SE448367B - Anordning for separation av ark - Google Patents

Description

¿44st5fi7 10. 15 20 25 30 35 -izutgångsbanan, ett första organ, vilket är anordnat att 2 flyttas, och vilken anordning känneteoknas av ett krökt styrorgan för instyrning av ark, som lämnar ingângsbanan, samverka med det krökta styrorganet för att definiera en krökt bana för förflyttning av ark längs det krökta styr- organet mot utgångsbanan, och ett andra organ, vilket är ~ " r anordnat att accelerera arken, innan de lämnar det krökta styrorganet och det första.organet och når utgângsbanan, fför att åstadkomma ett gap mellan varandra närbelägna ändar av sucoessiva ark. :_ Vid en föredragen_ntföringsform är ett avdragnings- *organ anordnat att samverka med det första organet för att förhindra att multipelframmatade ark, som passerar mellan avdragningsorganet-och det första organet, införes~ mellan det första organet och styrorganet och för att nsäkersfalla frammafning av endast enskilda ark till området mellan det krökta styrorganet ooh det första organet. I f _ ' 7 Det första organet innefattar lämpligen ett rulle organ, som är monterat för att rotera kring en tänkt första axel., i , I l ett föredraget utförande har härvid rullorganet vid sin omkrets ett första parti med låg glidfriktions- okoefficient och ett andra parti med hög glidfriktions- koefficient, vilka partier är anordnade att samverka med avdragningsorganet för att.sprida avgivningen av f ark till styrorganet. Avdragningsorganets glidfriktions- koefficient_är företrädesvis mindre än glidfriktions- koefficienten.för åtminstone nämnda andra parti av rull~ organets omkrets. __ _' Z _' Det andra organet innefattar lämpligen ett frigångs- organ, som är monterat för att rotera kring nämnda första l axel, och-ett rörligt accelerationsorgan, som står i 'yrullingrepp med frigångsorganet och bildar ett nyp vid rullíngreppspunkten, varvid det första organet och det :Cm krökta styrorganet är anordnade att samverka för att styra in ark i detta nyp, varvid arken accelereras då ae 10, 15 20 25 30 35 block. 448 567- införes i utgångsbananw g Övriga utföringsformer framgår av patentkraven 7~23.

U§pfinningen_ska nu beskrivas närmare under hänvis- ning till bifogade_ritningar; Fig l.är en perspektivvy och visar en i enlighet med principerna för föreliggande uppfinning konstruerad dokumenthanterings- och ~räkningsanordning.

Fig la är en planvy och visar en manöverpanel vid anordningen enligt fig l.

Fig Za är en sektionssidovy och visar anordningen 'enligt fig l.

Fig 2b är en sektionsvy och visar anordningen enligt fig 1 1 piiarnas zb-zh' riktning 1 fig za, Fig 3 är en perspektivvy och visar en svängbar platta, som utgör en del av ett inmatningsmagasin vid anordningen enligt fig 1. _ Fig 4a-är en detaljerad perspektivvy och visar frammatnings-, avdragningsf-och accelerationsrullar, som utnyttjas vid anordningen enligt fig l.

Fig 4b visar enheten enligt fig 4a bakifrån.

Pig 4c är en detaljvy av den främre delen av enheten enligt fig 4a och 4b och visar vidare monteringsarmar ”för montering av i fig 4a och 4b visade avdragnings- ,Fig'4d är en detaljvy av en frammatningsrulle och ett avdragningsblock och visar det sätt på vilket ett ark förflyttas däremellan. ' Big 4e är en detaljvy och visar en av monterings- armarna enligt fig 4c; Fig 4f är en ändvy av en frammatningsrulle och dess tillhörande avdragningsblock och visar det sätt på vilket dessa samverkar för hantering av ark. d 7 Fig Sa är en planvy och visar på monteringsarmarna enligt fig 4c monterade styrorgan närmare; Fig 5b är_en sidovy och visar en avdragningsblock~ monteringsarm närmare.

Fig So visar de övredelarna av avdragningsblock- tion is- 20 2st 30 _fig 9. 44sds67 4 7 r monteringsarmarna delvis i sektion och visar vidare edet sätt pà.vilket en gemensam kopplingsstång är anordnad emellan armarna.7 7 W Fig Sd, Se och 5f visar_det exempelvis i fig 4es visade avdragningsblocket från sidan, framifrån resp bakifrån. ri' ” l r l i Fig Ga och Bb från sidan resp från änden» visar en del av endframmatningsrulle och¶6b visade delen för bildande av en frammatningsrulle samvete kande andra del av frammatningsrnllen från sidan resp Fig 7a och 7b visar en med den i fig 6a nifrân¶änden.

Pig Ba visar en svängbar rullenhet¿ som kan ut~ enyttjas vid anordningen enligt fig 2a.

Pig Bb visar den svängbara enheten enligt fig Bag - Fig 8c är en sprängperspektivvy och visar den svängfl bara enheten enlidt fig_8a och 8b.. r e l_ Fig 9 är en förenklad planvy och visar det vid anordningen enligt fig Za utnyttjade krafttågetß Fig 9a är en sidovy och visar krafttåget enligt I fig 1 visas en dokumenthanterings- och »räkninge- - anordning IQ, som är konstruerad i enlighet med prin= °ciperna för föreliggande uppfinning och har ett hus l2 med en vänstersidovägg l2a, en_högersidovägg l2b, en bakre vägg l2c och en övre yta lzd. Husets front l2e består av en främre väqg lzf, som är belägen vid den nedre anden och rröker inåt vid lzg för att bilda en väsentligen Vßformig urtagning lzh, som avgränsas 7¶ av väggytor l2h=l och l2h=2. Ytans l2hf2 främre ände 35 slutar vid ytteranden, där den förenas med en diago- I nalt riktad yta l2j, vars övre ände går ihop med den övre ytan l2d. 1 _ Den övre ytan 12d har en urtagning, som definieras av en nedåt sluttande övre yta l2d~4, som vid tre sidor är_förenad med sidovågqar lzdfl och l2d~2 och en bakre ll vägg l2d-3. En mindre urtagning l2d~5 avgränsar ett område, i vilket en operatör kan införa_ena handens fingrar l0 15 20 25 30 35 448 567 .X 5 för att såsom önskas anhringa eller borttaga en stapel av ark från den av ytorna l2d~l ~ l2d~5 bildade ingàngse lstaplingsenheten l4°_ En svängbart monterad platta 16 (se också fig 3), ,som bildar en del av ingångsstaplingsenheten lå, har en plan huvudyta~l6a, som ingriper med och stöder den -främre kanten av ark, som är anbringade i inmatningse staplingsenheten 14. Den plana ytans l6a övre ände är bockad vid l6a-l för att bilda en fläns löb, som sträcker sig diagonalt bort från huvudytan l6a° Ett par utsprânq lßc och löd är i ett stycke före~ ' nade med huvudytan l6a och sträcker sig i en riktning vinkelrätt mot ytan l6a och är i ett stycke förenade ~ med denna längs bockningarsl6a~2 och l6ae3° öppningar l6c=l och l6d~l är utformade i utspràngen l6c, lfid för - e att upptaga svängtappar. p Plattan l6 visas i fig l i sitt verksamma lägeo Plattan 16 kan emellertid svängas nedåt i medursriktningen för att inta det i fig 2a med streckade linjer visade läget l6', varvid anordningens 10 höjd reduceras för transport eller lagring. _ Ytan l2j funderar som manöverpanel 200, på vilken manöverströmställare, såsom exempelvis strömställare 202~2l6 är monterade, såsom visas närmare i fig la.

Den krökta ytan 129 har öppningar l2gel och l2q°2, igenom vilka böjliga blad l8a och 20a på staplingshjul 18 och 20 sträcker siql Staplingshjulen 18-och 20 kom~ mer att beskrivas närmare nedan. Här är det tillräcke ligt att kanna-till att ae böjiiga bladen isa, zoa samverkar med den krökta ytan 129 med öppningarna l2g~l *och l2g~2 för att uttaga dit medelst ett nedan närmare beskrivet accelerationsorgan 50 framförda ark för att avge dessa till en förlängbar utmatningsstaplingsplatta 22.

