SE2000075A1 - Modulär utskjutningsanordning - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en modulär utskjutningsanordning (1) for utskjutning av projektiler (100) med en drivladdning (10) där projektilen (100) anordnas genom att ett tändrör (20) anordnas till en projektilkropp (50) i utskjutningsanordningen (1) och ansätts tillsammans med minst en drivladdning (10) i utskjutningsanordningen (1). Vidare utgörs uppfinningen av en metod for att genom moduler sammansätta projektiler i en utskjutningsanordning.

Description

MODULÄR UTSKJUTNINGSANORDNINGTEKNISKT OMRÅDE Föreliggande uppfinning avser en modulär utskjutningsanordning för utskjutning avproj ektiler med en drivladdning. Vidare utgörs uppfinningen av en metod för att genom moduler sammansätta projektiler i en utskjutningsanordning.

UPPFINNINGENS BAKGRUND, PROBLEMOMRÅDE OCH KÄND TEKNIK De huvudsakliga principer som nyttjas i vapensystem avseende projektil- ochdrivämneshantering innefattar dels ammunition i hylsor, då projektil och drivämne ärgemensamt anordnade i en hylsa, altemativt system då projektil och drivämne är separatanordnade och gemensamt anordnas i utskjutningsanordningen. Vanligtvis nyttjassystem med hylsa då kalibem på proj ektilen understiger ca 100 mm och för proj ektilermed en diameter som överstiger 100 mm nyttjas ofta separerad proj ektil och drivämne.

Undantagsvis har även ammunition i hylsa använts i system upp till 155 mm.

Patentdokument US 2011/0083548 A1 beskriver ett hylslöst vapensystem. Med enprojektilkammare och en drivämneskammare som är rörliga anordnade relativt eldröret.

Patentdokumentet visar ej att proj ektil är utförd i delar/moduler.

Patentdokument US 8,546,736 B2 beskriver en modulärt uppbyggd projektil.Modulema utgörs av en last, en styrrnodul samt en bakre modul exempelvisinnefattande en raketmotor. Lastmodulen kan vidare innefatta ett tändrör. Proj ektilensammansätts i förråd eller hos tillverkare och anordnas i utskjutningsanordningen i enenhet. Patentdokumentet visar ej att proj ektilen anordnas av delar/moduler i utskjutningsanordningen.

Lösning på ovanstående problem och ytterligare problem med lösning beskrivs nedan.

Inkom tiil Patent- ochregistreringsverket Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att lösa ovan identifierade problem.

Andra problem som löses med föreliggande uppfinning är att problem relaterade till IM(Insensitive Munition) genom att tändrör och proj ektilkropp kan hållas särskilda framtill i samband med, eller precis innan, ansättning. Vidare löses problem relaterade tillökad flexibilitet då ett större antal konflgurationsmöjligheter föreligger om delsystemsamordnas i samband med, eller precis innan, ansättning. Vidare löses problemrelaterade till snabbhet, relativt konventionellt artilleri där tändrör manuellt anordnas tillprojektil/projektilkropp, genom att tändröret automatiskt anordnas till proj ektilkroppen i samband med, eller precis innan, ansättning.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är en modulärutskjutningsanordning för utskjutning av proj ektiler med en drivladdning där projektilenanordnas genom att ett tändrör anordnas till en proj ektilkropp i utskjutningsanordningen och ansätts tillsammans med minst en drivladdning i utskjutningsanordningen.

