SE463631B - Braensleinsprutningsanlaeggning foer en foerbraenningsmaskin - Google Patents

Description

463 651 2 för varje enskild insprutning är emellertid ogynnsamt med avseende på emission av skadliga ämnen, isynnerhet kväve- oxidutsläpp. Dessutom medför det ett förhållandevis kraftigt förbränningsbuller. En reducering av dessa nackdelar är inte möjlig vid denna kända anläggning.

Med uppfinningen skall lösas uppgiften att under bibehållan- de av fördelarna hos den kända anläggningen förbättra denna beträffande emission av skadliga ämnen och buller.

Denna uppgift löses genom att en ytterligare tryckkammare ansluten till den gemensamma tryckackumulatorn och via förbindelsekanal av en längd, som anpassas till en viss, för en viss motor förutbestämd tändfördröjning och bränsletyp med vilken systemet skall användas, också till tryckrymmet omedelbart uppströms om insprutningsöppningen för att därmed vara avpassad att mata trycksatt bränsle in i tryckkammaren omedelbart uppströms om insprutningsöppningen och därmed öka bränsleinsprutningshastigheten genom insprutningsöppningen mot slutet av varje insprutningsprocess.

Genom uppdelningen av ackumulatorvolymen i varje insprut- ningsorgan i två tryckrum, vilka är förbunda genom en led- ning av bestämd längd, kan insprutningsförloppet anpassas optimalt till fordringarna för en specifik motor. Det ome- delbart framför insprutningsöppningen anordnade tryckrummet kan väljas mindre än vid den förutbestämda kända konstruk- tionen, varigenom i inledningsfasen av insprutningen trycket före insprutningsöppningen minskar jämförelsevis snabbare.

För att vid en bullerminskande reduktion av insprutnings- hastigheten vid början av insprutningsförloppet under den givna insprutningstiden kunna spruta in samma bränslemängd, måste mot slutet av insprutningsförloppet insprutningshas- tigheten ökas. Detta kan enligt uppfinningen uppnås genom uppdelning av ackumulatorvolymen i två tryckrum och deras 465 651 direkta förbindelse med den gemensamma tryckackumulatorn.

Det är härvid dessutom fördelaktigt, om sagda kanal via en, en backventil överbryggande strypningsborrning ständigt är förbunden med ett nålventilrörelsen styrande styrrum. Genom en på detta sätt styrd fördröjd öppningsrörelse hos nålven- tilen är det möjligt; att åstadkomma ett förhållandevis långsamt ökande bränslegenomflöde genom dysan vid början av insprutningsför 465 631 loppet. På detta sätt kommer genom den i början låga in- sprutningshastigheten den under tändfördröjningstiden in- sprutade bränslemängden att reduceras, vilket medför en mindre bulleralstring och mindre kväveoxidemission. Vid ett högre tryck kan dessutom vid samma eller kortare insprutningstid också verkningsgraden förbättras jämförelsevis ännu mer.

Visserligen är det genom FR-OS 25 41 379 redan känt att styra nålslaget genom en backventilen överbryggande borrning. Till följd av den speciella utformningen av insprutningsslagbe- gränsningen vid denna kända konstruktion måste styrrummet vara dimensionerat jämförelsevis stort, för att garantera spelet för tillräckligt öppnande av nålventilen. Därav följer vid denna kända anläggning vid början av insprutningsförloppet en sprângartad stegring av bränslegenomflödet. innan den back- ventilen överbryggande borrningen kan utöva sin verkan, vilket återigen har till följd en oönskad bulleralstring.

Det nämnda andra tryckrummet vid varje insprutningsorgan kan bildas av en tryckbehållare. vilken är anordnad i närheten av insprutningsorganet i en bränsletilledning mellan den gemen- samma tryckackumulatorn och det ifrågavarande insprutnings- organet, men den kan också utgöras av en motsvarande dimensionering av ett avsnitt av bränsletilledningen.

Genom anordnande av en strypning i en bränsletilledning mellan den gemensamma tryckackumulatorn och de enskilda insprutnings- organen kan en ytterligare förbättring uppnås, eftersom tryck- variationer i det andra tryckrummet därigenom minskas.

