SE521210C2 - Fasthållningsanordning för fasthållning av absorberande alster samt absorberande alster - Google Patents

Description

15 20 25 30 521210 2 Beskrivning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att avhjälpa ovan nämnda problem och att konstruera ett absorberande alster som sitter stabilt kring användaren.

Ett absorberande alster enligt föreliggande uppfinning har en huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning och uppvisar två i längdriktningen löpande sidokanter, en i tvärriktningen löpande främre ändkant, en i tvärriktningen löpande bakre ändkant, samt ett framparti, ett bakparti och ett mellanliggande grenparti. Alstret innefattar ett undre vätskeogenomträngligt baksidesskikt vänt bort från användaren, ett övre vätskegenomsläppligt ytskikt vänt mot användaren och en mellan de båda skikten anordnad absorptionskropp. Absorptionskroppen är utsträckt i längdriktningen och utgör tillsammans med de direkt omkringliggande delarna av baksides- och ytskikten ett i längdriktningen löpande centralt parti. På ömse sidor om det centrala partiet uppvisar alstret vid fram- och bakpartierna främre och bakre sidopartier, vilka företrädesvis är elastiska för att erbjuda en god komfort och en god passform kring användaren. Om det absorberande alstret är en så kallad bältesprodukt kan sidopartierna också utgöras av bälten som håller fast alstret kring användaren. Det är också möjligt att utforma alstret med både sidopartier och bälten.

Det absorberande alstrets vätskeogenomträngliga baksidesskikt kan exempelvis utgöras av en tunn film av polyeten (PE), polypropen (PP) eller något annat lämpligt material, ett hydrofoberat nonwovenskikt eller av ett larninat av en tunn film och ett nonwovenmaterial. Den här typen av laminat används ofta för att få en mjuk och textilliknande utsida på baksidesskiktet. För att åstadkomma ett mer luftigt och behagligt alster är det också möjligt att använda sig av andningsbara baksidesskikt som hindrar vätska att tränga ut från det absorberande alstret men som medger att fukt kan ventileras ut. De här andningsbara baksidesskíkten kan utgöras av enkla materialskikt eller av 10 15 20 25 30 5 2 1 2 1 o 3 laminat av till exempel blåsta eller gjutna polyetenfilmer som laminerats med till exempel ett nonwovenskikt av spunbond eller spunbond-meltblown- spunbond (SMS).

Det vätskegenornsläppliga ytskíktet är företrädesvis framställt av ett material som uppvisar egenskaper som torrhet och mjukhet vid användning av det absorberande alstret, eftersom det här skiktet ligger an mot användarens kropp.

Det är önskvärt att skiktet har en mjuk och textilliknande yta som förblir torr även vid upprepade vätningar. Ytskiktet kan exempelvis utgöras av ett nonwovenmaterial med en mjuk och len yta som till exempel ett spunbond av polypropenfibrer. För att hålla ytan närmast användarens hud torr kan ett hydrofobt nonwovenmaterial användas, som är hålgjort så att öppningar skapas i materialet som är större än hålrummen mellan fibrerna i materialet. På så sätt kan vätska ledas ned genom de hålgjorda öppningarna i ytskíktet ned till den underliggande absorptionskroppen. Andra exempel på material i ytskíktet kan till exempel vara hålgjorda plastfilmer som exempelvis hålgjord polyetenfilm. Ytskiktet kan vara sammanbundet med det underliggande baksidesskiktet och med absorptionskroppen med exempelvis lim eller genom någon form av termisk sammanbindning.

