SE453327B - Missil for ett vapensystem - Google Patents

Description

453 327 förlänas missilen en wobblande eller precesserande rörelse under flykten, om sådan rörelse erfordras med avseende på stridsområdet.

Avfyring av missilen längs dess bana kan åstadkommas medelst explosivt material eller i form av raketdriven utskjutning från ett lämpligt avskjutningsrör eller genom centrifugalkraf- ter åstadkomna genom en spinnande rörelse i en vehikel. som levererar missiler runt en axel som är parallell med men sido- ställd i förhållande till missilernas spinnaxel. I det senare fallet förlänas missilerna både en spinnande och en lateralt sidoställd rörelse. Andra metoder för att åstadkomma spinn är medelst en gördel, en anordning med pinne/spår, ett friktions- band eller medelst kuggstång och kugghjul. En wobblande rörelse kan åstadkommas genom en vikt placerad på ett avstånd från centrum eller medelst en liten explosiv, konande laddning.

Det ovan angivna och andra ändamål, kännetecken och fördelar med uppfinningen framgår av den följande speciella beskriv- ningen av föredragna utföringsformer av uppfinningen, vilka belyses i de bifogade ritningarna, vari samma beteckningar hänför sig till samma delar i alla de olika ritningsbilderna.

Ritningarna är inte nödvändigtvis skalenliga utan vikten har snarare lagts på belysning av uppfinningens principer.

FIG. 1 är en tvärsektionsvy av en missil enligt uppfinningen, FIG. 2 är en expanderad vy av missílen enligt fig. l, FIG. 3 visar missilen enligt fig. l och 2, när den utskjutes från ett utskjutningsrör, \ FIG. 4 är en planvy av missilen belägen i utskjutningsröret enligt fig. 3 och visar gördeln som förlänar missilen en spinnande rörelse under avfyring, 453 327 FIG. S visar konturerna av den markyta som är under angrepp av en wobblande, spinnande missil, FIG. 6 är en planvy liknande den i fig. 4 men visande en alternativ utföringsform för att förläna missilen en spinnan- de rörelse medelst en vikt placerad på ett avstånd från centrum, FIG. 7 är en planvy av en annan utföringsform för att åstadkomma en spinnande rörelse för missilen medelst en pinne och ett spår, FIG. 8 är en planvy av ytterligare en utföríngsform för att förläna en spinnande rörelse innefattande kugghjul och kugg- stång, FIG. 9 visar ytterligare ett medel för att åstadkomma en spinnande rörelse innefattande en friktionsyta, FIG. 10 är en perspektivvy av en alternativ utföringsform av missilen med medel för att ge den spinnande missilen en wobblande rörelse.

Såsom visas i fig. l och den expanderade figuren i fig. 2 har en missil 12 formen av en kanister med ett cylindriskt projektilhölje 14. Höljet 14 är uppdelat i en kammare 18 för en explosiv laddning och en elektronikkammare 20 genom en nedsänkt mellanvägg 16. Elektroniken i kammaren 20 är täckt med en platt ändskiva 22. Den motsatta änden av kanistermissi- len 12 är försluten med en lins 24. Metallinsen 24 håller en explosiv laddning 25 i kammaren 18 och tjänar såsom projektil, när den explosiva laddningen tänts.

Liknande linsprojektiler användes i konventionella minor och liknande men är riktade uppåt. Linsen betecknas självsmidande, emedan den explosiva laddningen vid avfyring inverterar 453 327 linsens kurvatur, så att linsen blir en kulformad projektil.

Vid detta arrangemang riktas linsen 24 nedåt och bildar en konkav lägre ände av missilen. Med det cylindriska höljet 14 och den flata ändplattan ll ger linsen en inverterad tallriks- konfiguration. Den spinnande inverterade tallriken har en hög stabilitet under sin rörelse och är en källa för ytterligare lyft för missilen. Den spinnande missilens stabilitet tillför- säkrar att projektilen, linsen 24, är riktad nedåt längs hela missilens bana.

För att avkänna ett mål är en IR-måldetekterande anordning med optik 26 monterad på höljets 14 utsida. Måldetektionsanord- ningen kan även vara monterad inuti höljet. Inom elektronik- kammaren 20 förefinnes två batterier 28 och 30, som tjänar såsom kraftkälla. Måldetektionselektroniken 31 och 32 analyse- rar signaler, som mottas från infraröddetektorn och skiljer mellan ett mål, t.ex. ett armerat fordon, och bakgrund. Andra lämpliga måldetektorer kan exempelvis vara av magnetisk, optisk eller audiotyp.

