SE503780C2 - Absorberande alster med läckagebarriär i alstrets bakparti - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 505 780 2 att toppskiktet ligger an mot användaren med stor kraft, vilket blir både obehagligt och kan i sig skapa hudirritationsproblem i ett mycket känsligt område av kroppen. Minsta glapp mellan toppskiktet och användaren, t ex genom att det elastiska organet inte är tillräckligt spänt för att orka lyfta toppskiktet upp i användarens "gluteala fåra", medför också att den tänkta läckagebaniäreffekten uteblir.

Föreliggande uppfinning syftar just till att åstadkomma en läckagebaniär som förhindrar att faeces kan läcka ut från alstrets bakparti. Vidare syftar uppfinningen till att åstadkomma en läckagebarriär som inte orsakar användaren hudirritationer.

Detta uppnås enligt uppfinningen genom att ett absorberande alster av inledningsvis omnämnt slag är kännetecknat av att alstret uppvisar en elastisk tunga vid öppningens bakre ände, varvid öppningens bakre ände är belägen vid tungans rot, samt att tungan vid sitt elastiskt obelastade tillstånd är sammandragen och veckad i området vid tungroten och öppningens bakre ände, varigenom tungan bildar en mekanisk barriär mot transport av avföring förbi detta område.

Tungan kommer att befinna sigi sitt sammandragna tillstånd vid blöj ans användning i och med det att den är elastisk och lättböjlig och det inte finns några krafter som motverkar att den återgår till sitt elastiskt obelastade tillstånd. Tack vare sammandragningen av tungan sammanveckas tungmaterialet vid tungroten, dvs vid öppningens bakre ände, och bildar där en fysisk barriär eller vall, som höjer sig över toppskiktets yta, och därigenom effektivt förhindrar lös och fast avföring att passera barriåren. Eftersom tungan är elastisk kommer det annars i sig relativt lättböjliga materialet i tungan, att i sammandraget tillstånd anhopas till en fyllig barriär, som tätar eventuella glapp mellan användaren och toppskiktet. Eftersom den sammandragna tungan vid blöjans användning heller inte har några elastiska organ, t ex trådar, som ligger och trycker mot användarens kropp, såsom för blöjan enligt den tidigare nämnda patentskriften EP-A2-0 357 298, erhålles även en barriär som inte irriterar användarens hud. 10 15 20 25 30 35 505 78Û 3 I en föredragen utföringsforrn av uppfinningen uppvisar alstret en längsgående symmetrilinje, varvid öppningens bakre ände är anordnad i alstrets bakparti och tungan är centralt anordnad i förhållande till alstrets längsgående symrnetrilinje.

I ytterligare en fóredragen utföringsform av uppfinningen sträcker sig tungan i utsträckt tillstånd framåt mot öppningens främre ände och uppvisar en främre ände och tvâ sidokanter. I en fórdelaktig utforingsforrn är respektive sidokant av tungan, i utsträckt tillstånd, parallell med den närmast liggande respektive sidokanten av öppningen inom ett område av öppningen som motsvarar tungans längd i utsträckt tillstånd. I en speciellt fórdelaktig utföringsform av uppfinningen utgörs tungan av ett parti av toppskiktet, som i tungans utsträckta tillstånd har samma form och storlek som öppningen. Härigenom kan man undvika materialspill vid framställandet av öppningen i toppskiktet genom att låta det parti av toppskiktet som annars skulle kastats bort vid utskämingen av öppningen, bilda tungan.

I ytterligare en utforingsforxn av uppfinningen är tungan väsentligen rektangulär och den främre ändkanten sträcker sig väsentligen i alstrets tvärsriktriing. I en alternativ utföringsform har tungan formen av ett parallelltrapets, varvid tungroten utgör den längre av de parallella sidorna och de två sidokanterna konvergerari riktning från tungroten mot tungans främre ände.

I ytterligare en utföringsforrn av uppfinningen innefattar tungan åtminstone ett elastiskt organ anbragt väsentligen i alstrets längsriktning. I en speciellt fördelaktig utfóringsforrn av uppfinningen sträcker sig det elastiska organet eller de elastiska organen vidare från tungan in över toppskiktet bakom tungroten. Istället för att anbringa elastiska organ på tungan, kan tungan i sig utgöras av ett elastiskt material elastiskt verksamt åtminstone i alstrets längsriktning.