Enligt en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen kan den del av backventilen i vilken den. den senare överbryggande strypningsborrningen bildas. vara en lätt utbytbar skiva. Där- igenom är det. genom insättning eller utbyte av en sådan skiva med större eller mindre strypborrning. möjligt att uppnå en större eller mindre fördröjning av insprutningshastigheten i insprutningens inledningsfas och att därigenom optimera insprutningsförloppet hos en bestämd motor och/eller avstämma insprutningsförloppet för en motors enskilda insprutningsorgan 'x cc 463 651 till varandra.

De av insprutningsorganen i en sådan insprutningsanläggning under drift erfordrade korta och mycket exakta inkopplings- tiderna kräver av magnetventilen extremt korta, liksom små och noggrannt inställbara kontaktvägar.

Detta uppnås med en vidareutveckling av uppfinningen dår- igenom. att ventilkroppen hos magnetventilen är utbildad som ett ankare och glider-i en ankarstyrningsdel och att ventil- kroppen och ankarstyrningsdelen år utbytbara. Genom denna ut- formning blir det på enklast möjliga sätt, nämligen enbart genom lämpligt val av längden av dessa båda utbytbara delar, möjligt att optimera kontaktvägen och reducera toleranserna mellan insprutningsorganens magnetventiler i en motor.

Företrädesvis är härvid anordningen så utformad, att mellan magnetventilens magnetkärnedelar eller mellan dessa och magnetankaret är anordnat ett icke magnetiskt distansstycke.

Härför kan t.ex. en luftspalt mellan magnetkärnedelarna bryta magnetflödet. Därigenom kan kopplingstiderna för magnet- ventilen med avseende på en minskning av fördröjningstiden förbättras ytterligare, eftersom då också vid aktiverat magnetankare förhindras en total magnetisk mâttning av kärnan och därmed en oönskad magnetkraftökning.

Med fördel kopplas en bränslet doserande ventil in framför bränslepumpen. Därmed låter sig en ytterligare förbättring av kraftförbrukningen uppnås, eftersom pumpen då endast behöver bibringa den av systemet verkligen erfordrade brånslemängden ett högt tryck.

Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas som ett utföringsexempel med hänvisning till ritningarna. De visar: Fig. 1 ett kopplingsschema för en bränsleinsprutningsan- läggning i en högvarvig, flercylindrig dieselmotor.

UH 463 651 Fig. 2 ett separat insprutningsorgan i axiellt tvärsnitt.

Fig. 3 i förstorad skala en detalj ur fig. 2, och Fig. L och 5 grafiska framställningar av olika insprutnings- förlopp.

I fig. 1 betecknar 1 allmänt en flercylindrisk dieselmotor. där varje cylinder förses med bränsle från en bränsletank 3 genom ett tillhörande insprutningsorgan 2. Bränslet suges upp genom en av motoraxeln 4 via en transmission 5 driven hög- tryckspump 6 med insugsledning T via ett filter 11 ur tanken 3 och transporteras via en tryckledning 8 in i en tryckacku- mulator 9 liksom i en tilledning 10 till insprutningsorganet 2. I insugsledningen 7 är i det visade exemplet inkopplat en reglerventil 12, vilken sålunda är inkopplad före pumpen 6.

Denna reglerventil 12 år över en elektrisk styrledning 13 för- bunden med en utgång till en elektronisk styranordning 14. vilken matas från ett batteri 15. Styranordningen 1h bearbetar förutom andra informationer. sådana som matas till den via, en elektrisk ledning 16 från en positions- och varvtalsgivare 17 liksom över en elektrisk ledning 18 från en trycksensor 19. vilken här är inkopplad i tilledningen till insprutnings- organen 2. Med dessa informationer styr styranordningen 14 i beroende av motorvarvtalet, lasten och andra parametrar reglerventilen 12 och via högtryckspumpens B därmed för- ändringsbara volumetriska verkningsgrad det i tryckacku- mulatorn 9 och i tilledningen 10 härskande brânsletrycket. Det i insprutningsorganen 2 tillgängliga överskottsbränslet samlas i en returledning 20 och âterföres till tanken 3. Mellan tryckledningen 8 och returledningen 20 finns inkopplat en sâkerhetsventil 21. som öppnar först vid ett under normala driftsbetingelser ej uppträdande tryck och därigenom begränsar det maximala trycket i systemet till ett inställbart värde.

