SE458321B - Foerfarande foer att tyda teman i instruktionssystem - Google Patents

Description

Q _1158 321 10 15 20 25 30 35 40 varvid förfarandet innefattar stegen att åstadkomma en avíserings- rutin för att bringa terminalen i ett ordertillstând för åtmin- stone en föreutbestämd grupp av order, att för en elev visa bade en avisering att ett nytt tema skall börja samt ett meddelande att eleven har möjlighet att för utförande av en order välja bland order i den förutbestämda gruppen, varvid gruppen innefattar åtminstone en adressgenerisk överförings- order för att överföra programverkställande till en annan plats vid databasen, samt att anropa rutinen vid förutbestämda temaplatser i materialet.

Sammanfattning av uppfinningen.

Föreliggande uppfinning minskar de tidigare flexibilitets- problemen vid elevens flyttning genom instruktionsmateríalet i ett datorassisterat instruktionssystem genom att styrning utövas med avseende pà elevens flyttningsaktionsval. Valen presenteras för eleven medelst en anropbar aviseringsrutin, varvid för en elev visas en avisering avseende bade att ett nytt tema i den normala ínstruktionsmaterialsekvensen just skall börja och att eleven har möjlighet att välja en order bland en förutbestämd grupp av order, inkluderande åtminstone en adressgenerisk flyttnings- eller överföringsorder. Inne- hållet i ordergruppen kan ändras med material-designer-placerade binära instruktíonsstyrflaggor. Gruppens order är tillgängliga för en elev endast vid dessa aviseringspunkter.

En aviseringsflagga är placerad i minnet vid designer- väljbara platser i ett instruktionsmaterialutlämningsprogram så att den tidigare nämnda rdtinen varje gång en programfram- ställning anropas vid någon dylik plats verkställes för att presentera átergivningen för eleven på ett sätt, gemensamt, åtminstone delvis, som är för alla sådana aviseringar.

Ytterligare material kan ingå i aviseringen men det är av en karaktär, som beräknas av systemet och adderas till åter- gívningen, så att speciell detaljerad kodning eller nyckel- ordspecifikationer, som är unika för varje ställe i ett lärar- lett samtal, inte behöver planeras och kodas av en instruk- tionsmaterialdesigner.

Kort beskrivning av ritningen.

En mera komplett förståelse av uppfinningen och de olika särdragen, syftena och fördelarna med densamma kan erhållas vid beaktande av den följande detaljerade beskriv- 10 15 20 25 30 40 458 321 ningen i samband med de bifogade kraven samt den anslutande ritningen.

Fig. 1 visar ett maskinvara-system för sammanhängande datorassisterade instruktionssystem (ZAI-system), som använder uppfinningen.

Pig. 2 visar ett knutpunktsträd, som avbildar en hierarkisk organisation, som kan användas för samtalsbaserat material i instruktionsmaterial, vilket utlämnas i systemet enligt fig. 1.

Pig. 3-5 visar delbilder av det i fig. 1 âskådliggjorda tillfälliga minnet, vilket användes för utlämning av instruk- tionsmateríal enligt vad som àskädliggöres i fig. 2. a Pig- 6 och 7 visar de två delarna av ett processflödes- diagram hos en tematydníngsrutin, som skall användas i central- enheten hos systemet enligt fig. 1.

Fig. 8 visar ett processflödesdiagram hos en "finn-nästa- -aktion"-funktion, vilken användes i diagrammet enligt fig. 6.

Pig. 9 och 10 visar terminaldisplayanordningar eller skärmar, vilka åskådliggör en avisering, som àstadkommes under processen enligt fig. 6 och 7.

Pig. 11-13 visar processflödesdiagram för verkställande av tre flyttorder, vilka àskàdliggöres i diagrammet enligt fig. 7.

Detaljerad beskrivning. .

Pig. 1 åskådliggör en vanlig maskinvara-konfiguratign, som användes inom tekniken för att driva datorassisterade instruktionssystem. En användarterminal 10 innefattar en 'katodstràlerördisplay eller en skärm 11 samt ett tangentbord 12, arrangerat för ASC II. Terminalen 10 är via en kabel 11 kopplad för att arbeta tillsammans med en värd-centralenhet 16. Denna dator innefattar på vanligt sätt ett tillfälligt minne 17. Minnet 17, som här ibland benämnes primärminne, innehåller en stack för instruktionsmaterialets temadefinitioner vilket kommer att beskrivas, för representation av delar av instruktíonsmaterial eller handledarmaterial, som just aktuali- seras. Minnet 17 förekommer förutom andra mínnesenheter (inte visade), t.ex. programminnet, vilka ingår i värd-centralenheten 16. Till centralenheten är dessutom kopplat ett sekundärminne 18, t.ex. något lämpligt skivsystem för âstadkommande av bulk- lagring av instruktionsmaterialets databas. Denna databas inkluderar digitala representationer av textmaterialet och “4se 521 10 15 20 25 30 35 40 grafiskt material, som ingår i instruktionsmaterial, vilket skall utlämnas i enlighet med ett instruktionsmaterialutläm- ningsprogram i värd-centralenheten 16. Ett dylikt instruktions- materialutlämningsprogram arbetar med fördel enligt UNIXTM- -arbetssystemet, exempelvis UNIX-system-V, som beskrives i en uppsättning dokument, innefattande volym S7, nummer 6 del 2, av Juli-Augusti-upplagan 1978 av Bell System Technical Journal.

Ett ämne är normalt uppdelat i teman, som återigen kan uppdelas i underteman osv. Detta resulterar i en hierarkiskt organiserad innehállssammanfattning eller - tabell. I program- varatermer är ett tema en procedur; ett annat tema, ett tema kan anropa som återgår till det anropande temat efter utförande; och dylika anropa-och-återgà- ett tema-"träd". I relationer definierar Vid användning i instruktionsutlämningssammanhang har uttrycket "tema" en något bredare betydelse än vad som væligen tillskrives detta uttryck i samband med en textmaterialdel.

Sålunda är ett tema här en procedur, procedur", ibland benämnd en "tema- som innefattar åtminstone två delar, som här skall diskuteras närmare. En del innefattar flera typer av styr- flaggor av binär karaktär, varvid närvaro av en bit, ett tecken eller en grupp tecken har en första driftsignifikans och frånvaro därav har en andra driftsignifikans. En annan del av en temaprocedur innefattar åtminstone två typer av utförbara element. Den ena typen av utförbart element är _ ett sluttema eller en "kvist", som styr utförandet av en funktion, t.ex. átergivningen på skärmen 11, av ett angivet segment av text eller diagram för beaktande av en elev. andra typen av utförbart element är en produktionslista, inkluderande ett eller flera tillstånd-aktion-par eller “produktioner", varvid var och en riktar utförandet mot en angiven aktion om ett angivet villkor uppfylles eller om inget villkor är angivet. anrop", DBT) Produktionsaktioner är ofta "tema- vars verkan är att administrera en minnesstack av hierarkiskt relaterade eller förenade teman, att anropa temadefinitionen för "radiospecifikationer" till stacken. Andra aktioner, som medför borttagning av ett tema från stacken, benämnes återgàngsaktioner av det aktuella temat från stacken och à tema varifrån det anropades. exempelvis , exempelvis avlägsnande tergàng till det Ytterligare andra aktioner, som 10 15 20 ZS 30 35 40 458 321 är varken temaanrop eller återgångsaktioner, tjänar olika funktioner, t.ex. inställning av värden på variabler av antingen numerisk typ, t.ex. inställning av X=1, eller funktionstyp, exempelvis inställning av innehållet hos en minnesplats be- nämnd "val" pà ett av flera átergivna ord, som valts av en elev. Aktioner i villkor-aktion-par kan även vara en under- grupp av kvisttyp av utförbara element.

Fig. 2 återger ett tematräd för àskàdliggörande av principen för en regelbunden instruktionsmaterialutlämnings- sekvens för hierarkiskt relaterade teman. Den verkliga mekanismen för användning av minnesstacken kommer att betraktas i samband med fig. 3-5. Trädet är ritat med rottemanoden vid mitten av en cirkel, i detta fall med beteckningen "O" och sluttemanoderna anordnade utmed omkretsen. Noderna i det inre av cirkeln grupperar teman i meningsfulla grupper. En elev börjar normalt vid mitten och rör sig mot periferin för speciella teman. Ordningen för temaverkställande, dvs. den regelbundna ordningen för instruktionsmaterialutlämning, tenderar att vara medurs och eleven sveper över instruktionsmaterialet såsom visaren hos en klocka. Principen för en regelbunden instruk- tionsmaterialutlämningssekvens eller- ordning utgör en approxi- mation, som förutsätter att alla delar av instruktionsmaterialet beaktas av eleven i samma följd, som planerats av designern för en elev, som alltid gav rätt svar då frågor presenterades.

