SE505507C2 - Anordning för matning av en tråd till en textilmaskin - Google Patents

Description

505 507 2 när skillnaden mellan de båda mätanordningarnas mätvärden bildas, så att den magasinerade trådens längd gradvis ökar eller minskar allt mer. Detta gäller även om mätfelet, t ex satt i proportion till avståndet mellan två knutar eller liknande, är mycket litet. Särskilt den längdmätning som utförs med hjälp av den positivt arbetande trådmatningsanordningen är ofta onoggrann, emedan den av mataranordningen frammatade tråden oavsiktligt kan slira något. Alla genom sådan slirning uppkommande mätfel läggs sedan till varandra.

Sådana summafel elimineras i princip vid en annan känd anordning för mellan- lagring av träd (EP-A- 0106 035). Denna anordning har en enda mätanordning, som bestämmer längden av både den inkommande och den utgående tråden och utför mätningarna på samma sätt och med utnyttjande av samma rörelser. Vid denna kända anordning förutsätts dock att de magasinerade trådlängderna under en första tidsperiod lindas upp helt på magasineringstrumman och därefter under en andra tidsperiod åter lindas av helt. Anordningar av detta slag lämpar sig därför inte för det ovan angivna tillämpningsfallet, vid vilket pålindningen och avlindningen av tråden måste ske mer eller mindre samtidigt och kontinuerligt.

Uppfinningens syfte är mot denna bakgrund att utforma den inledningsvis angivna anordningen på sådant sätt att inga summafel kan uppträda och så att längden av den på magasineringstrumman befintliga tråden i varje ögonblick kan bestämmas mycket noggrant och/eller åtminstone vid bestämda tidpunkter kan ställas in mycket noggrant på ett givet börvärde.

Detta syfte uppfylls med den i patentkravet 1 angivna anordningen. Före- dragna utföringsformer anges i de osjälvständiga patentkraven.

Uppfinningen ger fördelen att det trots användningen av två mätanordningar inte kan uppträda summafel. Båda mätanordningarna är kopplade till magasinerings- trumman, dvs till samma referenssystem, och båda mätanordningarna bestämmer trådens längd med utnyttjande av trådens omlindningsvinkel. Eventuella mätfel tar således ut varandra vid bildandet av skillnaden mellan de av de båda mät- anordningarna bestämda mätvärdena. Därutöver fås fördelen att trådmatnings- anordningen enligt uppfinningen kan användas oberoende av om den magasinerade tråden ständigt skall ha en given längd eller en variabel, men i varje ögonblick känd längd.

Uppfinningen kommer nu att förklaras närmare med ledning av på bifogade ritning visade utföringsexempel. Därvid visar fig 1 i starkt schematiserad form en textilmaskin som tillförs tråd med hjälp av en trådmatningsanordning enligt uppfinningen, fig 2 en längdsektion genom en trådmatningsanordning enligt uppfin- ningen, fig 3 en tvärsektion genom en alternativ utföringsform av uppfinningen utmed linjen lll-lll i fig 2, fig 4 ett generaliserat blockschema över trådmatnings- anordningen enligt uppfinningen, fig 5 ett blockschema över den speciella utförings- formen enligt fig 2, fig 6 ett blockschema över den speciella utföringsformen 505 507 3 enligt fig 3, fig 'l till 9 en andra utföringsform av trådmatningsanordningen enligt uppfinningen i mot fig 1, 4 och 5 svarande framställning, samt fig 10 ett block- schema över utföringsformen enligt fig 9.

Fig 1 visar en textilmaskin T, som t ex kan vara en vävstol eller en stick- maskin. Den tillförs tråd Y från en trådmatningsanordning F1, som i sin tur tillförs tråden från en knytanordning N, som är ansluten till en grupp av förrådsspolar B1, B2, B3 Bn, på vilka tråd av olika färg är upplindad.