En säkrings- och armeringsanordning 34 är anordnad för att förhindra tändning av den explosiva laddningen 25, tills säkrings- och armeringsanordningen detekterar den translatio- nala och angulära accelerationen för missilen, när den avfyras. För att initiera avfyring av den explosiva laddningen 25 förefinnes en initiatorkopplare 38 av precisionstyp. Denna initiatorkopplare är en liten laddning, som tändes vid detek- tion av ett lämpligt mål.

Vid användning utskjutes missilen från en utskjutningsanord- ning såsom en sådan som visas i fig.3 och 4 vid en hastighet av 30-60 m/s till avstånd av ungefär hundra meter eller där- över. Utskjutningsanordningen är ett rektangulärt rör 40, varifrån missilen 12 avfyras medelst en explosiv laddning 42.

För att förläna missilen 12 en spinnande rörelse kring en vertikal axel är en brytbar gördel 44 fixerad vid en ände till 453 327 avfyringsröret och delvis omslutande missilen 12. Gördelns motsatta ände är fäst till missilen med nitar. Denna gördel har inskärningar eller slitsar 46 intill nitarna, så att, när missilen lämnar röret 40, gördeln bryts så att missilen frigöres från röret.

Det bör observeras i fig. 3 att gördeln är fäst till missilen över dess gravitationscentrum. Detta ger en vridande kraft i ett rullningsplan. när gördeln frigöres. Såsom ett resultat därav spinner missilen iväg med precession, dvs. med en wobblande rörelse. När missilen wobblar, avkänner ammunitionen marken och kan avfyras på en större yta. Denna större yta indikeras av den konande verkan, som visas vid 48 i fig. 3 och av målytan under flykt som visas i fig. 5. När missilens avstånd över marken ökar och därefter minskar längs dess bana, blir den markyta som avsökes av infraröddetektorn och mot vilken projektilen 24 är riktad, såsom visas vid S0 i fig. S.

Utan wobbling blir den markyta som avsökes längs en enda rät linje 52. Det framgår sålunda att målytan, eller fotavtrycket, för missilen är mycket större med spinn och wobbling. Med sådan större målyta, vilken bestämmes av missilens hela överflugna bana och graden av dess wobbling, behöver missilen inte avfyras direkt mot eller ens direkt över ett mål. Detta minskar i hög grad den för ett enda skott erfordrade noggrann- heten vid användning av en kanon eller mörsare och reducerar antalet anordningar, som måste avfyras vid slumpvis avfyring.

Emedan ett färre antal anordningar måste avfyras. kan varje anordning förses med ökad avfyringskapacitet för ammunition.

Projektilen 24 avfyras även direkt eller nästan direkt nedåt mot målet. Målets överdel är ofta dess mest känsliga sida.

För att tillförsäkra att varje mål inom missilens “fotavtryck' skall detekteras måste det maximala interscan-avståndet S4 i avfyringsvägen 50 vara mindre än bredden för det avsedda målet. För detta ändamål måste spinnhastigheten vara tillräcklig för en given hastighet för missilen. 453 327 Andra organ för att förläna spinn åt missilen anges i fig. 6- 9.! fig.6 ökar en vikt S6 tyngden på denna sida av missilen.

Denna sida har sålunda en långsammare acceleration och detta förorsakar spinn.

I fig. 7 styres en pinne 58 på missilen i en ränna 60 i avfy- ringsröret 40. När missilen avfyras följer pinnen rännan och åstadkommer sålunda spinn. Rännan kan vara öppen i dess slut- ände eller också kan pinnen vara avbrytbar. Alternativt kan rännan i missilen och pinnen vara säkrade till avfyringsröret 40.

I fig. 9 visas till varandra passande kuggtänder på missilen och på avfyringsröret 40 till bildning av en kuggstångs/-kugg- hjuls-effekt. I fig. 8 erhålles en liknande effekt medelst anordnande av en yta 66 med hög friktion mot en sida av avfyringsröret 40.

