SE451022B

SE451022B - Forfarande och anordning for mekanisk ytbehandling av textilvaror

Info

Publication number: SE451022B
Application number: SE8007779A
Authority: SE
Inventors: W K F Otto
Original assignee: Milliken Res Corp
Priority date: 1979-11-09
Filing date: 1980-11-05
Publication date: 1987-08-24
Also published as: NL180030B; IT1147021B; IT8050106A0; ES261771U; SE8007779L; HK30985A; DE3041966C2; JPS5943581B2; US4316928A; IE802318L; HK80084A; AU6381580A; ES496641A0; PT71975A; NZ195422A; CH647284A5; MX155380A; GB2063322B; KR840001027B1; DE3041966A1

Description

20 40 gden behandlade varan vara lik mockaskinn, 451 022 z skäl svåra att undvika. På många textilvaror är det dessutom svårt att åstadkomma en tät och jämn modifikation av varans yta. På textilvaror utförda av relativt kraftiga fibrer, speciellt polyesterfibrer, är det erhållna täcket ofta tunnt, ojämnt och "bubbligt", så att textilvaran icke är estetiskt tilltalande, och varans känsel är föga eller icke alls för- bättrad.

Mekanisk ytbehandling kan även medföra att ytans lugg eller öglor är längre än önskvärt, så att den måste minskas genom överskärning, som kan resultera i ett otillräckligt täcke på varan, vilket går under benämningen "hungrigt" täcke.

Vid användning av konventionella ytbehandlingsförfaranden är det sålunda svårt att konsekvent åstadkomma god kvalitet, jämna produkter med ringa eller inga defekter. Vissa textilvaror, speciellt t.ex. varor av utpräglat lättviktsutförande, kan dessutom icke alls ytbehandlas med användande av konventionella förfaranden.

Förfarandet enligt uppfinningen avser därför att åstad- komma en mera jämn ytbehandling av textilvaror än vad som kan uppnås med konventionella förfaranden, även på textilvaror med täta varpändar, varvid strimmigheten har nedbringats till ett minimum eller helt förhindrats. Förfarandet är med lätthet reglerbart, och ytbeskaffenheten kan förutsägbart justeras genom ändring av driftsparametrarna. Den erhållna ytan kan, beroende på driftsbetíngelserna och varans underliggande skikt, ha ett fåtal brutna fibrer, fastän den kan kännetecknas såsom havande mycket mjuk känsel, eller, om så önskas, kan ha ett tätt men mycket kort täcke. Beroende på det underliggande skiktets be- skaffenhet och de valda driftsparametrarna kan ytkänseln av bomull, eller kan även ha de önskvärda känselegenskaperna hos ylle. Dessa olika resultat är icke uteslutande beroende på typen av det underligggande skiktet, och kan ofta uppnås även på samma typ av underliggande skikt, när det är önskvärt att ändra driftsparametrarna. Själva textilvaran kan bibringas bättre fall, eller om så önskas, driftsparametrarna justeras så, kan att man primärt endast ändrar t.ex. ytkänseln, med ringa eller ingen verkan på varans fall och styvhet. Det har sålunda konstaterats, att utseendet och känseln av textilvaror, som behandlats medelst förfarandet enligt uppfinningen, skiljer sig betydligt och varans yta, TU 15 25 35 40 3 451 n22 önskvärt från det utseende och den känsel av textílvaran, som kan erhållas genom konventionella förfaranden.

Det har även konstaterats, att textilvaror, som generellt icke alls kan ytbehandlas mekaniskt medelst konventionella för- faranden, med fördel och med lätthet kan behandlas medelst före- liggande förfarande. Exempelvis vissa textilvaror av lättvikts- utförande, såsom vissa jerseytrikâer, kan icke behandlas med sandpapper, eller kan åtminstone lämpligen icke behandlas med sandpapper på konventionellt sätt, emedan de har benägenhet att "slakna" ansenligt under den spänning, som krävs för vanlig sandpappersbehandling, och de kan dessutom ha benägenhet att lindas omkring den med sandpapper belagda valsen. Förfarandet enligt uppfinningen tillåter emellertid bättre reglering av ythehandlíngsbetingelserna, och det har befunníts, att även jerseytrikåer av utpräglat lättviktsutförande kan ytbehandlas.

En vanlig defekt hos textilvaror är även "täta stader". Denna defekt omöjliggör i det närmaste konventionell sandpappersbe- handling, men med förfarandet enligt uppfinningen kan sådana textilvaror med lätthet ytbehandlas, och det uppstår föga eller ingen-negativ verkan av de "täta staderna". Det har befunnits, att även pressade textilvaror kan ytbehandlas mekaniskt medelst föreliggande förfarande, som åstadkommer ett alster med för- bättrad känsel och utseende i både pressade och icke pressade områden, och det icke önskvärda "glansiga" eller "plastartade" utseendet i de pressade områdena minskas.

Textílvaror av syntetiska filamcnt, t.ex. polyesterfilament, som behandlas enligt föreliggande uppfinning U, kan bibríngas många av de önskvärda egenskaperna ifråga om känsel och utseende, som finns hos varor av spunnet garn och kan ofta även hihringas en önskvärd ytkänsel, som normalt är förknippad med textilvaror av fibrer med finare denier. Textilvaror behandlade enligt upp-_ finningen kan dessutom ha förbättrade vídhäftningsegenskaper, dvs. att de kan bringas att vidhäfta bättre än obehandlade material vid ett annat material, t.ex. folíemateríal av polyuretan, med användande av ett lämpligt bindemedel.

Föreliggande uppfinning avser sålunda ett förfarande för mekanisk ytbehandling av en textilvara, vilket innefattar stegen att kontinuerligt mata textilvaran från en förràdskälla, sä att varan är belägen i ett enda plan, och att utsätta efter varandra följande närliggande sektioner av varan för intermittenta, 10 15* 20 25 35 40 451 022 4 ﬂ mekaniska stötar medelst ett slipmedel utefter bredden av varan, varvid väsentlig upprätthållen kontakt mellan varan och slip- medlet förhindras, och varvid den mekaniska stöten har tillräck- lig kraft och frekvens för att åstadkomma en i huvudsak jämn modifikation av varans ytbeskaffenhet.

Uppfinningen avser även ett textilmaterial, som kan fram- ställas medelst förfarandet enligt uppfinningen och har en huvuddel innehållande ett flertal fibrer av vilka åtminstone 20 viktsprocent och företrädesvis åtminstone 45 viktsprocent utgöres av syntetfibrer, t.ex. termoplastiska syntetfibrer såsom polyester- eller nylonfibrer. Den återstående delen av textil- materialet, om det icke är helt och hållet syntetiskt, kan ut- göras av naturfibrer och även innefatta vissa icke- fibrösa material. Fibrerna i textilmaterialet har en kurvatur och är så arrangerade, att de har konvexa och konkava sidopartier.

Materialfibrernas konvexa sidopartier, vilka är exponerade, t.ex. de som är belägna vid eller nära materialets yta och icke är täckta av andra fibrer, är väsentligt ärriga och innehåller ett flertal av korta, ganska tjocka lamellartade utspráng, som sträcker sig därifrån. Den aktuella längden och antalet av dessa utsprång kan variera ansenligt enligt uppfinningen, beroende på typen av material, som behandlas, och behandlingens hårdhänthet, men i medeltal har det bestämts, att längden av sådana utsprång i regel skall vara mycket kort, t.ex. mindre än omkring 0,05 mm, företrädesvis mindre än omkring 0,03 mm räknat från basen från utsprângen, där de förenas med fiberns huvudparti, till utsprångens topp. Såsom ovan nämnts, har det även konstaterats, att omfattningen av modifíkationen av dessa exponerade konvexa sidopartier av textilmaterialet kan variera beroende på sammansättningen av textilvarans underliggande skikt. Det är emellertid uppenbart, att modifikationen av sådana egenskaper är betydelsefull och helt ny såsom tillämpad på ett mycket stort urval av textilvaror och med lätthet kan identifieras genom jämförelse av varans underliggande skikt efter modifikationen med ett obehandlat referensstickprov eller även med ett stickprov av samma komposition och struktur, vilket har behandlats medelst konventionella ytbehandlingsförfaranden, vilket klart framgår av nedanstående exempel.

