SE450124B - Forfarande for framstellning av o-acetyl-(bensoyl)-2-azido-2-deoxi-glykosyl-nitrater och deras anvendning for framstellning av motsvarande glykosylhalogenider resp glykoser och glykosider - Google Patents

Description

450 124 2 haptenen i en form som är lämplig för bindning till bärarmolekylen.

I samband med uppfinningens tillkomst var det ursprungliga ändamålet att utveckla ett praktiskt förfarande för syntes av Q-galak- tosamin-hydroklorid (XXXVII) och av 2-laktosamin-hydroklorid (XXXIX) och derivat av dessa. (De med romerska siffror markerade formlernas strukturer kan återfinnas på datablad efter beskrivningstexten.) f Både galaktosamin och laktosamin förekommer allmänt 1 naturen, van- ligen i form av sina N-acetylerade derivat. De uppträder 1 glyko- proteiner, glykolipider och mukopolysackarider. Som sådana är de viktiga byggstenar som finns i blodgruppernas antigena determinanter.

Den huvudsakliga tidigare kända källan för 2-galaktosamin är syrahydrolysen av chrondroitinsulfat C, som erhålls genom extraktion av broskvävnad, trakea och septum nasalis. Utbytena är osäkra och det är svårt att framställa en kristallin produkt. Ett stort antal synteser finns som innefattar öppnande av l,6:2,}-dianhydro-ß-2-talo- pyranos med ammoniak eller med azidjon. Dessa metoder inbegriper emellertid sex till elva separata kemiska omvandlingar som utgår från de enkla sockerarterna. Kortare metoder grundar sig på ganska sällsynta sockerarter som utgàngsmaterial. f Inversion av C-4-konfigurationen av glukosamin genom flytt- ning av ett 4-Q-sulfonat av 2-acetamido-2-deoxi-glukopyranosylderivat har också använts för syntes av Q-galaktosamin. Beredning av glukos- amin till det erforderliga utgángsmaterialet är emellertid omständlig.

Syntes av laktosamin är svårare, eftersom den nödvändigtvis inbegriper en glykosylering av en galaktosylhalogenid med ett kompli- cerat derivat av 2-acetamido-2-deoxi-glukos. Det senast publicerade förfarandet erfordrar nio kemiska omvandlingar,med utgångspunkt från 2-acetamido-2-deoxi-glukosamin, före glykosyleringssteget.

Enligt föreliggande uppfinning presenteras ett reagens som medger effektiv framställning och höga utbyten av glykosider som innehåller 2-acetamido-2-deoxi-0-2-galaktopyranosylgruppen, vilken exempelvispáträffas i den antigena determinanten för den humana A-blodgruppen och Forssman-antigenet. Det pa detta sätt användbara reagenset är 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-ß-2-galaktopyranosyl- -klorid (XXIII) som pà enkelt sätt framställs i högt utbyte ut- gående från 2-galaktal-triacetat (I). 7 Man har sedan länge förutsatt att användning av en fi-glykosyl- -halogenid skulle ge c-(l,2-cis)-glykosid-bindningen genom Walden- 450 124 3 -inversion av det reagerande centret under Koenings-Knorrs reaktions- betingelser när 2-substituenten är så vald, att den inte deltar i en reaktion vid det anomera centret. Sålunda har exempelvis Wolfrom, Thompson och Linebeck (J.Org.Chem., gå, 860 (1965)) utvecklat tri-Q- -acetyl-2-nitro-B-Q-glukopyranosyl-klorid i avsikt att syntetisera a-2-glukopyranosider. I själva verket har flera artiklar publicerats på sistone, enligt vilka man använder 2-azido-2-deoxi-fi-Q-glykopyrano- sylklorider som anges i förfarandena enligt uppfinningen_för fram- ställning av 2-azido-2-deoxi-a-Q-galaktopyranosider. Det måste emellertid påpekas att förfarandena enligt Paulsen och hans med- arbetare (Angew. Chem., Int. Ed., lå, 558 (1975); Tet. Lett., 1493 (1975) och 2301 (l976); Angew Chem., Int. Ed., lå, 440 (1975)) har begränsat, om överhuvudtaget något, kommersiellt värde med hänsyn till de extrema svårigheterna att lyckas med syntesen av det önskade 2-azido-2-deoxi-reagenset, nämligen 6-Q-acetyl-2-axidc-},4-Q-bensyl- -2-deoxi-6-2-galaktopyranosylklorid.

Föreliggande uppfinning anger ett nytt förfarande för fram- ställning pa ett effektivt sätt av föreningen 3,4,6-tri-Q-acetyl-2- -azido~2-deoxi-B-Q-galaktopyranosylklorid (XXIII) och dess del- tagande i reaktioner med alkohol under bildning av },Ä,6-tri-Q;acetyl- -2-azido-2-deoxi-d-2-galaktopyranosider (A) under lämpliga Koenings- -Khorr-betingelser för kondensationen. Uppfinningen avser delvis upptäckten av förfaranden som gör förening XXIII till ett lättill- gängligt reagens för användning i reaktioner som leder till produkter av typ A. _ Ac0 ' .'Ac0 TA bet har sålunda blivit möjligt att kommersiellt syntetisera den antigena determinanten med trisackarid i ändställning för humant A-blod såsom det förekommer i strukturer B för antigena determinanter av typ l och typ 2 för den humana A-blodgruppen. Trisackariden synte- tiseras i en form som är användbar för framställning av artificiella antigener och immunabsorbenter som hör samman med den humana A-blod- gruppen. 450 124 H H0 oH 0 \\\ ' AcNH (Typ 1-determinant) !X Ho ¶ i; OH U 0 HO ' i* NHAc AcNH H0 / OH (Typ 2-determínant) E5 Framställning av a-azido-B-nitratoalkaner genom reaktion mellan olefiner och natriumazid och oeriumammoniumnitrat har be- skrivits av Trahanovsky och Robbins (J.Am.Chem. Soc. gå, 5256 (1971)). Utsträckning av den ovanstående reaktionen till vinyletrar eller strukturer som är så komplexa som D-galaktal-triacetat är emellertid inte självklar. Grunden för föreliggande uppfinning var upptäckten att addition av azid- och nitratgrupperna till 1,2-omättade sockerarter kan fås att ska under bildning av 2-azido-2-deoxi-glykosyl- nitrat i högt ekonomiskt utbyte. 450 124 5 Sammanfattningsvis kan sägas att i enlighet med den grund- läggande principen för uppfinningen resulterar behandlingen av skyddade glykaler med azidjon i närvaro av ceriumammoniumnitrat i addition av en azidgrupp och en nitratgrupp till C-2- respektive C-l-ställningen i glykalen. Dessa nya produkter, nämligen den ano- _ mera blandningen av 2-azido-2-deoxi-glykosylnitrater, medger inträde i följande klasser av föreningar: (1) 2-amino-2-deoxi-socker genom hydrolys av nitratgruppen och reduk- tion av azidogruppen, (2) 2-azido-2-deoxi-glykosylhalogenider genom utbyte av glykosyl- nitratet, (3) 2-amino-2-deoxi-glykosider genom reaktion av 2-azido-2-deoxi- -glykosylhalogeniderna.

Det fina med azidogruppen är att den är en icke deltagande progenera- tor av en aminofunktion, och såsom sådan påverkar den inte syntesen av 2-amino-2-deoxi-o-2-glykosiderna. 7 Enligt uppfinningen kan 2-azido-2-deoxi-glykosyl-nitraterna omvandlas till motsvarande 2-amino-2-deoxi-socker genom hydrolys av nitratet och de skyddande grupperna och reduktion av azidogruppen enligt metoder som är välkända för fackmannen. Hydrolys kan föregå reduktion eller vice versa. N-acetylerade derivat av aminosockren kan erhållas enligt konventionella metoder.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen kan man behandla 2-azido-2-deoxi-glykosyl-nitrater med ett halogenidsalt för attástad- komma utbyte av nitratgruppen och framställa 2-azido-2-deoxi-glykosyl- halogenider som är nya föreningar. Enligt ett företrädesvis använt förfarande ger en anomer blandning av glykosylnitraterna genom be- handling med Jodidjon den termodynamiskt mer gynnsamma anomeren, 2-azido-2-deoxi-o~Q-glykosyl-Jodid. a-glykosyl-jodiden ersätts lätt med en ekvivalent kloridjon genom inversion, varvid höga utbyten av 2-azido-2-deoxi-B-2~glykosylkloriden erhålls. Denna väg till 6-halogeniden är fördelaktig, eftersom den medger omvandling av nitraterna till en reaktionsprodukt som till övervägande del består av 2-azido-2-deoxi-B-2-galaktosyl-klorid, som är användbar för fram- ställning av en 2-deoxi-a-2-glykosid, en integral enhet i A-blod- gruppdeterminanten. Det sålunda användbara reagenset är 3,4,6-tri-Qy -acetyl-2-azido-2-deoxi-B-2-galaktopyranosyl-klorid (XXIII). 450 124 6 2-azido-2-deoxi-glykosyl-halogenider kan användas för fram- ställning av 2-amino-2-deoxi-glykosider vid betingelser för glykoside- ring, såsom de som är allmänt kända inom kolhydratkemin som Koenings- -Knorr-betingelser. Dessa reaktioner innefattar behandling av glykosyl- halogeniden med en alkohol i närvaro av en promotor som skall åstad- komma utbyte av halogenen mot alkoxigruppen i alkoholen. Den sålunda erhållna 2-azido-2-deoxi-glykosdden reduceras enligt metoder som är välkända för fackmän på området under bildning av 2-amino-2-deoxi- -glykosfier. Dessutom kan de skyddande grupperna avlägsnas för deblocke- ring av glykosiden. Som exempel kan nämnas att },4,6-tri-Qgacetyl-2- -azido-2-deoxi-B-2-galaktopyranosylklorid kan bringas att reagera med 8-metoxikarbonyloktyl-2-Qf(2,3,4-tri-Q;bensy1-u~§-fukopyranosyl)- -Ä,6-Qybensyliden-B-2-galaktopyranosyl 1 närvaro av en promotor.

Trisackaridprodukten deblockeras och dess azidogrupp reduceras till aminen som sedan acetyleras under bilding av 8-metoxi-karbony1oktyl- -}-Q-(2-acetamido-2-deoxi-a~2-galaktopyranosyl)-2,Qy(a-š-fukopyrano- syl)-B-2-galaktopyranosid. Denna sistnämnda produkt motsvarar den antigena determinanten för den humana Aeblodgruppen och kan användas för framställning av en immunabsorbent, som är specifik för anti-A- -antikropparna, genom att bindas vid en olöslig bärare. Denna sist- nämda produkt kan även användas för att förhindra reaktionen mellan anti-A-antikroppar och humana A-erytrocyter. Prddukten kan vidare användas för framställning av artificiella antigener, vilka medger uppkomst, genom immunisering, av monospecifika anti-A-antikroppar hos försöksdjur. Efterföljande isolering av dessa antikroppar med användning av immunabsorbenten ger ett viktigt och användbart reagens för cell- och vävnadsbestämning.

Beskrivning av den föredragna utföringsformen av uppfinningen: Azid-nitreringsreaktionen: Strukturformler för föreningarna I-LII är angivna pá formel- schemat, och hänvisning till dessa föreningar kommer att ske i be- skrivningen ocb 1 bestämda exempel som åskådliggör uppfinningen.

Exemplen I t.o.m. VII visar reaktionen mellan pà lämpligt sätt skyddade glykaler och ceriumammoniumnitrat och ett azidsalt under bildning av motsvarande 2-azido-2-deoxi-glykosyl-nitrater.