Absorptionskroppen är vanligen uppbyggd av ett eller flera skikt av cellulosafiber, exempelvis cellulosafluffmassa. Andra material som kan användas är till exempel absorberande nonwovenmaterial, skummaterial, syntetiska fibermaterial eller torv. Förutom cellulosafibrer eller andra absorberande material kan absorptionskroppen också innehålla superabsorberande material, så kallad SAP (super absorbent polymers), det vill säga material i form av fibrer, partiklar, granulat, film eller liknande vilket har förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egen vikt. Det superabsorberande materialet binder vätskan och bildar en vätskehaltig gel. Vidare kan absorptionskroppen innefatta bindemedel, formstabiliserande komponenter eller liknande. Ytterligare 10 15 20 25 30 1321210 4 absorptionsskikt som förbättrar absorptionsegenskaperna kan även användas, som olika typer av vätskespridande materialskikt eller inlägg, så kallade vaddar. Absorptionskroppen kan behandlas kemiskt eller fysikaliskt för att förändra absorptionsegenskaperna. Det är till exempel möjligt att förse ett vätskeflödet i absorptionsskikt med komprimeringar för att styra absorptionskroppen. Det är också möjligt att innesluta det absorberande skíktet eller de absorberande skikten i ett hölje av till exempel tissuematerial.

Absorptionskroppen har vanligen en i längdriktningen utsträckt form och kan till exempel vara väsentligen rektangulär, T-formad eller timglasformad. I en T- formad absorptionskropp är den tvärgående delen avsedd att vid användning vara vänd mot det absorberande alstrets framparti så att den vid användning ligger i området kring användarens buk. En timglasformad absorptionskropp är bredare i fram- och bakpartierna än i grenpartiet för att erbjuda en effektiv vätskeupptagning samtidigt som utformningen underlättar att alstret formar sig och sluter tätt kring användaren.

De delar på ömse sidor om det centrala partiet som sträcker sig utanför absorptionskroppen och mellan det bakre och det främre sidopartiet är företrädesvis försedda med ett eller flera elastiska organ åtminstone i den del av det absorberande alstret som bildar grenparti vid användning. De elastiska organen fungerar som benelastik och har som uppgift att förhindra att vätska och avföring läcker ut genom de längsgående kanterna och bildar på så sätt yttre vätskebarriärer. De elastiska organen kan bestå av en eller flera elastiktrådar som i sträckt tillstånd appliceras mellan baksidesskiktet och ytskíktet eller mellan baksidesskiktet och ett separat skikt utanför ytskíktet i tvärriktningen. Det separata skíktet kan utgöras av en remsa som sträcker sig utmed absorptionskroppen och de längsgående kanterna. Alternativt kan elastiken anbringas mellan skikten i osträckt tillstånd och istället är då de båda skikten sträckta vid appliceringen. Det är också möjligt att anbringa elastiken på utsidan av baksidesskiktet eller på insidan av ytskíktet. = _N- 10 15 20 25 30 "521 210 5 För att ytterligare förhindra att vätska eller avföring läcker ut kan det absorberande alstret på den sida som är vänd mot användaren också vara försett med inre vätskebarriärer som är fastsatta i anslutning till de längsgående kanterna innanför de yttre barriärerna. De inre barriärerna är företrädesvis tillverkade av ett väsentligen vätskeogenomträngligt material som till exempel ett hydrofobt nonwoven eller en plastfilm och är utformade som en längsgående bana med en första kant som är förbunden med det absorberande alstret och en andra fri kant som är avsedd att ligga an mot användaren vid användning av det absorberande alstret. Den andra kanten är försedd med ett eller flera elastiska element, företrädesvis en elastisk tråd, som i sammandraget tillstånd drar ihop den fria kanten så att en upprättstående barriär bildas. Den inre barriären kan utformas som en remsa av ett enkelt skikt där den fria kanten är nedvikt för att omsluta det elastiska elementet för att förhindra direkt anliggning av den elastiska tråden mot användaren. Alternativt kan barriären utformas av två sammanfogade skikt med den elastiska tråden fastsatt vid den fria ändens kant mellan de båda skikten. Här kan barriärens inre skikt utgöras av en förlängning av ytskiktet och det yttre skiktet av ett väsentligen vätskeogenomträngligt material, eller så kan barriärens inre och yttre skikt utgöras av en och samma materialremsa som är vikt kring den elastiska tråden.

