SE462158B - Arkbehandlingsanordning - Google Patents

Description

462 158 10 15 20 25 30 35 2 Enligt föreliggande uppfinning åstadkommas en anord- ning för separation av ark, vilken anordning har en ingångsbana och en utgångsbana, längs vilka arken för- flyttas, och vilken anordning kännetecknas av en krökt styrbana för styrning av ark, som lämnar ingångsbanan, in i utgångsbanan, ett första organ, vilket är anordnat att samverka med den krökta styrbanan för att definiera en krökt bana för förflyttning av ark längs den krökta styrbanan mot utgångsbanan, och ett andra organ, vilket är anordnat att accelerera arken, innan de lämnar den krökta styrbanan och det första organet och när utgångs- banan, för att åstadkomma ett gap mellan varandra när- belägna ändar av successiva ark.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommas vidare en anordning för avgivning av ark, som mottages från en arkframmatningskälla, och för anbringande av arken i en utgângsstaplingsenhet, vilken anordning har en staplingshjulenhet med ett flertal böjliga, fjädrande armar, som är förbundna med en roterande del och är så krökta, att varandra närbelägna armar bildar krökta fickor, varvid varje ficka är anordnad att mottaga ett ark och ge detta en krökning, som väsentligen överens- stämmer med de tunna, böjliga armarnas krökning, ett utdragningsorgan, som samverkar med armarna och är anord- nat att ingripa med en kant på i fickorna anbringade ark för att utdraga arken från fickorna då staplings- hjulenheten roterar, och en staplingsplatta för mottag- ning av från staplingshjulenheten utdragna ark, och vilken anordning kännetecknas därav, att utgàngsstap- lingsenheten har ett svänqhjulsorgan, som är monterat på en gemensam axel med staplingshjulenheten och anordnat att medge denna axel och därmed dess staplingshjulenhet att förflyttas en vinkel som är tillräcklig för att säkerställa att varje ark som anbringas i staplings- hjulenhetens fickor utdrages från staplingshjulenheten och anbringas på staplingsplattan även i den händelse att organet för rotation av staplingshjulenheten plötsligt stoppas. lO 15 20 25 30 35 462 158 3 Olika delar av en dokumenthanteringsanordning, som innefattar hanterings- och avskiljningsanordningen enligt uppfinningen, skall nu beskrivas närmare med hjälp av'ett utföringsexempel och under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig l är en perspektivvy och visar en i enlighet med principerna för föreliggande uppfinning konstruerad dokumenthanterings- och -räkningsanordning.

Fig la är en planvy och visar en manöverpanel vid anordningen enligt fig l.

Fig 2a är en sektionssidovy och visar dokument- hanteringsanordningen enligt fig l.

Fig 2b är en sektionsvy Och visar anordningen enligt fig 1 i pilarnas 2b-2b' riktning i fig 2a.

Fig 3 är en perspektivvy och visar en svängbar platta, som utgör en del av ett inmatningsmagasin vid anordningen enligt fig l.

Fig 4a är en detaljerad perspektivvy och visar frammatnings-, avdragnings- och accelerationsrullar, som utnyttjas vid anordningen enligt fig l.

Fig 4b visar enheten enligt fig 4a bakifrån.

Fig 4c är en detaljvy av den främre delen av enheten enligt fig 4a och 4b och visar vidare monteringsarmar för montering av i fig 4a och 4b visade avdragnings- block.

Fig 4d är en detaljvy av en frammatningsrulle och ett avdragningsblock och visar det sätt på vilket ett ark förflyttas däremellan.

Fig 4e är en detaljvy och visar en av monterings- armarna enligt fig 4c.

Fig 4f är en ändvy av en frammatningsrulle och dess tillhörande avdragningsblock och visar det sätt på vilket dessa samverkar för hantering av ark.

Fig 5a är en planvy och visar på monteringsarmarna enligt fig 4c monterade styrorgan närmare.

Fig 5b är en sidovy och visar en avdragningsblock- monteringsarm närmare.

Fig 5c visar de övredelarna av avdragningsblock- 462 158 lO l5 20 25 30 35 4 monteringsarmarna delvis i sektion och visar vidare det sätt på vilket en gemensam kopplingsstàng är anordnad mellan armarna.

Fig Sd, 5e och Sf visar det exempelvis i fig 4e visade avdragningsblocket från sidan, framifrån resp bakifrån.

Fig 6a och 6b visar en del av en frammatningsrulle från sidan resp från änden.

Fig 7a och 7b visar en med den i fig 6a och 6b visade delen för bildande av en frammatningsrulle samver- kande andra del av frammatningsrullen från sidan resp från änden.

Fig 8a visar en svängbar rullenhet, som kan ut- nyttjas vid anordningen enligt fig 2a.

Fig 8b Fig 8c bara enheten enligt fig 8a och 8b.

Fig 9 är en förenklad planvy och visar det vid visar den svängbara enheten enligt fig 8a. är en sprängperspektivvy och visar den sväng- anordningen enligt fig 2a utnyttjade krafttåget.

Fig 9a är en sidovy och visar krafttàget enligt fig 9.

I fig l visas en dokumenthanterings- och -räkninge- anordning 10, som är konstruerad i enlighet med prin- ciperna för föreliggande uppfinning och har ett hus 12 med en vänstersidovägg l2a, en högersidovägg l2b, en bakre vägg l2c och en övre yta l2d. Husets front l2e består av en främre vägg l2f, som är belägen vid den nedre änden och kröker inåt vid l2g för att bilda en väsentligen V-formig urtagning l2h, som avgränsas av väggytor l2h-l och l2h-2. Ytans l2h-2 främre ände slutar vid ytteränden, där den förenas med en diago- nalt riktad yta l2j, vars övre ände går ihop med den övre ytan l2d.

Den övre ytan l2d har en urtagning, som definieras av en nedåt sluttande övre yta l2d-4, som vid tre sidor är förenad med sidoväggar l2d-l och l2d-2 och en bakre vägg l2d-3. En mindre urtagning l2d-5 avgränsar ett område, i vilket en operatör kan införa ena handens fingrar lO l5 20 25 30 35 462 158 5 för att såsom önskas anbringa eller borttaga en stapel av ark från den av ytorna l2d-l - l2d-5 bildade ingångs- staplingsenheten 14.

En svängbart monterad platta l6 (se också fig 3), som bildar en del av ingångsstaplingsenheten 14, har en plan huvudyta l6a, som ingriper med och stöder den främre kanten av ark, som är anbringade i inmatnings- staplingsenheten 14. Den plana ytans l6a övre ände är bockad vid l6a-l för att bilda en fläns l6b, som sträcker sig diagonalt bort från huvudytan l6a.

Ett par utsprång l6c och l6d är i ett stycke före- nade med huvudytan l6a och sträcker sig i en riktning vinkelrätt mot ytan l6a och är i ett stycke förenade med denna längs bockningar l6a-2 och l6a-3. öppningar l6c-l och l6d-l är utformade i utspràngen l6c, l6d för att upptaga svängtappar.

Plattan 16 visas i fig l i sitt verksamma läge.

Plattan 16 kan emellertid svängas nedåt i medursriktningen för att inta det i fig 2a med streckade linjer visade läget l6', varvid anordningens 10 höjd reduceras för transport eller lagring.

Ytan l2j fungerar som manöverpanel 200, pà vilken manöverströmställare, såsom exempelvis strömställare 202-216 är monterade, såsom visas närmare i fig la.

Den krökta ytan l2g har öppningar l2g-1 och l2g-2, genom vilka böjliga blad l8a och 20a på staplingshjul 18 och 20 sträcker sig. Staplingshjulen 18 och 20 kom- mer att beskrivas närmare nedan. Här är det tillräck- ligt att känna till att de böjliga bladen l8a, 20a samverkar med den krökta ytan l2g med öppningarna l2g-l och l2g-2 för att uttaga dit medelst ett nedan närmare beskrivet accelerationsorgan 50 framförda ark för att avge dessa till en förlängbar utmatningsstaplingsplatta 22.

I fig 2a och 2b visas dokumenthanterings- och -räk- ningsanordningens 10 inre konstruktion närmare. Ett par excentriska "knuff"-hjul 24 och 26 är monterade för rotation på en axel 28. De excentriska rullarna 24 och 26 sträcker sig genom en öppning 30 i ytan l2d-4, 462 158 lO 15 20 25 30 35 6 Rullarnas 24, 26 ytor är försedda med en hylsa med rela- tivt stor friktion för frammatning av det nedre arket i frammatningsriktningen, vilken anges med en pil 32.