Beteckningen glykal avser 1,2-omättade sockerarter som känne- tecknas av strukturen 450 124 \__ ,o Beteckningen skyddad glykal anger att hydroxylsubstituenterna har skyddats genom blockeringsgrupper, såsom acetyl, propionyl och bensoyl_ vilka inte deltar i efterföljande reaktioner, eftersom de är mindre reaktiva än hydroxylgruppen. På detta sätt bibehålls glykalens andra egenskaper än de egenskaper som beror på omättnaden.

Som exempel på skyddade glykaler kan nämnas 5,4,6-tri-Q-acetyl- -Q-galaktal, I; 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-glukal, VI; 5,4,6-tri-Q-bensoyl- -p-gaiakcai, x; hexa-g-ecetyi-g-iaktai, XIII; och jA-di-g-acetyí-g- -xylal, XVI. ' Vid azidnitrering av glykaler, som är visad i exemplen I t.o.m.

VII, bringas de skyddade glykalerna att reagera med ett överskott av en 2:1 (mol/mol)-blandning av ceriumammoniumnitrat och ett azidsalt.

Det är känt att dessa båda salter reagerar under bildning av kvävgas som en produkt. Det ringa överskottet av reagens används för att kom- pensera för denna förlust.

För azidnitreringsreaktionen föreslås följande förklaring, dock utan att den skall anses bindande: ' OA: Aco Aco 0Ac_ +4 ACO 0Ac Ce 1 “ål 'oAc U ' - .I 0A: _ 0 ÅCO QNQZ \ N 450 124 8 Ce(IV) är ett starkt oxidationsmedel och upptar en elektron från den negativt laddade azidjonen. Den erhållna azidradikalen adderas över den 1,2-omättade bindningen i glykalen under bildning av en inter- mediär radikal. En andra Ce(IV)-Jon kan oxidera den intermediära radikalen till en oxikarbokatjon. Additionen av en nitratjon till C-l-ställningen ger 2-azido-2-deoxi-glykosylnitratet.

Azidsaltet kan utgöras av vilken som helst av de vanliga alkalimetallaziderna. Natriumazid används företrädesvis, på grund av kostnader och hantering, men litium- och kaliumaziderna är också lämpliga.

En E-azidosubstituent är önskvärd, eftersom den inte påverkar den efterföljande bildningen av en a-glykosid-bindning vid det anomera centret (C-l) och kan reduceras till en aminofunktion enligt välkända metoder under bildning av 2-amino-2-deoxi-socker.

Man använder ett lösningsmedel, som kan lösa de tre reagensen, den opolära glykalen och Jonsalterna, i en sådan mängd som kan ge till- räckliga koneentrationer av dessa reagens i reaktionsblandningen. Lös- ningsmedlet skall dessutom vara i huvudsak inert mot reaktion och resistent mot oxidation medelst ceriumsaltet. Det företrädesvis använda lösningsmedlet är acetonitril på grund afldess resistens mot oxidation och dess förmåga att ge lämpliga koncentrationer av reagensen i lös- ning. Andra lösningsmedel kan användas, såsom etylacetat eller ättik- syra, men bireaktionerna är ganska kännbara ifråga om det sistnämnda.

Lösningsmedlet torkas företrädesvis före användning, eftersom närvaro av vatten visar sig gynna bireaktionerna.

På grund av olikheten i reagensens löslighet erfordras effektiv omröring för att tillräckliga koncentrationer skall upprätthållas i reaktionsblandningen och för att en effektiv reaktionshastighet skall säkerställas.

Det lämpligaste reaktionstemperaturintervallet är från -25°C till +25°C. Den undre gränsen bestäms genom fryspunkten för aceto- nitril, det lösningsmedel som helst används; medan den övre gränsen väljs godtyckligt som en gräns, ovanför vilken konkurrerande bireak- tioner blir betydande. Även om reaktionskinetiken blir långsammare vid lägre temperaturer och ger upphov till längre reaktionstider kommer utbytena av de önskade produkterna att bli bättre.

Reaktionen kan genomföras i luft, men man använder företrädes- vis en inert atmosfär, såsom kväve.

Exemplen I och II åskådliggör två olika metoder inom ramen för uppfinningen för framställning av Q-azido-E-deoxi-nitrater av 3,156- u 450 124 9 -tri-Qgacetyl-2-galaktal. Det första är ett förfarande som är attrak- tivt för kommersiell produktion, medan det andra beskriver det för- sök som ledde till uppfinningen. Uppfinningen innefattar alla varia- tionerna i reaktionsbetingelser och arbetssätt som är uppenbara för kemister som är kompetenta att avgöra och prova effektiviteten av alternativa förfaranden, bland vilka skulle kunna nämnas sådana variationer som ändringar i lösningsmedel för reaktion eller extrak- tion, tillsättningssätt, omröringshastigheter och temperaturintervall.

Exempel I Reaktion mellan 2,j54-tri-O-acetyl-Q-galaktal(I) och ceriumammonium- nitrat i närvaro av natriumazid.

I en trehalsad, femliters rundkolv försedd med ett tillopps- rör, ett avloppsrör och en effektiv mekanisk omrörare, infördes fast ceriumammoniumnitrat (899, 90 g, 1,64 mol) och fast natriumazid (53,37 g, 0,82 mol), varjämte kolven kyldes till -l5°C under en kväveatmosfär. 2,5,4-tri-Q-acetyl-2-galaktal (I) (150 g, 0,551 mol) löstes i vattenfri acetonitril (3,4 liter) i en trehalsad, fyraliters kolv, som var försedd med ett tilloppsrör och ett avloppsrör. Lös- ningen kyldes till -l5°C under översköljning med kväve. Genom pà- läggning av ett positivt kvävetryck pumpades acetonitrillösningen in i kärlet som innehöll de fasta reaktionskomponenterna genom ett inert rör. Efter fullbordad tillsats av acetonitrillösningen (ungefär 1 minut) påbörjades mekanisk omröring, och den fick fortsätta ca 15 - 20 timmar eller tills reaktionsblandningen inte längre innehöll någon glykal, vilket fastställdes genom undersökning medelst tunn- skiktskromatografering på silikagel eluerad med hexan-etylacetat (v/v) 6:&. Vid denna tidpunkt tillsattes toluen (l liter) och kallt vatten (l liter), varjämte reaktionskärlet avlägsnades från kylbadet.

Blandningen överfördes till en tioliters behållare, och efter tillsats av toluen (2 liter) avskildes det organiska skiktet, vilket överfördes till en separationstratt. Lösningen tvättades med kallt vatten (5 x 1 liter).Det organiska skiktet filtrerades genom med toluen fuktat filtrerpapper, och filtratet konoentrerades till en sirapsliknande substans (200 g) i vakuum vid en temperatur under 40°C. Kärnspinn- resonansspektret eller NMR-spektret för denna sirapsliknande vätska visade att den i huvudsak bestod av 2-azido-2-deoxi-nitrater. Produk- ten hade följande sammansättning: 37 % 3,4,6-tri-Qgacetyl-2-azido-2- -deoxi-a-Q-galaktopyranosyl-nitrat (II), 55 % },4,6-tri-Qfacetyl-2- -azido-2-deoxi-B-2-galaktopyranosyl-nitrat (III) och 8 % },4,6-tri-Q; -acetyl-2-azido-2-deoxi-a-2-talapyranosyl-nitrat (IV). 450 124 10 Det låga utbytet av föreningen (IV) tyder på. att azidonitre- ringsreaktionen är starkt stereoselektiv i C-2-ställningen.

Trituration av en del av den sirapsliknande produkten (2l,0 g) med kall etyleter gav föreningar II och IV (8,5 g) som kristalliserade tillsammans. Moderluten innehöll nästan rent 6-Qfnitrat, (III) q I (l2,6 g). Föreningen III kunde inte bringas att kristallisera. Infra- rödspektret(pà film) för föreningen III visade absorption vid 2120 cm'l (NB) och 1650 cm'l (0N02); dess partiella NMR-spektrum i CDCl var ppm 5,71 (a, 1, Jl,2 9,0 Hz, H-1), 5,42 (Q, 1, n-u), 5,o8 (q, 1, J3,4 5,2 Hz, H-5), 5,87 (q. 1, J2,3 10,9 Hz, H;2), 2,18, 2,10, 2,05 (55, 9, 5 OAc).

Föreningen II, som var fri från taloaziden (IV), erhölls genom anomerisering av 5-2-nitratet (III) med nitratjon. En lösning av det sirapsliknande ß-2-nitratet (III) (9,50 g, 25,5 mol) och vattenfritt litiumnitrat (5,5O g, 50,1 mmol) i 4:1 (v/v) acetonitril:dimetyl~ formamid (35 ml) omrördes 42 timmar vid rumstemperatur, varefter den utspäddes med diklormetan (250 ml) och tvättades med iskallt vatten (5 x l25ml). Den organiska lösningen torkades och indunstades till en sirapsliknande substans (9,0 g). NMR-spektret för denna I sirapsliknande substans visade att den var en blandning av 65 S o- och 57 % 6-2-nitrater (II och III). Kristallisation ur etyleter gav 6,2 g a-Q-ninrat (II) med smäirpunkten 1o521o4°c, ¿§]š5 + 125° (3 l, kloroform). IR-spektret (pâ film) för föreningen II visade absorption vid 2120 cm'1 (N3) och 1650 em'l (oNo2); dess partiella NMR-spektrum i CDCl var: ppm 6,34 (d, l, J1,2 4,1 Hz, H-3), 4,12 (q, 1, J2,5 11,5 Hz, H-2); 2,18, 2,09, 2,02 (js, 5 0Ac).

En mindre mängd biprodukt (< 10 %) vid reaktionen kunde iso- leras antingen genom kromatografering av reaktionsblandningen på silikagel eller i vissa fall genom indunstningav de tre tvättvattnen som erhölls under den ovan beskrivna bearbetningen av reaktions- produkten. Föreningen kristalliserade lätt ur tvättlösningarna genom indunstning eller efter trituration med etyleter och visade sig vara §~(5,4,6-tri-Qfacetyl-2-azido-2-deoxi-a-Q-galaktopyranosyl)-acetamid (V), smältpunkt 142-l43,5°C, ¿§7š5 + 68,00 (2 1, kloroform). Dess partiella NHR-spektrum 1 DMSO-db var: ppm 9,85 (d, 1, JNH,l 9,5 Hz, NH), 5,78 (q, 1, Jl,2 5,5 az, H-1). 5,48 (1, q, J2,5 11,5 Hz, H-5), 5,22 (1, d, J3,, 5,5 Hz, H-4), 4,22 (q, 1, H-2). 450 124 ll Exempel II Reaktion mellan jbä,6-tri-O-acetyl-Digalaktal (I)_och ceriumammonium- nitrat i närvaro av natriumazid.

Destillerad 2,5,4-tri-Qfacetyl-2-galaktal (I) (2l,l g; 0,007 n) (xoxpunxct 147°-155°c vid 0,1 mm Hg) löstes 1 con- freew- nitril (420 ml) och kyldes till -25°C under kväveatmosfär i mörker.