För att undvika att användarens hud genom öppningen i toppskiktet skall komma i kontakt med absorptionskroppen, är absorptionskroppen företrädesvis innesluten mellan bottenskiktet och ett inre vätskegenomsläppligt höljesskikt. 10 15 20 25 30 35 505 780 Uppfinningen skall nu närmare beskrivas med hänvisning till på bifogade ritningar visade figurer, av vilka; fig. 1 schematiskt visar en planvy av en första utforingsfonn av en blöja enligt uppfimiingen, i utsträckt tillstånd, men med den elastiska tungan visad såväl i sammandraget som i utsträckt tillstånd, varvid blöjan är betraktad från den sida som vid användningen är avsedd att mottaga vätska; fig. 2 schematiskt visar en längssnittvy av blöjan i figur 1 då denna är i ett elastiskt sammandraget tillstånd; fig. 3 schematiskt visar en planvy motsvarande vyn i figur l, förutom att absorptionskroppen ej visas och att tungan enbart visas i utsträckt tillstånd, av en andra utfóringsfonn av en blöja enligt uppfinningen; fig. 4 schematiskt visar en planvy motsvarande vyn i figur 3, av en tredje utfóringsform av en blöja enligt uppfinningen; fig. 5 schematiskt visar en planvy motsvarande vyn i figur 3, aven fjärde utfóringsform av en blöja enligt uppfinningen; fig. 6 schematiskt visar en planvy motsvarande vyn i figur 3, av en femte utföringsfonn av en blöja enligt uppfinningen; och ñg. 7 schematiskt visar en längssnittvy av blöjan i figur 6 då denna är i ett elastiskt sammandraget tillstånd.

Blöjan 1 i figur 1-2 uppvisari ordning från den sida som i figur 1 är vänd mot betraktaren, ett vätskegenomsläppligt toppskikt 2, ett inre vätskegenomsläppligt höljesskikt 3, en absorptionskropp 4 och ett vätskeogenomträngligt bottenskikt 5.

Toppskiktet 2, det inre vätskegenomsläppliga höljesskiktet 3 och bottenskiktet 5, har alla samma form och storlek och sträcker sig med kantpartier utanför absorptionskroppens sidokanter. Toppskiktet 2 och 10 15 20 25 30 35 503 780 5 det inre vätskegenomsläppliga höljesskiktet 3 är, exempelvis medelst bindemedel, förbundna med varandra i perifera kantområden utefter blöjans sidokanter 6,7 och ändkanter 8,9, men oförbundna med varandra över stora delar av blöjans area innanför blöjans kantområden. Det inre vätskegenomsläppliga höljesskiktet 3 är på konventionellt sätt förbundet med den underliggande absorptionskroppen 4, t ex medelst ett flertal bindemedelslinjer eller ett glest nätformigt mönster av bindemedel. I blöjans kantområden är dessutom det inre vätskegenomsläppliga höljesskiktet 3 förbundet med bottenskiktet 5, vilket i sin tur är förbundet med absorptionskroppen 4 i områden innanför kantområdena, på ett likaledes för fackmannen känt sätt, t ex medelst ett flertal bindemedelslinjer. Det är emellertid inte nödvändigt för uppfinningen att de ovan nämnda skikten har samma form och storlek och därigenom inte heller att de är förbundna med varandra i kantpartier. Det är heller inte nödvändigt att absorptionskroppen är förbunden med samtliga skikt som omger den. Absorptionskroppen skulle exempelvis kunna vara löstagbart anordnad mellan bottenskiktet och toppskiktet.

Toppskiktet 2 utgörs företrädesvis av ett fibertyg, ett s.k. nonwoven, exempelvis av typen termobond eller spunbond, men även andra fibertyg är tänkbara. Det kan alternativt utgöras av ett perforerat termoplastskikt, t ex ett polyetenskikt. Det är också tänkbart att det utgörs av ett laminat av två eller flera skikt. Det är lämpligt att välja ett mjukt material eftersom toppskiktet kommer att ligga an mot användarens hud över åtminstone delar av sin yta. Det inre höljesskiktet 3 kan utgöras av samma eller annat slags material som toppskiktet 2.