Den excentriska monteringen gör också att uttagningsrul- larna 24 och 26 “knuffar“ stapeln en gång per rotations- varv för att frigöra arken i stapeln och därigenom i stor utsträckning underlätta en jämn och noggrann hante- ring och frammatning av arken.

Det nedre arket, vilket förflyttats av uttagnings- rullarna 24 och 26, frammatas i den av pilen 32 angivna riktningen mot en frammatnings- och avdragningsenhet 34, som består av ett par avdragningsblock 36 och 38 och ett därmed samverkande par av frammatningsrullar 40 och 42, som är monterade för rotation på en axel 44 (se särskilt fig 4a).

Frammatningsrullarna 40 och 42 är fästa på axeln 44 och roterar synkront med denna. Axeln 44 uppbär roter- bart en frigångsrulle 46, som är monterad på axeln 44 medelst lager 48 (se fig 4a och 4b), så att accelera- tionsfrigângsrullen 46 kan rotera på frihjulsvis relativt axeln 44.

Frammatningsrullarna 40 och 42 samverkar med var sin tillhörande, krökt styrplatta 72 resp 74, som styr en i området mellan styrplattorna 72 och 74 och respektive frammatningsrulle 40 och 42 inkommande ark för att föra dessa längs en bana, som väsentligen utgör en halvcirkel.

Ark, som frammatas mot styrplattorna 72, 74 och frammatningsrullarna 40 och 42, införes först i ett avsmalnande halsparti T (se fig 4e), som definieras av ett fast avdragningsblock 36, 38 för varje frammat- ningsrulle 40 och 42. Varje avdragningsblock 36, 38 har en avdragningsyta (36b - se fig 5d), som beskrives närmare nedan och som utövar en friktionsbromskraft på ark, som införes i området mellan avdragningsblocken 36 och 38 och frammatningsrullarna 40 och 42.

Varje frammatningsrulle 40 och 42 har, såsom beskri- ett omkretsparti med låg glidfriktions- som ves närmare nedan, koefficient, medan det återstående omkretspartiet, lO 15 20 25 30 35 462 158 7 är avsevärt mindre än en halvcirkel, har högre glid- fiktionskoefficient. Frammatningsrullarnas 40 Och 42 omkretsparti med högre glidfriktionskoefficient samverkar med avdragningsblocken 36 och 38 för att avdraga ark och frammata dem längs den av frammatningsrullarna 40 och 42 och de krökta styrplattorna 72 och 74 definierade, krökta banan på följande sätt: a) Frammatningsrullarnas 40 och 42 friktionskoef- ficient är större än avdragningsblockens 36 och 38 frik- tionskoefficient, så att, då ett enskilt ark passerar däremellan, frammatningsrullarna 40 och 42 har domine- rande inverkan på ett enskilt ark och bringar arket att förflyttas längs den av en pil 32a angivna, krökta frammatningsbanan. b) Om två ark inmatas mellan avdragningsblocken 36 och 38 och frammatningsrullarna 40 och 42, är frammat- ningsrullarnas 40 och 42 friktionskoefficient större än friktionskoefficienten mellan arkens med varandra ingripande ytor. På samma sätt är avdragningsblockens 36 och 38 friktionskoefficient större än friktionskoef- ficienten mellan de två arkens med varandra ingripande ytor. Det nedre arket frammatas således i frammatnings- riktningen av frammatningsrullarna 40 och 42, medan det övre arket väsentligen hålles stilla till följd av sitt ingrepp med avdragningsblocken 36 och 38. Det nedre arket frammatas således längs den krökta frammat- ningsbanan, tills dess bakre kant befinner sig utanför påverkningsområdet mellan avdragningsblocken 36 och 38 och frammatningsrullarna 40 och 42. I detta ögonblick gripes det av avdragningsblocken 36 och 38 kvarhàllna arket av frammatningsrullarnas 40 och 42 parti med högre friktion, varvid den ovan under punkt a beskrivna fram- matningsverkan åstadkommes. c) Om mer än två ark införes mellan avdragnings- blocken 36 och 38 och frammatningsrullarna 40 och 42, är funktionen väsentligen densamma som beskrivits för frammatning av ett par av ark, bortsett fràn, exempelvisi edet fall då antalet ark är tre, att det nedersta arket 462 158 lO 15 20 25 30 35 8 frammatas först och därefter följes av det mellanliggande arket och därpå av det översta arket.

Ark, som frammatas genom nypet mellan avdragnings- blocken 36 och 38 och frammatningsrullarna 40, 42, sty- res längs den av pilen 32a visade, krökta styrbanan.

Såsom bäst framgår av fig 2a, befinner sig den krökta styrplattans 72 övre ände 72a på störst avstånd från frammatningsrullens 40 yta. De motstående ytorna närmar sig emellertid gradvis frammatningsrullarnas 40, 42 yta i riktning nedåt från den övre änden, varvid den krökta styrplattans 72 mellanliggande område 72c, vil- ket är beläget uppströms plattans 72 nedre ände 72b, befinner sig närmast frammatningsrullarnas 40, 42 yta.

Den krökta styrplattan 72 gör således att den på arken av frammatningsrullen 40 utövade kraften gradvis ökar, varvid den på arken längs ovannämnda krökta styrbana utövade kraften är störst i området för styrplattans 72 parti 72C. Fastän det icke visas, torde det inses, att styrplattan 74 samverkar med tillhörande framat- ningsrulle 42 för att utöva väsentligen identiskt lika- dan påverkan pà den del av samma ark som frammatas mel- lan styrplattan 74 och frammatningsrullen 42.

Frigångsrullen 46, vilken visas bäst i fig 4a och 4b, är på frihjulsvis monterad på axeln 44 och bringas att rotera av accelerationsrullen 50, som är fäst på en axel 52, som är anordnad att rotera under påverkan från ett i anslutning till fig 9 och 9a nedan närmare be- skrivet kraftdrivtåg.

Såsom nämnts ovan, frammatas arken i en rad mellan de krökta styrplattorna 72, 74 och de därmed samverkande rullarna 40, 42 med en linjär hastighet, som väsentligen upprättas av frammatningsrullarnas 40 och 42 tangentiella hastighet. Den på varje ark av frammatningsrullarna 40, 42 utövade drivkraften ökar i styrka till följd av att styrbanans bredd, såsom beskrivits ovan, reduce- ras gradvis. Arken påverkas således kontinuerligt av frammatningsrullarna 40 och 42 då de först förflyttas mellan avdragningsblocken 36 och 38 och frammatningsrul- lO 15 20 25 30 35 462 158 9 larna 40 och 42 och då de passerar förbi avdragningsbloc- ken 36 och 38 och förflyttas in i området mellan de krökta styrplattorna 72 och 74 och frammatningsrullarna 40 och 42.

Den främre kanten av ett ark, som frammatas längs den krökta frammatningsbanan, införes slutligen i ett av accelerationsrullen 50 och accelerationsfrigångs- rullen 46 bildat nyp N, varpà arket plötsligt accele- reras till en linjär hastighet, som är avsevärt större än arkets linjära hastighet före inträdet i nypet N melllan accelerationsrullen 50 och accelerationsfrigångs- rullen 46. Denna avsevärda ökning av den linjära hastig- heten gör att den bakre kanten av ett ark, som framma- tas genom nypet N, se särskilt fig 4e, förflyttas ytter- ligare bort från den främre kanten av nästa ark, som matas mot nypet N, varigenom ett signifikant gap bil- das, vilket gap har begränsad längd i frammatningsrikt- ningen och avsevärt underlättar räkning av ark.

Friktionskoefficienten vid rullens 50 och frigångs- rullens 46 omkretsar bestämmer dragkraften liksom stor- leken av den sammantryckning som rullen 50 och frigångs- rullen 46 utsättes för. Åtminstone omkretspartiet av rullen 50 och frigångsrullen 46 är utformat av ett fjäd- rande, sammanpressbart material med önskad friktions- koefficient. Vid ett utföringsexempel var rullen 50 och frigångsrullen 46 utformade av ett lämpligt, fjäd- rande, sammanpressbart material och hade var och en en diameter av ca 2,58 cm. Rullens 50 och frigångsrul- lens 46 centra var så fixerade, att deras inbördes av- stånd var ca 2,54 cm för att ge en viss grad av samman- pressning för uppnàende av önskad dragkraft på ett ark.