Trådens Y längd L1 mellan textilmaskinen T och trådmatningsanordningens F1 utlopp är en konstant och känd storhet. Trådens Y längd L2 mellan trådmat- ningsanordningens Fi inlopp och knytanordningen N är likaså en konstant och känd storhet. Däremot är trädens Y längd L3 mellan trådmatningsanordningens F1 inlopp och utlopp variabel och okänd.

Den i fig 2 visade trådmatningsanordningen F1 har en rörformig axel 1, vars i fig 2 vänstra ände vetter mot knytanordningen N och vars i fig 2 högra ände vetter mot textilmaskinen T. Den vänstra änden är således anordningens inlopp för tråden Y och den högra änden utloppet för tråden Y. Den rörformiga axeln 1 är roterande lagrad och uppbär rotorn 2 i en drivmotor 3, t ex en lik- strömsmotor, vars stator 4 är fastsatt på den yttre ringen i ett kullager 5, vars inre ring är fastsatt på axeln 1. Drivmotorns 3 stator 4 är förbunden med ett flertal stänger 6, som är koncentriskt anordnade runt axeln 1 och bildar en stilla- stående magasineringstrumma 6a. Stängernas 6 motstående ändar är fastsatta i en platta 7, som är förbunden med den yttre ringen på ett andra kullager, vars inre ring liksom vid kullagret 5 är fastsatt på axeln 1. Två excentriska ringar 8 och 9, vilkas axlar dessutom lutar relativt axelns 1 axellinje, är fastsatta på axeln 1 på avstånd från varandra inuti det av stängerna 6 omslutna rummet.

Innerringarna 8, 9 uppbär var sitt kullager 10 resp 11, vilkas yttre ringar är förbundna med var sin skiva 12 resp 13. Skivorna uppbär vid sina periferier stänger 14, som är parallella med axeln 1.

På grund av innerringarnas 8, 9 lutning och excentricitet utför kanten på skivorna 12, 13 när axeln 1 roterar en elliptísk rörelse i ett relativt axelns 1 axellinje snedställt plan. Den elliptiska rörelsen överförs även till stängerna 14, så att dessa omväxlande förs in i den av de fasta stängerna 6 bildade magasi- neringstrumman 6a och åter förs ut ur trumman 6a, varigenom de matar fram den på trumman upplindade tråden Y i axiell led (i fig 2 åt vänster). Detta sätt att mata fram den upplindade tråden vid trådmatningsanordningar är allmänt känt.

Axelns 1 från drivmotorn 3 bortre ände uppbär en skiva 15, som har större diameter än plattan 7. En förarkanal 16 passerar vinkelrätt igenom skivan 15 i dennas utanför skivans 7 ytterperiferi belägna del. Kanalen 16 har till uppgift att linda den från knytanordningen N genom den rörformiga axeln 1 tillförda tråden på den av stängerna bildade magasineringstrumman. Skivan 15 och kanalen 505 507 4 16 bildar således ett lindarfinger för tråden.

Magasineringstrumman 6a är anordnad inuti ett hus 17, som i axelns 1 för- längning har ett utloppshål eller en trådförare 18 för den på trumman 6a mellan- lagrade tråden. Huset 17 uppbär ett antal ljuskällor 19, som är anordnade runt skivans 15 axel med inbördes vinkelmellanrum. De är riktade mot en ringformig, polerad kantsida 15a på skivan 15. Ljuskällornas 19 axlar ligger i huvudsak i radiella plan, som innehåller axelns 1 axellinje, och är placerade i en liten vinkel relativt skivans 15 genom kantsidan 15a lagda medelplan. I samma radiella plan är fotodioder 20 anordnade på sådant sätt att de mottar det av ljuskällorna 19 utsända och av kantsidans 15a polerade utsida reflekterade ljuset. När den på trumman Ga upplindade tråden åter lindas av från trumman Ga och passerar ut genom utloppet 18 måste den också passera genom utrymmet mellan den ring- formiga kantsidan 15a och husets 17 ljuskällorna 19 och fotodioderna 20 uppbärande insida. Den sveper därvid runt axelns 1 axellinje. Således befinner sig alltid ett stycke av tråden i det nämnda utrymmet mellan huset 17 och ringen 15a. Detta stycke ligger därvid alltid väsentligen i något radialplan som innehåller axelns 1 axellinje. Varje gång trådstycket passerar mellan den reflekterande ringen 15a och en ljuskälla 19 med tillhörande fotodiod 20 bryts ljusstrålen mellan ljuskällan och fotodioden i fråga. I detta ögonblick är det således möjligt att med ledning av signalen från fotodioden noggrant bestämma trädens momentana vinkelläge kring axelns 1 axellinje. Ljuskällorna 19 och fotodioderna 20 bildar alltså tillsam- mans med ringen 15a elektriska tråddetektorer.

