SE464992B - Skivavspelningsapparat - Google Patents

Description

464 992 Eniigt föreiiggande uppfinning är det möjiigt att realisera en skivminnes- anordning med mycket större minneskapacitet än konventioneila fïexskivor, och att utïäsa den digitaia signaien på en sådan enhetsbas som har beiopp iämpat för hantering.

Dessutom är det enïigt föreïiggande uppfinning, för en skiva för avspei- ning av stereofoniska musiksignaier såsom en redan kommersieïït tiiigängiig kompaktskiva, möjiigt att uppteckna andra digitaia data än stereofoniska musik- signaïer under upprätthåiiande av överensstämmeise med avseende på signaiforma- tet och signaibehandiing såsom feikorrektionsförfarandet och uppteckning av dataformat, e11er iiknande. Genom att tiiiägga en databehandïingssektion såsom en mikrodator, färgkatodstråïerör, och högtaiare som en ti11sats ti11 standard- skivspeiaren är det möjiigt att avspegia oiika biidinformation och ljudinforma- tion, varigenom förstoring av skivans tiiiämpningsområde är möjiiggjort.

Uppfinningen kommer att förkïaras med hänvisning ti11 ritningarna, där fig 1 och 2 visar schematiska diagram som används för att beskriva dataarrange- manget hos uppteckningsdata hos en kompaktskiva på viiken denna uppfinning tiïiiämpas; jjg 3 är ett schematiskt diagram som visar anordnandet av ett biock vid uppteckning av digitai information i ett utförande av uppfinningen; jjg 4 är ett biockschema visande ett heïhetsarrangemang eniigt ett utförande av uppfinningen; och fig_5 är ett schematiskt diagram visande ett ordformat för seriedata i ett utförande av uppfinningen.

Fig 1 visar dataströmmen upptecknad på en kompaktskiva. En ram Fr består av 588 bitar av uppteckningsdata, och varje ram har i sin början en ramsynkpuis FS av ett specifik bitmönster. Ramsynkpuisen FS föïjs av 3-bit1ikströmsbegräns- ningsbitar RB. Därefter upptecknas de 0:e - 32:a bitarna DB vardera med 14 bitar och de 3-bit1ikströmsbegränsande bitarna RB upptecknas vidare växeivis.

De 0:e bitarna b1and dessa databitar DB benämns subkodsignai e11er användarens bitar och används för att styra avspeiningen av en skiva och för att presentera den tiiihörande informationen e11er iiknande. De 1:a - 10:e och 17:e - 28:e databitarna DB hänför sig tiil ijuddata i huvudkanaien. De återstående 13:e - 16:e och 29:e - 32:a databitarna DB hänförs sig ti11 paritetsdata hos felkor- rektionskoden i huvudkanaien. Var och en av databitarna DB består av 14 bitar ti11 viïka 8-bitdata har omvandlats av 8-14-omvandiing vid uppteckning.

Fig 2 visar tiiiståndet för ett b1ock (98 ramar) genom att 98 ramar anord- nats para11e11t i föijd, varvid var och en av databitarna DB representeras av 8 bitar och 1ikströmsbegränsningsbitarna är uteïämnade. Subkodsignaierna P-N i den 0:e och 1:a ramen biidar synkmönster som är förutbestämda bitmönster. För Q-kanalen är CRC-koe « för felt ktering införda i de senare 16 ramarna bland de 98 ramarna.

P-kanalsignalen ar en flagga som anger ett musikprogram och en paus och har en lägre nivå under varaktigheten för ett musikprogram och en högre nivå under varaktigheten för en paus, och har pulser på 2-Hz period i utgångsektio- nen. Det är möjligt att välja och avspela det angivna musikprogrammet genom att detektera och räkna denna signal i P-kanalen. Q-kanalen möjliggör mer komplice- rad styrning av denna typ. Exempelvis när Q-kanalinformation är lagrad i en mikrodatar utrustad med skivavspelningsapparat, är det möjligt att snabbt skif- ta från ett musikprogram till ett annat under avspelningen av ett musikprogram, varigenom resp av de upptecknade musikprogrammen kan väljas slumpvis. De andra R-till-W-kanalerna kan användas för att genom hörbar röst ange eller förklara författare, kompositör, förklaring, poesi, eller liknande för musikprogram upp- tecknade på skivan.

