SE455952B - Ljudabsorberande byggelement och anvendning av detsamma vid hog-, grund-, tunnel- och farkostbyggnad - Google Patents

Description

-10 15 20 25 30 35 455 952 a _ 2 eftersom rektangulära plattor har fler egensvängningstillstånd än, kvadratiska plattor, samt 'genom att man anordnar fler grupper av rasterformigt bredvid varandra liggande bägarformiga fördjupningar, som skiljer sig .genom att bottenytorna hos de olika grupperna är olika stora. I ' Sålunda har det vid_ undersökningar som lett till föreliggande uppfinning visat sig att det med de hittillsvarande ljudabsorberande byggelementen, där de bägarformig fördjupningarna vardera har en bottenyta på 8 cm x 9 cm, inte är möjligt att i tillfredställande utsträckning samtidigt absorbera ljudenergini låga och höga frekvensomrâden för hörbart ljud; detta faktum belyses ytterligare nedan med hjälp av Figur 6.

Teoretiskt och praktiskt kan man uppnå en absorptionsförbättring i det högre frekvensområdet för hörbart ljud genom att använda bägarformiga fördjupningar med mindre bottenytor, t.ex. med bottenytor på 9 cm x ll cm, men man får samtidigt en försämring av ljudabsorptionsförmågan i det mellersta och lägre hörbara ljudfrekvensområdet; dessa förhållanden belyses ytterligare nedan med hjälp av Figur Använder man däremot bägarformiga fördjupningar med större bottenytor, så uppnås omvänt en förbättring av ljudabsorptionsförmågan i det lägre frekvensområdet för hörbart ljud, men samtidigt försämras i detta fall ljudabsorptionsförmågan i det mellersta och högre frekvensområdet för hörbart ljud.

För att nu uppnå en utjämning av ljudabsorptionsförmågan vid de olika hörbara ljudfrekvenserna, vore det därför, som redan antytts ovan och beskrivits i den tyska offentliggörandeskriften 29 2l 050, nödvändigt _att anordna bredvid varandra liggande bägarformiga fördjupningar med små och stora bottenytor i det ljudabsorberande byggelementet. En sådan lösning har emellertid nackdelen att den absoluta ljudabsorptionsförmågan sjunker, eftersom - bortsett från överlapp- ningar i det mellersta hörbara ljudfrekvensområdet - då endast den ena hälften av debägarformiga fördjupningarna är verksam för det undre hörbara ljudfre- kvensområdet och endast den andra hälften av de bägarformiga fördjupningarna är verksam i det övre hörbara ljudfrekvensområdet, om man exempelvis utgår från att det totala antalet bägarformiga fördjupningar till hälften är sammansatt av sådana med mindre bottenyta och av sådana med större bottenyta.

Inalles får man alltså vid oförändrad totalyta för bottenytorna i de bägarformiga fördjupningarna visserligen en utjämning av absorptionskruvan, dvs. en förbättring av den relativa fördelningen av ljudabsorptionsförmågan, men på en mycket lägre nivå för den absoluta ljudabsorptionsförmågan för de olika hörbara ljudfrekvenserna, varför den absoluta integrala ljudabsorptionsförmågan för det totala hörbara ljudfrekvensområdet, vilket i och för sig var att förvänta, inte förbättras. 10 15 20 25 30 35 455 952 3 Man har nu' fullständigt överraskande inom ramen för föreliggande uppfinning funnit, att man mot alla förväntningar samtidigt kan uppnå såväl en väsentlig förbättring av den relativa fördelningen av ljudabsorptionsförmågan på de olika hörbara ljudfrekvenserna som - bortsett från vissa toppar - en påtaglig ökning av den absoluta ljudabsorptionsförmågan för de olika hörbara ljudfrekven- serna, genom att utforma ett ljudabsorberande byggelement av det inledningsvis angivna slaget så att bottenytorna hos de bägarformiga fördjupningarna uppdelas i underytor av en eller flera sickformiga fördjupningar, vars djup är påtagligt mindre än djupet på de bägarformiga fördjupningarna.

På detta sätt löses den nästan som olöslig ansedda uppgiften att med oförändrad totalyta för bottenytorna i de bägarformiga fördjupningarna resp. oförändrad mängd absorptionsmaterial som skall användas höja absorptionsför- mågan vid låga och höga frekvenser och därvid samtidigt öka den integrala ljudabsorptionsförmågan för hela frekvensområdet; detta faktum belyses närmare nedan med hjälp av Figur 8.

