SE433293B - Sittmobel, sasom stol, soffa, benk eller liknande, vars sittyta er delad - Google Patents

Description

8006812-5 ~ fig. 7 åskådliggör vilka krafter och rörelser, som påverkar en sittande person och den sittyta han sitter på vid den i fig. 5 visade sittställningen. ~ fig. 8 visar motsvarande krafter och rörelser vid den situation, som illustreras i fig. 6. - fig. 9 visar delar av skelettet hos en person sittande på en sittyta tillhörande en sittmöbel enl. föreliggande uppfinning. - fig. 10 är en sídovy av en person sittande på en síttyta enl. fig. 9 och med de från sittytan härrörande reaktionskrafterna åskådliggjorda. - fig. 11 visar i större skala skelettdelar och sittyta för en sittsitua- tion, som motsvarar den i fig. 10 visade, men där sittytan lutar något mera framåt. - fig. 12 är en bild motsvarande fig. 10, men med den sittande personen något framåtlutad och med sittytan något snedställd. - fig. 13 visar profilen av en sittyta med ryggstödsyta i olika vinkel- ställningar. - fig. 14 visar en modifikatíon av den i fig. 10 visade situationsbilden. ~ fig. 15 visar en stol enl. uppfinningen, sedd från sidan. - fig. 16 visar samma stol sedd framifrån. ~ fig. 17 visar i större skala en axiell genomskärning av en del av en stolen uppbärande mittpelare.

U -fw.lövßaraiwänfltwnefia'HnfinXWll~XWllif@.l% l fig. 1 visas den ställning, vilken man normalt kommer att intaga då man sitter på en plan sittyta och utför ett arbete, som kräver att man lutar sig något framåt. Den för ryggen mest påfrestande arbetsställningen är den framöverhöjda, där men inte kan utnyttja något ryggstöd. När ryggmusklerna tröttnar, bryter ryggen bak- åt - muskler och band påfrestas. Det uppstår cirkulationsrubbningar och mellankots- skivorna felbelastas. l fig. 1 betecknar de grova, korta pilarna A och B utåt ver- kande krafter på det sätt figuren visar. De smala pilarna C och D visar de längsgå- ende påkänningar, som de utmed ryggen gående muskler och band utsättes för på g and av kraften A.

I fíg. 2 visas vilka krafter, som uppstår då man sitter i upprätt ställ- ning på en plan sittyta. överkroppen utövar ett tryck, vars kraft betecknas E. På sittytan verkar en kraft F. Man ser av figuren, att kraften E och kraften F icke ligga rakt ovanför varandra.

Detta förhållande benämner man ibland människans "sittbrist" och vid kon- struktion av sittmöbler måsta man taga hänsyn härtill. Vid den i fig. 2 visade sitt- ningssituationen tenderar bäckenet 10 att vrida sig bakåt med sin övre del. Om man förhindrar denna bakåtvrídning genom ett ryggstöd, kommer sittbenen 11 att glida framåt. Den horisontella kraft, som direkt orsakar framåtglidandet visas med en smal pil, vilken betecknas med G. 8006812-5 l fig. 3 illustreras huru situationen är, när den sittande personen ln- tar sig något framåt. Även i detta läge kvarstår ett avstånd G' i horisontalled mellan den punkt, där kroppens tyngd E verkar på bäckenbenet 10 och den punkt, där sittytan utsättes fir den resulterande kraften F. Detta medför, att tyngdkraf- ten från hela huvudet och överkroppen med hävstångsverken drar ned ryggraden, som nu hålles upprätt endast av ryggens långa muskler och band. Kroppstyngden E strä- var att trycka bäckenet 10 bakåt i ritkningen av den med den korta, krökta pilen H antydda kraften, varvid även länd- och bröstryggen följer med bakåt, vilket an- tydes med den krökta, grova pilen l.

Många försök har gjorts för att råda bot på ovan relaterade sittproblem.

Man har försökt att luta hela stolsitsen framåt för att förhindra en bakåtkrökning av ryggraden. Men när man sitter på en framåtlutande yta, måsta man taga spjärn med benen för att kvarhålla kroppen på sittytan och detta anstränger benmusklerna.

