reservoar när absorptionskroppen inte har tagit upp all vätska, dvs under den tid som vätskan transporteras in i och lagras i absorptionskroppen.

S.k. barriärflikar (eng. standing gathers) har utvecklats, vilka löper parallellt med benelastiken. Dessa har som uppgift att fungera som en barriär för vätskan, och hindra den från att rinna ut ur blöjan.

Det har dock visat sig att dessa vätskebarriårer inte alltid är tillräckliga. Om exem- pelvis bäraren ligger ned på sidan kan nyligen avgiven vätska ligga an mot exem- pelvis den ena barriärfliken och i vissa fall tränga upp över fliken och ut ur blöjan.

Det skulle således vara önskvärt att kunna tillhandahålla en produkt som löser detta läckageproblem på ett effektivt sätt.

Sammanfattning av unnfinningen Uppfinnama har nu löst detta problem genom att tillhandahålla ett absorberande alster, såsom en blöj a, ett inkontinensskydd eller liknande, innefattande ett vätskegenomsläppligt ytskikt, ett vätskeogenomsläppligt baksidesskikt riktat från bäraren vid användning, en absorptionskropp, placerad mellan bäraren och baksi- 11,2» 10 15 20 :Him 519 146 3 desskiktet, vilken absorptionskropp har en översida, riktad mot bäraren vid använd- ning, en undersida, riktad från bäraren vid användning, två longitudinellt löpande sidor och två lateralt löpande sidor, varvid alstret vidare innefattar två longitudinellt löpande barriärflikar vid de longitudinellt löpande sidorna av absorptionskroppen, och att ytskiktet täcker översidan av absorptionskroppen, kännetecknat av att yt- skiktet utöver översidan av absorptionskroppen även täcker åtminstone de longitu- dinellt löpande sidoma av absorptionskroppen och en del av undersidan av absorp- tionskroppen, att ytskiktet har åtminstone en fórbindning till baksidesskiktet på un- dersidan av absorptionskroppen, och att barriärflikarna är förbundna med baksides- skiktet vid de longitudinellt löpande sidoma av absorptionskroppen.

På detta vis kan vätska absorberas även från sidoma av och i en utíöringsfonn även underifrån absorptionskroppen, varigenom vätskans potentiella genomströmningsyta till absorptionskroppen ökar. Dessutom ökas den volym i det absorberande alstret som kan hålla vätska innan den tränger in i absorptionskroppen. Vidare kommer vätskan att ligga lägre i det absorberande alstret, vilket minskar risken för läckage.

Som ett resultat av detta fås en högre kontroll av den avgivna vätskan. På detta sätt immobiliseras vätskan genom att den under spridning och lagring förhindras att tränga ut ur det absorberande alstret.

Dessutom är det viktigt att absorptionskroppen hålls på plats, vilket uppnås genom att ytskiktet och baksidesskiktet är fästa till varann med åtminstone en fórbindning.

Kortfattad beskrivning av figurerna I figur 1 visas en konventionell blöja med barriärflikar.

I figur 2 och 3 visas två konventionella blöjor i tvärsnitt med barriärflikar.

I figur 4 visas en blöja i tvärsnitt enligt uppfinningen.

»Apan 10 15 20 . . . . 30 | u v o av nu 519 146 4 I figur 5 visas hur avgiven urin från en bärare fördelar sig runt absorptionskroppen i blöjan enligt uppfinningen.

I figur 6 visas en utföringsform av blöjan enligt uppfinningen med punktförbind- ningar.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen I figur 1 visas en konventionell blöja (1) och i figur 2 och 3 visas tvärsnitt av två konventionella blöjor (1). De är utrustade med ett vätskegenomsläppligt ytskikt (2) som är riktat mot bäraren, och ett vätskeogenomsläppligt baksidesskikt (3) som är riktat från användaren. Emellan dessa skikt finns en absorptionskropp (4). Absorp- tionskroppen har en översida (14), en undersida (15), två longitudinellt löpande si- dor (10, 11) och två. lateralt löpande sidor (12, 13). Vidare är blöjoma utrustade med barriärflikar (5) som löper i longitudinell riktning längs sidokantema på. den absor- berande kärnan, och vilka är riktade mot bäraren, för att förhindra vätskeläckage.

