SE508206C2 - Absorberande alster för upptagande av kroppsvätskor - Google Patents

Description

508 206 10 15 25 2 och fästas mot underbyxomas utsida. Sidoílikama utgöri sig ett skydd mot sidokantläckage och nedsölning av underbyxorna. Dessutom motverkas deformationen av bindans absorptionskropp, genom att bindan är förankrad i underbyxornas benkanter och under användandet hålls utsträckt mellan dessa.

En betydande nackdel med att förse absorberande alster med sådana fastsättningsflikar, är emellertid att det for många användare upplevs vara generande att fastsättriingsílikarna under användningen av alstren är synliga utanpå underbyxorna. Detta medför även att dambindor eller trosskydd med sådana fastsättningsflikar exempelvis inte kan användas då användaren är klädd i baddräkt.

En annan nackdel med fastsättningsílikarna, är att de är förhållandevis svårhanterliga och kräver många handgrepp för att kunna anbringas på rätt sätt i ett par underbyxor. Det kan vidare, särskilt vid fastsättningsilikar som sträcker sig utmed ett långt stycke av ett absorberande alsters sidokanter, vara besvärligt att vika fastsättningsílikarna kring underbyxornas krökta benkanter, utan att det uppkommer skavande och oestetiska veck i fastsättningsflikarna.

Ytterligare ett problem vid användningen av de kända absorberande alstren är att de krafter som uppkommer då användaren rör sig inte bara ger upphov till en oönskad deformation av alstren, utan även medför att materialet i användarens underbyxor trycks samman, eller sträcks uti takt med rörelserna. Genom att alstret är fästi underbyxorna, påverkas det naturligtvis av underbyxornas rörelser. Användaren kan uppleva att alstret skaver och imiterar huden i grenområdet. Även om användaren inte upplever direkt fysiska obehag, kan alstrets rörelser ge upphov till psykiskt obehag, eftersom användaren genom alstrets rörelser ständigt páminds om dess närvaro i underbyxorna och bärandet av alstret därvid upplevs som synnerligen påtagligt. 10 15 20 25 30 508 296 3 Ur funktionssynpunkt är det ett allvarligt problem, att det absorberande alstret flyttar sig med underbyxorna i förhållande till användarens kropp, eftersom alstret därigenom tillfälligt kan komma i ett felaktigt läge i förhållande till kroppen, även om alstret är korrekt placerat inuti underbyxoma. Vidare kan underbyxornas rörelser medföra att det uppkommer glipor mellan alstret och användarens kropp genom vilka kroppsvätska kan rinna ut. Att alstret rör sig i förhållande till användarens kropp under användningen, är särskilt olämpligt och oönskat i samband med sådana alster vilka givits en speciell form, för att bättre följa användarens anatomi, eller vid vilka absorptionskapaciteten optimerats utifrån förutsättningen att huvudparten av den kroppsvätska som skall absorberas träffar alstret inom ett begränsat, förutbestämt område av alstret. Det är exempelvis vanligt att förse dambindor med ett upphöjt parti avsett att anligga mot användarens kropp kring vaginalöppningen, för att omedelbart uppfånga och absorbera avgiven vätska. Vidare utformas inkontinensskydd för manliga användare oftast med en tredimensionell form som helt eller delvis omsluter användarens könsdelar. Det finns dessutom en viss risk att de skjuvkrafter som uppstår mellan alstret och underbyxorna vid användarens rörelser, efter hand lossar alstret från underbyxorna. Risken är därvid uppenbar att alstret flyttar sig till ett felaktigt läge i underbyxorna, varvid läckage uppstår.

I EP 67,465 och EP 425,026 beskrivs dambindor bestående av en övre och en undre del vilka är inbördes förenade utmed en eller båda de tvärgående ändkantema på dambindan och därigenom har viss rörlighet i förhållande till varandra. Denna rörlighet är emellertid inte tillräcklig och de båda delarna i de kända dambindorna påverkas under användningen i alltför hög grad av varandras rörelser för att full läckagesäkerhet och komfort skall kunna uppnås.

De absorberande alstren deformeras även i längsled då de används, eftersom de kröks eller böjs efter användarens kropp inuti underbyxorna. Vid sådan krökning uppkommer tvärgående veckbildningar i alstrens ytskikt och ibland även veckbildningar och sprickor i det absorberande materialet inuti alstren. 508 206 10 15 25 4 Dessa tvärgående veck och sprickor fungerar som vätskeledande kanaler och kan i olyckliga fall leda ut vätska förbi alstrens längsgående sidokanter med läckage som följd. Särskilt påtagligt är detta problem vid inkontinensskydd som ofta måste kunna ta emot relativt stora vätskemängder avgivna under en kort tidsrymd. Om det därvid finns veckbildningar i inkontinensskyddets ytskikt, kan vätskan rinna ut ur inkontinensskyddet innan den hunnit absorberas av absorptionsmaterialeti skyddet. Ett annat tillfälle då denna typ av läckage är besvärande är vid nattanvändning av dambindor. Då användarinnan ligger ned, kan förhållandevis stora mängder menstruationsblod samlas inne i livmodern och avges med stor plötslighet då användarinnan vänder sigi sömnen, eller då hon vaknat och reser sig upp.

Läckage av blod är naturligtvis särskilt besvärande eftersom det bortsett från störd nattsömn även medför att kläder och sänglinne fläckas och kanske rent av måste kastas bort.

En annan typ av nattläckage, beror på att vätska rinner utmed användarens kropp, exempelvis i fåran mellan skinkorna och därigenom läcker ut forbi det absorberande alstret. För att förhindra denna typ av läckage har deti US 4,804,38O föreslagits att förse dambindor med en slags upphöjning som skall passas in i utrymmet bakom vaginalöppningen och därmed stoppa vätska från att rinna bakåt på användaren. Ett annat försök till lösning av problemet med bakåtläckage är att förse en dambinda med en slags tampong som på liknande sätt är avsedd att förhindra att vätska rinner bakåt. En sådan dambinda beskrivs i WO 90/04956.