En blandning av fast ceriumammoniumnitrat (l00,2 g, 0,182 mol) och fast natriumazid (6,043 g, 0,092 mol) tillsattes - allt på en gång - och den erhållna suspensionen omrördes 15 timmar vid -2500. Därefter tillsattes kall etyleter (400 ml), och den erhållna blandningen filtre- rades för avlägsnande av eventuella fasta substanser. Filterkakan tvättades med dietyleter (2 X 100 ml) och de förenade filtraten hälldes i isvatten (500 ml). Den organiska lösningen avskildes och tvättades med iskallt vatten (3 x 500 ml), torkades över vatten- fritt natriumsulfat, filtrerades och indunstades till en siraps- liknande substans (2l,0 g), som motsvarade ett 73-procentigt utbyte, räknat på de orena nitraterna (II och III). Tunnskiktskromatografi pà silikagel framkallad med 6:4 (v/v) nekanzetylacetat visade inget kvarvarande utgángsmaterial. NHR-undersökning visade attg produkten var 1 stort sett identisk med den sirapsliknande produkt som erhölls i exempel I.

Pà grund av glykosylnitraters reaktivitet i allmänhet mäste stor försiktighet iakttas vid hantering av dessa föreningar så att icke önskad nedbrytning eller solvolytiska reaktioner inte förorsakas.

Den erhållna blandningen av a- och B-nitrater kan variera, eftersom föreningarna lätt omvandlas sinsemellan i närvaro av nitratjon, såsom framgår av exempel I. Blandningen är lika användbar som vilken som helst av de rena produkterna för ändamàlen enligt uppfinningen, såsom skall visas i det följande. Man bryr sig i allmänhet inte om att separera föreningarna (II och III). Det visade sig emeller- tid att o-anomeren (III) lätt erhålls i kristallin form, och om denna substans önskas kan utbytet förbättras genom anomerisering av E-anomeren, som är den termodynamiskt mindre stabila föreningen.

Den i exempel I visade azidonitreringsreaktionen är inte begränsad till den acetylerade galaktalen, I, utan kan användas med på lämpligt sätt Qfskyddade glykaler i allmänhet. Detta visas genom exempel III, vari det utvalda reagenset är tri-Q-acetyl-2-glukal, (IV), en annorlunda hexal, och àskidliggörs vidare genom användningen av hexa-Q-aoetyl-2-laktal (XIII) med en disackaridstruktur 1 exempel IV och av 5,4-di-Q-acetyl-2-xylal (XVI), en pental, i exempel V. 450 124 12 Exempel III visar vidare att den temperatur, vid vilken reak- tionen genomförs, kan varieras, ehuru produktens renhet avtar vid reaktionstemperaturer över 0°C. Användningen av kaliumazid visas också.

Exemgel III Reaktion mellan 3,4,6-tri-9facetyl¿Q¿glukal (VI) och ceriumammonium- nitrat i närvaro av kaliumazid. ' Behandling av 2,3,4-tri-Q-acetyl-2-glukal (VI) (5,86 g, 21,5 mmol) med ceriumammoniumnitrat (27,8 g, 50,7 mmol) och kaliumazid (2,39 g, 25,7 mmol) vid 25°C enligt den metod som beskrevs 1 exempel I för tri-Qfecetyl-2-galaktal gav en blandning av 2-azidonitrater i 60 S utbyte. Den här blandningen visade sig vara sammansatt av 5,4,6-tri-Qfacetyl-2-azido-2-deoxi-B-2-glukopyranosy1-nitrat (VIII) (42,5 %), 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-a-2-glukopyranosyl- nitrat (VII) (24 5) och 3,4,6-tri-Qgaoetyl-2-azido-2-deoxi-u-2- -mannopyranosyl-nitrat (IX) (53 %). Denna sammansättning baserar sig på de relativa intensiteterna hos de anomera NMR-signalerna som har tillskrivits föreningarna VII, IX och VIII, vilka var vid 6,4 ppm., J = 4,0 Hz, 6,28 ppm.J = 1,8 Hz resp. 5,72 ppm., J = 8,8 Hz.

Exemgel IV Reaktion mellan hexa-O-acetyl¿Q;laktal (XIII) och ceriumemmonium- nitrat i närvaro av natriumazid.

Azidonítreringen av hexa-Q¿acetyl-2-laktal (XIII) tjänstgör som en ny väg till den viktiga disackarid som är känd som en laktos- amin och som är en byggnadssten i oligosackarider, vilka bildar hkärnstrukturen i oligosaokarider som påvisas i human mjölk och de antigena strukturerna hos de humana blodgruppsämnena.

Behandling av hexa-Qyacetyl-2-laktal (XIII) (1,0 g, 1,79 mmol) med ceriumammoniumnitrat (2,45 g, 4,48 mmol) och natriumazid (0,l7Ä g, 2,685 mmol) enligt metoden i exempel II gav en blandning av 2-azido- nitraterna (O,89 g) i ett större utbyte än 75 %. NMR-undersökning visade vid 6,50 ppm (d, 4,25 Hz) och 5,56 ppm (d, 8,5 Hz) signaler som tillskrevs de anomera protonerna i 2-azidonitraterna XIV resp.

IV. Trituration av denna sirapsliknande substans med etyleter gav kristallint 3,6-di-Qyacetyl-4-Qg(2,5,4,6-tetra-Qyaoetyl-B-2-galakto- pyranosyl)-2-azido-2-deoxyl-B-2-glukopyranosyl-nitrat (XV) (0,5 g) 1 42 æ utbyte; smäitpunkt 6927o°c; ¿§]š9 + 15° (3 1, kloroform). Det infraröda spektret av föreningen XV visade absorption vid 2120 cm'l .p 450 124 13 (N3) och 1650 cm'l (0N02); dess partiella NMR i CDCI var ppm 5,56 (d, 1, Jl,2 8,5 Hz, H-l), ),56 (q, 1, J2,3 8,25 Hz, H-2).

Pelarkromatografering av moderluten - efter avlägsnande av kristallin förening XV - pa silikagel framkalladr med hexan-etyl- acetat-etanol (v/v) l0:l0:l gav ytterligare mängder av föreningen XV (0,05 g) och 3,6-di-Qgacetyl-4-Q-(2,},4,6-tetra-Q;acetyl-6-D- -galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi-o-2-glukopyranosyl-nitrat (šIV) (O,}l g), som kristalliserades ur etyleter: smältpunkt 1580-14O°C; Äšfšs + 69,70 (3 l, kloroform). Infrarödspektret av föreningen XIV visade absorption vid 2120 cm'l (N ) och 1650 cm'l (0N02); dess partiella NMR-spektrum i CDCl5 var ppm 6,30 (d, 1, Jl,2 4,25 Hz, H-1), §,72 (q, 1, J2,5 10,5 Hz, H-2).

Exempel V Reaktion mellan 5,4-di-O-acetyl-D-xylal (XVI) och ceriumammonium- nitrat i närvaro av natriumazid._ Exempel V visar att tillämpningen av azidonitreringsprooessen kan utsträckas till pentopyranoglykaler.

Behandling av di-Q-aoetyl-2-xylal (XVI) (29) (O,472 g, 2,36 mmol) med ceriumammoniumnitrat (4,}9 g, 8,0 mmol) och natriumazid (O,26O g, 4,0 mmol) enligt det i exempel II beskrivna förfarandet gav en blandning av 2-azido-nitrater i 88 % utbyte. NMR-undersökning av produktblandningen visade signaler vid 5,70 ppm (d, 7,5 Hz), 68 %, 6,28 ppm (d, 4,0 Hz), w 16 %, och 6,56 ppm (d, 4,5 Hz),-l6 %.

Den huvudsakliga produkten visade sig vara 3,4-di-Q;acetyl-2-azido- -2-deoxi-B-2-xylopyranosyl-nitrat XVII vid dubbla strálningsför- sök, som visade närvaro av en grupp om fyra signaler vid 5,70 ppm. med J2,3 = 8,75 Hz och Jl'2 = 7,5 Hz, som tillskrevs H-2 i föreningen XVII. De produkter som utgjorde resterande 52 % av blandningen av 2-azido-2-deoxi-nitrater maste vara o- och 6-2-xyloanomererna XVIII, eftersom anomerisering av blandningen av nitrater enligt den metod som är beskriven i exempel I för föreningen III gav upphov till en ny signal 1 NMR-spektret för produktblandningen vid 6,51 ppm (d, Jlla 3,65 Hz). Den här signalen tillskrivs den anomera protonen i 3,Ä-di- -Q¿acetyl-2-azido-2-deoxi-a-2-xylopyranosyl-nitrat (XVIX).

Exempel VI Reaktion mellan 3,flJ6-tri-O-bensoyl-D-galaktal (X) och ceriumammonium- nitrat i närvaro av natriumazid. _ Azidonitreringsreaktionen är inte begränsad till acetylerade glykaler utan kan tillämpas pà vilken på lämpligt sätt skyddad glykal 450 '124 14 som helst. Blockeringsgrupperna kan exempelvis vara propionyl eller bensoyl. Detta visas 1 det här exemplet, i vilket §,4,6-tri-Qgbensoyl. -2-galaktal (X) används som utgángsmaterial.

Behandling av 3,4,6-tri-Qfbensoyl-2-galaktal (X) (7,l8 g, 12,2 mmol) med ceriumammoniumnitrat (20,2 3, 36,6 mmol) och natrium- azid (1,l8 g, 18,1 mmol) enligt den metod som är beskriven 1 exempel I för tri-Qgacetyl-Q-galaktal gav en blandning av 2-azido-2-deoxi- -nitrater (7,5 g) i 75 % utbyte. En undersökning av NMR-spektret av den orena produkten i CDCl visade att den bestod av 2-azido-3,4,6- -tri-Qgbensoyl-2-deoxi-a-2-galaktopyranosyl-nitrat (XI) (30 %) och 2-azido-3,4,6-tri-Qybensoyl-2-deoxi-B-2-galaktopyranosyl-nitrat (XII) (45 %). Den anomera signalen för a-2-nitratet iakttogs vid 6,67 ppm med J1,2 = 4,6 Hz. Ehuru den anomera signalen för ß-2-ano- meren var maskerad, iakttogs H-2-signalen vid 4,20 ppm som en stor grupp pà tre med Jl,2 = 9,5 Hz.

Exempel VII Reaktion mellan 3,4,6-tri-0-acetyl-D-galaktal, natriumazid och ceriumammoniumnitrat i etylacetat. = Även om acetonitril är det företrädesvis använda lösningsmedlet, är azidonitreringsreaktionen inte begränsad till valet av Just det lösningsmedlet. Detta visas i det här exemplet, i vilket etylacetat används som lösningsmedel.

Behandling av tri-Qyacetyl-2-galaktal (I) (O,}O g, 1,09 mmol) med ceriumammoniumnitrat (l,4l g, 2,57 mmol) och natriumazid (0,084 g, 1,29 mmol) i etylacetat (5 ml) enligt det 1 exempel I beskrivna för- farandet gav en blandning av 2-azido-nitraterna 1 större utbyte än 60 %. NMR-undersökning av produkten visade att 2-az1do-nitratbland- ningen var lik den 1 exempel I beskrivna. Undersökning genom tunn- skiktskromatografi på silikagel framkallad med 6:4 (v/v) hexanzetyl- acetat visade emellertid att fler bireaktioner hade ägt rum i det här lösningsmedlet.

Omvandling av azidonitrater till aminosocker De acylerade 2-azido-2-deoxi-nitraterna kan omvandlas till motsvarande 2-amino-2-deoxi-socker genom hydrolys av nitrat- och acylgrupperna och reduktion av azidogruppen enligt för fackmannen välkända metoder. Hydrolys kan föregå reduktion och vice versa.

Aminosockren, särskilt galaktosamin och laktosamin, och deras N-acetylerade derivat är viktiga byggenheter för blodgruppernas antigena determinanter. De N-acetylerade derivaten framställs av aminosockret enligt för fackmän välkända metoder. Aminosockren kan m 450 124 15 också användas för framställning av 2-acetoamido-2-deoxi-glukoser.