Dessutom är blöj orna försedda med benelastik (6), vilka löper i longitudinell rikt- ning längs blöjans utsida. Barriärflikarna kan exempelvis, som i figur 2, sträcka sig ut till benelastiken, eller, som i figur 3, svetsas eller limmas på ytskiktet. I detta fall sträcker sig ytskiktet ut till benelastiken. Ytskiktet och baksidesskiktet fästs till var- ann längs sidan av absorptionskroppen, för att förhindra läckage i den riktningen, och för att absorptionskroppen ska hållas kvar i sitt läge.

I figur 4 visas en blöja enligt uppfinningen. Denna skiljer sig från de i figur 1, 2 och 3 beskrivna blöjoma genom att ytskiktet (2) även sträcker sig ned längs absorptions- kroppens (4) sidor och, som i denna utföringsform, även täcker baksidan av absorp- tionskroppen. Barriärfliken (5) sträcker sig ut till benelastiken. Ytskiktet och baksi- desskiktet är fästa till varann på baksidan av absorptionskroppen. Härigenom kan avgiven urin (figur S) fördela sig runt i stort sett hela absorptionskroppen, vilket vissa 10 15 20 mfw aaaa uu n. 519 1136 ökar vätskesamlingsvolymen samt ökar den yta genom vilken vätskan kan släppas in i absorptionskroppen.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet (2) är tillverkat av ett mjukt hudvänligt material.

Det kan till exempel vara tillverkat av ett nonwoven-material, med en mjuk och slät yta, såsom till exempel ett spun-bond av polypropylenfibrer. För att kunna hålla ytan som är närmast bärarens hud torr, kan ett hydrofobiskt non-woven material använ- das, vilket är försett med hål, på ett sådant sätt att öppningar bildas i materialet, och där öppningama är större än hålighetema mellan fibrema i materialet. På detta sätt kan vätska gå genom öppningarna i ytskiktet till den underliggande absorptions- kroppen. Andra exempel på material i ytskiktet kan till exempel vara plastfilmer för- sedda med hål, såsom en polyetenfilm försedd med hål. Alla material som används för ytskikt i absorberande alster kan användas för ytskiktet i föreliggande uppfin- ning, och de ovan nämnda materialen ges enbart som exempel.

Baksidesskiktet (3) kan bestå av ett vätskeimpenneabelt och elastiskt material, före- trädesvis en tunn plastfilm av PE, PP eller en polyester, men kan även bestå av ett laminat av ett vätskepermeabelt material, såsom en nonwoven, och ett vätskeimper- meabelt material. Alla material som används för baksidesmaterial är tänkbara. Bak- sidesskiktet kan fördelaktigt vara lufigenomsläppligt.

Ytskiktet kan förbindas med baksidesskiktet och till den absorberande kärnan med, till exempel, lim eller med någon slags termisk förbindning, en eller flera svetsfogar, en eller flera hook-loop-förbindningar, eller på något annat sätt som på ett bra vis förbinder ytskiktet med baksidesskiktet. Denna förbindning kan utföras så att yt- skiktet förankras till hela baksidesskiktet, eller så att endast fram- och bakdelen eller fram- och bakkanten, exempelvis i höjd med absorptionskroppens lateralt löpande sidor (12, 13), förankras till baksidesskiktet, eller att ytskiktet förankras genom punktvis förbindning till baksidesskiktet, eller genom att ytskiktet förankras till bak- sidesskiktet genom en longitudinellt löpande förbindning i mitten av baksidesskik- lßzs; 10 15 20 “Wim c u u u av | ø ~ | en 519 146 6 tet, eller på något annat sätt som tillhandahåller en tillräckligt bra förbindning för att uppfylla uppfinningens ändamål.

Vidare, som beskrivet i figur 6, kan ytskiktet fästas till baksidesskiktet med punktvi- sa fórbindningar (8). Antalet punktförbindningar (8) kan vara från endast en punkt- förbindning upp till ett stort antal. Exempelvis kan en punktförbindning i fram- och en i bakkanten av ytskiktet användas, eller en punktfórbindning på vardera sidan om absorptionskroppen, eller en kombination av dessa varianter. Dessutom kan ett stort antal punktfórbindningar samtidigt användas, exempelvis i någon forrn av mönster.