Utsprången har ovan beskrivits såsom i huvudsak varande lamellformade. Denna karakteristik är icke avsedd att kräva, 10 15 20 25 30 40. 5 451 022 att de separata utsprången skall ha en noga identifierbar och reproducerbar form. Termen "lamell" är istället använd i dess konventionella bemärkelse och avser ett tunt, platt spån eller parti (se Webster's Seventh New Collegiate Dictionary, 1965 ed.).

Separata utspräng kan vidare ha ganska oregelbunden form, vissa av dem kan även vara tämligen långa jämfört med deras tvärsek- tionsmått. I medeltal är dock utsprången ganska korta och platta i tvärsektion istället för att ha en i huvudsak cirkulär tvär- sektion, som kan känneteckna en verklig "fibrill".

Det har även speciellt ifråga om de föredragna produkterna enligt uppfinningen, konstaterats att tvärsektionsmåtten av fibrerna på eller nära ytan av textilmateríalet ofta kan ändras till följd av den mekaniska ytbehandlíngen enligt uppfinningen, under det att måttet av de fibrer, som icke är belägna vid ytan, kan förbli oförändrat. Detta har observerats i vissa fall, t.ex. när stickprovet utgöres av en tunn, härd vara, såsom en "hopklibbning" av syntetfibrer, som till sin beskaffenhet är termoplastiska. Denna hopklibbníng kan komma till stånd till följd av termoplnstisk deformation, men det är osäkert hur sådan "hopklibbning" uppstår, och uppfinningen begränsas icke därav.

De separata syntetfibrerna på eller nära textilmaterialets yta kan vidare faktiskt tillplattas något till följd av den mekaniska ytbehandlingen. Om exempelvis tvärsektionen av de separata fibrerna är i huvudsak cirkulär före den mekaniska ytbehandlingen, kan det observeras, att tvärsektionen efter denna behandling blir något oval. Om å andra sidan tvärsektienen har ett flertal lober, kan det uppstå en väsentlig deformation därav ifråga om fibrer pä eller nära ytan. Denna observerade hopklibbning och ändringen av tvärsektionen av de separata fibrerna på eller nära ytan av textilmaterinlet kan bidraga till att textílalstret enligt uppfinningen får fördelaktig ytbeskaffenhet.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande med hän- visning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar en före- dragen anordning för genomförande av förfarandet enligt uppfin- ningen; fig. Z-S visar schematiska vyer av alternativa utförings- former av anordningen enligt uppfinningen, illustrerande olika medel för åstadkommande av intermittenta mekaniska stötar mellan ett sandpapperförsett organ och den tcxtilvara, som behandlas; fig. 6-S2 visar mikrofotogram av stickprov och referensstick- prov. 10 20 25 30 35 40 451 022 6 Pig. 1 visar hur textilvaran'10,“som skall behandlas, avlíndas från en förrådsrulle 1 med reglerad spänning och leds till brytrullar 2 och 3, vilka kan vara antingen fasta eller odrivna rullar anordnade att bestämma textilvarans matnings- riktning, så att dess fortsatta förflyttning sker i huvudsak i vertikal riktning, samtidigt som varan utefter i huvudsak hela sin bredd håller kontakt med den nedre styrlinjalen 4a.

Varans förflyttningsbana fortsätter över den övre styrlinjalen 4b i styrlinjalgruppen och passerar mellan stödstänger Sa och Sb, över styrlínjalgruppen 6a och 6b och till brytrullar 7 och 8, vilka är anordnade att ändra riktningen av textilvaran, vilken därefter förflyttas till en upptagningsbom 9, på vilken den upplindas.

Styrlinjalgrupperna 4a, 4b och 6a, 6b kan regleras både i horisontell och vertikal riktning. Utförandet av styrlinjal- grupperna 4a, 4b, óa, ób kan variera inom vida gränser och kan utgöras av de visade linjalerna eller av rännor. Mellan styrlinjalerna 4a, 4b och óa, ób passerar varan mellan puts- valsar 11, 11a och korresponderande vingvalsar 12, 12a. Puts- valsarna är belagda med ett ändamålsenligt slipmaterial såsom sandpapper, vars kornstorlek kan variera beroende på den önskade verkan, såsom närmare beskrivas i det följande. Styrlinjalerna 4a, 4b och 6a, ób är anordnade att inställa textilvaran noga, så att den passerar nära men icke vidrör putsvalsarna 11, 11a annat än när den stötes mot putsvalsarna medelst vingvalsarna 12, 12a, såsom närmare beskrives i det följande. Vid valsarna 12, 12a är medelst lämpliga organ fäst vingar, som visas i fig. 1, där vingarna 13a, 13b, 13c och 13d är fäst på valsen 12, och vingarna 13e, 13f, 13g och 13h är fäst på valsen 12a. Víngarna kan såsom visas vara fästa vid valsarna medelst skruvar, så att vingarnas plan, när valsarna icke roterar, är i huvudsak tangen- tiella till valsarna. I denna utföringsform, när vingvalsarna roterar snabbt, kommer centrifugalkraften att rikta dem i huvud- sak radiellt från valsen. vingarna kan även anbringas så, att de sträcker sig radiellt från vingvalsen, även när valsen icke roterar, dvs. i frånvaro av centrifugalkraft. Vingarna kan utföras av mycket olika lämpliga förstärkta eller icke för- stärkta material, såsom neoprengummi, urctan, polyvinylklorid, nylon, eller även stål och andra skivmaterial, och även komposit- material med tillräcklig äldringsbeständighet och böjlighet för 10 15 20 25 30 35 40 7 451 022 att åstadkomma önskat resultat. Vingvalsarna kan drivas av motorn 14 via en drivaxel 24, remskivor 15, 15a och 17, 173, drivremmar 16, 16a och axlarna 18, 18a. De sandpapperbelagda valsarna 11, 11a, kan drivas av en motor 19 via en drivaxel ZS, remskivor 20, 20a och 22, 22a, drivremmar 21, 21 via axlar 23, 23a.

Vid drift roterar putsvalsarna 11, 11a liksom även ving- valsarna 12, 1Za. Avståndet mellan vingvalsarna 12, 1Za och putsvalsarna 11, 11a är så avpassat, att vingarna i frånvaro av textilvaran 10 skulle stöta emot putsvalsarna 11, 11a till ett på förhand bestämt djup av vingarna. När anordningen är i drift och försedd med textilvaran 10, sträcker sig på grund av centrifugalkraften vingarna 13a-h i huvudsak radiellt utåt från de snabbt roterande valsarna 12, 1Za och kommer att intermittent stöta textilvaran med ansenlig kraft mot putsvalsarna 11, 11a.

Beroende på den önskade verkan kan putsvalsarna 11, 11a och vingvalsarna 12, 1Za oberoende bringas att rotera antingen medurs eller moturs. Både putsvalsarnas och vingvalsarnas rota- tionshastighet kan även variera inom vida gränser beroende på den önskade verkan, såsom ovan beskrivits.

Fig. 2 visar en behandlingsstation, som innefattar den med sandpapper belagda valsen 11 och vingvalsen 12 med vingarna 13a, 13b, 13c och 13d samt styrlinjalerna 4a och 4b. I denna figur visas hur textilvaran 10 medelst Vingen 13c slås mot valsens 11 slipbelaggning. Fig. 1 visar endast två behandlingsstationer, vilka båda är av den typ, som visas i fig. 2, men den ifrågavarande anordningen kan innefatta endast en behandlingsstation eller _ alternativt två eller flera t.ex. tre, fyra eller flera för behandling av en eller båda sidor av textilvaran. Behandlings- stationernu behöver dessutom icke nödvändigtvis alla vara av samma typ, som visas i fig. 1, utan kan i stället innefatta stationer av olika typer, t.ex. de i fig. 3 och 4 i det följande närmare beskrivna, även i samma anordning.