Enligt ytterligare aspekter för en modulär utskjutningsanordning enligt uppfinningengäller; a tt tändrör är anordnade i minst ett tändrörsmagasin anordnade tillutskjutningsanordningen samt att proj ektilkropp är anordnade i minst ettprojektilkroppsmagasin anordnade till utskjutningsanordningen samt att tändröranordnas automatiskt till proj ektilkropp i utskjutningsanordningen. a tt drivladdning är anordnade i minst ett drivladdningsmagasin anordnade till utskjutningsanordningen. a tt tändrör innefattar en initieringsenhet, en säkerhetsenhet samt enexplosivämnesenhet där endera; - initieringsenhet anordnas till en sammansatt säkerhetsenhet och explosivämnesenhet,- explosivämnesenheten anordnas till en sammansatt initieringsenhet ochsäkerhetsenhet, - initieringsenhet anordnas samtidigt till en säkerhetsenhet och till en explosivämnesenhet. a tt initieringsenhet är anordnade i minst ett initieringsenhetsmagasin anordnat tillutskjutningsanordning, och/eller att säkerhetsenhet är anordnade i minst ettsäkerhetsenhetsmagasin anordnat till utskjutningsanordning, och/eller attexplosivämnesenhet är anordnade i minst ett explosivämnesenhetsmagasin anordnat till utskjutningsanordning. a tt proj ektilkropp innefattar en omslutningsenhet samt en lastenhet där lastenhet äranordnad i minst ett lastenhetsmagasin anordnat till utskjutningsanordning, och därlastenhet anordnas till omslutningsenhet, där omslutningsenhet är anordnad i minst ett omslutningsenhetsmagasin anordnat till utskjutningsanordning. a tt omslutningsenhet kan utgöras av skal utfört i plast, komposit, metall och eller kombinationer därav. a tt lastenhet utgörs av en eller flera av en explosivämnesladdning, en röksats, en lyssats och/eller en verkansdel.

Vidare så har man enligt föreliggande uppfinning åstadkommit en förbättrad metod föratt genom moduler sammansätta proj ektiler i en utskjutningsanordning där följandemetodsteg innefattas; - tändrör anordnas till en proj ektilkropp automatiskt i utskjutningsanordningen, - tändrör anordnat med proj ektil ansätts i utskjutningsanordningen, - drivladdning anordnas i utskjutningsanordningen.

Enligt ytterligare aspekter för en metod för att genom moduler sammansätta projektiler i en utskjutningsanordning enligt uppfinningen gäller; a t t tändrör innefattar ett urval av; - en initieringsenhet anordnad i ett initieringsenhetsmagasin, - en säkerhetsenhet anordnad i ett säkerhetsenhetsmagasin, - en explosivämnesenhet anordnad i ett explosivämnesenhetsmagasin, där initieringsenhet, säkerhetsenhet samt explosivämnesenhet automatiskt sammansätts iutskjutningsanordning, samt att proj ektilkropp kan innefatta; - en omslutningsenhet anordnad i ett omslutningsenhetsmagasin, - en lastenhet anordnad i ett lastenhetsmagasin, där omslutningsenhet och lastenhet automatiskt sammansätts i utskjutningsanordningen.

FIGURFÖRTECKNING Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till debifogade figurema där: Fig. l visar ett tändrör i en vy från sidan enligt en utfóringsforrn av uppfinningen.

Fig. 2 visar ett tändrör uppdelat i delkomponenter i en vy från sidan enligt en utfóringsforrn av uppfinningen.

Fig. 3 visar en projektilkropp i en vy från sidan enligt en utfóringsform av uppfinningen.

Fig. 4 visar en proj ektilkropp uppdelad i delkomponenter i en vy från sidan enligt en utfóringsforrn av uppfinningen.

Fig. 5 visar en sammansatt projektil i en vy från sidan enligt en utforingsforrn av uppfinningen.

Fig. 6 visar en proj ektil uppdelad i delkomponenter i en vy från sidan enligt en utfóringsfonn av uppfinningen.

DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING Föreliggande uppfinning visar på en utskjutningsanordning.

En utskjutningsanordning, även benämnd kanon, haubits, eller pjäs, så som artilleripj äs,är ämnad att medelst ett drivämne avlossa en proj ektil. Företrädesvis initieras ettdrivämne, så som krut, i en del av kanonen, ofta en kammare speciellt anpassad fördetta. Initiering sker genom antändning av drivämnet, exempelvis med en tändpatroneller en tändare i en ammunitionsenhet, som initieras genom anslag. Andra metoder föratt antända drivämnet kan vara genom att laser- eller elektrisk energi antänderdrivämnet. Drivämnet brinner med hög hastighet och stor gasutveckling vilket skapar ettgastryck i kammaren som driver proj ektilen ut ur eldröret på utskjutningsanordningen.

