SE503489C2 - Ansättningssystem - Google Patents

Description

503 489 Z man fullt ut skall kunna utnyttja ovan nämnda modulladdningar och där- igenom kunna tillgodogöra sig alla dess fördelar.

En huvudkomponent i det framtida generella laddsystemet har redan fun- nits tillgängligt sedan några år nämligen den s k kastansättaren med vilken det är möjligt att göra en flygande ansättning av även grövre granater vid höga elevationer. Som namnet anger är kastansättaren utformad att med hög fart kasta in granater och/ eller drivkrutsladdningar till ansättning i pjäsen ifråga. Kastansättaren används dock idag främst för granater och helt stela enhetsladdningar t ex av typen brännbara hylsor eller engångshylsor av plast eller metall. Däremot har man tidigare haft det svårt att få den att fungera tillfredsställande vid modulladdningar av ovan nämnda typer. För kastansättarna gäller även att de för att fungera felfritt är beroende av en mycket korrekt inriktning relativt eldröret.

Föreliggande uppfinning hänför sig nu till ett laddsystem som visat sig uppfylla samtliga ovan nämnda för ett modernt dylikt numera gällande krav, således såväl vad avser snabbhet som flexibilitet och funktionssäker- het.

Uppfinningen bygger på ett utnyttjande av parvis samverkande kastansät- tare av vilka den ena är avsedd för ansättning av granatema och den andra för drivkrutladdningarna. För att den nödvändiga inriktningen av ansät- tarna skall bli tillräckligt exakt är dessa lagrade i ett i pjäsens eleverande system ingående ramverk i vilket de är sidoförskjutbara från var sitt på vardera sidan av pjäsen anordnade ytterlägen. Då ansättama befinner sig i dessa respektive ytterlägen där de även tillförs nya granater respektive drivkrutladdningar medelst i uppfinningen icke ingående organ, kan pjäsens rekylerande system passera dem emellan.

Enligt föreliggande uppfinning uppnås nu en önskad exakthet mellan an- sättarnas och däri ingående granat respektive drivkrutladdningar upp- bärande laddskålar genom att det däri ingående ramverket följer pjâsens elevation och att ansättama enbart är parallellförskjutbara inom ramverket.

Snabbheten i hela laddsekvensen uppnås sedan i sin tur genom att den för ansättning av granaterna avsedda kastansättaren, sedan dess och den för ansättning av drivkrutladdningarna avsedda kastansättarens laddskålar tillförts granater respektive drivkrutladdningar, förs samman mot drivkrut 3 503 489 ansättarens sida av ramverket varvid den senare trycks ut mot sitt ytterläge samtidigt som granatansättaren kommer i ansättningsläge med granaten i linje med eldröret i vilket läge granatansättarens kastansättare aktiveras varefter de bägge ansättama tillsammans sidoförskjutes i ram-verket tills granatansättaren nått sitt ytterläge varavid drivkrutansättaren kommit i ansätmingsläge i linje med eldröret i vilket läge dess kastansättare aktiveras varefter drivkmtansättaren återförs till ursprimgsläget för till-försel av en ny drivkrutladdning samtidigt som en ny granat tillförs granatansättaren som alltså redan befinner sig i sitt ytterläge. Med de bägge ansättama i sina respektive ytterlägen är pjäsen klar för avfyring. Laddskå-len vid den för granaten avsedda kastansättaren kan vara stelt förbunden med ansättarens huvuddel varvid granaten vid ansättningen accelereras till ansättningshastighet i laddskålen och i enlighet med den gällande tekniken kastas över och in i pjäsens laddöppning till ansättning i eldrörets därtill avsedda ansättningsläge. Drivkrutladdningen skall däremot i enlighet med uppfinningen accelereras upp mot den nödvändiga ansättningshastigheten tillsammans med laddskålen som alltså är axialt förskjutbar in i eldrörets laddöppning varigenom det har blivit möjligt för oss att kastansätta även sådana drivkrutladdningar som består av ett antal relativt varandra löst liggande men i rad efter varandra och tätt mot varandra anliggande ladd- moduler av tidigare nämnd typ.