Sistnämnda sittsituation åskådliggöres i fig. Å, där kroppstyngden markerats med grov, vit pil E" och de krafter i benen, vilka spjärna emot kroppens framåtglid- ning på sittytan markerats med smala, vita pilar e.

Man har också försökt att höja den bakre delen av sittytan för att hålla bäckenet i lätt framåttippat läge och därmed ryggen upprätt, såsom visas i fig. 5.

I denna figur betecknas sittytans horisontala del med 12 och dess bakre, lutande del med 13. Som man ser, vilar överkroppens vikt F' via sittbensknölarna på den plana ytan 12, medan sätesmuskulaturen vilar mot den lutande delen 13, som bildar en "uppförsbacke". Med E betecknas en grov pil, som representerar riktningen av den från sittytan härrörande kraft, som motsvarar kroppens tyngd. Som synes lutar pilen E, vilket innebär att kroppen vid den i fig. 5 visade situationen lutar nå- got framåt.

Så snart man växlar sittställning och sätter sig upprätt till det i fig. 6 illustrerade läget skjutes bäckenets 10 sittben framåt under inverkan av över- kroppens tyngd. Därvid glider sätesmuskulaturen ned utmed den lutande delen 13 “os sittytan, varvid bäckenet skjutas framåt. l fig. 6 representerar pilen E kroppsvik- ten och de smala pilarna F' och H' de olika krafter, som bäckenet utsättas för och som bl.a. ger upphov till den framåtverkande kraft, som representeras av en grov pil K.

Om man från det i fig. 6 visade läget åter lutar sig framåt till det i fig. 7 visade läget, förlorar man, genom att sittbensknölarna kvarbliver i det lä- ge, som visas i fig. 6, kontakt mellan sätesmuskulaturen och den lutande ytan 13.

Nu kan återigen hela bäckenet stjälpa bakåt, varefter man sitter rundryggad, som visas i fig. 1.

I fig. 8 visas vilka krafter som påverka bäckenet hos en person, som har en förvärvad asymmetri hos bäckenet. Med bokstaven E betecknas, liksom i fig. 6, kroppstyngden ovanför höftpartiet, med H betecknas den kraft, som strävar att stjäl- pa bäckenet bakåt, med K den kraft, som vill skjuta en av bäckenhaivorna (den som visas med heldragen linje) framåt samt med K' den kraft, som vill skjuta den med 8006812-5 streckad linje visade bäckenhalvan framåt. Av figuren framgår att den framåtskju- tande kraften på den med streckad linje visade bäckenhalvan är betydande även se- dan bäckenet förskjutits så mycket framåt som de på den med heldragen linje ver- kande krafterna och sittytans utformning tillåter. På grund därav tenderar den förvärvade asymmetrin hos bäckenet att förvärras. Dessutom ger den olika belast- ning, som bäckenhalvorna utsättas för upphov till smärta i muskler och nerver samt andra vävnader. 1 fig. 9 visas schematiskt profilen av sittytan vid en sittmöbel enl. uppfinningen. Som framgår av figuren är sittytan delad i flera delar, nämligen en främre del lä, en mellandel 15 och en bakre del 16. De olika delarna bildar sådan vinkel med varandra, som figuren visar. Den främre delen lå sträcker sig från sittytans framkant till en första brytningslinje 17, mellandelen l5 sträcker sig från nämnda brytningslinje 17 till en andra brytningslinje 18 och den bakre delen 16 sträcker sig från nämnda brytningslinje 18 och bakåt-uppåt. Brytningslinjerna 17 och 18 sträcker sig i huvudsak parallellt med sittytans framkant eller vinkel- rätt mot en på sittytan sittande persons lårbens längdriktning. Vinkeln mellan de- larna 14 och 15 vid brytningslinjen 17 bör vara mellan 1300 och 1700, företrädes- vis c:a 1500. Vinkeln mellan delarna 15 och 16 vid brytningslinjen 18 bör vara mellan 1250 och 165°, företrädesvis c:a 1Ä5°.