Såsom bäst visas i fig 2a, har dokumenthanterings- och -räkningsanordningen 10 en väsentligen J-formig monteringsplatta 85. En ljuskälla 78, exempelvis en lysdiod, är monterad på plattan 85. Plattan 85 har ett hål mittför lysdioden 78, vilket gör det möjligt för lysdioden 78 att leda ljus över ovannämnda krökta styr- bana och mot den krökta styrplattan 72, vilken har ett 462 158 lO 15 20 25 30 35 10 ljuskänsligt element 80, exempelvis en fotodiod eller fototransistor, och vilken är monterad på den krökta styrplattan 72_mittför hålet i denna, så att ljuset från lysdioden 78 kan ledas mot det ljuskändliga ele- mentet 80. Den ljusintensitet som når det ljuskänsliga elementet 80 är maximal vid frånvaro av ett mellanlig- gande ark, dvs vid förekomst av ett gap mellan varandra närbelägna ark. De mellan elementen 78 och 80 framförda arkens ljusgenomsläpplighet är sådan, att en signifi- kant reducering av den ljusintensitet som når det ljus- känsliga elementet 80 àstadkommes, varigenom arken kan räknas på ett noggrant sätt till följd av elementens 78 och 80 förmåga att skilja mellan ark och gap mellan ark.

Accelerade ark frammatas längs de krökta styrplat- torna 72, 74 mot en styrplatta 76, vars närmast de krök- ta styrplattorna 72, 74 belägna ände 76a är väsentligen plan. En del 76b bildar en krökt, konvex yta, som delvis omger staplingshjulenheterna 18, 20. Därefter övergår plattdelen 76b i en väsentligen plan del 76c, som är diagonalt riktad relativt en tänkt vertikalaxel och sträcker sig nedåt och övergår i husets 12 botten 12k, med vilken den är förbunden medelst lämpliga fästorgan (vilka för enkelhets skull icke visas).

Varje längs de krökta styrplattorna 72, 74 frammatat ark ingriper med styrplattans 76 plana del 76a och in- föres i en ficka P mellan ett par av varandra närbelägna, böjliga blad 18a (20a), som samverkar för att bilda en väsentligen krökt ficka, som retarderar ett däri inkommande ark, så att arket, då dess främre kant in- griper med fickans innersta ände, vilken definieras av det böjliga bladets 18a radialparti 18a-1, retarderas i signifikant grad, så att det förhindras att stöta mot radialkanten 18a-1, studsa bort därifrån och delvis, signifikant eller fullständigt förflyttas ut från fic- kan P.

Staplingshjulen 18 och 20 för varje ark över en vinkelbana, som är större än 900 men mindre än 1800, lO l5 20 25 30 35 462 158 11 till en punkt, där bladen 18a, 20a föres från den krökta plattdelens 76c högra sida genom plattdelen 76c och ut vid dessqvänstra sida.

Varje ark förflyttas av staplingshjulen 18, 20 på sådant sätt, att dess främre kant ingriper med platt- 1 delens 76c högra yta och förhindras att föras genom plattdelen 76c. Plattdelen 76c utövar en “utdragnings“- funktion genom att den drar ut ark från fickorna P då de fjädrande, böjliga bladen 18a, 20a, som bildar fic- korna P, passerar genom plattdelen 76c, varpå arken anbringas på utmatningsstaplingsenheten 22, vilken de- finieras av en linjärt glidbar platta med en första väsentligen plan huvuddel 22a, vars fria ände är bockad diagonalt uppåt för att bilda en arkstödande ändc.l 22b.

De från staplingshjulenS18 och 20 fickor P utdragna arkens främre kanter ingriper med och uppbäres av ut- gångsstaplingsenhetens 22 plana del 22a. Det först till utgångsstaplingsenheten 22 matade arkets högra yta in- griper med den arkstödande plattdelen 22b och blir det längst till höger belägna arket i den stapel av ark S som uppsamlas på suaplingsplattenheten 22.

De fjädrande, böjliga bladen 18a och 20a slår efter att ha frigjort ark från de därav bildade fickorna P mot det till staplingsenheten 22 senast matade arket och pressar arken mot plattdelarna 22a-och 22b, så att en ordentlig, kompakt stapel av ark bildas i utmatnings- staplingsenheten 22. Då stapelns storlek ökar, pressas staplingsenheten 22, vilken är fjäderbelastad medelst en spiralfjäder 88, mot fjäderns 88 kraft från det i fig 2a med heldragna linjer visade läget 22 mot det i fig 2a med streckade linjer visade läget 22' för att uppta en arkstapel av ökande storlek.

Av ovanstående, relativt kortfiattade beskrivning framgår således, att anordningen 10 är konstruerad för att mottaga en stapel av ark i inmatningsstaplingsenhe- ten 14 och frammata dessa ark med hjälp av uttagnings- rullar 24, 26 mot en samverkande avdragningsblockfifram- 462 158 10 15 20 25 30 35 12 matningsrulle-enhet (36, 40), som medger frammatning av ark mot utmatningsstaplingsenheten 22 ett och ett i en rad och som vidare har ett accelerationsorgan (50) för àstadkommande av ett gap mellan varandra närbelägna kanter på successivt frammatade ark för att säkerställa noggrann räkning av ark som hanteras med hög hastighet.

Det mest signifikanta särdraget hos föreliggande uppfinning består i det nya arrangemanget för frammat- nings- och avdragningsenheterna och accelerationsenheten 46, 50, vilka är fysiskt så arrangerade, att frammatnings- rullarna 40, 42 inte upphör att driva arken, förrän de av frammatningsrullarna 40, 42 drivna arkens främre kant införes i nypet N mellan accelerationsrullen 50 och accelerationsfrigångsrullen 46, varvid det blir i praktiken omöjligt för arken att avledas bort från accelerationsrullen 50 och frigångsrullen 46 då fram- matningsrullarnas 40 och 42 inverkan på arken upphör.

Denna icke önskvärda funktion kan uppstå vid tidigare kända arrangemang vid vilka frammatnings- och avdrag- ningsenheterna (40, 42; 36, 38) är åtskilda från accele- rationsenheterna (46, 50) en bestämd sträcka, vilket gör det möjligt för ark att förflyttas genom ett "fri- område" och kan leda till en otillfredsställande fram- matningsfunktion.

Ark, som är extremt lätta och uppruggade, liksom ark, som har en kvarvarande krökning eller krusning, tenderar att ledas bort från den önskade frammatnings- riktningen eller tenderar alternativt att erhålla en instabil och/eller otillförlitlig förflyttning genom ett "friområde". Deras frammatning mot en accelerations- enhet tenderar att bli olikformig, ryckig och t o m felaktig, vilket kan leda till stopp i anordningen och införande av räknefel.

Frammatningsrullenheterna visas närmare i fig 4a-4c, medan fig 6a-7b visar en frammatningsrulles 40 detalj- konstruktion. Eftersom frammatningsrullarna 40, 42 är väsentligen identiskt likadana både vad avser konstruk- tion och funktion, kommer för enkelhets skull endast lO 15 20 25 30 35 462 158 13 en sådan frammatningsrulle att beskrivas närmare.

Av fig 6a-7b framgår att varje frammatningsrulle, exempelvis frammatningsrullen 40, består av frammat- ningsrulldelar 60 (se fig 6a och 6b) och 62 (se fig 7a och 7b). Delen 60 är väsentligen cirkulär och har ett uttagningsparti, som avgränsas av vertikala sido- väggar 60h och 60m, horisontella ytpartier 60f och 60g och ett par diagonalt riktade väggar 60j och 60k, som samverkar med den horisontella ytan 60f resp 60g för att bilda ett par samverkande, underskurna spår. Delens 60 cirkulära omkrets har en omkretsurtagning 60c, som på motstående sidor avgränsas av ringformiga flänsar 60d och 60e.