Bottenskiktet 5 utgörs exempelvis av polyeten eller polypropen. Ett hydrofoberat fibertyg är också tänkbart. Bottenskiktet 5 kan även utgöras av ett laminat av ett termoplastskikt och ett fibertyg, eller ett med en plastfilm extrusionsbelagt fibertyg. Fibertyget bör i dessa fall vara anordnat ytterst så att blöjan ges ett textilt utseende.

Absorptionskroppen 4 kan innefatta vilket som helst för fackmannen känt absorptionsmaterial, t ex fluffmassa av cellulosafibrer, företrädesvis med inblandning av superabsorberande polymerer, med vilka avses polymerer med förmåga att absorbera vätska mångdubbelt polymerens egen vikt.

Absorptionskroppen 4 kan utgöras av ett eller flera absorptionslager, vilka 10 15 20 25 30 35 505 780 6 kan ha valfri form och storlek, även inbördes. Exempel på tänkbara former är rektangulär form och timglasform. Absorptionslagren kan innefatta var for sig samma eller olika slags absorptionsmaterial och ha olika absorberande egenskaper och funktioner. I figur 1 har blöjan 1 visats timglasformig och absorptionskroppen T-formig. Man kan givetvis tänka sig att också blöjan har annan form än timglasform, t ex rektangulär form eller T-form.

Blöjan är vidare försedd med ett fastsättningssystem av för fackmannen välkänt slag, schematiskt illustrerat av två fastsättníngsflikar 10, ll anordnade vid blöjans bakparti 12. Bakpartiet är det parti av blöjan som vid användningen av densamma är tänkt att anligga mot användarens stjärt. Fastsättningsflikarna 10,11 kan innefatta ett mekaniskt fastsättningsmedel, t ex ett kardborrelås, eller ett adhesivt fastsättningsmedel, för samverkan med ett mottagningsområde vid blöjans framparti 13, när blöjan satts på användaren.

Mottagningsonirådet är inte visat i figur 1, men kan exempelvis utgöras av ett område av bottenskiktet, eventuellt även av en separat remsa anbragt på utsidan av bottenskiktet, anbragt inom det område av blöjans framparti inom vilket fastsättníngsflikarna är avsedda att fästas när blöjan sätts på användaren. Mottagningsområdet skall givetvis vara anpassat till det fastsättningsmedel som används. Om t ex kardborrelås, s.k. hooks and loops, används kan mottagningsområdet utgöras av ett parti av ett fibertyg eller en eller flera remsor eller stycken av fibertyg, där fibrerna i fibertyget utgör fastsättníngselement till vilka kardborrens hakar kan greppa vid förslutningen av blöjan. För fullständighetens skull kan det nämnas att fastsättningssystemet inte nödvändigtvis måste innefatta fastsättningsflikar, utan flikarna kan ersättas av mottagningsområden anbragta på någondera av blöjans topp- eller bottenskikt, företrädesvis på toppskiktet, även vid blöjans bakparti.

Mellan bakpartiet 12 och frampartiet 13 återfinns ett grenparti 14. Det finns inga fasta gränser för övergången mellan de tre partierna, men grenpartiet är det parti av blöjan som vid användningen är tänkt att vara anbragt i användarens gren, mellan dennes ben. För att hindra att vätska rinner ut över sidokanterna 6,7 i grenpartiet 14, är blöjan utrustad med elastiska organ 15,16 utmed dessa sidokanter 6,7. Sådana elastiska organ 10 15 20 25 30 35 503 780 7 är vanligt förekommande på blöjor och bidrager, förutom till att hindra vätskeläckage, till att ge blöjan en god passform.

De elastiska organen 15,16 är förspänt anbragta rätlinjigt i blöjans längsriktning, men kan även vara anbragta i olika krökta kurvformer, dock fortfarande sträckande sig huvudsakligen i blöjans längsriktning. Med detta avses en riktning som avviker högst 45° från blöjans längsgående symmetrilinje. De elastiska organen 15,16 utgörs i exempleti figur 1, av tre elastiska trådar vardera, men antalet elastiska organ kan vara både större och mindre. Det elastiska organet kan utgöras av gummitrådar, men man kan även tänka sig att använda elastiska skum, fibertyg, nät, band, eller filmer. De elastiska organen 15,16 är anbragta mellan bottenskiktet 5 och det inre höljesskiktet 3 och förbundna till dessa exempelvis medelst bindemedel. Det är även tänkbart att de elastiska organen 15,16 är anbragta mellan toppskiktet 2 och det inre höljesskiktet 3 och på ett liknande sätt förbundet mellan dessa.