Reduktionen\av azidogrupper till aminogrupper är välkänd och kan genomföras i nära nog kvantitativt utbyte på många olika sätt, såsom reduktion med metaller såsom natrium eller zink, reduktion genom katalytisk hydrering med användning av sådana katalysatorer som nickel, platina eller palladium, reduktion med användning av hydrider , såsom nat riumborohydrid, boran ooh lit iumaluminimnhydrid, elektrolytiska reduktioner och reduktion med svavelväte vid alka- liska betingelser.

I stora drag avser uppfinningen ett förfarande för omvand- ling av ett acylerat 2-azido-2-deoxi-glykosylnitrat till en 2-amino- -2-deoxi-glukos, vilket innefattar reduktion av azidogruppen till en aminogrupp och hydrolys av acyl- och nitratgrupperna.

Reduktion av azidgruppen kan ske genom att det angivna nitratet får reagera med en vattenhaltig syra över finfördelad zinkmetall. Den vattenhaltiga syran kan vara ättiksyra. Alternativt innefattar reduktionen av azidgruppen hydrering av nitratet över en katalysator som kan vara palladium, platina eller nickel.

I en ytterligare process kan azidogruppen i ett acylerat 2-azido-2-deoxi-glykosylnitrat reduceras till en amin och redaktions- produkten behandlas med en vattenhaltig mineralsyra, såsom klorväte- syra, för framställning av syrasaltet av 2-amino-2-deoxi-glukos.

Vidare kan nitratgruppen i ett acylerat 2-azido-2-deoxi- -glykosylnitrat ersättas med en acylgrupp, såsom acetyl, och i god- tycklig ordning kan azidogruppen reduceras till amin och hydrolyseras med en vattenhaltig mineralsyra, såsom klorvätesyra, för framställ- ning av saltet av 2-amino-2-deoxi-glukos.

I ett bestämt exempel pà denna process åstadkommas ett ut- byte av nitratgruppen mot ett acetat genom upplösning av en anomer blandning av 5,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-Q-galaktopyranosyl- -nitrat i en lösning av natriumacetat i ättiksyra och uppvärmning av lösningen. Redaktion av azidogruppen till amin sker genom tillsats av zinkstoft och ättiksyraanhydrid under omröring, varvid den anomera blandningen av 2-acetoamido-l,3,4,6-tetra-Q-acetyl-2-galaktopyranos bildas. Produkten kan isoleras genom lösningsmedelsextraktion efter tillsats av vatten eller genom indunstning under vakuum, och produk- ten kan behandlas med vattenhaltig klorvätesyra under bildning av Q-galaktosamin-hydroklorid.

En process av denna typ kan även genomföras på en anomer blandning av 3,6-di-Q-acetyl-ÄQ-(2,3,4,6-tetra-Q-acetyl-6-2-galakto- 450 124 16 pyranosyl)-2-azido-2-deoxi-2-glukopyranosyl-nitrat. Den sistnämnda anomera blandningen kan alternativt ernàs med natriumacetat 1 ättik- syra för substitution av nitratet, varjämte aziden reduceras och produkten acetyleras och sedan de-Qfacetyleras under bildning av §¿acetyllaktosamin.

Enligt ytterligare en process, som åskådliggör substitutionen av nitratgruppen men inte innefattar något reduktionssteg, behandlas en anomer blandning av 3,4,6-tri-Qgacetyl-2-azido-2-deoxi-2-galakto- pyranosyl-nitrat med natriumacetat i ättiksyra under bildning av l,3,4,6-tetra-Qfacetyl-2-azido-2-deoxi-2-galaktopyranosyl-acetater, varefter produkten isoleras och hydrolyseras i vattenhaltig syra under bildning av 2-azido-2-deoxi-2-galaktos. 2-azido-2-deoxi-Q- -galaktosen kan sedan reduceras 1 närvaro av en molär ekvivalent av en syra under bildning av motsvarande syrasalt av 2-galaktosamin.

Nitratgruppen 1 det acylerade 2-azido-2-deoxi-nitratet kan substitueras med en acylgrupn på vanligt sätt före hydrolys eller reduktion. Nitratföreningen kan exempelvis behandlas med natrium- acetat i ättiksyra, såsom är visat i exemplen XIV-XVI.

Exempel VIII Framställning av de anomera 1,§,4J6-tetra-O-acetyl-2-azido-2-deoxi- -D-galaktopyranoserna (XXVII)_och(XXVIII)._ = En lösning av rent 3,4,6-tri-Qyacetyl-2-azido-2-deoxi-fi-Q- -galaktopyranosyl-nitrat (III) (O,l5 g, O,ÄO mmol) och natriumacetat (0,65 E, 0,80 mmol) i isättika (2 ml) uppvärmdes till lOO° i 15 minuter, varefter tunnskiktskromatografering på silikagel, framkallad med 6§4 (v/v) hexanzetylacetat visade en homogen fläck med lägre R! än föreningen III. Lösningen späddes ut med diklormetan (5 ml) och tvättades med iskallt vatten (5 ml). Avdunstning av lösningsmedlet efter torkning över natriumsulfat och filtrering gav en siraps- liknande substans (O,l34 g, 90 % utbyte), som kristalliserade spontant vid trituration med etyleter.

Omkristallisering ur etyleter eller kall etanol gav ett ana- lytiskt rent prov av l,3,4,6-tetra-Q;acetyl-2-azido-2-deoxi-d-g- -galamopyranos (ixvn), smanpunkc 114”-115°c, ¿§7š5 + 91,70 (g 1,05, kloroform), IR-spektrum (pà film) 2120 cm'l (Nä).

NMR-spektret av föreningen XXVII i CDCl visade delvis ppm 6,38 (a, 1, JLQ 3,7 Hz, 11-1), 5,50 (<1, 1, Ja) 3 Hz, H-n), 5,36 (q. 1, J2,5 7 Hz H'3)J (q: l: H"2)' s» 450 124 17 En lösning av det orena 5,4,6-tri-Qfacetyl-2-azido-2-deoxi- -o-Q-galaktopyranosyl-nitratet (II) (l,0l g, 2,70 mmol) och natrium- acetat (0,43 g, 5,20 mmol) i isättika (10 ml) uppvärmdes till 10000 i 20 minuter. Reaktionslösningen ßpäddes sedan ut med diklormetan (50 ml) och tvättades med iskallt vatten (250 ml). Avdunstning av lösningsmedlet efter torkning över natriumšulfat och filtrering gav en sirapsliknande substans (1,0 g). Undersökning av denna siraps- liknande substans genom NMR-spektroskopering visade att den var sammansatt av föreningen XXVII (30 %) och 1,),4,6-tetra-Q-acetyl-2- -azido-2-deoxi-ß-2-galaktopyranos XXVIII (60 %). Den anomera protonen i B-anomeren (XXVIII) tillskrevs en dipol med J = 8,5 Hz vid 5,61 ppm.

Föreningarna XXVII och XXVIII erhölls i en blandning nära 3:1 genom acetolys i ättiksyra, som innehöll natriumacetat, av en bland- ning av föreningarna II och III, framställd enligt det i exempel II beskrivna förfarandet.

Exempel IX Framställning av l,3,4,6-tetra-0-acetyl-2-azido-2-deox1-u-Dfgluko- och -mannopyranoser (XXIX och XXX). = En blandning av 3,4,6-tri-Qgacetyl-2-azido-2-deoxi-ß-2-manno- pyranosyl-nitrat (IX) och Q- och B-anomererna av §,4,6-tri-Q-acetyl-2- -azido-2-deoxi-2-glukopyranosyl-nitrat (VII och VIII), erhàllen på i exempel III beskrivet sätt, behandlades med en lösning av natrium- acetat (O,}5O g, 4,26 mmol) i ättiksyra (10 ml) vid IOOOC en timme.

Bearbetning av produktblandningen enligt det i exeympel II beskrivna förfarandet gav ett skum (O,7O g). Pelarkromatografering (30 x 2 cm) på silikagel (70 g) eluerad med hexan-etylacetat-etanol (v/v) lO:l0:1 åstadkom separation av gluko-(XXIX) och manno-(XXX)-2-azido-2-deoxi- -acetaten, 0,340 g resp. 0,310 g.

Ren l,3,&,6-tetra-Qgacetyl-2-azido-2-deoxi-o-2-glukopyranos (XXIX) (0,2ll g, 21 ß) erhölls genom omkristallisering ur etyleter; smaltpunkw 11ï°-i18°c, ¿§7š5 + 128° (g 0,9, Kloroform). mot partiella NäR-spektret av föreningen XXIX i CDCI3 gav ppm 6,29 (d, l, Jl,2 3,5 Hz, H-l), 5A5 (t, 1, Ja, 9,0 Hz, H-ñ), 5,08 (b, 1, .m5 9,0 Hz, H-Ä), 5,65 (Q, l, J2,3 9,0 H2, H-2).

Ren 15,4,6-tetra-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-0-2-mannopyranos (0,220 g, 22 %) erhölls genom omkristallisering ur etyleter; smält- punkt 1310-15200, ¿§7š5 + 78,6 (3 1,02, kloroform). Det partiella NER-spektret av föreningen XXX i CDCI3 gav ppm 6,09 (d, l, Jl,2 1,8, H-1). 450 124 18 Exemgel X Framställning av de anomera formerna av l,5,6-tri-Efacetyl-Qlgz :(2,},4,6-tetra-O-acetyl-ß-D-galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi:Q¿ -glukopyranos (XEXI och XXXïllL _ Behandling av en anomer blandning av 3,6-d1-g-acetyl-4-Q- -(2,5,4,6-tetra-Qfacetyl-6-galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi-Q- -glukopyranosyl-nitrat (XIV och XV), bestående till ca 70 % av ß-anomeren (XV) (3,5O g),med natriumacetat (2,l6 g, 26,3 mmol) 1 ättiksyra enligt det 1 exempel IX beskrivna förfarandet gav kristallin 1,3,6-tri-Qfucetyl-4-Q¿(2,},4,6-tetra-Qfacetyl-B-2-galakto- pyranosyl)-2-azido-2-deoxi-u-2-glukopyranos (2,48 g) (XXXI) i 73 % utbyte. Omkristallisering ur etylacetat-pentan gav den rena o-ano- meren (xxxï), smäicpunxt 77°-78°c, ¿§7â5 + 55,4° (9 1, kloroform).

Det partiella NMR-spektret av föreningen XXXI 1 CDCl5 var ppm 6,22 (d, 1, Jl,2 5,65 H-1), 5,46 (q, 1, J2'3 10,5. H-2).

Liknande behandling av det rena o»n1tratet, XIV, på ovan be- skrivet sätt gav kristallin 1,5,6-tri-Q-acetyl-4-Q;(2,},4,6-tetra- -Q-acetyl-ß-Q-glykopyranos (XXXII) 1 bra utbyte (70 %).

Utmärkta utbyten av föreningen ÉXXII erhölls även genom be- handling av 3,6-di-Q¿acetyl-4-Q-(2,5,4,6-tetra-Q-acetyl-B-2-galakto- pyranosyl)-2-azido-2-deoxi-a~Q-glukopyranosyl-klorid (XXV) (O,264 g, 0,414 mmol) eller av motsvarande o-bromid (XXVI) med silveracetat (O,l37 g, 1,656 mmol) 1 ättiksyra (5 ml) vid rumstemperatur en timme.