Den i fig 3 visade utföringsformen använder liknande, men som kapacitiva tråddetektorer utförda element för att bestämma trädens momentana vinkelläge.

Huset 17 är därvid invändigt försett med en ring 21, som med lika inbördes av- stånd uppbär spets- eller tandformiga, i riktning mot skivans 15 ringformiga kant- sida 15a pekande utsprång. Både ringen 21 och den ringformiga kantsidan 15a består av elektriskt ledande material, så att de fungerar som en kondensator när en elektrisk spänning läggs på över dem. Kondensatorn får på grund av ut- sprången en i omkretsriktningen mellan två värden växlande kapacitans. Varje gång tråden passerar in i en zon med den högre kapacitansen, där ringens 21 och ringkantens 15a ytor ligger närmast varandra, uppträder en ökning i den upp- mätta kapacítansen. Denna kapacitansändring blir periodisk vid kontinuerlig avdrag- ning av tråden, varför periodiciteten i fråga kan utnyttjas för att beräkna trädens vinkelförflyttning runt skivan 15. En särskild markering kan exvis åstadkommas genom att någon av spetsarna eller tänderna placeras med ett vinkelmellanrum som avviker från det i övrigt förekommande. Periodiciteten i utsignalen från den av tråden genomlupna kondensatorn gör det möjligt att på 'samma sätt som vid användningen av fotoelektriska tråddetektorer beräkna antalet rörelsevarv för tråden och bråkdelar därav. 505 507 5 Blockschemat i fig 4 visar schematiskt det fullständiga systemet kring tråd- matningsanordningen Fl. Således visas magasineringstrumman 6a, en första mät- anordning 22, som mäter trådupplindningsvinkeln för tråden som lindas upp på trumman 6a, en andra mätanordning 23, som mäter trådavlindningsvinkeln för tråden som lindas av från trumman 6a, samt en tredje, med den första och den andra mätanordningen 22, 23 förbunden anordning 24, som bestämmer längden av det trådstycke som för tillfället finns på magasineringstrumman 6a. Den första mätanordningen 22 kan t ex vara en räknare, som exvis räknar utsignalerna från en enligt fig 2 utformad drivmotor 25, som driver ett likaså såsom vid fig 2 utformat lindarfinger 15, 16 för pålindning av träden på magasineringstrumman 6a. Drivmotorn 25 kan t ex vara försedd med en vinkelkodare, vars utsignaler tillförs mätanordningen 22 och är karaktäristiska för motorns momentana vinkel- läge, och därmed även för det av motorn drivna lindarfingrets momentana vinkel- läge. Räknaren 22 mäter således antalet varv som motorn roterar, liksom bråk- delar därav, och därmed även antalet lindningsvarv och bråkdelar därav som lindats på trumman 6a. Den .andra mätanordningen 23 kan t ex likaså utgöras av en räk- nare, som räknar de från tråddetektorerna enligt fig 2 eller 3 avgivna signalerna, och därmed även antalet från magasineringstrumman 6a avlindade trådvarv eller delar därav. Anordnjngarnas 22 och 23 utgångar är förbundna med tillhörande ingångar på anordningen 24, som t ex kan utgöras av en upp-ner-räknare, vilken således bildar skillnaden mellan utsignalerna från de båda andra anordningarna 22 och 23. Emedan anordningarna 22 och 23 avger signaler som representerar de på- resp avlindade varven eller delar av varv för tråden, representerar den av anordningen 24 bildade skillnaden alltid antalet varv eller delvarv av tråden som för ögonblicket finns på trumman 6a, och därmed även längden av den i varje ögonblick mellanlagrade tråden. Anordningens 24 utgång är ansluten till en ytterligare anordning 26, t ex en omvandlare, vars utgång är förbunden med en styringång på motorn 25. Anordningen 26 är utförd som en reglerkrets, som ökar eller minskar motorns 25 hastighet beroende på om utsignalen från anord- ningen 24 visar en större eller mindre upplagrad trådlängd än vad som motsvarar ett givet riktvärde. Den på trumman upplindade trådens längd kan därför hållas väsentligen konstant. Alternativt kan kopplingen utföras så att motorn 25 också kan stannas, t ex för att medge en knytningsoperation eller liknande på trummans 6a inloppssida samtidigt som tråden kontinuerligt dras av på trummans 6a utlopps- sida. I detta fall utformas anordningen 26 så att motorn 25 efter att knytningen eller liknande avslutats återstartas och under en tid roterar så snabbt att den på trumman 6a upplagrade tråden åter uppnått den givna längden innan nästa knytningsoperation skall genomföras. Vid ett sådant utförande korrigeras således den upplagrade trådens längd inte genast, utan så småningom. Fördelen är emeller- tid att anordningen 24 i varje ögonblick exakt visar skillnaden mellan den på 505 507 6 trumman 6a för tillfället befintliga trådlängden och den längd som normalt skall vara upplagrad.