Den i fig 7a och 7b visade delen 62 är konstruerad för att hoppassas med delen 60 och består av ett mas- sivt block av ett material med en friktionskoefficient, som är avsevärt större än friktionskoefficienten för det material av vilket delen 60 är utformad. Delen 62 har en krökt yta 62a med ett flertal på avstånd från varandra belägna, parallella spår 62a-1, som är utskurna i ytan 62a med regelbundna intervall. Den krökta ytan 62a slutar vid motstående ändar i ett par vertikala sidoväggar 62f och 62g. Bottenytan 62b har ett dubbelt, underskuret spår, som avgränsas av ett par diagonalt riktade sidoväggar 62d och 62e, som är förenade med en plan yta 62c vid spårets botten. Delen 62 hopsättes med delen 60 genom att det av sidoväggarna 60j och 60k definierade, väsentligen kilformiga utsprånget inskjutes i det dubbla, underskurna spåret i delen 62. Delarna 60 och 62 pressas tillsammans tills ytorna 60n och 62h är belägna i samma plan. Eftersom delarna 60 och 62 har väsentligen samma tjocklek, är ytorna 62j och 60p likaledes belägna i samma plan då ytorna 60n och 62h är belägna i samma plan.

Då delarna 60 och 62 hopsättes på ovan beskrivet sätt, ingriper de vertikala sidoytorna 62f och 629 (se fig 7a) med de därmed samverkande vertikala sidoytorna 60h och 60m (se fig 6a). För att permanent fästa delarna 462 158 10 15 20 25 30 35 14 60 och 62 vid varandra kan såsom tillägg till det visade arrangemanget för inbördes låsning delarna 60 och 62 med varandra ingripande ytor beläggas med ett lämpligt lim eller epoxi (icke visat) för att säkerställa per- manent fastsättning av delarna 60 och 62 vid varandra.

Delen 62 kan formas eller förbearbctas för att upp- visa en urtagning, som har samma utsträckning som ur- tagningen 600 i delen 60. Alternativt kan delen 62 for- mas så, att dess krökta yta 62a är belägen på större radialavstånd från öppningens 60a centrum än flänsarnas 60d och 60e omkretsar är. Frammatningsrullen kan där- efter bearbetas i en verktygsmaskin, exempelvis en svarv (icke visad), och bearbetas då först för reducering av ytans 62a ytteromkrets och därefter för bildande av en urtagning 62a-1 (se särskilt fig 4d), som har samma utsträckning som urtagningen 60c.

Frammatningshjulen 40, 42 kan förbindas med driv- axeln 44 med hjälp av den därför avsedda centrumöppning- en 60a. För att låsa varje frammatningshjul på axeln 44 har varje del 60 en radiellt riktad öppning 60b med ett första öppningsparti 60b-1, som har en första dia- meter och står i förbindelse med ett andra öppnings- parti 60b-2, som har något större diameter, varvid en förbindelse erhålles mellan centrumöppningen 60a och omkretsurtagningen 60c. En inställningsskruv F är så anbringad i öppningen 60b, att dess gängade del F-1 står i gängingrepp med den gängade öppningen 60b-1 och att dess huvud F-3 förhindras att förflyttas förbi klac- ken 60b-3 mellan den gängade öppningen 60b-1 och öpp- ningen 60b-2. Inställningsskruvens F fria ände F-2 är anordnad att anligga mot axelns 44 yta för att låsa frammatningsrullen på den gemensamma axeln 44.

Avdragningsblocken 36 och 38 visas närmare i fig Sd-Sf. För enkelhets skull visas endast ett sådant av- dragningsblock 36, men det torde inses att de båda av- dragningsblocken 36 och 38 är väsentligen identiskt likadana både vad avser konstruktion och funktion.

Det i fig Sd-Sf visade avdragningsblocket 36 har lO l5 20 25 30 35 462 158 15 en monteringsdel 36a, som är väsentligen trapetsformig vad avser ytorna 36a-6 och 36a-7. Den övre ytan 36a-5 har ett dubbelt, underskuret spår 36a-1, som samverkar ett utsprång på en avdragningsblockmonteringsarm som beskrives närmare nedan under hänvisning till 4e och Sb.

En friktionsblockdel 36b är företrädesvis medelst ett lämpligt lim eller epoxi fäst på monteringsdelens 36a diagonalt riktade yta 36a-2. Avdragningsblockdelen 36b är en tämligen tunn del har en plan bakre yta 36b-6, ingriper med och är fäst vid ytan 36a-2, och en med 66, fig SOIII motstående krökt yta, som består av ett konvext ytparti 36b-3, som är förbundet med ett konkavt, krökt ytparti 36b-4. Det konvexa ytpartiets 36b-3 högra ände sträcker sig till vertikalt riktade ytor 36b-1, medan det kon- kava, krökta ytpartiets 36b-4 vänstra ände slutar i en plan, horisontellt riktad yta 36b-5, som i sin tur slutar med ett vertikalt riktat, kort ytparti 36b-2.

Det konvexa, krökta ytpartiet 36b-3 samverkar med till- hörande frammatningsrulle, såsom exempelvis frammat- ningsrullen 40, för att bilda en avsmalnande ingångsöpp- ning T (se fig 4e).

Såsom nämnts ovan, är den i fig 5d-5f visade avdrag- ningsblockenheten 36 anordnad att glidbart monteras på avdragningsblockmonteringsarmen 66, vilken har ett väsentligen cylindriskt parti 66a med en centrumöppning 66a-1 för upptagning av en axel 67 (se fig 2a och 2b), som svängbart uppbär armen 66. Såsom bäst visas i fig 2b och 4c, är klämorgan 69 anordnade på ömse sidor om armarna 66 och 66' för att förhindra att dessa utför en linjär rörelse längs axeln 67. Från det Cylindriska partiet 66a sträcker sig ett armparti 66b, vars övre ände har en làngsträckt slits 66f. Slitsen 66f avgränsas av en arm 66b-1, som är anordnad att införas i urtag- ningen 36a-1, medan armarna 36a-8 och 36a-9 är anordnade att införas i den làngsträckta slitsen 66f, såsom bäst visas i fig 5f. En diagonalt riktad, gängad öppning 66d är utformad i armen 66b. Den gängade öppningens 66d 462 158 10 15 20 25 30 35 16 vänstra ände står i förbindelse med armpartiets 66b vänstra kant 66b-2. Den gängade öppningens 66d högra ände slutar i en förstorad öppning 66e. En gängad in- ställningsskruv 71, som visas bäst i fig 4e, står i gängingrepp med den gängade öppningen 66d, varvid dess högra ände sträcker sig genom öppningen 66e, så att dess spets 71a ingriper med den bakre ytan 36a-4 på avdragningsblockenhetens 36 övre del 36a. Avdragnings- blocket kvarhàlles i armpartiet 66b med hjälp av fram- matningsoperationen. Inställningsskruven 71 är inställ- bar för att förflytta avdragningsblockenheten 66 i någon av de av dubbelpilen 73 i fig 4e visade riktningarna för att noggrant orientera och inrikta avdragningsbloc- ket 36 relativt dess tillhörande frammatningsrulle 40.

Armpartiets 66b övre ände har en smal öppning 66g, som har liten diameter och vid motstàende sidor slutar med öppningar 66h-1 och 66h-2 med större diameter, såsom bäst visas i fig 5c, som visar armarnas 66 och 66' övre parti delvis i sektion. En gemensam stång 70, vars dia- meter är mindre än öppningarnas 66g och 66g' innerdia- meter sträcker sig glidbart genom avdragningsblockmon- teringsarmarna 66 och 66' på det i fig 5c och 4c visade sättet. Klämorgan 83, 83 är anordnade längs armarnas 66 och 66' vänster- och högersidor för att förhindra att den gemensamma stången 70 lösgöres från armarna 66, 66'. Öppningarna 66h-1 - 66h-2' med större diameter gör det möjligt för avdragningsblockmonteringsarmarna 66 och 66' att utföra en rörelse relativt den gemensam- ma stången 70, så att denna kan snedställas relativt armarna 66 och 66', vilket underlättar separat och obe- roende inriktning av armarna 66, 66', såsom beskrives närmare nedan. Den gemensamma stången 70 utgör ett organ för samtidig förflyttning av båda armarna 66, 66' från verksamt läge, vilket visas med heldragna linjer i fig 2a, till öppet läge 66" för att underlätta besiktning, underhåll och liknande.

Armpartiets 66b övre ände har en gängad öppning 66j, som vid sin högra ände står i förbindelse med en sido- lO 15 20 25 30 35 462 158 17 kant 66b-3 och vid sin vänstra ände står i förbindelse med en öppning 66k, som har större diameter och slutar vid den vänstra sidan 66b-2. En inställningsskruv 89, som visas bäst i fig 4e, står i gängingrepp med den gängade öppningen 66j. Dess främre spets 89a är anord- nad att ingripa med en excentrisk, kamformig yta 91a på en axel 91. Axeln 91 sträcker sig över dokumenthan- terings- och -räkningsanordningens 10 stativ, såsom bäst visas exempelvis i fig 2b, och är lagrad i tvà stativdelar 92, 94 medelst lager 93a och 93b. En lätt- rad manöverratt 95 är fäst vid axelns 91 fria högerände.