I fig Za och 2b visas dokumenthanterings» och =räk~ ningsanordningens 10 inre konstruktion närmare. Ett par excentriska “knuff"ehjnl724 och 26 är monterade för rotation på en axel 28, De excentriska rullarna 24 och 26 sträcker sig genom en öppning 30 i ytan l2d~4, _ ~,-.-....s _ __. .sa-_.__~.-._...._~...,-.,.,-..-..-.¿...,-~.-.-..._W 10 als 20' 44sh567Ü _ 6 »Rullarnas 24, 26 ytor är försedda med en hylsa med rela~ , tívt stor friktion för frammatning av det nedre arket A Ii,frammatningsriktninqen, vilken anges med en pil 32, Den excentriska monteringen gör också att uttagningsrule larna 24 och 26 “knuffar" stapeln en gång per rotationsé varv för att frigöra arken.i stapeln och därigenom i stor utsträckning underlätta en jämn och noggrann hanteei ring och frammatning av arken. _ _ Det nedre arket, vilket förflyttats av-uttagninqsg 'rullarna,24 och 26, frammatas i den av pilen 32 angivna riktningen mot en frammatningse och avdragningsenhet 'a34, som består av ett par avdragningsblock 36 och 38 och ett därmed samverkande par av frammatningsrullar 40 och 42, som är monterade för rotation pà en axel 44 (se särskilt fig 4a){ ao' ' c ~~ , Frammatningsrullarna 40 och 42 är fasta på axeln 44 och roterar synkront med denna, Axeln 44 uppbär rotere bart en frigàngsrulle 46, som är monterad på axeln 44 .medelst lager 48 (se fig 4a och 4b), så att acceleras tionsfrigângsrullen 46 kan rotera på frihjulsvis relativt axeln 44. 7 7 '_ * _ l Frammatningsrullarna140 och 42 samverkar med var ha sin tillhörande, krökt styrplatta 72 resp 74, som styra 25 30 35 en i omrâdet mellan styrplattorna 72 och 74 och respektive frammatningsrulle 49 och-42 inkommande ark för att föra dessa längs en bana, som väsentligen utgör en halvcirkel, ,e Ark, som frammatas mot styrplattorna 72, 74 och frammatningsrullarna 40 och 42, införes först i ett avsmalnande halsparti T (se fig 4e), som definieras av ett fast avdragningsblock 36, 38 för varje frammat- lníngsrulle 40 och 42. Varje avdragningshlock 36, 38- har en avdragningsyta (36b ~ se fig 5d), som beskrives närmare nedan och som utövar en friktionsbromskraft på ark, som införes i området mellan avdraqningsblocken 36 och 38 och frammatningsrullarna 40 och 420 Varje frammatningsrulle 40 och 42 har, såsom beskri~o ves närmare nedan, ett omkretsparti med läg qlidfriktions~ koefficient, medan det återstående omkretspartiet, som .Im lO 15 25. 30 35 ¿4ß 567 7 är avsevärt mindre än en halvcirkel, har högre glide fiktionskoefficient. Framnatningsrullarnas 40 och 42 omkretsparti_med högre glidfriktionskoefficient samverkar med avdragningsblocken 36 och 38 för att avdraga ark _ochJframmata dem längs den av frammatningsrullarna 40 och 42 och de krökta styrplattorna 72 och 74 definierade, krökta_banan på följande sätt: ' 0 a) Frammatningsrullarnas 40 och 42 friktionskoefw ficient är större än avdragningsblockens 36 och 38 frik~ tionskoefficient, så att, då ett enskilt ark passerar däremellan¿ frammatningsrullarna 40 och 42 har dominc~ rande inverkan på ett enskilt ark och bringar arket .attiförfiyr-aàs *Längs den av en pil sza angivna, krökta 7'frammatningsbanan,_ 'b) Om tvâ ark inmatas mellan avdragningsblocken - c36 och 38 och frammatningsrullarna 40 och nr, är frammate f¿e ningsrullarnas 40 och 42 friktionskoefficient större än friktionskoefficienten mellan arkens med varandra ingripande ytor; Pâ samma sätt är avdragningsblockens 036 och 38 friktionskoefficient större än friktionskoefm ficienten mellan_de två arkens ned varandra ingripande ytor. Det nedre arket frammatas således i frammatningsf _riktningen_av frammatningsrullarna 40 och 42,_medan det övre arket väsentligen hâlles stilla till följd av sitt ingrepp.med avdraqningsblocken 36 och 38» Det nedre arket frammatas således längs den krökta frammat= _ ningsbanan, tills dess bakre kant befinner siQ Qtanför påverkningsområdet mellan avdragningsblocken 36 och 38 och frammatningsrullarna 40 och 42@-I detta ögonblick gripes det av avdragninqsblocken 36 och 38 kvarhållna arket av frammatningsrullarnas 40 och 42 parti med högre friktion, varvid den ovan under punkt a beskrivna frame matningsverkan âstadkommes. 1' c) Om mer än två ark införes mellan avdragnings~ blocken 36 och 38 och frammatningsrullarnaeêü och 42, 1 är funktionen väsentligen densamma som beskrivits för frammatning av ett par av ark, bortsett från, exempelvisi det fall då antalet ark är tre, att det nedersta arket 44slsa7irr 10 15 20k '30 35 ' a }¿frammatas först och därefter fölfies av det mellanliqgande_f arket och därpå av det översta arket, Ark, som frammatas genom nynet mellan avdragnings= 7 nlocken 36 och 38 och frammatninqsrullarnai40, 42, stye res längs den av nilen 32a visade, krökta styrbanan, Såsom bäst framgår av fíg Za; befinner sig den krökta styrplattans 72 övre ände 72a på störst avstånd från frammatningsrullens 40 yta. De motstâende ytorna närmar sig emellertid gradvis frammatningsrullarnas 40, 42 yta i riktning nedåt från den övre änden, varvid denl krökta'styrplattans 72 mellanliggande område 72c, vilels I ket är beläget uppströms plattans¶72 nedre ände 72b, befinner sin närmast frammatningsrullarnas 40, 42 ytac Den krökta styrplattan 72 gör således att den på arken _ av frammatningsrullen 40 utövade kraften gradvis ökar,_ varvid den på arken längs ovannämnda krökta styrbana utövade kraften är störst i området för styrplattans ¶ 72 parti 72c. Fastän det icke visas, torde det inses,f 7 att styrplattan 74 samverkar med tillhörande frammate *ningsrnlle 42 för att utöva väsentligen identiskt likae ”dan påverkan på den del av samma ark som frammatas mel- lan styrplattan 74 och frammatningsrullen 42.

Frígångsrullen 46; vilken visas bäst i fig 4a och êb, är på frihjulsvis monterad på axeln 44 och bringas att rotera av accelerationsrnllen 50, som är fäst på en 'iaxel 52, som är anordnad att rotera under påverkan från ett i anslutning till fig 9 och 9a nedan närmare bem lsskrivet kraftdrivtåg; ' Såsom nämnts ovan, frammatas arken i en rad mellanä de krökta styrplattorna 72, 74 och de därmed samverkande rullarna740, 42 med en linjär hastighet, som väsentligen _ upprättas av frammatningsrullarnas 40 och 42 tangentiellaä hastighet,_Den på varje ark av frammatningsrullarna .40, 42 urövaaa drivkraften ökar 1 styrka till följa av att styrbanans bredd, såsom beskrivits ovan, reducef ras gradvis» Arken pâverkas således kontinuerligt av . frammatningsrullarna 40 och 42 då de först förflyttas mellan avdragningsblocken 36 och 38 och frammatninqsrule w Ü-“AL--t-t _ p p p i 448 :ärr . 9 i larna 40 och 42 och då de passerar förbi avdragningsbloc- I ken 36 och 38 och förflyttas in i området mellan de krökta styrplattorna 72 och 74 och frammatningsrullarna 46 och 42. ' l d oDen främre kanten av ett ark, som frammatas längs 'šn 1_dendkrökta frammatningsbanan, införes slutligen i ett av accelerationsrullen 50 och accelerationsfrigångs~ rullen 46 bildat nyp N, varpå arket plötsligt accele- reras till_en linjär hastighet, som är avsevärt större' än arkets linjära hastighet före inträdet i nypet N melllan accelerationsrullen 50 och accelerationsfrigångs- rullen 46. Denna avsevärda ökning av den linjära hastig- lO heten gör att den bakre.kanten av ett ark, som framma- * ' tas genom nypet N, se särskilt fig 4e, förflyttas ytter- lš ligare bort från den främre kanten av nästa ark, som matas mot nypet N, varigenom ett signifikant gap bil- das, vilket gap har begränsad längd i frammatningsrikt- ningen och avsevärt underlättar räkning av ark.

Friktionskoefficienten vid rullens 50 och frigàngs~ rullens 46 omkretsar bestämmer dragkraften liksom stor- leken av den sammantryckning som rullen 50 och frigångs- rullen 46 utsattes för. Åtminstone omkretspartiet av rullen 50 och frigångsrullen 46 är utformat av ett fjäd- rande, sammanpressbart material med önskad friktions- Ikoefficient. Vid ett utföringsexempel var rullen 50 och frigångsrullen 46 utformade av ett lämpligt, fjäd- rande, sammanpressbart material och hade var och en en diameter av ca 2,58 cm. Rullens 50 och frigångsrul- -_lens 46 centra var så fixerade, att deras inbördes av- stånd var ca 2,54 cm för att ge en viss grad av samman- 20j zsd 30 pressning för uppnående av önskad dragkraft på ett ark.

Såsom bäst visas i fig 2a, har dokumenthanterings- -och -räkningsanordningen 10 en väsentligen J-formig 'monteringsplatta 85. En ljuskälla,78, exempelvis en lysdiod, är monterad pä plattan 85. Plattan 85 har ett .nål mirtför_1ysdioden 78, vilket gör ast möjligt för lysdioden 78 att leda ljus över ovannämnda krökta styr- 4 l bana och mot den krökta styrplattan 72, vilken har ett 35 -10 -15 zoo 25 30 35 'gande ark, dvs vid förekomst av ett gap mellan varandras rark. "i signifikant grad, så att det förhindras att stöta 'emot radialkanten 18af1, studsa bort därifrån och delvis, 44si56ídd 10 r lfiuskänsligt element 80, exempelvis en fotodiod eller fototransistor, och vilken är monterad på den krökta styrplattan 72 mittför hålet i denna, så att ljuset 7 från lysdioden 78 kan ledas mot det ljuskändliga eleß » * _ mentet 80. Den ljusintensitet som när det ljuskänsliga elementet 80 är maximal vid frånvaro av ett mellanligfl u» närbelägna ark, De mellan elementen 78 och 80 framförda *arkens ljusgenomsläpplighet är_sådan, att en signifi~ kant reducering av den ljusintensitet som när det ljus~ känsliga elementet 80 àstadkommes, varigenom arken kan räknas på ett noggrant sätt till följd av elementens 78 och 80 förmåga att skilja mellan ark och gap mellan I Accelerade ark frammatas längs de krökta styrplatå- _~torna'72, 74 mot en styrplatta.76, vars närmast de krök~ *gta styrplattorna 72, 74_belägna ände 76a är väsentligen plan, En del 76b bildar en krökt, konvex yta, som delvis omger staplingshjulenheterna 18,_20, Därefter övergår, plattdelen 76b i en väsentligen plan del 76c, som är diagonalt riktad relativt en tänkt vertikalaxel och sträcker sig nedåt och övergår i husets 12 botten 12k, med vilken den är förbunden medelst lämpliga fästorganf' (vilta för enkelhets skull icke visas). I - Varje längs de krökta styrplattorna~72, 74 frammatatf ark ingriper-med'styrplattans 76 plana del 76a och in-f utföres i en ficka P mellan ett par av varandra närbelägna, böjiiga b1aa.1aaf(2oa), som samverkar för att bilda en väsentligen krökt ficka, som retarderar ett däri inkommande ark, så att arket, då dess främre kant in» *griper med fickans innersta ände, vilken definieras av det böjliga bladets 18a radialparti 18a~1, retarderas signifikant eller fullständigt förflyttas ut från fic- f kan P. _ _ » Staplingshjulen¿18 och 20 för varje ark över en vinkelbana, som är större än 90° men mindre än 180°, 10 l5 20 zsg 30 35 448 367 Q 111 till en punkt, där bladen 18a, 20a föres från den krökta §lattdelens'76c högra sida genom plattdelen föc och ut vid dess vänstra sida.