Blockschemat enligt fig 5 visar hur anordningen 23 mera i detalj är uppbyggd när trådens rörelse avkänns med fotodioderna enligt fig 2. Avstånden mellan de enskilda fotodioderna är lika, och antalet fotodioder beror av den önskade nog- grannheten i bestämningen av trådens vinkelrörelse. En förstärkare A1, A2 An är förbunden med varje fotodiod 20. Utsignalerna från de olika förstärkarna går till en enhet 27, som kombinerar utsignalerna från förstärkarna. En spetsdetektor 28 räknar antalet spetsar, som motsvarar antalet vinkelsteg som passerats av tråden vid avlindningen från trumman Ga, och avger till anordningen 24 en signal som representerar antalet på så sätt passerade vinkelsteg. Anordningen 24 är vidare förbunden med drivmotorns 25 anordning 22 på samma sätt som tidigare beskrivits. Jämförelseresultatet som avges av anordningen 24 används för att via anordningen 26 reglera drivmotorns 25 varvtal.

Vid användning av kapacitiva tråddetektorer behöver vissa modifikationer göras. Dessa framgår schematiskt av fig 6. Med hänsyn till den vinkelhastighet som tråden kan uppnå under avlindningen får den spets- eller tandformigt profi- lerade ringen 21 (fig 3) inte ha för kort steglängd, emedan den mottagna signalen annars blir oanvändbar. Om det trots detta skall vara möjligt att mäta relativt små avlindningsvinklar för den utgående tråden, t ex 300, kan detta åstadkommas med hjälp av flera kondensatorer E, som bildas genom att flera ringar 21 anordnas koaxiellt och inbördes isolerat. Exvis kan tre ringar, som vardera har två över 900 gående tänder med 900 mellanrum, anordnas med inbördes förskjutning i samma riktning. Exvis är den andra ringen förskjuten med 30° relativt den första och den tredje ringen förskjuten med 600 relativt den första. Om förskjutningsvin- keln minskas kan mer än tre sådana ringar anordnas. Det är även möjligt att 4 förse varje ring med två sektorer, som vardera täcker 1800, och av vilka den ena har mindre radie än den andra.