Manöverratten 95 sträcker sig, såsom visas i fig 1 och 2b, genom en öppning 12d-7 i den övre ytan 12b för att underlätta vridning därav för vridning av axeln 91.

Vid vridning av manöverratten 95 och axeln 91 vrides den första och den andra excentriska kamytan 91a, 91b, såsom bäst visas i fig 2b, relativt inställningsskru- varna 89 för att samtidigt åstadkomma förflyttning av avdragningsblockmonteringsarmarna 66 och 66' antingen medurs eller moturs kring axeln 67, såsom bäst visas i fig 2a. Härutöver åstadkommes enskild och oberoende inställning av varje avdragningsblockmonteringsarm 66, 66' med hjälp av inställningsskruven 89, såsom bäst visas i fig 4e, vilken skruv står i gängingrepp med den gängade öppningen 66j, varvid dess främre ände 89a kan inställas i vilken som helst av de medelst en dub- belpil 99 i fig 4e visade riktningarna. Denna inställ- ning bestämmer läget för tillhörande arm 66, som i sin tur bestämmer läget för tillhörande avdragningsblocken- het 36 relativt dennas samverkande frammatningsrulle 40 t ex. Då avdragningsblocken 36 och 38 inställts obe- roende av varandra relativt sina tillhörande frammat- ningsrullar 40, 42, kan armarna 66, 66' samtidigt för- flyttas genom påverkan av manöverratten 95 (fig 2a och 2b) för att återinställa avdragningsblocken 36, 38 och kompensera för förslitning. Genom att öppningarna 66h-1, 66h-2 utformats på ömse sidor om öppningen 669 i av- dragningsblockmonteringsarmen 66, är denna fri att till 462 158 lO 15 20 25 30 35 18 följd av inställningen av inställningsskruven 89 utföra en förflyttning som är tillräcklig för att åstadkomma en snedställning av den gemensamma stångens 70 centrum- axel relativt öppningens 66g centrumaxel, så att en viss oberoende svängningsinställning av varje arm 66, 66' kan åstadkommas utan att läget för den andra armen påverkas.

Båda armarna 66, 66' kan förflyttas samtidigt till det verksamma läget, vilket visas med heldragna linjer 66 i fig 2a, liksom till det öppna läget 66" (fig 2a) genom att den gemensamma stången 70 gripes. Ett fjäder- liknande låsorgan 101, vilket visas bäst i fig 4c och 4e och är bockat omslutningsparti vid sin högra ände för att bilda ett 101a för omslutning av axeln 91, såsom bäst visas i fig 4e, är anordnat för att kvarhålla ar- och den gemensamma stången 70 i det Det fjädrande låsorganet 101 har ett mellanliggande, väsentligen U-formigt parti 101b, som marna 66 och 66' verksamma läget. är i ett stycke förbundet med ett väsentligen C-formigt parti 101c, vars fria ände slutar i ett väsentligen rakt parti 101d. I fig 4e visas avdragningsblockmonte- ringsarmen 66 i det verksamma läget och visas det fjäd- rande låsorganet 101 i låst läge, varvid det C-formiga partiet 101c är låst och väsentligen omsluter den gemen- samma stången 70. För att förflytta avdragningsblock- monteringsarmarna 66, 66' från det verksamma läget till det öppna läget gripes det fjädrande låsorganets 101 parti 101d med fingrarna och lyftes eller svänges uppåt, såsom visas med en pil 103, så att det C-formiga partiet 101c lyftes bort från stången 70. Stången 70 kan där- efter svängas i den medelst en pil 105 visade riktningen kring axeln 67, dvs moturs i fig 4e, till det i fig 2b med streckade linjer visade läget 66". Det torde inses, att båda armarna 66 och 66' svänges samtidigt nedåt till det öppna läget genom neddragning av stång- en 70. I detta läge underlättas besiktning och/eller underhåll av anordningen 10. Det är vidare också mycket enkelt att borttaga och ersätta en avdragningsblockenhet 10 l5 20 25 30 35 462 158 19 36, 38 om så önskas.

Efter en sådan besiktning och/eller underhåll kan avdragningsblockmonteringsarmarna 66 och 66' föras till- baka till det verksamma läget genom att den gemensamma stången 70 gripes och svänges kring axeln 67 i den me- delst en pil 107 visade riktningen, dvs medurs kring axeln 67, för att förflytta avdragningsblockmonterings- armarna till det i fig 2a med heldragna linjer visade läget 66. Avdragningsblockmonteringsarmarna 66, 66' låses i det verksamma läget genom att det fjädrande låsorganet l0l svänges moturs kring axeln 91 för att bringa det C-formiga partiet 101c i låsingrepp med den gemensamma stången 70, såsom bäst visas i fig 4e. Det C-formiga partiet lOlc omsluter väsentligen och griper frigörbart över mer än l80o av stàngens 70 yta för att kvarhållas i ett självlàsande läge. Det fjädrande lås- organet l0l är företrädesvis utformat av ett fjäderstål- material, som ger en fjädrande förspänningskraft, som verkar på den gemensamma stången 70 och därmed på avdrag- ningsblockmonteringsarmarna 66, 66' för att normalt pressa avdragningsblockenheterna 36, 38 mot respektive frammatningsrulle 40, 42.

Av fig 5b framgår, att armpartiet 66b har en krökt yta 66c. Ett par gängade hål 66c-2 och 66c-l är utformade i armpartiet 66b och står i förbindelse med den krökta ytan 66c. Ytans 66c form överensstämmer med formen för det krökta styrorganet 72, vilket har ett par öppningar 72f, 72g, som är anordnade att bringas i linje med det gängade hålet 66c-2 resp 66c-l för att mottaga gängade fästorgan (icke visade), som fäster den krökta styrplat- tan 72 vid dess tillhörande avdragningsblockmonterings- arm 66. Det torde inses, att fästorganens huvude är anordnade att antingen befinna sig i linje med den krök- ta styrplattans 72 konkava yta 72h (se fig 4e) eller vara belägen under ytan 72h för att förhindra varje risk till störning av arkens fria förflyttning i det krökta området mellan varje krökt styrplatteyta 72h och tillhörande frammatningsrulle 40, såsom exempelvis visas i fig 4e. 4-62 158 lO l5 20 25 30 35 20 De krökta styrplattorna 72 och 74 visas bäst i fig 4c, Sa och 4e. Varje krökt styrplatta 72, 74 har en väsentligen kvadratisk slits 72d, 74d, som bildar ett utrymme för tillhörande avdragningsblockenhet 36, 38. Varje krökt styrplatta 72, 74 har vidare en rätvin- kelformig urtagning 72e, 74e, vilka urtagningar samver- kar med varandra för att bilda en väsentligen kvadratisk slits 117, som bildar ett utrymme för accelerations- rullen 50, såsom bäst visas i fig 4c.

Såsom beskrivits ovan, är varje krökt styrplatta 72, monteringsarm 66, 66'. De krökta styrplattorna 72, 74 74 permanent fäst vid tillhörande avdragningsblock- förflyttas därför till det verksamma läget, vilket visas med heldragna linjer i fig 2a, och till det i fig 2a med streckade linjer visade läget 72' samtidigt med avdragningsblockmonteringsarmarna 66, 66'. Upphävandet av ett eventuellt stopptillstånd och/eller besiktning och underhåll av utrustningen förenklas således avsevärt, eftersom avdragningsblockmonteringsarmarna 66, 66', avdragningsblocken 36, 36' samt de krökta styrplattorna 72 och 74 alla är förskjutna ett avsevärt stycke från det verksamma läget för att avsevärt underlätta besikt- ning och/eller underhåll av anordningen 10.

I fig 9 och 9a visas anordningens 10 drivtàg, vil- ket nu skall beskrivas närmare. Drivtåget har en enda motor 84, som också visas i fig 2a och som har en ut- gångsaxel 84a, på vilken en remskiva 122 är monterad.

Ett par O-ringar 124 sträcker sig kring remskivan l22 och en andra remskiva 126, som är monterad på axeln 52, på vilken accelerationsrullen 50 är monterad. Utgångs- axelns 84a rotation överföres således till axeln 52 via remskivan l22, 0-ringarna 124 och remskivan 126.