Alstrets bakre och/ eller frärnre partier kan också vara försedda med så kallad midjeelastik som utgörs av elastiska organ anordnade längs de främre och/ eller bakre ändkanterna för att ge alstret en mjuk och följsam omslutning kring användarens midja. De elastiska organen är lämpligen fastsatta mellan baksidesskiktet och ytskiktet med lim eller genom svetsning, till exempel ultraljudssvetsning. De elastiska organen kan bestå av en eller flera elastiktrådar som i sträckt tillstånd appliceras mellan skikten och på så sätt bildar midjeelastik. Alternativt kan elastiken anbringas mellan skikten i osträckt tillstånd och istället är då de båda skikten sträckta vid appliceringen. En annan vanlig variant av elastik som är lämplig är elastiska skummaterial bestående av 10 15 20 25 30 52.1 210 6 en tunn rernsa av till exempel polymetanskum som på samma sätt som elastiktrådarna kan anbringas mellan de båda skikten. Det är givetvis också möjligt att placera de elastiska organen för midjeelastiken på utsidan av baksidesskiktet eller på insidan av ytskiktet.

Till det absorberande alstrets främre eller bakre sidopartier är åtminstone en mjuk och oelastisk fastsättningsflik för fasthållning av det absorberande alstret kring en användare anordnad. Fastsättningsfliken är avsedd att förbinda det absorberande alstrets bakre och främre partier med varandra genom att ett på fastsättningsfliken anordnat fastsättningsorgan kan fästa mot en på alstrets fram- eller bakparti anordnad mottagningsdel för fastsättningsorganet.

Företrädesvis är alstret försett med två fastsättningsflikar anordnade vid de bakre sidopartierna, en fastsättningsflik på varje bakre sidoparti, samt en mottagningsdel vid alstrets framparti.

För att fastsättningsflikarna inte skall förorsaka hudirritationer eller skavsår på användaren är de tillverkade av ett mycket mjukt och oelastiskt material, som till exempel ett enkelt nonwovenskikt, ett larninat eller något annat lämpligt material. Fastsättningsflikarna fungerar också som bärare för fastsättrringsorganen. Att materialet är mycket mjukt innebär att det har en böjstyvet, en så kallad ”Gurley-stiffness” som inte överstiger 100 mg, företrädesvis 75 mg.

En lämplig metod för mätning av Gurley-stiffness beskrivs i TAPPI standard test T 543 om-94 (Bending resistance of paper (Gurley-type stiffness tester)).

Mätningar görs i en så kallad ”Gurley-type tester" och styvheten hos en mängd olika material kan testas genom metoden. Styvheten mäts i enheten rnilligram (mg) eller i den identiska enheten ”Gurley units”. Metoden går ut på att den kraft som krävs för att böja en provbit mäts i enlighet med testet. 10 15 20 25 30 521 210 7 Att materialet är oelastiskt innebär att möjligheten att sträcka ut materialet är begränsat. Ett material som i sammanhanget benämns som oelastiskt uppvisar inte en elasticitet i så hög grad att det kan sträckas ut till mer än 25 % av sin osträckta, relaxerade längd, det vill säga att det inte är möjligt att sträcka ut till en längd som är 1,25 gånger den osträckta längden utan att materialet förstörs eller går av helt.

Fastsättningsorganet kan utgöras av en tejpflik, en han- eller hondel av ett kardborrband (eng. hook and loop) eller någon annan form av mekaniskt fastsättningsorgan som till exempel tryckknappar eller liknande.

Fastsättrtingsorganet är fastsatt på fastsättningsfliken exempelvis med lim, tejp, genom termisk förbindning eller med något annat lämpligt fastsättningsmedel på den del av fastsättningsfliken som är vänd från alstrets sidopartier och på den sida av fastsättningsfliken som är vänd mot mottagningsdelen vid användning av alstret.