I fig 6 är kondensatorer E1, E2 En enligt den föregående beskrivningen förbundna med oscillatorer 01, 02 On, och dessa förbundna med demodulatorer DE1, DE2 DEn. De senare är anslutna till en enhet 29, som går till en spets- detektor 30 och har till uppgift att kombinera utsignalerna från de olika demodula- torerna. I övrigt är kopplingsanordningen identisk med den som visas i fig 5.

Vid trådmatningsanordningen enligt uppfinningen mäts längden av den in- resp den utlöpande tråden genom mätning av trådens rörelsevinkel runt axelns 1 axellinje, varför fel i beräkningen av trådens längd endast kan uppkomma på grund av den okända trådspänningen. Om tråden emellertid lindas på trumman med samma spänning som den dras av kan det därav förorsakade felet endast påverka längden av den på trumman lagrade tråden vid ökning eller minskning av trådspänningen. Felet i fråga är emellertid till skillnad mot de inledningsvis 505 507 7 berörda felen vid kända trådmatningsanordningar inte kumulativt. Om nämligen t ex den inkommande trådens längd överskattas på grund av en relativt sett högre trådspänning överskattas på motsvarande sätt även längden av den utgående tråden, varför endast längden av den mellan trådmatningsanordningens inlopp och utlopp befintliga delen av tråden beräknas fel. Emedan det vid inloppet uppkom- mande felet dock åter dras ifrån vid utloppet kan aldrig ett summafel uppkomma.

Om längden av den på magasineringstrumman lagrade tråden tillfälligt under- skrider den avsedda längden är denna avvikande längd eller denmomentana läng- dens avvikelse från den avsedda längden alltid känd tack vare anordningen 24.

Därav följer, insatt i fig 1, att längden av den mellan knytanordningen N och textilmaskinen T befintliga tråden alltid är känd. Med kännedom om detta värde kan antingen det vid trådmatningsanordningens inlopp belägna lindarfingrets driv- motor styras så att en given, alltid konstant trådmängd lagras upp på magasiner- ingstrumman före nästa knyttillfälle, eller kan knytanordningen N styras på sådant sätt att nästa knut mellan två trådlängder med olika färg trots längdavvikelsen kommer exakt på ett sådant ställe på den löpande tråden att den liksom övriga knutar blir belägen i det bestämda partiet av väv- eller stickvaran. Härav framgår att trådmatningsanordningen enligt uppfinningen erbjuder flera nya möjligheter för både väv- och sticktekniken.

Vid de hittills beskrivna utföringsexemplen lindas tråden Y på den stillastå- ende magasineringstrumman Sa med hjälp av det roterande lindarfingret 15, 16 (fig 2), så att tråden vid trummans inlopp alltid lindas i den ena rotationsriktningen (pålindningsriktningen) och vid trummans utlopp alltid lindas av i den motsatta rotationsriktningen (avlindningsriktningen). Om matningsanordningen däremot har en roterande magasineringstrumma F2 (fig 7), vid vars inlopp den av en stationär trådförare 31 tillförda tråden lindas på tangentiellt genom att själva trumman roterar intar den inkommande tråden alltid ett fast läge i rummet. Tråden roterar således inte, och ingen rotationsvinkelmätning relativt ett fast koordinatsystem kan göras. Även för detta fall föreslås dock enligt uppfinningen att mätningen av den på magasineringstrumman befintliga trådlängden skall mätas genom att återföras till en från summafel fri trådlindningsvinkelmätning med magasinerings- trumman som referensnormal.

Så som framgår av blockschemat enligt fig 8 används en drivmotor 32 för att driva magasineringstrumman 33. En första anordning 34 för bestämning av den på trumman 33 pålindade trådlängden och en andra anordning 35 för bestäm- ning av den från trumman avlindade trådlängden är på samma sätt som i fig 4 förbundna med var sin ingång på en tredje anordning 36, som bestämmer längden av den i varje ögonblick på trumman 33 befintliga trådlängden, och vars utgång är förbunden med en ytterligare anordning 37, som styr drivmotorn 32 på sådant sätt att trumman 33 roterar snabbare eller långsammare, beroende på om den 505 507 8 magasinerade trådens längd minskar eller ökar.