I stället för att placera de organ som förlänar spinn på avstånd från centrum kan wobbling induceras separat. Exempel- vis kan en liten konande laddning avfyras efter det missilen skjutits iväg.Laddningen skall vara belägen på missilen, så att man åstadkommer en vridande kraft i ett rullningsplan.

Fig. 10 visar andra organ för att göra den spinnande missilen wobblande. Ett lod 68 är beläget vid änden av en ledbar stödarm 70 såsom en stång eller en böjlig lina. Efter missi- lens avskjutning förorsakar missilens spinnande en centrífugalkraft som bringar lodet att svänga utåt. Emedan armen är ansluten på ett avstånd från centrum, kommer missilen att wobbla. wobblingens frekvens kan förändras genom inställ- ning av längden av armen 70.

I var och en av de beskrivna utföringsformerna avfyras missilen l2 över ett mål. När målet avkännes, tändes den explosiva laddningen 25, som uppbäres av missilen, och en projektil 24 drives nedåt mot målet. Såsom redan omnämnts är i många fall målets översida mer ömtålig än fronten eller sidorna. Sålunda har en projektil som avfyras ovanifrån större effekt. Likaledes är missilens bana inte signifikant så länge som målet förefinnes inom målarean enligt fig. 5.

Det bör observeras att projektilen 24 kan vara av vilken typ som helst. Den kan exempelvis vara fast eller fragmentär och den kan medföra sin egen explosiva laddning.

Missilen behöver inte utskjutas medelst en explosiv laddning.

Det är exempelvis möjligt att utskjuta missilen med hjälp av centrifugalkraft. Inte heller behöver utskjutningsanordningen vara placerad på marken. Den kan exempelvis fällas med fallskärm innehållande ett flertal missiler, som utskjutes under utskjutningsanordningens fall mot marken.

Uppfinningen har beskrivits under speciell hänvisning till de föredragna utföringsformerna därav, men det bör förstås att en fackman kan utföra olikartade förändringar med avseende på form och detaljer utan att uppfinningstanken såsom den framställes i de bifogade patentkraven frångås.

Claims (9)

453 327 PATENTKRAV

1. l. Missil (12) för ett vapensystem/ och avsedd att framdrivas längs en linjär bana med spinn omkring en vertikal axel, samt med en projektil (24) monterad för utskjutning nedåt från denna, k ä n n e t e c k n a d av ett organ (68), som förlänar missilen (12) en sidoriktad precesserande rörelse i förhållande till banan.

2. Missil enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av ett stabiliserande organ för stabilisering av missilen (12) funder flykt längs en bana under överflygning av ett mål.

3. Hissil enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a d av att organet, som förlänar missilen (12) en sidoriktad precesserande rörelse. utgöres av ett excentriskt lod (68), som sträcker sig utåt från den spinnande missilen (12).

4. Missil enligt patentkrav l eller 2, k ä n n e t e c k- n a d av att organet, som förlänar missilen (12) den sidoriktade precesserande rörelsen, utgöres av en explosiv laddning.

5. Missil enligt något av föregående patentkrav,1<ä nlue- t e c k n a d av ett organ, som förlänar missilen en spinnande rörelse, i form av en brytbar gördel (44) fastsatt dels vid missilen (12) och dels vid organet (40) för framdriv- ning av missilen (12).

6. Missil enligt något av patentkraven 1 till 4,l<ä n n e- t e<:k n a d av att organet, som förlänar missilen (12) den spinnande rörelsen, är i form av en excentrisk vikt (56L

7. Missil enligt något av patentkraven l till 4, n ä n n e- t e c k n a d av att organet, som förlänar missilen (12) den (å 453 327 ~9 spinnande rörelsen, utgöres av en tapp- och spårförbindelse . . . U °\~ . (58, 60) mellan mlssilen (12) och organet (40) for framdriv- ning av missilen.

8. Missil enligt något av patentkraven 1 till 4,)<ä n n e- t.e c k n a d av att en yta (66) med hög friktion är anordnad mellan missilen (12) och organet (40) för framdrivning av missilen (l2), varigenom missilen bibringas en spinnande rörelse.

9. Missil enligt något av patentkraven l till 4,l<ä n n e- t e clcrua d av att organet, som förlänar missilen (12) den spinnande rörelsen, utgöres av en kuggstångs- och kugghjuls- förbindelse (64) mellan missilen (12) och organet (40) för missilens (12) framdrivning.