Mottagningsdelen för fastsättningsfliken utformas lämpligen som en remsa av ett mottagarrnaterial som sträcker sig huvudsakligen parallellt med den främre ändkanten. Mottagarmaterialet kan i så fall utformas av en plastremsa som lämpar sig för mottagning av en adhesiv tejpflik eller en hon- eller handel av ett kardborrband eller någon annan form av mottagardel för ett mekaniskt fastsättningsorgan. Den amerikanska patentskriften US 5,024,672 A beskriver ett absorberande alster med adhesiva tejpflikar. Alternativt kan mottagningsdelen utgöras av två eller flera delar för mottagning av fastsättningsorganet som till exempel två eller flera remsor anordnade bredvid varandra antingen i tvärriktningen eller i längdriktningen. Används tryckknappar som fastsättningsorgan kan mottagningsdelen utgöras av en eller flera mottagande tryckknappar.

Fastsättriingsflikarna är förbundna med sidopartierna av det absorberande alstret i förbindningsornråden som företrädesvis är placerade i de områden av 10 15 20 25 30 521 210 8 sidopartierna som ligger vid den i längdriktningen löpande sidokanten av sidopartierna. Förbindningsornrådena utgörs av den del av fastsättningsfliken samt den del av sidopartiet som sitter ihop med varandra. Förbindningen kan åstadkommas med exempelvis lim, tejp, värmeförsegling eller svetsning i förbindningsområdet där själva förbindningen kan utformas genom förbindning i diskreta punkter, linjer eller kontinuerliga ytområden.

Företrädesvis är den kant av förbindningsområdet som ligger närmast den i längdriktningen löpande sidokanten av sidopartiet parallell med, eller i huvudsak parallell med, sidopartiets sidokant. Det är också möjligt att låta förbindningsornrådets kant och sidopartiets sidokant sammanfalla. Givetvis kan förbindningsområdets kant utformas så att den inte är parallell med sidopartiets sidokant eller utformas så att kanten har en bågformad eller vågformad linje.

Fastsättningsflikarna kan vara fastsatta på det absorberande alstrets baksidesskikt, ytskikt, mellan baksidesskiktet och ytskiktet eller vara utformade så att flikarna vid förbindningsorrirådet är fastsatta så att en del av fliken ligger på utsidan av baksidesskiktet och en annan del av fliken på insidan av alstret det vill säga på den sida av ytskiktets sida som är vänd mot användaren. En annan möjlig utformning är att förse fastsättningsfliken med ett tejpskikt vid den del av fliken som vid applicering av fliken på alstret utgör förbindningsorrtrådet.

Den bredd av fastsättningsfliken i tvärriktningen som sträcker sig från den kant av förbindningsområdet som i tvärriktningen är närmast fastsättningsflikens fastsättningsorgan till den del av fastsättningsorganet som är närmast fastsättningsflikens infästning definieras som fastsättningsflikens utstick, U.

Utsticket, U, har tillsammans med fastsättningsflikens höjd, H, längs utsticket betydelse för hur stabil själva fastsättningen av det absorberande alstret kring användaren skall bli. Fastsättningsflikens höjd kan beskrivas som den utsträckning längs utsticket som fastsättningsfliken har i en riktning som är 10 15 20 25 30 '521 210 9 vinkelrät mot eller i huvudsak vinkelrät mot utsticket, U, och sammanfaller med eller i huvudsak sammanfaller med alstrets längdriktning. Höjden kan variera utefter utsticket beroende på vilken utformning av fastsättningsfliken som är önskvärd. Eftersom fastsättningsflikens höjd inte behöver vara konstant längs fastsättningsflikens bredd är det fastsättningsflikens minsta höjd, H, längs utsticket som är av störst vikt för stabiliteten.

För att det absorberande alstret skall ha en tillräcklig stabilitet kring användaren så att alstret inte får en tendens att vrida sig eller glappa kring midjan bör fastsättningsflíken utformas så att en god stabilitet uppnås. För att erhålla en god stabilitet hos fastsättningsfliken vid den typ av mjuka och oelastiska fastsättningsflikar som är föremål för föreliggande uppfinning skall förhållandet mellan fastsättningsflikens minsta höjd, H, längs utsticket och utstick, U, för att tillräcklig stabilitet hos fliken skall uppnås åtminstone vara sådant att den minsta höjden, H, längs utsticket i förhållande till utsticket, U, är större än ett visst värde. Här har försök visat att tillräcklig stabilitet uppnås då förhållandet H/ U har ett värde sådant att H/U>2. För att uppnå en ännu högre stabilitet kan man företrädesvis välja H/U>2,5 eller mer företrädesvis H / U>3.

