SE452126B - Sett och anordning for automatisk vexling fran en bearbetningskontur till en annan vid elektroerosiv bearbetning av arbetsstycken medelst trad- eller bandformade elektroder - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 452 1J26 2 medelst ett driv- och styrsystem iträdes i ett startborrhål och medelst en bakom arbetsstycket anbragt gripànordning bringas i verkansförbindelse med en magasinssida hos driv- och styrsystemet.

Tråderosionsmaskiner, i synnerhet sådana som är numeriskt Kstyrda, kan med stor fördel användas för utskärning av komplice- rade ytter- eller innerkonturer i elektriskt ledande arbetsstyckenff Därvid förskjutes som bekant tråd- eller bandformiga elektroder och arbetsstycken relativt varandra under bearbetningsförloppet.

Elektroden avdrages från en magasinsrulle, passerar det arbets- stycke som skall bearbetas och genomlöper en av ett rullpar be- stående drivanordníng, vilken bibringar elektroden en likformig rörelse framåt. Slutligen upplindas elektroden åter på en rulle eller också kapas den i små stycken som faller ned i en avfalls- behållare. En mellan magasinsrullen och arbetsstycket anbragt avkännare provar huruvida en ringa mekanisk dragspänning före- finnes i elektroden. Om dragspänningen till följd av en störning bortfaller, åstadkommer avkännaren frånkoppling av den elektriska spänning som åstadkommer eroderingsgnistornas frånkoppling av den numeriska styrningen samt avbrytande av elektrodens framåtrörelse. I Trots utrustningen med numerisk styrning kräver de på mark- naden befintliga eroderingsmaskinerna för sin drift att en opera- tör finns närvarande, eftersom iträdningen av elektroden i start- hålen för framställning av inner- och ytterkohturer gör det nöd- vändigt att_företa manuella ingrepp. För att komma tillrätta med denna nackdel har man redan föreslagit att anordna en speciell skärnings- och frammatningsanordning för elektroden samt en rör- lig gripanordning för införande av elektroden i den för normal drift verksamma transportbanan. Den kända itrådningsanordningen har den nackdelen att i och för iträdningen ett ingrepp erfordras i styranordningen, under det att ett stort antal rörelseförlopp' måste utföras. Den kända anordningen arbetar ej tillförlitligt, eftersom noggrann inställning och koordinering av fasthållnings- förloppet, avskärningsförloppet och förskjutningsrörelsen är be- svärlig. Dessutom uppträder kopparavlagringar på avskärningsverk- tyget, varför man förutom bristfälligt arbetssätt även måste räkna med en stark förslitning av verktyget.

Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förfaran- de och en anordning för elektroerosiv bearbetning av arbets- 10 15 20 25 30 35 H0 a '452 126 'stycken med en trådformig eller bandformig elektrod, varvid det efter färdigställande av en kontur erforderliga iträdningsför- loppet i startbcrrningen för.nästa kontur sker fullständigt automatiskt och tillförlitliga ' Detta ändamål uppnås enligt uppfinningen därigenom, att för avskiljning den ensidigt på-förrâdssidan fastklämda elektroden genom en skåranordning i området mellan det fastklämda stället och arbetsstycket först inskåras och därefter medelst det på magasinssidan befintliga drivsystemet sträckes och avrives samt att elektrodens sträckte ände efter iträdandet gripes av gripan- ordningen och direkt tillföres till det på'magasinssidan befint- liga drávsystemet. _ 7 Det nya sättet genomföres fullständigt automatiskt, varför ingen operatör erfordras för iträdningsproceduren vid bearbet- ning av olika konturer på arbetsstycket. Erosionsmaskinens ut- nyttjningsgrad är synnerligen ekonomisk, eftersom bearbetning av arbetsstycken kan ske under såväl dagtid som nattetid. Sättet är mycket enkelt. Genom elektrodens inskärning och det efterföl- jande avslitningsförloppet.hålles elektrodens begynnelseände kallbearbetad och styv. Därigenom är det möjligt att genom fram- skjutning av elektroden absolut tillförlitligt träda i elektro- den i det nya starthålet. Det nya sättet har den fördelen att endast en ringa utökning av de elektroniska styranordningarna är erforderlig. De för det automatiska förloppet av iträdningspro- ceduren erforderliga elektriska pulserna härledes vid de kända erosionsmaskinerna ur maskinens förefintliga funktioner och är redan tillgängliga i styrningsanläggningen. Inträdningsförloppet styres medelst några ytterligare elektroniska anordningar. Man kan därmed på enkelt sätt i efterhand införa det automatiska 1 sättet för iträdning vid kända erosionsmaskiner.