Dessa alster påverkas emellertid kraftigt av de rörelser och dragkraíter som vid användningen uppstår i användarens underbyxor, varigenom de lätt flyttas ur läge då användaren rör sig och materialet i underbyxorna töjs eller kläms samman. Dessutom upplevs de av många användare som obekväma att bära, eftersom de vid rörelser kan skava och irritera den känsliga huden i användarens underliv.

Med föreliggande uppfinning har emellertid åstadkommíts ett absorberande alster av det inledningsvis beskrivna slaget, vid vilket problemen med läckage 10 15 20 25 30 508 206 5 och deformation i samband med tidigare kända sådana alster minskats avsevärt. Ett enligt uppfinningen utfört absorberande alster utmärks främst av att överdelen och underdelen är inbördes förbundna endast vid alstrets vätområde, vilket är det område av alstret som är avsett att först vätas av kroppsvätska, varvid överdelen kring hela vätområdets periferi är fri från bindningar till underdelen.

Ytterligare särdrag och utföringsformer framgår av de efterföljande patentkraven.

Genom att i enlighet med uppfinningen utforma ett absorberande alster innefattande tvâ delar, av vilka den undre delen är fast förankrad inuti användarens underbyxor och den övre delen endast har ett förhållandevis litet område inom vilket det är fäst till den undre delen och därigenom indirekt fäst till underbyxorna, uppnås stor inbördes rörlighet mellan de båda delarna.

Härigenom är det möjligt att erhålla ett absorberande alster vilket sitter säkert fast i underbyxorna och ändå medger hög följsamhet till användarens kropp och anatomiskt riktig passform med åtföljande hög läckagesäkerhet och bekvämlighet under användningen.

Vidare är det möjligt att utforma de båda i alstret ingående delarna på ett sådant sätt att den övre delen är fullständigt anpassad efter användarens kroppsform och uppbyggd för att på bästa möjliga vis uppfånga all avsöndrad kroppsvätska. Den undre delen kan utan hänsyn till användarens anatomi utformas av sådant material och med sådan form att den enkelt kan fästas inuti ett par underbyxor och därvid följer underbyxornas form och rörelser.

Vid en föredragen utföringsfonn har alstrets överdel framtill en skålform som sluter till kring användarens genitalier. Skålformen åstadkoms lämpligen medelst någon typ av elastiska organ, exempelvis elastiska trådar, band, eller liknande vilka är anbringade åtminstone utmed överdelens längsgående sidokanter, men med fördel även utmed dess tvärgående framkant. Baktill är överdelen företrädesvis avsmalnande och lämpligen försedd med någon form av upphöjning som passar mellan användarens skinkor och därigenom 508 206 10 15 20 25 30 6 förhindrar bakåtläckage, exempelvis vid nattanvändriing av alstret.

Alternativt uppvisar överdelens bakparti ett organ i form av en komprimeringslinje, en slits eller liknande vilken bidrar till att alstret under användningen formar sig så att det bildas en upphöjning som passar mellan användarens skinkor. Överdelens bakparti bör av komfortskäl inte vara längre, än att den precis når fram till utrymmet mellan användarens skinkor, bakom dennas genitalier. Underdelen bör däremot sträcka sig längre bakåt, för att fånga upp eventuell kroppsvätska som läcker ut forbi överdelens bakre kant.

Alstrets underdel har företrädesvis väsentligen omvänd form jämfört med överdelen och uppvisar således ett bredare bakparti och ett smalare framparti. Underdelen är emellertid lämpligen väsentligen plan. Underdelen fästs vidare på konventionellt sätt i ett par underbyxor, exempelvis medelst lim, fiiktionsbelägg, kardborreytor, tryckknappar eller liknande.

Om så önskas är den naturligtvis möjligt att förse underdelen med från de längsgående sidorna utskjutande fastsättningsflikar. Ett sådant utförande är emellertid inte nödvändigt för att säkerställa hög läckagesäkerhet hos alstret.

Det är synnerligen fördelaktigt att alstrets underdel fästs till underbyxorna över huvudsakligen hela sin mot underbyxorna vända yta. Härigenom uppnås nämligen i stort sett total anpassning av underdelen till underbyxorna.

Alternativt kan underdelen vara försedd med fastsättningsorgan som medger fastsättning utmed väsentligen hela underdelens periferi. Underdelen bör vara förhållandevis tunn, lämpligen inte över 2 mm, vara mycket lättböjlig och kan med fördel även uppvisa viss töjbarhet. På så vis erhålls en underdel som ytterst väl följer underbyxornas form och rörelser, utan att lossna eller bibringas oönskade veck eller bristningar.

Då underdelen är fäst till underbyxorna över huvudsakligen hela den yta som anligger mot underbyxoma, kommer underdelen under användningen att i stort sett följa underbyxornas rörelser. Genom att förbindelsen mellan överdelen och underdelen endast finns inom ett mycket litet område, och dessutom inom det område inom vilket förskjutningskraftema mellan de båda 10 15 20 25 30 508 206 7 delarna är som minst, påverkas underdelen endast marginellt av överdelens rörelser. Härigenom sitter underdelen ytterst säkert förankrad i underbyxorna då alstret används.

På motsvarande sätt påverkas överdelen endasti ringa grad av rörelser i underbyxoma och i alstrets underdel. Deformationen av såväl överdel som underdel är därför betydligt mindre än deformationen av absorptionskroppen hos konventionella absorberande alster. Om emellertid överdelen kläms samman mellan användarens ben, och därvid deformeras på ett sådant sätt att vätska läcker ut förbi överdelens kanter, förhindras läckage genom att sådan vätska fångas upp och absorberas av underdelen. Genom att överdelen inte nämnvärt pâverkas av underbyxornas rörelser har dessutom risken for skavning användarens hud och andra obehag orsakade av alstrets rörelser under användningen i stort sett helt undanskaffats.