Bland 98 bitar i Q-kanalen används de första två bitarna för ett synkmöns- ter; de nästföljande fyra bitarna för styrbitar; de ytterligare nästföljan- de fyra bitarna som adressbitar; följande 72 bitar som databitar; och till sist är en CRC-kod för feldetektering tillagd. En spårnummerkod TNR och index- kod X ingår i 72 bitar representativa för databitarna. Spårnummerkoden TNR kan variera från 00 till 99 och indexkoden X kan likaledes ändras från 00 till 99.

Vidare innefattar data i Q-kanalen en tidangivningskod representativ för tid- varaktigheten för musikprogram och pauser, och en tidangivningskod indikativ för en absolut tidvaraktighet som kontinuerligt ändras från början till slutet 'på den yttre kantsidan i programområdet hos kompaktskivan. Dessa tidafqivnings- koder innefattar koderna som anger minut, sekund och ram, vilka vardera består av två siffror. En seaund är uppdelad i 75 ramar. För att nå kompaktskivan, såsom digitala data, på en kortare enhetsbas än musik, används tidangivnings- koden i förhållande till ovannämnda absoluta tidvaraktighet.

Såsom beskrivits ovan är en minimienhet för ändring av en subkodningssig- nal för en kompaktskiva 98 ramar. I detta utförande, i händelse av uppteckning av digitala signaler andra än stereofoniska musiksignaler, vilka digitala sig- naler, såsom visat i fig 3, utgörs ett block av längden av 98 ramar som mot- svarande bildar de 0:e till 97:e ramarna. Såsom redan angivits innefattar en ram digitala ljuddata bestående av 12 ord, varigenom 24 - byte digitala data kan införas i en ram. Med hänvisning till fig 3 innehåller en rad totalt 32 bitar av ett sampel i L-kanalen av ljuddata och ett sampel i R-kanalen och varje ram består av sex sådana rader. 464 992 Varje enbits synkbit är tillagd 32-bitsradens huvud. Varje synkbit i de tillhörande huvudena hos de första 32 bitarna i den 0:e ramen Fo och de följan- de 32 är 0. Synkbitarna i varje huvud av de tillhörande första 32 bitarna i ramarna som bär jämna tal utom den 0:e ramen är 0, medan synkbitarna i varje huvud av de tillhörande första 32 bitarna i ramarna som bär udda tal är 1.

Dessa synkbitar möjliggör detektering av huvudläget för blocket på en 98-ramen- hetsbasis.

Ovannämnda block består av (24 bytes x 98 = 2352 bytes). Data hos 2 Kbytes (2048 bytes) är införda i ett block och 304 bytes (2432 bitar) återstår. (6 x 98 = 588 bitar) används som synkbitar. En 7-bit modsignal och en 24-bit adres- signal är införda i de första 32 bitarna i den 0:e ramen, varigenom 1813 bitar fortfarande återstår i blocket. Dessa 1813 bitar kan tilldelas redundanta bitar när felkorrektionskodningsbehandlingen utförs för data hos ett block.

Modsignalen har till uppgift att ange slaget av data i blocket. Exempelvis används modsignalen för att skilja teckendata, stillbildsdata och programkod.

Adresssignalen har till uppgift att ange data i blocket. Vidare är orsaken till att synkbitarna hos ramen som bär udda tal nollställs att föreliggande uppfin- ning tar ett arrangemang av datablock på en 2-ramenhetsbasis i beräkning. För blocket som har en storlek på 2 ramar, tilläggs en modsignal och en adressignal till varje block. I händelse av att blocket har en längd av 98 ramar såsom i utförandet enligt uppfinningen är koderna för angivande av absoluta tidsvarak- tigheten för P data och Q data hos subkodningssignalerna i samma block iden- tiska.

De digitala signalerna i det i fig 3 visade formatet kan upptecknas på en kompaktskiva på samma sätt som en audiokompaktskiva. Dvs en digital signal som skall upptecknas matas till en digital inklämma på en digital ljudbehandlare och denna signal omvandlas till ett videosignalformat och upptecknas därvid den _under användning av VTR hos det roterande huvudsystemet. I detta fall uppteck- nas TDC-(innehållstabell) data som skall alstra en subkodningssignal prelimi- närt i ljudspâret i den begynnande kantsektionen på ett magnetband på vilket denna digitala signal skall upptecknas. Därefter tillförs TOC-data återgivna av , magnetbandet till en subkodningsgenerator och den återgivna digitala signalen matas till en avkodare, och subkodningssignalen matas vidare till avkodaren, . och sedan moduleras ett laserstrålknippe i beroende av kodarens utsignal. En masterskiva framställs medelst det modulerade laserstrålknippet.