En ytterligare fördelaktig utformning av sättet enligt upp- finningen består däri att man vid uppnåendet av ändpunkten för en kontur under den tid iträdningsförloppet_varar en i och för sig känd vattentillförsel för koaxiell spolning på elektroden svänges bort och strömtillförseln till elektroden brytes. Genom bortsvängningen av anordningen för vatten- och strömtillförsel , uppnås en automatisk inläggning av den iträdda elektroden i strömtilledningen.

Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas i anslutning till ett på bifogade ritning med fig. 1-17.visaï Utfö- 1 _. __.._._.._._..-.~__.-.-.._- ga |_\ C? 20 F) 'in 30 35 H0 1452 126 4 ringsexempel. Pig. 1 och 2 visar.iträdningshuvudet hos iträdnings- anordningen sett från olika håll. Pig. 3 och 3 visar kläm- och frammatningsanordningen i viloläge och arbetsläge. Pig. 5a och lg visar det principiella arbetssättet för anordningen vid fast- klämning och frammatning av elektroden. Pig. 6 och Z visar in- skärningsanordningen i viloläget och arbetsläget. Pig. Ba-8c åskådliggör förloppet vid inskärning och avslitning av elektroden.

Pig. 9-12 visar gripanordningarna i olika arbetslagen. Pig. 13a tlll låg åskådliggör arbetssättet för gripanordningen vid iträd- ningen av elektroden i startborrningen. Pig. ih tlll lå visar vatten- och strömtilledningen i arbets- och viloläge, och fig.17 är ett blockschema över den elektroniska anordningen för genom- förande av det nya sättet. _ Framställningen i figurerna är delvis förenklad. Sålunda har exempelvis speciellt konstruktiva detaljer, som är konventio- nella för en fackman och som ej står i något väsentligt samband med uppfinningen, i och för förenkling av ritningen och för över- skådlighets skull helt utelämnats. Dessutom har i figurerna en- skilda delar avlägsnats eller visats delvis bortbrutna.

Pig. 1 visar iträdningshuvudet sett framifrån. Den ovanför arbetsstycket 52 anordnade gripanordningen är visad i fig. 9 till 13. Iträdningshuvudet består av en klämanordning, en frammatnings-U anordning och en inskärningsanordning. Pig. 2 är en vy sedd upp- ifrån, varvid arbetsstycket med fasthållningsanordningen för överskådlighets skull har utelämnats. Enligt vad som visas i fig. 1 och 2 är ett drivblock 1 fäst vid en monteringsplatta 9. På sidan av drivblocket leder två bladfjäderarmar 13.och 14 framåt och håller lagerklotsarna 20 och 21. I dessa lagerklotsar är drivaxlarna 15 och 16 lagrade, på vilkas främre-ändar frammat- ningsrullarna 7 och 8, är fästa. Dessa rullar fyller även en fastklämningsfunktion. Drivaxlarna 15 och 16 är via en snäckväxel i drivblocket 1 kopplade till en motor 10. Bakom drivblocket är på höger och vänster sida två manövermagneter H och 5 anbragta, vilka genom sin framåtrörelse via skjutstängerna 11 och 12 åstad- kommer sammantryckning av frammatningsrullarna 7 och 8 via en hävstångsmekanism 6, 17, 18 och 19 resp. framförande av inskär- ningsarmen 2 med inskärningskilen 22 mot städet 3. Den trådfcr- miga elektroden 23 drages från elektrodens magasin-sida via in- föringsöppningen 56 i monteringsplattan 9 och styrmunstycket H1 genom startborrningen för konturen i arbetsstycket 52. Arbets- 10 15 25 30 35 40 452 126 stycket 52 är medelst fasthållningsanordningen 54 fäst vid maski- nens.korssupport. Under bearbetningen kringspolas elektroden ksaiieiif med ett flytande aieiekfrikum. vid sluter av bearbet- ningen av en kontur bortkopplas tråderosionsmaskinen medelst den elektroniska styranordningen, dvs tillförseln av dielektríkum spärras, strömtillförseln mellan elektroden och arbetsstycket bryts och drivsystemet för elektroden kopplas ifrån. Därefter skall nästa kontur bearbetas. Det nya förfarandet vidtar nu, var- vid från styranläggningen endast signalerna för kontur-slut, läges-bestämning för arbetsstyoket och uppnående av den nya start- borrningen måste avges. Det erfordras sålunda ej något ingrepp i styranläggningen. Endast redan befintliga funktioner hos maskinen används för styrning av iträdningsförloppet.