Vid utföringsformen enligt fig 7 och 8 medför en avlindning av tråd medan trumman 33 står stilla att den del av tråden som passerar tråddetektorerna 19, 15a, 20 resp 21 liksom vid utföringsformen enligt fig 1 till 6 roterar i den ena riktningen (avlindningsriktningen) kring trummans 33 axel, emedan tråden Y vid trummans 33 utlopp dras av över trummans framände även i detta fall. Om träden Y lindas på genom att magasineringstrumman 33 roterar vid stillastående tråd resp om textilmaskinen står stilla, dvs när ingen tråd förbrukas, kommer däremot samma del av tråden att rotera i motsatt rotationsriktning (pålíndningsriktningen).

Härvid kan med hjälp av kända medel, t ex på magasineringstrumman påsatta borstar eller liknande, säkerställas att tråden inte slirar på trumman. Om tråd samtidigt både lindas av och lindas på står den nämnda tråddelen stilla relativt ett fast koordinatsystem om trådinmatningshastigheten till trumman 33 är lika med textilmaskinens trådförbrukningshastighet, medan tråddelen under alla andra omständigheter roterar i den ena eller den andra lindningsriktningen, beroende på om tillförseln är större än förbrukningen eller tvärt om.

Vid uppfinningen föreslås speciellt att den första och den andra anordningen 34 och 35 skall sammanföras till en enda anordning 38 med två utgångar 39 och 40, på vilka räknepulser för den ena eller den andra trådrotationsriktningen upp- träder. Anordningen 38 innehåller så som visas i fig 9 med fotodioder 20 förbundna förstärkare A1 An enligt fig 5 och en med dessa förbunden enhet 41, som på utgången 39 avger pulser som representerar trådrotation i avlindningsriktningen, samt en ytterligare, likaså med förstärkarna A1 An förbunden enhet 42, som på utgången 40 avger pulser som representerar en trådrotation i pålindningsrikt- ningen. Alternativt kan en separat uppsättning fotodioder anordnas för vardera enheten 41, 42.

Så som visas i fig 10 kan de i anslutning till fig 2 beskrivna ljuskällorna och fotodioderna användas för detta ändamål med skillnaden att en mot skivan 15 med kantsidan 15a svarande skiva 43 och en roterande magasineringstrumma anordnas. Fotodioderna anordnas med lika vinkelavstånd runt skivans 43 periferi, varvid närliggande fotodioder grupperas tre och tre. I fig 10 har som exempel 21 fotodioder a1, b2, c3, a4 etc anordnats, varvid a1, b2 och c3 bildar en första grupp, a4, b5, c6 en andra grupp, osv. Samtliga fotodioders a1, a4 a19 utgångar är förbundna med var sin ingång på en ELLER-grind 44, vars utgång är ansluten till ett minne, t ex inställningsingången S på en RS-vippa 45, vars Q-utgång är ansluten till J-ingången på en JK-vippa 46. Fotodiodernas b2, b5 b20 utgångar är förbundna med var sin ingång på en andra ELLER-grind 47, vars utgång är ansluten till klockingången Cl på JK-vippan 46. Slutligen är utgångarna på foto- dioderna c3, c6 c21 via en tredje ELLER-grind anslutna till återställnings- ingångarna R resp C på vipporna 45 och 46. 505 507 Kretsen fungerar på följande sätt: När fotodioden a1 reagerar går dess utsignal via ELLER-grinden 44 till RS-vippans 45 inställningsingång 45, varigenom vippans 45 utgång Q skiftas till logisk etta.

