SE461143B - Hydrauliskt bromssystem - Google Patents

Description

461 a. tryckmodel ur hjulbromsarna, uppträder i praktiken Oftä dflfl nack- delen att bromstrycksförloppet i hjulbromsarna under regleringen av hromsglidningen pâverkas negativt av bromstryckskontrollenheten.

Detta beror i första hand därpå att den till hjulbromsen hörande elektromagnetiska ventilen har en relativt hög kopplingsfrekvens vilken enheten för kontroll av bromstrycket inte utan vidare kan följa speciellt beroende på massans tröghst. Det kan därför even- tuellt inträffa, att när kontrollenheten för bromsglidning verkar, det uppträder ett bromstrycksförlopp i hjulbromsarna som inte är önskat. Ä andra sidan måste man beakta att på grund av kontroll- enheten för bromsglidningen bromstrycket i bakaxelns hjulbromsar regleras så att en överbromsning med säkerhet är utesluten.

Den föreliggande uppfinningen har därför gjort till sin uppgift att framställa ett hydrauliskt bromssystem av den tidigare nämnda typen varvid den karakteristiska bromstryckskurvan inte influeras av bromstryckskontrollenheten under bromsglidningskontrollen.

Enligt uppfinningen löses denna uppgift därigenom att tryck- kontrollventilen kan kopplas av en elektronikkrets för glidnings- övervakning så att styrning av brnmstrycket i den andra broms-- kretsen endast äger rum vid fel på enheten för bromsglidnings- kontroll. Vid normala bromsförhållanden och när enheten för bromsglidningskontroll är oskadad,är tryckkontrollventilen därför funktionellt bortkopplad så att en fri hydraulisk förbindelse fin- nes även mellan huvudcylindern och bakaxelns hjulbromsar.Sá länge enheten för kontroll av bromsglídning är intakt kan överbromsnino av fordonets till bakaxeln hörande hjulbromsar endast orsakas av en tryckmodulation i dessa hju1bromsar,varvid dessa hjulbromsar på bekant vis är anslutna till en elektromagnetisk ventil styrd av en elektronisk krets för glidníngsövervakning varigenom tryckmedel kan tappas ur hjulbromsarna. Så snart ett fel uppstår på enheten för kontroll av bromsglidning inkopplas tryckkontrollventilen, så att bromstrycket i bakaxelns hjulbromsar ovanför ett bestämt tryckvärde får en lägre stigníng än bromstrycket i framaxelns hjul- bromsar. Således undvikes på att enkelt och fördelaktikt sätt att tryckkontrollventilen har något negativt inflytande på variationer- na i bromstrycket i hjulbromsarna på grund av verkningen av en- heten för kontroll av bromsglidning. y 4511 :143 Fnligt en furdclakiig vidareutvecklinv av nmnet for denna be- ,ur;vninn kan Lryckknntrnllventilen kuupla: bort av trycket från en hjalptryckkälla. 1 detta Fall uppnås ett Furdulaktigt utförande om en ventilgenomgång i tryckkontrollventilen står i förbindelse med en kolv som glider i en axiell utborrninç, och vars första Fruntyta påverkas av trycket från hjälptryckkällan i riktning För att öppna vnntilgenomgângen för tryckkontrollventilen, och vars andra frontyta påverkas av en motverkande tryckfjäder. Härvid skall kolven foreträdes- vis ha möjlighet att glida en förutbestämd sträcka i förhållande till en kam som kontrollerar ventilgenomflödet. Genom ett sådant utförande är det på ett fördelaktigt sätt uteslutet att tryckregleringsventilen helt eller delvis träder i funktion när under en bromsglidninga- ' reglering hjälptryckskällan blir kraftigt belastad och trycket från denna sjunker motsvarande.

I en Fürdelaktig vidareutveckling av ämnet för denna beskriv- ning inskjutes mellan hjälptryckskällan och den Frontyta på kolven som kan tryckhelastas en 3/2-vägsventil som normalt är öppen, och som kan kopplas om till stängt läge med hjälp av glidningsÜvor_ vakninoselektroniken. Så länge regleringsutrustningen för broms- glidning Fungerar normalt intar 3/2-vägsventilen en ställning i vilken hjälptryckskällan är förbunden med den Frontyta nå kolven som kan tryckbelastas. Jå snart övervakningselektroniken konstaterar en störning i utrustningen För bromsglidningskontroll omkooplus 3/2-vägsvcntilen så att den hydrauliska Förbindningen mellan hjälp- tryckskällan och den frontyta på kolven som kan tryckbelastas blir spärrad. Det är härvid lämpligt att 3/2-uägsventilen kan styras elektromagnetiskt. Helst bör 3/2-vägsventilen vara inbyggd i huset till tryckrcçleringsvßntilen så att en relativt kompakt byggenhet erhålles.