Många andra varianter är full möjliga så länge som de ger en tillräckligt god fór- bindning mellan ytskiktet och baksidesskiktet.

I ännu en utfóringsforrn kan ett s k flergångschassi användas. Enligt denna utfö- ringsfonn fyller sj älva chassit baksidesskiktets funktion och är även beskaffat på ett sådant sätt att det kan återanvändas. Barriärflikama kan eventuellt vara fästa till yt- skiktet enligt denna utföringsform. Absorptionskroppen med det omkringliggande ytskiktet fästes till chassit vid användning och kan sedan bytas ut mot en ny absorp- tionskropp/ytskikt efter användning. Fastsättningen av ytskiktet till baksidesskiktet är lämpligen utformad på ett sådant sätt att ytskiktet och absorptionskroppen enkelt kan tas loss från baksidesskiktet och enkelt sättas dit, samt att ytskiktet med absorp- tionskroppen ändå är tillräckligt stabilt fäst vid chassit. I en variant av denna utfö- ringsfonn utgörs fastsättningen av ytskiktet till baksidesskiktet av en hook-loop- förbindning, men även andra förbindningar kan användas.

Absorptionskroppen eller käman (4) bildas företrädesvis av ett eller flera skikt av cellulosafibrer, såsom cellulosafluffrnassa. Andra material som kan användas är till exempel absorberande nonwoven-material, skummaterial, syntetiska fiberrnaterial eller torv. Utöver cellulosafibrer eller andra absorberande material kan absorptions- kroppen även innefatta superabsorberande material, så kallade SAP (superabsorbe- rande polymerer), dvs material i formen av fibrer, partiklar, granula, film eller lik- isla» 1o_ 15 20 iso o u . « n n nu 519 146 7 nande, vilka har förmågan att absorbera vätska flera gånger sin egen vikt. Det su- perabsorberande materialet binder vätskan och bildar en vätskeinnehållande gel.

Dessutom kan absorptionskroppen innefatta bindemedel, forrnstabiliserande kom- ponenter och liknande. Ytterligare absorberande skikt, vilka därigenom förbättrar absorptionsegenskaperna kan också användas, såsom olika slags vätskespridande materialskikt och inlägg, så kallade vaddar. Absorptionskroppen kan behandlas ke- miskt eller fysikaliskt för att förändra absorptionsegenskapema. Till exempel är det möjligt att tillhandahålla ett absorberande skikt med komprimeringar, för att kon- trollera vätskeflödet i absorptionskroppen. Det är också möjligt att innesluta det ab- sorberande skiktet eller skikten i ett hölje av, till exempel, tissue-material. Dessutom kan absorptionskroppen vara timglasformad eller kan också ha raka sidokanter så att kärnan är väsentligen rektangulär.

Dessutom kan absorptionskroppen enligt föreliggande uppfinning vara utformad på ett sådant sätt att den har ett förbättrat vätskeinsläpp i de delar av kroppen som vet- ter mot sidan och underdelen av absorptionskroppen. Vätskeinsläppet kan exempel- vis förbättras genom att olika typer av vätmedel eller behandlingar används, anting- en för kärnan eller ytmaterialet. Till exempel kan ett hydrofobt ytmaterial som po- lypropen behandlas med vätmedel så att det får en hydrofil yta. Det är också möjligt att använda hydroñla material som viscose-rayon eller tissue i delar av kärnan eller till ytmaterial. På detta sätt anpassas kärnans absorptionskapacitet till utformningen av ytskiktet.

Huvudsyftet med barriärflikama (5) är att förhindra vätskeläckage från det absorbe- rande alstret. Därför är det viktigt att de har en god passning till bäraren av blöj an.

Barriärflikarna har en närliggande kant, vilken är nära absorptionskroppen, och en fri bortre kant, vilken ligger mot användarens kropp, vilken också inkluderar det elastiska medlet. Företrädesvis sträcker sig barriärflikarna längs hela absorptions- kroppens längd, men det kan i vissa fall vara onödigt, så länge som de tillhandahål- ler ett säkert skydd mot läckage. Höjden av barriärflikarna är företrädesvis 10-50 -Ylurr l0_ 15 20 o u - s o | ao 519 'L46 mm, och såväl den närliggande kanten som den bortre kanten kan förbindas till yt- skiktet i de främre och bakre ändarna av alstret.