Pig. 3, 4 och S visar alternativa behandlingsstationer försedda med organ, medelst vilka textilvaran kan bringas att slå mot ett hastighet gående sliporgan, men det kan inom ramen för uppfinningen även förekomma andra utföringsformer. I fig. 3 bringas textilvaran 10 att slås mot den med slípmedel belagda valsen 11 medelst en snabbroternnde, icke cirkulär stång, t.ex. den visade fyrkantstången 30, vilken omväxlande tillåter textil- varan att gå fri för putsvalsen och slås mot denna. I denna ut-1 10 15 20 30 35 40 451 022 8 föríngsform kan valsen 11 vara belagd med ett hoptryckbart skum- material, vilket är anbragt på valsen mellan dess yttre omkrets och slipmedlet, så att textilvarans 10 slag mot slipmedlet dämpas och fastklämning av textilvaran mellan slipmedlet och slagorganet förhindras. Alternativt kan för samma ändamål den icke cirkulära stången 30 vara belagd med ett hoptryckbart skummaterial. En speciell fördel med utföringsformen enligt fig. 3 är även att slagorganet 30 kan vara anbragta antingen ovanför eller under det ställe, där avståndet är minst mellan sliporganet 11 och slagorganet. Ett sådant arrangemang av slag- organet kan även vara fördelaktigt i den alternativa utförings- form, som visas exempelvis i fig. 2, 4 och 5, samt även i andra utföringsformer, där slagorganet exempelvis kan utgöras av en oscillerande stång eller även en roterande, excentrisk vals, och liknande.

Pig. 4 visar en ytterligare utföringsform, där en inter- mittent luftström 40 avgives från ett munstycke 42 och bringar textilvaran 10 att intermittent slås mot ytan av putsvalsen 11.

Fig. 5 visar ytterligare en annan utföringsform av anord- ningen enligt uppfinningen, där textilvaran 10 förflyttas runt en odriven rulle 50, som ändrar matníngsriktningen, och därefter över distansrullar 51, 52, 53, S4 och S5. Därefter bringas textilvaran att förflyttas runt en odriven rulle S6, så att varans matningsriktning åter ändras. Distansrullarna är anord- nade att hindra kontakt mellan textilvaran 10 och den sand- pappersbelagda ytan utom när textilvaran slås mot nämnda yta medelst vingarna. När anordningen är i drift, slår sålunda vingvalsarna 62, 63, 64 och 65 textilvaran 10 mot den med slip- medel belagda ytan 11b medelst vingarna 662-66d, 67a-67d, 68a-68d, och 69a-69d.

Många olika textilvaror kan med fördel behandlas enligt uppfinningen. Sådana textilvaror kan exempelvis vara vävda, stickade, eller s.k. non-wovens, samt vävplnst och liknande. Även vissa folier kan med fördel behandlas enligt uppfinningen, och folier av polymerer, papper, och även naturproduktcr såsom läder kan behandlas enligt uppfinningen. Exempel på vírkadc eller stickade varor innefattar dubbelstíckning, jerseys varptrikâ, väfttrikå, etc. Vävda textilvaror-kan utgöras av vanligt tyg, twills eller andra kända alster. Sådana textilvaror kan vara framställda av spunnet garn eller filamentgarn, eller kan vara' 10 IS 20 ZS 35 40 9 451 022 framställda med användande av båda typerna av garn i samma textílvara. Textilvaror framställda av naturfíbrer, t.ex. ull, silke, bomull, linne kan också behandlas, fastän de föredragna textilvarorna är sådana, som är framställda av syntetfibrer såsom polyesterfibrer, nylonfibrer, akrylfibrer, cellolosa- fibrer, acetatfibrer, eller sådana fibrer blandade med natur- fíbrer och_liknande. Speciellt betydande förbättring av textil- varornas ytbeskaffenhet har konstaterats på textílvaror inne- hållande polyesterfibrer.

Textilvaror behandlade enligt uppfinningen kan, såsom ovan nämnts, generellt sett kännetecknas av att de har en jämnare ytbearbetning än textilvaror, som behandlats enligt konventionella förfaranden. Förfarandet kan användas för att åstadkomma en ytbearbetning, som kan vara synlig för blotta ögat, eller en ytbearbetning, som icke är synlig för blotta ögat men som mycket tydligt ger sig till känna vid beröring. Textilvaran kan fa en allmänt sett mjukare känsel, och tektilvarans höj- níngsmodul kan minskas.

Textilvaror, som är framställda av stickade, texturerade polyesterfilament, kan vid behandlingen enligt uppfinningen bringas att krympa i breddriktningen, vilket medför en högre vikt av varan. Även om varan åter töjes till sin ursprungliga bredd och i huvudsak till dess ursprungliga vikt per ytenhet, kan textilvaran generellt kännetecknas såsom havande on fylligare, bulkigarc känsel. Textilvaror av polyesterfilament kan förlora sin icke önskvärda “p]asrliknande" känsel, så att den mera liknar känseln av naturfibrer såsom ull eller bomull. Av poly- ester dubbelstickade varor kan i vissa fall kännetecknas sàsom havande en-densitet, jämnhet och korthet av täcket, som praktiskt sett icke kan erhållas medelst konventionella putsnings- eller ruggningsförfaranden.

Pörfarandet enligt uppfinningen tillåter behandling av textilvaror, som i princip är alltför töjbara och lätta för att behandlas medelst konventionella putsförfaranden. Konven- tionella förfaranden kräver ofta att textílvaran bíbringus spänning för att komma i kontakt med putsorganet. När kontakt astadkommes genom hoptryckning av textilvaran mellan ett mot- hållsstöd och den sandpappersbclagdu ytan, krävs spänning för att hindra varan att gripas av putsvalsen och lindas omkring denna. Pâ grund av den intermíttenta kontakten med putsvalsen 10, 20 ZS 30 35 40 451 022 10 och till följd av rätt användning av styrlinjaler för textil- varan är vid förfarandet enligt uppfinningen en ansenligt mindre spänning tillräcklig, så att det är möjligt att ytbehanála mycket lätta textilvaror såsom lättviktsjersey. När dessa lätta varor ytbehandlas medelst konventionella förfaranden, uppstår mycket allvarliga problem, emedan de mycket lätt förlängs och "slaknar" under spänning, och deras stader har benägenhet att hoprullas under spänning. Vid konventionella putsförfaranden är det också i det närmaste omöjligt att reglera graden och jämnheten av behandlingen av vävda lättviktsvaror, men båda dessa är möjliga vid förfarandet enligt uppfinningen.

Det har befunnits, att speciellt goda resultat kan uppnås med förfarandet enligt uppfinningen, när detta tillämpas på en dubbelstickad vara, t.ex. framställd av texturerade poly- esterfilamentgarn, t.ex. av 150/34 denier garn. För att medelst konventionella putsmedel erhålla en bearbetad yta, som är jämn, mjuk, och har garnliknande känsel, måste textilvaror av denna typ vanligtvis framställas av dyrare garn, t.ex. 150/50 denier eller även 150/68 denier garn. Textilvaror framställda av 150/34 denier garn har emellertid i princip en bubblig, grov och ojämn yta, när putsningen har utförts på konventionellt sätt. Det har emellertid överraskande befunnits, att textil- varor framställda av sådana 150/34 denier tcxturerade polyester- garn kan behandlas enligt uppfinningen för att erhålla en bearbetad yta av typ spunnet garn, som är i huvudsak likvärdig beträffande känsel och utseende med den bearbetade yta, som erhålles genom konventionell putsning av dyrare textílvaror_ framställda exempelvis av 150/50 denier texturerade polyester- filamentgarn. Emedan en tyngre vara i regel måste framställas av exempelvis 150/S0 denier filamentgarn för att bibehålla varans styvhet, kan man, till följd av möjligheten att använda en vara framställd av 150/34 denier texturerat polyesterfila- mentgarn, som ger en likvärdig behandlad yta, även använda en lättare vara.

Förfarandct enligt uppfinningen är emellertid icke be- gränsat enbart till textilmaterial, och exempelvis kan till- lämpningen av förfarandet pa genomsynliga folier ge till resultat en behandlad yta av matt typ, som åstadkommer en genom- lyslig folie. Tillämpning av förfarandet på papper, som har tillräcklig hällfasthet för att undergâ behandlingen, kan ge 10 15 20 30 35 40 H 451 022 till resultat en uppmjukning av pappersytan.