Ett kugghjul 128 är monterat på axeln 52 och in- griper med ett kugghjul 130 med större diameter. Kugg- hjulet 128 ingriper också med ett kugghjul l42, som har större diameter och är monterat på axeln 44, som på frihjulsvis uppbär accelerationsfrigångsrullen 46 och samtidigt roterar frammatningsrullarna 40 och 42. 10 15 20 25 30 35 462 158 21 På axeln 44 är också monterad en remskiva 144. Axeln 28, på vilken uttagningsrullarna 24, 26 är monterade, drives med hjälp av en remskiva 148 och O-ringar 146, som sträcker sig kring remskivorna 144 och 148.

Kugghjulet 128 ingriper med kugghjulet 130, vilket är monterat på en axel 132. På denna axel 132 är också monterat ett kugghjul 135, som har mindre diameter och ingriper med ett kugghjul 134, som är monterat på axeln 82, som uppbär staplingshjulen 18 och 20 och ett sväng- hjul 138. Kugghjulet 134 är kopplat till axeln 82 medelst en envägskopplingsenhet 136, såsom beskrives närmare nedan. Svänghjulet 138 är också monterat på axeln 82 och samverkar med en envägskopplingsenheten 136 på nedan närmare beskrivet sätt för att säkerställa att det till staplingsenheterna 18 och 20 sist matade arket når stap- lingsplattan 22, även om maskinen plötsligt stoppats.

Utnyttjandet av det av kugghjulen 128, 130, 134, 135 och 142 bestående kugghjulståget säkerställer en synkronisering mellan frammatningsrullarna 40, 42, accele- rationsrullen 50 och staplingshjulen 18 och 20. Taktreg- leringen mellan utmatningsrullarna 24, 26 och frammat- ningsrullarna 40, 42 är inte kritisk, varför en remskive- och remdrivningsenhet kan utnyttjas. Den av remskivor- na 144 och 148 och O-ringarna 146 bestående remskive- och remdrivningsenheten kan emellertid ersättas med en transmissionsrem ("timing"-rem) och därmed samverkande transmissionsremskivor, då det är önskvärt att synkro- nisera uttagningsrullarnas 24, 26 funktion med frammat- ningsrullarnas 40, 42 och accelerationsrullens 50 funktion.

Genom att utnyttja en remskive- och remdrivnings- enhet mellan motorn 84 och ovannämnda kugghjulståg för- hindras varje stopp för varje kugghjul eller organ i kugghjulståget att tvångsmässigt återkopplas till motorn 84, varigenom en säker funktion erhålles. Om anordningen 10 av någon anledning skulle behöva stoppas plötsligt, varvid motorn 84 plötsligt stoppas, stoppas alla axlar som drives av tillhörande kugghjul 130-142 plötsligt.

Kugghjulet 134 driver emellertid axeln 82 via envägs- 462 158 lO 15 20 25 30 35 22 kopplingen 136, vars riktning är sådan, att axeln 82 kan rotera på frihjulsvis relativt kugghjulet 134, var- vid staplingshjulen 18 och 20 under påverkan från sväng- hjulet 138 kan rotera åtminstone l/4 varv, företrädes- vis l/2 varv, varigenom säkerställes att det eller de sista till staplingshjulen 18 och 20 avgivna arken när fram till och staplas ordentligt på utmatningsstaplings- plattan 22.

Det torde inses, att fig 9 är en förenklad planvy, som visar drivtåget och det sätt på vilket samtliga hjul och rullar drives. Fig 9a är en sidovy och visar mer noggrant läget för varje kugghjul och remskiva i fig 9.

Samtliga mekanismer och komponenter har nu beskri- vits i detalj, och uppfinningen skall nu beskrivas när- mare under hänvisning till fig 2a, 4a, 4b och 4d.

En stapel av ark, exempelvis papperssedlar S, place- ras i inmatningsmagasinet 14. Uttagningsrullarna 24, 26 roterar moturs, såsom visas medelst en pil 152, för att mata det nedre arket mot paret av avdragningsblock 36, 38 och därmed samverkande frammatningsrullar 40 och 42. Det av uttagningsrullarna 24, 26 frammatade arkets främre kant införes i det avsmalnande området T. Såsom nämnts ovan, är uttagningsrullarna 24, 26 ex- centriskt monterade för att periodiskt sträcka sig genom öppningen 30 för att ingripa med det nedre arket och “knuffa" arkstapeln, så att denna uppluckras och frammat- ningen underlättas.

Det nedre arket, vilket nu införts i området T (se fig 4e), gripes vid sin undersida av frammatnings- rullarna 40, 42, som roterar moturs, såsom visas medelst en pil 154, och gripes vid sin motsatta yta av avdrag- ningsblocken 36, 38. Såsom nämnts ovan, har frammatnings- rullarna 40 och 42, såsom bäst visas i fig 4a och 4b, ett stort omkretsparti med relativt låg glidfriktions- koefficient, vilket parti utgöres av delen 60, såsom bäst visas i fig 6a och 6b, medan det återstående, mindre omkretspartiet, vilket utgöres av delen 62 enligt fig 7a och 7b, har en större glidfriktionskoefficient. 10 15 20 25 30 35 462 158 23 Avdragningsblockens 36, 38 glidfriktionskoefficient är större än de av delen 60 definierade omkretspartier- nas glidfriktionskoefficient men mindre än de av delen 62 definierade omkretspartiernas glidfriktionskoeffi- cient. Avdragningsblockens 36 och 38 dimensioner är sådana, att avdragningsblocken kan sträcka sig delvis in i den grunda urtagningen 40a, såsom bäst visas i fig 4f. Avdragningsblockets 36 bredd W (fig 4f) är något mindre än urtagningens 40a bredd Wl. Fastän avdragnings- blocket 36 sträcker sig delvis in i urtagningen 40a, ingriper den således normalt icke med frammatningsrullen Vid en föredragen utföringsform är urtagningens 40a djup av storleksordningen 1,27-l,52mm och är av- ståndet mellan avdragningsblockets 36 och urtagningens 40a varandra närbelägna ytor av storleksordningen 0,51-0,64 mm.

Då arket S' kommer in i området mellan avdragnings- blocket 36 och frammatningsrullen 40, såsom bäst visas i fig 4e, och frammatningsrullens 40 av delen 60 bil- dade parti passerar under avdragningsblocket 36, pres- sas arket till en bågformig konfiguration, såsom visas i fig 4d. En mycket ringa frammatning sker emellertid vid denna tidpunkt, eftersom glidfriktionskoefficien~ ten för den av delen 60 bildade omkretsytan är mycket låg och eftersom det fasta avdragningsblocket 36 utövar 40. en bromskraft på arket.

Så snart som det av delen 62 bildade partiet av omkretsytan, vilket har väsentligt större glidfriktions- koefficient, ingriper med arket i området under avdrag- ningsblocket 36, gripes arkets främre kant och framma- tas tvångsvis i frammatningsriktningen, såsom visas medelst pilen 154 i fig 2a och 4d.Eftersom glidfriktions- koefficienten för det av delarna 62 bildade partiet av rullarna 40 och 42 är avsevärt större än glidfriktions- koefficienten för avdragningsblocken 36 och 38, har frammatningsrullarna 40 och 42 en dominerande inverkan på arket S', varvid arket frammatas under avdragnings- blocken 36 och 38 och därefter införes i den krökta 462 158 , lO l5 20 25 30 35 24 styrbanan, som definieras av frammatningsrullarna 40 och 42 och de krökta styrplattorna 72 och 74. De krökta styrplattorna 72 och 74 har, såsom beskrivits ovan, ett större halsparti vid omrâdet för avdragningsblocken 36 och 38, vilket parti smalnar av nedåt till ett sma- lare styrbaneparti. Då arket S' föres förbi punkten P i fig 4e, hålles det således väsentligen i ingrepp med frammatningsrullarna 40 och 42 av styrplattorna 72 och 74. En tillräcklig friktionsdrivkraft utövas på arket för att bringa detta att följa den av de krökta styrplattorna 72 och 74 och frammatningsrullarna 40 och 42 bildade, krökta styrbanan, tills den främre kan- ten kommer in i nypområdet N, som bildas genom rullin- grepp mellan accelerationsrullen 50 och frigångsrullen 46, såsom bäst visas i fig 4a, 4b och 4e. Det bör noteras, att styrplattorna 72 och 74 av tydlighetsskäl icke visas i fig 4a och 4b. Fastän frigángsrullen 46 roterar fortare än frammatningsrullarna 40 och 42, har den en obetyd- lig inverkan på arket, tills dettas främre kant när nypet N.