Man väljer således storleken på bottenytan i de bägarformiga fördjup- ningarna så stor, att det låga frekvensområdet täcks tillräckligt, och för att täcka det höga frekvensområdet inför man i dessa bottenytor underytor genom de sickformiga fördjupningarna på sådant sätt att de stora bottenytorna ohindrat kan svänga var för sig och att de svängande underytorna för sig och additivt påverkar de högre frekvenserna.

Enligt vad man funnit vid försöken inom ramen för uppfinningen får emellertid de sickformiga fördjupningarna endast utgöra en del av djupet på de bägarformiga fördjupningarna, eftersom svängningsförmâgan hos de stora botten- ytorna, som uppdelas av de sickformiga fördjupningarna, annars hämmas.

Vid en vidareutveckling av uppfinningen är de sickformiga fördjupningar- na anordnade i ett sådant ljudabsorberande byggelement, där de angränsande sido- resp. mantelytorna i de bägarformiga fördjupningarna vardera är ersatta med en gemensam sido~ resp. mantelyta, såsom beskrivs i den tyska offentlig- görandeskriften 30 30 238.

De sickformiga íördjupningarna kan genomtränga sido- resp. mantel- ytorna i de bägarformiga fördjupningarna, varigenom man uppnår en särskilt enkel uppbyggnad och en särskilt god tillverkbarhet vid sådana ljudabsorberande byggelement där varje bägarformig fördjupning har sina egna sido- resp. mantelytor, som t.ex. beskrivs i de tyska offentliggörandeskrifterna 27 28 Oil-l och 29 21 050.

Det är emellertid även möjligt att utforma de sickformiga fördjup- ningarna så att de har egna ändytor, som tillsluter de sickformiga fördjup- ningarna vid deras längsändar. En sådan utföringsform är att föredra vid det lO 15 20 25 30 35 4 5 5' 9 5 2 '_ _ i n ovannämnda ljudabsorberande byggelementet där de angränsande sido- resp. mantelytorna hos de bägarformiga fördjupningarna vardera är ersatta med en gemensam sido-hresp. mantelyta. Vid sådana ljudabsorberande' byggelement kan de sickformiga fördjupningarna ännu hellre vara utformade så att deras ändytor är anordnade på avstånd från de gemensamma sido- resp. mantelytorna hos de bägarformiga fördjupningarnyså att svängningsförmagan hos de stora botten- ytorna resp. hela bottenytorna inskränks så litet som möjligt. Särskilt kan utformningen härvid vara sådanatt de sickformiga fördjupningarnas ändytor på nivån 'för ide bägarformiga fördjupningarnas bottenytor är anordnade att sammanträffa med de gemensamma sido- resp. mantelytorna hos de bägar- formiga fördjupningarna och att deras avstånd från dessa gemensamma sido- resp. mantelytor ökar mot de sickformíga fördjupningarnas bottenytor. På detta sätt uppnår man såväl en optimal uppdelning av de bägarformiga fördjupningarnas bottenytor som undviker en begränsning av egensvängningarna för hela botten- ytornai de bägarformiga fördjupningarna.

Företrädesvis är de sickformiga fördjupningarna vid rätlinjigt avgränsade bottenytor i de bägarformiga fördjupningarna utformade parallellt med en eller flera sídobegränsningslinjer för bottenytorna i de bägarformiga fördjupningarna. I varje bottenyta av de bägarformiga fördjupningarna kan därvid minst två sickformiga fördjupningar vara anordnade som korsar varandra och företrädesvis löper i rät vinkel till varandra.

Slutligen kan en ännu mer ökad utjämning av ljudabsorptionsförmågan uppnås vid en vidareutveckling av uppfinningen genom att flera sickformiga fördjupningar med olika djup är anordnade i en bottenyta hos den bägarformiga fördjupningen på sådant sätt att de av de sickformiga fördjupningarna med större djup bildade underytorna uppdelas i ytterligare underytor av de sickformiga fördjupningarna med mindre djup.