Om tråden sedan också passerar fotodioden b2 går dennas utsignal via ELLER- grinden 47 till JK-vippans 46 klockingång, varigenom vippans 46 utgång Q tillförs den på J-ingången liggande ettan. JK-vippans utsignal Sab går via en ytterligare ELLER-grind 49, vars utgång motsvarar utgången 39 i fig 9, till anordningen 36, som därmed registrerar att tråden har roterat ett steg i avlindningsriktningen kring magasineringstrummans 33 axel. Om tråden fortsätter att rotera i avlind- ningsriktningen passerar den även fotodioden c3, varigenom en återställningspuls via ELLER-grinden 48 avges till nollställningsíngången C på vippan 46 och till återställningsingången R på vippan 45. Därigenom kommer åter nolla att ligga på vippornas utgångar Q. Anordningen 36 mottar således en räknepuls endast om först tråden passerar en av fotodioderna a1, a4 a19 och därefter utsignalen från dessa fotodioder omedelbart följs av en puls från en av fotodioderna b2, b5 b20, vilket motsvarar att tråden förflyttat sig ett steg i avlindningsrikt- ningen. Om en puls från en av fotodioderna a1, a4 a19 däremot först följs av en puls från en av fotodioderna c21, c18 c3 betyder detta att tråden för- flyttat sig i den motsatta riktningen, dvs i pålindningsriktningen. Emedan en före pulserna från fotodioderna b2, b5 b20 uppträdande puls från fotodioderna c21, c18 c3 enligt fig 10 medför att Vipporna 45 och 46 återställs kan i denna rotationsriktning inga pulser via utgången 39 nå anordningen 36. Vipporna 45 och 46 kan alternativt eller dessutom återställas av signalen Sab.

Så som visas schematiskt i fig 10 sammanförs utsignalerna från fotodioderna på motsvarande sätt även så att ledningarna 50 och 51 mottar räknepulser Sbc resp Sca, som leds till anordningen 36, varje gång en puls från fotodioderna b2, b5 b20 direkt följs av en puls från den efterföljande fotodíoden c3, c6 c21 resp när en puls från fotodioderna c3, c6 c21 omedelbart följs av en pu1S från fotodioderna a1, a4 a19. Pulserna Sab, Sbc och Sca leds genom ELLER- grinden 49 till anordningen 36, vilket innebär att ett varv för tråden i avlindnings- riktningen delas i 21 delsteg.

För att trådens rörelse i den motsatta lindningsriktningen, dvs pålindningsrikt- ningen, skall kunna mätas utnyttjas en ytterligare kretskoppling enligt fig 10, dock med skillnaden att en utsignal från en av fotodioderna a1, a4 a19 nu måste följas direkt av en utsignal från en av fotodioderna c21, c18 c3. l jäm- förelse med kopplingen enligt fig 1D är den enda skillnaden därför att fotodiod- ernas c21, c18 c3 utgångar via en ELLER-grind ansluts till klockingången på en mot JK-vippan 46 svarande JK-vippa och utgångarna på fotodioderna b2, b5 b20 via en andra ELLER-grind ansluts till de mot återställningsingångarna C och R på vipporna 45, 46 svarande återställningsingångarna. På utgången 40

Claims (11)

505 507 10 erhålles då räknepulser Sac, Seb, Sba, som går till anordningen 36, så att denna liksom vid utföringsexemplet enligt fig 1 till 6 alltid kan bestämma skillnaden mellan de av- och pålindade trådlängderna, och därmed i varje ögonblick kan bestämma längden av den på trumman 33 befintliga magasinerade tråden. Även utföringsformen enligt fig 7 till 10 ger fördelen att det tack vare att trådens rotationsvinkel mäts inte kan uppstå summafel. En liten spänningsskill- nad i tråden på trumman, t ex vid pålindningen, medför i och för sig en motsvar- ande liten förskjutning av en knut i den färdiga väv- eller stickvaran, men de efterföljande knutarna kommer åter att bli belägna på rätt ställe. Uppfinningen är inte begränsad till de visade utföringsexemplen, utan dessa kan modifieras på mångahanda sätt. Detta gäller särskilt för de visade tråddetek- torerna och de tillhörande kretskopplingarna. Bland annat kan utföringsformen enligt fig 7 till 10 självfallet utföras med kapacitiva tråddetektorer i stället för de visade fotoelektriska. Likaså är det möjligt att vid alla utföringsformer i stället använda piezoelektriska eller elektrostatiska tråddetektorer. P a t e n t k r a v :

