SE456397C - Stol innefattande en sits med ett framaat lutande parti - Google Patents

Description

456 597 2 och framför allt genom den lägesfixering för benen, som uppkom- mer.

I den tyska skriften DAS 1115421 visas en stol, på vilken sitsen uppvisar såväl ett framåtlutande, främre parti som ett icke fram- åtlutande bakre parti, som kan vara horisontellt. Stolen enligt den tyska skriften är såsom tydligt framgår av figurerna en stà- stödstol. Därvid har knappast den nedåtlutande delen av sitsen någon betydelse för nämnda avlastning av muskulaturen av över- benens baksida. Man förutsätter nämligen att underbenen är pla- cerade i huvudsak i lodlinjen för att uppbära kroppens tyngd, och de är således parallella med kotpelaren.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att åstadkomma en stol, vilken möjliggör ett upprätt sittande, i vilket ryggraden bildar en svank och frånsett denna avvikelse i huvudsak sträcker sig längs en lodrät linje genom överkroppens inklusive huvudets tyngd- punkt och ned till sittknölarna. I denna ställning belastas rygg- raden huvudsakligen endast av kroppsvikten i nämnda lodlinjes riktning men däremot icke av de böjningspåkänningar, som uppkom- mer vid alla andra typer av sittande. Ett ytterligare ändamål är att skapa en säker sittställning utan nackdelar genom en tendens till framàtglidning, så att ett särskilt som arbetsstol utnyttj- ningsbart sittredskap erhålles.

Ett annat ändamål vid uppfinningen är att åstadkomma en stol med nämnda sittställning men utan att en bunden kroppsställning er- hâlles så att man tvärtom kan utnyttja stolen för flera typer av sittställning.

På bifogade ritningar visas i fig. 1 en schematisk bild i form av en sidovy av stolen enligt uppfinningen; i fig. 2 en perspektivvy av stolen i en föredragen utföringsform; och i fig. 3 visas en andra utföringsform av en sits till stolen.

Enligt fig. 1 uppvisar stolens sits 1 på sin uppåtvända sittyta ett första parti, vilket kallas det bakre partiet 2, och ett andra parti, vilket kallas det främre partiet 3. Sitsen 1 med partierna 2 och 3 är i fig. 1 sedd från sidan, man kan betrakta 456 397 den schematiska bilden som en sidvy eller ett snitt. Därvid fram- går att partiets 2 yta är vågrät och i allmänhet skall således stolen vara anpassad för att detta vågräta läge skall erhållas, när den uppställes på ett vågrätt underlag 4. Ytan för partiet 3, det främre partiet, intar en vinkel till det bakre partiets 2 yta, som är angiven som a. Denna vinkel är fördelaktigast 16-30" och 18" har visat sig vara en särskilt lämplig vinkel.

Vid angivelserna att ytan för det bakre partiet 2 skall vara horisontell och att ytan för det främre partiet 3 skall vara framàtlutande med en vinkel 16-30" gäller detta den nämnda blick- riktningen, som gäller för fig. 1. Detta innebär dock ej att ytorna för partierna 2, 3 behöver vara plana i stolens sidrikt- ning, således vid olika snitt parallella till papperets plan men förskjutna i förhållande till varandra. Sitsen kan nämligen vara väg- eller skàlformad med ett mittre upphöjt parti och uppsvängda yttre sidopartier med mellanliggande nedsänkningar. Därvid gäller nämnda inriktning av sittytorna, särskilt de nedsänkta partierna, i vilka trycket från den sittandes säte och överben huvudsakligen upptas.

Längdmåtten för partiernas 2, 3 ytor skall anpassas till den person eller de personer, som skall använda stolen. Normalt kan man dock ange måttet 10-15 om för det bakre partiets 2 effektiva längd, således längden pà den yta, som användes som underlag vid sittandet; hur långt partiet förlängas bakat har ingen betydelse.

Längden för det främre partiet 3 bör vara 23-30 cm i normalfallet.