Förbindningsområdet mellan alstrets övre del och dess undre del är beläget väsentligen i och kring alstrets vätområde. Härmed avses det område av alstret som är tänkt att först träffas av utsöndrad kroppsvätska. Beroende på användarens anatomi, kroppsställning, rörelser, samt på underbyxornas passform och alstrets placering inuti underbyxorna kan det verkliga vätornrådet lokalisering i praktiken variera något. Vanligen anses emellertid vätområdet vara beläget utmed en längsgående mittlinje genom alstret och vara förskjutet något framåt från en tvärgående mittlinje genom alstret. Vid nattanvändning av absorberande alster, då användaren ligger ned är det faktiska vätorrirådet emellertid oftast förskjutet bakåt på alstret. Under alla förhållanden bör vätområdet befinna sig inom ett område som är beläget på ett avstånd från alstrets främre och bakre tvärkant som är åtminstone 1/4 av alstrets totala längd. På motsvarande sätt bör avståndet mellan vätområdet och alstrets längsgående sidokanter vara åtminstone 1/8 av alstrets bredd.

Förbindningsområdet är det område av alstret inom vilket kontrollerad överföring av vätska kan ske mellan alstrets övre del och dess undre del.

Detta åstadkommas exempelvis genom att den övre delen inom detta område 508 206 10 15 20 25 30 8 uppvisar en eller flera genomgående öppningar, eller vätskegenomsläppliga områden. I övrigt kan den mot den undre delen vända ytan av alstrets övre del vara väsentligen ogenomtränglig för vätska, varigenom den huvudsakliga absorptionen kommer att ske i den övre delen, samt i det parti av den undre delen som är beläget omedelbart i anslutning till förbindningsornrådet.

Detlär fördelaktigt om förbindningen mellan överdelen och underdelen uppvisar viss elasticitet, för att överföringen av krafter mellan användarens underbyxor och kropp skall vara så liten som möjligt under användningen.

Genom att förbindningsområdet är begränsat till att väsentligen sammanfalla med alstrets vätområde, är såväl överdelens framparti som dess bakparti och längsgående sidokanter fria från bindningar till underdelen.

Härigenom medges att överdelen under användningen kan vridas i förhållande till underdelen, samt att både överdelens framparti och dess bakparti kan lyftas upp från underdelen. Vridning av överdelen sker kring en axel vinkelrätt genom alstrets vätområde.

Både alstrets överdel och dess underdel innefattar absorberande material.

Med fördel är dessutom vardera delen av alstret innesluten i ett hölje vilket är åtminstone delvis vätskegenomsläppligt på den sida av alstret vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren. Den del av alstret vilken vid användningen äri direkt kontakt med användarens underbyxor, eller kan komma i sådan kontakt, bör vara huvudsakligen ogenomtränglig för vätska. Det är emellertid ur komfortsynpunkt fördelaktigt om den mot underkläderna vända ytan av alstret uppvisar viss luft och ånggenomsläpplighet. För att styra vätskeilödet mellan alstrets övre och undre del, kan vätskegenomträngligheten hos den vid användningen bort från användaren vända ytan av överdelen vara olika inom olika områden.

Exempelvis kan det vara lämpligt att överdelens kantpartier är vätskeogenomträngliga, så att vätska inte kan passera från överdelen till underdelen inom dessa partier. Innanför kantpartierna, inom alstrets vätområde, bör vätskeöverföringen mellan alstrets båda delar kunna ske väsentligen obehindrat. Inom vätområdet skall alltså den mot underdelen vända ytan av överdelen ha så hög vätskegenomsläpplighet som möjligt. 10 15 25 30 508 206 9 Övergången mellan områden av olika vätskegenomsläpplighet kan vara plötslig, eller ske gradvis.

Alstrets överdel är avsedd att samla upp och föra över vätska till underdelen, där vätskan absorberas och hålls kvar på ett avstånd från användarens kropp. Absorptionskapaciteten i de båda delarna bör avvägas så att den sammantagna absorptionsförrnågan blir optimal. Vätska som träffar alstret vid dess framparti, bör huvudsakligen absorberas av underdelen, medan överdelen lämpligen är dimensionerad så att den har kapacitet att absorbera huvudparten av den vätska som träffar alstrets bakparti. Eftersom merparten av den utsöndrade kroppsvätskan normalt kommer att avges till alstret vid dettas vätområde, bör absorptionskapaciteten inom detta område vara större än absorptionskapaciteten vid alstrets framparti, respektive bakparti. Det kan emellertid vara önskvärt att förskjuta absorptionskapaciteten bakåt på alstret vid sådana alster som är avsedda att användas av sängliggande användare, exempelvis under nattetid. Alster av detta slag kan vidare, för att eliminera risken för bakåtläckage, vara försedda med en tätande upprest kant utmed den bakre tvärgående kanten på alstrets underdel. En sådan kant kan vara formad av exempelvis skumplast, fibervadd, cellulosafluffmassa, e.l. och kan vara rak, eller krökt.

Lämpligen är kanten mjuk och böjlig och har viss återíjädringsförrnåga, så att den hela tiden under användningen hålls tryckt i anliggning mot användarens kropp av dennes underbyxor.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till på bifogade ritningar visade utforingsexempel.

Figur 1 på rimingarna visar en dambinda i enlighet med uppfinningen sedd från den sida vilken vid användningen är vänd mot användaren.

Figur 2 visar ett längdsnitt utefter linjen II - Il genom dambindani figur 1.

Figur 3 visar en ytterligare utföringsform av en dambinda enligt uppfinningen sedd från den vid användningen mot användaren vända sidan. 508 206 10 15 30 10 Figur 4 visar dambindan i figur 1 sedd från den vid användningen bort från användaren vända sidan.

Figur 5 visar ännu en darnbinda utförd i enlighet med uppfinningen och sedd från den sida vilken är avsedd att vändas mot användaren.

Figur 6 visar ett längdsnitt taget utefter linjen VI-VI genom dambindan i figur 5.

