SE467221B - Blindnit med greppkompenseringsorgan - Google Patents

Description

467 221 2 invternt bildat lås. Exempel på internt bildade lås för biinanitar framgår av us-PA 3 288 016 och 3 915' 052. Làskan- struktionen enligt föreliggande uppfinning verkar huvudsak- ligen genom pressning och bildar således det interna låset genom att en låsskuldra i hylsan kommer till ingrepp med ett pressningsparti på stiftet. På detta sätt bildas det för låset behövliga materialet genom pressning eller metallflyt- ning radiellt inåt med minsta möjliga, om ens någon, skjuv- ning av flänsens làsskuldra. Denna utformning underlättar även att material från hylsans skuldra flyter utåt för att åstadkomma en hålfyllning längs en väsentlig del av hyls- skaftet.

Föreliggande uppfinning framgår av de följande beskrivnin- garna, kraven och ritningarna.

- Figur l visar en sidovy med en del detaljer skurna och andra delvis skurna av en blindnit med ett stift, en hylsa och ett greppkompenseringsorgan och omfattar särdrag av föreliggande uppfinning och visas före sammansättningen med ett par arbetsstycken som skall sammanfogas och i samverkan med ett mothåll på ett monteringsverktyg; - figur 2A-2C visar i på varandra följande ritningar blind- niten enligt figur l, med en del komponenter delvis skurna och andra helt skurna, avsedd för arbetsstycken med en i huvudsak minsta möjliga totaltjocklek, varvid figur 2A visar monteringens början, figur 2B ett i stort sett mellanläge och figur 2C den färdigmonterade niten; - figur 3A-3C visar i på varandra följande ritningar lik- nande de i figur 2A-2C och avbildar niten enligt figur l avsedd för arbetsstycken med en i huvudsak största möjliga totaltjocklek; , - figur 4-6 visar sidovyer i genomskärning av greppkompen- seringsorgan i olika utföranden; - figur 7-8 visar delvyer med en del detaljer helt skurna och andra endast delvis skurna och avbildar låset mellan stiftet och hylsan vid en maximal och en minimal hålutfyll- nad; och 3 467 221 - figur 9 visar en delvy av en modifierad nit i samverkan med ett modifierat verktyg.

I enlighet med figur l omfattar en blindnit 10 en ihålig hylsa l2, ett stift (eller en spindel) 14 och en greppkom- penserings- eller greppjusteringshylsa 16. Blindniten av- bildas placerad i i linje med varandra liggande öppningar 18 och 20 i arbetsstycken 22 och 24, vilka skall sammanfogas med varandra. Arbetsstyckena 22 och 24 har en totaltjocklek, som i huvudsak motsvarar nitens 10 minsta möjliga grepp. Den streckprickade linjen 26 representerar en totaltjocklek för arbetsstyckena, vilken huvudsakligen motsvarar det största greppet för niten 10. _Màttet D i figur l representerar nitens greppomràde, dvs. arbetsstyckenas huvudsakliga, största tjockleksomráde, i vilket niten 10 arbetar mellan sitt minsta resp, största grepp.

Den ihåliga hylsan 12 har en huvudsakligen rak skaftdel 28 med en likformig ytterdiameter, vilken i sin främre ände sluter i en skalle 30. Hylsan 12 visas vara av en typ med- utstående skalle, men kan likaväl vara av en typ med för- sänkt skalle.

Hylsan 12 har ett centralt genomgående hål, som omfattar en skafthàldel 32, som sträcker sig utmed en bestämd längd av skaftdelen 28 och som står i förbindelse med en hàldel 34 med mindre diameter. Hâldelen 34 sträcker sig över en bety- dande del av skaftet 28 med en avsevärd sträcka förbi hyl- sans skalle 30, så att den slutar ungefär vid arbetsstyckets 24 inneryta vid nitens 10 blindände. En ringformad làsavsats 36 bestäms av övergången mellan skafthåldelen 32 och häl- delen 34 med den mindre diametern.

Stiftet 14 har en långsträckt i huvudsak slät skaftdel 38, vilken i sin bortre ände (nitens 10 blindände) slutar i en skalle 40. Vid den motsatta eller främre änden har stiftet l4 en dragningsdel 42, pà vilken ett flertal ringformade dragspår 43 är utformade. En slät skaftdel 47 med förmin- 467 221 4 skad diameter förbinder via ett ringformat brottanvisnings- spår 46 dragningsdelen 42 med en krage 44,som har en större diameter och som verkafxsåsom ett mellanliggande styr- och anslagsparti. Brottanvisningsspåret 46 kan vara i huvudsak stängt och av ett slag som beskrivs i US-A-3 292 482 och som bildar stiftets 14 vekaste del. Ett ringformat låsspår 48 ligger mellan styr- och anslagspartiet 44 och ett utvidgat, ringformat formnings- eller pressningsparti 50.