Det ljudabsorberande byggelementet enligt uppfinningen kan i egenskap av folieabsorbator som vid ljudinfall stimuleras till förlustbelastade svängningar enligt uppfinningen användas vid hög-, grund- och tunnelbyggnad liksom vid land-, vatten- och luftfarkostkonstruktion. Detta ljudabsorberande byggelement kan således på utomordentligt mångsidigt sätt användas överallt där oönskad ljudenergi, som tränger in i ett slutet eller öppet rum eller alstras i ett sådant rum, skall begränsasoch därmed ljudnivån i detta rum väsentligt nedsättas, varvid med ett öppet rum helt allmänt skall förstås även ett oavgränsat uterumsområde, t.ex. den närmare omgivningen av en motorväg, en flygstation och liknande.

Uppíinningen kommer nedan att belysas närmare med hänvisning till Figurerna l till 9 i ritningarna med hjälp av några särskilt föredragna utföringsformer och med hjälp av försöksresultat. l ritningarna är: 10 15 20 25 30 35 4 5 5 9 5 2 5 Figur l en tvärsnittsvy genom en föredragen utföringsform av en del av ett ljudabsorberande byggelement enligt uppfinningen; Figur 2 en vy ovanifrån av den Figur 1 visade delen av utföringsformen av ett ljudabsorberande byggelement; Figur 3 en perspektivvy av en del av utföringsformen av ett ljudabsor- . berande byggelement enligt Figurerna l och 2; _ Figur 4 en vy ovanifrân av en del av ett ljudabsorberande byggelement enligt en andra utföringsform av uppfinningen, varvid den visade delen av det ljudabsorberande byggelementet är âtergiven ii perspektiv och till hälften isärtagen för att tydligare visa den övre folien, som bildar bottenytorna till de bägarformiga fördjupníngarna, och varvid dessutom endast tre korsformade sickformiga fördjupningar är inritade, medan i själva verket dessa sickformiga fördjupningar är anordnade i var och en av bottenytorna av de bägarformiga fördjupningarna; i e Figur 5 en perspektivvy av en enda bottenyta med sickformig fördjupning från det ljudabsorberande byggelementet i Figur ll; ' Figur 6 ett ljudabsorptionsspektrum, som återger ljudabsorptionsför- mâgan hos ett ljudabsorberande byggelement enligt DE-OS 27 58 041, varvid bottenytorna av de bägarformiga fördjupningarna hade en storlek på 8,2 cm x 9,2 cm; Figur 7 ett motsvarande ljudabsorptionsspektrum som Figur 6 men där bottenytorna av de bägarformiga fördjupningarna hade en storlek på 9,2 cm x 4,2 cm; Figur 8 flera ljudabsorptionskurvor för att åskådliggöra den uppnådda effekten med ett ljudabsorberande byggelement enligt uppfinningen i förhållande till andra ljudabsorberande byggelement, hos vilka bottenytorna i de bägarformiga fördjupningarna inte hade nâgra sickformiga fördjupningar; och Figur 9 ett absorptionsspektrum, som uppmätts för ett byggelement enligt uppfinningen.

Med hjälp av Figurerna l till 3 illustreras först en första utföringsform av ett ljudabsorberande byggelement, varvid det bör noteras att i vardera fallet endast ett hörnstycke av ett sådant byggelement, som kan sträcka sig över stora ytor på flera kvadratmeter och mer, är återgivet. Det som helhet med l betecknade ljudabsorberande byggelementet består av rasterformigt bredvid varandra liggande bägarformiga fördjupningar 2, som är inpressade i en folie, företrädesvis en plastfolie, t.ex. utformade däri genom djupdragning. Dessa bägarformiga fördjupningar 2 har bottenytor 3, som är vända mot ljudfältet för det ljud som skall absorberas och som stimuleras av detta ljudfält till förlustbelastade plattegensvängningar, eftersom deras storlek, deras ytvikt 10 15 20 25 30 35 455 952 6 i liksom deras övriga parametrar är.avpassade så att deras plattegensvängnings- frekvenser ligger i det hörbara ljudfrekvensomrädet. Överkanterna 4 av de bägarformiga fördjupningarna 2 är gemensamt täckta av en ytterligare plan materialbana 5, så att innerutrymmet i de bägarformiga fördjupningarna 2 är lufttätt eller väsentligen lufttätt tillslutna, varvid lufttäthet inte ärabsolut nödvändig. Till följd härav råder samma tryc_k i innerutrymmet av de bägarfor- miga fördjupningarna 2 som i den omgivande_atmosfären. Den plana material- banan kan utgöras aven ej svängningskapabel materialbana, men det är även möjligt att den är en materialbana kapabel till svängning, t.ex. en folie.