Uppfinningen har definierats i de nedanstående patentkraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer av vilka Fig 1 visar en delvis snittad snedprojektion av en i enlighet med uppfin- ningen utformad artilleripjäs, vid vilken dock underlavetten för tydlighets vinnande fått utgå medan Fig 2 i större skala visar en delvis snittad snedprojektion av det magasin från vilket pjäsen tillförs drivkrutkladdningar och Fig 3 och 4 i större skala i snedprojektion visar pjäsens kastansättare med det därtill hörande ramverket.

Den på fig 1 visade artilleripjäsen innefattar eldröret 1 med rekylbromsar och framförare 2, mynningsbroms 3, pjäsens vagga 4 och en konventionell skruvmekanism 5, som på figuren visas i öppet läge. Dessutom visar figu- sos 489 7 ren några för den kompletta pjäsens funktion väsentliga detaljer såsom granatmagasinet 6 som i det visade exemplet innehåller i tre olika rader ordnade och individuellt frammatningsbara granater 7 av tre olika huvud- typer. Givetvis är antalet granatrader närmast en utrymmesfråga. Vid granatmagasinet 6 är en svängbar vagga 8 anordnad. I vaggan 8 är en granat- pendel 9 svängbart och förskjutbart upphängd. Denna kan sålunda svängas in från det på bilden visade läget där den ligger i huvudsak horisontellt till ett vertikalt läge i omedelbar anslutning till magasinets 6 utmamingsända . Genom den egna sidoförskjutningsfunktionen kan den dessutom ställas in direkt framför den granat med vilken man vill ladda pjäsen varefter en i magasinet 6 inbyggd matningsmekanism aktiveras så att den matar över granaten till granatpendeln där de i granatpendeln 9 ingående på figuren antydda griporganen 11 greppar tag i granaten varefter pendeln fälls ut till det på fig 1 visade horisontella läget. Därefter förflyttas granatpendeln i sidled till en position i linje med och över ansättaren 12 varpå granatpen- delns vagga 8 (som är lagrad i pjäsens tappcentrum) med granatpendeln svänger till ett läge som motsvarar pjäsens elevation varefter granaten direkt kan överföras till kastansättaren 12, som även den följer pjäsens elevation, och från vilken granaten därefter ansättes sedan ansättaren väl förts in i linje med eldröret 1. För överförsel av såväl granater som driv- krutladdningar från respektive laddpendel till respektive kastansättare kan det i höga elevationer krävas speciella organ i form av utstötarkolvar eller motsvarande. Dessa finns dock ej medtagna på ritningama.

På Fig 1 men främst på Fig 2 visas även pjäsens drivkrutsmagasin 13. I driv- krutsmagasinet 13 löper ett maskinellt förskjutbart paternosterkedjeverk bestående av ett flertal med varandra gångjämsmässigt till en kedja sam- mankopplade vertikala bås 14. På figurerna utritade som åt en sida öppna rännor. Var och en av dessa bås eller rännor 14 innefattar ett antal fack 15-19 vardera ursprungligen innehållande en eller då det gäller facket 15 två driv- krutsmoduler i det följande generellt betecknade 20. Antalet drivkrutsmo- duler i varje fack kan givetvis variaras mellan en eller flera helt beroende av vilken pjäs som avses och drivkrutsmodulernas storlek. Båsen 14 är av- sedda att successivt av paternosterkedjeverket matas fram till en i maga- sinet 13 upptagen vertikal utmatningsöppning 21. I detta läge kan samtliga i båsets olika fack befintliga drivkrutsmoduler 20 påverkas av därtill utforma- de utstötare 22-26 av vilka dock utstötaren 22 och även till stor del utstöta- ren 26 är skymda på figuren. Avsikten är nämligen den att utmatningsöpp- ; 503 489 ningen 21 i mån av behov skall tillföras nya bås som har alla sina fack 15-19 fyllda med drivkrutsmoduler 20 och av dessa drivkrutmoduler skall ett för varje skott avpassat antal av utstötarna 22-26 förskjutas över i en längs med utmatningsöppningen nedfälld laddpendel 27, som har dels en första egen nedfällningsfunktion 39 som utnyttjas för nedfällning av densamma längs med utmatningsöppningen 21, dels en andra nedfällningsfunktíon i form av den i pjäsens tappcentrum lagrade vaggan 28 i vilken den är fäst och med vilken den kan fällas till en med pjäsens elevation anpassad vinkel för att på samma sätt som vid granaten ligga i ett med den egna laddpendeln 38 anpassat vinkelläge för direktöverföring av drivkrutladdningen till den för sitt vinkelläge av pjäsens elevation beroende drivkrutsansättaren 38. Ladd- pendeln är även sidoförskjutbart anordnad i vaggan 28 längs med en styr- balk 29 som kan bestå av en medelst en på figuren skymd motor av lämplig typ såsom en hydraulmotor, el-motor eller dylikt kringvriden gängad axel som verkar mot en laddpendeln anordnad fritt roterande mutter 32. Givet- is kan även den gängade axeln vara fast och muttem roteras på lämpligt sätt. Detta för att även drivkrutladdpendelns sidoläge skall kunna inriktas relativt drivkrutsansättaren 38. Då erforderligt antal drivkrutsmoduler 20 överförts till laddpendeln 27 förskjutes det av båsen 14 uppbyggda pater- nosterverket genom omvridning av drivna kugghjul 30 ett steg varvid de drivkrutsmoduler 20 som ej tagits i anspråk i det föregående båset går i retur i systemet samtidigt som en komplett uppsättning drivkrutsmoduler mot- svarande pjäsens maxladdning därefter på nytt finns tillgänglig i laddöpp- ningen 21 för nästa laddoperation.