Greppkompenseringshylsan 16 är utformad som ett rör och är placerad på stiftet 14 mellan stiftskallen 40 och hylsskaf- tets 28 blindände. Kompenseringshylsan 16 har en utvändig veckning med ett par likformiga flänsar 52 vid var sin ände om en midja 54 med reducerad diameter. Konstruktionen med dubbla ändar definierade av flänsarna 52 tillåter en monte- ring på stiftet 14 från båda håll utan förväxling.

Kompenseríngshylsans 16 centrala hål 56 har ett litet spel till kragen 50, som utgör stiftets 14 största skaftdiameter.

Styr- och anslagspartiet 44 har en diameter, som är lika stor som eller något mindre än den för hylsans hàldel 34, varigenom stiftets 14 framdel kommer att styras, när dess skaft flyttas i förhållande till hylsan 12. Dragningsdelen 42 och den intilliggande skaftdelen 47 har en förminskad diameter jämfört med styr- och anslagspartiet 44 och upp- visar därför ett spel gentemot hålet 34 med en förminskad diameter. Kragen 50 har en diameter som medger en finpass- ning eller en lätt negativ passning med håldelen 32 i hyls- skaftet. Kompenseringshylsans -16 flänsar 52 har en ytter- diameter som är mindre än hylsans 12 skaft 28; den är även mindre än stiftskallens 40 ytterdiameter. En radiellt inåt riktad kona 58 i skallen har anordnats för att gripa tag i och kvarhålla den intill liggande ytan av flänsarna 52.

Efter montering av kompenseringshylsan 16 och hylsan 12 på stiftet 14 kilas skallen 30 fast för att bilda ett radiellt inåt riktat utsprång 152, som tjänar att hålla nitens kom- ponenter samlade för en lättare hantering. ls när 467 221 Niten 10 är avsedd att monteras med ett monteringsverktyg 53, vilket i huvudsak kan vara av ett redan känt slag och därför har för förenklingens skull detaljer av detta uteläm- nats. Verktyget har emellertid en (icke visad) chuck med gripklor, vilka kan griper tag i dragspàren i dragningsdelen 42, medan ett mothàll 55 ligger an mot“hylsskallen 30. När verktyget sätts i arbete, rör sig gripkloenheten axiellt bort från mothállet, varigenom en relativ axialkraft upp- står mellan stiftet 14 och hylsan 12. Mothållet 55 har ett centrumshàl 57 som upptar dragningsdelen 42 med spel, men har en diameter som är mindre än kragens 44; dess syfte kom- mer senare att beskrivas. Mothàllets 55 kontaktyta 59 är huvudsakligen plan och passar därför mot den plana konturen i hylsskallens 30 yttre yta 61. Den plana yttre ytan 61 sträcker sig över ungefär hylsskallens 30 halva diameter och bildar en god bäryta för mothállet 55 för att minska en_ förvridning under belastningarna under monteringen.

Då den relativa axialkraften från verktyget 53 ökar i styr- ka, dras stiftet 14 in i hylsan 12 och på ett senare skil- drat sätt kommer hylsskaftets 28 blindände att expandera och bilda en tulpanliknande blindskalle (som den i figur 2C visade blindskallen 60). Kompenseringshylsan 16 bildar icke endast blindskallen i hylsskaftet 28 så att sammandragningen av arbetstyckena (såsom arbetsstycken 22,24) underlättas, utan gynnar även bildandet av blindskallen för att åstad- komma ett breddat avtryck eller skallyta i kontakt med det bakre arbetsstyckets. 24 blindsida. Kompenseringshylsans 16 utformning är dock av större betydelse, och därigenom kan ett stort greppområde för niten 10 åstadkommas. Hur detta sker, framgår bäst av de på varandra följande ritníngarna 2A-2c och 3Å-3c. _ Ur figurerna 2A-2C framgår att stiftet 14 i figur 2A dragits en med dl markerad sträcka mot hylsan 12. I detta läge kan en lätt ansvällning uppstå i hylsans skaft intill arbets- styckets 24 blindsida. Styrnings- och anslagskragen 44 har delvis flyttats in i hylsans hål 34 med den förminskade dia- 467 221 6 metern. Kragens 44 ytterkontur är avrundad för att under- lätta ett inträde och en uppriktning i hålet 34.