' Efter uppnåendet av ändpunkten med den relativt långsamma matningsrörelsen mellan arbetsstycket och elektroden och kvitte- ring av styrsignalerna fastklämmes elektroden under arbetsstycket medelst klämanordningen. Efter klämanordningen utlöses inskär- ningsanordningen, vilken gör en inskärning i elektroden och i sin tur åter kopplar in det ovanför arbetsstycket på upptagningssidan för elektroden anordnade drivsystemet. Genom elektrodens fort- satta rörelse avslites densamma vid ínskärningsstället. Drivsys- temet transporterar återstoden av elektroden till upptagningssi- dan, där den upplindas på en spole eller med en avhackningsanord- ning kapas i små stycken som uppsamlas i en avfallsbehållare.

Vid avslitningsförloppet utlöses genom inskärningsanordningen eller genom en elektronisk kontakt, som reagerar för avslitning- en av elektroden, lägesplaceringen av arbetsstycket för nästa kontur. Detta sker så att styranläggningen kopplar om till snabb- förflyttning. Lägesplaceringsförloppet är avslutat när startborr- ningen har kommit i läge ovanför det undre styrmunstycket. Vid denna tidpunkt ger styranläggningen order till maskinen att ar- .beta med långsammare matningsrörelse. Denna elektroniska signal startar gripanordningen, vilken föres fram till startborrningen ovanför arbetsstycket. Vid påsättningen på arbetsstycket stoppas gripanordningen elektriskt. Stoppsignalen för gripanordningen ut- löser matningsanordningen för frammatning av elektroden, så att denna träs igenom styrningsmunstycket och startborrningen.

Med hjälp av en optisk avkänningsanordning och en elektro- är bero- inställda nisk räknare mäts elektrodframmatningssträckan, vilken ende av arbetsstyckets tjocklek. Vid uppnåendet av den 15 20 25 >30 35 HU 452 126 ß räkneställningen avslutas frammatningen och frammatningsanord- ningen bringas ur ingrepp. Vid genomskjutningen har gripanord- ningen gripit elektroden.och genom räknesignalen kommer vid upp- nåendet av den inställda râkneställningen gripanordningens rörel- gse i riktning mot det övre drivsystemet att startas, varigenom klämningen medelst klämanordningen upphör. När den övre ändpunk- ten uppnås gripes elektrodens främre ände av det i rörelse be- fintliga övre drivsystemet och transporteras till upptagningssi- dan. Av en första.elektrisk kontakt utlöses en svängningsrörelse för gripanordningen ur elektrodens bana omkring en elektrodstyr- ning och genom en ytterligare elektrisk kontakt, som manövreras av den spända elektroden, friges dielektrikumtillförseln och strömmatningen kopplas in. Som dielektrikum används med fördel avjoniserat vatten. Därpå sker bearbetningen av den nya konturen, vars förlopp är programmerat på en hålremsa vilken bringas att påverka den elektroniska styranläggningen.