Laddpendeln i sig är uppbyggd kring en huvudbalk 31 i vilken lagringen 32 för styrbalken 29 är anordnad. Den har vidare två gångjämsmässigt lagrade till drivkrutsmodulernas 20 yttre form anpassade långsidesväggar 33, 34 som är öppningsbara medelst en gemensam hydraulkolv 35 (se Fig 1) samt ett fast ändmothåll 36 anordnat i den ände av laddpendeln som då denna är ned-fälld mot magasinets utmatningsöppning 21 är vänd nedåt. Inne i ladd- pendeln finns dessutom en på figurerna delvis skymd i dess längsriktning från den nämnda fasta ändmothåll 36 motstående ända mot det samma rörlig kompateringsklack 37.

Laddpendeln 27 fungerar nu på så sätt att den, sedan den först fälls ned ver- tikalt mot uunatningsöppningen 21 varefter dess långsidor 33, 34 öppnas i tillräckligt hög grad för att drivkrutsmodulerna 20 skall kunna tillföras 503 489 ¿ densamma genom att lämpligt antal av utstötare 22-26 aktiveras och för över önskat antal drivkrutsmoduler 20 till laddpendeln 27. Så snart denna operation är genomförd aktiveras hydraulkolven 35 och laddpendelns långsidor 33, 34 stängs varvid under slutskedet av denna stängningsopera- tion de olika drivkrutsmodulerna tvingas att bilda en rak stapel direkt över varandra. Därefter aktiveras den hydraulkolv som manövrerar kompak- teringsklacken 37 så att denna förskjutes mot och trycker samman de olika drivkrutsmodulerna 20. Laddpendeln fälls därefter upp och sidoförskjutes så att den ligger i linje med och över en på fig 1 visad kastansättare 38 varpå laddpendelns vagga 28 (som är lagrad i pjäsens tappcentrum) med ladd- pendeln svänger till ett läge som motsvarar pjäsens elevation och med laddpendeln omedelbart över den för drivkrutansättningen avsedda kast- ansättaren 38. Drivkrutsladdningen tillförs därefter kastansättaren genom att laddpendelns långsidor öppnas.

De bägge kastansättarna 12 och 38 för granater respektive drivkrutladd- ningar är delvis mycket lika uppbyggda men ändå med vissa markanta särdrag. Båda innefattar således var sin laddskål 40 respektive 41 för granat respektive drivkrutladdningar. Vardera laddskålen är försedd nedåt åt sidan omkring axlar 42' respektive 43' fjädrande låsvingar 42 respektive 43 som gör det möjligt att ovanifrån tillföra granater respektive drivkrutladdningar men hindrar dessa från att falla ur vid pjäsförflyttningar och höga eleva- tioner. De för ansättningen nödvändiga kastmekanismerna, som alltså är känd teknik ärí allt väsentligt inbyggda i respektive ansättares kastarhus 44 respektive 45.