Vid applicering av det absorberande alstret på en användare så placeras det absorberande alstret mellan benen på användaren i användarens grenparti.

Därefter försluter man alstret kring användaren genom att de bakre sidopartierna sträcks kring användarens midja så att fastsättningsflikens fastsättningsorgan kan appliceras mot mottagardelen på alstrets främre del för fasthållning av alstret på användaren.

Kort beskrivning av figurer Uppfinningen skall i det följande beskrivas mer ingående med hänvisning till de utföringsexempel som visas på ritningarna. 10 15 20 25 30 521 210 10 Figur 1 visar en planvy av en blöja enligt uppfinningen.

Figur 2 visar en snittvy längs linjen II-II i figur 1.

Figurerna 3a-3c visar snittvyer längs linjen III-III i figur 1.

Figur 4 visar en första utföringsform av en fastsättningsflik.

Figur 5 visar en andra utföringsform av en fastsättningsflik.

Figur 6 visar en tredje utföringsform av en fastsättningsflik.

Beskrivning av utföringsfonner Den i figur 1 och i figur 2 visade blöjan har en huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning och uppvisar två i längdriktningen löpande sidokanter 21, en i tvärriktningen löpande främre ändkant 22, en i tvärriktningen löpande bakre ändkant 23, samt ett framparti 24, ett bakparti 26 och ett mellanliggande grenparti 25. Blöjan innefattar ett undre vätskeogenomträngligt baksidesskikt 27 vänt bort från användaren, ett övre vätskegenornsläppligt ytskikt 28 vänt mot användaren och en mellan de båda skikten anordnad absorptionskropp 29. Absorptionskroppen är utsträckt i längdriktningen och utgör tillsammans med de direkt omkringliggande delarna av baksides- och ytskikten ett i längdriktningen löpande centralt parti 30. På ömse sidor om det centrala partiet 30 uppvisar blöjan vid fram- och bakpartiet främre sidopartier 31 och bakre sidopartier 32. Absorptionskroppen 29 har en i längdriktningen utsträckt form och är väsentligen timglasformad.

Baksidesskiktet 27 sträcker sig utmed hela den sidan av blöjan som är vänd från användaren vid användningen. Ytskiktet 28 sträcker sig längs det centrala partiet 30 och täcker väsentligen absorptionskroppen 29. På ömse sidor om ytskiktet 28 i tvärriktningen på den sida av blöjan som är vänd mot användaren sträcker sig sidoskikt 33, vilka kan ses som en förlängning av ytskiktet.

Sidoskikten 33 är företrädesvis väsentligen vätskeogenomträngliga och i området utanför absorptionskroppen 29 är baksidesskiktet 27 och de vätskeogenomträngliga sidoskikten 33 förbundna med varandra med exempelvis lim eller genom termisk förbindning. I grenpartiet 25 är elastiska 10 15 20 25 30 52,1 210 11 organ 34 anordnade mellan baksidesskiktet 27 och sidoskikten 33 på båda sidor om absorptionskroppen 29. De elastiska organen 34 fungerar som benelastik och har som uppgift att förhindra att vätska och avföring läcker ut genom de i längdriktningen löpande sidokanterna 21 och bildar på så sätt tillsammans med omgivande skikt yttre vätskebarriärer 36. De elastiska organen består av en eller flera elastiktrådar som i sträckt tillstånd har applicerats på blöjan.

Sidoskikten 33 är 28 med ultraljudssvetsning i områden 35 som sträcker sig längs blöjan i förbundna med ytskiktet exempelvis längdriktningen.