När stiftet dras ytterligare in i hylsans skaft 28 , dvs. en med d2 i figur 2B betecknad sträcka, skjuts den intill lig- gande flänsen 52 in i håldelen 32. När detta inträffar, kan flänsen 52 skära en ring 62 ur hylsskaftets 28 anliggande ändyta vilket underlättar att flänsen 52 tränger in i hålet 32. Det påverkade ändpartiet av hylsskaftet 28 expanderar radiellt utåt över flänsen 52, när den tulpanliknande blind- skallen börjar bildas. Kompenseringshylsans 16 midja 54 har inte deformerats radiellt utåt i någon större omfattning.Som framgår medför radiellt utåtriktad deformering en längdför- ändring av hylsan 16 och det är denna längdförändring för olika tjocklekar av arbetsstyckena som åstadkommer en juste- ring för olikheter i grepp. Den radiellt inåt riktade konan 58 på stiftskallen 40 styr den intilliggande flänsen 52 radiellt inåt och förhindrar därigenom varje tendens att stiftskallen 40 skall tryckas in i hylsans hål 56.

I nitens 10 läge i enlighet med figur 2B har formningspar- tiet 50 kommit till ingrepp med hylsans låsavsats 36 och styrt något av materialet från denna avsats 36 och från den intilliggande delen av hålet 34 med den förminskade diame- tern radiellt inåt in i stiftets 14 làsspår 48. Samtidigt har även formningspartiet 50 expanderat avsatsen 36 och det intilliggande hålpartíet radiellt utåt för att fylla gapet mellan hylsskaftet 28 och hålet 20 i arbetsstycket 24.

I nitens läge enligt figur 2C har stiftet 14 flyttats en sträcka d3. Medelst denna relativa förflyttning har formnin- gen av blindskallen 60 fullbordats och samtidigt har stif- tets làsspår 48 i huvudsak fyllts med material från hylsan, vilket pressats in däri av formningspartiet"50. I detta läge ligger, brottanvisningsspåret 46 nära hylsskallens 30 ytter- ände och en ytterligare förflyttning av stiftet förhindras av att styrnings- och anslagskragen 44 kommer i kontakt med anslagsytan 59 hos mothållet 55, vilken omger hålet 57. En 7 ' 467 221 fortsatt ansättning av verktygets relativa kraft mellan stiftet 14 och hylsan 12 resulterar att stiftets 14 skaft bryts av vid brottanvisningsspáret 46. Detta fullbordar mon- teringen av niten 10. Formningspartiet 50 har också expan- derat hylsskaftet 28 utåt för att fylla hålen 20 och 18 över den sträcka, som formningspartiet 50 förflyttats i hylsans hål 34 med den förminskade diametern. Fastän làsspàret 48 inte är helt fyllt ner till sitt maximala djup, är det fyllt över hela sin bredd till ett tillräckligt djup för att i huvudsak bilda en fullständig skjuvningsarea som motstàr ett axiellt àtskiljande av stiftet 14 från hylsan 12.

Kompenseringshylsan 16 har inte påtagligt deformerats radi- ellt utåt i sin midja 54 i det i figurerna 2A-2C visade minimala greppläget, I en del konstruktioner kan emellertid en knäckning även ske 3 det minimala greppläget. Med niten 10 kommer i vilket fall som helst midjan 54 att knäckas eller deformeras radiellt utåt i större omfattning, när greppen ökar från det minimala greppet i enlighet med figu- rerna 2A-2C till det maximala greppet i enlighet med figu- rerna 3A-3C. En ökning av deformeringen kommer att resultera i en förändring av hylsans 16 axiella längd, varigenom den nödvändiga justeringen av greppet àstadkoms. Detta framgår, när man betraktar en nits 10 montering med ett maximalt grepp som visas i figurerna 3A-3C.

I figurerna 3A-3C har modifierade delar som liknar motsva- rande delar i figur 1 och figurerna 2A-2C försetts med samma hänvisningssiffror med en tilläggsbokstav 'a'.