Här bestämmas längden av partiets 3 avslutning vid partiet 2 och av partiets 3 främre kant 5, som ej får sträcka sig så långt, att den när knävecket hos den person 6, som använder stolen. Lämpli- gast anpassas längden, sà att stöd erhålles för 2/3 av làrets längd.

I fig. 2 visas stolens verkliga utseende i ett utföringsexempel.

Sitsen 1 med dess partier 2 och 3 samt partiets 3 framkant fram- går av figuren. Sittytorna på partierna 2 och 3 visas nagot skàla- de i en båge, som ger något förhöjda kanter. Sitsen 1 uppbäres av ett stativ 7, som här visas som ett rörstativ med två stándare 8 och en nedre båge 9, som är avsedd att vila mot underlaget. 456 597 Vid den sittställníng, som erhålles kan ryggstöd undvaras. Emel- lertid kan ett sådant fylla funktionen, att fixera den sittande i rätt placeringsläge i förhållande till partierna 2 och 3, så att placeringen ej blir för långt tillbaka. Dessutom kan ryggstödet vara till nytta om man tillfälligtvis önskar ändra sittställning från det upprätta läget enligt fig. 1 till ett bakåtlutande läge.

För detta ändamål kan ryggstödet vara svängbart bakåt antingen mot verkan av ett fjädertryck eller efter lösande av en spärr. I fig. 2 visas ett till sin höjd över sitsen anpassningsbart rygg- stöd 10 av svankstödsmodell, vilket bäres av en pelare 11, som utgår fràn stativet 7.

Vid utföringsformen enligt fig. 3 visas en sits, som här beteck- nas med 15. Den uppvisar de tidigare nämnda partierna 2 och 3, som är anordnade i de förut angivna vinkellägena. Även denna sits är avsedd att uppbäras av ett underrede, vilket dock ej visats.

Vad som skiljer sitsen 15 fràn sitsen 1 är att dess bakre kant, således ytterkanten till det bakre partiet 2, avslutas med ett upphöjt parti 16. Det bakre partiet 2 skall därvid avpassas så till sin längd, att förut nämnda måttet inrymmes mellan kanten vid övergången till det främre partiet 3 och den upphöjda de- len 16.

Det upphöjda partiet 16 ger ett rätt placeringsläge pâ sitsen under förutsättning att man placerar ryggslutet mot detsamma. Man behöver således ej lita till något ryggstöd för att erhålla rätt placeringsläge och det direkt från sitsen utskjutande partiet 16 ger dessutom ett mera exakt läge än ett högre upp placerat rygg- stöd. Eftersom man egentligen ej har något behov av ryggstöd vid den typ av sittställning, som stolen är avsedd för, kan ryggstöd undvaras. Alternativt kan en typ av ryggstöd, som ger möjlighet till alternativ ställning, exempelvis bakátlutande ställning, vara anbringat, medan vid den specifika sittställning, som stolen möjliggör, något ryggstöd ej brukas såsom kroppsstöd.

En annan funktion, som det upphöjda partiet 16 kan vara utfört för, är som ett verkligt stöd för bäckenet, och som användes för att söka tvinga det till ett framàtvridet läge (moturs i fig. 1), så att en konkav böjning av ländryggen, en ländlordos tillförsäk- 456 397 ras och ej en konvex böjning, kyfos. I och för sig skapar den sittställning, som sitsens ytor i partierna 2 och 3 ger, en ten- dens till bildning ländlordos, som dock ytterligare kan understöd- jas genom nämnda upphöjda parti. För detta erfordras emellertid att det har en viss höjd, i storleksordningen 5-10 cm, medan om ' endast en lägesfixering avses höjden kan vara mindre, även under 5 cm. I det sistnämnda fallet kan det förhöjda bakre partiet mera få formen av avslutningen på en urskålning än ett egentligt, specifikt upphöjt parti.