I Varje ark förflyttas av staplingshjulen 18, 20 på sådant sätt, att dess främre kant ingriper med platt- delens 76c högra yta och förhindras att föras genom plattdelen 76c. Plattdelen 766 utövar en “utdragnings“-g 'funktion genom att den drar ut ark från fickorna P då aa fjädrande; böjllga bladen 1aa, zoa, som bildar fia-' korna P, passerar genom plattdelen 76c, varpå arken anbringas på utmatningsstaplingsenheten 22, vilken de- finieras av en linjärt glidbar platta med en första ,r _ *väsentligen_plan huvuddel 22a, vars fria ände är bockad diagonal: uppåt för att bi1aa.aa arkatöaanae änadal zzb. a - -l _, De från staplingshjulenslß och 20 fickor P utdragna arkens_främre kanter ingriper med och uppbäres av ut- gàngsstapllnqseahetens 22 plana del zza. Det först till utgångsstaplingsenheten 22 matade arkets högra yta in- 'griper med den arkstödande plattdelen 22b och blir det längst till höger belägna arket i den stapel av ark S som uppsamlas på suaplingsplattenheten 22. f De fjädrande, böjliga bladen 18a och 20a slår efter I att ha frigjort ark från de därav bildade fickorna P mot det till staplingsenheten 22 senast matade arket “och pressar arken mot plattdelarna 22a-och 22b, så att i'en ordentlig; kompakt stapel av ark bildas i utmatnings-' staplingsenheten 22. Då stapelns storlek ökar, pressas *staplingsenheten 22; vilken är fjäderbelastad medelst* e en spiralfjäder 88, mot fjäderns 88 kraft från det i fig za maa halaraqna linjer visade lagat 22 mat det _ i fig 2a med streckade linjer visade läget 22' för att uppta en arkstapel av ökande storlek.

Av ovanstående, relativt kortfattade beskrivning framgår således, att anordningen 10 är konstruerad för att mottaga en stapel av ark i inmatningsstaplingsenhe- ten 14 och frammata dessa ark med hjälp av uttagnings- rullar 24, 26 mot en samverkande avdragningsblockßfram- 'i 44sa367i1 10 1's_ 20 v25 30 35 'för åstadkommande av ett gap mellan varandra närbelägna 12 matningsrulle-enhet (36; 40), som medger frammatning av ark mot utmatninqsstaplingsenheten 22 ett och ett _ i en rad och som vidare har ett accelerationsorgan (50) w kanter på successivt frammatade ark för att säkerställa- noggrann räkning av ark som hanteras med hög hastighet, ,Det'mest signifikanta särdraget hos föreliggande ¶uppfinning består i det nya arrangemanget för frammat- ningsè och avdragningsenheterna och accelerationsenheten 46, 50, vilka är fysiskt så arrangerade, att frammatningse rullarna 40, 42 inte upphör att.dríva arken, förrän de av frammatningsrnllarna 405 42 drivna arkens främre, ikant-införas i nypet N mellan accelerationsrullen 50 och accelerationsfrigàngsrullen 46, varvid det blir ¶i praktiken omöjligt för arken att avledas bort från - accelerationsrullen 50 och frigångsrullen 46 då framfl ¶matningsrullarnas 40 och 42 inverkan på arken upphör.;e Denna icke önskvärda funktion_kan uppstå vid tidigare ¶kända arrangemang vid vilka frammatningsfl och avdrag=_ ningsenheterna (40, 42; 36, 38) är åtskilda från accelefl rationsenheterna §46, 50).en bestämd sträcka, vilket* gör det möjligt för ark att förflyttas genom ett “frifl lområde" och kan leda till en otillfredsställande fram~ matningsfunktion.

Ark, som är extremt lätta och uppruggade, liksom dark, som har en kvarvarande krökning eller krusninq, - tenderar att ledas bort från den önskade frammatnings- fa friktningen eller tenderar alternativt att erhålla en instabil och/eller'otillförlitlig förflyttning genom ett "friområde“. Deras frammatning mot en accelerationse enhet tenderar att bli olíkformig, ryckig och t o m efelaktig, vilket kan leda till stobp i anordningen och_ införande av räknefel, _ Erammatningsrullenheterna visas närmare i fig 4a~4c, _medan fig 6a~7b visar en frammatningsrulles 40 detalj- konstruktion; Eftersom frammatningsrullarna 40, 42 är »a a l¿väsentligen identiskt likadana både vad avser konstrukw o tion och funktion, kommer för enkelhets skull endast Ü 10 15 20 30 35 6448 367 .\ ” 13 en sådan frammatningsrulle att beskrivas närmare. 7 VAV fig 6a-7b framgår att varje frammatningsrulle, exempelvis frammatningsrullen 40, består av frammat- lningsrulldelar 60 (se fig 6a och öb) och 62 (se fig '7a och 7b). Delen 60 är väsentligen cirkulär och har ett uttagningsparti, som avgränsas av vertikala sido- I väggar 60h och 60m, horisontella ytpartier 60f och 609 och ett par diagonalt riktade väggar 60j och 60k, som samverkar med den horisontella ytan 60f resp 609 för natt bilda ett par samverkande, underskurna_spårß Delens 60 cirkulära omkrets har en omkretsurtagning 60c, som_ lpå motstående sidor avgränsas av ringformiga flänsar 60d_och_60e.“ Den i fig 7a_och 7b visade delen 62 är konstruerad för att hoppassas med delen 60 och består av ett mas- _ sivt block.av ett.material med-en friktíonskoefficient, som är avsevärt stärre än_friktionskoefficienten för det material av vilket delen 60 är utformad. Delen 62 :har en krökt yta 62a med ett flertal på avstånd från varandra belägna, parallella spår 62a=1, som är utskurna i ytan 62a med regelbundna intervall. Den krökta ytan 62a slutar vid motstáende ändar i ett par vertikala sidoväggar 62f och 629. Bottenytan 62b har ett dubbelt, underskuret spår, som avgränsas av ett par diagonalt riktade sidoväggar 62d och 62e, som är förenade med ,en plan yta 620 vid spårets botten. Delen 62 hopsättes med delen ao genom att det av sidoväggarna eoj noen 60k definierade, väsentligen kilformiga utsprånget inskjutes i det dubbla, underskurna spåret i delen 62. Delarna '60 och 62 pressas tillsammans tills ytorna 60n och 62h är belägna i samma plan. Eftersom delarna 60 och 62 har väsentligen samma tjocklek, är ytorna 62j och 60p likaledes belägna i samma plan då ytorna 60n och 62h 7 är belägna i samma plan.

Då delarna 60 och 62 hopsättes-på ovan beskrivet sätt, ingriper de vertikala sidoytorna 62f och_62g (Se * fig 7a) med de därmed samverkande vertikala sidbytorna I 60h och 60m (se fig 6a)e För att permanent fästa delarna ld44ßi367d s iof 15 -20 zs_ '30 -Visa en urtagning,i som har samma utsträckning som ur-' -anordnad att anligga mot axelns 44 yta för att -i4' ' o 60 och 62 vid_varandra kan såsom tillägg till det visade _arran9emanget för inbördes låsning delarna 60 och 62 " med varandra ingripande ytor beläggas med ett lämpligt lim eller epoxi (icke visat) för att säkerställa per- * manent fastsättning av delarna 60 och 62 vid varandra. 7Delen 62 kan formas eller förbearbetas för att upp- tagningen 60c i delen 60. Alternativt kan delen 62 for- 'mas sâ¿ att dess krökta yta 62a är belägen på större radialavstând från öppningens 60a centrum än flänsarnas 60d och 60e omkretsar är. Frammatningsrullen kan där- efter bearbetas i en verktygsmaskin, exempelvis en svarv H-(icke visad), och bearbetas då först för reducering av ytans 62a ytteromkrets och därefter för bildande fav en urtagning 62a-1 (se särskilt fig 4d), som har ' samma utsträckning som urtagningen 60c. rrammatningshjuien 40, 42 kan förbinaas med driv- axeln 44 med hjälp av den därför avsedda centrumöppning- en 60a. För.att låsa varje frammatningshjul på axeln 44!har_varje del 60 en radiellt riktad öppning 60b med .ett första öppningsparti 60b-1,.som har en första dia- meter och står i förbindelse med ett andra öppnings- parti 60b-2, som har något större diameter, varvid en förbindelse erhålles mellan centrumöppningen 60a och omkretsurtagningen 600; En inställningsskruv F är så anbringad i öppningen 60b, att dess gängade del F-1 står i gängingrepp med den gängade öppningen 60b-1 och att dess huvud F-3 förhindras att förflyttas förbi klac- -ken 60b-3 mellan den gängade öppningen 60b-1 och öpp- “ningen 60b-2, Inställningsskruvens F fria ände F-2 är låsa frammatningsrullen på den gemensamma axeln 44.