Drivämnet är anpassat för att i så stor utsträckning som möjlig generera ett konstant tryck på proj ektilen under hela eldrörsförloppet, då proj ektilen rör sig i eldröret, vilketskapar en hög hastighet på proj ektilen då proj ektilen lämnar eldrörsmyrmingen.

Proj ektiler, så som olika typer av granater, innefattar i de flesta fall någon form avverkansdel samt någon form av tändrör som initierar verkansdelen. Tändrör kan vara avolika typer där anslag är vanligt förekommande för projektiler som avser brisera vidkontakt med ett objekt, tidrör då proj ektilen avser brisera vid en viss förutbestämd tidsamt zonrör då proj ektilen avser brisera då ett objekt kommer inom ett visst avstånd frånprojektilen. Zonrör nyttjas företrädesvis vid bekämpning av flygfarkoster medan tidröroch anslag kan nyttjas vid bekämpning av ett stort antal olika objekt. Med fördelkombineras olika typer av tändrörsfunktion i samma tändrör, så att om ett tändrör medzonrörsfunktion inte detekterar något objekt så briserar proj ektilen efter en viss tid etc.Att kombinera samtliga tändrörsfunktioner i samma tändrör kan dock innebära en ökad kostnad/komplexitet som inte alltid nyttjas vid bekämpning av ett målobjekt.

Verkansdelen innefattar företrädesvis någon form av explosivämne samt någon form avsplitterverkade hölje som omsluter explosivämnet. Vidare kan olika former av styrmedel, så som fenor anordnas endera i tändröret eller i en egen delkomponent.

Proj ektiler ämnade för artilleri innefattar vanligtvis en verkansdel, en granat, samt etttändrör som anordnas på granaten innan proj ektilen anordnas, ansätts, i artillerikanonen.Det är företrädesvis säkerhetsmässiga och logistiska skäl till att tändröret ej är anordnattill granaten förrän innan ansättning. Tändröret är i de flesta fall anordnat med gängoroch skruvas till granaten. Tändröret kan även programmeras, exempelvis genom atttändröret mekaniskt modifieras, exempelvis genom att en del av tändröret vrids till enviss önskad position, alternativt kan tändröret programmeras elektriskt, exempelvis genom kontaktering mot tändröret eller med induktiv/kapacitiv programmering.

En ammunitionsenhet innefattar vanligtvis ett drivämne, ofta i form av krut, enverkansdel innefattande ett explosivämne samt ett tändrör innefattande ettprimärsprängämne för att initiera explosivämnet. Ammunitionsenheten är anordnad förlångsiktig lagring och är utformad för att tåla stora mekanisk påfrestning vid transportmed mera. I det fall en komponent, så som ett batteri, behöver bytas iammunitionsenheten krävs omfattande åtgärder för att demontera ammunitionsenhetenoch byta ut batteriet. På samma sätt innebär destruktion av en ammunitionsenhet relativt omfattande arbete med att demontera de olika komponenterna i ammunitionsenheten.

Exempelvis är en vanligt förekommande tillverkningsmetod att explosivämnet gjuts i verkansdelen vilket medför att borttagande av explosivämnet är relativt komplext.

För tändrör, som ofta innefattar elektronik, sker en kontinuerlig teknikutveckling. Ökadfiinktionalitet utvecklas kontinuerligt och ny teknik avseende exempelvis GNC-system,nya sensorsystem och nya algoritmer, exempelvis tillämpande artificiell intelligens, kan fortlöpande implementeras i tändrör.

Fördelar med att anordna proj ektilema, av delkomponenter, i utskjutningsanordningenär bland annat;- Möjlighet att variera utförandet av projektil genom att kombinera olikadelkomponenter innan ansättning,- Förbättrad logistik - genom att transportera känsliga delar för sig och mindrekänsliga delar för sig kan risker med sidoskador/olyckor minskas,- Förbättrad möjlighet att byta ut delkomponenter som på olika sätt åldrats elleruppgraderats utan att behöva ersätta en hel ammunitionsenhet/proj ektilenhet.