Bottenytorna 3 av de bägarformiga fördjupningarna 2 är genom en eller flera sickformiga fördjupningar 6 uppdelade i underytor 7. Djupet t på dessa fördjupningar 6 är påtagligt mindre än djupet T på de bägarformiga fördjupningar- na (se Figur 1). ~ Som särskilt tydligt framgår av Figur 3 genomtränger de sickformiga fördjupningarna 6 sido- resp. mantelytorna 8 hos de bägarformiga fördjupningarna z. ' Dessutom löper de sickformiga fördjupningarna 6 i de i föreliggande utföringsexempel rektangulärt utformade bottenytorna 3 var och en parallellt med och vinkelrätt mot sidobegränsningslinjerna för dessa bottenytor 3. I föreliggande fall är tvâ sickformiga fördjupningar 6, som korsar varandra och löper i rät vinkel till varandra, 'anordnade i varje bottenyta 3, så att en hel bottenyta 3 i en bägarformig fördjupning 2 på sätt och vis består av fyra underytor 7 och tvâ sickformiga fördjupningar 6. Även om det inte visas i ritningen, så är det även möjligt att uppdela var och en av underytorna 7 i under-underytor genom en eller flera ytterligare sickformiga fördjupningar, varvid dessa ytterligare sickformiga fördjupningar härvid företrädesvis har ett mindre djup än de sickformiga fördjupningarna 6 men inte absolut måste ha det. _ Med hjälp av Figurerna 4 och 5 illustreras nu en andra utföringsform av ett i sin helhet med 9 betecknat ljudabsorberande byggelement, av vilket endast ett hörnstycke i ofullständigt sammansatt tillstànd visas i Figur fi. Vid detta ljudabsorberande byggelement 9 är de respektive angränsande sido- resp. mantelytorna hos de bägarformiga fördjupningarna 10 bildade av en gemensam sido- resp. mantelyta ll, medan bottenytorna l2 av de bägarformiga fördjup- ningarna är utformade av en gemensam folie 13. En plan materialbana 14 täcker gemensamt de övre (som i Figur ll ligger under) kanterna av de bägarformiga fördjupningarna 10 och är företrädesvis en ej svängningskapabel materialbana, dvs. en materialbana som i byggelementets hopbyggda tillstànd inte stimuleras 10 15 20 25 30 35 4 5 5 9 5 2 - 7 till plattegensvängningar av ljudsvängningar. g I Síckformiga fördjupningar 15 är i princip anordnade på _samma sätt som i utföringsformen enligt Figurerna 1 till 3 i bottenytan 12 av de bägarformiga fördjupningarna 10, dock med vissa avvikelser som belyses nedan: Som Figur 5 visar, vilken är en förstorad återgivning av en enda botten- yta 12 av en bägarformig fördjupning 10, har de båda korsvis löpande sickformiga fördjupningarna 15 egna ändytor 16, som tillsluter de sickformiga fördjupningarna 15 vid deras längsändar,dvs. vid de ändar därav som befinnersig i området för de gemensamma 'sido- resp. mantelytorna 11. Dessa ändytor 16 är anordnade på avstånd från de gemensamma sido- resp. mantelytorna. Emellertid är de sickformiga fördjupnlngarna på nivånlför bottenytorna 6, som uppdelas av dessa sickformiga fördjupningar 15 i underytor 17, förda ända fram till de gemensamma sido- resp. mantelytorna ll. Däremot har ändytorna 16 hos de sickformiga fördjupningarna 15 annars ett, ehuru förhållandevis litet, avstånd tiU sido- resp. mantelytorna ll som ökar mot bottenytorna 18 av de sickformiga fördjupningar- na (se Figur 5).

Slutligen hänvisas till Figurerna 6, 7 och 8, som visar försöksresultat: Figurerna 6 och 7 åskådliggör frekvensabsorptionsspektrumet för ljud- absorberande byggelement, hos vilka de närvarande rast_erformigt anordnade bägarformiga fördjupningarna inte hade nâgra sickformiga fördjupningar, varvid i fallet l Figur 6 bottenytornas mått var 8,2 cm x 9,2 cm och i Figur 7 bottenytornas mått var 9,2 cm x 14,2 cm. En jämförelse mellan dessa båda figurer visar att, på grund av minskningen av bottenytorna, den längs ordinatan visade ljudabsorptionsförmågan visserligen ökat vid de längs abskissan representerade högre frekvenserna men har minskat vid de lägre frekvenserna (på abskissan är frekvenserna angivna i hertz).