En relativt blöjans längsgående symmetrilinje symmetriskt anordnad öppning 17 är upptageni toppskiktet 2. Den främre änden 18 av denna öppning är belägen mellan vätpunkten och avföringspunkten. Med vätpunkten avses det område hos blöjan, inom vilket urinavgivningen beräknas ske vid en korrekt påsatt blöja, och med avföringspunkten avses på motsvarande sätt det område, inom vilket avföringen avges vid en korrekt påsatt blöja, dvs de områden som ligger mittför urinrörsöppningen respektive anus hos användaren med hänsyn tagen till normala variationer hos användarens anatomi inom det storleksintervall hos användaren, som den använda blöjan är dimensionerad för. Sidokantema 19,20 hos öppningen 17 sträcker sig divergerande från varandra i riktning mot blöjans bakparti 12 och öppningens bakre ände 21 är belägen i bakpartiet ett stycke från absorptionskroppens bakre ände.

Två elastiska organ 22,23, exempelvis trådar, är i förspänt tillstånd fasta till toppskiktet 2 och löper från främre delen av blöjans framparti 13 till bakre delen av blöjans bakparti 12. Från frampartiet 13 till öppningens främre ände 18 löper trådarna 22,23 konvergerande mot varandra och därefter löper de utmed öppningens sidokanter 19,20 ungefär till i höjd med öppningens bakre ände 21. I den visade utföringsformen är de elastiska 10 15 20 25 30 35 503 780 8 trådarna 22,23 anbragta med hjälp av icke visade smala remsor av fibertyg, vilka genom limning eller på annat lämpligt sätt, är fästa till trådarna och toppskiktet. I den visade utföringsfonnen är remsorna anordnade utmed hela trådarnas längd och dessa är således fästa till toppskiktet utmed hela sin längd. Detta är emellertid inte nödvändigt, utan trådarna kan vara fästa till toppskiktet enbarti sina ändar och på ömse sidor om främre änden av öppningen. Det är även möjligt att fästa trådarna direkt till toppskiktet med utnyttjande av den genom svenska patentansökan nr 9304232-3, inlämnad den 21 december 1993, beskrivna tekniken. I denna ansökan beskrivs hur elastiska element kan förbindas direkt till ett underliggande substrat med hjälp av termoplastiska komponenter, vilka är låsta till de elastiska elementen genom mekanisk fastlåsning eller kemisk vidhäftning och vilka förbinds med underliggande substrat, företrädesvis genom ultraljudssvetsning. För närmare detaljer hänvisas till nämnda svenska patentansökan.

Syftet med att anordna de elastiska organen 22,23 på det ovan beskrivna sättet, är att med en hög grad av säkerhet hålla isär öppningens sidokanter 19,20 under blöjans användning så att avsedd bredd hos öppningen bibehålles. I figur 2 visas den konfiguration blöjan intager när den deformeras under inverkan av de elastiska organens sammandragning från utspänt till sammandraget elastiskt spänningslöst tillstånd.

Därigenom veckas och förkortas toppskiktet 2, varigenom absorptionskroppen 4 och övriga skikt 3,5 krökes. Härigenom kommer toppskiktet 2 att lyftas upp, så att den kommer på avstånd från absorptionskroppen 4 och det inre höljesskiktet 3. Ytterligare detaljer och fördelar med arrangemanget av öppningen 17 och de elastiska organen 22,23 utmed öppningen 17 beskrives närmare i den svenska patentansökan nr 9304132-5, inlämnad den 13 december 1993, till vilken härmed hänvisas.

Från öppningens bakre ände 2 1 sträcker sig en flik eller en tunga 24 ett stycke framåt mot öppningens främre ände 18. I figur 1 visas tungan 24 både i sammandraget skick 24a, illustrerat av ett antal heldragna våglinjer och i utsträckt tillstånd 24, illustrerat av prickade konturlinjer.