Den i figurerna 1 och 2 visade dambindan, är uppbyggd av en överdel 1, vilken vid användning av dambindan är avsedd att vara vänd mot användaren, samt en underdel 2, vilken vid användning av dambindan är avsedd att vara vänd mot användarens underbyxor. Överdelen och underdelen är inbördes förbundna och är förskjutna i förhållande till varandrai längsled på ett sådant sätt att överdelen 1 skjuter ut forbi underdelen 2 vid den del av dambindan vilken vid användningen är avsedd att vändas framåt, mot användarens buk medan underdelen 2 skjuter ut förbi överdelen 1 vid den del av dambindan vilken vid användningen ar avsedd att vara vänd bakåt på användaren. Överdelen 1 kan närmast beskrivas såsom skedforrnad och uppvisar ett frampaiti 3 med rundad form, vilket vid användningen är avsett att vändas framåt på användaren, samt ett smalare bakparti 4, vilket vid användningen är avsett att sträcka sig bakåt på användaren. En övre absorptionskropp 5 är innesluten mellan två höljesskikt 6,7, av vilka ett vätskegenomsläppligt skikt 6 är anordnat på den sida av överdelen 1 vilken vid dambindans användning är vänd mot användaren och ett vätskeogenomträngligt höljesskikt 7 är anbragt på den sida av överdelen 1 vilken är vänd mot dambindans underdel 2. De båda höljesskikten 6,7, skjuter ut förbi absorptionskroppens kanter och de utskjutande partierna 8 av höljesskikten är inbördes förbundna kring absorptionskroppens 5 perifer-i, exempelvis medelst limning, sömnad, eller genom svetsning med värme eller ultraljud. 10 15 20 25 30 508 206 11 Materialet i det vätskegenomsläppliga skiktet 6 kan vara av vilket som helst lämpligt slag. Exempel på vanligen förekommande vätskegenomsläppliga höljesmaterial är olika typer av bundna, icke-vävda fibertyger, s.k. nonwoven- material, perforerade plastfilmer, nät samt öppencelliga eller perforerade skummaterial. Även olika typer av laminat, exempelvis laminat av nonwoven-material och plastfilm kan användas. Det vätskeogenomträngliga skiktet 7 utgörs lämpligen en tunn plastfilm, eller av ett nonwovenmaterial som orts vätskeogenomträngligt genom beläggning eller behandling med ett vätskemotstående material. Även andra typer av vätskespärrande material kan naturligtvis användas, såsom exempelvis plastskum med slutna celler, olika vätskespärrande laminat etc. För att dambindan skall kännas luftig och behaglig att bära, är det lämpligt att det vätskeogenomträngliga skiktet uppvisar viss genomsläpplighet för luft och vattenånga.

Den övre absorptionskroppen 5 har i plant tillstånd huvudsakligen samma form som överdelen, men uppvisar en genomgående öppning 9 med formen av en likbent triangel med avrundade hörn. Den triangelforrniga öppningen 9 är anordnad utmed alstrets längsgående mittlinje 10, med spetsen mellan de båda lika långa benen riktad bakåt på dambindan. Öppningen 9 är vidare anordnad väsentligen symmetriskt i tvärled utmed den längsgående rnittlinjen 10 och är förskjuten något framåt på dambindan i förhållande till en tvärgående mittlinje 11 genom dambindan. Öppningen 9 penetrerar såväl absorptionskroppen 5 som det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 7 och dess utsträckning sammanfaller huvudsakligen med dambindans vätområde 12, dvs. det område av dambindan som är avsett att under användningen först vätas av utsöndrad kroppsvätska.

Vid överdelens 1 bakparti 4, är absorptionskroppen 5 försedd med en droppformig upphöjning 13, vilken är avsedd att under användningen tätande anligga mot användarens kropp bakom användarens vaginalöppning och därigenom förhindra bakåtläckage av kroppsvätska. Den droppformiga upphöjningen 13 kan vara utformad av absorberande material såsom fluffmassa, skummaterial, skikt av tissue, eller absorberande nonwovenmaterial. Upphöjningen 13 kan emellertid alternativt vara formad 508 206 10 15 20 25 12 av material med hög återíjädñngsförrnåga, men väsentligen ingen, eller förhållandevis låg absorptionskapacitet. Exempel på sådana material är plastskum, bundna eller obundna fibervaddar och nonwovenmaterial. För att binda eventuell vätska som träffar upphöjningen 13, kan denna med fördel innehålla s.k. superabsorberande material. Med superabsorberande material avses här sådana material som kan uppta och binda vätskai en mängd motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egenvikt. Ett flertal olika typer av superabsorberande material är kända, och de föreliggeri flera olika fysiska former, såsom partiklar, granulat, fibrer, i form av " nonwovenmaterial, som ark eller som skum. Vilken som helst typ av superabsorbent och vilken som helst fysisk form därav som befinns vara lämplig för ändamålet kan användas inom ramen for uppfinningen. Överdelen 1 är vidare försedd med ett elastiskt organ 14 vilket sträcker sig utefter överdelens 1 framkant 15 och ett stycke utefter vardera sidokanten 16,17 på överdelens 1 framparti 3. Det elastiska organet 14 drar samman överdelens 1 kantpartier 15-17 och medför att frampartiet 3 antar formen av en från underdelen upprest skål kring öppningen 9 i den övre absorptionskroppen 5. Det elastiska organet 14 är i det visade exemplet ett tunt, smalt polyuretanskumband vilket limmats fast med vännesmältbart lim, s.k. hot-imelt. Självfallet kan en rad andra typer av elastiska organ användas inom ramen för uppfinningen, såsom en eller flera elastiska trådar, band eller liknande som medelst limning, eller svetsning med värme eller ultraljud fästs till ett eller båda höljesskiktet eller till den övre absorptionskroppen. Eftersom den elastiska kanten kommer att vara i kontakt med användarens kropp under användningen, är det emellertid fördelaktigt om de elastiska organen är av sådant slag och fästs på sådant sätt att de inte förorsakar obehag i form av skavning under användningen.