Alfanumeríska referenstecken åskådliggör ett sätt att ange hierarkin av noder och att visa den vanliga instruktions- materialutlämningssekvensen. En streckad linje i fig. 2 sträcker sig utmed en temagren hos nodträdet och temat samt undertemana hos denna gren blir alltmer specifika vid förflyttning från centralnoden noll utmed grenen mot den yttre periferin till ett sluttema, t.ex. det, som representeras av noden Y, vilket ibland benämnes kvist. Antag exempelvis att en elev avslutar aktionen vid kvisten Y och finner det följande temat för ut- förande genom att gå tillbaka utmed grenen inåt från noden Y till temanoden Blc och därefter till den följande temanoden för utförande vid denna nivà, nämligen temanoden Bld. Det senare temat är det sista i den normala utlämningssekvensen under temat B1 hos den åskådliggjorda grenen och temat Bl är å sin sida det sista tema, som skall utföras vid nivån under den närmast högre temanoden 1. Vid nivån för tema 1 finns 458 321 10 15 20 25 30 40 emellertid ytterligare temanoder 2 och 3. I den reguljära instruktionsmaterialsekvensen är sålunda det följande tema, som skall beaktas efter det att Bl har avslutats, det tema som representeras av noden 2. Underteman under tema 2 utföres i enlighet med den reguljära ínstruktionsmaterialutlämnings- sekvensen genom avslutande av de teman, som representeras av noderna AZa, A2b etc. under noden AZ. Vid avslutande av teman för alla dessa noder vid nivån för nod A2 innebär det följande steget i den reguljära instruktionsmaterialutlämníngs- sekvensen förflyttning till temat närmast för noden A2, dvs. det tema, dess underordnade temanoder. i ordning vid nivån som representeras av noden BZ_och Sålunda sker instruktionsmaterial- utlämningen regelbundet progressivt på det áskådlíggjorda sättet, varvid den sker medurs runt mittennoden noll till dess teman, som representeras av alla noder under noden noll har utlämnats och avslutats av eleven.

Fig. 3 och de till denna relaterade figurerna 4 och 5 innefattar en minnesavbíldning av en del av daztillfälliga minnet 17 i fig. 1 och åskådliggör den ovannämnda temadefini- tionstacken. På grund av det vanliga behovet att bevara ut- rymme i primärminnet 17 innefattar en temadefinition i primärt information, stacken som representerar, såsom genom minnes- adressvisare, verklig instruktionsmaterialtext, lagrad i sekundärminne. Andelen verklig ínstruktionsmaterialinformation, som ingår i stacken, är ett utformningsval, som styres av- typen av använd maskinvara för att förverkliga systemet.

Spalten med rektanglar till vänster i fíg. 3 innefattar enligt vad som framgår respektive temadefinitioner för en nivå av underteman, som hör samman med en speciell temanod i nod- träddíagrammet i fig. 2. Antag, exempelvis, att det åskådlig- gjorda området i minnet representerar underteman under den temanod, som är betecknad O i fig. 2, under det att en elev tänker på tema Y. I detta fall är temana i stacken utmed den streckade linjen i fig. 2. Sålunda motsvarar den övre rektangeln, betecknad tema 0 i fig. 3, den temanod, som på samma sätt är betecknad "O" i fíg. 2. Det följande blocket under tema 0 representerar tema 1 och det längst ned belägna blocket i spalten, dvs. det, som är betecknat tema Y, mot- svarar temanoden Y i fig. 2. Underteman under tema 0 hör samman på ett sätt, som kommer att förklaras, så att en elev 10 15 20 ZS 30 35 40 458 321 vid en given punkt i utlämningen av ett instruktionsmaterial, exempelvis vid noden Y i fíg. 2,är associerad med centralnoden 0 i fig. 2 via en gren, som utgöres av en följd av samhörande temarelationer.

Vart och ett av temaområdena i stackdelen av minnet i fig. 3 innefattar samma baselement eller struktur men olika specifikt innehåll, dvs. olika adressvisare, data och flaggor eller eventuellt nollinformation i ett eller flera av elementen. Denna struktur, som representerar en tema- procedur i minnet med speciellt innehåll, benämnes här en temadefinition. Denna bastemastruktur àskàdliggöres för tema 1 i fig. 3. Under instruktionsmaterialutlämning inkluderas teman, t.ex. de, vilka visas i fig. 3 för ett tema Y, vilket just utföres, samt alla teman via vilka det anropades för utförande, inkluderade i stacken i primärminnet 17.

Vid början av instruktionsmaterialutlämningen adderas en temadefinition till stacken och denna operation benämnes "tillfogande" av temat till stacken. Det senast till stacken tillfogade temat är det aktuella temat, dvs. det tema som just verkställes. När verkställandet av ett tema är avslutat elimineras dess definition från primärminnet 17 och vid denna operation säges temat bli "avlägsnat" från stacken. Administra- tion av stacken för att styra tillfogande och avlägsnande av teman i enlighet med instruktionsmaterialutlämningssekvensen modifierad genom elevens inmatning, utföres av en tematydare, som kommer att beskrivas i samband med fig. 6. Det torde vara uppenbart att det, när tydaren arbetar, förekommer tillfogande och/eller avlägsnande av teman med avseende på stacken för uppnâende av en kvist innan pedagogiskt signifikant informa- tion àtergives för eleven såsom ett resultat av verkställande av detta kvisttema.

En temadefinítion består av ett flertal fält, vart och ett innehållande åtminstone en registrercell i primär- minnet- Varje fält av speciell typ påträffas alltid i samma cell för en temadefinition. Ett dylikt fält kan innehålla ett eller flera textsegment, en eller flera binära flaggor eller en eller flera adresser, som pekar till andra celler i minnet, vanligen primärminnet, där vissa informationsdelar kan påträffas. Dessa delar av pävisad information utgör också en del av temadefinitionen och de kan, i vissa fall, själva 458 10 15 20 25 30 35 40 321 vara temadefinitioner. för text eller adress, Om en registercell, som är avsedd inte innehåller någon dylik informa- tion vid en speciell tidpunkt, säges den vara noll.

Ett fälg i varje temadefinition är ett länkfält och det är avsett att innehålla en länkadress, instruktionsmaterialutlämningssystemet åt det tema, till vilket det skall återgå i den reguljära instruktionsmaterial- utlämningssekvensen, när verkställande av det tema, som innehåller länken, avslutas. som riktar En dylik länkadress nås vid slutet av temautförande just innan temadefinitíonen avlägsnas från stacken. Därefter börjar verkställandet av det följande temat i den reguljära instruktionsmaterialsekvensen. Länk- funktionen representeras schematiskt Pil, i fig. 3 medelst en som sträcker sig från en punkt i länkfältregístret till det följande temablocket ovanför re länkfält, presentationen av detta om det är något sådant tema kvar för verkställande.

Om en länkadresscell är noll så har instruktionsmaterialut- lämningen avslutats.

Ett annat fält i en temadefinition är titelfältet och detta innehåller ett temanamnregister samt ett tematitel- register. "Titeln" återges för en elev är textversionen av tematiteln, vilken , som använder instruktionsmaterialet vid en lämplig punkt i instruktíonsmaterialutlämníngen. Detta tematitelregister kan antingen vara noll eller innefatta text, såsom angivits, för åstadkommande av en binärflagg: funktion. Om det exempelvis är nödvändigt att under instruk- tionsmaterialutlämning se huruvida eller inte en tematítel förekommer för att utnyttja tillståndet hos titelregístret såsom styrflagga så är det detta titelregisterinnehåll som sökes. Namnregistret utgör en intern identifiering av temat, som kan användas för att erhålla information om detta tema från en fil i sekundärminnet.

Flaggfältet innefattar flera register för några av de olika typer av binära styrflaggor, som enligt val kan förekomma i temadefinítionen för åstadkommande av förutbestämda modifikationer av informationsmaterial till den temadefinition, i utlänningar med referens vilken flaggan uppträder. Om en flagga förekommer verkar den förutbestämda modifikatíonen för detta tema och för alla tema, dvs. teman, som anropas från detta som är länkade till stacken till detta tema. Om 10 20 24 30 35 40 458 521 flaggan inte förekommer verkar inte denna modifikation. Dessa flaggor kan lätt modifieras utan olägenhet för instruktions- materialdesignern vid redigering av inmatning till instruk- tionsmaterialdatabasen. Ehuru de olika flaggorna särskiljes på ritningen genom olika tecken så realiseras var och en med fördel med åtminstone en bit i en förutbestämd cell för en temadefinition. I áskádliggörande syfte visas speciellt fyra typer av flaggor (förutom titelflaggan) i den tema- definition, som i detalj visas i fíg. 3, och dessa fyra beskríves ytterligare nedan. En annan typ, som inte speciellt visas i fig. 3, kommer att beskrivas i samband med figurerna 4 och S.

En q-flagga är den första, som åskådliggöres i fig. 3. § Denna q-flagga som kommer att diskuteras närmare i samband med fig. 13, användes för att begränsa graden av flyttning från A en punkt till en annan i en instruktionsmaterialutlämnings- É sekvens såsom svar på en av en elev applicerad flyttorder.

När en dylik order mottages från en elev avsöker instruktíons- materialutlämningsprogrammet automatiskt genom stacken till dess en temadefinition påträffas, vilken innehåller en q-flagga i flaggfältet. Vid denna punkt avslutas avsökningen och instruktionsmaterialutlämning återupptas med det tema, som hör samman med flaggan.