Ett utförandeexempel är i det följanne närmare beskrivet i enlighet med ett snitt visat i bifogade ritning.

I ritningen betecknar reFerans nummer 1 en tryckregleringsan- ordning vars rörlina delar är inbyggda i ett hus-2. Till huset 2 är knflplade kanalerna 11 till 1h. Av dessa är anslutning och kanal 13 kopplade till bromscylindrarna på Framaxeln och anslutning och kanal 1ü till bromscylindrarna på bakaxeln. En Första tryckkammare 3 i tandemhuvudcylindern á är förbunden med anslutningskanal 12 och 461 143 en andra tryckkammare 5 med anslutninnskanal 11. Mellan huvuücylin- deranslutningen 11 och till denna hörande anslutning 1ü till bak- axeln Finnes en tryckkontrollventil 15 vars slutningskropp är ut- formad som en reglerings-eller kontrollstegkolv 16 och vars ven- tilsäte 17 är en kropp med en eller flera delar. Detaljerna fram- går av ritningen. Enligt denna är de båda delarna 16 och 17 i hu- vudsak rotationssymmetriska kroppar som är koaxiellt placerade i Förhållande till varandra och till den borrning 18 i vilken de är belägna. Borrningon 18 eller kammaren är på kännt vis uppdelad i rum för de olika individuella delarna, dessa uppdelningar är åstad- komna med tätningar, stoppringar, skruvplugçar, lâsringar och borr- ningar med olika diametrar.

Den vänstra delen 19 av kolven 16 som hör till bakaxelanslutning- en 1h har större diameter än kolvens högra del 20. Den är genom- borrad koaxialt (kanal 2A). Ritningen visar kolven 16 i dess vänst- ra extremposition, till vilket läge den pressas av tryckspiralfjäd- ern 21. Denna Fjäder 21 stöder sig till höger på en del som räknas till huset (en cirkulär bricka) och till höger på en i kolven 16 insatt låsbricka 22 som tjänar som fjäderlagring. Med sin vänstra yta ligger làsringen 22 an mot den vänstra ändväggen på den Fjäder- kammare som innehåller Fjädern 21. Den högra delen 23 av kolven 16 vars diameter är mindre än den vänstra delens 19 är utformad som en tätningskant omkring mynningen av den axiella kanalen 24.

Denna tätande Frontkant är placerad motsatt den i huset 2 rörliga ventilsäteskroppen 17 och samverkar med denna För att - beroende på position - strypa eller stänga kanalen. Ventilsäteskroppen 17 styras av sin yttre pariferí i axiell riktning mot väggen i kammar- en eller utborrningen dock utan att vara tätad mot denna. För att säkra vätskeFlöde är spår 29 utfrästa i den yttre cylindriska ytan på vêntilsäteskrüppen. Dessa spår går längs med kroppens perifera cylinderlinje. Kroppen 17 är dessutom på sin mot kolven 16 vända Frontsída försedd med utspràng 43 med en radie som är större än radien på den högra kolvdelen 20, och mellan dessa utspràng Finnes mellanrum, utspràngen och mellanrummen samverka till att kroppen 17 med dessa utsprång &3 kan ansluta mot en radiell anslagsyta 26 på hylsan 51 utan att därigenom hindra den Fria genomströmningen.

Ventilsäteskroppen pressas i denna ställning av en ventilfjäder i Form av en tryckspiralfjäder 25, som till höger stöder mg: en radi_ ell anslagsyta 27. Den inre delen 28 av Flankytan på den rörliga Y! 5 461 143 kroppen 17 bildar sàtet För tätningskanten på kolvanden 23.

Koaxialt med de hittills beskrivna delarna finnes i densamma utborrning, som korsar den mellan de båda anslutningarna 12 och 13 belägna genomgångskanalen, placerad ännu en stegkolv 30 som tryck- kännare och på vilken en Fjäder 31 ständigt trycker För att pressa kolven 30 mot vänster. Den kammare 32 som innehåller ventilsäteskropp~ en 17 är alltid förbunden med huvud- eller Funktionscylindern b.