Istället för den här endast som säkerhets-övertrycksventil be- skrivna ventilen 21 kan enligt en variant användas en regler- ventil, som liksom till reglerventilen 12 styrs av styran- ordningen 14 och inställer det i tryckackumulatorn 9 och i .ÄB CN LN CN CN _; tilledningen härskande bränsletrycket.

De enskilda insprutningsorganen styrs via elektriska ledningar 22 likaså från styranordningen 1%, som bildar formen och var- aktigheten hos resp. elektriska signal med ledning av signalerna från positions- och varvtalsgivaren 17 och andra informationer.

Vid det visade utförandet uppvisar varje insprutningsorgan två bränsletilledningar 23 resp. 24. I tilledningen 2#, i vilken också finns trycksensorn 19. är inkopplad en strypning 25 lik- som en tryckbehållare för vardera insprutningsorgan 2.

I fig. 2 och 3 visas i tvärsnitt en detalj av ett separat in- sprutningsorgan 2. Tilledningen 23 är ansluten vid 27 till det flerdelade huset 28 hos insprutningsorganet 2 och är förbunden via en kanal 29 med ett ringformat utrymme 30. Som fig. 3 tydligt visar står det ringformade utrymmet 30 via en radiell strypborrning 31 i förbindelse med en kanal 32, vilken i riktning mot insprutningsänden hos insprutningsorganet 2, ständigt står i förbindelse med ett styrrum 35, via en i en utbytbar skiva 34 bildad strypborrning 33. Styrrummet 35 är i riktning mot insprutningsänden på insprutningsorganet 2 tätt tillsluten av kolven 36 i en nålventil 37. Mellan den stryp- borrningen 33 uppvisande, i styrrummet 35 axiellt glidbara skivan 34 och kolven 36 finns anordnat en svag tryckfjäder 38 (fig. 3). vilken strävar efter att å ena sidan hålla nål- ventilen 37 i dess stängningsläge, i vilket den anligger mot dess säte i huset 28 och därigenom tillsluta den av en eller flera insprutningsdysor bildade insprutningsöppningen 45, och att å andra sidan pressa den, genom anordnande av överströmningsöppningar 40. som backventil verkande skivan 34. mot en ringansats 41 i huset 28 och därvid hålla över- strömningsöppningarna 40 stängda. Så snart trycket i kanalen 32 överstiger det i styrrummet 35 kommer emellertid skivan 34, mot verkan av fjädern 38, att lyftas från sitt säte på an- satsen 41 och frige överströmningstvärsnittet 40, vilket flera gånger överstiger tvärsnittet hos strypningsborrningen 33. 465 6331 I axiell riktning från insprutningsorganets 2 insprutningsände mynnar kanalen 32 i en strypborrning 42. I insprutningsorganets 2 vilolåge är strypborrningen 42 till- sluten genom den av en tryckfjäder 60 påverkade ventilkroppen 43 i en allmänt med 44 betecknad elektromagnetventil. Magnet- ventilen 44 omfattar en kärnhållare 49 liksom magnetkärnedelar 46 och 47. vilka mellan sig innesluter en spalt 48. Samma för- del låter sig uppnås, om magnetflödet mellan magnetkärne- delarna och ankaret avbrytes. t.ex. genom en folie eller ett annat ej magnetiskt distansstycke. Det av ventilkroppen 43 bildade ankaret glider i en ankarstyrningsdel 50. Magnetkärne- delarna 46 och 47 uppvisar liksom kärnhållaren 49 en gemensam. noggrant planbearbetad gavelyta. Dessutom är såsom. synes ventilkroppen 43 och ankarstyrningsdelen 50 lätt utbytbara efter bortskruvning av en insprutningsorganet 2 förslutande huv 51. De från sådana insprutningsorgan 2 under drift er- forderliga korta och mycket exakta kopplingstiderna kräver av magnetventilen 44 extremt korta, liksom små och noggrant in- ställbara. kontaktvägar. vilka dessutom skall vara likformiga för alla insprutningsorgan 2 i samma motor. Det visade ut- förandet visar en speciellt lämplig lösning som uppfyller dessa krav. Anordnandet av magnetkärnedelarna 46. 47 i en kärnhållare 49 och den som ankare verkande ventilkroppen 43 i ankarstyrningsdelen 50 tillåter på enklaste sätt. nämligen genom lämpligt fritt valt av längden, att genom enbart dessa båda dessutom lätt utbytbara delar 43 och 50 optimera kontakt- vägen och reducera toleranserna mellan magnetventilen i in- sprutningsorganen 2 på samma motor. Kopplingstiderna för magnetventilen kan vidare förbättras genom det förutnåmnda av- brottet av magnetflödet. i synnerhet genom spalten 48 mellan kärndelarna 46 och 47. Fördröjningstiden mellan avstängningen av magnetströmmen och ventilkroppens 43 rörelser förkortas avsevärt då spalten 48 också vid draget ankare. förhindrar en total magnetisk mättnad av kärnorna 45.47 och därmed en oönskad magnetkraftsökning vid draget ankare. I det beskriva utförandet låter sig spaltmåttet vidare åstadkommas speciellt noggrannt. Eftersom de spalten 48 begränsande delarna inte utför någon rörelse. behöver man inte heller räkna med en förslitning, varigenom spelet kommer att förbli konstant under .Ä 463 631 respektive insprutningsorgans livslängd.