Vid förfarandet enligt uppfinningen slås efter varandra följande, närliggande sektioner av textilvaran intermittent mot ett sliporgan utefter varans hela bredd. Varan utsträckes vanligtvis utefter hela sin bredd och kan förflyttas i varp- eller längsriktningen. Varaktig väsentlig kontakt mellan varan och sliporganet förhindras, och den mekaniska stöten har tillräcklig kraft och frekvens för att åstadkomma en i huvudsak jämn modifikation av varans ytbeskaffenhet. Såsom inses av fackmannen, kommer omfattningen av modifikationen av ytbeskaffenheten, den erhållna, speciella verkan, och den hastighet, varmed denna verkan kan uppnås, att bero på drifts- betingelserna hos den anordning, som användes vid förfarandet, och arten av den textilvara, som behandlas. Driftsparametrarna hos den anordning, som användes vid förfarandet, t.eX. stötens kraft och frekvens, sliporganets kornstorlek, och andra variabler kan regleras inom ett stort omrâde. Textilvarans linjära hastig- het i förhållande till putsorganet kan exempelvis variera från 3 omkring 1 m till omkring 200 m per minut och är företrädesvis mellan omkring 5 och omkring 100 m per minut, beroende på antalet tillgängliga behandlingsstationer, typen av textilvara, och intensiteten och arten av den önskade behandlingen.

När slipmedlet utgöres av ett sandpapper, kan kornstor- leken variera inom vida gränser, med kornstorlekar av omkring lö till omkring 600, företrädesvis mellan omkring 80 och omkring 400, varvid t.ex. omkring 180 till omkring 320 är lämplig. Vid anordningar med ett flertal behandlingsstationer kan olika kornstorlekar användas för de olika putsvalsarna i olika sekvenser i ändamål att åstadkomma speciell verkan. Det har exempelvis befunnits önskvärt att vid en första sandputs- station förbehandla textilvaran med en ganska grov kornstorlek i ändamål att lättare kunna förändra varans yta genom efter- följande finare kornstorlek vid efterföljande behandlings- stationer.

Användningen av fínkornigare sandpnpper är speciellt att rekommendera för lätta textílvaror framställda av fina fibrer eller filament, och rekommenderas även för andra textil- varor, om man önskar erhålla en speciellt utsökt och fin yta, och när det är önskvärt, att verkan av behandlingen i'första hand begränsas till varans yta. Den relativa intensiteten av 10 _15 20 25 30 35 40 451 022 12 behandlingen enligt uppfinningen är beroende icke blott på slípmedlets kornstorlek, utan även på kraften av varans stöt mot slípmedlet. Detta är i sin tur beroende av radien av vingvalsen, vingarnas längd, böjmodul, specifik vikt eller densitet, och den utsträckning, i vilken vingarnas framkant icke gar klar för ytan av den motstående putsvalsen, och ving- valsens rotationshastighet. 'i _ I allmänhet har konstaterats, att en betydande verkan kan erhållas genom förfarandet enligt uppfinningen med ett finkornígare sandpapper än vad som användes vid standardputs- ning, emedan kornets skärkanter slås mot varans fibrer med ansenlig kraft, varvid de flesta eller alla sandkornen skär in i eller slipar ytan av textilmaterialet. Emedan en betydande verkan erhålles med en mindre kornstorlek och emedan samtidigt flera skärande korn av mindre kornstorlek är belägna på sand- pappersytan per ytenhet, bedömes, att antalet fibrer, som på- verkas per ytenhet, följaktligen är betydligt större än, och kanske många gånger större än vad som erhålles med grövre korn- storlek vid en normal putsníngsoperation, så att den erhållna ytan är jämnare, finare, och tätare. Textilvaror, som har be- handlats medelst förfarandet enligt uppfinningen, behöver så- lunda ofta icke överskäras, emedan de separata fiberändarna, som bildas, i regel har mycket kort och jämn längd, vilket även skiljer produkterna enligt uppfinningen från de produkter, som behandlats med konventionell putsteknik.

Putsorganets ythastighet i förhållande till textilvaran kan variera inom vida gränser och kan vara mellan omkring 3 m per minut och omkring 2440 m per minut, företrädesvis mellan omkring 150 m per minut och 760 m per minut. Såsom ovan nämnts, kan putsvalsen rotera medurs eller moturs, och víngvalsarnas rotationsriktning kan antingen motsvara putsvalsens rotatíons- riktning eller kan vara motsatt riktad. När exempelvis puts- valscn och víngvalsarna båda roterar medurs, kan mycket lätta, töjbara textilvaror ha mindre tendens att gripas av putsvulsen och lindas runt denna.

Den kraft, med vilken textilvaran bringas att slå mot putsmedlet, beror på vingvalsens rotatíonshastighet, víngarnas längd och styvhet, vingvalsens diameter, samt densiteten av vingarnas material, och andra variabler, men i regel roterar vingvalsen med en hastighet av från omkring 100 till omkring I; 10 15 20 ZS 30 35 40 ,, 451.022 soon f/min, företrädesvis frannmkring soo tiil omkring sooo, t.ex. omkring 1000 till omkring 4000 r/min.

Textilvaror som har behandlats enligt föreliggande upp- finning kan underkastas olika efterföljande behandlingsopera- tioner. Det har exempelvis befunnits, att en speciellt lämplig efterbehandling av produkterna enligt uppfinningen kan utgöras av borstníng. Textilvaror kan sålunda ytbehandlas mekaniskt enligt uppfinningen med användande av jämförelsevis varsam behandling, t.ex. med ett relativt fínkornigt sandpapper såsom putsmedel, eller att varan slås mot putsmedlet med relativt liten kraft, eller att stöten har relativt låg frekvens, så att varans hållfasthet minskas mindre än vad annars skulle vara fallet. Genom att sedan borsta varan kraftigt med användande exempelvis av nylon- eller metallborstar såsom mässing- eller stàlborstar, kan en önskvärd förbättrad modifikation av varans ytbeskaffenhet åstadkommas.

Uppfinningen är givetvis icke begränsad till de visade och beskrivna föredragna utföríngsformerna, utan allehanda modifikationer är möjliga inom ramen för uppfinningen.

EXEMPEL 1 En dubbelstickad textilvara framställdes av 1/150/50 100 % polyesterfilamentgarn av typ Monsanto 446. Varan byktes, jet-färgndes till en ljusblå färg, skars upp, och värmetorkadcs därefter till åstadkommande av ett referrensstickprov. Vikten i färdígbehandlat tillstånd var mellan omkring 400 g och 440 g per meter, med en bredd av mellan omkring 152 och 158 cm. Mät- vârdet enligt "Mullen Burst Strength (ASTM No. D-231 (1975)) var 124,7 kg. Fig. 6 och 7 visar mikrofotogram genom elektronisk avsökning (SEPM), vilka tagits av varan med 100 respektive 350 gångers förstoring.

Ett separat prov av det ovan nämnda garnet stickades, och den erhållna dubbelstickningcn behandlades därefter genom bykning, jetfärgning till en ljusblå färg, och uppslitsníng.

Efter uppslítsníngen, men före värmetorkníngen ytbehandlades varan mekaniskt enligt uppfinningen i ändamål att åstadkomma en produkt enligt uppfinningen. SEPM-bilder av provet visas i fig. 8 och 9 med 100 och 350 gångers förstoring. Operationens parametrar är angivna i nedanstående tabell. Efter behandlingen var mätvärdet enligt Mullen-provet 106,6 kg.

Ett annat prov av ovan nämnda textílvara behandlades på 10 15 20 25 130 40 451 022 14 i huvudsak samma sätt som ovan beskrivits beträffande provet enligt uppfinningen, men detta färgades marinblått, och istället för att mekaniskt ytbehandlas före värmetorkningen enligt uppfinningen, putsades provet enligt Gessner-förfarandet.

Mullen-värdet för den på detta sätt putsade produkten var efter behandlingen 104,3 kg. SEPM-bilder av den medelst Gessner-för- farandet putsade produkten visas i fig. 10 och 11 med 100 och 350 gångers förstoring.

Vid besiktning av textilvaran, som hade behandlats enligt uppfinningen konstaterades att den hade en mycket praktfull, varm och mjuk ytkänsel, och ett mycket kort tätt täcke. Detta täcke var med lätthet klart synligt med blotta ögat, fastän varans struktur var fullt synlig på grund av täckets relativt korta längd. Referensvaran, dvs. den vara, som icke hade yt- behandlats mekaniskt, hade däremot en ren yta utan täcke och hade det typiskt hårda, "plastartade", något "halt" utseende och känseln av dubbelstickad texturerad polyester. Utseendet och känseln av det prov, som behandlats enligt uppfinningen, var jämförbart med en textilvara framställd av fint yllegarn.