Denna kammare vänder mot stegkolven 30 sin mindre tvärsnittyta som_ svarar mot diametern på den vänstra kolvdelen 33. Den flankyta 3A på kolven 30 som är vänd mot den andra riktningen är större än den Flankyta som påverkas í kammaren 32. Kraften på grund av trycket i kammaren 32 motverkar alltså, bortsett från Fjädern 31, kraften på grund av kanalerna 12 och 13 över en motsvarande större flankyta 3A. Kolvens rörelse mot höger begränsas av en koaxial tapp 35 vänd mot höger. Gränsen mot vänster bestämmas av ett steg i kolven och en motsvarande ring dä, ty när ringen nås, kommer den effektiva tryckbelastade ytan på kolven 30, som är vänd mot kammaren 32, att ökas med ytan på denna ring hå.

Delarna 30, 17 och 16 kan också Fürskjutas axiellt. Mellan dell arna 3U och 17 Finnes en medföljninçsanordning eller koppling. Då Flankytan av avsnitt 33 av kolven 30 skjuter en hals 37 Fram i axiell riktning på vilken sitter ett huvud 38 med större diameter. Övergången Från hals 37 till huvud 38 är utformad som ett steg, och detta steg hakas upp bakifrån av motsvarande steg i ändarna på i axiell riktning mot höner pekande fingrar 40, som står ut från bak- sidan pâ kroppen i en krans på visst radiellt avstånd. Huvudet 38, som på sin vänstra Flanksida har motsvarande utfräsningar, kan vid montaqet lätt föras in i utrymmet mellan fingrarna ä0 och hålles fast där. Rörelseutrymmet i axiell riktning För huvudet i den bur som bildas av Fingrarna A0 bestäms av det axiella avstånd-t mellan mothakarna på fingrarna och den hö=ra Flankytan av kroppen 17.1 relation till huvudets 38 axiella dimension mellan sitt steg 39 och sin Främre yta som går mot mitten av kroppen 17.

Verkningssättet För tryckkontrollenheten 1 är Följande: I viloläge, som visas i Figuren, är hålrummen i huset, d.v.s. 461 143 kamrarna och inluppen, uppfyllda med Lryckmedel dock utan tr;uk_ I praktiken är det bara fjäderkrafterna som verkar och, som visar, är alla de tre rörliga delarna 1ß, 17 och 30 i sitt vänstra lege.

Dimensionerna är valda så att tätningskanten vid 23 inte vilar mot ventilsätesytan 2G, så att en fri passage finnes mellan anslutning- arna 11 och 1A- Ventilsäteskroppen 17 och stegkolven 30 har inte heller något axíell ingrepp; och detta förhållande ändras inte så länge produkten av trycket i kanal 12, 13 och tvärsnittet av ytan 34 plus kraften från Fjädern 31 är större än produkten av trycket i_ ingång 11 och tvärsnittet av kolvdel 33. När alltså med avsikt att bromsa, tryck från huvudcylindern A appliceras på ingångarna 11 och 12 uppfyllas den tidigare nämnda Förutsättningen och kolvarnas ställ- ning ändras inte.

Tryckmedlet från ingång 11 kan praktiskt taget ohíndrat av kroppen 17 komma förbi denna till dess vänstra flanksida 28 och därifrån genom kolvens 16 axialborrninq 26 och så genom utgång 1A nå bromscylíndrarna på bakaxeln. När trycket vid utgång 1A stiger, ger detta på grund av förhållandet mellan tvärsnittsytorna på kolv, avsnitten 19 och 20 en tilltagande resulterande tryckkraft på steg- kolven 16, som därigenom rör sig mot höger mot kraften från fjäd- ern 21 och på grund av att tätninqskanten vid 23 ligger an mot ven- tilsätesytan 28 stänges tryckmedelsflödet 24 (den axiella genom-' gången). Hm trycket på ingångssidan Fortsätter att stiga, uppträder pà utgångssidan en tryckstigning som är reducerad i enlighet med Förhållandet mellan ytorna på stegkolven 16 (kontrollkolven).

Genom ett dylikt utförande uppnås att bromstrycksfördelningen på de båda axlarna till en början är lika men från en bestämd punkt ändrar sig så att trycket på bakaxelbromsarna stiger mindre än på framaxelns bromsar.