FUNKTIONSBESKRIVNING En modulär utskjutningsanordning 1 är anordnad för att avfyra, skjuta, proj ektiler 100med en drivladdning 10. Drivladdningen 10, som exempelvis kan vara krut, förbrännsefter initiering och alstrar ett högt tryck som driver proj ektil 100 ut ur ett eldrör.Projektilen anordnas i eldröret genom ett förfarande som benämns ansättning, vanligtförekommande är att en runt proj ektilen omslutande gördel deformeras gentemot ieldröret anordnad räffling som kvarhåller proj ektilen i eldröret. Drivladdningen 10anordnas i vad som ofta är benämnt kammare i vilken drivladdningen förbränns underalstrandet av gaser, krutgaser, som bringar proj ektilen att förflytta sig i eldröret.

F öreträdesvis skapas ett kontinuerligt/konstant tryck i kammaren som även fyller uppeldröret bakom proj ektilen då den förflyttar sig mot eldrörsmynningen. Genom attanordna tändrör 20 till en proj ektilkropp 50, för skapandet av en proj ektil 100, innanoch i nära anslutning till ansättning kan ett antal tekniska problem lösas. Med fördelanordnas tändröret 20 till proj ektilkroppen 50 nära ansättning utifrån såväl nära i tid som nära i avstånd innan ansättning.

Proj ektilkroppama kan anordnas i ett proj ektilkroppsmagasin 60 men proj ektilkroppareller delar av projektilkroppar kan även anordnas i flera magasin som gemensamt kombineras till en proj ektilkropp i utskjutningsanordningen. Vidare kan tändrörenanordnas i ett tändrörsmagasin 30 men tändrör eller delar av tändrör kan även anordnas iflera magasin som gemensamt kombineras till ett tändrör i utskjutningsanordningen.

Vidare kan tändröret programmeras innan anordning till projektil.» Drivladdningen 10 kan anordnas i ett drivladdningsmagasin 12 och kan exempelvisutgöras av modularladdningar, Uniflex, eller annan enhetligtdrivladdningskonfiguration. Vidare kan kammaren vara anordnad för att anpassas tillden for tillfället nyttjade drivladdningskonfigurationen, exempelvis om en mindremängd/enheter drivladdning nyttjas minskas kammarvolymen och i det fall en störremängd/enheter drivladdning nyttjas ökas kammarvolymen. Ökning och minskning avkammarvolymen kan ske genom att volymen fysiskt ändras men även genom att ettvisst antal drivladdningsenheter alltid laddas i kammaren och beroende på skjutavståndså utgörs drivladdningsenhetema av några enheter innefattande energetiskt materialsamt några enheter som enbart utgör en distans, exempelvis en metallenhet, som återanvånds efter avfyrandet av en projektil.

Stegen som innefattas for att genom moduler sammansätta proj ektiler i enutskjutningsanordning kan innefatta att; - tändrör anordnas till en proj ektilkropp automatiskt i utskjutningsanordningen, - tändrör anordnat med proj ektil ansätts i utskjutningsanordningen, - drivladdning anordnas i utskjutningsanordningen, varefter drivladdningen initieras ochdriver proj ektilen ut ur eldröret på utskjutningsanordningen.

Tändrör kan innefatta ett urval av; - en initieringsenhet anordnad i ett initieringsenhetsmagasin, - en säkerhetsenhet anordnad i ett säkerhetsenhetsmagasin, - en explosivämnesenhet anordnad i ett explosivämnesenhetsmagasin, där initieringsenhet, säkerhetsenhet samt explosivämnesenhet automatiskt sammansätts iutskjutningsanordning, samt att proj ektilkroppen kan innefatta; - en omslutningsenhet anordnad i ett omslutningsenhetsmagasin, - en lastenhet anordnad i ett lastenhetsmagasin, där omslutningsenhet och lastenhet automatiskt sammansätts i utskjutningsanordningen.