Det prov, som var konventionellt ytbehandlat medelst Gessner- -förfarandet, kom icke i närheten av de önskvärda egenskaperna hos det prov, som behandlats enligt uppfinningen, speciellt ifråga om mjuk känsel, täckets densitet, och likheten med en textílvara framställd av fint yllegarn. En jämförelse mellan SEPM-bilderna av referensprovet, provet, som behandlats enligt uppfinningen och det på konventionellt sätt putsade provet, vid förstoring 100x och 350x, visar att fibrerna i varan enligt uppfinningen är brutna i viss utsträckning men till övervägande del är i stor utsträckning modifierade genom bildandet av lamellformade utsprång på fibcrytorna och genom bildande av modifikationer av ärrtyp på fiberytorna. De prov, som behandlats enligt Gessner-förfarandet, uppvisar däremot ett väsentligt antal skurna och brutna fibrer och endast mycket obetydlig modifikation av de separata fibrernas ytbeskaffenhet.

EXEMPEL 2 Exempel 1 upprepades med användning av ett 1/150/34 100 procent texturerat polyesterfilamentgarn. Ett (obehandlat) referensprov, Gessner-behandlat prov, och ett prov behandlat enligt uppfinningen, färdigställdes. I detta exempel uppvisade det Gessner-behandlade provet ingen nämnvärd skillnad i för- 10 15 25 30 u! LW 'w 451 022 15 hållande till det obehandlade referensprovet, och produkten hade i själva verket icke en kommersiellt godtagbar ytbehand- ling på grund av den relativt grova arten av det 150/34 texturerade polyestergarn, av vilket den var framställd.

Samma textilvara, som behandlades enligt uppfinningen, upp- visade emellertid en väsentligt förbättrad ytkänsel och en varm, behaglig yllelik känsel jämfört med referensprovet.

Detta prov är i själva verket mycket fördelaktigt i förhåll- ande till det Gessner-behandlade provet, som i exemplet 1 har utförts av dyrare 150/50 texturerat polyesterfilamentgarn.

Mullen-mätvärdet för det obehandlade refcrensprovet var 129 kg jämfört med 99,8 kg efter Gessner-behandlingen och 108 kg efter ytbehandling enligt uppfinningen. Medan modifikationen av ytan är betydande vid förfarandet enligt uppfinningen är sålunda förlusten av hällfasthet mindre jämfört med Gessner-behandlingen.

EXEMPEL 3 Den i detta exempel använda textilvaran utgjordes av en garntorkad dubbelstickning framställd av ett 1/150/34 texturerat 100 procent polyesterfilamentgarn. Referensprovet framställdes genom behandling med svamp, uppslitsning och kemtvättning av den stickade varan. Vikten i färdigbehandlat tillstånd var 385 g per meter, med en bredd av l63 cm och ett Mullen-mätvärde av 97,5 kg. Provexemplaret enligt uppfinningen behandlades därefter såsom anges i tabellen. Mullen-mätvärdet var 54,4 kg. Efter ytbehandlingen blev textilvaran värmetorkad, överskuren, åter värmetorkad, och dekaterad. Vikten i färdig- behandlat tillstånd var 357 g per meter, med en bredd av 152 cm.

Ett prov av samma tyg behandlades därefter på samma sätt som ovan beskrivits med undantag av att varan istället för att behandlas mekaniskt enligt uppfinningen ruggades efter den första värmetorkningsoperntionen, därefter överskars, åter värmetorkades och dekaterndes. Vikten i färdígbehandlat tillstànd var 360 g per meter med en bredd av 150,5 cm.

Varan, som behandlats medelst förfarandet enligt uppfin- ningen, hade en mycket mjuk, bomullsliknande ytkänsel jämfört med den typiskt hårda, hala, "plastartude" och föga tilltalande känseln av det obehandlade referensprovet. Pa grund av att täcket på varan, som behandlats enligt uppfinningen var relativt kort, minskades icke tydligheten av varans mönster i mätbar grad med undantag för en mycket obetydlig minskning av färg- 10 15 20 ZS 30 40 451 022 16 kontrasten. Varans struktur var emellertid fortfarande fullt utskiljbar. Den ruggade varan, som framställts av samma referensvara, hade en mycket strävare, torrare och något ylle- liknande känsel. Både färgmönstret på ytan och varans struktur hade i stor utsträckning fördunklats genom ruggníngen. Pig. 12, 13 och 14 visar SEPM-bilder av referensprovet med 35, 100 och 350 gånger; förstoring. Pig. 15,16 och 17 visar SEPM-bilder av en färgad, dubbelstickad garnvara, som har behandlats medelst förfarandet enligt uppfinningen. Fig. 18, 19 och 20 visar SEPM-bilder av de ruggade proven med 35, 100 och 350 gångers förstoring. En jämförelse mellan dess bilder visar, att fibrerna vid eller nära ytan av det prov, som har behandlats medelst förfarandet enligt uppfinningen, är relativt kraftigt modifierade med bildning av lamellartade utsprâng och ärr samt med ett mycket litet antal skurna fibrer. I motsats härtíll visar de ruggade proven mycket liten eller ingen modifikation av fiberytan men uppvisar ett väsentligt antal skurna fibrer.

Okulärbesiktníng visar, att det ruggade provet har ett slump- artat skikt av oordnade fibrer på ytan, vilka bildar ett i huvudsak platt täcke på varan. Garnstrukturen har i väsentlig grad rubbats, och den ursprungliga strukturen har i stor utsträckning fördunklats. På provet, som behandlats medelst förfarandet enligt uppfinningen, är däremot den ursprungliga garnstrukturen i huvudsak intakt, och mycket få slumpartat orienterade fibrer observeras på ytan av varan.

EXEMPEL 4 Egenskaperna hos en dubbelstickning av 100 procent akryl jämfördes före och efter ytbehandling enligt uppfinningen.

Behandlingsbetingelserna för den mekaniska vtbehandlingen enligt uppfinningen är angivna i tabellen.

Det befanns att provet, som behandlats enligt uppfinningen, hade en mera naturlig, ylleliknando och mjuk ytkänsel, under det att i jämförelse därmed referensprovet hade en något plast- artad känsel, som är typisk för syntetvaror, fastän det plastartade utseendet var något mindre påfallande än hos varor framställda av polyesterfibrer. En granskning av SEPM- -bilderna av varan enligt uppfinningen, som visas i fig. 21 och 2 med 100 och 350 gângers förstoring, illustrerar åter bildandet av lamellartade utsprâng pä fiberytan samt ärrbildning på fibcrytan. Referensproven i fig. 23 och 24 med 100 och 350 10 20 25 30 35 40 17 451 022 gángers förstoring visar i jämförelse därmed inga liknande egenskaper.

EXEMPEL 5 I detta exempel jämfördes egenskaperna, som erhålles medelst förfarandet enligt uppfinningen, tillämpat pà 100 procent vävd vara av polyester framställd av filamentvarpgarn och spunnet ínslagsgarn. Utgángsvaran var vävd av ett polyester- filamentvarpgarn 2/150/34 Danbury-242T Dacron (nr 841). ln- slagsgarnet utgjordes av ett spunnet polyestergarn 12/1 T-350 Trevira.

Referensprovet preparerades medelst Mezzera-behandling, jetfärgning med marinblàtt och färdigställdes genom värmetork- ning, över skärning och dekatering. Bredden i färdigbehandlat tillstånd var 150 cm (innanför staderna] med en vikt av 290 g per meter. Hallfastheten mätt med "Scott Grab.Tensile test" (ASTM nr D-1682 (1975)) var 120 kg för varpen och 70 kg för inslaget.

Ovanstående behandlingsföljd för referensprovet modifiera- des genom ytbehandling enligt uppfinningen före Mezzcra-behand- ling med de återstående stegen i behandlingen identiskt lika dem, som ovan angivits för referensprovet. I färdigbehandlat tillstånd var vikten och bredden desamma som för referensprovet.

De mekaniska ytbehandlingsbetingelserna är angivna i nedan- stående tabell. Efter behandlingen var mätvärdet Scott Grab Tensile (SGT) för varpen.93 kg och för inslaget 21 kg.

Ovanstående procedur upprepades med undantag av att den mekaniska ytbehandlingen enligt uppfinningen utfördes efter Mezzera-behandlingen och före jetfärgningen, och med de andra behandlingsstegen i samma ordning. Den slutliga vikten och bredden var desamma. SGT-beloppet för varpen var 112 kg och för inslaget 34 kg.