Figurerna 3A-3C visar en nit 10 i monterad samverkan med arbetsstyckena 22a och 24a, vilken har i linje med varandra liggande hål l8a och 20a. Arbetsstyckenas 22a och 24a sammanlagda tjocklek bestämmer nitens 10 maximala grepp. I figurerna 3A-3C avbildas niten 10 med stiftet 14 med samma relativa förflyttningar dl-d3, som de är avbildade i figu- rerna 2A-2C. Dessa mellanlägen för niten 10 enligt figurerna 3A-3C liknar huvudsakligen motsvarande lägen i figurerna 467 221 2A-2C. När emellertid niten 10 intar det maximala greppet i figur 3B, befinner sig blindskallen 60 närmare baksidan.på arbetsstyckets 24a blindsida. Formningen av blindskallen 60 avslutas sålunda innan stiftet 14 har rört sig sträckan d3.

Figur 3C visar, i likhet med det minimala greppet enligt figurerna 2A-2C, att làsspàret 48 kommer att vara huvudsak- ligen fyllt och att brottanvisningsspàret 46 kommer att ligga ungefär i linje med hylsskallens 30 yttre yta, när stiftet 14 har förflyttats sträckan d3. Samtidigt har gapet mellan hålen l8a och 20a och hylsskaftet 28 fyllts med mate- rial fràn hylshàlet 34 med den förminskade diametern genom en förskjutning av formningspartiet 50. Kompenseringshylsan 16 verkar emellertid nu så att den upptar ändringen av greppet.

När stiftet 14 sålunda flyttas mot sitt ändläge, trycks kom- penseringshylsans 16 midja 54 radiellt utåt, vilket medför en längdförändring visad genom en bulb 64 i figur 3C. Denna deformering eller knäckning (och resulterande längdför- ändring) fortsätter genom att lásspàret 48 huvudsakligen fylls med material som pressas ut från hylsans làsavsats 36 och den intilliggande hylsväggen. Låsspåret är således huvudsakligen fyllt, när styrnings- och anslagspartiet 44 kommer till ingrepp med den plana anslagsytan 59 av mothål- let 55, varigenom en ytterligare förflyttning av stiftet ' förhindras och stiftets l4 skaft bryts av vid brottanvis- ningsspäret 46, som ligger nära hylsskallens 30 yttre ände, i huvudsak såsom figur 3C visar. Som synes flyttas stiftet 14 samma totala sträcka d3 oavsett greppet.

Kompenseringshylsan 16 är försedd med flänsarna 52 för att få tillräcklig styrka så att hylsskaftet 28 garanterat trän- ger in i hålet 32. Flänsarna 52 uppvisar också tillräcklig hàllfasthet och/eller styvhet för att motstå en hopsjunkning under rörelsen inuti hålet 32. Midjans 54 styrka medger sam- tidigt att den motstår en väsentlig deformering eller knäck- ning med de krafter som behövs för att åstadkomma ett intfänganae 1 hålet 32 can att bilda aan blinda cuipanii- I) 9 467 221 kande blindskallen 60. I detta hänseende medhjälper avskär- ningen av ringen 62 till att åstadkomma ett inträngande utan att det uppstår otilíàtet stora belastningar. Samtidigt sker en knäckning eller deformering av midjan 54 efter inträng- ningen och detta vid belastningar som är väsentligt lägre än de som behövs för ett brott i brottanvisningsspåret 46, så att ett för tidigt brott undviks.

Av nitens 10 funktion i enlighet med figurerna 2A-2C och 3A-3C framgår att, när kompenseringshylsan l6 förs in i hålet 32 i skaftdelen 28, så tvingar den tulpanliknande expansionen av hylsan det bakre arbetsstycket 24 (24a) mot det främre arbetsstycket 22 (22a) så att en god sammandrag- ning av dessa erhålls. Då hylsskaftet 28 även expanderar radiellt utåt över de inträngande flänsarna 52 (vilka huvud- sakligen bibehåller sin form) bildas en stor yta (ett av- tryck) på blindskallen 60, vilken kommer i kontakt med arbetsstyckets 24 (24a) blindsida. Arbetsstyckena 22,24 (22a,24a) sammandras således ej enbart med en relativt stor fastspänningskraft, utan blindskallens 60 avtryck ökar även det slutliga förbandets töjningsegenskaper.