En h-flagga är på ritningen inritad såsom en liten bokstav h och utgör en historieflagga. Denna flagga användes för att åstadkomma väljbara typer av elevtemaavslutnings~ historia, som skall registreras i en fil, vilken behålles uteslutande för denna speciella elev. Historieflaggan kan anta olika former. Om den uppträder endast såsom en bit i h-flaggregistret registreras den minsta historien och den innefattar helt enkelt den basinformationen att eleven har påbörjat det motsvarande temat och att eleven slutligen lämnat det motsvarande temat. I andra former är historieflaggan användbar för att registrera information, som kan vara till hjälp vid omplacering av en elev i den reguljära instruk- tionsmaterialutlämningssekvensen enligt arten av en speciell lektion eller ett tema, som utföres. Exempelvis medför en hr-historíeflagga kopiering av hela händelselistan (vilket skall beskrivas), sammanställd under elevens verkställande av temat, till en för eleven specifik fil i sekundärminnet. 458 321 10 15 20 25 30 35 40 10 Om en av de andra formerna användes av en adressvisare i temat riktar närvaron i flaggregistret systemet mot en minnes- cell, som innefattar bitar i förutbestämda celler för att med sina respektive tillstånd indikera vil ka former av historie- flagga som användes.

En inaktiveringsflagga É användes för att en instruk- tionsmaterialdesigner skall kunna inaktivera en eller flera speciella order för att begränsa elevens val på utväljbart sätt. Dessa val göres tillgängliga tillsammans med en standar- diserad temaavisering ßom kommer att beskrivas). Här identi- fierar àterigen en adressvisare cell, i d-flaggregistret en minnes- som innefattar bitrepresentationer för de speciella order, som är inaktiverade. Denna inaktiveringsfunktion har två aspekter. Enligt den ena aspekten förhindrar den att den inaktiverade ordern inkluderas i den standardiserade aviseringen.

Om eleven ger en dylik order under verkställande av det mot- svarande temat, även om ordern inte âtergives i den standardi- serande aviseringen, så ger systemet, enligt den andra aspekten, helt enkelt signal till eleven att en icke gällande order har mottagits.

En adderingsflagga 2 användes för att en designer skall kunna addera en eller flera order till den standardiserade listan för att utvidga serade aviseringen. En elevens val såsom svar på den standardi- visare till ett register för en Add-Val- -Lista identifierar de adderade valen.

I temaangivelsen i fig. 3 ingår även tre listfält, som kan ha eller sakna visaradressinformation, beroende på eg skapen hos det speciella temat i det ena fallet och arten av resultaten från en elevs hänsyntagande till ämnet i de andra två fallen. Dessa tre utgör fält för en produktionslista, en händelselísta respektive en variabel lista. en" Produktionslistregistret innefattar en visare till en sammanlänkad lista för produktionsnoder, som identifierar underteman, vilka kan anropas under det aktuella temat. En dylik nod hänvisas sålunda ibland till såsom ett temaanrop.

Den sammanlänkade listan av produktioner kännetecknas vidare av att den är cirkulär. Sålunda medför avslutandet av den första produktionen att den andra anropas osv. i följd till dess den N: te produktionen har anropats och avslutats. anropas än en gäng den första produktionen i listan, Därefter såsom 10 15 20 25 30 35 40 458 321 ll schematiskt representeras genom pilen 20, vilken löper tillbaka från den Nzte produktionen till produktionstalet 1. En indivi- duell minnesförteckning för produktionsnodstruktur skall - beskrivas i samband med fig. 4. Om ett tema är en kvist inne- håller produktionslistregistret ett nollvärde.

Ett händelselistregister ingår också i temadefinitionen i fig. 3. Detta register innehåller en visare till en samman- länkad lista av händelsenoder i det tillfälliga minnet 17.

I händelsenoder kan påträffas information om produktioner, som har avslutats av eleven vid användning av instruktionsmaterialet.

Händelselistan är noll (tom) antingen vid ett tema, som utgör en kvist, eller vid ett tema, som inte ännu har påbörjats av eleven. Händelselistan växer allteftersom temats produktioner beaktas av en elev. Allteftersom varje nytt händelsebetraktande registreras eller lagras associeras det med en visare till en huvudadress för en sista tidigare registrerad händelse i och för att underlätta en sökning av händelselístan. I detta fall är emellertid adresslänkningssystemet inte cirkulärt. Om eleven har beaktat temat tidigare och om hr historieflaggan är inplacerad så återställes händelselistan, när temat åter anropas, till det innehåll, som den hade när eleven sist betraktade temat. En illustrativ minnesavbildning för händelse- nodstruktur kommer att beskrivas i samband med fig. S.

Det_variabla listregistret i temadefinitíonen i fig; 3 är noll för alla teman utom kvistar. Vid en kvist innehåller listan en visare till en adress i primärminnet 17, där variabla noder kan påträffas, vilka innehåller specifika data avseende resultaten av en elevs övervägande av varje aktion, som innefattar kvisten. En händelsenod innefattar även en hoplänkad variabel lista av samma art som den variabla tema- nodlistan och kommer att diskuteras ytterligare i samband med fíg. 5. Om exempelvis produktionen hade inkluderat ett test avseende hur mycket eleven hade lärt sig genom att betrakta produktionen, så skulle den variabla listan indikera huruvida eleven hade klarat eller inte klarat testet. Vid avslutande av ett tema, som har en hr-historieflagga, eller då eleven lämnar ett dylikt tema flyttar systemet händelselistans innehåll till elevens historiefil.

Fig. 4 visar en minnesavbildning av en produktionsnod av den typ, som nämts i samband med fíg. 3. Denna nod innefattar "4ss 321 10 15 20 25 30 35 40 12 normalt fyra register, som med fördel finns i en fil i sekundär- minnet 18 istället för att de är inkluderade i det till fällíga primärminnet 17. ' Ett första register är ett bínärflaggregister och inne- häller en aviseringsflaggbit a. En aviseringsflaggbit i TILL- -tillståndet, dvs. en binär siffra 1, bringar terminalen till ett ordertillstand, vid vilket den kan mottaga och verkställa användarens order och den initierar átergivningen av den ovan- nämnda standardiserade aviseringen, när den därmed associerade produktionen nås. Aviseringsbiten användes även i åtminstone ett fall, som kommer att beskrivas, för att begränsa graden av adressgenerisk flyttning av en elev bland teman i instruk- tionsmaterialet till punkter, där eleven kan påbörja ytter- ligare order. En adressgenerisk flyttning är en flyttning, varvid order kräver en viss typ av aktion, exempelvis hopp eller upprepning, och inte såsom del av ordern innefattar en specifik destinationsadress. Begränsningsfunktionen för aviseríngsflaggans flyttningsgrad användes ofta tillsammans med samma funktion hos en titelflagga men är inte densamma som denna. En titel kan användas för att identifiera över- föringsplatsen för eleven.

Det andra registret i produktionsnoden är ett aktions- register och det pekar på ett sekundärminnes 18 cell som f innehåller maskinrepresentatíonen av temanamnet eller annat É aktíonsnamn, med vilket produktionsnoden hör samman. Andra- I aktioner skulle exempelvis kunna vara en returaktion, ßom skall beskrivas) eller en enkel inställningsaktion, t.ex. "inställ X 0", som tilldelar värdet "ø" till variabeln "X".

En produktion kan i sig själv hänvisa till en aktion, som är en undertemadefinition, som även i sin produktionslista skulle kunna hänvisa till ett eller flera underteman, hänvisar till aktioner, som som är under-undertemadefinitioner, osv. Detta tillsammans med den temanodlänkning, som nämnts med avseende pà fig. 3, är den tema-undertema-sammanföring till vilken hänvisning tidigare gjorts. Om fältet för en temadefinitionsproduktionslista är noll är temat en kvist och dess erforderliga aktion angives i kvistregistret i fig. 3, som ger adressen för kvistinstruktionen i sekundärminnet.

Ett tredje registrer i produktíonsnoden är ett villkors- register och det pekar på en sekundärminnescell, som innehåller l0 15 20 25 30 35 40 458 321 13 ett Boolean-uttryck, om ett sådant är lämpligt för den speciella produktionen, definierande det villkor, under vilket produk- tionen skall verkställas. Exempelvis kan det innehålla en OM-angivelse med sådan verkan som "utför denna aktion endast om produktion 3.2 redan uppträder i händelselistan för det aktuella tema, som verkställes“. Alternativt kan vi1lkors~ registret peka på en MEDAN-angivelse med sådan verkan som "utför denna verkan under väntan på en angiven elevorderinmat- ning".

Ett fjärde register i produktionsnoden innehåller den länknings- eller visaradress, som sammanlänkar den aktuella produktionsnoden med den följande i den i fíg. 3 antydda cirkulära produktionsutförandeslingan.

Pig. 5 visar en minnesavbildning av en händelsenod av den i fig. 3 antydda typen. Detta mínnessegment är även normalt beläget i en fil i sekundärminnet 18. Fyra register är inkluderade i händelsenoden. Ett första register av de fyra innehåller den länkningsadress, som pekar på adressen för den sista tidigare händelsenod, som adderades till händelse- listan. Det andra registret är ett produktionsnamnregister och det identifierar, exempelvis genom produktionstal E, den produktion, med vilken denna händelse hör samman.