Som framgår av fig. 9 fördelas kroppsvikten (ovanför höftpartiet), rep- resenterat av pilen E, på sittytans främre del lå och mellandel 15. De smala pi- larna L och M visar hur de olika stödsektioner för bäckenet, som sittytans främre del lå och mellandel 15 bildar, håller bäckenet i balans i upprätt ställning, sau- tidigt som sätesmuskulaturen vilar på den sektion av sittytan, som bakre delen 16 bildar. På grund av delarnas 15 och 16 relativt stora lutningsvinkel mot horison- talplanet tippas bäckenet framåt. Det parti av främre delen lä, som ligger närmast brytningslinjen 17, har på grund av dess i figuren visade lutningsvinkel och på grund av den av pilen E representerade kroppstyngden den verkan, att den förebyg- ger eventuella tendenser hos sittbensknölarna att placera sig asymmetriskt på sitt- ytan i förhållande till exempelvis brytningslinjen 17 eller att korrigera en sådan asymmetri 1 det fall att den redan förefinnes.

Den i fig. 9 m.fl. figurer i profil visade sittytan uppvisar, förutom de båda brytningslinjerna 17 och 18, en tredje brytningslinje 19 parallell med bryt- ningslinjerna 17,18. Denna tredje brytningslinje 19 delar den främre delen lå hos sittytan i två delar lüa och lüb, vilka bildar vinkel med varandra. Denna vinkel har sin spets riktad uppåt i motsats till vinklarna vid de andra brytningslinjer- na och dess storlek är lämpligen mellan 1500 och 1750, företrädesvis c:a 1700. Ett mycket lämpligt värde har 1690 visat sig vara. Den ås, som bildas på sittytan av brytningslinjen 19, hindrar kroppen att glida framåt och hindrar dessutom bl.a. bäckenet att glida framåt på sittytan vid den sittande personens växling från fram- överböjd till upprätt sittställning under arbetets gång. 8006812-5 Som framgår av fig. 9, bildas vid den åskådliggjorda anordningen tre stödpunkter för bäckenet nämligen en något framför brytningslinjen l?, en något bakom nämnda brytningslinje samt en mellan delen 16 hos sittytan och korsbenet 20 med dess svanskota Zl. Då bäckenet stöds på detta sätt, kan man dynamiskt an- passa sittställningen till olika arbetsgöromål utan att förlora kontakten med sittytan vid de olika stödpunkterna. Muskler och band befrias därvid från statis- ka påkänningar.

Medelst en anordning, som schematiskt visas i fig. 10, l2 och lä och som där betecknas med 22, kan hela sitsen lutas något framåt eller bakåt och fastlåsas í inställd lutning medelst en i dessa figurer icke visad mekanism. Om det arbete man utför fordrar en framåtböjd sittställning, inställer man sittytans lutning något framåt, såsom visas i fig. ll. Därigenom tippas bäckenet något mera framåt. Bäckenet hålles i balans av de krafter, som de små pilarna L och M repre- senterar även om man varierar sin sittställning från upprätt, representerad av pilen E, till något framåtlutad, representerad av pilen E'. Vid ändring av sitt- ställningen utför sittbensknölarna en rullrörelse mellan de olika stödsektioner- na på de avsnitt av sittytans delar lüb och lå, som ligga nära brytningslinjen l7.

Vid sådana rörelser hindrar sittytans del lå, speciellt avsnittet lüb, sittbens- knölarna att glida framåt på sittytan. Om sittytans lutning är inställd efter ar- betets art, kan man, som framgår av fig. 12 och antytt medelst pilar, växla mellan upprätt ställning och framåtlutad ställning utan att förlora kontakten med sitt- ytans stödjande avsnitt. En s.k. dynamisk omväxling i sittandet har alltså möjlig- gjorts.