För att ytterligare förhindra att vätska eller avföring läcker ut är blöjan på den sida som är vänd mot användaren också försedd med inre vätskebarriärer 37, vilka utgörs av en förlängning av sidoskikten 33 och sträcker sig bortom förbindningarna 35 som förbinder sidoskikten 33 med ytskiktet 28. I blöjans fram- och bakpartier är de inre vätskebarriärerna 37 nedvikta och fastsatta mot ytskiktet 28. I grenpartiet 25 har de inre vätskebarriärerna 37 en första del 38 som är förbunden med ytskiktet 28 genom förbindningarna 35 mellan ytskiktet och sidopartierna och en andra fri kant 39 som är avsedd att ligga an mot användaren vid användningen. Den andra fria kanten 39 är försedd med en elastisk tråd 40, som i sammandraget tillstånd drar ihop den fria kanten 39 så att en upprättstående barriär bildas i grenpartiet. Den inre barriären 37 är utformad av en del av sidoskikten 33 där den fria kanten 39 är nedvikt för att ornsluta den elastiska tråden 40 så att en direkt anliggning av den elastiska tråden mot användaren förhindras. Istället för att ha separata sidoskikt är det också möjligt att bilda dessa av förlängningar av ytskiktet eller baksidesskiktet.

Blöjans bakre och/ eller främre partier kan också vara försedda med så kallad midjeelastik som utgörs av elastiska organ anordnade längs de främre och/ eller bakre ändkanterna för att ge blöjan en mjuk och följsam omslutning kring användarens midja. I det här utföringsexemplet är endast bakpartiet 26 försett med rnidjeelastik 41 i form av en tunn remsa av ett elastiskt skummaterial som 10 15 20 25 30 521 210 12 är fastsatt med lim mellan baksidesskiktet och ytskiktet. Midjeelastiken 41 appliceras i sträckt tillsånd mellan skikten för att åstadkomma en sammanhållande kraft som sträcker alstret kring användarens midja.

Till de bakre sidopartierna 32 är två mjuka och oelastiska fastsättningsflikar 1 för fasthållning av blöjan kring en användare anordnade, en flik på varje sidoparti. Fastsättningsflikarna förbinder de bakre och främre partierna med varandra genom att på fastsättningsfliken anordnade fastsättningsorgan 2 kan fästa mot en på blöjans framparti anordnad mottagningsdel 3 för fastsättningsorganen 2. Fastsättningsflikarna 1 är utformade av ett mycket mjukt och oelastiskt material, exempelvis av ett enkelt nonwovenskíkt eller ett larninat.

Fastsättningsorganet 2 utgörs företrädesvis av en handel av ett kardborrband och är fastsatt på fastsättningsfliken med exempelvis lim på den del av fastsättningsfliken som är vänd från sidopartierna och på den sida av fastsättningsfliken som är vänd mot mottagningsdelen 3 vid användning av blöjan. För att en god stabilitet skall erhållas vid fasthållníngen av alstret på användaren har fastsättningsorganet 2 lämpligen en utsträckning i längdriktningen som överensstämmer med fastsättningsflikens höjd i längdriktningen. Om fastsättningsflikens höjd i längdriktningen varierar bör fastsättningsorganets 2 utsträckning i längdriktningen åtminstone vara lika stor som fastsättningsflikens minsta höjd i nämnda riktning.

Mottagningsdelen 3 för fastsättningsfliken 1 består av en remsa av ett mottagarmateríal avpassat för fastsättningsorganet och sträcker sig huvudsakligen parallellt med den främre ändkanten 22 på den sida av blöjan som är vänd från användaren vid användningen, det vill säga på utsidan av baksidesskiktet 27. Mottagarmaterialet består i föreliggande utföringsexempel av en hondel av ett kardborrband och är lämpligen utformat så att dess utsträckning i längdriktningen överensstämmer med fastsättningsorganets. 10 15 20 25 30 521210 13 Vid applicering av blöjan på en användare så placeras den mellan benen på användaren i användarens grenparti. Därefter försluter man blöjan kring användaren genom att de bakre sidopartierna 32 får överlappa de främre sidopartierna 31 genom att de främre sidopartierna sträcks kring användarens midja så att fastsättningsflikens 1 fastsättningsorgan 2 kan appliceras mot mottagardelen 3 för fasthållning av blöjan.