1. Anordning för matning av tråd (Y) till en textilmaskin (T), innefattande en magasineringstrumma (6a, 33) för mellanlagring av ett stycke (L3) av tråden genom upplindning på och avlindning från magasineringstrumman, en första anord- ning (22, 34) för bestämning av den på trumman pålindade trådlängden genom mätning av trådens rotationsvinkel runt trumman, en andra anordning (23, 35) för bestämning av längden av den från trumman avlindade tråden, samt en med den första och den andra anordningen (22, 34; 23, 35) förbunden tredje anordning (24, 36) för bestämning av den på trumman befintliga, magasinerade trådlängden genom jämförelse mellan de pålindade och de avlindade längderna, kännetecknad av att även den andra anordningen (23, 35) är utförd som en mätanordning för trådens rotationsvinkel kring magasineringstrumman (6a, 33).

2. Anordning enligt kravet 1, kännetecknad av att en trådförare (18) för avdragningen av tråden från magasineringstrumman (6a, 33) är anordnad i förlängningen av trummans axel (1).

3. Anordning enligt kravet 1 eller 2, kännetecknad av att den andra anord- ningen (23, 35) innehåller en eller flera, företrädesvis med lika vinkelavstånd anordnade, tråddetektorer, som är belägna vid omkretsen av den bana runt maga- sineringstrummans axel som tråden genomlöper vid avdragningen.

4. Anordning enligt kravet 3, kännetecknad av att tråddetektorerna är fotoelektriska (19, 15a, 20) och/eller kapacitiva (21).

5. Anordning enligt kravet 4, kännetecknad av att de fotoelektriska tråd- detektorerna bildas av en på den ena sidan av den bana tråden genomlöper vid avdragningen anordnad reflekterande yta (15a) och minst en på banans motstående sida anordnad ljuskälla (19) med tillhörande fotomottagare (20), som är anordnad 505 507 11 att ta emot av ljuskällan utsänt och av den reflekterande ytan reflekterat ljus.

6. Anordning enligt kravet 4 eller 5, kännetecknad av att de kapacitiva tråddetektorerna innefattar på ömse sidor av banan som tråden genomlöper vid avdragningen anordnade kondensatorplattor (fig 3).

7. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den har en stationär magasineringstrumma (6a), ett kring dennas axel roterande lindar- finger (15, 16) för pålindning av tråden på trumman, samt en drivmotor (3, 25) för lindarfingret, och att den första anordningen (22) är en anordning som mäter lindarfingrets rotation.

8. Anordning enligt något av kraven 1 till 6, kännetecknad av att den har en stationär trådförare (31), en roterande anordnad magasineringstrumma (33) och en drivmotor (32) för magasineringstrumman (33), varvid tråden lindas på tangentiellt på trumman genom dennas rotation av lindarfingret, och att den första och den andra anordningen (34, 35) har var sin tråddetektor som är anord- nade vid omkretsen av den bana kring magasineringstrummans axel (1) som tråden genomlöper vid på- resp avlindningen.

9. Anordning enligt kravet 7 eller 8, kännetecknad av att den tredje anordningen (24, 36) är ansluten till en styranordning (26, 37) för drívmotorn (25, 32) för att genom justering av motorns hastighet hålla den magasinet-ade trâdlängden vid ett givet börvärde.

10. Anordning enligt kravet 8 eller 9, kännetecknad av att den första anordningen (34) mäter trädens rotationsvinkel i den ena rotationsriktningen och den andra anordningen (35) mäter trädens rotationsvinkel i den motsatta rota- tionsriktningen.

11. Anordning enligt kravet 10, kännetecknad av att den första och den andra anordningen har gemensamt utnyttjade grupper av tråddetektorer (20), och att medel (44-48) för bestämning av trådens rotatíonsriktning är anordnade mellan tråddetektorgrupperna och den tredje anordningen (fig 10).