Ovan nämnda skillnad mellan de bägge ansättama ligger främst i att grana- en 7 vid ansättningen accelereras upp till ansättningsfart i sin fasta laddskål 40 varvid stödplattan 46 är kontaktpunkten mellan granaten och kastrneka- nismen. Granaten 7 överbryggar alltså själv genom sin fart avståndet mel- lan laddskålens framkant och eldrörets laddöppning. Vid drivkrutladd- ningarna 20 accelereras dessa istället tillsammans med laddskålen 41 till ansättningsfart och laddskålen snabbromsas först sedan den nått ett stycke in i eldrörets laddöppning. Då laddskålen bromsas fortsätter drivkrutladd- ningama 20 in i pjäsens därför avsedda kammarläge där de på känt sätt spärras mot returkast. -; 503 489 Den del av den kompletta anläggningen som ännu ej beskrivits är hur ansättama förs i linje med eldröret. Detta har enligt uppfinningen ordnats på följande sätt. Ansättarna 12 respektive 38 är båda sidförskjutbarat lagrade på ett i pjäsens eleverande system ingående ramverk 47. Vid det på figurer- na visade altemativet drivs sidoförskjutningsrörelsen t ex av en planetrull- skruv 49 som i sin tur drivs av t ex en hydraulrnotor 48, el-motor eller motsvarande.

Andra tänkbara förskjutningsmekanismer är t ex en planetrullskruv som drivs av en hydraul- eller el-motor, en på lämpligt sätt driven kuggstång eller en enkel hydraulkolv. Huvudsaken är att sidoförskjutningen kan ske mycket snabbt och exakt.

Enligt uppfinningen är funktionssekvenser som följer: I utgångsläget ladd- skålarna 40 och 41 vid kastansättama 12, 44 respektive 38, 45 försedda med granat 7 respektive drivkrutladdningar 20 (i det på fig. 3 och 4 visade fallet är drivkrutladdningen en laddning bestående av sex krutrnoduler 20).

Kastansättama befinner sig i sina respektive ytterlägen i ramverket 47. I detta läge finns det tillräckligt utrymme mellan ansättarna för att pjäsens bakre delar vid rekylen skall kunna passera mellan dem.

Laddningen av pjäsen inleds nu genom att kastansättama 12, 38, 44, 45 förs samman vid den sida av ramverket 47 där den för ansättning av drivkrut- laddningama avsedda kastansättaren 38, 45 har sitt ytterläge. Detta ger den för ansättning av granaterna 7 avsedda kastansättaren 12, 44 ett läge med den i dess laddskål 40 vilande granaten 7 i linje med eldröret 1 och väl i detta läge aktiveras dess kastansättarfunktion därefter förskjutes de bägge kastansättama tillsammans mot ramverkets andra sida vilket ger den för ansättning av drivkrutladdningama avsedda kastansättaren ett läge med en i dess laddskål 41 i beredskap liggande drivkrutladdningen 20 i linje med eldröret 1 varvid dess kastansättarfunktion aktiveras. Därefter retumeras den senare kastansättaren till sitt ändläge för tillförsel av en ny drivkrut- laddning och så snart den nått detta läge är pjäsen klar för avfyring. Alla förskjutningsrörelser sker med hög fart varför uppbromsning medelst buf- fertar måste ske i respektive ändlägen och när ansättama förs samman. På figurerna 3 och 4 finns olika buffertar 50-53 antydda.