Som ett annat förfarande för uppteckning av en digital signal finns ett förfarande vid vilket exempelvis ett hârdskivminne, som kan accessas med en hög hastighet, accessas av en minidator och en digiíai signaï är vid en reaïtid tiiiförd en kodare hos ett skärsystem.

Fig 4 visar ett arrangemang av utförandet eniigt uppfinningen. I fig 4 betecknar hänvisningsbeteckningen 1 en kompaktskiva på viiken en digitaï signai av ovan beskrivet format har upptecknats spiraïformat. Kompaktskivan 1 roteras av en spindeïmotor 2. I detta fa11 är spindeïmotorn 2 styrd av en spindeiservo- krets 3, varigenom kompaktskivan 1 roterar med en konstant iinjär hastighet.

En beteckning 4 anger ett optiskt huvud som har en 1aserkä11a för aistring av ett iaserstråiknippe för upptagning, stråiknippesdeïare, optiskt system så- som objektiviins e11er iiknande, ijuskänsiig anordning för mottagning av det refiekterade iaserståiknippet från kompaktskivan 1, etc. Det optifika huvudet 4 kan förfiyttas i kompaktskivans 1 radieiia riktning av den skruvmatade motorn 5. Den skruvmatade motorn 5 drivs av en skruvdrivkrets 6. Det optiska huvudet 4 kan avböjas både i riktningen vinkelrät mot signaiytan för kompaktskivan 1 och i riktningen para11e11 därmed, och den är styrd så att fokusering och spårföij- ning av ïaserstråiknippet vid avspeïning aïitid utförs väl. För detta ändamål är fokuserings- och spårföijningsservokrets 7 anordnad.

En återgivningssignai hos det optiska huvudet 4 är tiiïföf* en RF-förstär- kare 8. Det optiska huvudet 4 är försett med en fokuseringsfeiuatekterande sek- tion bestående av en kombination av exempeivis cyiindriska iinser och 4-delad detektor, och en spårföijningsfeïdetekterande sektion som använder tre iaser- fiäckar. Servofeisignaïen ti11förs en fokuserings- och spårföijningsservokrets 7. En utsignai på RF-förstärkaren 8 är tiiïförd en digitai demoduïator 9 och en bitkiockpuisåtergivningskrets 10. Den digitaia signaïen upptecknad på kompakt- skivan 1 har EFM moduïerats. EFM-moduïerng är ett förfarande för biockomvand- iing av 8-bitsdata ti11 företrädesvis 14-bit-(dvs 14 bitar sådana som åstad- kommer en 1ång minimiinverteringstidsperiod för den moduïerade signaien och minskar dess iågfrekvenskomponent) mönster. Den digitaia demoduiatorn är be- skaffad på så sätt att den utför EFM-demoduieringen. Bitkiockpuisen hämtad av en bitkiockpuïsåtergivningskrets 10 är matad ti11 den digitaia demoduiatorn 9 och spindeïservokretsen 3.

Subkodningssignaien separeras av den digitaia demoduiatorn 9 och den sepa- rerade subkodningssignaien tiiiförs en systemstyrare 11. Systemstyraren 11 är utrustad med en CPU, och den roterande funktionen hos kompaktskivan 1, skruv- matningsfunktionen, ïäsningsfunktionen hos det optiska huvudet 4 och 1' nande styrs av systemstyraren 11. Styrkommandon tiïiförs systemstyraren 11 vaa en anpassningskrets 17, viiken kommer att beskrivas närmare. Aviäsningsfunktionen 464 992 hos en önskad digital signal från kompaktskivan 1 som använder subkodningssig- nalen är styrd av systemstyraren 11.

De digitala huvuddatautsignalerna från digitaldemodulatorn 9 är tillförda en RAM 13 och en felkorrigeringskrets 14 via en RAM-styrare 12. Behandlingarna med avseende på eliminering av variationer hos tidbasen, felkorretion och fel- interpolation utförs av RAM-styraren 12, RAM 13 och felkorrektionskretsen 14, varigenom digitala huvuddata hämtas från klämmorna 15 L och 15 R. Vid avspel- ning av en kompaktskiva på vilken ljuddata har upptecknats, ansluts D/A-omvand- lare till klämmorna 15 L resp 15 R. I det i fig 4 visade fallet är ingen D/Aom- vandlare anordnad att hämta digitala data som de är från utgångarna och åter- givna digitala data tillförs en dataomvandlare 16. Även den återgivna subkod- ningssignalen tillförs dataomvandlarn 16 och återgivna data omvandlas till seriesignalform.