Någon-tråddragning av stiftet 14 behövs inte för att justera eller kompensera greppet när niten 10 har den visade kon- struktionen. Hylsan 12 har ett spel gentemot hålen 18,20 (1sa,2oa) 1 arbetsstyckena 22,24 (22a,24a). Detta spel kan variera från en finpassning till ett i förväg bestämt maxi- malt spel; låsspåret 48 har, som framgår senare, en i förväg bestämd volym för att uppta varierande krav på hålfyllningen (spelet) och samtidigt åstadkomma en tillräcklig låsning mellan stiftet 14 och hylsan l2. Formningspartiet 50 har en yta 66, som huvudsakligen sträcker sig tvärs över stiftets l4 axel. Ytans 66 radiella ytterände 68 (enligt figur l) har en lagom stor radie för att förhindra en skjuvning av mate- rialet som flyttas från låsavsatsen 36 och den intilliggande håldelen antingen radiellt inåt för att fylla låsspåret 48 och/eller utåt för *att åstadkomma en hålfyllning. På ett liknande sätt bildar kragens 44 motstående yta 67 tillsam-4 467 221 10 mans med ytan 66 ett làsspàr med en relativt stor effektiv bredd som förhindrar ett àtskiljande av stiftet l4 från hylsan l2.

Den relativa hàrdheten av kompenseringshyIsan"lfi och den ihåliga hylsan 12 kan lätt väljas. tillsammans med den erforderliga dimensioneringen för att åstadkomma de tidi- gare beskrivna funktionerna. Vid en tillämpning av en nit 10 huvudsakligen utformad enligt ritningarna, var stiftet tillverkat av ett legerat stål med en hårdhet av 48-52 gra- der Rockwell C, hylsan av aluminium 5056 med en hårdhet av 38 grader Rockwell B och kompenseringshylsan av ett kolstál med en hårdhet av 90-94 grader Rockwell B.

Kompenseríngshylsan kan ha olika utföringsformer. Flänsen 52 intill stiftskallen 40 kan exempelvis utelämnas, det krävs emellertid en noggran uppriktning av kompenseringshylsan för att placera den enda flänsen ( t.ex. 52) intill hylsskaftet 28. Andra modifikationer av kompenseringshylsans konstruk- tion visas i figurerna 4-6, i vilka komponenter som liknar motsvarande komponenter i figur l förses med samma hänvis- ningssiffror med de respektive tilläggsbokstäverna 'b', 'c' och 'd'.

Kompenseringshylsan l6b har således i enlighet med figur 4 ringformade flänsar 52b pà var sin ände, vilka sträcker sig radiellt inåt från midjan 54b. En deformering eller knäck- ning skulle ske i midjan 54b.

Enligt figur 5 har hylsan l6c ett jämnt tvärsnitt; dess cen- trala del 540 är emellertid glödgad eller uppmjukad för att underlätta en radiell deformering eller knäckning.

Figur 6 visar en variant av hylsan enligt figur 4 med en kompenseringshylsa "l6d, vilken har endast en ringformad fläns 52d som sträcker sig radiellt inåt från midjans 54d ena ände; i detta utförande skulle_den flänsförsedda änden=»- vara riktad mot hylsskaftets 28 mötande ände. .kn CN \Il k) h) ...x ll Stiftet 14 flyttas, som framgår, i stort sett samma avstånd d3 i förhållande till hylsan 12 över hela greppområdet, dvs. från ett minimalt till ett maxiamalt grepp. Samtidigt kommer formningspartiet 50 från sin kontaktpunkt med låsavsatsen 36 att förflyttas inuti hylsans hål 32 med den förminskade dia- metern med ett konstant avstånd över hela greppområdet.Den materialvolym, som behövs för att fylla hålet och för att åstadkomma ett* lås för spåret 48, kommer således att vara huvudsakligen densamma. Det erforderliga hylsmaterialet måste dock vara tillräckligt rikligt för att fylla hålet vid det maximala spelet, dvs. mellan hylsskaftet 28 och öppnin- garna l8,20,l8a,20a i arbetsstyckena, och på samma gång åstadkomma rikligt med material för forma ett lås i lås- spåret 48. Å andra sidan bör vid ett minimalt spel låsspåret 48 har en tillräckligt stor volym för att mottaga mer av det förträngda hylsmaterialet; om den senare volymen är för liten och spåret 48 fylls helt innan stiftet 14 når sin slutliga önskade position, kan ett för tidigt brott i brottanvisningsspåret 46 uppstår i ett läge för långt inne i hylsan 12. Låsspåret 48 har enligt konstruktionen i enlighet med föreliggande uppfinning tillräckligt med volym för att tjäna som en reservoar vilken upptar olikheterna mellan ett maximalt och ett minimalt spel eller de varierande kraven på hålfyllningen medan samtidigtt ett gott lås erhålls mellan stiftet 14 och hylsan 12. Låsspåret 48 är således ganska brett (begränsad av ytorna 66 och 67), varigenom det däri pressade làsmaterialet erbjuder ett tillräckligt stort skjuvningsområde för att motstå en utpressning eller ett avskiljande av stiftet 14 från hylsan 12. Spårets 48 djup kan diemsioneras för att medverka till att åstadkomma den önskade volymen, medan det fortfarande har tillräcklig håll- fasthet för att förhindra ett brott eller en avsevärd för- vridning före ett önskat brott i brottanvisningsspåret 46.