Ett tredje register i händelsenoden är ett titelregister och det kan innehålla en maskinläsbar presentation av den titeltext; som skulle återges för en elev som är upptagen- med att studera denna speciella produktion. Denna titelínforma~ tion kopieras från "tematitel"-registret hos temastacken i fig. 3 vid den tidpunkt, då det genom den angivna produktionen anropade temat verkställes.

Det sista registret i händelsenoden enligt fig. 5 är registret för variabel lista och det innehåller även (förutom variabler-kvist-fältet hos bastemadefinitíonen i fig. 3) en visare till en sammanlänkad lista med variabla noder, en nod för varje variabel registrerad i förening med händelsen eller temat då det gäller den variabla listan i fíg. 3. Varje variabel nod innefattar tre register, såsom visas för den andra variabeln i fig. 5. Ett första register innehåller en visare till variabelns namn. Ett andra register innehåller denna variabels värde, såsom diskuterats tidigare. Ett tredje register är länkregistret, som innehåller en adress, som pekar på den i45s 521 10 15 20 30 35 40 14 följande noden i variabel-nod-gruppen, om det förekommer en annan nod i gruppen.

Operationen att tillfoga ett tema har tidigare nämnts.

Temat E tillfogas när tydaren startar, eventuellt såsom resul- tat av ett elevval, och efterföljande teman tillfogas genom temaanrop, såsom vid en produktíonsaktion. Temanamnet användes av instruktionsmateríalutlâmningssystemet för att lokalisera temadefinitionen i en temafil hos databasen. Den sålunda er- hållna temadefinitionen placeras sedan i stacken och blir det aktuella temat. Om temadefinitíonen har en historieflaggin- ställning skrives en registrering, índikerande start av temats verkställande, i elevens historíefil. Denna registrering inne- fattar temanamnet och, valfritt, dagens tid. Om temat inne- fattar en produktionslista och om historieflaggan i flagg- fältet är en återupptagníngshistorieflagga hr så inställes händelselistvisaren och den aktuella produktionsvisaren på de sista värden,om sådana förekommer, som registrerats i elevens hístoriefil, så att behandling kan återupptagas från denna punkt. I fältet för datorassisterad instruktion finns det olika instruktionsmaterialutlämningsförfaranden, som är kända, och de innefattar olika tematydande förfaranden för att styra åtkomsten av de olika delarna av instruktionsmateria- let i en instruktionsmaterialdatabit i lämpliga segment Odïut- lämna dessa segment genom att återge dem för en elev. Några av dessa tematydande förfaranden tillåter avsevärd styrning av instruktionsmaterialutlämningssekvensen genom eleven och vissa tillåter inte sådan styrning. Det tematydande förfarande som presenteras här för att åskåddliggöra uppfinningen, är ett förfarande, som ger en elev möjlighet till avsevärd styr- ning. Denna tematydare är användbar utanför den miljö för datorassisterat instruktionssystem, i vilken den här åskådlig- göres. Exempelvis inkluderar många typer av användarinter- aktiva datorsystem en anordning för att förklara för en användare en viss sak, t.ex. en systemorder. Tematydaren, som skall diskuteras i samband med fig. 6,är användbar för att ge dessa förklaringar.

I fig. 6 âskàdliggöres en tematydande process, som med fördel användes vid en instruktionsmaterialutlämningsoperation, varvid föreliggande uppfinning utnyttjas för att underlätta utlämningen av successíva teman och deras samhörande komponenter. 10 15 20 ZS 30 35 40 458 321 15 Respektive steg i den åskådliggjorda processen kan antingen lätt förverkligas av fackmannen inom området eller åskådliggöres närmare i därtill hörande figurer i steg, vilka lätt kan ut- föras. Processen beskrives nedan och en illustrativ pseudokod ingår i "Appendix".

Tematydaren fastställer för systemet på vilken gren eller var på grenen hos nodträdet som systemet för närvarande arbetar.

Sedan medför tydaren att en lämplig typ av verkställse utföres för denna plats. Exempelvis administrerar den stackstrukturen i fig. 3 antingen för att utsträcka temaföreningen (genom temaaktioner eller anrop) frán roten eller centraltrunkdelen 'mot en kvist, som gör att ny information kan återges för en elev, eller för att minska föreningen inåt (genom returaktionerl vanligen temporärt, för att till slut nå en ny grupp kvistar, som hör samman med ett annat tema eller undertema. När en speciell kvist har identifierats för utlämning till eleven åstadkommer tydaren verkställande av återgivning av informa- tion designerad i kvisttemadefinitionen. Vid lämpliga punkter i stackadministrationen; vilka valts av instruktionsmaterial- designern genom en flaggplacering, såsom redan beskrivits, åstadkommer tydarprocessen att en standardiserad avisering återgives för att informera eleven om att en aktuell ändring av ämne, dvs. tema, skall äga rum, så att eleven kan välja hur han skall fortsätta från denna punkt.

Huvudalgoritmen för tematydaren i fig. 6 placerar eller tillfogar temadefínitioner på respektive till en stack, t.ex. den i fíg. 3 åskådlíggjorda minnesstacken, och avlägsnar enskilda temadefínitioner från stacken när verkställande därav avslutats av eleven.

Algoritmen börjar med tillfogande av ett första tema till stacken, vidgar eller minskar stacken allteftersom instruk- tionsmaterialutlämningen fortgår och slutar när stacken är tom. I åskådliggörande syfte antages, uttryckt i termer för nodträdet enligt fig. 2, att initialtemat är teman nummer noll.

Ett element hos dess produktionslista medförde att tema nr. 1 adderades till stacken och ett element i temats nr. 1 produk- tionslista medförde att tema nr. B1 tillfogades till stacken.

Vid denna punkt förutsättes dessutom i illustrativt syfte att instruktionsmateríalutlämning är i någon fas av verkställande 1 och nr Bl är i stacken. av tema nr. B1, så att tema nr. 0 nr. 1458 521 10 15 20 25 30 35 40 16 Allteftersom varje tema tillfogas till stacken laddas dess länkregister med adressen för det sista, tidigare tema, tillfogats till stacken. ' 50111 Det sista tema, som placerats i stacken, är det tema, som just skall verkställas, och det hänvisas därför till såsom "aktuellt tema". temat Bl I fíg. 6 testas först det aktuella i den tidigare nämnda illustrationen för bestämmande av huvuvida eller inte det innefattar en produktionslista.

Om så inte är fallet är det exempelvis en kvist, som befinner sig vid en ytterände av nodträdet i fig. 2. När anropet för kvísten åberopas åberopas ett protokoll - många sådana är__ kända inom tekniken och utgör inte del av föreliggande uppfin- ning - för verkställande av kvísten och det specificerar den text och/eller de diagram, som skall átergivas och det åstad- kommer även tangentbordsvar, som kan krävas av eleven vid terminalen 10. Denna verkställan av kvisttemat utgör instruk- tionsutgàngspunkten i vad avser en elev. Återstoden a v processen i fig. 6 samt eventuell samverkan däri med en elev hänför sig till administation av minnesstacken och denna återstod observeras i stor utsträckning inte av eleven. Efter utförande av kvísten hoppar processen till punkt E i fig. 6 för att ut- föra en returaktion.

En returaktion är en aktion, varvid systemet återgår från det aktuella temat till det tema, varifrån det hade anropats, och returaktionen innefattar stegen efter punkt E ifig. 6.

Sålunda inställes värdena för aktuella temavariabler, vis elevens testresultat. Detta innebär att variabler i listan, som pekar fràn registrets aktuella tema-variabel-lista (eller från regístrets aktuella produktion, händelsenod, variabel- -lista då det gäller ett tema, som inte är kvist) kopieras till händelsenodens variabla lista för produktion av det tema, som hade anropat det aktuella temat. Därefter avlägsnas tema- stacken för avlägsnande av den aktuella temadefinitionen.

Slutligen testas temastacken för att bestämma huruvida den är tom eller inte. Om den är tom slutar tematydningen, exempel- eftersom instruktionsmaterialet är vid slutet. Om stacken inte är tom gär processen tillbaka till punkt E i fig. 6, dvs. den går till nästa tema (det, anropats), från vilket det just avlägsnade temat hade i den reguljära instruktionsmaterialsekvensen med användning av länkadressen från det just avlägsnade temat och 10 15 20 ZS 30 35 40 458 521 17 det nya temat testas för en produktionslista. När ett aktuellt tema nås, vilket innefattar en produktionslista, avsökes denna lista för att nästa aktion, som är lämplig för verkställande. skall påträffas. Villkoret för den första, eller för någon annan, lämplig produktion på listan utvärderas för bestämmande av huruvida eller inte detta villkor gäller, índikerande att en utförbar aktion påträffats. De kombinerade operationerna innefattande påträffande av dflïföljande aktionen och bestäm- mande av huruvida eller inte en aktion påträffats, kommer nedan att diskuteras närmare i samband med fíg. 8. Om det i instruk- tionsmaterialet vid sökande efter den följande aktionen inte påträffas nagot giltigt villkor, dvs. om villkoret för varje aktion var felaktigt, så upphör verkställande av produktions- listan på grund av avsaknad av ny verkställbar aktion. Processen hoppar till punkt B i fig. 6 för utförande av en returaktíon, såsom diskuterats tidigare. Enligt fíg. 6 finns det inte någon variabel som kan inställas då det inte finns något gällande villkor, varför temat avlägsnas, såsom angivits.