Därefter späddes reaktionslösningen ut med diklormetan (20 ml), filtrerades och tvättades med vatten (2 x 20 ml). Det organiska ekiktet torkades och indunstades till ett vitt skum (O,25O g).

Kristallisation av detta material ur varm metanol gav l,5,6-tri-Q- -acetyl-4-Q-(2,},ü,6-tetra-Q¿acetyl-6-Q-galaktopyranosyl)-2-az1do- -2-deoxi-6-2-glukopyranos (XXXII). Det partiella NHR-spektret av föreningen XXXII 1 CDC13 gav ppm 5,51 (d, 1, J1,2, 8,75 Hz, H-1), 5,57 (q, 1, J2,3 10,0 Hz, H-2).

Exemgel XI Framstallning av 2-acetoamido-1,3,4,6-tetra-O-acetyl-2-deox1-u- och É¿2;galaktopyranoser (XXIV och XXXV). “ = necta exempel anger ett effektivt förfarande, baserat pa reduktion med zink, för omvandling av blandningen av anomera l5,4,6- -tetra-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-2-galaktoser, XXVII och XXVIII, er- hållna enligt exempel VIII, till en anomer blandning av l,3,4,6-tetra- -Qfacetyl-2-acetamido-2-deoxi-galaktopyranoser, XXIV och XXV, och klargör hur denna blandning kan användas för framställning av 2- -galaktosamin-hydroklorid (XXXVII). 450 124 19 Isättika (200 ml) och natriumacetat (8,2 g, 0,1 mel) sattes till den a» och B-anomera blandningen av 5,4,6-tri-Q;acetyl-2-azido- -2-deoxi-a-Q-galaktopyranosyl-nitrater (II och III) (32 g, 0,08 mol) som framställts enligt det 1 exempel II beskrivna förfarandet, och blandningen omrördes en timme vid l00°C. Zinkmetall (l2,8 g, 0,2 mol) sattes sedan till lösningen, som kyldes till 60°C och omrördes l5 minuter. Ättiksyraanhydrid (17 ml) tillsattes och blandningen upp- värmdes pa ett àngbad (l00°C) en timme och filtrerades. Lösningen hälldes i 100 ml vatten och omrördes en timme. Sedan tillsattes 500 ml vatten och blandningen extraherades tre gånger med diklor- metan (100 ml). Extrakten förenades, filtrerades genom papper som fuktats med diklormetan, och indunstades till en tjock, sirapslik- nande vätska, som hårdnade till en kristallin massa vid triturering med eter. NHR-spektret för den här produkten överensstämde med NER- -spektret för en ëzl-blandning av a- och 5-anomererna av 2-acetamido- -1,},Ä,6-tetra-Qfacetyl-2-deoxi-2-galaktopyranos.

Omkristallisering ur eter gav den rena a-anomeren (XXXIV) 1 ss-prooentigt utbyte; smaltnmm 177°-178°; ¿§7f)5 + 99° (3 1, kloroform).

Moderlutarna förenades och gav 14 g av en sirapsliknande produkt som visade sig vara en nära lzl anomer blandning av tetra- acetaterna YCXIV och XXXV. Blandningen löstes i 4N vattenhaltig klorvätesyra (150 ml) och lösningen uppvärmdes vid 10000 i 7 timmar.

Lösningen avfärgades med aktivt kol och späddes ut med n-butanol (500 ml) före indunstning till en brunaktig sirapsliknande substans (10 g). Produkten visade sig vara 2-galaktosamin-hydroklorid (XXIVII) då dess papperskromatografiska rörlighet och dess NHR- -spektrum i D20 jämfördes med dem för ett autentiskt prov. Ren 2-galaktosamin-hydroklorid erhölls lätt genom kristallisation med användning av etanol-vatten-aceton pà 1 litteraturen beskrivet sätt för reningen av denna förening. 2-acetamido-2-deoxi-Q~galaktos (XXXVI) kan framställas genom enkel N-acetylering av Q-galaktosamin-hydroklorid enligt metoder som är välkända för fackmannen, men den kan även erhållas som en mellan- produkt vid syrahydrolysen av föreningarna XXXIV och XXXV.

Lzemgel XII Framställning av 2-acetamido-l,5)hló-tetra-Qfacetyl-2-deoxi-5:3; -galaktopyranos (XXXIÉ). _ Hydrering av l,5,4,6-tetra-Q;acetyl-2-azido-2-deoxi-d-Q- -galaktopyranos (XÅYII) (O,2O g, 0,556 mmol), löst i etanol (5 ml) 450 124 20 innehållande ättiksyraanhydrid (O,25 ml) och 5 % palladium på träkol (O,8O g), fullbordades inom en timme vid rumstemperatur under 1 atmos- fär väte. Filtrering genom diatomacêjord och indunstning av lösnings- medlet gav ett vitt skum (0,206 g). Undersökning genom tunnskikts- kromatografering på silikagel, framkallad med 5:5:l (v/v) bensenzetyl- acetatzetanol, visade närvaro av två föreningar, vilka var lätta att separera genom pelarkromatografering pà silikagel (20 x l cm), eluerad med samma lösningsmedel. Härvid erhölls 2-acetamido-l,5,4,6-tetra-Q- -acetyl-2-deoxi-o-2-galaktopyranos (XXXIV) (O,lO g, 50 ä utbyte), som omkristalliserades ur etyleter, smältpunkt 1770-17890, ¿§]š5 + 99° (9 l, kloroform). ' NMR-data för föreningen XXXIV överensstämde väl med de tidigare angivna.

Den andra föreningen visade sig vara 2-(N-acetyl)-acetamido- -lå,4,6-tetra-Q-acetyl-2-deoxi-o-2-galaktopyranos (0,068 g) vid undersökning av dess NHR-spektrum och Jämförelse mellan dessa data och de tidigare angivna.

Exemgel XIII Reduktion av l,5,4,6-tetra-O-acetyl-2-azido-2-deoxi-a-2fgalakto- pyranos (XXVII) med svavelvšte i närvaro av trietylamin.

Det här exemplet anger en alternativ metod för reduktion av azidogruppen till amin. Svavelväte fick bubbla genom en lösning av föreningen XXVII (O,2O g, 0,53 mmol) och trietylamin (O,l55 g, l,54 mmol) löst i diklormetan (5 ml) vid O°. Efter 20 minuter visade undersökning av reaktionsblandningen genom tunnskiktskromatografering, framkallad med l0:lO:l (v/v) hexan:etylacetat:etanol, inget kvar- varande utgângsmaterial och en homogen fläck med lågt Rr. En gul fällning uppträdde då reaktionsblandningen stått en tid. Suspensionen indunstades till torrhet, och återstoden löstes i pyridin (2 ml) och ättiksyraanhydrid (0,5 ml). Efter l5 timmar späddes reaktionslös- ningen ut med diklormetan (20 ml) och vatten (10 ml). Det organiska skiktet separerades, torkades och indunstades till en brun siraps- liknande substans (0,l7 g) som hade samma rörlighet på silikagel som 2-acetamido-1,5,4,6-tetra-Qfacetyl-2-deoxi-upg-galaktopyranos (XXXIV). NMR-spektret för denna sirapsliknande substans 1 CDCl3 var identiskt med spektret för föreningen XXXIV.

Exemgel XIV Q-galaktosamin-hydroklorid (XXXVII) kan erhållas direkt från 450 124 21 den anomera blandningen av 3,4,6-tri-gfacetyl-2-az1do-2-deoxi-galakto- pyranosyl-nitrater,\II och III, genom hydrering under bildning av 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-galaktosamin (XXXVIII) och efterföljande sur hydrolys, såsom kommer att âskàdliggöras 1 detta exempel.

En lösning av den anomera blandningen av 2-azido-2-deoxi- -nitrater II och III (1,0 g, 7,68 mmol) hydrerades i ättiksyra (5 ml), som innehöll 5 % palladium på kol (0,l0 g), vid l atm och rumstemperatur i 5 timmar. Efter avlägsnande av katalysatorn genom filtrering och avdunstning av lösningsmedlet erhölls 3,4,6-tri-gg -acetyl-2-galaktosamin (XXXVIII) (O,85 g) som ett skum. Behandling av detta skum med 2 N vattenhaltig klorvätesyra (10 ml) vid rums- temperatur i två till tre timmar och efterföljande utspädning med n-butanol (5 ml) och avdunstning gav 2-galaktosamin-hydroklorid R¿¿VII (O,5O g) som omkristalliserades ur butanol-etanol-vatten.

Exembel XV Framställning av Q-galaktosamin-hydroklorid (XXXVII) med utgångspunkt från a- ochgß-l,5:4,6-tetra¿Qyacetyl-2-azido-2-deoxi¿2¿galakto4 pyranoserna (XXVII och XXVIII). _ 2-galaktosamin-hydroklorid kan även framställas i höga utbyten fràn den anomera blandningen av 2-azido-2-deoxi-aoetaterna XXVII och XXVIII genom syrahydrolys och efterföljande reduktion. Förfarandet àskådliggörs pà följande sätt.

En blandning av de anomera~föreningarna XXVII och XXVIII (1,0 g, 2,68 mmol) löstes i 2 N klorvätesyra (10 ml) och omrördes två till tre timmar vid rumstemperatur. Utspädning med n-butanol (5 ml) och avdunstning av lösningsmedlet gav en vit fast substans (O,5lO g). Omkristallisering av den fasta substansen ur etanol genom indunstning gav ren 2-azido-2-deoxi-Q-galaktopyranos (XL) (C,4O g, 72 z utbyte); smälcpunxt 175°-175°c (sönaeraelning), ¿§7§5 + 53,7 --9 76,90 (9 0,98, vatten). Reduktion av föreningen XL vid sura betingel- ser gav Q-galaktosamin-hydroklorid (XXXVII).

Man kan även erhålla 2-azido-2-deoxi-galaktopyranos (XL) genom liknande behandling av N-(5,4,6-tri-Qyacetyl-2-azido-2-deoxi-a-2- -galaktopyranosyl)-acetamid (V).

Exemgel XVI Framställning av 2-deoxi-D-laktosamin-hydroklorid (XXXIX).

Exempel XVI beskrïver syntes av 0-laktosamin-hydroklorid (XXXIX) med utgångspunkt från 2~azido-2-deoxi-laktosyl-acetaterna, XXXI och XXXII. 450 124 22 En anomer blandning av 2-azido-2-deoxi-laktosacetat, före- ningarna XXXI och XXXII (5,0 g, 7,75 mmol), löstes 1 vattenfri meta- nol som var 5-procentig med avseende på klorväte (20 ml), och om- rördes två till tre timmar vid rumstemperatur. Utspädning av denna lösning med n-butanol (10 ml) och avdunstning av lösningsmedlet gav en ljusgul, sirapsliknande substans (l,4O g). Reduktion av denna förening med väte i närvaro av palladium och klorvätesyra gav 2-deoxi-2-laktosamin-hydroklorid (XXXIX).

Omvandling av azidonitrater till azidohalggenider.

Nitratgruppen, som är starkt elektronegativ, tjänar som en bra avgående grupp, och särskilt då den befinner sig vid det anomera centret i sockerstrukturer ersätts den lätt med nukleofiler. av speciellt intresse är framställning med utgångspunkt från de nämnda 2-azido-2-deoxi-glykosylnitraterna av 2-azido-2-deoxi-glykosylhalo- genider, eftersom dessa sistnämnda substanser kan användas för fram- ställning av 2-azido-2-deoxi-glykosider vid de betingelser för glykosidation som är allmänt kända inom kolhydratkemin.