Enligt fig. l erhåller den sittande personen 6 ett framàtlutande läge med överbenen, när de vilar mot det främre partiet 3. Under- benen skall, för att ge den avsedda ställningen och den reducera- de belastningen pà ryggraden vara svängda i spetsig eller i varje fall ej i tydligt trubbig vinkel till överbenen, såsom visas i fig. 1. Fötterna kan därvid vila mot underlaget 4. Vid den nämnda vinkeln av 16-30" för a och lämplig bakàtsvängning av underbenen, erhåller en person av normal längd en sitthöjd, som är anpassad till sedvanlig höjd för arbetsbord (cirka 75 cm). Stolen kan dock förses med särskilda vilostöd för fötterna enligt vad som visas i fig. 2. Här finns således fotstöd 12 med utåtriktade pinnar l3.

Avsikten är att pinnarna 13 skall användas för att vila klack- eller hàlfotspartiet mot. Onx pinnarna är placerade obetydligt över den höjd, som erfordras för att fötterna skall kunna vila pá pinnarna utan att tryckas mot underlaget, skall man växla ställ- ning mellan att låta fötterna vila mot pinnarna eller mot under- laget. En sådan möjlighet att växla ställning är välgörande för komforten.

Vid den sittställning, som är naturlig att inta vid nämnda place- ring på stolen och som illustreras i fig. 1, avlastas bäckenet från bakåtvridande krafter (medurs i fig. 1) från musklerna på lårens undersidor. En avlastning av dessa muskler är särskilt märkbar vid den visade ställningen med underbenen svängda in under sitsen. Vid sittande pà en horisontell eller bakàtlutande yta däremot och särskilt när man har underbenen framàtsvängda erhålles en spänning, som strävar att vrida bäckenet i en rikt- ning, som gör det svårt att upprätthålla en ländlordos genom de muskelspänningar som uppstår. 456 397 Vid den nämnda och i fig. l visade ställningen, som faller sig naturligt att inta, erhålles den eftersträvade gynnsamma låga belastningen. Sålunda blir diskbelastningen låg och ungefär den- samma som vid stående ställning dels genom att ryggraden utsättes för mindre böjbelastning och för en böjbelastning, som den är lämpad att uppta vid den insvängda korsryggen och dels genom att momentbelastningen från ryggen belastande kroppspartier till stor del uteblir. Sådana momentbelastningar uppkommer genom att kropps- delar verkar med sin tyngd utanför de uppbärande strukturerna.

Såsom framgår av fig. 1 uppnàs vid den nämnda sittställningen att huvudet med atlaskotan, skulderleden, höftbàgens centrala parti och höftleden befinner sig i stort sett på en lodlinje (markerat med punkter i fig. 1). Ytterligare är vristen placerad i samma lodlinje. Härigenom blir momentbelastningarna ndnimala. Därmed erhålles ett lågt disktryck och lägre muskeltonus. Undersökningar visar, att belastningen på diskerna vid stående ställning blir 3-4 gånger lägre än vid sittande, upprätt ställning på en konven- tionell stol. Vid stolen enligt uppfinningen motsvarar diskbelast- ningen ungefär den som uppkommer vid stående ställning. Genom stolen enligt uppfinningen erhålles således betydande minskning av skadliga belastningar på ryggen. Detta gäller även muskelbe- lastningar med avseende till rygg-, nack- och skuldermuskelatu- IEII.

Såsom nämnts kan sittytorna på partierna 2 och 3 ges en något varierande utformning. När det gäller utförande i övrigt bör de vara relativt fasta men en viss fjädring genom ett fast, men ändå eftergivligt material, såsom hård skumplast, ger en fördelning av yttrycket och en viss anpassning till olika kroppsformer. Ytorna får dock ej vara så mjuka att en deformation inträder, så att en avvikelse från huvudformen erhålles. Ytstrukturen bör vara något sträv, ej glatt. Sitsformen ger vissa framåtriktade krafter, vilka gör ett glatt underlag mindre lämpligt. De är dock så små, att de utan vidare motverkas med hjälp av en måttligt sträv yta, sådan som erhålles vid textila material och även vid icke hel- släta elastomera material.