Om emellertid en aktion hade påträffats så utföres process- tester för att bestämma typen av erforderlig aktion.

Om den pàträffade aktionen är en inställd aktion måste värdet av en variabel, angiven i aktionen, registreras i en variabel nod hos produktionens händelsenod. Följaktligen in- ställes variabelns värde i den lämpliga tillgängliga variabla noden för den händelse, som representerar verkställande av den aktion, som hade påträffats. Processen återgår sedan till punkt C för att än en gäng försöka finna den följande aktion, som kräver verkställande.

Betrakta det negativa resultatet av inställningsaktions~ beslutet. I fíg. 6 antydes att ett aviseringsbeslut då måste fattas. Aviseringsbeslutet baseras pà ett bestämmande av huru- vida eller inte en aviseringsflagga förekommer i aviserings- flaggregistret hos den produktionsnod, som innehåller den just páträffade aktionen. Om en avisering skall göras över- gär programmet till ordertillstándet och passerar till gren G, såsom áskádliggöres i fíg. 7. Denna figur kommer nu att be- skrivas innan beskrivningen av processen enligt fíg. 6 äter- upptages.

I fíg. 7 innebär processens första steg att beräkna gällande val för den standardiserade vallistan. Detta åstad- 458 10 15 20 25 30 35 521 w kommes genom anropande av en kopia av den standardiserade listan från minnet, tillfogande av eventuella val, som iden- tifieras av o-flaggvisaren i samma definition, av eventuella orderval, temadefinitionen. samt eliminering som identifieras av d-flaggvisaren i Denna modifierade lista förblir sedan verk- sam till dess en ny produktionsnod med en a-flagga näs.

Tematitlar, som karaktäriserar arten av varje order, som blir kvar på den modifierade standardlistan, sedan. Såsom äskádliggöres i fig. beräknas 10 återger systemet även med fördel tillsammans med vissa överföringsorderval en be- räknad karaktärisering av orderutföranderesultat, t.ex. den beräknade överföringsdestinationen i form av destinations-t tematiteln. Detta beräkningssteg har åtminstone tvâ syften.

Det gör att systemet uppfyller kravet att varje överföring eller flyttning representerar en gällande destinationsadress innan den motsvarande titeltexten återges för eleven. sparar systemet minnesutrymme, Dessutom tillsammans med var och en av överföringsorderindikationerna den aktuella minnesadressen för den motsvarande överföringsdestinationen, tion har beräknats, om denna destina- så att överföringen, om det speciella ordervalet har bestämts, kan åstadkommas-direkt utan ytterligare beräkningar.

Genom att instruktíonsmaterialdesignern placerar styrflaggorna på ett välbetänkt sätt är det, enligt de ut- bildningsmål som designern önskar uppnå, uppenbart att eleven vid lämpliga punkter erbjudes olika överföringsval i form_av överföringstyper. De speciella destinationerna eller andra resulterande karaktäriseríngar för dessa typer av överföring beräknas enligt praxis av systemet för varje speciellt tema utan att det är nödvändigt att designern inkluderar speciella specialutformade överföringsadresser i instruktionsmaterial- utlämningsprogrammet för varje speciellt tema.

Därefter får eleven ett påpekande (ett tecken) för att på basis av ett efterföljande svarsorder bestämma vilken riktning instruktionsmaterialutlämningen skall ta från denna punkt. Eleven har vid denna punkt fritt val att acceptera instruktionsmaterialutlämningen i den reguljära utlämnings- sekvensen genom att han ger en första order m eller genom att han ger en order, som indikeras av en frågemarkering i och för att åstadkomma en vidgad återgivning av elevens till- gängliga fria val, såsom åskâdliggöres i fig. 10. [Lägg märke 10 15 25 30 35 40 458 321 19 till att dessa order är tillgängliga för en elev endast när tematydaren är placerad i ordertillstàndet genom a-flaggan, som initierar standardaviseríngen.) En illustrativ displayanordning eller skärm för åstad- kommande av det ovannämnda påpekandet åskådliggöres i fig. 9.

Där återger den övre delen av skärmen text för ett tema beteck- nat 1.1, vilket tema har titeln "Introduktion för att påverka systemfiler". Det aktuella undertemat under detta tema, dvs. den förekommande produktionsaktionen eller temanamnet, har titeln "Vad är en fil?" och text, som beskriver en fil åter- gives därefter, varvid flera linjer âskådliggöres i fig. 9.

Längst ned på skärmen i fig. 9 förekommer, under förutsättning att denna skärm är den sista kvisten i utlämningen av under- temat, två orderval. Det ena förekommer i en text "Skriv m för: skrivbenämningskonventioner". Denna text indikerar för eleven att det följande undertemat under temat "introduktion för att påverka systemfiler" kommer att vara undertemat "filbenämnings- konventioner". Om eleven har för avsikt att fortsätta med instruktionsmaterialet i den reguljära sekvensen för instruk- tionsmaterialutlämning och övergå till det senare undertemat så skriver han endast m och instruktionsmateríalutlämningen fortsätter. Detta är bekräftelseresultatet på acceptestet i fíg. 7 och processen återgår därefter till punkt D i fig. 6.

Om emellertid eleven har för avsikt att överväga andra möjlig- heter så förekommer under den ovannämnda texten ett ytterligare val, som representeras av den text, som anger "(eller ? till displayval)". Systemet är också fördelaktigt anordnat, så att en elev, som kommer ihåg standardvallistan,kan påbörja en lämplig order istället för “?" vid denna punkt och läsorder- funktionen säkerställer rätt resultat om den inte har elimine- rats.

On man emellertid förutsätter att eleven följer den mera fundamentala proceduren att antingen acceptera det angivna följande temat eller att anropa listdisplayern medför ett bekräftelseresultat på accepttestet att processen återgår till punkt D i fig. 6. Ett negativt resultat är ett anrop om hjälp; systemt presenterar displaytypen enligt fíg. 10 och återgår sedan till punkt H i fig. 7 för att avvakta en orderstart från eleven.

I fig. 10 finns en display för en standardiserad grupp 458 321 10 15 20 25 30 20 av orderval (i en annan uppställning än den, som visas i fig. 7), vilka göres tillgängliga för den elev, som använder in- struktionsmaterialetj såsom en del av den på skärmen i fig. 9 angivna aviseringsfunktionen. Ordervalen i fig. 10, sina kvarvarande delar átergives i fig. diskuteras närmare. som i 7, kommer nedan att För tillfället förutsättes emellertid att eleven gör ett val och att systemet åstadkommer det nöd- vändiga verkställandet och därefter återgår till fig. 6 vid den lämpliga punkten för denna order. Väljandet bland valen i fig. 10 göres genom påbörjande, t.ex. skrivning, av en lämplig bokstav av de angivna valbokstäverna. Vissa av ordgr- valen representerar överföringar till andra punkter i instruk- tionsmaterialutlämningssystemet och flera av dessa val är också angivna i de illustrativa orderbesluten i underrutin- processflödesdiagrammet i fig. 7 Det torde observeras, i den fortsatta beskrivningen, att överföringsorderna är adressgeneriska order i det att en elev, som påbörjar en order, helt enkelt anger den typ av överföringsförflyttning, som han önskar uppnå. Systemet associerar då överföringsordern med det resultat, som tidigare beräknats, och åstadkommer verkställande i enlighet härmed.

Det första fria valet pà displayen för orderval i fig. 10 (men inte visat i fig. 7) är en upprepning av m-ordervalet för väljande av det följande temat i den reguljära instruk; tionsmaterialutelämningssekvensen. Sålunda bestämmer eleven att hjälp inte erfordrades. Utväljningen av m-valet vid denna punkt har samma verkan som tidigare, dvs. återgång till punkt D i fig. 6.

Det följande fria valet i fig. 10 är en överhoppníngs- order, angiven med bokstaven å. Systemsvaret flyttar på sådant sätt att det följande temat överhoppas, vilket tema just aviserats och återigen illustrativt karaktäriserats såsom "fílbenämningskonventioner". Detaljer av processen för utförande av överhoppníngsordern kommer att beskrivas i samband med diagrammet i fig. 12. För ögonblicket noteras emellertid att systemet kommer att överhoppa temat med titeln "filbenäm- ningskonventioner“ och granska den aktuella produktionslistan för det därefter aviserade temat i den re guljära utlämnings- sekvensen.

Denna granskning kan inkludera en returaktion.

Overhoppningsgranskningen avslutas genom lokalisering av ett 10 15 20 25 30 35 40 458 521 21 tema, som har både en a-flagga i ett flaggfält hos en produk- tionsnod samt en speciell titel i titelnamntextfältet hos den motsvarande händelsenoden, och oberoende av huruvida eller inte eleven redan har avslutat det nyligen spårade temat. När en lämplig destination, som indikeras av styrflaggorna, påträffas återgår programmet till punkt F i fíg. 6 (såsom är angivet i fig. 7) för att testa huruvida eller inte stacken är tom, såsom tidigare beskrivits. Under förutsättning att den inte är tom löper processen i fig. 6 till B och börjar produktionslist- testen i överhoppningsdestinationtemadefínitionen.