Utbytesreaktionen, som är åskadliggjord i exemplen VIII-XIII, innefattar behandling av de nya 2-azido-2-deoxi-glykosylnitraterna med ett halogenidsalt för åatadkommande av ett utbyte av nitrat- gruppen genom substitution medelst halogeniden. Denna reaktion är välkänd för fackmän på omrâdet och leder tack vare det nya utgångs- materialet till bildning av de nya 2-azido-2-deoxi-glykosylha1o- geniderna. ' På liknande sätt som nitraterna är o-glykosylhalogeniderna mer stabila än deras motsvarande 5-anomerer. Detta framgår av exemplen XVII-XXI, vari cpanomeren är den dominerande produkten. b-glykosylhalogeniderna anomeriserar till den mer stabila Q-formen i närvaro av en hög koncentration av halogenidjonen. Anomeriserings- hastigheten för halogeniderna minskar i följande ordning: jodid > bromid > klorid Såsom är visat i exempel XXII kan B-anomeren framställas i högt ut- byte vid betingelser under kinetisk kontroll. 2-azido-2-deoxi-glyko- sylhalogeniderna kan användas för framställning av 2-amino~2-deoxi- -glykosider. a-glykosiderna, som är viktiga byggnadsstenar i biolo- giska system, kan erhållas i gott utbyte via B-halogeniderna.

De företrädesvis använda halogenidsalterna för halogenerings- reaktionen är tetraalkylammoniumhalogeniderna och alkalimetallhaloge- niderna, men processen är inte begränsad till dessa. 450 124 23 Det företrädesvis använda lösningsmedlet är acetonitril, men även andra aprotiska, inerta lösningsmedel, såsom aceton, dimetyl. formamid och etylacetat, är lämpliga.

Kort sagt anges ett förfarande för framställning av en 2-azido- -2-deoxi-glykosylhalogenid, vid vilket ett acylerat 2-azido-2-deoxi- -glykosylnitrat bringas att reagera med ett halogenidsalt i ett lämp- ligt lösningsmedel.

I ett lämpligt exempel på förfarandet enligt ovan utgörs glykosyl-nitratet av 5,4,6-tri-Qfacetyl-2-azido-2-deoxi-Q-galakto- pyranosylnitrat eller 3,6-di-Qfacetyl-4-Qf(2,5,4,6-tetra-Qgacetyl- -E-2-galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi-2-glukopyranosylnitrat.

Kloridsaltet kan framställas genom att en acylerad 2-azido-2- -deoxi-glykosyl-halogenid, företrädesvis jodiden. bringas att reagera med ett kloridsalt, såsom en alkalimetallklorid eller en tetraalkyl- ammoniumklorid i ett molärt ekvivalent förhållande, i ett lämpligt lösningsmedel under bildning av den acylerade 2-azido-2-deoxi-glykosyl- kloriden.

Jodidsaltet kan framställas genom att glykosylnitratet bringas att reagera med ett överskott av litiumjodid, företrädesvis i aceto- nitril.

I Närmare bestämt bringas en anomer blandning av 5,4,ó-tri-Q- Äacetyl-2-azido-2-deoxi-2-galaktopyranosyl-nitrat, II och III, att reagera med tetraetylammoniumklorid 1 acetonitril under bildning av en anomer blandning av 3,4,6-tri-Qgacetyl-2-azido-2-deoxi-2-galakto- pyranosyl-klorid.

Enligt en företrädesvis använd utföringsform framställs 6- -kloriden i högt utbyte genom att en anomer blandning av 3,4,6-tri-Q- -acetyl-2-azido-2-deoxi-Q-galaktopyranosyl4nitrat, II och III, bringas att reagera med vattenfri litiumjodid 1 acetonitril under bildning av 3,4,6-tri-Qgacetyl-2-azido-2-deoxi-u-Q-galaktopyranosyljodid (XXIV) som huvudsaklig produkt. Produkten behandlas omedelbart med en molärt ekvivalent mängd tetraetylammoniumklorid 1 acetonitril.

Blandningen kyls. Extraktion ger 3,#,6-tri-Q~acetyl-2-azido-2-deoxi- -6-2-galaktopyranosyl-klorid (XXIII) i ett utbyte av ca 60 ß. 2-azido-2-deoxi-glykosvlhalogeniderna är användbara för fram- ställning av 2-azido-2-deoxi-glykosider vid betingelser för glykosida- tion som är allmänt kända inom kolhydratkemin som Koenings-Enorr-be- tingelser. Dessa betingelser kommer att diskuteras nedan. 450 124 24 Exempel XVII Framställning av 5,4,6-tri-0-acetyl-2-azido-2-deoxi-a»D¿gg1akto- pyranosyl-bromid (XX). ~ = 3,4,6-tri-Qgacetyl-2-azido-2-deoxi-d-2-galaktopyranosyl- -nitrat (II) (0,50 g, 1,54 mmol) löstes vid rumstemperatur 1 vatten- fri acetonitril (4 ml) som innehöll litiumbromid (8,80 g, 9,58 mmol).

Efter 40 minuter utspäddes lösningen med diklormetan (25 ml) och tvättades med iskallt vatten (25 ml), torkades över vattenfritt natriumsulfat och indunstades till en klar, sirapsliknande substans (0,40 g). NHR-spektret för denna sirapsliknande substans hade en dipol, J = 4 Hz, vid 6,51 ppm som tillskrevs den anomera protonen i 3,Ä,6-tri-0-acetyl-2-azido-2-deoxi-u-2-galaktopyranosyl-bromid (XX).

Den här föreningen kunde inte kristalliseras.

Exempel XVIII Framställning av 5,4,6-tri-9¿acetyl-2-azido-2-deoxi-a~2;galaktopyrano- S11-kiøria gxxzï). _ En ca 1:2-blandning av Q- och 6-anomererna av 5,4,6-tri-Q- -acetyl-2-azido-2-deoxi-2-galaktopyranosyl-nitrat (0,577 g, 1,01 mmol) löstes i acetonitril (6 ml) som innehöll tetraetylammoniumklorid (0,92# g, 5,05 mmol), och lösningen fick stå i rumstemperatur i 48 timmar. Reaktionsblandningen utspäddes med diklormetan (25 ml), tvättades med vatten (25 ml) och torkades. Avdunstning av lösnings- medlet i vaknum gav en sirapsliknande substans (O,525 g) som visade dipoler pá avstànden 9,0 och 5,5 Hz vid ¿ 5,15 resp. 6,20 ppm i NHR- -spektret mätt i CDCl . Dessa signaler tillskrevs 5- (XXIII)= resp. c-anomererna (XXII) för 3,4,6-tri-Q¿acetyl-2-azido-2-deoxi-2Ägalakto- pyranosyl-klorid. Att döma av signalernas relativa intensiteter ut- gjordes produkten av en nära lO:l-blandning av d~ och 6-anomererna (XXII resp. XXIII).

Exempel XIX Framställning av ö,6-di-O-acetyl-4-0-(2,5,H,6-tetraf9¿acetyl-5:2; ialakïtopyranosyI) -E-azid-o-E -deoxi-g-D-glukogyranosyl-klorid (JO-CV) .

En blandning av c- och 6-anomärerna av 5,6-di¿Qgacetyl-4-Qf acetyl-ß-2-galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi-Q-glukopyranosyl-nitrat (XIV och XY), (1,0 g, 15 mmol) behandlades med en lösning av aceto- nitril (20 ml), som innehöll tetraetylammoniumklorid (l,50 5, 7,8 mmol), en timme vid rumstemperatur, Därefter späddes lösningen ut med diklor- metan (50 ml) och tvättades med vatten (2 x 50 ml). Det organiska skiktet torkades över vattenfritt natriumsulfat, filtrerades och in- 450 124 25 dunstades till en sirapsliknande substans som snart stelnade. Om- kristallisering av denna fasta substans ur etylacetat-etyleter gav ren 3,6-di-Q-acetyl-4-Q¿(2,3,4,6-tetra-Q-acetyl-B-Q-galaktopyranosyl)- -2-azido-2-deoxi-deg-glukopyranosyl-klorid (XXV) 1-66 % utbyte. Smält- punkt l67°-l68°C; zšfšb + 59,3° (9 1, kloroform).

Detyartiella NHR-spektret för föreningen XXV 1 CDCIB var: ppm 6.08 (d, 1, Jllz 5,9 Hz, H-1), 5,74 (q, 1, JEI5 10 Hz, H-2).

Exemnel XX Framställning av 3,6-dif9~aoetyl-4-O-(2,5,ä,6-tetra-0-acetyl-B;2: ¿galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi-ÉÄD-glukgpyranosy -bromid (XÉVI).

Behandling av en blandning av=c- och fi-anomererna av 3,6-di-Q; -acetyl-4-Q-(2,3,%,6-tetra-Qgacetyl-B-2-galaktopyranosyl)-2-a;ido-2- -deoni-Q-glukopyranosyl-nitrat (XIV och KV), (1,0 g, 1,5 mmol) med en lösning av acetonitril (2 ml), som innehöll litiumbromid (O,l3O g, 1,5 mmol), vid rumstemperatur 1 två till tre timmar och efterföljande bearbetning av produktblandningen enligt det 1 exempel XII beskrivna förfarandet gav ett vitt skum (O,85O g) vid indunstning. Kristallisa- tion av detta material ur etylacetat-etyleter gav ren 5,6-di-Qfacetyl- -"-Qfacetyl-H-Q-(E,5,4,6-tetra-Qgacetyl-ß-2-galaktopyranosyl)-2Lazido- -2-deoxi-e-Q-glukopyranosylfbromid (XXVI) med smältpunkten 1550-15700, Äš7š5 + 87°'(¿ 0,93, xiorøform) 1 41 s utbyte.

Det partiella NMR-spektret för föreningen (IXVI) i CDCl5 var: ppm 6,56 (d, 1, Jl,2 3,9, H-1), 5,65 (q, l, J2,5 10,2, H-2).

Exemoel XXI ëyntes av 5,&,6-tri-O-acetyl-2-azido-2-deoxi-d-D-galaktopyranosyl- -Jenin ggxxvlgi acetšn. = 3,H,6-tri-Q-acety1-2-azido-2-deoxi-o-2-galaktopyranosyl-nitrat (II) (52,5 g, 0,087 mmol) behandlades med en lösning av vattenfri natriumjodid (64,29 g, 0,45 mol) löst 1 aceton (259 ml) vid rums- temperatur i tjugo minuter. Därefter behandlades reaktionslösningen enligt det 1 exempel XIX beskrivna förfarandet och gav en sirepslik- nande substans (37,6 g). Undersökning av denna sirapsliknande substans genom NHR visade att den i huvudsak bestod av 5,4,6-tri-Q-acetyl-2- -azido-2-deoxi-a~š-galaktopyranosyl-jodid (XXIV).

Exemëel XXII _ Framställning av ju4,6-tri-gfacetyl-2-azido-2-deoxi-fi-D¿ga1akto- .n Qyranosyl-klorid (kiïïï).

Ehuru },ë,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-a~2-galaktopyranosy1- -bromiderna och -kloriderna med fördel kan framställas för senare bruk, visade sig motsvarande a-jodid synnerligen reaktiv och inte möjlig att 450 124 26 rena. Dess höga reaktivitet visade sig emellertid vara användbar för framställning av B-kloriden (XXIII) vid betingelser med kinetisk kontroll. u-jodiden kunde således bringas att reagera med kloridjon under bildning av ß-kloriden (XXIII) med en hastighet som är mycket större än anomeriseringen av B-kloriden till o-kloriden XXII. Fram- ställning av den rena 6-kloriden åskådliggöra i följande exempel.