Dambindans underdel 2 har väsentligen omvänd form i förhållande till överdelen 1. Detta innebär att underdelen 2 har ett smalt framparti 18 och ett brett, avrundat bakparti 19. Liksom överdelen 1, är underdelen 2 uppbyggd av en absorptionskropp 20 innesluten mellan två höljesskikt 21,22.

Det höljesskikt 21 som vid användningen är vänt mot användaren är 10 15 20 25 508 296 13 vätskegenomsläppligt, för att sådan vätska som passerar överdelen 1 skall kunna absorberas in i underdelen 2. Materialeti underdelens 2 vätskegenomsläppliga skikt 21 kan väljas bland de material som angivits som lämpliga för överdelens 1 vätskegenomsläppliga skikt 6.

Hela den yta av underdelen 2 som är avsedd att vara vänd bort från användaren under användningen är täckt av ett vätskeogenomträngligt höljesskikt 22. Detta höljesskikt 22 kan liksom överdelens vätskeogenomträngliga höljesskikt 7 bestå av en plastfilm, eller ett skikt av nonwoven eller annat material, eller materiallamínat som behandlats så att det blivit vätsketätt. Det är likaledes en fördel om det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 22 uppvisar viss genomsläpplighet för luft och ånga.

Mellan underdelens 2 båda höljesskikt 21,22 är som nämnts en undre absorptionskropp 20 anordnad. Denna är tunnare vid underdelens ändpartier 18,19 och tjockare vid bíndans vätornråde 12. Absorptionskroppen 20 kan vara bildad exempelvis genom luftläggning av absorptionsmaterial i en form, eller vara uppbyggd av skikt av absorptionsmaterial av samma eller olika slag. Lämpliga absorptionsmaterial är cellulosafluffmassa, olika typer av banformiga cellulosafibermaterial som skurits till eller vikts till önskad form, superabsorbenter, nonwovenmaterial av syntetiska eller naturliga fibrer, superabsorbenter, absorberande skummaterial, eller liknande. Dessa absorptionsmaterial och formníngssätt är även lämpliga för användning vid framställning av den övre absorptionskroppen 5.

Underdelen 2 är jämförelsevis tunn och lättböjlig, saint uppvisar med fördel en viss grad av töjbarhet. Den sammanlagda tjockleken av de olikai underdelen ingående komponenterna bör vid dess ändpartier 18,19 inte överstiga ca 2 mm. Vid det parti av underdelen 2 som befinner sig vid alstrets vätornråde 12, är tjockleken emellertid något större och underdelen uppvisar därigenom en upphöjning, en s.k. hump 23, avsedd att under användningen varai anliggning mot användarens kropp och fånga upp den avgivna kroppsvätskan så nära kroppen som möjligt. En sådan hump 23 kan ha en tjocklek i storleksordningen en centimeter, eller mer. 508 206 10 15 20 25 30 14 Anhopningen av absorptionsmaterial vid dambindans vätområde 12 sammanfaller huvudsakligen med utsträckníngen av öppningen 9 i dambindans överdel 1. De båda delarna av dambindan 1,2, är inbördes förbundna inom vätorrirådet 12, genom att överdelens 1 vätskegenomsläppliga höljesskikt 6 är fäst vid underdelens 2 vätskegenomsläppliga höljesskikt 21 inom området för öppningen 9 i överdelen 1. Sådan hopfästning kan ske på en rad olika sätt, exempelvis genom limning, sömnad, eller svetsning med värme eller ultraljud.

För att dambindan skall kunna fästas inuti ett par underbyxor, är underdelens vätskeogenomträngliga höljesskikt 22 försett med en beläggning 24 av tryckkänsligt, självhäftande lim. Limbeläggningen 24 sträcker sig över hela den bort från användaren vända ytan av det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 22 och säkrar därigenom en mycket god fastsättning i underbyxorna.

Vid användningen av dambindan i figurerna 1 och 2, fångas avgiven kroppsvätska upp av den av överdelen 1 bildade skålen kring dambindans vätområde 12. Vätskan absorberas ned i den undre delen 2 genom öppningen 9 i den övre absorptionskroppen 5. För att uppnå detta är det lämpligt om absorptionskroppen 20 i dambindans underdel 2 inom området för öppningen 9 i den övre absorptionskroppen 5 har större affinítet till kroppsvätska än absorptionsmaterialet i den övre absorptionskroppen 5. Detta kan åstadkommas på en rad olika sätt, exempelvis genom att materialet i den övre absorptionskroppen 5 har större porer än materialet in den undre absorptionskroppen 20, eller genom behandling av absorptionsmaterialet så att det uppvisar olika hög grad av hydrofilicitet. Olika typer av absorptionsmaterial kan även i sig själva ha olika stor affinitet till vätska, varigenom den önskade vätsketransportriktningen helt enkelt kan erhållas genom lämpligt val av absorptionsmaterial. De olika egenskaperna hos olika absorptionsmaterial är välkända för fackmannen på området och det bjuder ingen svårighet att välja material på ett sådant sätt att den undre 10 15 20 25 30 508 206 15 absorptionskroppen 20 ges högre vätskeaífiriitet än den övre absorptionskroppen 5.

I det fall att kroppsvätska av någon anledning passerar förbi den övre absorptionskroppen 5, kommer den att direkt absorberas av den undre absorptionskroppen 20.

Om vätskan träffar dambindan bakom vätomrâdet 12, eller om vätska rinner bakåt på dambindan, kommer den i huvudparten av fallen att absorberas av absorptionsmaterialeti överdelen 1. Den droppformiga upphöjningen 13 vid överdelens bakparti, fångar effektivt upp vätska som rinner bakåt och förhindrar att den rinner vidare ut ur dambindan och ger upphov till läckage.

Eventuell vätska som inte stannar i överdelen 1, absorberas istället av dambindans underdel 2 som skjuter ut kring överdelens bakparti 4.