Om eleven skriver 5 för att starta upprepningsorderna överför systemet, på samma sätt, instruktionsmaterialutläm- ningen tillbaka via händelselistan för aktuellt ämne, varvid en tematitelflagga sökes. För det illustrativa fallet i fig. 10 betyder detta en återgång till början av temat med titeln "Vad är en fil?". För att förstå detta resultat bringar upprepningsordern systemet att gå tillbaka genom temahändelse- listan, varvid en tematitelstyrflagga sökes och både temahändel- selistan och de aktuella produktionsvisarna återställes via tillbakagången. Detta möjliggör för användaren att gå igenom den normala sekvensen av aktioner för detta tema från början en gång till. Erhållandet av denna instruktionsmaterialdestina- tion kommer att beskrivas närmare i samband med fig. 11. Vid avslutande.av dessa upprepningsöverföringsfunktioner flyttar programmet sedan, såsom visas i fig. 7,till punkt A i fig. 6 för att tvinga temastacken att återuppta upprepningstemat (vilket vanligen är det sista temat med en titel, som tillfogades till stacken genom det tema, varifrån aviseringen gjordes).

Påbörjande av en flyttorder avlägsnar temastacken till dess antingen stacken är tom, i vilket fall eleven lämnar teckentydaren, eller ett tema med en flyttflagga påträffas i stacken. Vid sparande av flyttflaggan återgår processen, såsom visas i fig. 7, till punkt B i fig. 6 för att återuppta verkställande av temat med q-flaggan. Det senare alternativet för att begränsa överföring genom en flyttflagga representerar en vanlig procedur, som gör att en elev kan komma från det aktuella ämnet utan att lämna ínstruktíonsmaterialutlämníngs- systemet. 1 fig. 7 visas att olika informationsorder, som inte visas i fig. 10.även kan göras tillgängliga för en elev för att 458 321 10 15 20 25 30 35 40 22 tillåta matning av information eller återgivning av informa- tion. Exempelvis kan en elev tillåtas att erhålla information, t.ex. en lista på titlar av teman nära det aktuella temat i en instruktionsmaterialtabell för innehåll eller en lista för tematítlar, som hör samman med nyckelord, vilka påbörjas av eleven, eller en förklaring med avseende på det datorassis- terade instruktionssystemet. På samma sätt kan eleven till- låtas påbörja kommentarer, som skall avlämnas till instruk- tionsmaterialadminístratorns elektroniska brevlåda. ning av dylikt material som är nödvändigt för informations- växlingen kräver normalt att eleven beordrar en programåter- gång när han är färdig och processen återgår då till punkt H i fig. 7. Återgiv- Om ingen informationsväxling väljes kan eleven även tillåtas att ge antingen några andra order, som en instruk- tionsmaterialdesigner bedömer lämpliga att inkludera i den normala ordervalgruppen, eller 0-flaggad fidderade Orderval- Varje sådant orderval innefattar en lämplig återgång till fig. 6.

Det finns inte någon försummelseaktíon enligt fig. 7 och fel av en elev vid påverkan av ett av de tillgängliga fria valen stoppar instruktíonsmaterialutlämning vid denna punkt.

Den standardiserade ordervaldisplayern i fig. 9 och 10 kan med fördel utformas av ínstruktionsmaterialdesignern för att passa_de utbildningsbehov och mål, som designern avser.

En viktig aspekt med att ha en dylik standardiserad display är att den gör att designern kan utöva styrning över elevens möjlighet att ha tillgång till en given grupp av val, varvid designern helt enkelt placerar en styrflagga, t.ex. aviserings- flaggan, vid en lämplig punkt på ínstruktionsmaterialutlämnings- systemets minnesavbildning. Man bör också erinra sig att designern även har möjlighet till ytterligare flexibilitet genom att i lämpliga temastyrflaggfält inkludera inaktiverings- flaggan eller adderíngsvalflaggan. Dessa flaggor gör att processen eliminerar vissa speciella order, som designern bedömer inte skall vara tillgängliga för eleven, eller adderar extra order, som bör vara tillgängliga, vid något speciellt tema. ' Vi återgår nu till fig. 6 vid aviseringsflaggbeslut- punkten och antar att ingen avisering skall göras, varvid ett beslut måste fattas beträffande huruvida den aktuella 10 15 20 25 30 35 40 23 458 321 aktionen är en temaaktion eller inte. En dylik aktion är en aktion, varvid produktionsnodaktíonsregistret anger ett nytt tema och därigenom bringar processen att lämna produktions- listan för det aktuella temat genom anropande av ett nytt tema, exempelvis Bla, längre ut på samma gren i fíg. 2. I detta fall flyttar processen till punkt A i fig. 6 och det nya temat tillfogas till stacken, såsom är lämpligt för en flytt- ning till nästa nivå av instruktionsmaterialutlämning, varvid sålunda förflyttning sker utåt utmed en gren i nodträdet i fig. 2.

Om temaaktionsbeslutet är negativt är den nya aktionen inte en temaaktion, varför den måste vara en returaktíon, eftersom detta är den enda ytterligare typ, som är tillgänglig i illustrationen. Sålunda har utförande av produktíonslist- aktioner för det aktuella temat fullbordats i möjlig utsträck- ning och processen måste fortgå via detta temas länkadress till närmast högre temanivån, dvs. genom återgång inåt utmed grenen i fig. Z till det tema, som anropade det aktuella temat.

Vid denna punkt àterföres valda variabler till det anropande temat. En av dessa variabler har samma namn som temaí och hänvisas ibland till såsom "tematillståndvaríabel". variablernas värden registreras i de lämpliga tillgängliga variabla noderna för det anropande temats händelse, represen- terande verkställande av det just avslutade aktuella temat.

De angivna Dessutom införes värdena på variabler, som samlats i tema- händelsenoderna i instruktionsmaterialet för verkställande av den just avslutade temaproduktionslistan, i elevens historie- fil om en hr-historieflagga finns i det aktuella temats flagg- fält. Vid avslutande av införandet av àtergàngsvariabelvärdena och eventuellt registreringen av historiedata avlägsnas temat från produktionsliststacken. Ett test utföres för att därefter bestämma huruvida stacken är tom. Om stacken inte är tom åter- går processen till punkt B i fig. 6 för att testa huruvida det förekommer en produktionslista i det närmast sammanlänkade temat i stacken eller inte. Om,á andra sidan, stacken är tom slutar tematydarprocessen och på grund av hopkopplingsarten med avseende på de olika temana i hierarkiträdet är även in- struktionsmateríalet slut.

Pig. 8 åskådliggör ett processflödesdiagram för processen vid sökande efter den följande produktionsaktionen med ett *45s 321 10 20 25 30 35 60 24 gällande villkor, i fig. s. såsom tidigare angivits, efter punkten C I fig. 8 lagras startproduktionsvisaren, dvs. visarvärdet vid tidpunkten då underrutinen "finn nästa aktion" pabörjades, i produktionslistan för temat i och för kommande referens. Därefter utföres ett test för att bestämma huruvida den aktuella aktionen är eller inte är i en produktion, den första på produktionslistan efter den, startvisaren. som är vilken angivits av Om detta inte är fallet utföres ett test för att bestämma huruvida eller inte det finns ett medanvillkor, som hör samman med den aktuella produktionen, och om detta inte är fallet frammatas produktionsvisaren. Om något testfl gav ett bekräftande resultat utvärderas det villkor, som hör samman med den aktuella produktionen, för att bestämma huru- vida det gäller eller inte. Om villkoret visar sig vara gäll- ande återgår processen till punkt K i fig. 6. Om villkoret inte är gällande och produktionen sålunda inte skall utföras vid denna tidpunkt, frammatas projektionsvisaren i den cirkulära produktionslistan till den följande produktionen pà densamma.

Efter varje frammatning av produktionsvisaren jämföres. darnya aktuella produktionsvísaren med startproduktionsvisaren.

Dä anpassning till startproduktionsvisaren inte förekommer återgår processen enligt fig. 8 för utvärdering av villkoret för da1nya_aktuella produktionen utan bekymmer för huruvida det är först efter startproduktíonen eller huruvida det inne- fattar ett medantíllstånd. Om anpassning förekommer betyder detta att hela produktionslistan har beaktats och processen återgår till punkt E i fig. 6 för utförande av en returaktion, dvs. flyttning upp i temastacken för beaktande av det anropande temats definition.

Pig. ll anger närmare i detalj ett processflödesdiagram för verkställande av den upprepningsorder, som tidigare nämnts i samband med figurerna 7 och 10. Denna order opererar i endast ett enda tema och den avsöker det aktuella temats händelsenodstack. Processen börjar genom att testa huruvida händelsestacken är tom eller inte, dvs. huruvida det aktuella temats händelselistvisare är noll eller inte. Om den är noll omstartas helt enkelt det aktuella temat med början med den första produktionen. Om händelsestacken inte är tom testar processen för att se huruvida den aktuella händelsen inne- 10 15 20 25 30 35 40 458 321 25 fattar en speciell titeltext i sin händelsenod eller inte.