Frigångsrullens 46 och accelerationsrullens 50 ytor griper tag i det i nypet N ingående arkets främre kant (se fig 4e) för att plötsligt accelerera arket och avsevärt öka dess linjära hastighet och föra arket i den medelst en pil 158 visade riktningen, såsom visas i fig 2a och 4e, mot styrplattan 76, genom vilken stap- lingshjulens 18 och 20 böjliga, fjädrande blad l8a och ,20a sträcker sig.

Den snabba accelerationen av varje ark vid dettas införing i nypet N ökar gapet mellan den bakre kanten av detta ark och den främre kanten av nästa ark som ska införas i nypet N. Gapet mellan arken utnyttjas för räkningsändamàl, varvid räkningen åstadkommes genom utnyttjande av lysdioden 78 och fototransistorelementet 80, vilka är monterade på ömse sidor om den av de krökta styrplattorna 72 och 74 bildade, krökta styrbanan, Ele- menten 78 och 80 särskiljer passage för ark och passage för ett gap mellan arken för att räkna arken. lO 15 20 25 30 35 462 158 25 Gapet ökas vidare avsevärt genom utnyttjande av frammatningsrullar 40 och 42 med partier med avsevärt olika glidfriktionskoefficienter, såsom beskrivits ovan.

Då den främre kanten av ett ark införes i området T mellan avdragningsblocken 36 och 38 och de därmed samver- kande frammatningsrullarna 40 och 42, frammatas arket inte ordentligt, förrän frammatningsrullarnas 40, 42 omkretsparti med avsevärt större glidfriktionskoeffi- cient införes under tillhörande avdragningsblock 36, 38. Genom att frammatningen av varje ark fördröjes, tills varje frammatningsrulles 40, 42 parti med större glidfriktionskoefficient införes under tillhörande av- dragningsblock 36, 38, ökas gapen mellan varandra när- belägna ark ytterligare för att säkerställa och avse- värt förbättra räkneoperationen.

Manöverpanelen 200 har en startknapp 202, en stopp- knapp 204, en räkneknapp 206, buntreglerknappar 208-216 och lysdisplaypaneler 218 och 220 för registrering av buntkvantitet resp räknekvantitet.

Vid intryckning av startknappen 202 verksamgörs motorn 84 (fig 9) och återställes varje feltillstànd som visas av den visuellt observerbara displayenheten 218. Om inga ark befinner sig i utgàngsstaplingsenheten 22, är det visade räknevärdet noll.

Vid intryckning av stoppknappen 204 avstänges motorn 84, varvid automatisk startning förhindras.

Genom intryckning av någon av buntknapparna 208-216 väljes önskad buntstorlek. Härigenom möjliggöres bunt- ning av arken i den mängd som bestämmes av den valda buntknappen. För buntning av exempelvis 50 ark intryckes knappen 214. Så länge som ett för bildande av en bunt om 50 ark tillräckligt antal ark föreligger i inmat- ningsmagasinet 14, kommer en bunt om 50 ark att räknas och samlas i utmatningsstaplingsenheten 22 och kommer motorn 84 att overksamgöras.

En sensor 240, som företrädesvis kan utgöras av en ljuskälla (exempelvis en lysdiod) och en fototransis- tor, är anordnad att samverka med en öppning i maga- 462 158 lO 15 20 25 30 35 26 sinsdelen l2d-4. Ljuskällan kan exempelvis vara anordnad att rikta en ljusstråle i en vinkel av 450 genom denna öppning, och det ljuskänsliga elementet kan vara anord- nat att mottaga från det nedre arket i stapeln reflekte- rat ljus, som reflekteras i en vinkel av 450. Vid från- varo av ark i inmatningsmagasinet 14 reflekteras inget ljus från lysdioden mot det ljuskänsliga elementet.

För att förhindra att omgivningsljus felaktigt verksam- gör det ljuskänsliga elementet kan lysdioden väljas sådan, att den avger ljus av en speciell våglängd, såsom infrarött ljus, medan det ljuskänsliga elementet före- trädesvis har ett filter, som är anordnat framför dess ljuskänsliga yta för att endast släppa igenom ljus i det infraröda våglängdsområdet till det ljuskänsliga elementets ljuskänsliga yta.

Då åtminstone ett ark är placerat i inmatningsmaga- sinet 14, verksamgöres anordningen 10, inklusive motorn 84. Så snart som den av ljuskällan och det ljuskänsliga elementet bestående enheten 78-80 räknat 50 ark (enligt exemplet ovan), stoppas buntningsoperationen. En sensor- enhet 242, som är monterad på utmatningsstaplingsenheten 22 medelst en hållare 244, kan ha väsentligen samma konstruktion och funktion som sensorenheten 240 i inmat- ningsmagasinet 14. Om det såsom exempel antages att knappen 214 intryckes och att ett för bildande av åtminstone en grupp om 50 ark tillräckligt antal ark är placerade i inmatningsmagasinet 14, startar övertäckningen av sensorn 240 maskinen, varvid 50 ark avges till utmatnings- staplingsenheten 22 och täcker sensorn 242. Vid denna tidpunkt stoppas anordningen 10. Då de 50 arken bort- tages från utgångsstaplingsenheten 22, frilägges sensor- enheten 242, så att anordningen 10 kan initiera bildandet av nästa arkbunt.

Sensorn i utgångsmagasinet fungerar som en "fortsätt"- knapp. Om ark befinner sig i ingångsmagasinet 14, medger borttagandet av den färdiga arkstapeln i utmatnings- staplingsenheten 22 att anordningens 10 drift fortsätter för bildande av en ny bunt. Om alltför få ark är pla- lO l5 20 25 30 35 462 158 27 cerade i inmatningsmagasinet 14 för att bilda en full bunt med önskat antal ark, kommer anordningen 10 att stoppa, tills ytterligare ark placeras i inmatningsma- gasinet 14 för att åter "täcka" sensorenheten 240. Ovan- stående steg upprepas tills samtliga ark som man önskar bunta blivit buntade.

Vid intryckning av räkneknappen 206 räknas samtliga i inmatningsmagasinet 14 placerade ark, tills inmat- ningsmagasinet l4 är tömt på ark, då räkneoperationen avslutas men det totala räknevärdet lagras och visas av display-enheten 220.

Om ark borttages från utgångsstaplingsenheten 22, innan fler ark placeras i ingångsmagasinet 14, kommer räkningen att starta från noll, så snart som en ny ark- stapel placeras i inmatningsmagasinet 14.

Utöver det ovanstående torde det framgå, att arken vid förflyttning från avdragningsblocken 36 och 38 mot nypet N alltid drives tvångsmässigt och att till skill- nad från känd teknik, enligt vilken arken införes i ett fripassageomràde, den kontinuerliga och tvàngsmässiga framdrivningen av ark vid anordningen enligt föreliggande uppfinning säkerställer tvångsmässig, noggrann hantering av arken och förhindrar att dessa på något sätt avböjes från den avsedda förflyttningsbanan.

Om exempelvis ett ark har en permanent krusning, kommer arket icke desto mindre att framdrivas tvångsmäs- sigt från den tidpunkt, då det införes mellan avdragnings- blocken 36 och 38 och frammatningsrullarna 40 och 42, tills dess främre kant införes i nypet N. Detta är också fallet, även om den främre kanten av ett ark är vikt eller är skrynklig.

Vid tidigare kända anordningar tenderar i motsats härtill ett ark med en krökning eller en vikt eller skrynklig kant att återta sin krökta eller skrynkliga konfiguration, så att arket avviker från sin normala, avsedda rörelsebana.