Blandningen av 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-a- och -ß-2-galaktopyranosyl-nitrater (II och III) (0,78l g, 2,09 mmol), framställda såsom beskrivits i exempel I eller exempel II, sattes till en suspension av vattenfri litiumjodid (l,86 g, 14 mmol) i vattenfri acetonitril (3 ml). Blandningen omrördes i mörker vid rumstemperatur 1 15 - 17 minuter och hälldes sedan i en iskall, 1-procentig vattenlösning av natriumtiosulfat. ßtt extrakt med di- klormetan (10 ml) torkades över natriumsulfat, filtrerades och in- dunstades till ett vitt skum som missfärgades då det fick stá. Före- ningens NMR-spektrum i CDCl3 visade inte..nàgot kvarvarande utgångs- material och innehöll en dipol med J = Ä,0 Hz vid 6,95 ppm som till- skrevs den anomera protonen i 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-c- -2-galaktopyranosyl-jodid (XXIV). Denna o-Q-jodid (¿kIV) (2,uj mmol) behandlades omedelbart med en molär ekvivalent av antingen tetraetyl- ammonium-klorid (O,544 g, 2,09 mmol), löst i vattenfri acetonitril (2 ml), eller litiumklorid (0,08l g, 2,0 mmol) vid rumstemperatur.

Efter 1,5 minuter hälldes lösningen i iskallt vatten (10 ml) och extraherades med kall diklormetan (10 ml). Den organiska lösningen torkades och indunstades till en ljusgul sirapsliknande substans som efter trituration med etyleter gav kristallin 5,4,6-tri-Q-acetyl-2- -azido-2-deoxi-B-Q-galaktopyranosyl-klorid (XXIII) i 50-60 p utbyte; smaitpunkt 1o2°-1o4°c, [díš5 - 16,5 (9 i, Kloroform).

NMR-spektret för föreningen XXIII i CuCl5 visade delvis ppm 5,91 (q, 1, J3,¿ 5 Hz, H-Ä), 5,15 (d, l, Jl,2 9 Hz, H-1), 4,86 (q, 1, .(2,3 10,5 sz, Ii-j), 3,88 (q, i, 11-2). mvandling av glykosylhalogenider till glykosider.

Glykosidation vid Kbenings-Knorr-betingelser innefattar be- handling av en glykosylhalogenid med en alkohol, ROH, i närvaro av en promotor. Promotorn utgörs vanligen av ett salt eller en förening som innehåller en tung atom, såsom silver, bly eller kvicksilver, vilken kan koordinera med halogenatomen och på så sätt underlätta upp- brytningen av dess bindning med den anomera kolatomen. Halogenen er- sätts med alkoxigruppen, -OR, under bildning av glykosiden. 450 124 27 De nya o-glykosylhalogeniderna av 2-azido-2-deexi-Q-galaktos, XX och XXII, framställda på 1 exemplen XVII och XVIII visat sätt, och av 2-azido-2-deoxi-2-laktos, XXV och XXVI, framställda enligt exemplen Xlx och XX, kan användas för framställning av de nya },4,6-tri-Q-aoe- tyl-2-azido-2-deoxi-ß-2-galaktopyranosiderna (exempel XXIII, XÅIV) resp. 2-azido-2-deoxi-B-2-laktosiderna (exempel XXV) vid betingelserna för Koenings -Knorr-reaktionen .

Generellt uttryckt anges ett förfarande som innefattar reak- tion mellan 3,Ä,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-b-2-galaktopyranosyl- -halogenid, t.ex. klorid (XXIlI), och en alkohol i närvaro av en pro- motor under bildning av 5,Ä,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-o-Q-galakto- pyranosider. _ Ett fullständigt förfarande för framställning av glykosiden innefattar sålunda exempelvis reaktion mellan j,4,6-tri-Q-acetyl-2- -galaktal, ceriumammoniumnitrat och ett azidsalt i ett lämpligt lös- ningsmedel under omröring, för bildning av },ü,6-tri-Q-acetyl-2- -deoxi-Q-galaktopyranosyl-nitrater; reaktion mellan },4,6-tri-Q- -acetyl-2-azido-2-deoxi-2-galaktopyranosyl-nitrater och ett halogenid- salt, t.ex. ett jodidsalt, i ett lämpligt lösningsmedel för erhållande av 5,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-Q-2-galaktopyranosyl-nalogenid, såsom jodid; eventuellt reaktion, om jodiden används, mellan j,4,6- -tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-o-2-galaktopyranosyl-jodiden och en molärt ekvivalent mängd av kloridsaltet 1 ett lämpligt lösningsmedel för framställning av 5,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-5-2-galakto- pyranosyl-kloriden; och reaktion mellan 5,4,6-tri-Q-acetyl-E-azido- -2-deoxi-ß-2-galaktopyranosylhalogenid, t.ex. klorid, och en alkohol i närvaro av en promotor för framställning av 3,4,6-tri-Q-acetyl-2- -aeido-2-deoxi-c-2-galaktopyranosid. \ Alkoholen har företrädesvis formeln FCH, vari R = (CH¿)nCO2R', n = 3 - 19 och R' är en alkyl- eller arylgrupp eller vari R är en pà lämpligt sätt blockerad monosackarid eller en disackarid med struk- turen 450 124 28 O(CH2)nC02R' H C 0 n ÛBH e OBn vari n = 5 - 19 och R' är en alkyl- eller arylgrupp, exempelvis 8-metoxikarbonyl-oktyl-2-Q-(2,3,4-tri-Q-bensyl-d-Q-fukopyranosyl)- -4;6-Q-bensyliden-ß-Q-galaktopyranosid. ü Ett alternativt utgångsmaterial skulle vara en peracylerad 2-azido-2-deoxi-a-2-laktosylhalogenid, som då den reagerar med en alkohol i närvaro av en promotor ger peracylerad 2-azido-2-deoxi- -B-Q-laktosider. _ Närmare bestämt bringas 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi- <5-2-galaktopyranosyl-klorid (XXIII) att reagera med 8-metoxikarbonyl- oktyl-2-Q-(2,3,4-tri-Q-bensyl-a-L-fukopyranosyl)-4,6-Q-bensyliden-fi- -Q-galaktopyranosid (XLVII) 1 närvaro av silvertrifluormetansulfonat ooh silverkarbonat i lösningsmedlet diklormetan under bildning av 8-metoxikarbonyloktyl-3-Q-(3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoXi-c-§- -galaktopyranosyflkå-Q-(2,3,4-tri-Q-bensyl-a-L-fukopyranosyl)-4,6-Q- -bensyliden-E-2-galaktopyranosid (XLVIII). Denna produkt isoleras och behandlas enligt metoder som är välkända för fackmannen för åstad- kommande av följande: deblockering, dvs. omvandling av acetyl~, bensyl- och bensylidengrupperna till hydroxylgrupper, reduktion av azido- gruppen till en amin och acetylering av aminen. Slutprodukten efter dessa steg är 8-metoxikarbonyloktyl-3-Q~(2-acetamid0-2-deoxi-a-2- galaktopyranosyl)-2-Q-(a-g-fukopyranosyl)-B-2-galaktopyranosid, den 450 124 29 slutliga trisackarid som är antigendeterminant för den humana A-blod- gruppen.

Exempel XXIII Framställning av t-butyl-§,ß,6-tri-O-acetyl-2-azido-2-deoxi-É-D- -galaktopyranosid (XLI). _ = 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-a-2-galaktopyranosylbromid (XX, 0,90 g, 2,28 mmol), framställd antingen genom reaktion mellan l,§,ä,6-tetra-Q-acety122-azido-2-deoxi-B-galaktopyranos (XXVII) och vätebromid i metylenklorid eller enligt metoden i exempel XVII, sattes till t-butylalkohol (O,2}6 ml, 2,40 mmol), löst i metylen- klorid (3 ml) som innehöll silverkarbonat (1,8 5, 6,74 mmol) och RÅ-molekylsiktar. Efter omröring l timme vid rumstemperatur isolera- des produkten pà vanligt sätt, varvid en sirapsliknande substans er- hölls. NMR-undersökning av denna sirapsliknande substans visade en dipol vid Ä,64 pin med Jl,2 = 9 Hz och en enpol vid 1,31 ppm, som tillskrevs den anomera protonen resp. aglykonen i t-butyl-3,4,5-tri- -Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-ß-2-galaktopyranosid (XLI), erhàllen i 75 I utbyte.

Exemtel XXIV Framställníng av 8-metoxioktïlkarbonyl-§,Ä,6-tri-O-acetyl-2-acet- arido-2-deoxi-t-D~ralaktopyranosid (XL). ß En lösning av 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-fi-2-galakto- pyranosylbromid (XAI) (1,0 5, 2,5ü mmol) löst 1 diklormetan (2 ml) sattes till en blandning av 8-metoxikarbonyl-oktanol (O,565 5, 2,79 mmol), RÅ-molekylsiktar och silverkarbonat (2,3O g, 8,37 mmol) i diklcrmetan (5 ml) och omrördes 5 timmar vid rumstemperatur. Därefter filtreredes lösningen och filtratet indunstades, varvid en siraps- liknande substans erhölls (l,3O g). Denna sirapsliknande substans löste: i ättiksyra (10 ml), som innehöll ättiksyraanhydrid (lG ml), och zinkmetall (l,l7 g, 18 mmol) tillsattes under omröring. Efter 20 minuter avlägsnades den fasta substansen genom filtrering och filtre- tet koncentrerades till ca 2 eller 5 ml. Detta utspäddes med diklor- metan (25 ml) och tvättades med en mättad vattenlösning av natrium- vätekarbonat (20 ml) och med vatten (10 ml). Torkning av den orga- niska lösningen och indunstninggav en sirapsliknande substans (1,0 g, 75 Q utbyte), som vid undersökning av dess NMR-spektrum i CDCl3 visade sig vara i huvudsak ren B-metoxioktylkarbonyl-2-acetamido- -3,h,6-tri-Q-acetyl-2-deoxi-ß-2-galaktopyranosid (XLII). Ett partiellt 450 124 30 NMR- för denna förening i CDCl gav: ppm 6,40 (d, 1, JNH, 2 8,2 Hz, NH), 4,70 (d, 1, Jl,2 8,0 Hz, Hfl). Den, stora kopplingskonstanten 8,0 H: för H-l bekräftade bildningen av B-2-glykosylbindningen. exempel XXV Syntes'av t-butyl-3,6-di-0-acetyl-4-0-(2,5,4,6-tetra-0-acetyl-b-Q: -galaktopyranosyl)-2-azidö-2-deoxi-p:§-glukopyranosid_(XLIII). = Behandling av 2-azido-2-deoxklaktosylbromid (XXVI) (1,0 g, l,ëö mmol) (framställd enligt det i exempel iXIII beskrivna förfarandet två timmar gav efter vanlig bearbetning föreningen XLIII (O,8o 5, 80 %) Deacetylering och reduktion av azidogruppen samt efterföljande N-acetylering av föreningen ¿LIII enligt den i exempel AI beskrivna metoden gav motsvarande 2-acetamido-2-deoxi-L-Q-galaktopyranosider, såsom är åskàdlig¿jort i formel A. _ I följande exempel används föreningen AAIII för framställning av en enkel glykosid (exempel XAVI), en disackarid (exempel A¿JII) ocn den antigena determinanten (trisackarid) för den humana nablod- gruppen (exempel ¿¿JIII). nnemoel XXVI åyntes av t-butyl-“,ï,6-tri-0-acetyl-2-azido-2-deo¿i-o-0-5alekto- nvranosid ÅLV . _ = bn lösning av nyframställd 3,4,6-tri-Q-acetylf2-azido-2-deoxi- -L-Q-galaktopyranosylklorid (XXII, 0,160 5, 0,458 mmol) i diklormetan (l ml) sattes droppvis till en blandning av silvertrifluormetansulfo- nat (0,0lO g, 0,039 mmol), silverkarbonat (O,Ä43 g, 1,61 mmol), 4Å- -molekylsiktar (0,l5O g) och t-butanol (55/ul, 0,583 mmol) 1 diklor- metan. Blandningen omrördes 2,5 timmar i mörker och filtrerades sedan.