Den testar sålunda tillståndet för en titelstyrflagga. Om det inte förekommer någon titeltext så avlägsnar processen denna händelse från händelsestacken, dvs. händelsen avlägsnas från stacken i temadefinitionen och processen går tillbaka för att än en gång bestämma huruvida händelsestacken är tom eller inte. Om den inte är tom testas den nya aktuella händelsen.

När en händelse påträffas, vilken har en speciell titel i sitt titelregister, âterställes produktionsvisaren för tema- definitionen pà det produktionstal, som angives i denna händelsenod. Därvid avlägsnas den händelse, med avseende på vilken ett titeltest just utfördes, från händelsestacken.

Därefter återupptas verkställande av det aktuella ämnet vid A i fig. 6.

Fig. 12 avbildar ett processflödesdiagram för utövande av en hopporder, med vilken en användare kan överhoppa en aviserad temaaktion hos en produktionslista. Algoritmen för överhoppning av ett tema innefattar páträffande av en produk- tionsaktion på en produktionslista med ett gällande villkor och en a-flagga, varvid aktionen är en àtergangsaktion eller en temaaktion med en temaflagga i temanoden. När processen i fíg. 12 börjar utföres ett test för att bestämma huruvida det förekommer en produktionslista eller inte, dvs. huruvida produktionslistregistret är noll eller inte. Om det inte _ förekommer någon lista hoppar processen till D i fig. 12 för att utföra returaktionsfunktioner, som är likadana som de, vilka beskrivits för punkt E i fig. 6. Om det såsom resultat visar sig att stacken inte är tom utför processen ett test beträffande en flyttflagga i den aktuella temadefinitionen.

Om det förekommer en flyttflagga fig. 12 och om det inte förekommer en sådan flagga återgår den till A i fig. 12 för att ater testa produktionslistan.

Om stacken visar sig vara tom passerar processen till E i fig. 12, vilket innebär att den slutar. Eftersom denna avslutning är en utgång (fig. 7) till F i fig. 6 stoppar tematydaren.

Vid återgång till A, dvs. produktionslisttestet och dess bekräftelseresultat i fig. 12, medför detta resultat nu lagring av det startande, dvs. det aktuella, produktions- passerar processen till E i listtillståndet. Detta innefattar lagring av produktionsvisar- *4ss 321 10 15 20 25 30 35 40 26 värdet och händelsestackpositionstalet för den sist avslutade händelsen hos händelselistan.

L För produktion med en temaaktion inställes därefter ett variabelt värde, produktionen, som indikerar överhoppning av den aktuella i en variabel nod hos den händelsenod, som hör samman med denna produktion i den aktuella temadefinitionen och den aktuella produktionsvisaren frammatas. Om den nya visa- ren passar till starttillstàndproduktionsvisaren så betyder detta att cyklisk adressering har skett i den církulärt länka- de produktionslistan. Eftersom det då inte är någon fördel med ytterligare sökande efter en flyttningsbegränsande f1agga_yid denna aktuella produktion âterställes dess händelselista från sitt tillstànd efter överhoppning till sitt tillstànd innan den aktuella överhoppningsfunktionen började . Processen hoppar sedan till D i fig. 12 för att verkställa returaktionsfunk- tionerna och för att, om så är lämpligt, återuppta sök- ningen efter en a-flagga i det anropande temat.

Om den nya visaren inte passar (ingen cyklisk adressering] till startproduktionsvisaren utvärderas produktionsvillkoret för den produktion, som nu pekas pà. Om villkoret inte gäller passerar processen tillbaka till C i fig. 12, emedan den nya produktionen inte är redo för verkställande, och produktions- visaren för temadefinitionen frammatas åter. Eljest gäller villkoret och dess nya aktuella produktionsaktion testas för bestämmande av dess typ. Den testas först för att man skall se om den är en returaktion, varvid en returaktion sökes pà det ställe, som indikeras av värdet i aktionsregistret för produktionsnoden. Om en returaktion påträffas hoppar processen till D i fig. 12 för att utföra returfunktionerna, inklusive avlägsnande av temastacken, så att sökandet efter en a-flagga kan återupptas i det anropande temat.

Om en aktion inte visade sig vara en returaktion testas den för att bestämma huruvida den är en temaaktion eller inte varvid en tmmmktion eftersökes pá den plats, värdet i aktionsregistret för produktionsnod som indikeras av en. Om'den inte är en temaaktion måste den vara en inställningsaktion och processen återgår till B i fig. ningsaktionen. Om aktionen, algoritmen i fig- 12 för utförande av inställ- emellertid, är en temaaktion testar 12 produktionsdefinitionen för att se huru- vida aktionen är en aviserad aktion eller inte och huruvida 10 15 20 25 30 35 40 458 321 27 Om bada gäller har hoppunderrutinen avslutats och det i aktíonen nämnda temat har en titel eller inte. förhållandena (såsom angíves i fig. 7) processen passerar till F i fig. 6.

Om emellertid någon flagga saknas återgår underrutinen i fig. 12 till B för inställning av en variabel, som indikerar att temaaktionen överhoppas.

Pig. 13 avbildar ett processflödesdiagram för utförande av flyttordern. Denna orderverkställan börjar med avlägsnande av det aktuella temat från den i fig. 3 askádliggjorda tema- stacken. Detta sker oberoende av om det aktuella temat har avslutats eller inte. Länkadressen hos det avlägsnade temat kontrolleras också vid denna punkt i programmet och om den är noll är stacken tom, dvs. det sista temat har avlägsnats däri- från, och verkställande av tematydarprogrammet slutar. Om stacken emellertid inte är tom kommer det att finnas en adress i detta länkadressregister och programmet hoppar till denna adress för anropande av den följande temadefinitionen.

I denna nya tcmadefinítion kontrolleras flaggfältet för att bestämma huruvida en q-flagga förekommer eller inte. Om det inte finns någon q-flagga löper processen runt för att av- lägsna detta tema fràn stacken och för att åter utföra kontroll för att se huruvida stacken är tom eller inte. Om emellertid en q-flagga förekommer i flaggfältet för det nya temat så fortsätter processen (vid punkt B i fig. 6) med verkställande av det nya temat i överensstämmelse med de procedurer fö? tematydarprogrammet, vilka tidigare diskuterats i samband med fig. 6.

En process likadan som den i fig. 13 är också användbar vid en enligt fritt val adderad order med användande av 0-flaggan. Om,exempelvis, den adderade ordern skulle vara f -"finn nytt ämne med användning av nyckelord" och eleven valde denna order medför processen i fig. 13 - kontroll beträffande en of-flagga istället för q-flaggan - en gransk- ning av hela temastacken såsom denna förekommer vid denna Om ingen of-flagga påträffas i stacken så stoppar tydaren. På detta sätt föres styrningen tillbaka till den process, som åberopade tydaren. Det bör här observeras att ett konventionellt ASC-II-tangentbord vanligen innefattar en "bryt"-tangent, exempelvis en DEL-tangent. Med användning av tidpunkt. denna tangent kan eleven påbörja en brytorder när som helst 458 321 10 _28 under instruktíonsmaterialutlämning utan att avvakta åter- givningen av en avisering av orderval. Pábörjandet av en brytorder då man befinner sig i det aktuella instruktions- materialutlämningsprogrammet har samma verkan som pábörjande av en hopporder, som mottagits efter en avíseringsåtergívning, vilket har beskrivits tidigare.