Avdraqningsblocken 36 och 38 visas närmare i fig Sd-Sf. För enkelhets skull visas endast ett sådant av- ~dragningsblock 35; men det torde inses att de båda av- dragningsblocken 36 och 38 är väsentligen identiskt a a _ 3 likadana både vad.avser konstruktion och funktion. d Det i fig Éd-5f_visade avdragningsblocket 36 har 448 '567 15 .en monteringsdel 36a, som är väsentligen trapetsformig vad avser ytorna 36a-6 och 36a-7, Den övre ytan 36a-5 har ett dubbelt, underskuret spår 36a-1, som samverkar ned ett utsprång på en avdragningsblockmonteringsarm *d66, som beskrivas närmare nedan under hänvisning tillgl fig 4e och 5b¿ _ 'g En-friktionsblockdel 36b är företrädesvis medelst :ett lämpligt lim eller-epoxi fäst på monteringsdelens di 36a diagonalt riktade yta 36a=2° Avdragningsblockdelen ,lO' 15 20 25 30 35 36b är en tämligen tunn del har en plan bakre yta 36b-6, som ingriper med och är fäst vid ytan 36a=2, och en motstäende krökt yta, som består av ett konvext ytparti i 36b-3, som är förbundet med ett konkavt, krökt ytparti 36b44. Det konvexa ytpartiets 36b=3 högra ände sträcker sig till vertikalt riktade ytor 36b~1, medan det kon~ - «kava¿_krökta ytpartiets 36b=4 vänstra ände slutar i en nlan, horisontellt riktad yta 36b-5, som i sin tur 7 slutar med ett vertikalt riktat, kort ytparti 36b-2.

Det konveka, kröktaïytpartiet 36b-3 samverkar med till? hörande frammatningsrulle, såsom exempelvis frammat= ningsrullen*40, för att bilda en avsmalnande ingångsöpp- -ning T (se fig Ae). 7 Såsom nämnts ovan, är den i fig 5d=5f visade avdrag- ningsblockenheten 36 anordnad att glidbart monteras »pà avdragningsblockmonteringsarmen 66, vilken har ett väsentligen cylindriskt parti 66a med en centrumöppning 66a-1 för upptagning av en axel 67 (se fig 2a och 2b), som svängbart uppbär armen 66. Såsom bäst visas i fig Zb och 4c, är klämorgan 69 anordnade på ömse sidor om ,armarna 66 och 66” för att förhindra att dessa utför en linjär rörelse längs axeln 67, Från det cylindriska partiet 66a sträcker sig ett armparti 66b, vars övre ände har en långsträckt slits 66f. Slitsen 66f avgränsas av en arm 66b=1, som är anordnad att införas i urtagë ningen 36a-1; medan armarna 36a=8 och 36aê9 är anordnade att införas i den iângsträckta slitsen esf, såsom bäst visas i fig Sf. En diagonalt riktad, gängad öppning 66d är utformad i armen 66b. Den gängade öppningens 66d 10 15 e44ßsß7 ,16 vänstra ände står i förbindelse med armpartiets 66b vänstra kant 66bë2._Den gängade öppningens 66d högra ände slutar i en förstorad öppning 66e. En gängad in- _ ställningsskruv:7l, som visas bäst i fig 4e, står i I de 2 gängingrepp med den gängade öppningen 66d¿ varvid dess l högra ände sträcker sig genom öppningen 66e, så att *dess_spets 71a.ingriper med den bakre ytan 36a=4 på fli. 5 avdragningsblockenhetens 36 övre del 36a, Avdragnings~ blocket kvarhålles i armpartiet 66b med hjälp av_fram- lmatningsoperationen¿ Instäl1ningsskruven.71 är inställ-vi :bar för att förrlytta avdragningsblockenheten 66 i någon av de av dubbelpilen 73 i fig 4e visade riktningarna för att noggrant orientera och inrikta avdragningsb1oc= ket 36 relativt dess tillhörande frammatningsrulle 40.

Armpartiets 66b övre ände har en smal öppning 66g,~ ösom har liten diameter och vid motstående sidor slutar 7 med öppningar 66h=1 och 66he2 med större diameter, såsoml 1 bäst visas i fig Sc, som Visar armarnas 66 och 66” övre , 201 25 30 35 aunderhåll'och liknandeaa * lparti delvis i sektion, En gemensam stång 70, vars dia- meter är mindre än öppningarnasufiög och 66g“ innerdia= meter sträcker sig glidbart genom avdragningsblockmon= teringsarmarna 66 och 66" på det i fig 5c och 40 Visade _sättet._Klämorgan 83, 83 är anordnade längs armarnas se och se' vänster- och nögersidør för att förhindra 'att den gemensamma stången 70 lösgöres från armarna ss, ss". öppninqarna eeha1 = seh=2° maa större diameter gör det möjligt för avdragningsblockmonteringsarmarna 6G och 66' att-ntföra en rörelse relativt den gemensam- ma stången 70, så att denna kan snedställas relativt armarna 66 och 66", vilket underlättar separat och obe- ös roende inriktning av armarna 66, 66", såsom beskrives* närmare nedan; Den gemensamma stången 70 utgör ett organ för samtiaig förflyttning av bada armarna ae, ss" från verksamt läge, vilket visas med_heldragna linjer i fig 2a, till öppet läge 6É“ för att underlätta besiktning, , ut Armpartiets 66b övre ände har en gängad öppning 66j, som'vid sin högra ände står i förbindelse med en sido- Fl w 448 367 17 i kant 66b-3 och vid sin vänstra ände står i förbindelse dmed en öppning 66k, som har större diameter och slutar vid den vänstra sidan 66b«2. En inställningsskruv 89, ~ som visas bäst i fig 4e@ står i gängingrepp med den gängade öppningen 66j, Dess främre spets 89a är anord~ - nad att ingripa med en excentrisk, kamformig yta 91a -på en axel 91. Axeln 91 sträcker sig över dokumenthan- ä terings~ och fräkningsanordningens 10 stativ, såsom 'LO 15 1 bäst visas exempelvis i fig Zb, och är lagrad i två stativdelar 92; 94 medelst lager 93a och 93b° En lätta i rad manöverratt 95 är fäst vid axelns 91 fria-högerände.

'Manöverratten 95 sträcker sig¿ såsom visas i fig 1 och ~2b, genom en öppning 12d-7 i den övre ytan 12b för att underlätta vridning därav för vridning av axeln 91.

Vid vridning av manöverratten 95 och axeln 91 vrides ~den första och den andra excentriska kamytan 91a, 91b, g såsom bäst visas i fig 2b} relativt inställningsskru- 20 25 varna 89 för att samtidigt åstadkomma förflyttning av davdragningsblockmonteringsarmarna 66 och 66” antingen medurs eller moturs kring axeln 67, såsom bäst visas , i fig 2a. Härntöver åstadkommes enskild och oberoende inställning av varje avdragningsblockmonteringsarm 66, V66” med hjälp av inställningsskruven 89, såsom bäst visas i fig 4e¿ vilken skruv står i gängingrepp med den gängade öppningen 66j, varvid dess främre ände 89a J: kan inställas i vilken som helst av de medelst en dub- -30 35 beipii 99 1 fig ae visade f1ktningarnar_Denna :natalie ning bestämmer läget för tillhörande arm 66, som i sin tur bestämmer läget för tillhörande avdragningsblockenfl ehet 36 relativt dennas samverkande frammatningsrulle 40 t ex. nä avaraqningsbiocken 36 och 38 instalirs-obé= roende av varandra relativt sina tillhörande frammat~ I ningsrullar 40,f42, kan armarna 66, 66" samtidigt för- flyttas genom påverkan av manöverratten 95 (fig 2a och d2b) för att återinställa avdragningsblocken 36, 38 och kompensera för förslitning. Genom att öppningarna 66h~1, 66h~2 utformats på ömse sidor om öppningen 66g i av= dragningsblockmonteringsarmen 66, är denna fri att tills ~44ss67n stdet"verksamma läget, vilket visas med heldragna linjer _ 10 l5 20 25 w... _ c 18 följd av inställningen av inställningsskruven 89 utföra en förflyttning som är tillräcklig för att åstadkomma en snedställning av den gemensamma stàngens 70 centrumfl axel relativt öppningens 66g centrumaxel, så att en viss oberoende svängningsinställning av varje arm 66, 66' kan åstadkommas utan att läget för den andra armen påverkas. ö I ö g j Båda armarna 66¿g66“ kan förflyttas samtidigt till 66 i fig 2a, liksom till det öppna-läget 66” (fig 2a) genom att den gemensamma stången 70 gripes, Ett fjäderf_W liknande låsorgan 101, vilket visas bäst i fig 4c och 1:e och ärsbockartn vid sin, högra ändeför att gbiiaa ett öomslutningsparti 101a för omslutning av axeln 91, såsom bäst visas i fig 4e, är anordnat för att kvarhålla ar~ - marna 66 och 66” och den gemensamma stången 70 i det verksamma läget._Det fjädrande låsorganet 101 har ett mellanliggande; yäsentligen U-formigt parti 101b, som är i ett stycke förbundet med ett väsentligen C=formigt parti 101o, vars fria ände slutar_i ett väsentligen rakt parti 101d. I fig 4e visas avdragningsblockmontee ringsarmen 66 i det verksamma läget och visas det fjäd- rande låsorganet 101 i låst läge, varvid det Ceformiga partiet 101c är låst och väsentligen omsluter den gemen- samma stången 70. För att förflytta avdragningsblock= monteringsarmarna 66, 66" från det verksamma läget till 'det öppna läget gripes det fjädrande lâsorganets 101 30* _35 parti 101d med fingrarna och lyftes eller svänges uppåt, såsom visas med en pil 103, så att det Ceformiga partiet 101c lyftes bort från stången 70. Stângen 70 kan däre 'efter svängas i den medelst en pil 105 visade riktningen kring axeln 67; dns moturs i fig 4e, till det i fig 2b med streckade linjer visade läget 66". Det torde -inses, att båda armarna 66 och 66” svänges samtidigt nedåt till det öppna läget genom neddragning av stång» Ven 70, I detta läge underlättas besiktning och/eller funderhåll av anordningen 10, Det är vidare också mycket, enkelt_att borttaga och ersätta en avdragningsblockenhet w 110. 'l5Vl 20 25 30 -ss, 'x 1 x 6448 367 _ 6 19 36,-38 om så önskas. _ _ Efter en sådan besiktning och/eller underhåll kan avdragningsblockmonteringsarmarna 66 och 66" föras till- lbaka till det verksamma läget genom att den gemensamma stången 70 gripes och svänges kring axeln 67 i den me- delst en pil 107 visade riktningen, dvs medurs kring axeln 67, för att förflytta avdragningsblockmonterings- armarna till det i fig 2a med heldragna linjer visadeg -läget 66; Avdragningsblockmonteringsarmarna 66, 66' låses i det verksamma läget genom att det fjädrande llåsorganet 101 svänges moturs kring axeln 91 för att bringa det C-formiga partiet 101c i làsingrepp med den gemensamma stången 70, såsom bäst visas i fig 4e. Det C-formiga partiet 1016 omslnter väsentligen och griper frigörbart över mer_än 1860 av stångens 70 yta för att' kvarhållas i ett självlåsande läge. Det fjädrande lås- organet 101 är företrädesvis utformat av ett fjäderstàl- _ material, som ger en fjädrande förspänningskraft, som verkar på den gemensamma stången 70 och därmed på avdrag- ningsblockmonteringsarmarna 66, 66” för att normalt -pressa avdragningsblockenheterna 36, 38 mot respektive rframmatningsrulle 40,.42.