I ett utförande har stiftet l4 och hylsan 12 följande dimen- sioner, som visat sig vara tillfredsställande för en 4 mm- nit: 467 221 12 stift 14: skaftdel 38 formningsparti 50 diameter 2,69 mm diameter 2;74 mm làsspáret 48 diameter 2,01 mm bredd 0,79 mm anslagsparti 44 diameter 2,41 mm hylsa 12: skafthàl 32 diameter 2,72 mm mindre hål 34 diameter 2,46 mm skaft 28 4 2 diameter 4,01 mm planyta 61 diameter 5,08 mm arbetsstycken 22,24; totalt spel mellan öppningar 18,20 och skaft 28 0,025 minimalt 1,270 maximalt Den reservoar-liknande funktionen av làsspàret 48 framgår av ritningarna i figurerna 7 och 8. I ritningarna i figurerna 7 och 8 har komponenter som liknar motsvarande komponenter i figur l samma hänvisningssiffror med respektive tilläggsbok- stäver 'e' och 'f'.

En nit l0e visas i figur 7 hälla samman arbetsstyckena 22e och 24e, som är försedda med öppningar l8e och-20e. Öppnin- garna l8e och 20e definierar huvudsakligen det maximala spe- let till hylsskaftet 28e. Medan formningspartiet 50e har förskjutit hylsskaftet 28e för att fylla öppningarna l8e och 20e med hylsmaterial från hålet 34e med den förminskade diametern, finns det tillräckligt ytterligare hylsmaterial för att nöjaktigt fylla låsspàret 48e över dess bredd. Med ett maximalt spel fylls låsspåret 48e väsentligen över hela sin hredd, medan spåret fortfarande har tillräcklig kapaci- tet pà djupet. Följaktligen bestäms den effektiva skjuv- ningsarean som förhindrar ett avskiljande eller en utpress- V) 13 467 221 ning av stiftet, av låsspàrets 48e bredd. Lásspåret 48e är fyllt till omkring hälften av sitt djup.

I figur 8 visas niten 10 som håller samman arbetsstyckena 22f och 24f, vilka uppvisar öppningar l8f och 20f, ha ett minimalt spel till hylsskaftet 28f. Här fylls làsspåret 48f i huvudsak fullständigt med det överskott av hylsmaterial som uppstår efter expanderingen av hylsan som fyller ut öpp- ningarna l8f och 20f. I det läge, där làsspáret 48f är helt fyllt, ligger stiftet 14f vid sitt önskade läge för ett brott i brottanvisningsspåret 46f, dvs. sedan anslagspartiet 44f kommit till anliggning mot mothållet (t.ex. 55) i monte- ringsverktyget. Det är inte nödvändigt att làsspáret 46f fylls fullständigt vid ett minimalt spel, utan snarare, att om en fullständig fyllning äger rum, så sker detta, när stiftet l4f har i stort sett avslutat sin rörelse och nätt det slutliga önskade läget för ett brott.

Medan hylsmaterialet för låset i spåret 48e, när maximalt spel (enligt figur 7) förekommer, ej sträcker sig till spå- rets fulla djup, medför detta material att stiftet l4e kvar- hålls i stort sett lika effektivt som vid den fullständigare fyllningen i enlighet med figur 8, eftersom de effektiva skjuvningsareorna i låsen med både det maximala och det minimala spelet är lika stora. A Genom att åstadkomma ett làsspår 48 med avsevärd bredd och volym kan en stor volym av överskotts- hylsmaterial upptagas för hålfyllningen och låsbildningen. Samtidigt ökar den avsevärda bredden stiftets kvarhàllande genom det resulte- rande, relativt stora, effektiva skjuvningsarean. Den rela- tivt stora bredden tillåter att man uppnår den önskade voly- men utan att behöva förse spåret med ett för stort djup.