Ovanstående procedur upprepades åter med undantag av att den mekaniska ytbehandlingen enligt uppfinningen utfördes efter jetfärgningen och före värmetorkningen och med i övrigt samma återstående behandlingssteg. Den slutliga vikten och bredden av varan var återigen desamma.

Den sistnämnda proceduren utfördes åter med undantag av att varuprovet istället för mekanisk ytbehandling enligt upp- finningen före värmetorkningen och efter färgningen, Cessner- -behandlades vid detta steg i proceduren. Den slutliga vikten 10 15 20 25 30 35 40 451 022 18 och bredden var desamma. SGT-beloppet var 117 kg för varpen och 42 kg för inslaget.

Ovanstående procedur upprepades åter med undantag av att varan ruggades efter jetfärgningen men före värmetorkningen.

Den slutliga vikten och bredden av varan var desamma. SGT-beloppet var 120 kg för varpen och 67 kg för inslaget.

Granskning av proven, som behandlades enligt uppfinningen före färgningen, visade att de hade en ylleliknande känsel.

Mekanisk ytbehandling enligt uppfinningen efter färgningen av varan medförde att den fick en bomullsliknande känsel.

Därav framgår sålunda att lämplig variation av behandlings- stegen kan utnyttjas för att åstadkomma två utpräglat olika produkter av samma utgångsmaterial.

Beroende på behandlingsföljden hade proven, som behandlats enligt uppfinningen, i huvudsak en mycket tilltalande, mjuk och behaglig ylle- eller bomullsliknande känsel, under det att den icke ytbehandlade varan hade den sedvanliga hårda, sträva känseln såsom en polyestervara. Putsning på konventionellt sätt, nämligen med en Gessner-anordning resulterade i endast mindre modifikatíon av referensprovets känsel, men resultatet närmade sig varken mjukheten eller prakfullheten av den ytkänsel, som erhålles medelst uppfinningen. Det ruggade provet fick en relativt mjuk ytkänsel jämfört med konventionell putsning men gav varken en så behaglig eller mjuk yta som uppnåddes medelst förfarandet enligt uppfinningen, speciellt när ytbehandlíngen utfördes före färgningen. Det bör även påpekas, att ruggningen medförde ett avsevärt mindre jämnt och längre täcke med åt- skilligt “vilt hår" utskjutande från varans yta. Även efter överskärníng var den medelst uppfinningen åstadkomma ytbe- skaffenheten både jämnare och mera tilltalande än den ytbeskaffen- het, som erhålles medelst konventionella förfaranden.

Pig. 25 och 26 visar SEPM-bilder av referensproven med 100 respektive 350 gångers förstoring. Fig. 27 och 28 visar Gessner-behandlade prov med 100 och 350 gångers förstoring, och fig. 29 och 30 visar ruggadc prov med 100 och 350 gångers förstoring. Fíg. 31 och 32 visar prov som ytbehandlats mekaniskt enligt uppfinningen efter färgning men före överskärning och dekatering. Granskning av SEPM-bilderna av prover, som mekaniskt ytbehandlats före Mezzera-behandling och sådana, som behandlats efter Mezzera-behandlingen men före färgning, 10 15 ZS 30 35 40 19 451 022 visade att de var nästan identiskt lika dem i fig. 31 och 32 och därför icke behöver visas. Såsom framgår av SEPM-bilderna, visar samtliga prover, som behandlats enligt uppfinningen, oavsett om det skett före eller efter färgningen, väsentliga lamellformade utsprång från varans yta samt en avsevärt ärr- bildning. Fibrerna uppvisade även en tydlig plastisk deforma- tion. Konventionell Gessner-behandling gav i motsats härtill endast en begränsad modifikation av fiberytan med ringa eller ingen lamellbildning och ingen plastisk deformation av fibrerna.

Ruggníng medförde t.o.m. ändå mindre modifikation av fiberytan, ingen plastisk deformation av polymerfibrerna, fastän en betydande omfattning av fiberskärning är tydligt framträdande.

EXEMPEL 6 En jersey-vara underkastades mekanisk ytbehandling enligt uppfinningen och jämfördes med ett icke behandlat referens- prov, som framställdes av 100 procent Dacron polyester T-56 1/70/34 garn. Provet underkastades Mezzera-behandling, jet- färgning till ljusgrön färg uppslitsning och värmetorkning.

Den färdigbehandlade varans vikt var 177 g per meter med en bredd av 160 cm. Mullen-mätvärdet var 39 kg.

Därefter modifíerades ovanstående procedur genom behand- ling av varan efter värmetorkning enligt uppfinningen. Proceduren och betingelserna är angivna i tabellen. efter behandlingen var 56 kg.

Mullen-mätvärdet Vid besiktning av de färdigbehandlade proverna visar det sig att det prov, som behandlats enligt uppfinningen, hade en mjuk, varm och praktfull känsel, under det att det obehand- lade referensprovet hade en relativt hal ytkänsel, som är typisk för polyestervaror. Det prov, som behandlats enligt uppfinningen, kan anses ha en känsel, som är jämförlig med varor framställda av spunnct garn. axanvntl Prover av_65/35 blandning av polyester och bomull behand- lades enligt uppfinningen och jämfördes därefter med referens- prover. Varp- och inslagsgarnen utgjordes båda av 65 procent polyester och 35 procent bomull. Roferensprovet prepnrerades genom svedning och mercerisering av varan. Vikten av det färdigbehandlade provet var 112 g per 0,84 mg och bredden var 153 cm. Ett separat prov av varan behandlades på samma sätt som referensprovct men underknstades därefter slutbehandling 10 15 20 25 30 35 40 451 022 20 enligt uppfinningen. Behandlingsbetingelserna är angivna i tabellen. För jämförelse behandlades ett annat prov såsom ovan nämnts medelst svedning, mercerisering och efterföljande Gessner-behandling, átföljd av färgning, ytbehandling och sanforisering av tyget.

En visuell jämförelse av referensprovet med det prov, som behandlats enligt uppfinningen, visade, att provet enligt uppfinningen hade en väsentligt mjukare och behagligare, bomullsliknande ytkänsel än referensprovet utan någon nämnvärd förlust av varans styvhet. Putsning av samma prov medelst konventionella förfaranden åstadkom i jämförelse därmed mycket liten fördelaktig verkan på varan beträffande dess känsel eller andra egenskaper.

Pig. 33 och 34 visar SEPM-bilder av referensprovet med 100 och sso gangers förstoring. mg. 35 och 36 visar sEPM- bilder av det prov, som behandlades enligt uppfinningen, likaså med 100 och 350 gångers förstoring. Fig. 37 och 38 visar SEPM-bilder med 100 och 350 gångers förstoring av det Gessner-behandlade provet. Granskning av dessa bilder visar, att det prov, som behandlats enligt uppfinningen, har lamell- artade utspràng på fibrerna vid eller nära varans yta. Det förekom även ett fåtal skurna fibrer, ärrhildnlng och en betydande termoplastisk deformation av polyesterfibrerna.

Det var även tydligt, att garnen omedelbart vid varans yta var tíllplattade, uppenbarligen i samband med termoplastisk deformation av polyesterfibrerna. Granskning av bilderna av de Gessner-behandlade proven visar att behandlingen medförde mycket liten modifikation av ytfibrerna, fastän det på varans yta fanns vissa slumpvis orienterade fibrer och några skurna fibrer.

EXEMPEL 8 Ett vävt prov av 80/20 polyester och bomull, som hade ett spunnet varpgarn och ett inslag av filamentgarn, behandlades enligt uppfinningen och jämfördes med ett refcrensprov. Varp- garnet utgjordes av 65 procent polyester och 35 procent bomull.

Inslagsgarnet utgjordes av ett texturerat 100 procent poly- esterfílamentgarn.

Referensprovet värmetorkades, sveddes och merccriserades.

Vikten av den färdigbehandlade varan var 140 g per 0,84 mz och bredden var 153 cm. SGT-mätvärdet för varpen var 60 kg och för 10 ZO 40 451 022 21 inslaget 59 kg.

Ett prov av ovan nämnda vara, som behandlas på identiskt lika sätt, ytbehandlades mekaniskt enligt uppfinningen. Den färdigbehandlade varans vikt och bredd var båda dessamma som för referensprovet. Behandlingsbetingelserna är angivna i bifogade tabell. SGT-mätvärdet var 55 kg för varpen och 46 kg för inslaget.