Av fig Sb framgår, att_armpartiet 66b har en krökt *yta 660. Ett par gängade hål 66c-2 och.66c-1 är utformade i armpartiet 66b och står i förbindelse med den krökta ytan 66c. Ytans'66c form överensstämmer med formen för det krökta styrorganet 72, vilket har ett par öppningar 72f, vzg, sam är anordnade att bringas 1 Linje med det gängade hålet 66c~2 resp 66o-l för att mottaga gängade 'fästorgan (icke visade), som fäster den krökta styrplat- tan 72 vid dess tillhörande avdragningsblockmonterings- arm 66. Det torde inses, att fästorganens huvuden är 6 anordnade att antingen befinna sig i linje med den krök- ta styrplattans 72 konkava yta 72h (se fig 4e) eller vara belägen under ytan 72h för att förhindra varje frisk till störning av arkens fria förflyttning i det krökta området mellan varje krökt styrplatteyta 72h och tillhörande frammatningsrulle 40, såsom exempelvis -visas i fig 4e.l 10 15 20 25 '30 35 -slits ll7, som bildar Je CO . od 'CW XII 20 De krökta styrplattorna 72 och 74 visas bäst i fig 4c, Sa och êe. Varje krökt styrplatta 72, 74 har en väsentligen kvadratisk slits 72d, 746,-som bildar _ ett utrymme för tillhörande avdragningsblockenhet 36, _38;-Varje krökt styrplatta 72, 74 har vidare en rätvín- um kelformig urtagning 72e, 74e, vilka urtagningar samverfl kar med varandra för att bilda en väsentligen kvadratisk ett utrymme för accelerations~ rullen 50, sàsom.bäst Såsomwbeskrivits visas i fig 4c. 2 ovan, är varje krökt styrplatta 2 72, 74 permanent fäst vid tillhörande avdragningsblockw monteringsarm 66, 66”. De krökta styrplattorna 72, 74 förflyttas därför till det verksamma läget, vilket visas med heldragna linjer i fig 2a, och till det i fig 2a I med streckade linjer visade läget 72” samtidigt med g avdragningsblockmonteringsarmarna 66, 66”. Upphävandet ” av ett eventuellt_stopptillstånd och/eller besiktning och underhåll av utrustningen förenklas således avsevärt,* eftersom avdragningsblockmonteringsarmarna 66, 66“, avdragningsblocken 36, 36? samt de krökta-styrplattorna 72 och 74 alla är förskjutna ett avsevärt stycke från det verksamma läget för att avsevärt underlätta besikt- ning och/eller underhåll av anordningen 10, I-fig 9 och sa visas anoraningens 10 arivtàg, vil-f i sket nu skall beskrivas närmare, Drívtâget har en enda motor 84, som_ocksä visas i fig 2a och som har en ut» gångsaxel 84a, på vilken en remskiva 122 är monterad, sEtt par O=ringar l24 sträcker sig kring remskivan 122 och en andra remskiva 126, som är monterad på axeln 52, på vilken acoelerationsrullen 50 är monterad. Utgângs~ axelns'84a rotation överföras således till axeln 52 via remskivan 122, O-ringarna-124 och remskivan 126. S Ett kugghjul 128 är monterat på axeln 52 och ins griper med ett kugghjul 130 med större diameter, Kuggfl hjulet 128 ingriper_ocksä med ett kugghjul 142, som 5 har större diameter och är monterat på axeln 44, som på frihjulsvis uppbär accelerationsfrigângsrullen 46 och samtidigt roterar frammatningsrullarna 40 och 42» d) lo 15 20 25 QNI Gu "Q 4113 3 3 21 0 På axeln 44 är också monterad en remskiva 144. Axeln 28, pä vilken uttagningsrullarna 24, 26 är monterade, drives med hjälp av en remskiva 148 och O-ringar 146, *¿som sträcker sig kring remskivorna 144 och 148, gdKugghjulet 128 ingriper med kugghjulet 130, vilket1 *är.monterat på en axel 132, På denna axel 132 är också monterat ett kugghjul 135, som har mindre diameter och ingriper med ett kugghjul 134, som är monterat på axeln f 82, som uppbär staplingshjulen 18 och 20 och ett sväng- hju1_l38, xugghjulet 134 ar kopplat till axeln az medelst en envägskopplingsenhet 13É, såsom beskrives närmare nedan. Svänghjulet_138 är.också monterat på axeln 82 och samverkar med envägskopplingsenheten 136 på nedan "närmare beskrivet sätt tör att säkerställa att det till 'staplingsenheterna 18 och 20 sist matade arket når stap- lingsplattan 22, även om maskinen plötsligt stoppats.

Utnyttjandet av det av kugghjulen 128, 130, 134, 135 och 142 bestående kugghjulstàget säkerställer en 7synkronisering'mellan frammatningsrullarna 40, 42, accele- rationsrullen 50 och staplingshjulen 18 och 20, Taktreg- tleringen mellan utmatningsrullarna 24, 26 och frammat- _ningsrullarna 40, 42 är inte kritisk, varför en remskive- och remdrivningsenhet kan utnyttjas. Den av remskivor~ na 144 och 148 och O-ringarna"l46 bestående remskive- och remdrivningsenheten kan emellertid ersättas med en transmissionsrem (“timing"-rem) och därmed samverkande transmissionsremskivor, då det är önskvärt att synkro- 1_nisera_uttagningsrullarnas 24, 26 funktion med frammat- 20 35 * ningsrullarnas 40, 42 och accelerationsrullens 50 funktion.