I Figur 8 är de i Figurerna 6 och 7 visade, liksom ytterligare försöksresul- tat sammanställda, och närmare bestämt visas fyra ljudabsorptionskurvor, som åskådliggör beroendet hos den längs ordinatan upptagna ljudabsorptionsförmågan av den längs absklssan upptagna frekvensen, nämligen: (a) Kurva l är den ljudabsorptionskurva som uppnås, när de bägarformiga fördjupningarna har förhållandevis stora bottenytor. Man ser att en maximal absorptionsförmåga erhålls vid ca 800 Hz, medan absorptionsförmågan mycket snabbt avtar åt bägge sidorna från denna frekvens. (b) Kurva ll är den ljudabsorptionskruva som erhålls, när de bägarformiga fördjupningarna har förhållandevis små bottenytor; man ser att absorptions- maximum ligger vid mer än 1.000 Hz och att övervägande högre frekvenser absorberas. 10 15 20 25 30 35 4 5 5 9 5 2 8 (c) Kurva ill är -den absorptionskurva som erhålls, när 5096 av de bägarfor- miga fördjupningarna har förhållandevis små bottenytor och 5096 har förhållande- vis stora bottenytor; man ser att en utjämning av absorptionsförmågan över hela frekvensområdet visserligen, erhålls jämfört med kurvorna I och II, men att absolut sett värdena för absorptionsförmågan vid de olika frekvenserna är mindre än i fallet med kurvorna l och ll, varför dubbla mängden absorbator måste anordnas i det aktuella rummet. ' (d) Kurva 'IV är den 'absorptionskurva som erhålls, när bägarformiga fördjupningar med förhållandevis stora bottenytor är anordnade, varvid dessa bottenytor enligt uppfinningen är uppdelade i fyra underytor genom sickformiga fördjupningar; man ser att man uppnår såväl en utjämning av ljudabsorptionen över hela frekvensområdet i förhållande till kurvorna l och ll som en ökning av den absoluta absorptionsförmågan vid de olika frekvenserna i förhållande till kurvan Ill. l Figur 9 visas slutligen på motsvarande sätt som i Figurerna 6 och 7 ett uppmätt ljudabsorptionsspektrum, på basis av vilket kurvan IV i Figur 8 åstadkommits, varvid de bägarformiga fördjupningarna hade en bottenyta på 8,8 cm x 7,14 cm och denna bottenyta genom sickformiga fördjupningar, vars djup var mindre än djupet på de bägarformiga fördjupningarna, uppdelats i fyra lika stora underytor. I Det hänvisas på nytt till Figur 5, i vilken det genom de båda streck- prickade parallella linjerna antyds att ändytan 16 och den till denna angränsande halvan av den tillhörande bottenytan 18 även kan vara utformade så att de båda bildar en gemensam, kontinuerligt löpande änd-och-bottenyta 20, dvs. att ändytan l6 och den angränsande halvan av bottenytan 18 inte övergår i varandra via en knick eller någon annan diskontinuitet. l Figur 5 är denna förändring av tydlighetsskäl endast antydd' med de streckprickade linjerna 19 för en enda ändyta 16 och den till denna angränsande halvan av den tillhörande bottenytan 18, men i själva verket är denna förändring anordnad vid samtliga ändytor 16 och bottenytor 18, så att exempelvis alla fyra därvid resulterande änd-och- bottenytor »20 kan ligga på en gemensam halvklotyta. Det är emellertid inte nödvändigt att de enskilda änd-och-bottenytorna 20 kontinuerligt övergår i varandra, utan tvärtom kan linjerna 19 exempelvis även vara räta linjer, så att varje änd-och-bottenyta 20 då ligger i olika plan.