I det följande kommer fördelaktiga utföringsformer av en an- ordning för genomförande av sättet enligt uppfinningen att be- skrivas i anslutning till ritningen. ' _ I fig. 3 och 4 visas klämanordningen och frammatningsanord- ningen i viloläge och arbetsläge, varvid en och samma anordning fyller båda dessa funktioner. Fig. 3 visar anordningen i viloläge under eroderingsförloppet. Pig. H visar anordningen i arbetsläge under den automatiska iträdníngsproceduren. Efter avslutandet av eroderingsförloppet, dvs efter färdigeroderad arbetsstycke-kon- tur, måste trådelektroden 23 klämmas, och efter avskiljningen, som ytterligare kommer att beskrivas i det följande, måste den föras uppåt genom startborrningen i arbetsstycket för nästa kon- tur som skall utskäras. Ur hålremsan för arbetsstycket erhålles ur en bestämdpånvarandra följande serie kodtecken logiskt tid- punkten för insättningen av iträdningsförloppet. Detta iträdnings- förlopp börjar med fastklämningen av elektroden 23 och den däref- ter anslutande inskärningen och avslitningen. Detta kan även ut- löses manuellt genom manövrering av en strömställare. Först mag- netiseras manövermagneten 5 och därefter utlöses skjutstângens 12 matningsrörelse i pilens riktning. Den vid denna stång vrid- bart fästa hävstången 6 förskjutes kring sin av en tapp 17 fixe- rade.vridningspunkt. I hävstångens andra ände drar en förbind- ningsstàng 42 de båda skänklarna 18 och 19 i dessas översta punkt tillbaka och trycker de med dessa förbundna lagerklotsarna 20 10 |,\ (n F.) (n 0.) u 1 7 452 126 och 21 med de däri lagrade drivaxlarna 15 och 16 mot varandra.

Drivaxlarnas svängningsrörelse följes av kullagren i drivblocket 1, eftersom spelet i kullagret vid en svängningsvinkel av 10 är helt tillräcklig. Blektroden 23 fasthâlles därvid av de fast på drivaxlarna 15 och 16 påsatta framatningsrullarna 7 och 8. Dessa uppvisar en lätt tandad profil, vilken har den fördelen att en genomglidning av elektroden under avslitningen förhindras och av- lämning av avslitna stycken endast inträffar i fördjupningarna mellan tänderna. Efter avskiljningen av elektroden 23 och maski- nell frammatning av arbetsstycket till nästa startborrning (läges- placering) frammatas elektroden uppåt genom den nya startborrning- en. Därvid driver en motor 10 via en snäcka 25 ett snäckhjul ZM, vilket är fast förbundet med axeln 15. Medelst två likadana tand- hjul 26 och 27 erhåller axeln 16 och därmed matningsrullen 8 den motsatta vridningsriktningen i förhållande till axeln 15 resp. i förhållande till frammatningsrullen 7. Pig. 5b'visar matningsrul- larna 7 och 8 efter fastklämningsförloppet vid frammatning av elektroden 23. Fig. Sa visar frammatningsrullarna 7 och 8, vilka före och efter iträdningsförloppet ej befinner sig i ingrepp med elektroden. _ _ De mot varandra löpande frammatningsrullarna 7 och 8, vilka fortfarande hålles'tryckta mot varandra medelst hävstàngsmekanis- men, skjuter upp elektroden 23 först genom gejdmunstycket 41 och därefter vidare in i arbetsstyokets startborrning. Uppskjutningen fortsätter till dess att en i förväg mot arbetsstyckets tjocklek svarande, på en dekadräknare inställd elektrodlängd har dragits över en brytrulle med räkneanordning och motorn frånkopplats.

Längden av den framskjutna elektroden mätes medelst en ljuskälla, en fotodiod och en vid brytrullen fast anordnad slitshålskiva.

Vid framskjutningen av elektroden vrides brytrullen och genom om- rådena mellan slitshålen brytes ljusstrålen kortvarigt, så att pulser'alstras på fotodiodens utgång, vilka pulser tillföras till den elektroniska räknaren. När den inställda räkneställningen uppnås frånkopplas motorn, gripanordningen ovanför arbetsstycket griper elektroden, manövermagneten 5 släpper och frammatningsrul- larna 7 och 8 föres av bladfjäderarmarnas 13 och_1H förspänning tillbaka till sitt viloläge, varvid elektroden 23 återigen fri- släppes (fig. 3, fig Sal. Räknarens slutvärde inställes i bero- ende av arbetsstyckets tjocklek, exempelvis så att elektroden skjuter ut 16 mm över arbetsstycket.