En liknande vara, som har spunnet varpgarn av 65 procent polyester och 35 procent bomull samt inslagsgarn av texturerat 100 procent polyesterfilamentgarn, behandlades medelst värme- torkning, ângning, mercerisering, och färgning i ändamål att åstadkomma en imprcgnerad vara. Varan putsades därefter konven- tionellt medelst Gessner-förfarandet, ytbehandlades och sanfori- 2 serades. Den färdigbehandlade varans vikt var 150 g per 0,84 m med en bredd av 165 cm. SGT-mätvärdet för varpen var 94 kg och för inslaget 82 kg. Varans draghâllfasthct före behandlingen var icke tillgänglig.

Visuell jämförelse mellan provet, som behandlats enligt uppfinningen, och referensprovet visade att utseendet av varans yta icke var nämnvärt ändrat, men att ytkänseln av varan, som behandlats enligt uppfinningen, var väsentligt mjukare jämfört med den ganska hårda ytkänslan av det obehandlade provet.

Styvheten av de behandlade proverna jämfört med referensprovet har i huvudsak bibehållen. Däremot kunde ringa eller ingen fördelaktíg modifikation iakttagas, när en liknande vara under- kastades Gessner-behandling.

Fig. 39 och 40 visar SEPM-bilder av referensprovet med 100 och 350 gängers förstoring. Fig. 41 och 42 visar bilder med 100 och 350 gângcrs förstoring av ett prov som har prepare- rats på samma sätt som referensprovct och därefter mekaniskt ytbehandlats enligt uppfinningen. Fig. 43 och 44 visar bilder av det prov, som har Gessner-behandlats och preparerats såsom ovan beskrivits. Granskning av bilderna visar, att mycket få fibrer är skurna i det prov, som behandlats enligt uppfin- ningen. Ytan av fibrerna har däremot väsentligt modífierats vid behandlingen. Vissa lamellartnde utsprång har producerats, och ärrbildning var speciellt uppenbar. Viss plastisk deforma- tion ech polyesterfibrerna observerades liksom även en till- plattning av garnytorna. Det Gessner-behandlade provet upp- visade, frånsett viss skärning av fibrerna, föga synlig verkan I 10 15 20 25 30 35 40 451 022 22 på varans fibrer.

EXEMPEL 9 En vara av 80/20 blandning av polyester och bomull behandlades enligt uppfinningen med användande av de behand- lingsbetingclser, som anges i tabellen före färgningen. Efter färgningen observerades, att vissa av de fördelaktiga egen- skaperna hos varan, som behandlats enligt uppfinningen, uppen- barligen hade gått förlorade. Detta prov blev emellertid efter- åt borstat med antingen en nylonborste eller en stàlborste, och det observerades, att de ursprungliga gynnsamma verkningarna hade återställts och i själva verket betydligt förbättrats utan väsentlig förlust av hållfastheten. I själva verket fastställ- des, att även när provet mekaniskt ytbearbetades enligt upp- finningen efter färgningen medförde den fördelaktiga verkan av borstning med antingen en nylon- eller en stàlborste en betydande förbättring av de gynnsamma verkningarna av den mekaniska ytbehandlingen både beträffande varans ytmjukhet, behagliga och praktfulla känsel, fortfarande utan någon väsent- lig förlust av hållfastheten. Ett liknande prov, som icke mekaniskt ytbehandlades enligt uppfinningen, borstades helt enkelt efter färgningen med en nylonborste, och ett separat prov borstades med en stàlborste under likvärdiga betingelser, varvid praktiskt taget ingen gynnsam verkan på proven observera- des.

EXEMPEL 10' Ett pressat, vävt duktyg av 100 procent polyesterfilament behandlades enligt uppfinningen, och dess egenskaper jämfördes med ett obehandlat referensprov. Det prov, som behandlats enligt uppfinningen, hade ett tilltalande utseende liknande ett verkligt dammasttyg av bomull med fasonerade mönsterfigurer, och även de nedtryckta, pressade områdena av varan var gynn- samt påverkade. Det obehandlade referensprovet hade i mot- sats därtill en glasartad glans och ett plastartat utseende, som icke alls liknade det utsökta och fina utseendet av den högt uppskattade jacquard-vävda dammastvaran.

EXEMPEL ll Ett referensprov av vävt duktyg med varp och inslag av 100 procent polyesterfilament preparerades och dess egenskaper jämfördes med ett liknande prov, som behandlades enligt uppfin- ningen. Förutom den förbättrade ytkänseln observerades att bord- 10 15 20 30 35 40 B 451 022 dukar och servetter utförda av det ovan nämnda materialet och behandlade enligt uppfinningen kunde staplas utan att packen av de staplade varorna kom i glidning och föll ned. Det totala utseendet av varan hade emellertid ändrats litet, och varan hade en fullständigt ljus och klar framsida. Varan hade emeller- tid i själva verket en verkligen mycket fördelaktig bomulls- liknande kansel. D EXEMPEL 12 Detta exempel illustrerar tillämpningen av förfarandet enligt uppfinningen på en nonwoven punktbondad 100 procent nylonvara. Ett referensprov preparerades, och ett separat prov behandlades därefter enligt uppfinningen. Behandlingsbetingelserna är angivna i tabellen. När_den ovan nämnda nylonvaran behand- lats enligt uppfinningen, uppvisade den en i högsta grad oväntat mjukare, vänligare ytkänsla än det hala, "glasartade" utgångs- materialet. Ett tätt, något längre täcke alstrades, som gav ytan av varan samma berörings- och ytkänsla som ett material utfört av naturfibrer. Behandlingen av varan medförde ringa förlust av hällfasthet. En jämförelse mellan bilderna av provet behandlat enligt uppfinningen, som visas i fig. 45 och 46 med 100 och 350 gångers förstoring och de referensprov, som visas i fig. 47 och 43 med 100 och 350 gàngers förstoring, visar att det har uppstått en betydande generering av lamell- artade utsprâng på fiberytan, ärrbildning på Eiberytan, och visuell observation uppvisade förkomst av skurna fibrer.

EXEMPEL 13 En rcferensvara framställdes av en ruggad substratvara, som på sin yta har en beläggning av koagulerande typ. Ett separat prov av varan behandlades enligt uppfinningen med an- vändande av de behandlingsbetíngelser, som anges i tabellen.

Besiktning av varan gav vid handen, att den ursprungliga referensvaran hade en mjuk men klibbig ytkänsel, under det att den vara, som behandlades enligt uppfinningen, hade en jämn, mjukare men fullständigt icke-klibbande ytkänsel. Även utseendet av det prov, som behandlats enligt uppfinningen, var något slätare och jämnare än det ursprungliga provet. SEPM-bilderna i fig. 49 med 350 gàngers förstoring visar att det uppstått en tjock ansamling av koagulerad polymer på ytan av det obehand- lade referensprovet. Det i fig. SO med 350 gångers förstoring visade provet, som behandlats enligt uppfinningen, visar däremot 10 IS 20 ZS 451io22 n att medan önskvärda små öar av polymerbeläggning fortfarande finns kvar, har tjocka ansamlingar i huvudsak avlägsnats eller uppbrutits. Det prov, som behandlats enligt uppfinningen, upp- visar dessutom också de typiska lamellartade utsprången och ärrbildníngen av fiberytorna.

EXEMPEL 14 Mekanisk ytbehandling enligt uppfinningen utfördes på en polyetenfílm av 0,05 mm tjocklek. Behandlíngsbetingelserna är angivna i bifogade tabell.

Observation av det fílmmaterial, som mekaniskt ytbehandlats gav vid handen att behandlingen åstadkommit omvandling av en i huvudsak genomsynlíg film (referensprovet) till en genom- lyslig film med en mjölkartad, icke hal yta. Bilderna i fig. S1 (referensprovet) och 52 (det behandlade provet) ger vid handen, att det behandlade provet uppvisar repor, skiktningar, lamell~ artade utspràng och väsentlig plastísk deformation av ytan.

Alldeles liknande verkningar observerades, när en nylonfilm mekaniskt ytbearbetades och jämfördes med en obehandlad nylon- film. I huvudsak kunde samma resultat observeras även, när ett polyesterfilmprov underkastades mekanisk ytbehandling enligt uppfinningen.

EXEMPEL 15 I detta exempel underkastades ett kraftpapper (av typ vit, lätt kartong) mekanisk ytbehandling enligt uppfinningen.