Vidare kan två eller flera ljudabsorberande byggelement l och/eller 9 vara förbundna med varandra, särskilt svetsade, med sina ryggsidor, dvs. de mot bottenytorna 3 resp. l2 vända sidorna, så att de, när de är anordnade hängande vertikalt, allsidigt absorberar ljud. Härvid kan den på baksidorna anordnade 54

Claims (1)

10 15 20 25 30 455 952 9 ytterligare materialbanan 5 resp. 14 eventuellt utelämnas, eftersom de bägarfor- miga fördjupningarnai 2 resp. 10 i byggelementen l resp. 9 ömsesidigt täcks genom arrangemanget baksida-till-baksida, dvs. de bägarformiga fördjupningarna i det ena ljudabsorberande byggelementet övertar samtidigt funktionen för den täckande ytterligare materialbanan hos det därmed förbundna andra ljud-_ absorberande byggelementet. PATENTKRAV l. Ljudabsorberande element innefattande ett flertal fördjupningar (2; 10), vars öppningar är täckta av en plan materialbana (5; lll) och som var och en har en bottenyta (3; 12) som består av en folie, varvid bottenytorna direkt utsätts för ett ljudfält vid installation och varvid bottenytornas (3; 12) storlek är sådan att de kan stimuleras till ett flertal naturliga svängningar vid infall av ljud vid ett flertal frekvenser, ' k ä n n e t e c k n a t av att var och en av bottenytorna (3; 12) i sin tur är uppdelad i bottenmderytor (7; 17) genom minst ett spår (Bg 15), vars djup (t) är avsevärt mindre än djupet på íördjupningarna (2; 10) och som sträcker sig från ena sidan av en bottenyta (3; 12) till dess andra sida och helt avskiljer underytorna (7; 17) från varandra.

2. Ljudabsorberande byggelement enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att spåren (15) är anordnade i ett sådant ljudabsor- berande byggelement (9) där de angränsande sido- eller mantelytorna hos fördjupningarna (10) är ersatta med en gemensam sido- eller mantelyta (11).

3. Ljudabsorberande byggelement enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att spåren (6) genomtränger sido- eller mantelytorna (8) hos fördjupningarna (2). li. Ljudabsorberande byggelement enligt patentkravet l eller 2, k ä n n n e t e c k n a t av att fördjupningarna (15) har egna ändytor (16), som tillsluter spåren (15) vid deras längsändar.

5. Ljudabsorberande byggelement enligt patentkravet 2 och U, k ä n n e t e c k n a t av att ändytorna (16) hos spåren (15) är anordnade på avstånd från de gemensamma sido- eller mantelytorna (ll) hos fördjupningar-na (10). 10 15 20 25 455 952 ' ï i io 6- Ljudabsorherande byggelement enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t av att ändytorna (16) hos spåren (15) på bottenytornas (12) nivå ar anordnade att sammanträffa med de gemensamma sido- eller mantel- Ymffla (11) hOG íöfdíllpflíngarflß (10) och att deras avstånd från dessa gemen- samma sid* en" maflfelytor (ll) ökar mot spârens (15) bottenytor , varvid Särskilt Wie ändvta (16) och den :in denna angränsande naiva bdnenyran us) ligger på en gemensam kontinuerligt löpande yta. 7- Ljudabsorberande byggelement enligt något av patentkraven i till 6, k ä n n e t e c k n a t av att spåren (6; 15) vid rätlinjigt avgränsade bottenytor B; 12) hos fördjupningarna (2; 10) löper parallellt med en eller flera sidobegräns- ningslinjer för bottenytorna (3; 12) hos fördjupningarna (2; 10).

8. Ljudabsorberande byggelement enligt något av patentkraven 1 till 7, k ä n n e t e c k n a t av att minst två korsande, företrädesvis i rät vinkel till varandra löpande spår (6: 15) är anordnade i varje bottenyta (3; 12) hos fördjupningarna (2; 10).

9. Ljudabsorberande byggelement enligt något av patentkraven l till 8, k ä n n e t e c k n a t av att flera spår (6; 15) med olika djup är anordnade på sådant sätt att de underytor (7; 17) som bildas av spåren (6; 15) med större djup (t) är uppdelade ifytterligare underytor genom spår med mindre djup.

10. Ljudabsorberande byggelement enligt något av patentkraven 1 till 9, k ä n n e t e c k n a t av att två eller flera ljudabsorberande byggelement il; 9) i syfte att anordnas hängande vertikalt är förbundna med varandra vid sina baksidor, särskilt svetsade, varvid eventuellt den ytterligare plana materialbanan (5; 14) är utelämnad. ll. Användning av ett ljudabsorberande byggelement enligt något av patent- kraven 1 till 10 som folieabsorbator, som vid ljudinfall kan stimuleras till förlustbelastade svängningar vid byggnads-, underjords- och tunnelkonstruktion liksom vid konstruktion av land-, vatten- och luftfarkoster.