CF' 10 [_-\ U 1 30 35 40 452 126 Inskärningen för den efterföljande avslitníngen av elektroden åstadkommes medelst den i fig. 6 och 7 visade inskärningsanord-. ningen. Pig. 6 visar inskärningsanordningen i viloläget och fig.7 i arbetsläget. Pig. Ba till fig. 8c visar förloppet vid inskär- ning och avslitning av elektroden.

Omedelbart efter fastklämningen av elektroden medelst fram- matningsrullarna tillföres manöverström till lyftmagneten 4.

Ankaret för skjutstången 11 framåt i pilens riktning, varvid in- ”skärningshävstången 2 vrides omkring sin tapp 28 i pilens rikt- ning. Den insatta inskärningskilen 22 träffar trådelektroden 23, slår densamma mot städet 3 och gör därvid en inskärning eller ett hack i densamma (fig. Bb). Inskärningens djup bör helst uppgå till ungefär H/5 av elektroddiametern. Eftersom frammatningsrul- larna 7 och 8 (fig. 4) håller fast elektroden och de upptill på maskinen anbragta transportrullarna i drivsystemet fortsätter sin rörelse, kommer elektroden att slitas av (fig. 8c), och den övre änden föres till upptagningssidan, exempelvis till en sönder- hackare.

Inskärningskilen 22 är sidoförskjuten för att den vid avnöt- ning i omvridet läge åter skall kunna användas. Detta gäller även för städet 3, vilket är förskjutet i höjdled och efter omvridning äter kan användas.'Dessutom kan inskärningskilen 22 medelst en ställskruv efterjusteras, när den förkortats genom slipning. Ef- ter inskärningen och avslitningen av elektroden 23 frånkopplas manövermagneten H och skjutstången med inskärningshävstången 2, eventuellt under medverkan av en dragfjäder, drages tillbaka till sitt utgångsläge (fig. 6, fig. 8a).

Pig. 9 till 12 visar gripanordningen i olika arbetslägen.

Efter avslitningen av elektroden och utdragning av resten av elektroden ur arbetsstycket löper stödet med arbetsstycket med hög hastighet till startborrningen för den nya konturen. När detta startläge har uppnåtts, bortkopplas gång med hög hastighet och gripanordningen startas. Gripanordningen består avett glidrör H3, som är fäst vid den övre änden på elektrodens upptagningssida.

I glídröret är en hylsa HH med en klämarm 47 och en klo 40, an- ordnad. Hylsan HH styres medelst en löprulle 45 i en vid omkret- sen i längsriktningen förlöpande kuliss H6. Därigenom är klämar- mens H7 rörelse noggrant bestämd.

Efter igängsättningen av gripanordningen glider klämarmen 47 i kulissen 46 nedåt till startborrningen 53 i den nya konturen (_11 lü 15 20 25 30 UU 9 452 126 (fig. 13a). När klon 48 träffar på arbetsstycket 52 avbryts rö- relsen nedåt genom en ej visad elektrisk omkopplare. Vid uppskjut- ningen av elektroden medelst frammatningsanordningen (fig. U, fig. 5a) genom styrmunstycket H1 och startborrningen 53 grips elektrodänden av klon H8. Pig. I3a till 13c visar gripandet och transporten av elektroden genom klon H8 enligt den i och för sig kända principen för rull-klämning. Klon består av ett urtag i vil- ket på en sned sidovägg en klämrulle H9 är rörligt insatt. Elekt- roden 23 skjutes via styrhylsan 41 genom startborrningen 53 in i klon 48 (fig. 13a). Vid uppskjutningen i klon H8 uppskjutes den rörliga klämrullen 49 av elektroden vid en sned yta, varvid ett gap uppstår för den under genomförning varande elektroden (fig. lâb). Om elektroden 23 har nått den genom räkneställningen fast- lagda höjden över arbetsstycket 52 avbryts uppskjutningen och klämarmen U7 upplyftes från arbetsstycket i pilens riktning (fig. 13c). På grund av den sneda ytan blir elektroden inkilad med klämrullen H9 och hindras därmed från att glida igenom.