Hanteringen av ark med hjälp av anordningen enligt föreliggande uppfinning kan förklaras ytterligare med 462 158 10 l5 20 25 30 35 28 hjälp av en föredragen utföringsform. Uttagningsrullarna 24, 26 roterar med ett varvtal, som är tillräckligt för att åstadkomma en tangentiell hastighet av storleksord- ningen 536 cm/s. Frammatningsrullarna 40, 42 roteras med ett varvtal, som är tillräckligt för att åstadkomma en tangentiell hastighet av 160 cm/s vid respektive yta. Accelerationsrullen 50 roteras med ett varvtal som är tillräckligt för att åstadkomma en tangentiell hastighet vid accelerationsrullens 50 omkrets av stor- leksordningen 343 cm/s. Varvtalet för staplingshjulen 18, 20 är tillräckligt för att förflytta de fjädrande bladens l8a och 20a spetsar med en tangentiell hastighet av storleksordnignen Bl cm/s. Med dessa driftshastighe- ter erhàlles ett gap av storleksordnignen 5,79 cm mellan varandra närbelägna ark, varvid ark, såsom U.S. pappers- sedlar, separeras, räknas och återstaplas med en hastig- het av storleksordningen l000/min. Ovannämnda drifts- hastigheter är endast angivna såsom exempel, och det torde inses att dessa hastigheter kan ökas eller sänkas för att anpassas till behoven vid en speciell tillämp- ning.

Den ovan i anslutning till fig 2a beskrivna staplings- enheten 22 visas med heldragna linjer redo för mottagning av ark. Staplingsplattdelen 22a styres mellan ett par kanaler, som är anordnade vid maskinstativets motstâende sidor. Fig 2a visar en sådan kanal l62, som har ett centrumspår l62a för mottagning av en kant av plattan 22a för att möjliggöra linjär förflyttning av staplings- enheten 22. Staplingsenheten 22 kvarhálles i det med heldragna linjer visade läget medelst fjädern 88, som har en första ände 88a, som är fäst vid en fast punkt 165, och en motstâende ände, som är fäst vid ett nedåt utskjutande öra 22c vid plattdelens 22a vänstra ände.

Så snart som stapeltjockleken vid uppsamling av fler ark på staplingsenheten 22 blir större än avståndet mellan plattdelen 76c och staplingsplattdelen 22b, pres- sar arkstapeln staplingsenheten 22 i den medelst en pil 172 visade riktningen mot fjäderns 88 verkan. Stap- lO 15 20 25 30 35 N 462 158 lingsenheten kan exempelvis förflyttas till det med streckade linjer visade läget 22' för att uppta en rela- tivt stor stapel av ark, som separerats och räknats.

I fig 8a, Bb och 8c visas en alternativ utförings- form 10' av föreliggande uppfinning, vilken utnyttjas för att underlätta tvàngsmässig och noggrann hantering av lätta, uppruggade ark eller dokument och är likadan som den exempelvis i fig 2a och 2b visade dokumenthante- rings- och -räkningsanordningen 10, bortsett från att den utnyttjar en svängbar rullenhet 180 med en arm 182, som har en öppning l82a för svängbar montering på axeln 91 och en andra öppning 182b för upptagning av en axel 184. Lager 186 och 188 är företrädesvis anordnade i öppningarna l82a och l82b. Ett par cylindriska ringar 190 och 192 är anordnade på axeln 91. Dessa ringar har inställningsskruvar l90a, l92a. Ringarna 190, 192 är glidförskjutna till ett läge i närheten av den svängbara armens 182 motstående sidor. I fig 8c visas ringarna 190 och 192 för enkelhets skull åtskilda från hävarmen 182, men det torde inses att ringarna 190 och 192 är placerade nära hävarmen 182 för att förhindra att denna förflyttas linjärt längs axeln 91.

Axeln 184 sträcker sig genom öppningen 188 och har vid sina motstående ändar ett par rullar 194, 196, som är fästa vid axeln 184 medelst fästorgan l94a, 196a.

Rullarna 194 och 196 kan om så önskas monteras på frihjuls- vis på axeln 184 medelst lager l94b, l96b.

Såsom bäst framgår av fig 8a och 8b, pressas häv- armens 182 fria ände nedåt mot frammatningsrullarna 40, 42 genom tyngdkraftsverkan. Rullarna 194 och 196 står i rullingrepp med respektive frammatningsrulle 40 resp 42 och samverkar med denna för att utöva en viss drivkraft på arken, särskilt lätta, tunna, uppruggade- ark, för att säkerställa att deras framkanter indrives i de avsmalnande områdena T mellan avdragningsenheterna 36, 38 och de därmed samverkande frammatningsrullarna 40 och 42. Tjockare, mindre böjbara ark tenderar att förflytta den svängbara rullenhetens 180 rullar 194, 196 bort 462 158 lO 15 20 30 från frammatningsrullarna 40, 42, varigenom en obetyd- lig inverkan erhålles på tjockare, tyngre och därmed mer lätthanterliga dokument eller ark. Om så önskas, kan rullarna 194, 196 anordnas för att ingripa med fri- gångsrullen 46 och initiera förflyttning av ark in i området T.

Vid ett alternativt arrangemang (se fig 2a) kan den svängbara rullenheten 180 ersättas med ett väsent- ligen C-formigt fjäderelement 203, som lätt ingriper med den övre ytan av varje frammatningsrulle 40, 42 (eller frigàngsrulle 46) för att inpressa lätta, tunna, uppruggade dokument mellan fjäderelementet 203 och fram- matningsrullarna 40 och 42 för att säkerställa att den främre kanten av det däremellan inmatade, nedre arket når ingângsområdet T mellan avdragningsblocken 36, 38 och de därmed samverkande frammatningsrullarna 40 och 42. Detta lätta fjäderelement 203 erfordras endast vid hantering av tunna, lätta, uppruggade ark och böjes tillbaka från frammatningsrullarna 40 och 42 (eller frigångsrullen 46), då tyngre, tjockare, mindre böjbara ark hanteras. Det lätta fjäderelementet 203 har därför väsentligen ingen inverkan på tjockare ark men har en ökande inverkan vid frammatning av tunnare, lättare, mer uppruggade ark.

Claims (4)

10 15 20 25 30 462 158 31 PATENTKRAV

1. l. Anordning för avgivning av ark, som mottages från en arkframmatningskälla (14), och för anbringande av arken i en utgångsstaplingsenhet (22), vilken anordning har en staplingshjulenhet (18, 20) med ett flertal böj- liga, fjädrande armar (l8a, 20a), som är förbundna med en roterbar del och är så krökta, att varandra närbelägna armar bildar krökta fickor (P), varvid varje ficka är an- ordnad att mottaga ett ark och ge detta en krökning, som väsentligen överensstämmer med de tunna, böjliga armarnas krökning, ett utdragningsorgan (76c), som samverkar med armarna (l8a, 20a) och är anordnat att ingripa med en kant på i fickorna (P) anbringade ark för att utdraga arken från fickorna då staplingshjulenheten (18, 20) rote- rar, och en staplingsplatta (22a, 22b) för mottagning av från staplingshjulenheten utdragna ark, k ä n n e - t e c k n a d därav, att utgångsstaplingsenheten (22) har ett drivorgan (84) för rotation av staplingshjulenheten (18, 20), ett roterbart monterat svänghjulsorgan (138) och organ (84a, 122, 124, 126, 52, 128, 130, 132, 135, 134, 136), vilka kopplar svänghjulsorganet (138) så till drivorganet (84), att det roterar med staplingshjulenheten (18, 20), och vilka innefattar ett organ (136), som är anordnat att medge fortsatt rotation för svänghjulsorganet (138), vilken rotation överföres till staplingshjulenheten (18, 20) för att förflytta denna en vinkel som är till- räcklig för att säkerställa att varje ark som anbringas i staplingshjulenhetens fickor (P) utdrages från staplings- hjulenheten och anbringas på staplingsplattan (22a, 22b) då drivorganet (84) stoppas.

2. Anordning enligt patentkravet 1, t e c k n a d därav, att staplingshjulenheten (18, 20) och svänghjulsorganet (138) är monterade på en gemensam axel (82).

3. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e - k ä n n e - 462 158 10 15 32 t e c k n a d därav, att ett envägskopplingsorgan (136) är anordnat mellan den gemensamma axeln (82) och drivorga- net (84) för att bringa staplingshjulenheten (18, 20) att rotera, då drivorganet (84) är verksamgjort, och för att möjliggöra rotation för staplingshjulenheten (18, 20) relativt den gemensamma axeln (82), då drivorganet (84) är overksamgjort.

4. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att ett envägskopplingsorgan (136) är anordnat för att medge rotation av staplingshjulenheten (18, 20) och svänghjulsorganet (138) medelst drivorganet (84), då drivorganet (84) är verksamgjort, och för att möjliggöra fortsatt rotation för staplingshjulenheten (18, 20) och svänghjulsorganet (138) till följd av dettas tröghetsmoment, då drivorganet (84) är overksamgjort.