Pappret hade en tjocklek av 0,28-0,30 mm. Observation av produkten efter behandlingen gav vid handen, att mekanisk yt- bearbetning av pappret gav till resultat en matt, icke hal yta jämfört med det obehandlade referensprovet. i .wmcmkmNrNmc .Nm QVÜN Ewhwdf Nm: .cmmïšmuäzm N wcﬁcwcmhpcw .šmﬁopoow m. mc..N> ïcl .wmﬁm .Sw wwﬁmwus 9.3 cwam> å: ...mwüwšwpsm :uo www; ﬁmÉoc N EPS? :æïwa pwwåpwš. Sim .bmww ...N.w>< ...I .wcﬂcwzﬁpmwcﬁcupæﬂwpnw mcwwm... wo... .NFSNPN :omﬁš .Sw .Nwnoccﬂ pumwwo... .mﬁbšwhmw Eüm> ...ow wcﬂcpxﬁ.. ...Éæm N ...målen cwwüw» S... Hmnoccﬂ ...EVE .I »451 022 2,6' ...ämne .Äwc wcmhæ.. mm wmwwmmn mcübñmm 250.. _. ..._ ...aim f i _ . _. _. y . .._.. -.a.=...s.. ä... ...EFG ...å N _.. mmm E: ...N ....,...... _...,..N ...z _. . _.. . _. _ _.. __... _...

N I.. 215.. 92.5 :Nää 3% ...N NNN. ...t ...N 3.3.... ...ä å: _. N _.... N.

E.. GJ ...sim _ . i.. -__,..._._š. S... 3.30.. 3.5. NA ...i ...NN ...N Om.. ...DE . N _ N. n.

...E o.. ﬁabdm _ ._ -â.._._..._. S... .Nää så... m... ..NN_. ...t ...N 523... än âN. . . c N ._ _ r w .__ s... o . NJ 1.5.... iv... ..;.._.._...__... 2:... NW å. ..NN. BN .NN EN. _ N N.. _.. å... ...Ä ...Éšm ..._ ...v -..ukïoc Sw.. .ëëwfﬂ 26.2 NJ.. ef.. .ämm En an.. ...så _ . cJ... _.

...E o.. ...Ézw _ . Nä -.,.2__._ó.,_ ä... ._:.3°.._ 32.. N.N ...ä ...NN ...N .5 2.2 . _ _. .. .. .

...E ...J .

. NJ.. EE... ...sm ﬁšﬁ.. ...ä N._.. ä... S.. .NN ...N EN. _ . N.. ._ E.. ..._ ...sån N vä |._N....._....=....umu uw..=....m 079.... NJ.. ef. BEN Så u.. 31%... om.. ...fri . _ ...JN m ...e _...

N N; .EÉN ...ä ååh ...ä m... ..NN. ...t ...N 5...É..__ ä» Nr.. . . _... ._ ...e ...__ ﬁâšw .

N N:N -__É._....._ S... Så. i.. EN.. ...NN ...N ﬁ......ä... ä.. ä... . m a.. ..

...E ...Ä EE... _ N NJ -._2......... å... 2.:... Nä E.. ....._..N ...N ...Nää S.. 9.... . N ...E _... N..

.Nucowtüm 5.5 ._ ...à #43: é... __... s... 35.5 .mEš E... »Émﬁw ._ zoïouw ...ångan .ñ...»_..=...... _ nacczo... xPCL... ..å....z...m§> 2.33. nxoäwmNm 2.9.0 -wﬂmmmmcræ .:=\.. -EQ ...Ešm ....._m..wﬂ"._._.. 2.3.1...

N =mmﬁﬂ>wﬂﬁ> fumfuæmﬁí Sﬂuwaíåun/.Uw LM.. Gul... f.

.Hßhpoëmnmmwmcﬁ Såmzoß mcmæwäwﬁwo...

Aummdm.

Claims

4 51 0-22 ílb Patentkrav

1. Förfarande för att mekaniskt uppnå en huvudsakligen jämn modifikation av känseln hos en textilvara (10) med fiber- komponenter, varvid varan kontinuerligt matas från en förráds- källa (1) på sådant sätt, att varan är belägen i ett enda plan, k ä n n e t e c k n a t av efter varandra följande närliggande sektioner av varan utefter dess bredd utsätts för intermittenta mekaniska stötar mot minst en roterande slipande vals (11), därvid undvikande väsentlig upprätthàllen kontakt mellan varan (10) och valsen (11), vilka íntermittenta mekaniska stötar âstadkommes av ett intermittent verkande slagorgan (12, 13a-13d) anbragt utefter varans bredd, parallellt med valsen (11) nära baksidan av varan (10) i förhållande till valsen (11), därmed medförande att delar av fiberkomponenterna, utsatta för de intermittenta mekaniska stötarna mot valsen, väsentligen ärras och förses med en mängd i allmänhet korta, ganska tjocka lamellformade utsprång sträckande sig ut därifrån.

2. Anordning för utförandet av förfarandet enligt krav 1, för att mekaniskt uppnå en huvudsakligen jämn modifikation av känseln hos en textilvara (10) med fiberkomponenter, inne- fattande medel för att kontinuerligt mata varan frán en förrådskälla (1) på sådant sätt, att varan är belägen i ett enda plan, k ä n n e t e c k n a d av minst en roterande slipande vals (11), minst ett intermittent verkande slagorgan (12) anordnat att utsätta efter varandra följande, närliggande sektioner av varan för intermittenta mekaniska stötar mot valsen (11) utefter varans (10) bredd, varigenom förhindras väsentlig upprätthállen kontakt mellan varan (10) och valsen (11), vilket slagorgan (12) är anordnat utefter varans (10) bredd parallellt med valsen nära baksidan av varan i förhållande till valsen, därvid medförande att delar av fiberkomponenterna, utsatta för de intermittenta mekaniska stötarna mot valsen (10), väsentligen ärras och förses med en mängd huvudsakligen korta, ganska tjocka lamellformade utspràng, sträckande sig ut därifrån.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det intermittent verkande slagorganet innefattar en roterbar vals, som har åtminstone en vinge av böjligt material, vilken sträcker sig från valsens omkrets parallellt med dess längdaxel och utefter hela dess bredd.

4. Anordning enligt krav Z, k ä n n e t e c k n a t 451 022 21 av att det intermittent verkande slagorganet består av åt- minstone en roterbar icke-cirkulär stång (30), eller en eller flera luftspalter (42), från vilka tryckluft (40) intermittent blåses mot varans (10) baksida i förhållande till slipmedlet.

5. Textilmaterial framställt i enlighet med förfarandet i kravet 1 eller medelst anordning i kravet 2, av vävd, stickad, eller non-woven vara, som till största delen innehåller ett flertal fibrer, av vilka åtminstone 20 viktsprocent utgöres av syntetfibrer, vilka har en kurvatur och är så arrangerade, att de har konvexa och konkava sidopartier, k ä n n e t e c k n a d av att de konvexa sidopartierna, som är exponerade, är väsentligt ärriga och innefattar ett flertal i allmänhet korta, ganska tjocka lamellformade utsprång med en medellängd mindre än omkring 0,05 mm, som sträcker sig ut därifrån, vilka utsprång har huvud- sakligen samma kemiska sammansättning och molekylärvikt som syntetfibrerna av vilka de är formade, och att ärrigheten härrör åtminstone delvis från ofullständigheten bildade i fibrerna i vilka utsprången är formade.

6. Textilmateríal enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av-att tvärsektionen av fibrerna vid eller nära textilmaterialets yta är deformerad.

7. Textilmaterial enligt krav 6, k ä n n c t e c k n a t av att de deformerade fibrerna utgöres av termoplastiska fibrer och att deformeringen är ett resultat av termoplastisk deforma- tion.

8. Textilmaterial enligt något av kraven 5-7, k ä n- n e t e c k n a t av att fibrerna vid eller nära ytan av textilmateríalet har blivit något tillplattade till följd av mekanisk ytbehandling.

9. Textílmaterial enligt krav B, k ä n n e t e c k n a t av att fibrernas tvärsektion vid eller nära textilmaterialets yta är oval.

10. Textilmaterial enligt något av kraven 5-9, k ä n- n e t e c k n a t av att det innehåller polyestervara, eller består av en 100 procent polyestervara, eller en vara av blandad polyester och bomull.