Den i figur 3 visade dambindan innefattar en överdel 101, väsentligen uppbyggd på samma vis som överdelen i figur 1 och 2, samt en underdel 102. Överdelen 101 och underdelen 102 är inbördes förskjutnai förhållande till varandra på liknande vis som de båda delarna vid den i figurerna 1 och 2 beskrivna dambindan. Överdelen 101 innefattar en övre absorptionskropp 105 innesluten mellan ett första höljesskíkt 106 och ett andra höljesskikt 107, vilka är inbördes förbundna inom kring absorptionskroppens 105 periferi utskjutande höljespartier 108. Vidare uppvisar överdelen 101 ett bredare framparti 103 och ett avsmalnande bakparti 104. Det första, vätskegenomsläppliga höljesskiktet 106 är anordnat på den vid dambindans användning mot användaren vända sidan och medger därigenom vätskepassage in till absorptionskroppen 105. Det andra höljesskiktet 107, är anordnat på den mot underdelen 102 vända sidan av överdelen 101 och är huvudsakligen vätskeogenomträngligt. Materialen till de båda höljesskikten 106,10? kan på samma vis som vid den i samband med figurerna 1 och 2 beskrivna dambindan väljas bland en rad olika material och materialkombinationer. 508 206 10 15 25 30 16 En genomgående oval öppning 109 är anordnad genom överdelens absorptionskropp 105 och det andra höljesskiktet 107, varigenom kroppsvätska kan passera ned till dambindans underdel genom öppningen. Öppningen är så placerad i dambindans längsled och tvärled, att den huvudsakligen sammanfaller med dambindans vätområde 112.

Dambindans överdel 101 är fast förankrad vid underdelen 102 inom ett randområde 125 kring öppningen 109 i överdelen exempelvis genom att vara limmad, svetsad, eller fastsydd vid underdelen 102.

Elastiska organ 113,114 är anordnade utefter överdelens sidokanter 116,117 vid dess framparti 103. De elastiska organen 116,117 sträcker sig från dambindans tvärgående rnittlinje 111 till överdelens 101 framkant 115, De elastiska organen 116,117 är vidare anbringade i förspänt tillstånd mellan de båda höljesskikten 106,107, genom limning, svetsning, eller på annat sätt. Då íörspänningen släpps kröker de elastiska organen 116,117 överdelens 101 framparti 103 i såväl längsled som tvärled, så att det bildas ett skålformigt utrymme kring dambindans vätområde 112. Liksom vid dambindan i figur 1 och 2 kan en rad olika typer av elastiska organ utnyttjas för att åstadkomma den önskade krökningen av överdelen.

Vid överdelens 101 bakparti 104 är en komprimeringslinje 126 anordnad utmed dambindans längsgående míttlinje 110. Komprimeringslinjen 126 tjänar som vikanvisning då dambindan används och medför att bakpartiet 104 får ett V -formigt tvärsnitt, där spetsen på V-et är vänd mot användaren, då överdelen trycks samman i tvärled mellan användarens lår. Härigenom passar överdelens bakparti in mellan användarens skinkor och tjänar som en spärr mot bakåtläckage av vätska.

Dambindans underdel 102 är uppbyggd av ett vätskeogenomträngligt skikt 122 på den sida vilken vid användningen är vänd mot användaren, samt uppvisar en absorptionskropp 120 bestående av ett skikt av ett absorberande nonwovenmaterial på den sida vilken är vänd mot överdelen 101. Inget särskilt ytskikt behövs över det absorberande nonwovenskiktet. 10 15 20 25 30 508 206 17 Underdelen 102 är avsedd att fästas i grenpartiet på ett par underbyxor medelst självhäftande tryckkänsligt lim 124 anbragt i ett rammönster utmed det vätskeogenomträngliga skiktets 122 kantpartier 127 på den vid användningen mot användarens underbyxor vända ytan av underdelen 102, såsom visas i figur 4. Genom att endast fästa underdelen 102 utmed kantpartierna 127, uppnås en viss rörlighet mellan underdelen mittparti 128 och underbyxorna vinkelrätt mot underdelens plan. Detta kan vara en fördel, eftersom det möjliggör god kontakt mellan dambindan 102 och användarens kropp. Denna effekt förhöjs genom att en avrundad upphöjning, s.k. hump 123 av absorberande material är anordnad på underdelen 102, inom området för öppningen 109i överdelens 101 absorptionskropp 105 och vätskeogenomträngliga höljesskikt 107. Humpen 123 skjuter upp genom öppningen 109i överdelen 101 och täcks av överdelens vätskegenomsläppliga höljesskikt 106. Vid användningen anligger humpen 123 mot användarens kropp och kan därigenom direkt fånga upp och absorbera avgiven kroppsvätska.

Humpen 123, är med fördel uppbyggd av ett mjukt återfjädrande material såsom absorberande skum, absorberande fibervadd, eller cellulosafluffmassa blandad med termoplastiska fibrer och termobunden till en sammanhängande våtstabil struktur. Det är emellertid även möjligt att använda vilken som helst typ av konventionellt absorptionsmaterial. För att åstadkomma hög vätskelagringsförrnåga hos underdelen, kan denna innehålla superabsorbenter, exempelvis i form av fibrer eller partiklar företrädesvis anordnade i humpen. Även det absorberande nonwovenmaterialet 120 kan emellertid innehålla en viss mängd superabsorbent, lämpligen i form av i nonwovenmaterialet ingående superabsorberande fibrer. Sådan superabsorbent bidrar till att immobili sera vätska i underdelen 102 och förhindrar därigenom att vätskan genom kapillärkrafterna i nonwovemnaterialet leds ut förbi kantema på underdelen.

Den i figurerna 5 och 6 visade dambindan, innefattar en överdel 201 samt en underdel 202 på samma sätt som de tidigare beskrivna dambindorna. Såväl 508 206 10 15 20 25 30 18 överdelen 201 som underdelen 202 uppvisar en absorptionskropp 205,220 innesluten mellan två höljesskikt 206,207,221,222. Överdelen 201 innefattar vidare elastiska organ 213,2l4, anordnade utmed de båda längsgående sidokanterna 216,217, från överdelens främre tvärkant 215, och sträckande sig utmed ungefär 2/3 av sidokanternas 216,21? längd. De elastiska organen 213,214 är i förspänt tillstånd anbragta genom limning, svetsning, eller på annat sätt så att de då förspänníngen upphör tjänar till att kröka dambindans överdel 201 utmed dess längsgående rnittlinje 210.