I fig. l3 visas schematiskt i profil en sittyta enl. uppfinningen i ett med heldragna linjer visat lutningsläge och flera andra lutningslägen, som antytts med streckade linjer. Den i denna figur visade sittytan är dessutom kombinerad med en ryggstödsyta av den typ, som närmare beskrives i samband med fin. lb. Dessuton visas med en heldragen och flera streckade linjer ryggradens lutning vid olika ar- betsställningar. De mest förekommande arbetsställningarna representeras av de lin- jer, vilka i figuren ligga till vänster om den streckade linjen A. l de sittstüll- ningar, som representeras av den heldragna linjen B samt de streckade linjer, som ligga till vänster om denna, utnyttjar man ibland endast ofullständigt ett eventu- ellt förefintligt ryggstöd. l dessa lägen, som innebära svåra och tröttande sitt- ställningar, mildras eller kompenseras helt olägenheterna genom att en sittyta, som har de för uppfinningen kännetecknande stödsektionerna, bringas att intaga lämpliga lutningslägen, såsom antyds med den heldragna linjen för sittytans profil, vilken motsvarar ryggradslinjen B (heldragen) samt de streckade linjer för sitt- ytans profil, vilka i sittytans främre del ligga under den heldragna profillinjen för sittytan. Som framgår av figuren medföljer dock ryggstödet i de olika lutnings- lägena, varför även i nämnda svåra och tröttande sittställningar ryggstödet ger ett betydande stöd och avlastning åt ryggen. 8006812-5 Den effektiva stödeffekten fördelas över ett stort område på sittanord- ningens ytor vid anordningen enl. uppfinningen. l fíg. 14 visas sittytan via en ytterligare brytningslinje kk kombine- rad med ett ryggstöd 23, som ger ryggen stöd vid en rak eller lätt bakåtlutad sittställning. Lutningsanordningen 22 tillåter att en sittande kan luta sig bakåt i viloläge utan att förlora den rätta sittvinkeln. Ryggstödet är lämpligen fast förbundet med sittytan så att det vid ändring av sittytans lutning medföljer i de olika steglöst inställbara sittvinkelinställningarna, vilket gör det möjligt att individuellt anpassa stödeffekten till alla olika arbetsställningar. Tack vare denna automatiskt korrekta stödverkan hålls ryggmusklerna avspända och ryggens normala fysiologiska kurvor bevaras.

Fig. 15 och 16 visar som exempel utförandet för en stol med en sittyta bildad av den främre delen lå, mellandelen 15 och bakre delen 16 samt ett rygg- stöd 23. Hela sittytan och ryggstödsytan har något uppåt resp. framåt böjda sido- kanter, så att en sittande persons kroppssidor delvis omslutas. Stolsitsen är upp- -buren av lutningsanordningen 22, varvid stolsitsens främre del lä och mellandel 15 vilar på en i horisontalplanet U-formig bärdel ZÅ, vars skänklar Zë' uppbäres av en axel 25, som är infäst i en i vertikalplanet U-formig bärbygel 26, vars bygel- ben 26' befinner sig omedelbart innanför nämnda skänklar 2Ä'. Bärbygeln 26 är fastsatt ovanpå en rörformig pelare 27, vars nedre ände är förskjutbar i en ytter- ligare rörformig pelare 28 med fötter 29. Bärdelens Zä ena skänkel ZÅ' har ett öra 30 med en avlång slits 31, såsom fig. 15 visar. En spännskruv 32 med ratt 33 På sin ena ände har sin andra ände gående tvärs igenom slitsen 31 och inskruvad i när- beläget bygelben 26'. Utanför örat 30 har spännskruven 32 en ansats eller fläns, så att spännskruven 32 kan pressa örat 30 och den detta bärande skänkeln ZÅ' mot när- beläget bygelben 26'.

Vid det beskrivna utförandet, fig. 15, 16 tjänar axeln 25 som svängnings- axel för stolsitsen relativt mittpelaren 27,28, varvid man efter lossande av spänn- skruven 32 kan inställa stolsitsen i önskat lutningsläge och fastställa detta genom åtdragning av spännskruven 32.

Meningen med möjligheten att inställa sitsen i olika vïnkellägen är aLt man skall kunna inställa sittlutningsvinkdn så att den är avpassad till arbetets huvuduppgift, varvid den sittande kan tillfälligt intaga andra sittställningar och återgå till den huvudsakliga sittställningen utan att förlora kontakten med de oli- ka effektiva stödytorna.