I fig.l visas ett tändrör 20 innefattar en initieringsenhet 22, en säkerhetsenhet 24 samt en explosivämnesenhet 26, även benämnt primärsprängämne. Vidare är tändröret i den visade utföringsformen anordnad med en gängad anslutning 25 för anordning till enprojektilkropp. En gängad anslutning 25 är vanligt förekommande för grovkalibrigakanoner exempelvis för artilleri, exempelvis för proj ektiler med en diameteröverstigande 100 mm. Även andra utföringsformer för anordning av tändrör tillprojektilkroppar kan nyttjas så som pressning, limning, lödning, svetsning, baj onettfattning eller olika former av låsningar innefattande varianter av klicklåsningar.

Initieringsenheten 22 innefattar lämpliga sensorer och/eller beräkningsenhet för attinitiera en brisad utifrån exempelvis; - anslag, d.v.s. när projektilen träffar målet, - fördröjt anslag så initiering sker en viss tid efter anslag, - efter en viss tid, även benämnt tidrör, - närhet från målet, även benämnt zonrör, - höjd, initiering vid en viss höjd, - andra initieringsmetoder.

Säkerhetsenhet 24, även benämnt SAT-don, innefattar anordning för att säkerställa attexplosivämnesenheten 26 initieras säkert. Exempelvis kan ett SAT-don innefattasäkring för transport, säkring under eldrörspassage samt säkring i banförloppet så attexplosivämnesenheten inte initieras vid fel tidpunkt. Säkerhetsenheten kan vara heltmekanisk, elektromekanisk eller elektronisk eller en kombination därav. Exempelviskan säkerhetsenheten innefatta spärrar som kräver en viss rotation eller viss acceleration innan explosivämnesenheten kan initieras.

Explosivämnesenheten 26 är en del av tändröret 20 och innefattar ett energetisktmaterial, eller sprängämne, för att initiera verkansdelen/proj ektilkroppen som äranordnad till tändröret 20. Explosivämnesenheten 26 är en del av den så kalladetändkedjan som initieras i tändröret. Tändrör 20 innefattar en initieringsenhet 22, ensäkerhetsenhet 24 samt en explosivämnesenhet 26 som är anordnade till varandraexempelvis genom att; - initieringsenhet 22 anordnas till en sammansatt säkerhetsenhet 24 ochexplosivämnesenhet 26, - explosivämnesenheten 24 anordnas till en sammansatt initieringsenhet 22 ochsäkerhetsenhet 24, - initieringsenhet 22 anordnas samtidigt till en säkerhetsenhet 24 och enexplosivämnesenhet 26. Respektive del, initieringsenhet 22, en säkerhetsenhet 24 samt en explosivämnesenhet 26, kan vara separat anordnade för att gemensamt anordnas i utskjutningsanordningen l. Initieringsenhet 22 kan då anordnas i minst ettinitieringsenhetsmagasin 23 anordnat till utskjutningsanordning 1, samt attsäkerhetsenhet 24 kan vara anordnad i minst ett säkerhetsenhetsmagasin 25 anordnat tillutskjutningsanordning 1, samt att explosivämnesenhet 26 kan vara anordnad i minst ettexplosivämnesenhetsmagasin 27 anordnat till utskjutningsanordning 1. Genom attseparera de olika komponentema i olika magasin kan tändrör med olika prestanda ochkonfiguration gemensamt anordnas i utskjutningsanordningen i samband med att enprojektil skall avlossas. Explosivämnesenheten 26 kan vara viktigt att separera frånövriga komponenter då den kan vara känslig för yttre påverkan. Vidare blir övrigatändrörskomponenter säkra att hantera om explosivämnesenheten 26 kan separeras fråninitieringsenheten 22 samt säkerhetsenheten 24. Då initieringsenheten 22 ofta innehållerelektronik, där en snabb teknikutveckling sker, så är det relevant att fömyainitieringsenheten 22 i takt med teknikutvecklingen. I det fall initieringsenheten ärintegrerad med tändröret eller med hela proj ektilen/ammunitionsenheten krävs en totalombyggnation av tändröret/ammunitionsenheten vilket är såväl komplext, tidskrävandesom kostsamt. Om Initieringsenheten 22 är en separat enhet som anordnas tilltändröret/projektilen i utskjutningsenheten i samband med att proj ektilen skall avlossasså blir det betydligt lättare att ersätta initieringsenheten 22 samt att avveckla/skrota, eller på andra sätt återvinna, den initieringsenhet 22 som ersätts.