Claims (7)

505 489 g PATENTKRAV

1. Sätt att medelst parvis samverkande för granater (7) resp drivkrutladd- ningar (20) avsedda kastansättare (12, 38) ladda sådana artilleripjäser (1-5) som är avsedda för icke patronerad ammunition kännetecknad därav att resp kastansättare (12, 38) har ett ändläge på var sin sida om pjäsens rekylerande system (1-5 , 47) som innebär att pjäsen då kastansättarna (12, 38) är i sina änd- lägen, där de även tillförs nya granater (7) resp drivkrutladdningar (20), kan rekylera mellan kastansättama och varvid kastansättama är sidoförskjutbart lagrade i ett ramverk (47), som följer pjäsens elevation, där de då laddning skall ske först förs samman mot den sida av ramverket (47) där den för driv- laddningarna (20) avsedda kastansättaren (39, 45) har sitt ändläge, vilket genom en anpassning av ramverkets och kastansättamas form till varandra ger den för ansätmingen av granatema avsedda kastansättaren (12, 44) ett läge med däri i beredskapliggande granat (7) i linje med eldröret (1) varvid kastan- sättaren aktiveras varefter de bägge kastansättama (12, 38, 44, 45) tillsammans förskjutes mot ramverkets (47) andra sida vilket ger den föransättning av drivkrutladdningama (20) avsedda kastansättaren ett läge med däri i beredskap liggande drivkrutladdning (20) i linje med eldröret varvid denna kastansättare (38, 45) aktiveras varefter den senare återförs till sitt ändläge i ramverket.

2. Sätt enligt krav 1 kännetecknad därav den för drivkrutladdningama (20) avsedda kastansättaren (38) är utformad med en laddningarna uppbärande laddskål (41) som vid ansättning av drivkrutladdningarna (20) accelereras till- sammans med drivkrutladdningarna och följer dessas rörelse i riktning mot och in i pjäsens eldrör för att därefter bromsas upp och sedan drivkrutladd- ningen (20) lämnat den retumeras till ursprungsläget.

3. Parvis samverkande kastansättare för laddning av artilleripjäser (1-5) med icke patronerad ammunition i enlighet med sättet enligt endera av kraven 1 eller 2 varvid den ena kastansättaren (12) är avsedd för ansättning av granatema (7) och den andra (38) för ansättning av drivkrutladdningarna (20) kännetecknade därav att de bägge parallellt med pjäsens eldrör anordnade kastansättama (38, 12) är parallellförskjutbart lagrade i ett i pjäsens eleverande system ingående ramverk (47) där de kan förskjutas såväl var för sig som tillsammans från ett för var och en av dem fixerat yttre läge där de kan tillföras q 503 489 nya granater (7) resp drivkrutladdningar (20) till ett inre läge där de i tur och ordning ligger i linje med pjäsens eldrör och varvid kastansättarna (38, 12) då de bägge är i sina ytterlägen ligger tillräckligt långt från varandra på vardera sidan om pjäsen för att pjäsens rekylerande delar skall kunna passera fritt emellan dem.

4. Parvis samverkande kastansättare (12, 38) enligt krav 3 kännetecknade därav att de är förenade med organ (49) för den egna sidoförskjutningen inom ramverket mellan det egna ytterläget och det egna ansättningsläget.

5. Parvis samverkande kastansättare i enlighet med krav 3 eller 4 kännetecknade därav att dessas organ (49) för den egna sidoförskjutningen är utformade att även hålla dem samman sedan de väl förts ihop i den enas ändläge så att de som en enhet kan förskjutas med den ena efter den andra i linje med pjäsens eldrör (1) för att därefter separeras och återföras till sina resp ändlägen.

6. Parvis samverkande kastansättare (12, 38) i enlighet med endera av kraven 3-5 kännetecknad därav att den för granatema (7), avsedda kastansät- taren (12) uppvisar en för granatema (7) avsedd fast laddskål (40) i vilka dessa acceleraras till ansättningshastighet medan den för drivkrutladdningama (20) avsedda kastansättaren (38) uppvisar en för drivkrutladdningarna avsedd laddskål (41) som under accelerationen i riktning mot eldröret (1) följer dess rörelse för att därefter med därtill avsedda bromsningsorgan bromsas upp och àterföras till ursprungsläget medan drivkrutladdningarna får fullfölja sin rörelse i ansättningsriktningen.

7. Parvis samverkande kastansättare i enlighet med endera av kraven 3-6 kännetecknad därav att dessas sidoförskjutning drivs medelst en hydraul- eller elmotordriven planetrullskruv (48), en hydraul- eller elmotordriven kugg- stång eller en hydraulkolv.