Emellertid kan anordningen för att fixera sitsens vinkelinställning und- varas i vissa utföringsformer. Den kan ersättas med en fjädermekanism, som strävar att återställa sitsen till en viss, utvald normalvinkel, från vilken sitsen kan vippas i olika lägen under inverkan av kroppsvikten. 8006812-5 Det är även möjligt att kombinera den fasta inställbarheten med den fjädrande, varvid man kan anordna så, att det läge, till vilket sitsen återgår, är fast inställbart och att sißen är fjädrande vippbar under inverkan av kropps- vikten framåt och/eller bakåt från detta läge.

Enl. fig. 17 och 18 är den övre pelarens 27 i den nedre pelarn 28 för- skjutbara ände nedtill i form av en invändigt konisk hylsa 27' med ett flertal axiella slitsar, av vilka en, Bk, visas. I den koniska hylsa 27' vilar en kon 35 med en uppåtskjutande stång 36, som går igenom ett rymligt hål 37 i en stödbric- ka 38 i pelaren 27 och är ledet förbunden med en hävarm 39, vars ena ände är le- dat fäst vid pelarens 27 insida. Hävarmen 39 sträcker sig igenom en axiell slits Å0 i pelaren 27 och slutar med ett handtag Ål. Mellan konen 35 och stödbrickan 38 är en tryckfjäder Ä2 insatt samt mellan pelarens 27 nedre ände och ett stöd kb är en relativt kraftig tryckfjäder #3 insatt.

Den beskrivna anordningen 27,28,3ü~Å3 tjänar för höjdinställning av stolen. Om man höjer handtaget 41, så att konen 35 drages uppåt och ej längre trycker fast pelarens 27 slitsade ände mot pelaren 28 och stolsitsen är obelas~ tad, trycker fjädern ÄB den övre pelaren 27 uppåt, d.v.s. stolsitsen höjes. Om man därefter trycker ned handtaget hl pressas konen 35 under tryckbidrag från fjädern 42 nedåt i den koniska hylsan 27' och pelarens 27 nedre ände spärras mot den nedre pelaren 28, så att stolsitsens höjdläge blir fastställt.

I samband med föregående beskrivning av i fig. 9 ~ lh visade utföran- den enl. uppfinningen har med denna förbundna fördelar förklarats. Utförandena enl. fig. 15 - l8 bidrager ytterligare till att stolen kan inställas allt efter den sittställning, som den sittande behöver intaga med hänsyn till det arbete, som skall utföras.

Uppfinningen skall ej anses begränsad till blott de beskrivna och på ritnignarna visade utförandena, enär modifikationer av dessa inom uppfinningers ram kan förekomma. Exempelvis kan en smal, plan yta förefinnas tvärs över sitsew och vara belägen mellan delen lüb och delen 15 hos sittytan, fig. ll, särskilt om sittytan är försedd med en stoppning.

Claims (11)

1. 8GG68i2-ä Patentkrav l. Sittmöbel, såsom stol, soffa, bänk eller liknande, vars sittyta är delad i åtminstone två partier eller delar, vilka partier bildar vinkel med varandra utmed åtminstone en brytningslínje, som löper tvärs mot en sit- tande persons lårben, k ä n n e t e c k n a d av, att tre väsentligen plana delar, en främre (lb) en bakre (l6) och en mellanliggande (15) förefinns, där delarna parvis (lä-l5,l5-l6) ansluter till varandra så att en första (l7), främre, brytninnslinje (I7) utbildas, vilken är belägen i huvudsak lodrätt under en sittandes sittbensknölar och så att en andra (l8), bakre, brytnings- linje (l8) utbildas, vilken är belägen ungefärligen lodrätt under eller nå- got framför den sittandes svanskotspets och där den främre delen (lit) sträck- er sig från sittytans framkant till den första brytningslinjen (l7) samt där den bakre delen (l6) sträcker sig från den andra brytningslinjen (l8) till ett läge ungefär lodrätt under eller något framför den sittandes yttre sätes- muskler (ryggyta) och av, att vinkeln mellan den främre (lä) och den mellan- liggande (l5) delen vid brytningslinjen (I7) är mellan l30° och l70°, före- trädesvis cza l50° och av, att vinkeln mellan den mellanliggande (l5) och den bakre (I6) delen vid brytningslinjen (l8) är mellan l25° och l65°, före- trädesvis cza lüßo samt av, att nämnda främre del (lüb) vid brytninoslinjen (17) lutar mindre mot ett horisontellt plan än den mellanliggande delen (15) då sittmöbeln är anordnad för helt upprätt sittande, varigenom utbildas en uppåt väsentligen konkav sittyta, mot vilken bäckenet stöder på väsentligen tre punkter eller ställen, nämligen medelst sittbensknölarna på vardera en punkt framför och en bakom den främre brytningslinjen (l7) samt medelst svans- kotan på ett ställe mot den bakre delen (l6) och varigenom sittställning dy- namiskt kan anpassas till exempelvis olika arbetsgöromål utan att kontakten med sittytan vid de olika stödpunkterna förloras.