Den för alla insprutningsorgan 2 gemensamma tryckackumulatorn 9 står, såsom framgår av fig. 1, också i förbindelse via strypningen 25 och varje enskilt insprutningsorgan 2 tillordnade tryckbehållare 26 innehållande tilledning 24 i förbindelse med varje insprutningsorgan 2. varvid strypningen 25 minskar trycksvängningar i tryckbehållarna 26. Bränslet i tilledningen 24 når. såsom återigen framgår av fig. 2, över en anslutning 52 huset 28 i insprutningsorganet 2 och en kanal S3 i den senare i ett tryckrum 54 i närheten av insprutnings- öppningen 45. Varje insprutningsorgan 2 är därmed förutom med ett första tryckrum i tryckbehållaren 26 tillordnad ett andra tryckrum 54. Över kanaler 55 med överströmningstvärsnitt står detta andra tryckrum 54 i förbindelse med det ringformade rummet 56 kring den främre delen av ventilnålen 37 före ventilsätet 39. En mot huset 28 stödjande och på nålventilen 37 verkande tryckfjäder 5? understödjer verkan av den på grund av de olika trycken vid nålventilkolven 36 och insprutnings- öppningen 45 verkande krafterna. för att i insprutnings- organets 2 viloläge trycka nålventilen 37 mot sätet 39.

Vid en anslutning 58 åstadkommes slutligen förbindelse mellan insprutningsorganet 2 och returledningen 20. Anslutningen 56 mynnar i ett ringformat utrymme 59. vilket vid öppnad magnet- ventil är förbundet med kanalen 32 via den då av ventilkroppen 1.3 ifrilagda strypbornfingen 42.

I det följande kommer arbetssättet för ett insprutningsorgan 2 att beskrivas.

Mellan insprutningsförloppen är magnetventilen 44 strömlös.

Under verkan av fjädern 60 håller ventilkroppen 43 stryp- borrningen 42 tillsluten. Därigenom råder i kanalen§2 samma tryck som i tryckackumulatorn 9, eftersom båda står i för- bindelse via ledningar och strypningar 25. 23, 29. 30. 31.

Skivan 34 hålles av tryckfjädern 38 i det i fig. 3 visade läget. Överströmningsöppningarna 40 är tillslutna. Kanalen 32 och styrrummet 35 är förbundna med varandra enbart genom /o 465 651 strypningsborrningen 33. Genom tryckutjämning mellan kanalen 32 och styrrrummet 35 kommer nålventilen 37 att på alla sidor omslutas av högt tryck och tryckas av fjädern 57 mot sitt säte 39. Insprutningsöppningarna kommer därigenom att vara skiljda från tryckrummet 54.