Pig. 9_visar gripanordningen i dess läge efter det att kläm- armen 47 har upplyfts från arbetsstycket 52. Under elektrodens 23 uppdragníng gör klämarmen 47 och därmed även elektroden 23 till följd av kulisstyrníngen en svängningsrörelse omkring elek- trodgejden H0, i vilken elektroden därefter inlägges i den v-for- miga prismagejden H0. Pig. 10 visar i en stredkad linje rörelse- förloppet för klämarmen när den glider upp på glidröret. När klämarmen H7 glider upp kommer den ur klon M8 utskjutande änden av elektroden 23 att gripas och dras upp av transportrullarna 50 i det övre drivsystemet. Gripanordningens läge vid denna tidpunkt visas i fig. il. Genom transportrullarnas dragningsrörelse skju- tes klämrullen 49 uppåt och elektroden kan glida igenom klon H8.

Därefter återföres klämarmen till sitt viloläge, i vilket den be- finner sig under eroderingsförloppet. Viloläget fastlägges med fördel i klämarmrörelsens svängningsområde. Pör detta ändamål vrides klämarmen åter nedåt. Eftersom klons 48 klämverkan med klämrullen H9 vid nedàtrörelsen ej längre är förhanden, utsvänges i klämarmens H7 svängningsomrâde över den i vyn uppifrån av grip- anordningen i fig. 12 synliga sidoöppningen 51 hos klon 48 ur elektrodens 23 rörelseriktning. Det är därför säkerställt att gripanordningen ej hindrar eroderingsförloppet.W Aterföringen av klämarmen till viloläget styrs medelst i figuren ej visade elektriska omkopplare. Användning och anordnande 01 10 15 25 30 35 H0 7452 126 “° av dylika omkopplare är i och för sig kända. Det erfordras att en omkopplare är anordnad i den övre ändpunkten av uppåtrörelsen i omrâdet för kulissen, vilken omkopplare åstadkommer att uppåt- rörelsen avstannar och en nedåtrörelse utlöses. För att avbryta nedätrörelsen finns i kulissens svängningsområde en ytterligare elektrisk omkopplare som endast manövreras vid klämarmens nedåt- rörelse från det övre läget och som avbryter klämarmens rörelse.

Med utgångspunkt från detta viloläge startas klämarmen vid nästa iträdningsoperation. Via en ytterligare elektrisk kontakt, som manövreras av den spända elektroden, sker utlösning av ett nytt eroderingsförlopp. ' Pig, 1H till 16 visar en hydraulisk manövrerbar, för fram- och tillbaka-svängning anordnad vatten- och strömtilledning. Där vid visar fig. 1H svängningsanordningen för vatten- och ström- tilledningen sedd framifrån i drifttillståndet, dvs under erode- ringsförloppet. Pig. 15 och 16 visar i en vy_sedd uppifrån sväng- ningsanordningen under iträdningsförloppet resp. i drifttillstân- det. Elektrodens egentliga arbetsstyrorgan är v-formiga prisma- styrningar i vilka tråden under dragspänning inlägges och via slingor matas med ström. Mottryckrullar sörjer för god kontakt- givning. För iträdning av elektroden är det speciellt fördelak- tigt att svänga ut resp. svänga in mothållaren med mottrycksrul- lar, strömtilledning och dielektrikumtilledning, eftersom där- igenom inläggníngen kan ske enkelt och tillförlitligt. Efter det att elektroden har iträtts i startborrningen i arbetsstycket och har spänts medelst transportrullarna i det övre transportsyste- met, måste strömtilledningen och den koaxiella vattenspolningen appliceras på elektroden. Därvid åstadkommas vid en fördelaktig visad utföringsform hydraulisk applicering av tilledningarna me- delst dielektrikum-trycket vid inkoppling av pumpen. Så snart elektroden är spänd, inkopplas via en elektrisk kontakt och ma- skinstyrníngen dels elektrodtransporten och dels vattenpumpen.

Till en tryckcylinder 34 tillföres genom öppningen 33 via en slang det från pumpen kommande dielektriket. När cylindern fylles med dielektrikum skjutes kolven 35 med sin skjutstàng 36 framåt i pilens riktning (fig. 16). Tilltryckningsvinkeln 37, som är rörligt förbunden med skjutstàngens 36 ände, vrids omkring sin lagertapp 38. Med tilltryckningsvinkeln trycks dielektrikumtill- ledningen 32 och strömtilledningen 31 mot elektroden. Dessutom spännes elektroden mellan segmentstyrningen 40 och ledhjulet 39.