Underdelens 202 vätskeogenomträngliga höljesskikt 222 är försett med fastsättningsorgan i form av längsgående limsträngar. För att säkerställa god fastsättning av underdelen 202 i användarens underbyxor, är en limsträng anordnad nära vardera längsgående sidokanten 228, 229 på underdelen, samt en limsträng 224 anordnad utmed dambindans längsgående rnittlinje 210.

Endast limsträngen utmed den längsgående mittlinjen 210 är synligi genomskärningi figur 6. Underdelen 202 är vidare förhållandevis bred, för att säkert kunna täcka grenpartieti underbyxor av olika storlekar. Snedställda hack, eller snitt 230, är anordnade två vid vardera sidokanten 228229, ungefär symmetriskt på ömse sidor om dambindans tvärgående mittlínje 211.

Dessa snitt 230 medger att de mellan snitten belägna partierna 231 av underdelen bildar flikar som kan vikas runt kanten på användarens trosor, i det fall trosgrenen inom detta område är smalare än dambindans underdel 202. Ett sådant arrangemang medför dels att dambindan sitter ytterst säkert på plats i underbyxorna, dels att underbyxornas sidokanter är extra väl skyddade mot nedsölning av kroppsvätska.

De båda i dambindan ingående delarna 201,202 är inbördes förbundna genom ett huvudsakligen cylinderformigt element 232 av flexibelt företrädesvis elastiskt töjbart material. Det cylinderformiga elementet 232 är anordnat så att dess mittaxel 233 är orienterad väsentligen vinkelrätt mot dambindans plan och sträcker sig mellan överdelens 201 vätskeogenomträngliga höljesskikt 207 och underdelens 202 vätskegenomsläppliga höljesskikt 221. I figurerna har det cylinderformiga elementet 232 for tydlighetens skull visats som ett rör, med raka släta sidor. I verkligheten är emellertid det 10 15 20 25 30 508 206 19 cylinderformiga elementet 232 i normalfallet kollapsat och sammanveckat på ett dragspelsliknande vis.

Det cylinderformiga elementets diameter motsvaras av diametem hos en öppning 209 genom den övre absorptionskroppen 205 och överdelens 201 vätskeogenomträngliga höljesskikt 207. Det cylinderformiga elementet 232 uppvisar flänsformiga partier 233, 234 kring sina båda ändar. Vid ena änden är de flänsformiga partierna 233 fästa till överdelens 201 vätskeogenomträngliga höljesskikt 207 kring öppningens 209 periferi. Vid den andra änden är de flänsforrniga partierna 234 fästa mot underdelens 202 vätskegenomsläppliga höljesskikt 221. Liksom vid de tidigare beskrivna utföringsformerna kan sammanfästningen av de olika komponenterna ske på konventionellt vis genom limning, sömnad, eller svetsning. Placeringen av det cylinderformiga elementet 232 sammanfaller huvudsakligen med dambindans vätområde 2 12.

Det cylinderforiniga elementet 232 är företrädesvis sammantryckningsbart utmed sin mittaxel 235 och bidrari detta tillstånd endast i ytterst ringa grad till dambindans totala tjocklek inom vätområdet 212. Lämpliga material f ör det cylinderformiga elementet 232 är företrädesvis elastiskt töjbara nonwoven-rör, eller slangar, rör av elastisk skum, eller gummi, Även icke- elastiska nonwovenmaterial såväl som stickade, virkade eller flätade elastiska eller icke-elastiska tubformiga strukturer kan användas inom ramen för uppfinningen.

Syftet med det cylinderformiga elementet 232, är att öka rörligheten mellan de båda i dambindan ingående delarna 201, 202 och minska de krafter som överförs mellan delarna. Denna rörlighet åstadkoms genom att det cylinderformiga elementet 232 är deformerbart och kan töjas, vridas och veckas eller tryckas samman. I utföringsforrnen i figurerna 5 och 6 tjänar det cylinderforrniga elementet 232 dessutom som vätskeöverföringsorgan mellan överdelen och underdelen. 508 206 10 15 20 25 20 För att kunna absorbera den genom det cylinderformiga elementet 232 överförda kroppsvätskan, innefattar den undre absorptionskroppen 220 superabsorbenter inom området for det cylinderfonniga elementet 220. I figur 6 visas superabsorbenterna som partiklar inblandade i den undre absorptionskroppen 220. Superabsorbenterna kan självfallet föreligga i vilken som helst annan lämplig form.

I de visade figurerna har tjockleken hos de olika komponenterna överdrivits kraftigt, for att de olika alstrens uppbyggnad tydligt skall framgå. I verkligheten är den sammanlagda tjockleken hos ett alster enligt uppfinningen lärnpligen mellan cza 1-5 mm vid alstrets ändpartier och lämpligen cza 5-15 mm vid vätområdet.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna utforingsexemplen, utan en rad ytterligare utforingsforrner är tänkbara inom ramen for de efterföljande patentkraven. Uppfinningen har beskrivits i samband med dambindor, men kan självfallet utnyttjas vid alla typer av absorberande alster vilka är avsedda att fästas inuti ett par underbyxor och att hållas i anliggning mot användarens kropp med hjälp av underbyxorna.

Ett exempel på sådana absorberande alster är inkontinensskydd avsedda att bäras av lätt inkontinenta personer. Genom den tvådelade konstruktionen hos ett alster enligt uppfinningen, är det möjligt att framställa anatomiskt formade inkontinensskydd for såväl män som kvinnor, vilka sitter säkert och bekvämt på plats i användarens underbyxor och samtidigt ger ypperligt skydd mot vätskeläckage.

Individuella särdrag hos de olika beskrivna utforingsexemplen kan naturligtvis kombineras godtyckligt inom ramen for uppfiruiingen.