Genom att utnyttja en_remskive- och remdrivnings- enhet mellan motorn 84 och ovannämnda kugghjulståg för- hindras varje stopp för varje kugghjul eller organ i - kugghjnlståget att tvångsmässigt återkopplas till motorn 84, varigenom en säker funktion erhålles, Om anordningen 10 av någon anledning skulle behöva stoppas plötsligt, varvid motorn 84 plötsligt stoppasf stoppas alla axlar, ïKugghjulet 134 driver emellertid axeln 82 via envägs- - io _15 20 2s_ sol 35 4482367- e 22 kopplingen l36} vars riktning är sådan, att axeln 82 kan rotera på frihjulsvis relativt kugghjulet l34, var- vid staplingshjulen 18 och 20 under påverkan från sväng- hjulet l38 kan rotera åtminstone l/4 varv, företrädes- un' *1vis I/2 varv, varigenom säkerställas att det eller de "sista till staplingshjulen 18 och 20 avgivna"arken när riff, fram till och staplas ordentligt på utmatningsstaplings-p plattan 2212 7 "c 7 *Det torde inses, att fig 9 är en förenklad planvy, s som visar drivtâget och det sätt på vilket samtliga hjul och rullar drives} Pig 9a är en sidovy och visar mer noggrant läget för varje kngghjul och remskiva i figbø. lg' 'ip ; o Samtliga mekanismer och komponenter har nu beskri- vits i detalj, och nppfínningen skall nu beskrivas när- nare under hänvisning till fiq za, aa, 4b och 4a. _ En stapel av ark, exempelvis papperssedlar S, place- ras i inmatningsmagasinet 14, Uttagningsrullarna 24, 26 roterar moturs, såsom visas medelst en pil 152, för att mata det nedre arket mot paret av avdragningsblock_ 36, 38 och därmed samverkande frammatningsrullar 40 . och 42. Det av uttagningsrullarna 24, 26 frammatade- arkets främre kant införes i det avsmalnande området T. Såsom nämnts ovan, är uttagningsrullarna 24, 26 ex- centriskt monterade för att periodiskt sträcka sig genom 'öppningen 30 för att ingripa med det nedre arket och “knuffa“ arkstapeln, så att denna uppluckras och frammat- ningen underlättas. 2 p 2 2 ll g ' I Det nedre arket, vilket nu införts i området T (se fig 4e),ngripes vid sin undersida av frammatnings- rullarna 40,'42, som roterar moturs, såsom visas medelst en pil 154, och gripes vid sin motsatta yta av avdrag-' ningsblocken 36,'38. Såsom nämnts ovan, har frammatnings- _ rullarnad4D och 42, såsom bäst visas i fig 4a och 4b, I ett stort omkretsparti med relativt lag glidfriktions- koefficient, vilket parti utgöres av delen 60, såsom 2 e s bäst visas f fig 6a och Gb; medan det återstående, mindre domkretspartiet; vilket utgöres av delen 62 enligt fig 7a och 7b, har en större glidfriktionskoefficient. v u! .- flo 7 15 20' 25 30 35 à 448 567 _. , 23 _ 7 *Avdragningsblockens 36, 38 glidfriktionskoefficient gär större än de av delen 60 definierade omkretspartiere nas glidfriktionskoefficient men mindre än de av delen A62 definierade omkretspartiernas glidfriktionskoeffi- cient. Avdragningsblockens 36 och 38 dimensioner är J'sådana,,att'avdragningsblocken kan sträcka sig delvis 'in i den grunda urtagningen 40a, såsom bäst visas i gfig 4f. Avdragningsblockets 36 bredd W (fig 4f) är något _ mindre än urtagningens 40a bredd Wl. Fastän avdragnings- blocket 36 sträcker sig delvis in i urtagningen 40ap ingriper den således normalt icke med frammatningsrullen 40. i Vid en föredragen utföringsform är urtagningens V 40a djup av storleksordningen l,27=l,52mm och är avs ståndet mellan avdragningsblockets 36 och urtagningens n40a varandra närbelägna ytor av storleksordningen 0,51-0,64 mm.

.Då arket S' kommer in i området mellan avdragnings- blocket 36 och frammatningsrullen 40, såsom bäst visas H i fig 4e, och frammatningsrullens 40 av delen 60 bil- dade parti passerar under avdragningsblocket 36, pres- , sas arket till en bågformig konfiguration, såsom visas i fig 4d. En mycket ringa frammatning sker emellertid 'vid denna tidpunkt? eftersom glidfriktionskoefficiene ten för den av delen 60 bildade omkretsytan är mycket ,låg och eftersom det fasta avdragningsblocket 36 utövar en bromskraft på arket, g Så snart som det av delen 62 bildade partiet av omkretsytan, vilket har väsentligt större glidfriktions- koefficient, ingriper med arket i området under avdrag- ningsblocket 36, gripes arkets främre kant och framma~ 1 tas tvångsvis i frammatningsriktningen, såsom visas medelst pilen 154 i fiq Za och 4d.Eftersom glidfriktions- lkoefficienten för det av delarna 62 bildade partiet *av_rullarnas40 och_42 är avsevärt större än glidfriktions- koefficienten för avdragningsblocken 36 och 38, har frammatningsrullarna 4Q och 42 en dominerande inverkan gpå arket.S', varvid arket frammatas under avdragnings- blocken 36 och 3B_och därefter införes i den krökta Û ett större halsparti vid området för avdragningsblocken = f 10 d*l5 20 443c3e7afÜo _ c ¶24f stvrbanan, som definieras av frammatningsrullarna 40 'och 42 och de krökta styrplattorna 72 och 74, De krökta' stvrplattorna 72 och 74 har, såsom beskrivits ovan, 736 och 38, vilket parti smalnar av nedåt till ett sma= 'lare styrbaneparti. Då arket S" föres förbi punkten P i fig 4e,1hålles det således väsentligen 1 ingrepp HI: med frammatningsrnllarna 40 och 42 av styrplattorna 72 och 74. En tillräcklig friktionsdrivkraft utövas på arket för att bringa detta att följa den av de krökta styrplattorna 72 och 74 och frammatningsrullarna 40 _j och 42 bildade, krökta styrbanan, tills den främre kan- ten kommer in i nypområdet N; som bildas genom rullin- grepp mellan accelerationsrullen 50 och frigángsrullen 46; såsom bäst visas i fig 4a,p4b och 4e. Det bör noteras, att styrplattorna 72 och 74 av tydlighetsskäl icke visas i_fig 4a och 4b. Fastän frigångsrullen 46 roterar fortare än frammatningsrullarna 40 och 42, har_den en obetyd-f flig inverkan på arket, tills dettas främre kant när nypet N. Vi " _ - Frigångsrullens»46 och acceleratïonsrullens 50 fytor griper tag i det i nypet N ingående arkets främre kant (se fig 4e) för att plötsligt accelerera arket _ och avsevärt öka dess linjära hastighet och föra arket _25 30 35 i den medelst en pil 158 visade riktningen, såsom visas i fig 2a och ge, mot styrplattanj76, genom vilken stap- iingshjqiens ia och zo'böj1iga, fjädrande blad isa och' 20a sträcker sig; f' j f f ' Den snabba accelerationen av varje ark vid dettas införing i nypet N ökar gapet mellan den bakre kanten av detta ark och den främre kanten av nästa ark som 'ska införas i nypet N. Gapet mellan arken utnyttjas fför räkningsändamål, varvid räkningen åstadkommas genom utnyttjande av lysdioden 78 och fototransistorelementet 80, vilka är monterade på ömse sidor om den av de krökca styrplattorna 72 och 74 bildade, krökta_styrbanan. Ele- menten 78 och 80 särskiljer passage för ark och passage för ett gap mellan arken för att räkna arken. 7 m: näs 448 567 _ [25 Gapet ökas vidare avsevärt genom utnyttjande av frammatningsrullar 40 och 42 med partier med avsevärt dolika glidfriktionskoefficienter, såsom beskrivits ovan.

Då den främre kanten av ett ark införes i området T mellan avdragningsblocken 36 och 38 och de därmed samver- ~-kande'frammatningsrullarna 40 och 42, frammatas arket 10 15' 20 inte ordentligt, förrän frammatningsrullarnas 40,-42 omkretsparti med avsevärt större glidfrikticnskoeffi~ ciënt införes under tillhörande avdragningsblock 36, 38Ä Genom att frammatningen av varje ark fördröjes, tills varje frammatningsrulles 40, 42 parti med större glidfriktionskoefficient införas under tillhörande ave dragningsblock 36, 38, ökas gapen mellan varandra när« belägna ark ytterligare för att säkerställa och avse~ värt förbättra räkneoperationen. 4 tManöverpanelen 20p har en startknapp 202, en stopp- knäpp 204, en räkneknapp 206, buntreglerknappar 208=2l6 och lysdisplaypaneler 218 och 220 för registrering av bnntkvantitet resp räknekvantitet., vid intryckning av startknappen 202 verksamgörsg tmotorn-84 (fig 9) och återställes varje feltillständ *Ä som visas av den visuellt observerbara displayenheten gzs ao 218. Om inga ark befinner sig i utgàngsstaplingsenheten 22, är det visade räknevärdet noll. vid intryckning av stoppknappen 204 avstänges motorn p84,Üvarvid automatisk startning förhindras.

Genom intryckning av någon av buntknapparna 208-216 väljes önskad buntstorlek. Härigenom möjliggöres bunt- ninq av arken i den mängd som bestämmes av den valda buntknappenr För buntning av exempelvis 50 ark intryckes knappen 214, Så länge som ett för bildande av en bunt om so ark tillräckligt antai~ark föreligger 1 1nmat~ aningsmagasinet«l4, kommer en bunt om 50 ark att räknas och samlas i utmatningsstaplingsenheten 22 och kommer ,_motorn 84 att overksamgöras.