Den föregående framställningen har till största delen rört si kring den specifika sittställning, som visas i fig. l och som ej 456 397 kan uppnås på en konventionell stol. Även om denna sittställning, såsom visats, är gynnsam och i själva verket förefaller den vara den gynnsammaste ställningen, när man skall utföra ett arbete, så förekommer det vid alla arbeten där en sittande ställning brukas, såsom maskinskrivningsarbete, avbrott vid vilka det är gynnsamt om man kan ändra sittställning. Ett ändamål vid stolen enligt uppfinningen är såsom nämnts inledningsvis, att trots att den leder till nämnda gynnsamma arbetsställning den ändock ej binder kroppen i denna ställning utan möjliggör varierande sittställ- ningar. Sålunda erhåller man vid den angivna lutningen hos sitsen möjligheter att sitta exempelvis framàtlutad och även inta andra ställningar, som man brukar inta på en konventionell stol. Därvid har man lämpligen underbenen framàtsvängda. Som nämnts kan stolen utföras med normal sitshöjd och man kan sålunda svänga fram benen utan att dessa hänger i luften. Stolens ryggstöd, om den är för- sedd med ett sådant, kan anpassas för olika sittställningar, även bakâtlutad ställning vid de tillfällen, man önskar ändra sitt- ställningen temporärt. Det har därvid nämnts alternativen av ett spärrat eller fjädrande ryggstöd med omställning till bakàtlutat läge eller ett bakátlutande ryggstöd, söm ej alls användes vid den specifika sittställningen. Ytterligare skall nämnas att själva sitsen kan vara omställbar, så att man temporärt får en stol med i huvudsak horisontell eller bakàtlutande sits.

Såsom framgått av det föregående är stolens viktigaste karak- täristika knutna till sittytans utformning. Denna utformning kan kombineras med många olika utföringsformer av övriga delar såsom stolens stativ, dess stöd mot underlaget, förekommande fotstöd, ryggstöd och även armstöd samt utformningar för stapelbarhet m.m.. En fördelaktig form av stolen lämpad för kontorsbruk kan därvid vara ett stativ med en centralpelare och en upplagsdel med exempelvis fem armar samt hjul och ett fjädrande ryggstöd. In- ställningsmöjlighet skall därvid finnas för sitshöjd och rygg- stödets läge såsom är vanligt vid konventionella sådana stolar.

Däremot bör sitsens lutning ej vara inställbar, i varje fall inte utanför ett begränsat område, exempelvis +-5". Om inställnings- möjligheten göres sådan, att det främre partiet 3 kan ställas plant eller bakàtlutande förloras idén med stolen. 456 397 Att stolen skall uppvisa de nämnda karaktäristika och således ej skall kunna förändras utanför dessa genom omställning gäller när den utförligt beskrivna, specifika sittställningen skall intas.

Som nämnts kan stolen vara omställbar även för andra sittställ- ningar, som företrädesvis därvid intas temporärt. En sådan om- ställning är dock ej på något sätt nödvändig för att stolens av- görande fördelar skall kunna utnyttjas. Om stolen göres omställ- bar för olika sittställningar bör den vara inriktad, så att det finns ett bestämt definierat inställningsläge för den specifika sittställningen och med avseende till detta läge gäller vad som sagts om de bestämda vinklarna. Däremot kan finnas inställnings- möjligheter med avseende till höjdläge för anpassning till olika kroppsstorlekar.

För att den sittställning, som beskrivits, skall uppnås fordras att svanken i korsryggen upprätthàlles. Därvid stabiliserar sig ryggraden i stort sett av sig själv och muskelpàkänningen liksom påkänningen på kotpelaren och diskarna blir den minsta möjliga. Är däremot svankryggen bakåtböjd erfordras en avsevärd muskel- spänning för att man ej skall sjunka ihop från det beskrivna balansläget och samtidigt belastas diskarna ogynnsamt.