Seriesignalen tillförs anpassningskretsen 17 och data för systemsstyraren 11 tillförs från ett mikrodatorsystem via anpassningskretsen 17 till styraren 11. Mikrodatorsystemet anger en utläst adress och tillför styrsignaler såsom startsignaler utöver den utlästa adressen till anpassningskretsen 17 och sys- temstyraren 11. En lista av ett flertal uppteckningsomräden har upptecknats i led-in-spåret i den innersta kantsektionen och kompaktskivan använder subkod- ningssignalen som adresser. Listan återges i sitt begynnelsetillstånd för att starta utläsningen av kompaktskivan 1 och avläses av mikrodatorsystemet 18.

Fig 5 visar ett exempel på ordformatet för serieutsignalen från dataom- vandlaren 16. För denna seriesignal består ett ord av 32 bitar; de första fyra bitarna utgör ingress; de nästföljande fyra bitarna utgör hjälpbitar för audiodata; och de följande 20 bitarna utgör digitala ljudsampel. I det fall det digitala ljudsamplet består av 16 bitar, införs 16 bitar från den minst siginifikanta biten (LSB). Fyra bitar tilläggs efter det digitala ljudsamplet.

Bland dessa fyra bitar är den första biten angiven genom V en flagga som visar om det digitala ljudsamplet för detta ord är verksamt eller inte; bit U är varje bit av subkodningssignalen;it C är en bit för identifiering av kana- len; och bit P utgör en paritetsbit. Biten U hos subkodningssignalen är in- förd i varje ordformat, en bit efter den andra, och dessa införda bitar över- förs i följd.

I ett utförande av föreliggande uppfinning utförs först läsinstruktionen för en förutbestämd adress av mikrodatorsystemet 18. Adressen är en kod i sig för angivande av en absolut tidvaraktighet i Q-kanalen och tillförs via en an- passningskrets 17 till systemstyraren 11. Systemstyraren 11 styr skruvdriv- -F> c3\ -F- *<3 ~o N) ningskretsen 6 för att förfïytta det optiska huvudet 4 ti11 ïäget nära ett önskat upptagningsiäge under övervakning av subkodningssignaïen återgiven av det optiska huvudet 4. I detta exempei startas därför återgivningen från ïäget förïagt några bïock bakåt för att förhindra en sådan fe1funktion att access- operationen inte är avsïutad eftersom ett fe1 ingår i den återgivna subkod- ningssignaïen och den instäïlda subkodningssignaïen återges inte. Det önskade bïocket fångas genom att detektera överensstämmeïse hos den återgivna subkod- ningssignaïen med den designerade adressen e11er genom att starta avspelningen från ïäget nära den korrekta subkodningssignaïen och sedan räkna ramsynksigna- 1er.

Ett arrangemang :an vara möjïigt där ett manövertangentbord för D/A-om- vandïaren och systemstyraren 11 ti11äggs ti11 arrangemanget av det ovan be- skrivna utförandet, möjïiggörande avspeg1ing av kompaktskivan på viïken stereo- foniska musiksignaïer har upptecknats.

Det kan även vara möjiigt att införa accesskodsignaïer för vilka kodnings- behandïingen av feïkorrektionskoden har utförts i andra R ti11 N kanaler i sub- kodningssigna1erna.

Claims (1)

464 992 Patentkrav.

1. Skivavspelningsapparat för återgivning av data från en optiskt läs- bar skiva, varvid nämnda data har upptecknats på skivan i ramar innefat- tande digitala huvuddata och subkoddata, vilka ramar är anordnade i grup- per som var och en svarar mot en organisationsenhet hos en subkodsignal bildad av nämnda subkoddata, medan apparaten innefattar ett optiskt huvud för avläsning av data frán skivan och kretsmedel för matning av subkoddata till en styranordning för styrning av avläsningen av data från skivan, k ä n n e t e c k n a d av att apparaten är avpassad att läsa individuella block av huvuddata, varvid varje block innefattar nämnda huvuddata hos ett antal ramar som är lika med antalet ramar hos en grupp eller en heltals- multipel av en grupp, eller en heltalssuhmultipel av en grupp, varvid var- je block även innefattar en adress tillhandahàllen genom den motsvarande subkodsignalen, medan kretsmedlen innefattar ett databehandlingssystem till vilket nämnda huvuddata matas, vilket databehandlingssystem är pro- grammerat för att tillför nämnda adress hos ett huvuddatablock till styr- anordningen för läsning av detta block.