Claims (7)

452 126 12 Patentkrav

1. Sätt för automatisk växling från en bearbetningskontur till en annan vid elektroerosiv bearbetning av arbetsstycken medelst tråd- eller bandformade elektroder, varvid banan för de relativa rörelserna mellan arbetsstycket och elektroden styrs elektroniskt och varvid efter färdigställandet av en bearbet- ningskontur den medelst en klämanordning fasthållna elektroden genomföres och efter uppnående av en ny bearbetningskontur medelst ett driv- och styrsystem iträdes i ett startborrhâl och medelst en bakom arbetsstycket anbragt gripanordning bringas i verkansförbíndelse med en magasínssida hos driv- och styr- systemet, k ä n n e t e c k n a t av att.för avskiljning den ensidigt på förrådssídan fastklämda elektroden genom en skår- anordning i området mellan det fastklämda stället och arbets- stycket först inskåras och därefter medelst det pä magasins- sidan befintliga drivsystemet sträckes och avrives samt att elektrodens sträckta ände efter iträdandet gripes av gripanord- ningen och direkt tillföres till det pá magasinssidan befint- liga drívsystemet.

Z. Sätt enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t i av att vid uppnáende av slutpunkten på en kontur under den tid iträdnings- förloppet varar den i och för sig kända vattentillförseln för den koaxiella spelningen på elektroden bortsvänges och ström- tillförseln avlyftes från elektroden.

3. Anordning för genomförande av sättet enligt patentkravet 1, innefattande ett drivnings- och styrningssystem (S1, ES, LZ, SV, MK1, MK2, GM) för styrning av banan för de relativa rörelser- na mellan ett arbetsstycke (52) som skall bearbetas och en elektrod (23), k ä n n e t e c k n.a d av a) en klämanordning (7,8,18,19,6,12,S) för fasthållning av elektroden (23) vid vilken vid de fria ändarna av två ensidigt på en monteringsplatta (9) fästa och approximativt parallellt förlöpande fjädrande armar (13,14), lagerklotsar (20,21) är anbragta, i vilka drivaxlar (15,16) för två mitt emot varandra befintliga och i motsatta riktningar drivbara frammatnings- rullar (7,8) är lagrade, varvid frammatningsrullarna (7,8) i utgångsläget har ett sådant inbördes avstånd att den mellan dem genommatade elektroden (23) ej påverkas och genom manövre~ ring av en längs armarna gående första skjutstång.(12) via-en häv- stångsanordning kan hoptryckas mot varandra och klämma fast (Il io 15 20 30 35 40 äter av gripanordningen, utan hinder av styrningen 40 11 452 '126 Denna trådomlänkning medför en noggrann anliggning mellan elek- troden och styrningen H0 och ett gott kontakttryck vid strömtill- ledningen. Strömkabeln 29 och vattenslangen S0 är böjliga och följer med i tilltryckningsvinkelns 37 svängningsrörelse. Om ero- 4 ifrån vat- tillbaka svänges deringsförloppet är avslutat, kopplar styranordningen tenpumpen. Vattentrycket sjunker och kolven 35 skjuts av en fjäder 55, varvid tilltryckningsvinkeln 37 äter bort genom skjutstången 36. Vid en på nytt påbörjad iträdningsoperation dras elektroden och den bortsvängda tilltryckningsvinkeln 37 uppåt till dess att den be- finner sig mellan drivsystemets transportrullar. Dessa rullar griper den tillförda elektroden, skjuter den över ett brytstycke, exempelvis till en sönderhackningsanordning, vilken kapar elek- troden i små stumpar och tillför dessa till en uppfängsningsbe- hållare. Pig. 17 är ett principblockschema som åskådliggör sättet enligt uppfinningen. Ett ytterligare elektroniskt styrsteg ST med en egen strömförsöjning SV är anordnat. De härför erforderli- ga elektroniska komponenterna samt dessas samverkan är välkända för en fackman. Från den elektriska styranordningen ES för ero- sionsmaskinen avges via ledningen 1 efter slutet av eroderings- förloppet för en kontur hos arbetsstycket en stoppsignal till styrsteget. Samtidigt med denna signal frânkopplas drivsystemet, vattenpumpen och strömtilledningen. Av stoppsignalen utlöses den magnetiska styrningen MK1 för klämanordningen. Efter en kort fördröjningstid inkopplas den magnetiska styrningen MK2 för in- skärningsanordningen och drivanordningen för det_bakom arbets- stycket befintliga drivsystemet. Efter inskärningsförloppet från- kopplas inskärningsanordningen. Arbetsstycket placeras i läge för nästa kontur, och därpå utlöses motorstyranordningen GM för gripanordningen. Därefter frisläppes frammatningsanordningen för iträdning av elektroden i startborrningen. Den manuellt inställ- bara elektrodlängdräknaren LZ mäter längden av den framskjutna elektroden, avbryter frammatningen när den inställda räkneställ- ningen har uppnåtts och styr gripar-motorn med gripanordningen tillbaka till viloläget. Därvid grips elektroden av drivsystemet och en kontakt utlöses av den spända elektroden, vilket medför att styrsteget ST via ledningen 2 avger en startsignal till styranordningen ES. Genom startsignalen inkopplas erosionsmaski- nen för det nya eroderingsförloppet och det nya arbetsförloppet påhörjas. 11 452 126 elektroden (23) och efter frisläppandet av den första skjut- stången (12) återgå till utgångsläget, b) en efter det av klämanordningen utförda klämningsförloppet verksam inskärningsanordning (3,22,2,11,4) för elektroden (23), vilken via en manövermagnet (4) och en andra skjutstång (11) är .manövrerbar och uppvisar en vid manövrering av den andra skjutile stången (11) omkring en fast vridtapp (28) i riktning mot elektroden (23) svängbar inskärningsarm (2) med insatt inskär- ningskil (22), c) en efter inskärningsanordningen verksam frammatningsanord- ning (7,8,20,21,15,16,10,24,25,26,27) anordnad bakom inskärnings- anordningens magasinssida samt d) en gripanordning (43,44,45,46) anordnad ovanför arbets- stycket (52) gå elektrodens bortföringssida, varvid gripanord- ningen har en klämarm (47,48) för elektroden.