Fig. 2 visar ett tändrör 20 uppdelat i de fristående komponentema en initieringsenhet 22,en säkerhetsenhet 24 samt en explosivämnesenhet 26. Iden i fig. 2 visadeutfóringsformen är explosivämnesenheten 26 anordnad i säkerhetsenheten 24.Initieringsenheten 22 anordnas till säkerhetsenheten 24 genom exempelvis en klicklåsning eller en gängad koppling, ej visad i figuren.

I fig. 3 visas en projektilkropp 50. Ett tändrör 20 kan anordnas till projektilkroppen 50 inosen 51 på projektilkroppen. Företrädesvis är nosen 51 anordnad så att tändröret 20kan initiera en verkansdel, pyroteknisk sats, lys- eller en rökanordning, eller annan last anordnad i proj ektilkroppen 50.

I fig. 4 visas en projektilkropp 50 som består av en omslutningsenhet 52 samt enlastenhet 54 där lastenhet 54 kan utgöras av exempelvis av en eller flera av enexplosivämnesladdning, en röksats, en lyssats och/eller en verkansdel.Omslutningsenheten 52 kan utgöras av ett skal eller omslutning utfört i plast, komposit, metall och eller kombinationer därav. I fallet att den sammansatta projektilen avser en projektil med splitterverkan är skalet anordnad med lämpligs splitter, exempelvishårdmetallkulor inbäddade i ett skal av metall.

Lastenheter 54 kan vara anordnade i minst ett lastenhetsmagasin 55 därlastenhetsmagasinet 55 är anordnat till utskjutningsanordning 1 for att anordnalastenheter 54 till utskjutningsanordnin gen så att lastenheter 54 kan anordnas tillomslutningsenheter 52 i utskjutníngsanordningen l. Även omslutningsenheter 52 kanvara anordnade i minst ett omslutningsenhetsmagasin 53 där omslutningsenhetsmagasinet är anordnat till utskjutningsanordning 1.

Fig. 5 visar en projektil 100 där ett tändrör 20 är anordnad till en projektilkropp 50.Proj ektil 100 är förberedd for att avfyras från utskjutníngsanordningen l.

Fig. 6 visar en projektil 100 uppdelad i komponenter enligt en utfórandeform avuppfinningen. Den visade utfóringsformen innefattar initieringsenhet 22, ensäkerhetsenhet 24, en explosivämnesenhet 26, en omslutningsenhet 52 samt en lastenhet54. I olika utfóringsforrner kan alla/delar av de angivna komponenterna nyttjas. Ävenandra komponenter, ej visade eller beskrivna i uppfinningen, kan användas så sommoduler fór styming etc. med fenor/canardfenor anordnade vid såväl tändröret såväl som vid proj ektilkroppen.

UTFÖRINGSEXEMPEL Exempel på ett modulärt utskjutningssystem innefattar proj ektiler i kaliber 40 - 155 mminnefattande en variation av tändrör anordnade for anslag, tid eller zonrörsfunktion samtprojektilkropp anordnad for splitterverkan eller sprängverkan.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Uppfinningen är inte begränsad till de speciellt visade utfóringsforrnema utan kan varieras på olika sätt inom patentkravens ram.

Det inses exempelvis att antalet, storleken, materialet och formen av de i modulärt utskjutningssystem ingående elementen och detaljema anpassas efter det eller de projektil och proj ektilsammansättningar och övriga konstruktionsegenskaper som fórtillfället föreligger.

Projektil kan exempelvis anordnas for sprängverkan, splitterverkan, brandverkan,terrnobarisk verkan, brandbekämpning, träningsprojektiler, lyssatser, röksatser, elektromagnetisk verkan, elektromagnetisk stöming eller andra laster och funktioner.