2. Sittmöbel, enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av, att vinkeln mellan två intill varandra belägna delar (lÅ,l5 eller l5,l6) hos sittytan är inställbar genom att åtminstone en av delarnas lutningsvinkel är inställbar samt att en anordning finnes för fastlåsning av delen.i den önskade lutnings- vinkeln. _ I __

3. Sittmöbel enligt något av föregående krav, k)ä n n e t e c k n a d av, att den främre delen (lä) av sittytan är svagt bruten (lämpligen icke led- bart) utmed en tredje brytningslinje (l9), som är parallell med sittytans öv- riga brytningslinjer (l7,l8) och har en trubbig vinkelspets, som är vänd uppåt då sittmöbeln är i användninqsläge. 8006812-5

4. Sittmöbel enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av, att sittytan innefattar en fjärde del, som är parallell med övriga delar och är belägen mellan den främre delen (lå) och mellandelen (15) samt förenad med dessa delar utmed brytningslinjer.

5. Sittmöbel enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av, att hela síttytan är monterad på en vaggliknande anordning (22), som är begränsat vippbar i riktning Framåt och bakåt kring en axel (25), som är pa- rallell med brytningslinjerna (l7-l9) och belägen i sittytans plan eller omed- elbart under det senare, samt att en låsanordning (3š,33) Förefinnes För lås- ning av den vaggliknande anordningen i inställt lutningsläge.

6. Sittmöbel enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av, att sittytan är ledbar utmed en eller flera av brytningslinjerna (l7,l8), så att vinkeln mellan de delar, som mötas vid en sådan brytningslínje är be- gränsat inställbar och låsbar medelst en lämplig anordning i inställt läge.

7. Sittmöbel enligt något av Föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av, att ett ryggstöd (23) är förenat med den bakre delens (l6) bakre kant ut- med en ytterligare brytningslinje (Åh) och sträcker sig uppåt Från nämnda kant.

8. Sittmöbel enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av, att ryggstö- det (23) är utbildat som en bygel, vars skänkeländar äro anslutna till den bak- re delens övre kant och vars mellandel bildar en stång, som är parallell med nämnda kant och i vissa síttställningar stöder den nedre delen av ryggen.

9. Sittmöbel enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av, att ryggstö- det (23) är utbildat som en yta, vilken sträcker sig utmed en rät linje uppåt till en höjd, som ungefär motsvarar vertíkalläget hos den nedre kanten av en sittande persons skulderblad.

10. Sittmöbel enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av, att sittytan (lä-l6) och lämpligen även ryggstödets (23) sidopartier på i och för sig känt sätt är något böjda uppåt resp. Framåt För att till en del omsluta sidorna hos en sittande person.

ll. Sittmöbel enligt något av kraven 5-10, k ä n n e t e c: k n a d av, att den vaggliknande anordningen (22) är uppburen av en övre rörformiq pelare (27), som i sin tur uppbäres av en nedre rörformig pelare (28), i vilken den övre pelaren (27) är höjdinställbar genom att den övre pelarens (27) nedre än- de är uppslitsad och medelst en i pelaren (27) anbragt kon (35), som är manöv- rerbar medelst en ur den övre pelaren (27) utskjutande hävarm (39), är press- bar i Friktionsingrepp med den nedre pelarens (28) insida.