En sensor 240, som företrädesvis kan utgöras av en ljuskälla (exempelvis en lysdiod) och en fototransis- tor, är anordnad att samverka med en öppning i maga- 10 f44ßi36?f varo av ark i inmatningsmagasinet 14 reflekteras inget . 26 t I sinsdelen l2d-4.,hjuskällan kan exempelvis vara anordnad "-att rikta en lfiusstråle i en vinkel av 450 genom denna öppning, och det ljuskänsliga elementet kan vara anordß enat att mottaga_från det nedre arket i stapeln reflekte~_ 'rat ljus; som reflekteras i en vinkel av 450. Vid frân= NE» ljus från lysdioden mot det ljuskänsliga elementetc ,Pör att förhindra att omgivningsljus felaktigt verksam= gör det ljuskänsliga elementet kan lysdioden väljas -sådan, att den avger ljus av en speciell våglängd, såsom 'p infrarött ljus, medan det ljuskänsliga elementet före= 15 '20 25 30> ss trädesvis har ett filter, som är anordnat framför dess ljuskänsliga yta för att endast.släppa igenom ljus i a det infraröaalvàgiängasområaet tiil det ljuskänsiiga elementets ljuskänsliga.yta. I Dä åtminstone ett ark är placerat i inmatningsmaga~ sinet l4;^verksamgöres anordningen l0, inklusive motorn W*84. Så snart som den av ljuskällan och det ljuskänsliga pelementet bestående enheten 78=80 räknat 50 ark (enligt exemplet ovan)¿ stoppas buntningsoperationeno En sensorj enhet 242, som är monterad på utmatningsstaplingsenheten 1022 medelst en hållare 244, kan ha väsentligen samma konstruktion och funktion som sensorenheten 240 i inmat= _ laningsmagasinet 14, Om det såsom exempel antages att knappen 214 intryckes och att ett för bildande av åtminstone en grupp om 50 ark tillräckligt antal ark är placerade _i inmatningsmagasinet l4, startar övertackningen av sensorn 240 maskinen, varvid 50 ark avges till utmatnings- staplingsenheten 22 och täcker sensorn 242° Vid denna tidpunkt stoppas anordningen 10. Då de 50 arken bort» 'tages från utgångsstaplingsenheten 22, frilägges sensor= enheten 242, så att anordningen 10 kan initiera bildandet ”av nästa arkbnnt. Kf V * I : Sensorn i utgångsmagasinet fungerar som en “fortsätt“~ knapp. Om ark befinner sig i ingångsmagasinet 14, medger borttagandet av den färdiga arkstapeln i utmatnings= ' 3 staplingsenheten 22 att anordningens lö drift fortsätter för bildande av en ny bunt;'0m~alltför få ark är pla~p lll: J» 10 448 367' »l g g 27 oerade i inmatningsmagasinet l4 för att bilda en full gbnnt'med önskat antal ark, kommer anordningen 10 att stonpa, tills ytterligare ark placeras i inmatningsmae ïagasinet 14 för att äter "täcka" sensorenheten 240° Ovan» gastående steg upprepas tills samtliga ark som man önskar bunta blivit buntade. g g Avid intryckning av räkneknappen 206 räknas samtliga i inmatningsmagasinet 14 placerade ark, tills inmate ningsmagasinet 14 är tömt på ark, då räkneoperationen _avslutas men det totala-räknevärdet lagras och visas - av display=enheten ZZOU Om ark borttages från utgångsstaplingsenheten 22, innan fler ark placeras i ingångsmagasinet 14, kommer .g räkningen att starta från_noll, så snart som en ny ark» 15 zog lzs 30 35 lstapel placeras i inmatningsmagasinet 14. _ Utöver det ovanstående torde det framgå, att arken invid förflyttning från avdragningsblocken 36 och 38 mot nypet N alltid drives tvångsmässigt och att till skill~ nad från känd teknik, enligt vilken arken införas i ett fripassageområde, den kontinuerliga och tvångsmässiga framdrivningen av ark vid anordningen enligt föreliggande Tuppfinning säkerställer tvångsmässig, noggrann hantering av arken och förhindrar att dessa på något sätt avböjes I från den avsedda förflyttningsbanan.

Om exempelvis ett ark har en permanent krusning, kommer arket icke desto mindre att framdrivas tvångsmäse sigt från den tidpunkt, då det införes mellan avdragnings- biqcken 36 oéh 38 och frammatninqsruliarna 40 och 42, tills dess framre kant införes i nypet N. Detta är också fa1let,_även om den främre kanten av ett ark är vikt eller är skrynklig, l Vid tidigare_kända anordningar tenderar i motsats lhärtill ett ark med en krökning eller en vikt eller skry-nlclig kant. att. återta sin krökta eller skrynlcliga konfiguration, så att arket avviker från sin normala, avsedda rörelsebana.

Hanteringen av ark med hjälp av anordningen enligt föreliggande uppfinning kan förklaras ytterligare med» 10 15 V20 25 30 35 2448 šólr 28 hjälp av en föredragen_utföringsform. Uttagningsrullarna 2 24, 26 roterar med ett varvtal, som är tillräckligt för att åstadkomma en tangentiell hastighet av storleksord~ ningen 536 cm/st Frammatningsrullarna 40, 42 roteras med ett varvtal, som är tillräckligt för att åstadkomma en tangentiell hastighet av l6O Cm/s vid respektive yta. Accelerationsrullen-50 roteras med ett varvtal som är tillräckligt för att åstadkomma en tanqentiell hastighet vid accelerationsrullens 50 omkrets av stor= leksordningen 343 cm/s. Varvtalet för staplingshjulen 18, 20 är tillräckligt för att förflytta de fjädrande gbladens l8a och 20a spetsar med en tangentiell hastighet av storleksordnignen-81 cm/s. Med dessa driftshastighe= ter erhålles ett gap av storleksordnignenå5,79 cm mellan Avarandra närbelägna_ark, varvid ark, såsom U.S° pappersra dsedlar, separeras, räknas och återstaplas med en hastig~ het av storleksordningen 1000/min. Ovannämnda driftse hastigheter är endast angivna såsom exempel, och det torde inses att dessa_hastigheter kan ökas eller sänkas för att anpassas_till behoven vid en speciell tillämp- ning. 7 * 7 enheten 22 visas med heldragna linjer redo för mottagning av ark. Staplingsplattdelen 22a styres mellan ett par kanaler, som är anordnade vid maskinstativets motstående- sidor. Fig 2a visar en sådan kanal 162, som har ett centrumspår l62a för mottagning av en kant av plattan 22a för att möjliggöra linjär förflyttning av staplings= enheten 22. Staplingsenheten 22 kvarhålles i det med heldragna linjer visade läget medelst fjädern 88, som har en första ände 88a, som är fäst vid en fast punkt 165, och en motstàende ände, som är fäst vid ett nedåt utskjutande öra zzc vid plattaeiens zza vänstra ände.

Så snart som stapeltjockleken vid uppsamling av fler ark på staplingsenheten 22 blir större än avståndet mellan plattdelen 76c och staplinqsplattdelen 22b,lpres» sar arkstapeln staplingsenheten 22 i den medelst en pil 172 visade riktningen mot fjäderns_88 verkan, Stap= Den ovan i anslntning till fiq-2a beskrivna staplingsÄ Uf nr in IQ 15 azod »_25 30 35 448 567 29 --Lihgsenheten kan exempelvis förflyttas till det med streckade linjer visade läget 22“ för att uppta en relae aktivt stor stapel av ark, som separerats och räknats, I fig 8a, 8b och 8c.visas en alternativ utföringse form 10' av föreliggande uppfinning, vilken utnyttjas för att underlätta tvångsmässig och noggrann hantering av lätta, uppruggade ark eller dokument och är likadan som den exempelvis i fig 2a och 2b visade dokumenthantee ringsf och eräkningsanordningen 10, bortsett från att den utnyttjar en svängbar rullenhet 180 med en arm 182, som har en öppning l82a för svängbar montering på axeln 91 och en andra öppning l82b för upptagning av en axel 184, Lager 186 ooh 188 är företrädesvis anordnade i öppningarna l82a och l82b. Ett par cylindriska ringar 190 och l92 är anordnade pà axeln 91. Dessa ringar har inställningsskruvar l90a, l92a. Ringarna 190, 192 är _ glidförskjutna till ett läge i närheten av den svängbara armens l82 motstående sidor. I fig 8c visas ringarna 190 och l§2 för enkelhets skull åtskilda från hävarmen 182, men det torde inses att ringarna 190 och 192 är placerade_nära hävarmen 182 för att förhindra att denna förflyttas linjärt längs axeln 91.

Axeln 184 sträcker sig genom öppningen l88 och i har vid sina motstàenae ändar ett par rullar 194, 196, som är fästa_vid,axeln 184 medelst fästorgan l94a, l96a. a Rullarna 194 och l96 kan om så önskas monteras på frihjulse a vis pä axeln l84 medelst lager l94b, l96b° Såsom bäst framgår av fig 8a och Bb, pressas häv- armens 182 fria ände nedåt mot frammatningsrullarna 40, 42 genom tyngdkraftsverkan. Rullarna l94 och 196 istår i rullingrepp med respektive frammatningsrulle 40 resp 42 och samverkar med denna för att utöva en viss drivkraft på arken, särskilt lätta, tunna, uppruggadee ark, för att säkerställa att deras framkanter indrives i de avsmalnande områdena T mellan avdragningsenheterna f36, 38 och de därmed samverkande frammatningsrullarna 40 och.42. Tjockare, mindre böjbara ark tenderar att förflytta i den svängbara rullenhetens 180 rullar 194, 196 bort g44saze7 10 15 _20 W _g g I 30r g g från frammatningsrullarna»40,~42, varigenom en obetyd- lig inverkan erhålles på tjockare, tyngre och därmed mer lätthanterliga dokument eller ark, Om så önskas, m, kan rullarnablsa, 196 anordnas för att ingripa med frif» 'gångsrullen»46 och initiera förflyttning av ark in i" rområdet T. Z f * _ . 1 " l ' 3 l Vid ett alternativt arrangemang (se fig 2a) kan I den svängbara rnllenheten 180 ersättas med ett väsentel ligen C~formigt fjäderelement 203, som lätt ingriper= med den övre ytan av varje framnatningsrulle 40, 42 _ (eller frlgångsrulle 46) för att inpressa lätta, tunna, uppruggade dokument mellan fjäderelementet 203 och fram- lgnatningsrullarna 40 och 42 för att säkerställa att den främre kanten av det däremellan inmatade, nedre arketl lnâr ingàngsomràdet T mellan avdragningsblocken 36, 38 och de därmed samverkande frammatningsrullarna 40 och' 42. Detta lätta ffiaderelement 203 erfordras enñast vid hantering av-tunna, lätta, uppruggade ark och böjes tilltaka från frammatningsrnllarna 40 och 42 (eller ' frigångsrullen 46), då tyngre, tjockare, mindre böjbara ark hanteras. Det lätta fjäderelementet 203 har därför väsentligen ingen inverkan på tjockare ark men har en ökande inverkan vid frammatning av tunnare, lättare, :mer upprnggaäe ark.