Barriärflikarna hålls stående med det elastiska medlet, vilket företrädesvis löper längs den bortre änden inuti fliken. Detta elastiska medel kan vara av vilket slag som helst som är konventionellt i ornrådet, vilket passar i fliken, och vilket reser barriärfliken över ytan av den absorberande kärnan och även gör att den absorbe- rande produkten passar bäraren. Det elastiska medlet kan till exempel innefatta elastiska gummiband.

Benelastiken (6) kan till exempel utgöras av en eller flera elastiska trådar eller band, som företrädesvis ligger mellan baksidesskiktet och barriärflikens material längs si- doma av blöjan, åtminstone i den mittersta delen av blöjan i longitudinell riktning, och vara fäst till baksidesskiktet och/eller barriärfliken i sträckt tillstånd.

Dessutom är det absorberande alstret försett med ett fastsättningssystem, vilket är avsett att förbinda de främre och bakre delarna till varann vid användning, för att hålla alstret på plats på ett tillförlitligt och komfortabel sätt. Exempelvis kan fast- sättningssystemet vara av hook-loop-typ. Alstret kan även vara av byx-blöjetyp, i vilket fall den inte är utrustad med ett konventionellt fastsättningssystem.

Ytterligare modifieringar av ovanstående utföringsforrner kan givetvis också tänkas, vilka modifieringar också skall förstås som innefattade av uppfinningens skyddsom- fång.

Claims (7)

«»,xa Éfí 25 10 15 20 519 146 9 Patentkrav:

1. Absorberande alster (1), såsom en blöja, ett inkontinensskydd eller liknande, in- nefattande ett vätskegenomsläppligt ytskikt (2), ett vätskeogenomsläppligt bak- sidesskikt (3) riktat från bäraren vid användning, en absorptionskropp (4), place- rad mellan bäraren och baksidesskiktet, vilken absorptionskropp har en översida (14), riktad mot bäraren vid användning, en undersida (15), riktad från bäraren vid användning, två longitudinellt löpande sidor (10, ll) och två lateralt löpande sidor (12, 13), varvid alstret vidare innefattar två longitudinellt löpande barriär- flikar (5) vid de longitudinellt löpande sidorna av absorptionskroppen, och att yt- skiktet täcker översidan av absorptionskroppen, kännetecknat av att ytskiktet utöver översidan av absorptionskroppen även täcker åtminstone de longitudinellt löpande sidorna av absorptionskroppen och en del av undersidan av absorptions- kroppen, att ytskiktet har åtminstone en törbindning till baksidesskiktet på un- dersidan av absorptionskroppen, och att barriärflikama är förbundna med baksi- desskiktet vid de longitudinellt löpande sidoma av absorptionskroppen.

2. . Absorberande alster enligt krav 1, varvid ytskiktet (2) täcker hela undersidan av absorptionskroppen (4).

3. . Absorberande alster enligt något av krav 1 eller 2, varvid förbindningen mellan ytskiktet (2) och baksidesskiktet (3) är utformad på ett sådant sätt att väsentligen hela den del av ytskiktet som täcker undersidan av absorptionskroppen är fäst till baksidesskiktet.

4. . Absorberande alster enligt något av krav 1 eller 2, varvid ytskiktet är fäst till baksidesskiktet vid de lateralt löpande sidoma (12, 13) av absorptionskroppen.

5. . Absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid förbindningen mel- lan ytskiktet och baksidesskiktet utgörs av minst en longitudinellt, lateralt och/eller diagonalt löpande förbindning.

6. . Absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid förbindningen mel- lan ytskiktet och baksidesskiktet utgörs av minst en punktförbindning (8).

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, _varvid fórbindningen mel- lan ytskiktet och baksidesskiktet utgörs av minst en limfog, minst en svetsfog och/eller minst en hook-loop-förbindning. *|»v| 519 146 10