Tungan 24 hari utsträckt tillstånd formen av ett parallelltrapets.

Tungans rot 25 är belägen vid öppningens bakre ände 21 och utgör den 10 15 20 25 30 35 503 780 9 längre av de parallella sidorna i parallelltrapetset. Öppningens bakre ände utgörs av den linje som sträcker sig mellan de punkteri vilka öppningens sidokanter 19,20 slutari öppningens bakre del, vilken linje hade utgjort en ändkant av öppningen om inte tungan hade funnits. Tungans längsgående sidokanter 26a,26b är i utsträckt tillstånd parallella med respektive närmast liggande sidokant 19,20 av öppningen 17. Tungan har en främre ände 27,27 a som sträcker sigi blöjans tvärsriktning. Tungans främre ände 27 är parallell med och kortare än tungroten 25. Således och som synes i figur 1, är tungan 24 avsmalnande mot sin främre ände 27.

Processmässigt är detta fördelaktigt eftersom tungan 24 kan tillskäras samtidigt som öppningen 17 skärs ut ur toppskiktet 2, genom att låta det tvärgående bakre snittet vara anordnat ett stycke framför de längsgående snittens bakre ändpunkter. I princip kan skärverktyget ha formen av bokstaven A. Det finns härigenom möjligheter till materialbesparingar, eftersom det parti av toppskiktet som klipps ut vid tillskärningen av öppningen 17, normalt måste kastas bort. Genom föreliggande uppfinning kan en stor del av detta utnyttjas till att bilda tungan 24. Det är nu endast det parti av toppskiktsmaterialet inom det slutna området av "A-et" som behöver gå till spillo.

Elastiska organ 28 äri förspänt tillstånd anbragta över tungan i blöjans och tungans längsriktning. Dessa elastiska organ 28 sträcker sig även vidare bakåt mot blöjans bakre ändkant 9. Inom det utsträckta området av tungan 24 visas de elastiska organen 28 som prickade linjer i direkt förlängning av de streckade linjerna 28. De elastiska organen 28 kommer så fort toppskiktsmaterialet framför tungan är bortklippt, att dra samman tungan till den i figurerna 1 och 2 visade veckade och ansamlade konfigurationen. Med veckad avses i det här sammanhanget varje form av materialanhopning, regelbunden som oregelbunden, förorsakad av tungans sammandragning. Vecken kan exempelvis utgöras av ett flertal skrynklor.

Genom ansamlingen av tungmaterialet inom ett relativt begränsat område kommer detta att bilda en barriär 29, uppvisande en viss höjd, vid öppningens bakre ände 21. Detta visas bäst i figur 2. Tack vare att öppningen är centralt placerad i förhållande till blöjans längsgående symmetrilinje kommer även tungan 24, och barriären 29 att vara centralt anordnad i ett område av blöjan anpassat till att vid användningen vara beläget i sätesregionen mellan användarens skinkor. Eftersom tungan 24 503 780 10 15 20 25 30 35 10 vidare är gjord av ett relativt lättböjligt material, t ex ett fibertyg, och tungan 24 innefattar elastiska organ, kommer barriären 29 att veckas och sammanhopas i tillräcklig höjd och omfattning för att fungera som tätning mot transport av avföring förbi området vid tungroten 25 och öppningens bakre ände 21 och förhindra att lös och fast avföring tränger vidare in i den "gluteala fåran" i sätesregionen mellan användarens sätesmuskler och skinkor. Vid användningen av blöjan kommer den att pressas mot användarens kropp och de olika blöjkomponenterna kommer att utsättas för ett tryck från användarens kropp. P g a anatomín hos användaren kommer åtminstone ett centralt parti av barriären 29, att inom området mellan användarens skinkor, vara relativt avlastad, dvs inte vara utsatt för någon större kraft från användaren. Denna kraft upptages istället av områden av blöjan vid sidan av barriärens centrala område, som vid användningen av blöjan ligger tätt an mot användarens skinkor. Givetvis kommer barriärens bredd att ha betydelse för hur stor del av denna som blir avlastad respektive sammanpressad. Om bara barriären är centralt placerad i förhållande till blöjans längssymmetrilinje, så kommer alltid åtminstone ett centralt område av barriären att vara beläget inom det relativt obelastade området mellan användarens skinkor.