Ehuru föreliggande uppfinning har beskrivits i samband med en speciell tillämpning och utföringsform av densamma torde inses att ytterligare applicationer, utföringsformer, modifikationer och vilka torde vara uppenbar för fackmannen inom omrâdet, ligger inom ramen för uppfinningen. 458 321 APPENDIX PROCEDURE interpret_topic BEGIN CALL push_topic 5 DO IF (present topic is production list) BEGIN CALL find_action IF (valid production action found) 10 IF (set action) CALL reco:d_event ELSE IF (announce flag) BEGIN CALL command_option 15 ' IF (production action ready signal set) CALL t0pic_stack END ELSE 20 CALL topic_stack ' ELss _ CALL remove_topic END ELSE 25 CALL twíg_topic UNTIL (topic stack is empty) END PROCEDURE push_topic BEGIN 30 create topic node read topic definition from secondary memory add topic node to interpreter stack END 458 321 PROCEDURE remove_topic BEGIN create returned variable list remove present topic from ínterpreter stack IF (present topic is a production list) CALL record_event ELSE add returned variable list to twig variable list END 10 PROCEDURE record_event BBGIN create event node record production number record varíable list 15 add event node to event list END PROCEDURE topíc_staCk BEGIN IF (topic action) 20 CALL push_t0pic ELSE IF (return action) CALL remove_topic END PROCEDURE find_action 25 BEGIN store pointer to present production (startínq pointer) IF (first action flag set or "while" type condition) evaluate prodwctlon cnndx°ion 10 15 20 30 458 31 WHILE (condition evaluation not "true") BEGIN advance production pointer IF (pointer equals starting pointer) RETURN no action found evaluate production condition END RETURN action found END PROCEDURE command_option BEGIN create list of valid command options IF (topic read action) topic title from secondary memory display simple prompt WHILE (TRUE) BBGIN read DO valid Command option from keyboard 'IF (command is "accept“) ELSE ELSE ELSE ELSE ELSE turn on action ready signal IF (command is "repeat") BEGIN CALL event_reset turn on action ready signal END IF (Command is "skip") CALL skip_forward IF (command is “quit") CALL quit_remove IF (command is -o flag addition) CALL command_remove IF (command is "he1p“) BEGIN Iis: display fw!! wpftnnw 521 458 321 CONTINUE END ELSE IF (command is "where") BEGIN display titles on interpreter stack CONTINUE END BREAK END 10 END PROCEDURE skip_forward BEGIN DO IF (present topic is production list) lå BEGIN store pointer to present production (starting pointer) _store pointer to present event CALL skip_topic I 20 DO BEGIN advance production pointer IF (pointer equals starting pointer) BBGIN 25 CALL skip_remove BREAK END SUSE IF (production condition is “true“) IF (announce flag set) 30 IP (return action) Set action ready signal ELSE IF (topic action) I? (topic title flag set) ser vctxon r»14y signal 458 v! -u ELSE CALL skip-topic ELSE IF (return action) BEGIN 5 _ CALL skip_remove BREAK END IF (topic action) CÅLL skip_topíc IF (set action) ELSE 10 ELSE CALL :ecord_event END UNTIL (action ready signal is set) END 521 458 321 KW ELSE IF (quít flag set for present topic) set quit signal ELSE CALL remove_topíc END UNTIL (action ready signal OR quit signal OR stack empty) 10 END PROCEDURE skíp_topic BEGIN set topic state value to indicate "skip" CALL record_event 15 END PROCEDURE'skip_remove BEGIN restore event list IF (quit flag set for present topic) 20 set quit signal ELSE CALL remove_topic END PROCEDURE event_reset 25 BEGIN WHILB (event pointer not equal to remove event node from stack END starting pointer) 458 321 XY PROCEDURE quit_remove BEGIN DO BEGIN 5 CALL remove_topíc IF (quit flag set for present topic) BREAK UNTIL (stack is empty) END 10 PROCEDURE command_remove BEGIN DO BEGIN CALL remove_topíc 15 IF (option flag matching command set) BREÅK UNTIL (stack is empty) END

Claims (14)

458 321 JC Patentkrav

1. Förfarande för att tyda tema i ett datorbaserat system för utlämning av instruktionsmaterial från en databas delad i segment, som skall nås för återgivning av materialet pà en skärm hos en datoraccessterminal, varvid segmenten är grupperade enligt teman, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar stegen att åstadkomma en aviseringsrutin för att bringa termina- ett ordertíllstánd för åtminstone en förutbestämd grupp av order, len i att för en elev återge både en avisering om att ett nytt tema just skall börja och en uppgift om att eleven har möjlighet att för verkställande välja en order bland flera i den förutbestämda gruppen, varvid gruppen innefattar åtminstone en adressgenerisk överföringsorder för överföring av program- verkställande till en annan plats i databasen, samt att anropa rutinen vid förutbestämda temaplatser i materialet.

2. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t att det såsom svar på anropssteget innefattar stegen att för rutinens nämnda överföringsorder, därav, som är åtmin- stone en till antalet, beräkna en verkställande-resultat-karak- täriserande text samt att återge texten med en användaranvisning för nämnda order, som är åtminstone en till antalet.

3. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t att anropningssteget innefattar stegen att placera databasaviseringsflaggorna på de förutbe- stämda platserna, därav, att testa varje tema med avseende på en aviserings- flagga samt att automatiskt anropa aviseringsrutinen, när en dylik flagga detekteras.

4. Förfarande enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att det dessutom innefattar stegen att begränsa verkställande av nämnda överföringsorder, som är åtminstone en till antalet, i form av grad av överföring genom markering av ett slut på överföring genom databasen med åtminstone en förutbestämd markeringsflagga i databasen, varvid markeringsflaggan är densamma som en av aviseringsflaggorna 3' 458 321 eller någon annan, samt att verkställa nämnda överföringsorder genom att granska databasen med avseende på markeringsflaggan från en temaplats, vid vilken rutinen anropades, i en riktning, som bestämmes av denna order.

5. Förfarande enligt kravet 4, varvid en stack är anord- nad i ett minne för att lagra temadefinitioner, varvid varje definition innefattar åtminstone ett flaggfält, k ä n n e- t e c k n a t därav, att verkställandesteget innefattar stegen att undersöka stacken med avseende på en temadefinition, flaggfält inklusive markeringsflaggan, och * att återuppta utlämningen av materialet på en plats för nämnda markeringsflagga.

6. Pörfarande enligt kravet 4, varvid en stack är anord- nad i minnet för temadefinitioner, varvid varje definition inne- fattar åtminstone ett styrflaggfält, varvid en temadefinition för åtminstone ett tema innefattar en bínär flyttflagga, varvid nämnda order, som är åtminstone en till antalet, är en flytfr mingsorder, ~ k ä n n e t e c k n a t därav, att verkställande steget för fbmtníngsordern innefattar stegen att granska styrflaggfälten i stacken med avseende pà en markeringsflagga i form av en flyflílagga i ett inställt till- stånd samt att återuppta utelämningen av materialet vid en.1ema- definition, som har den inställda flyttflaggan.

7. Förfarande enligt kravet 4, varvid en stack är anord- nad i minnet för multielementtemadefinitioner, varvid varje definition innefattar adresslänkade minnesplatser för lagring av åtminstone en del av temadefínitionselementen, k ä n n e- t e c k n a t därav, att verkställandesteget innefattar stegen att granska åtminstone en av definitionerna och dess adresslänkade platser med avseende på markeringsflaggan och att återuppta utlämning av materialet från ett tema- definitionselement, som har markeringsflaggan.

8. Förfarande enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att de länkade platserna innefattar produktionsaktions- platser och därmed samhörande händelseplatser för läßfíng HV information, som hör samman med elevövervägande för respektive Ass 321 r *f I produktíonsaktioner hos en temadefinition, varvid händelse- platserna var och en innefattar ett tematitelregister , som kan vara noll, varvid överföringsordern , som är åtminstone en till antalet, är en temaupprepningsorder, varvid verkställande- steget för upprepningsordern innefattar stegen att kontrollera titelregistret för hândelseplatserna med avseende pa närvaro av en titel i detsamma såsom marke- ringsflaggan samt att återuppta utlämningen av materialet f rån en produk- tionsaktion i överensstämmelse med en händelseplats, som har titelmarkeringsflaggan.

9. Pörfarande enligt kravet 4, k ä n n e t e c k- därav, att en stack är anordnad i minnet för tema- definitioner, n a t varvid varje definition innefattar åtminstone ett temaidentifieríngsfält och en adresslänkad minnesplats, som kan innehålla eller sakna en tematitel, varvid verkställande- steget innefattar stegen att granska den adresslänkade platsen hos temadefini- tionerna med avseende pa närvaro av en tematitel såsom marke- ringsflaggan samt ' ' att återuppta utlämning av materialet vid en temadefini- tion, som har en tematitelmarkeringsflagga.

10. Förfarande enligt kravet 9, k ä n n e t e c k - n a t därav, att systemet innefattar organ, vilka är på- verkbara av en användare vid en godtycklig tidpunkt under instruktionsmaterialutlämníng för pàbörjande av en utlämnings- sekvensbrytorder, varvid granskningssteget innefattar steget att ga framåt i sekvensen till en temadefinition, som inkluderar både en aviseringsflagga och en tematitel.

11. ll. Förfarande enligt kravet 9, k ä H U 0 I 8 C k - n a t därav, att nämnda överföringsorder, som är åtminstone en till antalet, är en instruktíonsöverhoppníngsorder och att granskningssteget innefattar steget att gå framåt i sekvensen till en temad6fífliïí0fl, S0m inkluderar bade en aviseringsflagga och en tematítel.

12. Förfarande enligt kravet 1, k å n H B 1 6 C K- n a t därav, att en stack är anordnad 1 minnet för åtminstone en temadefinition för ett tema, som just verkställes, varvid definitionen innefattar ett styrflaggfält för en order2TUPP- modifieringsflagga samt en indikator för att ange šYUPPm°dïfíCr T” 458 321 ring, varvid förfarandet innefattar stegen att detektera ett förutbestämt tillstànd hos modifie- ringsflaggan och hos indikatorn och att modifiera nämnda ordergrupp i enlighet med till- stånden.

13. Förfarande enligt kravet 12, k ä n n e t e c k- n a t därav, att ordergruppmodifieringsflaggan är en orderinaktiveringsflagga, varvid indikatorn är en orderkod för åtminstone en av nämnda grupps order, varvid förfarandet innefattar steget att eliminera den order-kod-angivna ordern, som är åtminstone en till antalet, från gruppen under verkställande av temat för temadefinitionen, som är åtminstone en.

14. Förfarande enligt kravet 12, k ä n n e t e c k- n a t därav, att ordergruppmodifieringsflaggan är en order- addítionsflagga och att indikatorn är en orderkod för åtmin- stone en ytterligare order, som skall adderas till gruppen, varvid förfarandet innefattar steget att till gruppen addera àtminstone en order-kod-angiven order, som är åtminstone en till antalet, vid verkställande av temat för temadefinitionen, som är åtminstone en.