Uh

Claims (9)

1. 0 _ 15 201 30 448 567 31 :PAmaNrKRAv (1. Anordning för separation av ark, vilken anordning har en ingångsbana (32) och en utgångsbana (158), längs; vilka arken förflyttas, k ä n n e t e c k n a d av ett krökt styrorgan (72,74) för instyrning av ark, som lämnar .ingångsbanan (32), i ntgångsbanan (158), ett första organ t(40, 42), vilket är anordnat att samverka med det krökta tstyrorganet (72, 74) för att definiera en krökt bana för förflyttning av ark längs det krökta styrorganet mot utf 'gångsbanan (158), och ett andra organ (46, 50), vilket är anordnat att accelerera arken, innan de lämnar det nvkrökta styrorganet och det första organet (40, 42) och när ntgångsbanan, för att åstadkomma ett gap mellan var- andra närbelägna ändar av successiva ark. ,_

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a d ¿av ett avdragningsorgan (36, 38), vilket :är anordnat att samverka med det första organet (40, 42) för att förhindra att multipelframmatade ark, som passerar mellan avdragningsorganet och det första organet, införes -mellan det första organet (40, 42) och styrorganet (72, 74) och för ätt säkerställa frammatning av endast enskilda -ark till området mellan det krökta styrorganet och det. första organet, ,

3. Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, k.ä n - ' n e t e c k n a d därav, att det första organet inne- fattar ett rüllorgan (40, 42), som är monterat för att rotera kring en tänkt första axel.

4. Anordning enligt patentkraven 2 och 3, k ä n - n e t e c kvn a d därav, att rullorganets (40, 42) om~ -krets har ett_första parti (60) med låg glidfriktions~ koefficient och ett andra parti (62) med hög glidfrik- tionskoeffioient, vilka partier är anordnade att samverka med avdragningsorganet (36, 38) för att sprida avgivningen av ark till styrorganet (72, 74).

5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e - 10 15 20, 25 30 35 ia ne co acfl ch ~J 32 t e c k nfa dg därav) att avdragningsorganets (36, 38) glidfriktionskoefficient är mindre än glidfriktionskoeffi- cienten fiör åtminstone nämnda andra parti (62) av rull- organéts (40, 42) omkrets.'

6. Anordning enligt något av patentkraven 3-5, k ä_n n e t'e c-k n a d _därav, att det andra organet innefattar ett frigângsorgan (46), som.är monterat för :att rotera kring nämnda första axel, och ett rörligt 'K :acçelerationsorgan (50), som står i rullingrepp med fri-- agångsorganet och bildar ett nyp vid rullingreppspunkten, varvid_det första organet (40, 42) och det krökta styr- gorganet (72) 74) år anordnade att samverka för att styra in ark i detta nyp, varvid arken accelereras då de in- -föres i utgångsbanan,

7. Anordning enligt patentkravet 6, 'k ä n náe - t e c kön a d' därav, att åtminstone det ena av frigångs- organet (Ã6) och aecelerationsorganet (50) är utformat av ett fjädrande) sammanpressbart material.

8, Anordning enligt patentkravet 6 eller 7, k ä n - n.e t e c*k n a df därav, att friktionskoefficienten för omkretsen för åtminstone det ena av frigångsorganet (46) och accelerationsorganet (50) är valt för att ge en lämp- _lig dragkraft på de med frigångsorganet ingripande arken. j

9. Anordning enligt något av patentkraven 6-8, k ä n n e t erc k n-a d -därav, att frigångsorganet inne- n. fattar-en frigångsrulle (46), som är anordnad att på fri- hjulsvis-roteras av accelerationsorganet kring nämnda första axel-Ü

10. Anordning enligt patentkravet 9, k å n n e - 't e c k n a d 'därav, att accelerationsorganet innefattar "A en accelerationsrulle (50), som íngriper med frigångs-1 ru11en (46), " g 6 a “ ll. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e - ut e c k n a d (därav, att acoelerationsrnllen (50) har en fjädrande, sammanpressbar omkrets, som anpressas mot fri- 'gångsrullens (46) omkrets; l2. Anordning enligt patentkravet lÖ eller ll} 13 10k "¿kraven, kíä_n nge t e»c k'n a d därav, att ett sväng- Isf' ozon 25 30 35 448 se? v33 ik ä n n e t e c k'n aidf därav, att det första organet innefattar åtminstone en drivrulle (40, 42), att frigångs- rullen (46) är belägen i närheten av drivrullen, varvid_ drivrnllen och frigångsrnllen är anordnade att rotera på en gemensam axel (44) oberoende av varandra och att det krökta styrorganet innefattar ett plattorgan (72, 74),> som är anordnat i närheten av drivrullens omkrets för fatt styra ark kring drivrullen för matning mot ett läge _ förauppsamling-av-arken.7 ' -13. Anordning enligt något av de föregående patent-'V bart monterat bärarmsorgan (66) är anordnat för uppbär- " ning_av både avdragningsorganet (36, 38) ooh det krökta styrorganet (72,7ÜQ){1 7

14. Anordning_enligt patentkravet 13, k ä n n e - ' tre e k n a d av ett på bärarmsorganet (66) anordnat iorgan«(7l) för inställbar uppbärning av avdragningsorga- net (36,¿38) för selektiv positionering av detta relativt *det därmed samverkande första organet (40, 42). l5¿ Anordning enligt patentkravet 13 eller 14, .k ä n.n eft e.c k n a d därav, att bärarmsorganet (66) är svängbart monterat för förflyttning mellan ett verk- samt läge (66), i vilket avdragningsorganet (36, 38) be- finner sig i samverkansförhâllande med det första organet l (40, Q2), och ett overksamt läge (66"), i vilket avdrag- «ningsorganet är förskjntet från det första organet. 16; Anordning enligt patentkravet 15, k ä n n e - t e c k nga d av ett fjädrande låsorgan (101) för fri- görbar'kvarnâ1lning av bärarmsorganet (66) i det verksamma läget och för åstadkommande av en förspänningskraft, som Wpå fjädrande vis_pressar avdragningsorganet (36, 38) mot det första organet (40, 42). V17. Anordning enligt patentkravet 16, k ä n n e - t e-c k nya df därav, att det fjädrande lâsorganet inne- fattar en fjäder_(lO1), som vid sin ena ände är svängbart . monterad pâ.en fast tapp ífll) och som_har en klammerlik- mkande konstrnktion Llfilc) för snäppliknande låsingrepp Lr|\ï .iof zot 225 30 35 448 sn? , , 34 (med bärarmsorganetfl 'l8} Anordning enligt något av patentkraven l5fl7, i §k ä n n e t efc k n amd, av ett inställningsorgñn (89,x9l) för inställning av bärarmsorganet (66) i verksamt läge relativt det första organet (40,s42). 2 _ 2 l9-_Anordning enligt patentkravet 18, k ä n n e ~ (.t e c.k n a d därav, att inställningsorganet innefattar ett fast organ (91), som är beläget på_avstånd från det' första organet (40, 42), och ett axiellt inställbart organ (89), som är monterat på bärarmsorganet (66) och har en spets (89a), som skjuter ut därifrån och är in~ gripnar med det fasta organet (91) för inställning av lf bärarmsorganets (66) läge relativt det fasta organet genom förflyttning av det axiellt inställbara organet (89)“ för inställning därigenom av läget för avdragningsorganet * (36, 38) relativt det första organet (40, 42). '20. Anordning enligt natentkravet 12, k ä n n e - t e c k n a¿d ”av en enhet (l80, 203), som är monterad ovanför den gemensamma.axe1n (44).oçh vars ena ände står i glidingrepp med omkretsen~för den med avdragningsorga- *net (§6,_38)_samverkande drivrullen (40, 42) och utövar en lätt kraft däremot för att underlätta inmatning av lätta, uppruggade ark i nypet _mellan drivrullen (40, 42) f och avdragningsorganet (36, 38). _ -H 2l¿ Anordning enligt patentkravet 20, k ä n n e - 1 t e'o k n a d därav, att nämnda enhet (180) innefattar ett rullorgan (194, 196), vilket är på frihjulsvis mon- 7 terat på den ena änden av en arm (182), vars motsatta 7 * ände är svängbart monterad ovanför den gemensamma axeln (44), och vilket står i rullingrepp med drivrullen (40, 42) på den gemensamma axeln (44) för att underlätta in- matning av lätta, upnruggade ark i nämnda nyp. lg j22§ Anordning enligt patentkravet 20, k ä n_n e ? t-e c kln a dy därav, att nämnda enhet innefattar en blad- fjäder.(203), som har ett fritt ändnarti, som ingriper med ytan på~drivrnllen (40, 42) och vars andra ände är lïmonterad på en fast svängtapp, varvid bladfjädern (203) v m ß) ' »m _16 d rd44s 367 35 htöüar en lätt fjäderkraft på drivrullen och är lätt för- flfttbar bort från denna vid förekomst av styvare och/ eller tjockare ark. I 7

23. Anordning enligt patentkravet 12, k ä n n e ~ jt.e c k n a d "däraV, att den med avdragningsorganet (36, 38) samverkande drivrullen (40, 42) har en runtomgàende d urtagning (40a) i sin omkrets och att avdragningsorganet (36, 38) har en bredd, som är något mindre än urtagning- "ens bredd, och Skjuter åtminstone något in'i urtagningen Qförfatt bringa in i det därigenom bildade nypet inmatade -_ark att antaga.en krökt konfiguration, som underlättar <5 frammatning och hantering av arken.