Det påpekas också att eftersom barriären 29 är bildad av tungan 24, som i sin tur är bildad av ett parti av toppskiktet 2, är barriären lämpligen ord av ett mjukt material, varvid eventuella hoppressade ändpartier av barriären inte kommer att förorsaka något obehag eller några hudirritationer för användaren.

För att den eftersträvade tätande effekten av barriären skall kunna erhållas, har det visat sig vara viktigt att de elastiska organens 28 fjäderkraft är så stor att tungan 24 kan dragas samman till en längd som understiger hälften av tungans fullt utsträckta längd. Det inses att fjäderkraften får anpassas efter vilket slags elastiskt material och vilket slags toppskiktsmaterial som används.

Det är också viktigt att de elastiska organen 28 fortsätter kontinuerligt förbi tungroten 25 in över toppskiktet bakom tungroten. Därmed erhålles en dragkraft som verkar på tungan 24 vid tungroten 25. Vidare förstyvas tungroten 25 av de elastiska organen 28. Sammantaget bidrager därför de 10 15 20 25 30 35 503 780 11 elastiska organen 28 till att hålla tungan uppe i nivå med, och med delar av tungans veck, över toppskiktet 2.

Från öppningens främre ände 18, sträcker sig förspänt anbragta elastiska organ 30 fram mot blöjans främre ändkant 8. Dessa elastiska organ 30 är anordnade i linje med de elastiska organen 28 bakom öppningen 17. Detta har processtekniska fördelar, eftersom de främre och bakre elastiska organen 28,30 kan skäras av från en och samma sammanhängande sträng av elastiskt organ, som före urklippningen av öppningen 17 och tillklippningen av tungan 24, löper kontinuerligt i längsled över ett centralt parti av toppskiktet 2.

De främre och bakre elastiska organen 28,30 anbringas företrädesvis på toppskiktets 2 undersida, exempelvis på liknande sätt som tidigare beskrivits för de elastiska organen 22,23 utmed öppningens sidokanter.

Samma sak gäller förstås även för valet av alternativa elastiska material' Ett alternativ till att använda elastiska organ för att elastifiera tungan 24, är att toppskiktet, åtminstone inom partier runtom öppningen 17, utgörs av ett fórspänt anbragt elastiskt material. På samma sätt som beskrivits tidigare, kan tungan sammanveckas vid tungroten, genom att det elastiska materialet strävar att återtaga sitt elastiskt ospända tillstånd när tungan tillklippts.

Figurerna 3-7 visar alternativa utföringsformer av en blöja enligt uppfinningen. Komponenter i dessa utföringsformer som har motsvarighet i utföringsformen i figur 1, har givits samma hänvisningbeteckningar, men olika hela hundratal har adderats till dessa. Komponentema i utföringsformen i figur 3 har beteckningar som börjar på 100, komponenterna i utföringsformen i figur 4 har beteckningar som börjar på 200 osv. I figurerna 3-6 har för tydlighetens skull inte någon absorptionskropp inritats. Det är dock självklart att en sådan är anordnad i dessa blöjor, precis som i blöjan i figur 1. För undvikande av onödiga upprepningar kommer endast väsentliga skillnader mellan utföringsforxnerna enligt figurerna 3-7 och enligt figurerna 1-2 att beskrivas nedan. I övrigt hänvisas till beskrivningen i det föregående. 10 15 20 25 30 35 503 780 12 Blöjan 101, som visas i figur 3, skiljer sig från den i figur 1 genom att öppningens sidokanter 119,l2O är parallella och sträcker sig helt och hållet i blöjans 101 längsriktning. Den främre änden 118 av öppningen 117 är bågforrnig. Öppningen 117 är, jämfört med öppningen 17 i figur 1, längre och sträcker sig ett stycke in i blöjans framparti 113.

De elastiska organen 128, som är anbragta över tungan 124 och bakom öppningen 117, respektive de elastiska organen 130 frarnfor öppningen 117, är anbragta med ett större inbördes avstånd mellan intilliggande individuella trådar. De elastiska organen 128 kan därigenom verka över en större bredd av tungan 124.