Om trycket i bromskretsen för framaxeln försvinner t.ex. på grund av brott på en bromsledning blir kanalerna 12, 13 trycklösa och det rådande trycket från huvudcylindern i kammaren 32, 11 skju- ter kolven 30 mot höger mot kraften från fjädern 31. Detsamma in- träffar om framaxelns bromskrets inte blir trycklös men det uppstår en tryckskilnad. I båda dessa fall föres ventilsäteskroppen 17 på 'AI v 461 145 grund av medföljningsanordninnen 38,17 med mot höqer varioenom ventilsätesytan 28 Föres bort från tätningskanten 23. Sten- kolvens 16 rörelsesträcka, som bestämmas av det axiella av- ståndet Från kolvens 20 steg 42 till dess motsvarande stopp- yta 61, är mindre än det resterande utrymmet mellan bottnen 36 och den högra stoppändan pâ kolven 30 (vid tappen 35). Om man antar att huvudet 38 och ändhakarna på fingrarna óü redan har ingrepp kommer kolven 30 att föra med sig ventilsäteskroppen 17 sträckan mellan 36 och 35 och För i varje Fall bort ventil- sätesytan 28 från tätningskanten 23 emedan kolven 16 inte kan Följa med så långt. Därigenom är strypningen mellan anslut- ningarna 11 och 1ó borta så att det Fulla verkande trycket ge- nast kan nâ bakaxelns bromscylindrar.

Den beskrivna tryckkontrollutrustningen kännetecknas alltså därav att om utrustningen är oskadad kommer,när bromsningen på- hörjas'det Fulla och ostrypta påverkningstrycket att nå båda bromskretsarna och att trycköverföringen till den ena bromskret- sen,i dot beskrivna Fallet den För bakaxeln, först något senare strypes eller dämpas. Vid varje tidpunkt under detta förlopp och oberoende av orsak därtill kommer ett brott i den andra broms? kretsen 12,13 eller vilket som helst tryckbortfall i den eller redan en tryckminskning att orsaka ett ügonblíckligt och komplett öppnande av tryckmedelsflödet till den första bromskretsen (t.ex. bromskretsen till bakaxeln).

När,vid ett oskadat bromssystem, bromsningen skall upphöra, vilket sker genom borttagande av det anbragta trycket, kommer huvudsakligen ventilfjädern 25 att bestämma den skilhad i tryck mellan 10 och 11 som erfordras För att öppna bromskretsarna 1à,2&, ty dessa tryck verkar motsatt varandra på ungefär samma yta,nämligen den yta som omfattas av tätningskanten vid 23 och 28. Den önskade tryckskiflnaden uppnås genom lämplin dimensionering av Fjädern 25. Um bromskretsen 12,13 För framhjulen inte år ut- I rustad med en liknande kontrollventil är de båda bromskretsarna också hydrauliskt osymmetriska. Från bromsningens början till ett bestämt tryck är tryckstigningen i bromskretsarna lika medan om trycket ökar ytterligare kommer det att stiga mindre 5 bak- axelkretsen än i kretsen För Framaxeln. Under processen För 461 143 S” bronlsníqngfqg; u” [1.,;¿g.f\-¿'g fulJï-y Ly-ï-gïiñi”. l h-'flkïíïKßlkfflllfiülï ÜÜÜ l l-;-_r_1¶__ ._ son for framaxoln med en vass fürcrujning.

Av ritningen framgår ockvå att tappen 35 övergår i ett skaft 50 som För igenom en vägg 71 i huset i ett tätat utförande och i den i Framställningen högra ände är Försedd med ett förstorat huvud 52.

Detta förstorade huvud 52 på skaftet 50 är placerat í en fickutburr- ning 55 i en kolv Sh, varvid kolven 54 är placerad i en_utborrning 95 i huset, kolven är i huvudsak koaxial med de övriga förskjut- bara delarna. Den yta nå kolven SA som är till höger i figuren,be- grensar ett husutrymme S6 som är permanent förbundet med en tryck- lös expansionsbehållare och i vilket en tryckfjäder SU är placerad.

Denna tryckfjädor 53 stbder sin på ena sidan mot den i framställning- en hogra hegransninqsytan av husutrymmet 56 och på den andra sidan mot kolven Sh. Den i ritningen vänstra flankytan på koven Så be- gränsar ett rum 59 som via kanaler i huset och en elekromagnetiskt styfbar ß/Lvägsvønfn m: :af förbunden med en hjälptryckkälla m.

Denna 3/2-vägsventil 50 intar normalt en position i vilken hjälp- tryckskällan 61 ar ffirbunden med rummet 59 och kolven intar ett läqe till höner i figuren i beroende av tryckfjädern 58.

Den elektromaqnetiskt styrhara 3/2-vägsventilen 60 kan omkopp- las av en glidnínqsüvervakninqselektroník 62, varvid en påverkan av magnetspolen i 3/2-vüqsventilcn endast äger rum när glidnings- övervakningselektroniken konstaterar ett fel i utrustningen för bromsglídningskontroll.