Claims (10)

1. Modulär utskjutningsanordning (1) för utskjutning av proj ektiler (100)med en drivladdning (10) k ä n n e t e c k n a d a V att projektilen (100) anordnasgenom att ett tändrör (20) anordnas till en proj ektilkropp (50) i utskjutningsanordningen(1) och ansätts, det vill säga proj ektilen (100) anordnas till ett eldrör, tillsammans med minst en drivladdning (10) i utskjutningsanordningen (1).

2. Modulär utskjutningsanordning (1) enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a da v att tändrör (20) är anordnade i minst ett tändrörsmagasin (3 0) anordnade tillutskjutningsanordningen (1) samt att proj ektilkropp (5 0) är anordnade i minst ett proj ektilkroppsmagasin (60) anordnade till utskjutningsanordningen (1) samt att tändrör (20) anordnas automatiskt till proj ektilkropp (5 0) i utskjutningsanordningen (1).

3. Modulär utskjutningsanordning (1) enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a da v att drivladdning (10) är anordnade i minst ett drivladdningsmagasin (12) anordnade till utskjutningsanordningen (1).

4. Modulär utskjutningsanordning (1) enligt något av ovanstående krav,k ä n n e t e c k n a d a v att tändrör (20) innefattar en initieringsenhet (22), ensäkerhetsenhet (24) samt en explosivämnesenhet (26) där endera; - initieringsenhet (22) anordnas till en sammansatt säkerhetsenhet (24) ochexplosivämnesenhet (26), - explosivämnesenheten (26) anordnas till en sammansatt initieringsenhet (22) ochsäkerhetsenhet (24), - initieringsenhet (22) anordnas samtidigt till en säkerhetsenhet (24) och till en explosivämnesenhet (26).

5. Modulär utskjutningsanordning (1) enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a da v att initieringsenhet (22) är anordnade i minst ett initieringsenhetsmagasin (23) anordnat till utskjutningsanordning (1), och/eller att säkerhetsenhet (24) är anordnade iminst ett säkerhetsenhetsmagasin (25) anordnat till utskjutningsanordning (1), och/elleratt explosivämnesenhet (26) är anordnade i minst ett explosivämnesenhetsmagasin (27) anordnat till utskjutningsanordning (1).

6. Modulärt utskjutningsanordning (1) enligt något av ovanstående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att projektilkropp (50) innefattar en omslutningsenhet (52) samt en lastenhet (54) där lastenhet (54) är anordnad i minst ett lastenhetsmagasin(55) anordnat till utskjutningsanordning (l), och där lastenhet (54) anordnas tillomslutningsenhet (52), där omslutningsenhet (52) är anordnad i minst ett omslutningsenhetsmagasin (53) anordnat till utskjutningsanordning (l).

7. Modulär utskjutningsanordning (l) enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a da V att omslutningsenhet (52) kan utgöras av skal utfört i plast, komposit, metall och eller kombinationer därav.

8. Modulär utskjutningsanordning (l) enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a da v att lastenhet (54) utgörs av en eller flera av en explosivämnesladdning, en röksats, en lyssats och/eller en verkansdel.

9. Metod för att genom moduler sammansätta proj ektiler i enutskjutningsanordning k ä n n e t e c k n a d a v att följande metodsteg innefattas;- tändrör anordnas till en proj ektilkropp automatiskt i utskjutningsanordningen, - tändrör, anordnat med proj ektilkropp, ansätts i utskjutningsanordningen, - drivladdning anordnas i utskjutningsanordningen.

10. l0. Metod för att genom moduler sammansätta proj ektiler i enutskjutningsanordning enligt krav 9 k ä n n e t e c k n a d a v att tändrör innefattarett urval av; - en initieringsenhet anordnad i ett initieringsenhetsmagasin, - en säkerhetsenhet anordnad i ett säkerhetsenhetsmagasin, - en explosivämnesenhet anordnad i ett explosivämnesenhetsmagasin, där initieringsenhet, säkerhetsenhet samt explosivämnesenhet automatiskt sammansätts iutskjutningsanordning, samt att proj ektilkropp kan innefatta; - en omslutningsenhet anordnad i ett omslutningsenhetsmagasin, - en lastenhet anordnad i ett lastenhetsmagasin, där omslutningsenhet och lastenhet automatiskt sammansätts i utskjutningsanordningen.