Om nu magnetventilen 44 magnetiseras för inledande av ett in- sprutningsförlopp rör sig ventilkroppen 43 så snart den på- lagda magnetkraften överstiger motkraften hos fjädern-60 i riktning mot magnetkärndelarna 46.47 och friger strypborrningen 42. Trycket i kanalen 30 sjunker till ett genom tvârsnittssytorna hos strypningsborrningarna 31 och 42 bestämt värde. Trycksänkningen i styrrummet 35 sker i det närmaste lika snabbt som i kanalen 32. då endast ytterst ringa vätskemângder måste avrinna genom strypningsborrningen 33.

Beroende på tryckfallet i styrrummet 35 kommer emellertid. nâlventilen 3? av trycket i det ringformade utrymmet 56 och i tryckrummet 54 att mot fjâderkrafterna hos fjädrarna 57 och 38 förflyttas från sitt säte 39, och däIvïd.nåste den av nålventilen 37 undantrângda vätskan strömma över i styrrummet 35 genom strypningsborrningen 33 i kanalen 32 och trycket i styrrummet 35 sjunker ej ytterligare. Hastigheten hos nålventilen 37 kan påverkas genom tvärsnittsytan hos strypningsborrningen 33.

Genom den omedelbart uppbromsade öppningsrörelsen hos nål- ventilen 37 uppnås att insprutningsdysborrningarnas tvärsnittsytor endast långsamt frilägges och insprutnings- hastigheten uppvisar från början av insprutningen den önskade stegringen.

Genom avflödet av bränsle från det relativt lilla tryckrummet 54 erhålles ett tryckfall i detta rum. vilket i denna andra. öppningsfas trots något större nålslaglängd sörjer för en ytterligare- reduktion av insprutningshastigheten. Efter ungefär en dubbel våglöptid mellan tryckrummet 54 och 26 efter den första trycksänkningen i tryckrummet 54 börjar återströmningen av bränsle över kanalen 53 in i tryckrummet 54. Därigenom uppnås i det närmaste åter det ursprungliga trycket i tryckrummet 54 och i det ringformade utrymmet 56.

F? l/ .fl 'f 4 l 4/-7 /_ 4430 O vilket i kombination med den mot skivan 34 anliggande nålventilen 37 leder till en hög insprutningshastighet.

Så snart magnetventilen #4 kopplas ifrån, kan ventilkroppen 43 av fjädern 60 åter förflyttas till det ursprungliga viloläget.

Trycket i kanalen 32 stiger vid stängd strypborrning 42 och trycker tillsammans med fjädern 57 nålventilen 3? och skivan 34 mot det något större trycket i tryckrummet 54 tillbaka mot dess säte. Därigenom avslutas insprutningsförloppet och i kanalerna och tryckrummen kan åter ett vilotillstånd inställas för nästa insprutning. Samma relativt långa tid står också till förfogande för att förflytta skivan 34 mot fjädern 38 till dess i fig. 3 visade läge.

I fig. 4 återges det beskrivna insprutningsförloppet grafiskt i ett koordinatsystem, i vilket på dess abskissa x visas tiden och på dess ordinata y genomflödet. Den av kurvan och abskissan begränsade ytan motsvarar därmed den per enskild insprutning avgivna bränslemängden.