Claims (20)

10 15 20 25 30 35 508 206 21 Patentkrav

1. Absorberande alster såsom en dambinda, ett trosskydd, ett inkontinensskydd, eller likande avsett att under användningen vara anbragt i grenområdet på en användare för att uppfånga och absorbera avsöndrade kroppsvätskor, vilket alster har huvudsakligen långsträckt form med en längsgående mittlinje (10) och en tvärgående mittlinje (11) och innefattar en överdel (1) avsedd att vid alstrets användning vara vänd mot användaren, samt en underdel (2) avsedd att vid alstrets användning vara vänd bort från användaren och uppvisande organ (24) för fastsättning av alstret inuti ett par underbyxor, varvid båda delarna (1,2) innefattar absorberande material och uppvisar vardera ett framparti (3,18) avsett att vid alstrets användning vara vänt framåt mot användarens buk, ett bakparti (4,19) avsett att vid alstrets användning vara vänt bakåt mot användarens stuss samt vidare att delarna (1,2) är inbördes förbundna, k ä n n e t e c k n a t a v att överdelen (1) och underdelen (2) är inbördes förbundna endast vid alstrets vätområde (12), vilket är det område av alstret som är avsett att först vätas av kroppsvätska, varvid överdelen (1) utanför vätområdet (12) är fri från bindningar till underdelen (2). varigenom både överdelens framparti (3) och dess bakparti (4) kan lyftas upp från underdelen (2).

2. Alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att överdelen (1) och underdelen (2) är inbördes förskjutna utmed alstrets längsgående mittlinje, så att överdelens (1) framparti (3) skjuter ut förbi underdelens (2) framparti (18), medan underdelens (2) bakparti (19) skjuter ut förbi överdelens (1) bakparti (4).

3. Alster enligt krav 1 eller 2, (3) uppvisar en tvärgående framkant (15) och att ett elastiskt organ (14) är anordnat utmed den tvärgående framkanten (15). k ä n n e t e c k n a t av att alstrets framparti

4. Alster enligt krav 1, 2 eller 3, uppvisar längsgående sidokanter (16,17,116,117) och att elastiska organ (14, 113,114) är anordnade utmed överdelens (1) längsgående sidokanter (16,17,116,117), vid överdelens (1) framparti (3). kännetecknat avattöverdelen(1) 508 206 10 15 20 25 22

5. Alster enligt något av föregående krav k ä n n e t e c k n a t av att överdelen (1) innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (6) anordnat på den sida av överdelen (1) vilken vid alstrets användning är avsedd att vara vänd mot användaren, ett vätskespärrande höljesskikt (7) anordnat på den sida av överdelen (1) vilken vid alstrets användning är avsedd att vara vänd mot underdelen (2), samt en absorptionskropp (5) innesluten mellan de båda höljesslcikten (6,7), varvid åtminstone en genomgående öppning (9), är anordnad genom det vätskespärrande höljesskiktet (7) vid alstrets vätoniråde (12).

6. Alster enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone en i det vätskespärrande höljesskiktet (7) anordnad öppning (9) även sträcker sig genom överdelens (1) absorptionskropp (5).

7. Alster enligt krav 5, eller 6, k ä n n e t e c k n a t av att överdelens (1) vätskespärrande höljesskikt (7) uppvisar viss genomsläpplighet för kroppsvätska vid överdelens (1) bakparti (4), men är väsentligen ogenomträngligt för kroppsvätska vid överdelens (1) framparti (3).

8. Alster enligt krav 5, 6, eller 7, k ä n n e t e c k n a t av att en hump (123) av absorberande material är anordnad på underdelen (102), inom området för öppningen (109) i överdelens (101) vätskespärrande höljesskikt (107) varvid humpen (123) skjuter upp genom öppningen (109) i det vätskespärrande höljesskiktet (107).

9. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att organet för fastsättning av alstret inuti ett par underbyxor utgörs av en beläggning (24) av tryckkänsligt, självhäftande lim.

10. Alster enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att limbeläggningen (24) täcker väsentligen hela den vid alstrets användning bort från användaren vända ytan av underdelen (2). 10 15 25 30 508 206 23

11. Alster enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att limbeläggningen (124) är anbringad i ett rammönster utmed kanterna på den vid alstrets användning bort från användaren vända ytan av underdelen (2).

12. Alster enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t av att överdelen (1) uppvisar ett förhållandevis brett framparti (3) och ett förhållandevis smalare bakparti (4).

13. Alster enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t av att underdelen (2) uppvisar ett förhållandevis smalt framparti (18) och ett förhållandevis bredare bakparti (19).

14. Alster enligt krav ll, eller 12, k ä n n e t e c k n a t av att överdelen (1) är skedformad.

15. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att överdelens (1) bakparti (3) uppvisar en upphöjning (13) utformad för att under alstrets användning inrymmas i fåran mellan användarens skinkor, bakom genitalierna.

16. Alster enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t av att upphöjningen (13) är droppformad.

17. Alster enligt något av kraven 1-13, k ä n n e t e c k n a t av att överdelens (1) bakparti (4) uppvisar en vikanvisning (126) i förrn av en komprimeringslinje, en slits, eller liknande, vilken då alstret under användningen utsätts för sammantryckande tvärkrafter medger formning av överdelens (1) bakparti (4) så att det i genomskärning antar formen av ett V, med spetsen riktad mot användaren.

18. Alster enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att förbindningen mellan överdelen (1) och underdelen (2) är elastiskt töjbar. 508 206 10 24

19. Alster enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att underdelens (2) bakparti (19) uppvisar en tvärgående upprest kant av vätskespärrande material.

20. Alster enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att två huvudsakligen wärgående hack, eller snitt (230), är anordnade vid vardera sidokanten (228,229), på underdelen (202), ungefär symmetriskt på ömse sidor om alstrets tvärgående mittlinje (21 1), varigenom de mellan snitten belägna partierna (231) av underdelen (202) bildar flikar som kan vikas runt kanten på användarens underbyxor.