För att fastsättningsflikarna 1 enkelt skall kunna lossas från mottagardelen 3 sträcker sig en del av flikarna 1 ut bortom fastsättningsorganen 2 och bildar greppflikar la, vilka gör att det blir lätt att greppa tag i fliken 1. I figurerna visas greppflikar med raka kanter men det är möjligt att variera greppflikarnas la utformning så att de är avrundade eller har någon annan form.

Fastsätmingsflikarna 1 är förbundna med de bakre sidopartierna 32 i förbindningsområden 4 vilka är placerade i de områden av sidopartierna som ligger vid den i längdriktningen löpande sidokanten 21 av sidopartierna 32.

Förbindningsområdena utgörs av den del av fastsättningsfliken 1 samt den del av sidopartiet 32 som är förbundna med varandra. Företrädesvis är den kant av förbindningsområdena som ligger närmast de i längdriktningen löpande sidokanterna 21 av sidopartierna 32 parallell eller i huvudsak parallell med sidopartiets sídokant. Det är också möjligt att låta förbindningsområdets kant och sidopartiets sidokant sammanfalla.

Enligt en föredragen utföringsform är fastsättningsflikarna 1 försedda med ett tejpskikt 6 vid den del av flikarna som vid applicering av flikarna på alstret utgör förbindningsområdet 4, se figur 3a. Den yta av tejpskiktet 6 som är vänd mot fastsättningsflikarna 1 har ett område närmast flikarnas kant mot sidopartiet som är försett med ett första limskikt 7 för fastsättning av tejpskiktet 6 på flikarna 1 och ett olimmat område 8 vid den del av tejpskiktet som är vänt mot flikarnas fastsättningsorgan. Hela den yta av tejpskiktet 6 som är vänt från 10 15 20 25 30 521 210 14 flikarna och således utgör den yta som skall fästa flikarna på blöjan är försedd med ett andra limskikt 9. Det är lämpligt att vid applicering av fliken på blöjan utgå från flikar där tejpskiktet 6 redan är fastsatt på flikarna genom det första limskiktet 7 och sedan applicera flikarna på blöjan så att den yta av det andra limskiktet 9 som i huvudsak motsvarar ytan av det första limskiktet 7 fästs på baksidesskiktet 27 vid de bakre sidopartierna 32. De i längdriktningen löpande sidokanterna 21 av de bakre sidopartierna 32 bör överensstämma med eller i huvudsak överensstämma med den linje som avgränsar tejpskiktets 6 första limskikt 7 och det olimmade området 8 så att fastsättningsflikarna kan vikas runt de bakre sidopartiernas sidokant så att den del av det andra limskiktet 9 som inte fäster mot baksidesskiktet 27 kan fästa mot sidoskikten 33, se figur 3b.

Pâ så sätt erhålls en stabil infästning av fastsättningsfliken som samtidigt är lämplig ur tillverkningssynpunkt. Eftersom fliken är vikt in mot alstrets sidoskikt 33 är den inte heller i vägen vid ihopvikning och paketering av blöjan.

Vid användning av alstret viks tabben ut innan fastsättningsorganet förbinds med mottagningsdelen, se figur 3c.

För att en tillräckligt god stabilitet skall erhållas för den typ av mjuka och oelastiska fastsättningsflikar som är föremål för föreliggande uppfinning skall förhållandet mellan fastsättningsflikens minsta höjd, H, längs utsticket och utsticket, U, åtminstone vara sådant att H/U>2, som tidigare beskrivits. För att uppnå en ännu högre stabilitet kan man företrädesvis välja H/U>2,5 eller mer företrädesvis H /U>3.