Den heldragna kurvan a visar den för ett insprutningsorgan 2 enligt föreliggande uppfinning beskrivna insprutningsför- loppet. Den streckade kurvan b visar ett insprutningsförlopp vid ett känt insprutningsorgan. t.ex. vid ett insprutnings- organ enligt DE-OS 32 27 742. Det framgår tydligt hur vid det kända insprutningsorganet (kurva b) insprutningshastigheten under inledningsfasen av insprutningen stiger mycket brant och omedelbart efter insprutningens början uppnår sitt maximum och därefter till följd av tryckminskning i ackumulatorn omedelbart börjar sjunka. medan vid det beskrivna insprutningsorganet 2 (kurva a) genom åtgärderna enligt uppfinningen. insprutningshastigheten vid inledningsfasen med fördröjning stiger mindre brant, varigenom bulleralstring och emission av skadliga ämnen minskas, medan den efter uppnående av sitt maximum förblir nära nog konstant fram till det branta fallet vid slutet av insprutningsförloppet. Medan vid kända insprutningsorgan den nämnda mycket branta stegringen av in- sprutningshastigheten vid inledningsfasen av en insprutning inte kan förändras år detta möjligt vid det beskrivna in- /Å 465 6251. sprutningsorganet. och därvid genom ändring av storleken av strypningsborrningen 33 i skivan 34. t.ex. genom utbyte av skivan 34 mot en sådan med en annan borrning. Vid t.ex. den streckprickade kurvan c i fig. 4 visas insprutningsförloppet med ännu flackare stegring av insprutningshastigheten såsom den erhålles med ett insprutningsorgan 2 vars strypborrning 33 är mindre än den som ger kurvan a till resultat.

För ett en gång fastställt insprutningsorgan år det under drift möjligt att uppnå anpassningar till lastpunkten genom variation av tryck, inkopplingslängd och inkopplingstidpunkt för magnetventilen. I en framställning analog med den enligt fig. 4 åskådliggöres i fig. 5, hur med sådana åtgärder in- sprutningsförloppet vid en insprutningsanläggning enligt upp- finningen ytterligare kan varieras.

För jämförelse är i fig. 5 åter inritat kurvan a från fig. 4.

Kurvan d visar insprutningsförloppet vid högre systemtryck och kortare inkopplingstid för magnetventilen kk. Insprutnings- mångden är därvid densamma som vid kurvan a. Insprutnings- mängden per insprutning kan reduceras genom minskning av systemtrycket (kurva e) eller genom kortare inkopplingstid (kurva f).

Av det förestående framgår att det med bränsleinsprutningsan- läggningen enligt uppfinningen är möjligt att anpassa in- sprutningsförloppet till fordringarna för olika motorer och i synnerhet med avseende på förbrânningsbuller och emissioner av giftiga avgasbeståndsdelar. men också att beträffande verkningsgrad väsentligt förbättra den jämfört med kända an- läggningar.

Claims (10)

-nf/'ß m..~.~.~~»à:-,:>:=.<ß;....ei-r-:bwct.._ .. .-. . x - - . .-. .-.. , . . . .-. V 10 15 20 25 30 35 /3 465 651 PATENTKRAV

1. l. Bränsleinsprutningssystem för en förbränningsmotor, vilket system innefattar: en bränslepump (6) för kontinuerlig bränsletillförsel, och organ för att reglera bränsletillförseltrycket i beroende av motorhastighet och -last; minst ett insprutningsmunstycke (2) anslutet till bränsle- tillförselledningen (10) frán bränslepumpen, varvid varje munstycke innefattar en insprutningsöppning (45) för in- sprutning av bränsle i en motorcylinder och en nàlventil (37), som är rörlig för att öppna eller stänga insprutnings- öppningen; en gemensam tryckackumulator (9) ansluten till bränslepumpen (6) uppströms insprutningsmunstyckena (2) och kontinuerligt ansluten, via varsin ringformad kammare (30) och var sitt strypning (31) i varje insprutningsmunstycke (2), till en i insprutningsmunstycket anordnad kanal (32), som kontinuer- ligt kommunicerar med nålventilen (37) via en strypning (33) i en rörlig ventilkropp (34), varvid bränsletrycket i kana- len i neutralläge tving S nålventilen (37) mot ett insprut- ningsöppningen (45) stängande läge; en.magnetventil (44) för varje insprutningsmunstycke, vilken vid varje bränsleinsprutningsprocess är aktiverbar för att ansluta insprutningsmunstyckets kanal (32) till en till- hörande bränslereturledning (20), för att därigenom avlasta t jcket i kanalen och tillåta nålventilen (37), som skall öppna insprutningsöppningen (45) att utföra en rörelse brom- sad av flödet genom strypningsborrningen (33) i ventilkrop- pen (34): bränsleförràdsvolym för trycksatt bränsle för insprutning genom insprutningsmunstycket vid varje insprutningsprocess, och i. varje insprutningsmunstycke (2) var sin vilket förråd i varje insprutningsmunstycke är uppdelat i en tryckkammare (56) i direkt anslutning till insprutnings- öppningen (45) och ett därmed via kanaler kommunicerande tryckrum (54) omedelbart uppströms insprutningsöppningen 46 5 10 15 20 25 30 35 W óšï (45), och avsett att innehålla trycksatt bränsle, som skall insprutas i en inledningsfas av varje insprutningsprocess, k ä n n e t e c k n a t a v, en ytterligare tryckkammare (26) ansluten till den gemensam- ma tryckackumulatorn (9) och via en förbindelsekanal (53) av en längd, som anpassas till en viss, för en viss motor för- utbestämd tändfördröjning och bränsletyp med vilken systemet skall användas, också till tryckrummet (54) omedelbart upp- ströms om insprutningsöppningen (45) för att därmed vara av- passad att mata trycksatt bränsle in i tryckkammaren (54) omedelbart uppströms om insprutningsöppningen och därmed öka bränsleinsprutningshastigheten genom insprutningsöppningen (45) mot slutet av varje insprutningsprocess.