Låsspåret kan således vara förhållandevis grunt jämfört med brottanvisningsspåret 46.

Enligt figurerna 2A-2C åstadkommer niten 10 en hålfyllning över en avsevärd längd hos öppningarna 18 och 20 vid ett 467 221 14 minimalt grepp över arbetsstyckena 22 och 24. Denna hålfyll- ning, som sker mellan arbetstyckenas 22 och 24 ändar, sträc- ker sig med fördel* över åtminstone" omkring hälften av arbetsstyckenas totaltjocklek vid ett minimalt grepp. Mate- rialet för att fylla hålen och bilda låset tages från hyl- sans 12 skaft 28. _~_" För den tidigare nämnda 4 mm-niten ligger làsspårets 48 bredd vid omkring en tredjedel av dess diameter. Hàlfyll- ningen och bildandet av låset kan ske över från åtminstone omkring en tredjedel till hälften av stiftets 14 längsgående förflyttning och làsspårets 48 bredd kan vara omkring en tredjedel av hàlfyllningslängden. Dessa förhållanden kan naturligtvis ändras för olika nitstorlekar.

I vissa fall kan det vara önskvärt att låta anslagskragen 44 kommer till ingrepp i ett läge inuti innanför hylsskallen 30 så att stiftets bryts av inuti skallen. Detta kan genomföras med en modifierad_ konstruktion i enlighet med figur 9.

Komponenter i figur 9 liknande samma komponenter i figur l har givits samma hänvisningssiffror med en tilläggsbokstav »g-_ Enligt figur 9 har den endast delvis visade niten l0g så- ledes en hylsa l2g som är försedd med en urborrning 70 i hylsskallen 30g vid den ytter änden av hålet 34g med den förminskade diametern. Verktygets 53g mothàll 55g har en framskjutande ring 72 avsedd att gripa in i urborrningen 70.

På detta sätt kommer anslagspartiet 44g på stiftet l4g i ingrepp med och/eller kommer att hejdas av ringen 72 innan- för hålet 34g med den förminskade diametern, varigenom brott vid brottanvisningsspåret 46g kommer att ske längre_in f' hylsskallen 30g.

Medan mothållet 55 visas med en plan yta 59 för att gripa tag i anslagspartiet. 44 för att hejda en förflyttning av stiftet l4, kan detta även åstadkommas av ett vanligt mot- håll i förbindelse med en separat ringformad plan bricka fl 'D 15 i 467 21 eller ring, som förbrukas; sistnämnda bricka kan vara en beståndsdel i en nitenhet 10 och skulle vara avpassad för att komma till ingrepp med hylsskallens plana yta 61 och skulle vara försedd med en invändig diameter som är mindre än anslagspartiet 44 för att på så sätt komma till ingrepp med anslagspartiet 44 för att hejda stiftets 14 rörelse.

De ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen kan pà många olika sätt modifieras ovh varieras inom ramen för upp- finningens grundtanke.

Claims (6)

467 221' 14, PATENTKRAV

1. Blindnit för att sammanhålla ett flertal arbetsstycken med en sammanlagd totaltjocklek som varierar från en i förväg bestämd minsta tjocklek till en i förväg bestämd största tjocklek, varvid skillnaden däremellan utgör nitens greppom- råde, innefattande en ihålig hylsa (12) med ett genomgående hål (32, 34), varvid nämnda hylsa har en skaftdel (28) och en hylsskalle (30) vid sin ena ände; ett stift (14) med en skaftdel (38) och en stiftskalle (40), varvid nämnda stiftskaft (38) är avsett att placeras i hylsans hål med stiftskallen placerad i den till hylsskallen motsatta änden av hylsskaftet; och varvid nämnda stift är avsett att förflyttas relativt hylsskaftet för att orsaka en deformering av hylsskaftet (28) och bilda en blindskalle på den nämnda motsatta änden till hylsskallen med hjälp av en relativ axiell kraft (9) som ansätts mellan stiftet och hylsan; och varvid stiftskaftet (38) uppvisar ett brottanvisningsspår (46) vid ett i förväg bestämt läge. på stiftet, så att brottanvisningsspàret vid formningen av blindskallen befinner sig huvudsakligen i hylsskaftets område för olika tjocklekar inom greppområdet, k ä n n e t e c k n a d av att ett greppkompenseringsorgan 16, l6b, 16c, l6d) är placerat mellan stiftskallen (40) och den nämnda motsatta änden av hylsskaftet (28) för att forma blindskallen (60) ur hylsskaftet (28) och för att lokalisera brottanvisningsspåret (46, 46e, 46f, 46g) till det huvudsakliga området för hylsskallen (30), när blindskallen (60) blivit formad, varvid greppkompenseringsorganet (16, 16b, l6c, l6d) förflyttas i nylsans (12, 129, 12f) nål för ätt forma blind- skallen (60, 60e, 60f) och deformeras radiellt, om så över- huvudtaget, i allt högre grad räknat från den nämnda minsta till det nämnda största tjockleken, så att den allt större radiella deformeringen av greppkompenseringsorganet (16, l6b, l6c, l6d) formar en blindskalle med allt större diameter ur den intill liggande rörformade hylsdelen (12) för att kom- pensera för den mindre axiella längden av blindskallen till följd av arbetsstyckets större tjocklek. fl .lä- C“\ E.) I7