En sådan tryckbelastning på kolven 54 har till följd att ven- tilpassagen i tryckkontrollenheten 1 vill vara ständigt öppen så att denna tryckkontrollenhet 1 är funktionellt bortkopplad så länge som låsningsskyddsutrustningen arbetar ordentligt. Sálänge låsnings- skyddsutrustníngen är felfri sker bromstrycksmoduleringen i hjul- bromsarna 63,64 på oakaxeln och hjulbromsarna"65,66 på framaxeln via magnetventílerna 67, 68, 69, 70,som styrs av glídövervaknings- elektroniken 62. Magnetventilerna 67,76 är öppna i opåverkat till- stånd, medan magnetventilerna 68,69 i opåverkat tillstånd intar spärrläge.

Av de föregående förklaringarna följer att när antilåsningsan- ordningen fungerar tillfredsställande, påverkas kontrollenheten 1 fi» M kf 461 145 på sådant shtt med hjälp av kolven Sh så att en fri hydraulisk för- bindelse ständigt Finnes mellan arbetskammare 3,5 i tandemhovudcy_ lindern A och maqnetventilerna 67,70 respektive hjulbromsarna 63, 64, 65, 66. Så snart som övervakningselektroníken 62 igenkänner något Feltillstånd av vilket slag som helst inom antilàsningsvan_ ordningen,pâverkas 3/2-vägsventilen 60 så att den intar ett spärr- lage. På grund av kraften från tryckfjädern 58 och de tryck som kan uppstå inom kontrollenheten 1 kommer kolven Så att röra sig mot vänster på ritningen, varigenom kontrollenheten 1 kan arbeta såsom beskrivits.

Claims (3)

IÛ 461 143»

1. PATENTKRAV l Hydrauliskt bromssystem speciellt för fordon omfattande en huvudcylinder med minst två arbetskammare och omfattande minst tvà bromskretsar, av vilka en första bromskrets står i konstant hydraulisk förbindelse med en första arbetskammare i huvudcylindern, medan en tryckkontrollventil är inkopplad i den andra bromskretsen' förbunden med den andra arbetskammaren, och med vars'hjälp ' trycket i den andra bromskretsen kan påverkas på ett förutbestämt sätt, k ä n n e t e c k n a t därav, att före eller efter tryckkontrollventilen (l) finns en glidövervakningsreglerenhet (67, 68. 61) inkopplad, vilken reglerar bromsstycket i beroende av rotationsbeteendet nos hjulen genom att tillföra eller bortföra tryckmedium till eller fràn hjul- bromsarna samt att en tryck- medieledning gär parallellt med tryckkontrollventilerna vilken är öppen då reglerenheten är intakt, men stängd då regleren- heten sätts ur funktion.

2. Hydrauliskt bromssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t : därav, att tryckkontrollventilen (1) kan stängas av, med hjälp av trycket från en hjälptryckkälla (61). 3 Hydrauliskt bromssystem enligt krav l och 2, k ä n n e t e c k - n a t därav, att en ventilgenomgång i tryckkontrollventilen (1) är i operativ förbindelse med en kolv (54) som glider i en axíell utborrning (55), varvid en första flankyta på kolven (54) är utförd för att trycksättas från hjälptryckkâllan (61) i riktning för att öppna ventilgenomgángen i tryckkontrollventi- len (l). medan en tryckfjäder trycker mot den andra flankytan och motverkar den tidigare tryckkraften. 4 Hydrauliskt bromssystem enligt krav l, k å n n e t e c k n a t därav, att kolven (54) kan glida en förutbestämd sträcka i ' förhållande till en tapp (35) som kontrollerar tryckkontrollen- hetens (l) ventilgenomgàng. :vr /I 461 143 Hydrauliskt bromssystem enligt ett eller flera av föregående krav k ä n n e t e C k n a t därav, att en normalt öppen 3/2-vägsventil (60) är inkopplad mellan hjälptryckkällan (61) och den flankyta som kan tryckbelastas pà kolven (54), varvid ventilen kan kopplas om till stängt läge av glidningsövervaknings- elektroniken (62). Hydrauliskt bromssystem enligt krav 5 k ä n n e t e c k n a t därav, att 3/2-vägsventilen (60) är elektromagnetsikt kontrollerad. Hydrauliskt bromssystem enligt ett eller flera av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att magnetspolen till

3. /2-vågsventilen (60) är funktionellt parallellkopplad med en varningskrets som anger en störning i bromsglidningskontroll- enheten. Hydrauliskt bromssystem enligt ett eller flera av föregående krav k ä n n e t e c k n a t därav, att 3/2-vägsventilen (60) är inbyggd i huset för tryckkontrollventilen (1).