Svanken har man vid många stolar sökt upprätthålla genom de är försedda med en utskjutande tryckyta i korsryggen. Detta är dock ett medel, som endast har någon nämnvärd verkan vid vissa ställ- ningar. Svankstödet är nämligen beroende av att man sitter på stolen tryckt bakåt så att svankstödet tränger in i ryggen. Detta läge kan man sällan upprätthålla vid stolar med horisontell sits, mer än möjligtvis vid vissa bundna arbetsställningar, såsom vid maskinskrivning. Detta gäller, så länge som muskulaturen av undersidan av låren är spänd emedan denna då strävar att tippa bäckenet bakåt, varvid en böjning av ryggraden bakåt induceras.

Denna böjningskraft orkar man helt enkelt ej hålla emot någon längre tid. Detta gäller så länge, som underbenen ej är bakåt- böjda så långt, att nämnda muskulatur avslappas. Detta sker, när underbenen är riktade i vinkel bakåt från en linje parallell till den linje, som kotpelaren från bäckenet representerar. Denna bakàtriktade vinkel måste vara större ju mindre vinkeln mellan kotpelaren och överbenen är. I själva verket torde man ej kunna 456 397 uppnå nämnda muskelavslappning förrän vinkeln mellan kotpelaren och överbenen är trubbig och överskrider rät vinkel med 16-200.

Samtidigt måste underbenen vara bakâtsvängda.

Det är denna ställning, som stolen enligt uppfinningen möjliggör.

För det första är således sitsens framkant nedàtsvängd med unge- färligen nämnda gradtal. Dessutom är stolen anordnad att tillåta underbenens tillbakasvängning.

Claims (5)

456 397 PATENT KRAV

1. Stol innefattande en sits (1; 15) uppburen av ett sta- tiv (7), som är anordnat att vila mot ett underlag, varvid på sitsen en sittyta är indelad i tvâ partier, ett bakre parti (2) avsett att bilda stöd för ryggslutet till en person, som skall använda stolen, och anordnat att bilda ett i huvudsak horison- tellt huvudplan och ett främre parti (3), avsett att bilda stöd för undersidan till personens överben och anordnat att bilda ett andra huvudplan, som lutar framåt, nedåt med en vinkel av i huvudsak 16-300, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att stati- vet (7) är med en sådan höjd mellan sittytan och de för stati- vets uppbärande mot underlaget anordnade'ytorna att underbenen erhåller stöd i ett bakàtsvängt läge vid den avsedda sittställ- ningen på stolen genom att fötterna kan vila mot underlaget, samt att sagda sitsyta åtminstone delvis uppvisar en textur, som är så sträv, att de genom det främre partiets (3) sagda framàtlutning uppkommande framàtriktade krafterna mot personen, *som sitter på stolen, tillfullo motverkas av friktionskrafter i sitsytan, varvid det bakre partiets (2) som sittstöd använda, effektiva del är 10-15 cm och främre partiets vinkel är i hu- vudsak 18-20° i förhållande till det bakre horisontella par- tiet.

2. Stol enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r - a v, att stativet (7) är försett med fotstöd (13), anordnade att utgöra stöd för klack- eller hálfotspartiet på personens fötter i deras sagda viloläge.

3. Stol enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att det bakre partiet (2) bakåt avslutas med ett upphöjt parti (16) framför vilket ryggslutet är avsett att H 456 397 placeras och därmed definierande det bakre partiets effektiva yta och bildande ett stöd anordnat att pàverßa bäckenet till framátvridning och till lordosbildning.

4. Stol enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v, att den är försedd med ett ryggstöd, som tillåter andra ställningar, än den ställning som sagda nedátlutande, främre sitsyta (3) strävar att ge personen, som sitter på stolen, såsom exempelvis bakàtlutande ställning, och som därvid är anordnad att verka som stöd för ryggen.

5. Stol enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v, att sitsen (l; 15) är så uppburen av stativet (7), att den kan bringas, att förutom sagda läge med partiernas (2, 3) sitsytor, inta andra lägen, såsom horisontellt eller bakàtlutande läge för det främre partiet (3).