Tungan 124 har väsentligen rektangulär form i och med att tungans sidokanter 126a,126b, precis som i figur 1, är parallella med respektive närliggande sidokant 119,120 av öppningen 117.

Blöjan 201 i figur 4 är snarlik blöjan 101 i figur 3, men med skillnaden att tungan 224 har samma form och storlek som öppningen 217. På detta vis går inget material till spillo vid upptagningen av öppningen 217, utan alltsådant toppskiktsmaterial kan utnyttjas till att bilda tungan 224.

I figur 5 visas en blöja 301 som, liksom blöjan 201 i figur 4, har en tunga 324 som fyller upp hela öppningen 317 i utsträckt tillstånd. Skillnaden är att öppningen 317, och därmed tungan 324, är kortare än motsvarande komponent i figur 4. Ytterligare en skillnad är att öppningens främre ände 318 och tungans främre ände 327 är raka och inte krökta.

I figur 6-7 visas en utföringsform som skiljer sig något mer från de övriga.

Blöjan 401 uppvisar en elastisk tunga 424 liknande tungan 24 i figur 1. Öppningen 417 är även denna likadan som öppningen 17 i figur 1.

Emellertid är ytterligare en öppning 431 upptagen i frampartiet 413.

Mellan de båda öppningarna 417,43 1 är en tvärgående skiljevägg 432 anordnad, mellan toppskiktet 402 och det inre vätskegenomsläppliga höljesskiktet 403. Det är tänkt att urin skall passera genom den främre öppningen 431 ner till det inre höljesslciktet 403, för att därefter absorberas av den underliggande absorptionskroppen 404, se figur 7. Den tvärgående skiljeväggen 432 är vätskeogenomsläpplig och har till uppgift 10 15 20 25 30 35 505 780 13 att hindra urin från att rinna bakåt längs det inre höljesskiktet 403 och samtidigt hindra avföring från att rinna eller på annat sätt röra sig framåt i blöjan. Skiljeväggen 432 skapar alltså två skilda behållare mellan toppskiktet 402 och det inre höljesskiktet 403 och hindrar på så sätt urin och avföring från att blandas, vilket är fördelaktigt eftersom detta annars hade kunnat ge upphov till ökad hudirritation.

Eftersom toppskiktet 402 enligt denna utföringsform uppvisar en främre öppning 431 för insläpp av urin, är det inte nödvändigt att toppskiktet är vätskegenomsläppligt, utan kan istället vara av vätskeogenomsläppligt material. Samma sak gäller även för de långsträckta öppningarna 117 respektive 217 i figurerna 3 och 4, som båda sträcker sig ini respektive blöjas framparti 113 respektive 213 och således medger passage av urin genom öppningama.

Skiljeväggen 432 har formen av en rörkropp, vilket bäst visas i figur 7, och är fäst i smala längsgående partier vid sina respektive ändar till det inre höljesskiktet 403 och toppskiktet 402, exempelvis medelst bindemedel.

Skilj eväggen kan exempelvis utgöras av ett polyetenskikt. För fler detaljer och fördelar med detta utföringsexempel hänvisas till vår svenska patentansökan nr 9400916-4, inlämnad den 18 mars 1994.

De beskrivna utföringsformema av uppfinningen kan naturligtvis modifieras ytterligare inom ramen för uppfinningen. Uppfinningen skall därför inte anses vara begränsad till annat än innehållet i bifogade patentkrav.

Exempelvis kan tungan utgöras av en separat på toppskiktet anbragt remsa eller liknande, istället för en ur toppskiktet tillklippt och med detta sammanhängande del. Ena änden av remsan anbringas lärnpligen vid toppskiktsöppningens bakre ände, varvid remsans framkant och större delen av dess sidokanter är fria och sträcker sig från öppningens bakre ände och framåt. Remsan uppvisar elastiska organ eller utgörs av elastiskt material på motsvarande sätt som beskrivits ovan för de exempel på tungor som visats i figurerna. På samma sätt som för dessa kan remsan dragas samman och veckas och därigenom bilda den eftersökta barriären vid öppningens bakre ände. Denna utföringsform har 10 15 20 25 30 35 503 780 14 emellertid inte de materialbesparande fördelar som beskrivits för de visade utfóringsexemplen.