2. Nit enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att greppkompenseringsorganet (16, l6b, 16c, 16d) har i huvudsak rörformad utformning och att det har ett parti (54, 54b, 54c, 54d) som är avsett att åstadkomma den radiella deformeringen, ände till l2e, att greppkompenseringsorganet (16, l6b, l6c, 16d) här en (52), som är avsedd att komma till ingrepp med den hylsskallen (30,-30e,.30f) motsatta änden av hylsan (12, 12f), att det radiellt deformerande partiet (54, 54b, 54c, 54d) ligger i huvudsak pá kompenseringsorganets (16, l6b, 16c, 16d) motsatta ände, samt att nämnda ände (52) är avsedd att huvudsakligen bibehålla sin form under rörelsen i hålet. att uppvisar en

3. k ä n n e t e c k n a d greppkompenseringsorganet (16, l6b, l6c, 16d) fläns (52, 52b, 52d) vid nämnda ena ände och att den rörformade delen (16, l6b, l6c, l6d) har en midja (54, 54b, 54c, 54d) med förminskat tvärsnitt förbunden med flänsen (52, 52b, 52d), varvid den radiella deformeringen sker medelst en knäckning i midjan (54, 54b, 54c, 54d). Nit enligt krav 2, av

4. n a d av att greppkompenseringsorganet (16, l6b, 16c, 16d) är en från hylsan (12, l2e, 12f, 12g) och/eller från stiftet (14, 14e, 14f) separat del. Nit enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k-

5. n a d är avsett att forma_en kona för att underlätta inträdet i hylsskaftets (28) hål (32, 32e, material (62) från hylsskaftets (28) vägg för att underlätta en förflyttning inuti hylsans (12, l2e, 12f) hål. Nit enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k- av -att greppkompenseringsorganet (16, l6b, 16c, l6d) 32f) och avskära en ring av

6. Nit enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k- n a d att hylsskaftdelen (28) är avsedd att placeras i i.linje med varandra liggande öppningar av arbetsstyckena med ett i förväg bestämt minimalt och maximalt spel i öppningarna, varvid stiftet (14, 14e, 14f) har ett pressningsparti (50) med förstorad diameter, hylsans (12, l2e, 12f) hål har en ett HV f» 467 221 18 lás bildande del (34) som är placerad i huvudsak inuti skaftet (28) och som stöter ihop med pressningspartiet (50), ett làsspàr (48) placerat i”štiftet (14, l4e, 14f) i huvudsak strax intill pressningspartiet (50), varvid pressningspartiet (50) kan förflyttas inuti låsformningsdelen (34) för att radiellt expandera hylsskaftet (28) så att spelet mellan de i linje liggande öppningarna fylls och så att överskjutande material förs in i lásspáret (48) för att bilda ett lås mellan stiftet (14, l4e, 14f) och hylsan (12, l2e, l2f) och varvid lâsspáret (48) är avsevärt brett och har ett i förväg bestämt djup för att bilda en önskad volym, så att vid ett maximalt spel làsspàret (48) fyïls över hela sin bredd utan att fyllas till hela sitt djup och vid ett minimalt spel det överskjutande materialet i huvudsak inte kommer att överstiga den önskade volymen, när stiftet (14, l4e, 14f) har.rört sig och fört brottanvisningsspàret (46, 46e, 46f, 46g) till sitt i förväg bestämda läge. J (J/