2. Bränsleinsprutningssystem enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att varje bränsleinsprutningsmunstycke innefattar en styr- kammare (35) för styrning av nàlventilens (37) rörelse, med vilken styrkammare kanalen (32) i bränsleinsprutningsmun- stycket konstant är ansluten via strypningen (33) i ventil- kroppen (34), varvid ventilen som bildas av ventilkroppen endast åstadkommer sagda strypning av flöde från styrkamma- ren (35) in i kanalen (32), och en större tvärsnittsarea (40) för flöde från kanalen (32) in i styrkammaren (35).

3. Bränsleinsprutningssystem enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att ventilkroppen innefattar en lätt utbytbar skiva (34) med en strypningsborrning (33).

4. patentkrav, Bränsleinsprutningssystem enligt något av föregående k ä n n e t e c k n a t d ä r a V, att organ, som bildar den ytterligare tryckkammaren för varje insprutningsmunstycke innefattar en trycktank (26) ansluten i ett bränsletillförselrör (24) mellan den gemen- samma tryckreservoaren (9) och insprutningsmunstycket (2). V! 10 15 20 25 30 35 n; /b 465 631

5. Bränsleinsprutningssystem enligt något av patentkraven 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t att den ytterligare tryckkammaren (26) för varje insprut- ningsmunstycke är utformat genom en förutbestämd dimensione- ring av ett -bränsletillförselrör mellan den gemensamma d ä r a v, tryckreservoaren och detta insprutningsmunstycke.

6. Bränsleinsprutningssystem enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att ett bränsletillförselrör (24) mellan den gemensamma tryckreservoaren (9) och insprutningsmunstyckena (2) är försett med en strypning (25).

7. Bränsleinsprutningssystem enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att varje magnetventil innefattar en löstagbar ventilkropp (46,47) konstruerad som en armatur och som glider :i en löstagbar armaturstyrdel (49) i insprutningsmunstycket, varvid armaturens rörelse bestäms enbart av dimensionerna i ventilkropp och armaturstyrdel.

8. Bränsleinsprutningssystem enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att varje magnetventil innefattar magnetkärndelar (46, 47) med ett icke-magnetiskt distansorgan eller en luftspalt (48) anordnat mellan magnetkärndelarna, eller mellan kärndelarna och en magnetarmatur (49) för att hindra total magnetisk mättnad av kärndelarna. /é 463 631 10

9. Bränsleinsprutningssystem enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t att en bränslemätande ventil (12) för reglering av tillför- seltrycket är ansluten uppströms om den bränsle kontinuer- d ä r a v, ligt levererande.bränslepumpen (6).

10. Bränsleinsprutningssystem enligt något av föregående patentkrav, avpassat för användning i en dieselmotor. V?