I utföringsexemplen enligt figurerna 4 och 5 är fastsättningsflikarna 1 utformade med inbördes raka och i huvudsak parallella kanter både i längd- och tvärriktningen och i figur 6 är fastsättningsflikarna 1 snedställda men med inbördes raka och i huvudsak parallella kanter. Flikarna är förbundna med de bakre sidopartierna 32 i förbindningsornråden 4 som vardera har en kant 5 som ligger närmast det bakre sidopartiets sidokant 21 i längdriktningen. I utföringsexemplen enligt figur 5 och figur 6 är förbindningsområdenas 4 kanter 10 15 20 25 521 210 15 5 placerade på ett avstånd innanför de bakre sidoflikarnas 32 sidokanter 21 och i utföringsexemplet enligt figur 4 placerade så att kanterna 5 sammanfaller med den bakre sidoflikarnas 32 sidokanter 21, på samma sätt som tidigare beskrivits i anslutning till figurerna 3a-3c.

I utföringsexemplen enligt figurerna 4-6 blir utsticket, U, som tidigare definierats, den bredd av fastsättningsfliken 1 som sträcker sig från förbindningsornrådets kant 5 närmast det bakre sidopartiets 32 i längdriktningen löpande sidokant 21 till den kant 10 av fastsättningsorganet 2 som är närmast fastsättningsflikens infästning. Den minsta höjden, H, är fastsättningsflikens minsta höjd längs utsticket i en riktning som är väsentligen vinkelrät mot utsticket, U.

Utformningen av fastsättningsflikarna är inte begränsat till de ovan beskrivna utföringsformerna utan kan vara utformade på det sätt som är lämpligt för det absorberande alster som de skall användas i samband med. De kan till exempel ha svängda kanter eller ha kanter som är vinklade på olika sätt i förhållande till alstret. Vidare är det möjligt att ha mer än en fastsättningsflik på varje sida av alstret.

Uppfinningen skall ej heller anses vara begränsad till de beskrivna utföringsformerna eftersom dessa enbart är avsedda att klargöra uppfinningen.

Inom ramen för uppfinningen går det också att kombinera kännetecken från de olika utföringsformerna med varandra.

Claims (8)

10 15 20 25 30 52-1 210 16 Patentkrav

1. Fasthållningsanordning för fasthållning av ett absorberande alster på en användare innefattande åtminstone en mjuk och oelastisk fastsättningsflik (1) samt ett på fastsättningsfliken (1) anordnat fastsättningsorgan (2), där fastsättningsfliken (1) vid en av sina kanter är förbunden med det absorberande alstret vid något av alstrets sidopartier i förbindningsområden (4) som har en kant (5) som i alstrets tvärriktning ligger närmast fastsättningsorganet (2), varvid fastsättningsfliken (1) i alstrets längdriktning har en minsta höjd, H, samt ett utstick, U, som utgörs av den bredd av fastsättningsfliken i alstrets tvärriktning som sträcker sig från kanten (5) av förbindningsornrådet (4) till den del (10) av fastsättningsorganet (2) som är närmast förbindningsområdet (4) kännetecknat av att förhållandet mellan fastsättningsflikens minsta höjd, H, längs fastsättningsflikens utstick och fastsättningsflikens utstick, U, är sådant att H / U>2.

2. Fasthållningsanordning enligt krav 1, kännetecknat av att höjden, H, på den åtminstone ena fastsättningsfliken längs hela utsticket, U, är sådan att H / U>2.

3. Fasthållningsanordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att H / U>2,5.

4. Fasthållningsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknat av att H / U>3.

5. Fasthållningsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknat av att fastsättningsfliken har en Gurley-stiffness som är lägre än 100 mg, företrädesvis lägre än 75 mg. 10 521 210 17

6. Fasthållningsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknat av att fastsättningsorganet (2) har en utsträckning i längdriktningen som åtminstone är lika stor som fastsättníngsflikens (1) rninsta höjd, H.

7. Absorberande alster innefattande ett vätskeogenomträngligt baksidesskikt (27), ett vätskegenomsläppligt ytskikt (28) och en mellan baksides- och ytskikten anordnad absorptionskropp (29) kännetecknat av att det absorberande alstret innefattar en fasthållningsanordning enligt något av kraven 1-6.

8. Absorberande alster enligt krav 6, kännetecknat av att det är försett med två fastsättningsflikar (1), vilka är förbundna med det absorberande alstret i dess bakre sidopartier (32).