4. Anordning enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d av att drivaxlarna (15,16) för de båda frammatningsrullarna (7,8) via två likadana kugghjul (26,27), ett snäckhjul (24) och en snäcka (25) är förbundna med en motor (10).

5. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att den via en lyftmagnet (5) manövrerbara första skjutstången (12) är rörligt förbunden med en hävstångsarm (6), vilken är svängbar kring en fast tapp (17), att hävstångsarmen (6) är rörligt för- bunden med en förbindelsestång (42), vars andra ände är rörligt förbunden med toppunkten hos två på lagerklotsarna (2Û,21) fästa skänklar (18,19), varvid lagerklotsarna (20,21) vid den första skjutstångens (12) manövrering genom en rörelse hos skänklarnas (18,19) topp-punkt är hoptryckbara mot varandra.

6. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att fram- matningsrullarna (7,8) vid periferin uppvisar en tandad profil, vilken förhindrar att elektroden glider igenom vid fastkiämning och frammatning.

7. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att gripanordningen består av ett ensidigt fäst och vid periferin en kuliss~styrning (46) uppvisande glidrör (43), längs vilket en hylsa (44) glider med en längs glidröret förlöpande klämarm (47), vid vars ände för den i och för sig kända rullklämningen av elektroden (23) en klo (48) med en klämrulle (49) är an- bragt, att hylsans (44) glidrörelse sker i en löprulle (45) i kulissen, varvid en svängningsrörelse utföres omkring elektrod- styrningen (4Ü), att klämarmen (47) är anordnad att efter slutet 452 1%, 14 nav lägesplaceringsförloppet glida till startborrningen i arbets- stycket och vid beröring av arbetsstycket stoppas medelst en elektrisk kontakt, att efter genomskjutningen av elektroden bakom klons (48) klämrulle (49) den till vílotillståndet åter- ställda frammatningsanordningen löser ut klämarmsrörelsen i riktning mot elektrodens bakom arbetsstycket befintliga driv- system, samt att klämarmen (47) är anordnad att i kulisstyr- ningen glida tillbaka till sitt viloläge.