Det erhållna filtratet indunstades till torrnet, varvid en siraps- liknande substans ernölls (0,l50 5). NER-spektret för detta material i CDCl3 antydde närvaro av ca 60 % a-t-butyl-glykosid (XLV) genom närvaro av en enpol vid 0,30 ppm. Den anomera protonen skymdes av signaler för H-4 och H-5 nära 5,1 ppm.

Excmuel XXVII ' Framställning av 8-metoxikarbonyloktyl-j-0-(2-acetamido-2-deoxi-o¿2:_ galaktopyranosyl)-p-D-galaktopyranosid (ÅEVII). _ En lösning av nyframställd 3,4,6-tri-Qyacetyl-2-azido-2-deoxi- -ß-Q-galaktopyranosyl-Llorid XXIII (L,§j5 5, 0,95 mmol) i diklormetan (l ml) sattes till en blandning av silvertrifluormetansulfonat (0,022 g, 0,085 mmol), silverkarbonat (l,06 g, 3,85 mmol), üÃ-molekyl- siktar (0,70 g) och B-metanoxikarbonyloktyl-4,6,Qfbensyliden-E-gr -bensoyl-6-2-galaktopyranosid.(XLV) (O,25O g, 0,461 mmol) i diklor- ___- PÛOR QUALITY 450 124 jl metan (4 ml). Efter Ä timmar vid rumstemperatur filtrerades bland- ningen genom diatomaoêjord som tvättades med diklormetan (10 ml). Lös- ningen indunstades till en siragsliknande substans som löstes i en liten mängd bensenzetylacetat (l:l /v/v), kromatograferades på neutral aluminiumoxid (lj 5) i en pelare (10 x 2 cm) och eluerades med samma lösningsmedel, varvid en sirapsliknande substans erhölls (G,j24 g).

Arístallisering av denna sirapsliknande substans ur etylacetat: çentan gav oren 8-metoxikarbonyloktyl-3-Q-(3,Ä,6-tri-Q-acetyl-2-azido- -2-deoxi-o-2-galaktopyranosyl)-4,6-Q-bensyliden-2-Q-bensoyl-L-J-galakto pyranosid (O,324 5) i 79 p utbyte. Omkristallisering gav den rena föreningen med smïltgunkten lf5°-l76°C, ¿š7š5 + 119,70 form), IR (film) 21:e cm'1 (-NB).

NHR-spektret för denna sistnänmda förening i CDCl} innehöll (9 l, kloro- delvis vid 4,62 pom en dipol med Jl,2 = 8,0 äz, som tillskrevs H-l.

Signalen för H-1' skymdes av signaler för H-3' och H-H'. att den ny- bildade intersockerglykosidbindningen var L visades genom närvaro av signalen i l3C-syohtret för föreningen 1 CDClš vid 95,4 ppm som till- skrevs C-l'. Den C-l tillskrivna signalen iakttogs vid 100,7 pgm. nddrering och eft;rfölJande §-acetylering och avlägsnande av de acetfl- och benso¿lblockerande grupperna på det sätt som är beskrivet i eiempel ALVII för framställning av föreninjen L gav kristellin 5-metozikarbonylohtgl-3-Q-(2-acetamido-2-deoxi-c-g-galakto,;rLnosyl)- -L-g-galaktopyranosid (XLVII). Omkristallisering ur metanol-etyleter gav ren XLvIII; smslcpunk: 21u°-216°c, ßf/ÉÜ v 12ß,3° (5 vatten). hxempel AXVIII Pramställnin¿ av b-metoxikarbonyloktíl-j-C-(2-acetamido-2-de;¿i-o-D- -¿alakto;;ranosyl)-2-0-(u-L-fukopyranosy1)-L-J-:elaktop;r::::id (L).

I det här eAe;Qlet=har alkoholen en dïsaokaridstruttur. ulykosidationsprodnkten behandlas för omvandling av acetyl-, bensyl- oem bensoylgrupperna till hydrozylgrupper (deblockering) och för reduktion av azido¿rLppen till amin, som sedan acetyleras. Den metod som används för att genomföra de ovannännda deblockerings-, reduk- tions- och acetyleringsreaktionerna är välkända för feckmïn på om- rådet.

En lösnin¿ av nyframställd 5,4,6-tri-Q-acetyl-2-a;ido-2-deox1- -p-g-galaktopyranosylklorid (xïlïl) (O,58S g, 1,5 mmol), löst i di- klormetan (2 ml), sattes till en lösning av silvertrifluormetan- sulfonat (0,0j5 g, 0,156 mmul), silverkarbonat (l,?O 5, 6,18 umol), ëå-molekylsiktar 0,12 g) och 8-metoxikarbonyloktyl-Q-Q-(E,},Ä-tri- 45Û 124 }2 -Q-bensyl-a-g-fukopyranosyl)-4,6-Q-bensyliden-B-2-galaktopyranosid (XLVIII) (0,787 g, 0,9 mmol) 1 diklormetan (5 ml). Efter 4 timmar vid rumstemperatur späddes blandningen med diklormetan (10 ml) ocn filtre- rades genom diatomacêjord, och filtratet indunstades sedan till en sirapsliknande substans (l,25 g). Denna sirapsliknande substans kromatograferades på en pelare (44 x 2 cm) av silikagel med 2:1 (v/v) bensenzetylacetat som elueringsmedel, varvid erhölls ren 8-metoxi- karbonyloktyl-5-Q;(},Ä,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-o-g-galaHto- pyranosyl)-2-g;(2,5,4-tri-Q-bensyl-o-g-fukošyranosyl)-Ä,6-Q-bensyliden- -çyggeiemopyrenesia (xLix) (o,78o g, 75 ft utbyte), gig” + 1j,5° (Q l, Kloroform), IR (film) 2110 cm'l (-H? . rvz-m-epexm-et för föreningen f.LI.-; í cuo-ij nade delvis 5,147 (d, l, Jl» 2" 3,4 Hz, H-l ), 5,32 (d, l, Jl, 2, 3 Hz, H-l').

Dess l3C-NÄR-spektrum i CDCI3 visade tydligt,de öâda Q-glykosidiska, anomera intersocker-kolatomernaeggd signaler vid 9?,9 ppm och 94,0 rpm för C-l' i fukosylenheten/C-l' i 2-azido-2-deoxi-galaktolys- enheten. Den signal som tillskrivs C-l i galaktosylenheten up;trädde vid 100,5 ppm.

Föreningen L (O,lO g, 0,085 mmol) löstes i etylacetat (2 ml), som innehöll ättiksyraanhydrid (0,2 ml), och hydrerades i närvaro av 9 ß palladium på träkol (G,O6 g) vid ett tryck av 7 Rp/cm: con rums- temperatur. Efter E) timmar filtrerades lösningen och indunstedes, varvid ett skum erhölls. Det infraröda spektret för den här före- ningen visade frånvaro av en azidgrupp. Föreningen deblockerades eller deacetylerades med natriummetoxid i vattenfri metanol (3 ml) vid rumstemperatur i 15 timmar. Efter avjonisering och filtrering gav avdunstning av lösningsmedlet ett skum (0,08 g). Hydrerin¿ av detta material i etanol (3 ml) 1 närvaro av 5 W palladium p¿ träkol (0,065 5) vid rumstemperatur och ett tryck av 7 xp/cmg i HO timmar samt efterföljande filtrering och indunstning gav 8-metoxikaroonyl- oktyl-3-Q-(2-acetamido-2-deoxi-a-Q-galaktopyranosyl)-2-Q;(c-š-fuko- pyranosyl)-ß-Q-galaktopyranosid (ÄLIA) (O,C%ó g, 78 A utbyte) 1 form av en fast, vit substans. _ NMR-spektret för föreningen L i D20 överensstämde med den l., 2,1 Hz, 11"), ,, Hz. H-1 ), 2,22 (s, 3, Neo). Denna förening angivna strukturen och visade delvis ppm 5,62 (d, l, J (d: l: ! är trisackarid-antigendeterminanten för den humana A-blodgruppen. r~ L 450 124 33 Exemgel XXIX Framställning av en immunoabsorbent (Lil) som är specifik för anti- -A-antikrogoar.

Trisackarid-antigendeterminanten (L) för den humana n-blod- gruppen kan användas för framställning av en artificiell antigen genom att fästas vid en löslig bärarmolekyl, såsom proteiner, röda blodceller, polypeptider och lösliga aminerade polysackarider med användning av kända metoder.

Glykosiden L kan även användas för framställning av en immuno- absorbent, som är specifik för anti-A-antikroppar, genom att fästas vid en olöslig bärare, såsom aminerat glas, aminerad polyakr¿lamid, aminerad polyvinyl, aminerad agaros och andra olösliga aminerade polysackarider. Förfarandet är visat nedan. 8-metoxikarbonyloktyl-3-Q-(2-acetamido-2-deoxi-a-g-galakto- pyranosyl)-l-2-Q-(c-L-fukopyranosyl)-b-Q-galaktopyranosid (L) (J,044 g, 0,065 mnol) omrördes med 89 §_hydrazinhydrat (2 ml) vid rumstemperatur i 90 minuter. Undersökning genom tunnskiktskromatogra- fering av reaktionsolandningen på silikagel, framkallad med 7:l:2 (v/v) isopropanol:ammoniumhydroxidzvatten,visade inte något kvar- varande utgángsmaterial. Lösningen späddes med 50 Q vattenniltig etanol (l ml) ocn indunstades till torrbet, varvid ett vitt suum ernölls (0,04ä g). materialet löstes i vatten (2 ml) ocn dial¿sera~ des mot fem ombyten av destillerat vatten i en ultrafiltreringscell, som var försedd med ett membran med en molekylviktsavskiljning vid 500, och frystorkades under bildning av motsvarande hydrazid nl i form av en vit fast substans (0,059 g).

Nmk-spektret för föreningen L 1 JEU överensstämde med den angivna strukturen och hade delvis ppm 5,56 (u, l, J > 1 Hz, h-l'), j,4ä (d, l, Jl~, 2 Hydraziden Ll (0,55 g, 0,05 mmol) löstes i dimetylïormamid _ ., . .- -_-_, -¿ . \ " 3,3 Hz, H-l )_y É,J\1(S, _/, IQA'«Û)I (0,7 ml) och kyldes till -2300. En lösning av dioxan (0,05¶ nl), som var 3,5 N med avseende pà klorvätesyra, tillsattes först, och där- efter t-butylnitrat (0,00ï g, 0,069 mmol), löst i dimetylformamid (0,1 ml). Blandningen omrördes 50 minuter vid -2500, varefter sulfamin- syra (0,G049 g, 0,t5¿ mmol) tillsattes. Lfter 15 minuter sattes lös- ningen droppvis till silylaminerade glaopärlor (5,0 g). suspenderade i en buffertlösning (23 ml), som var 0,08 M med avseende på §a2B407 ocn 0,35 N med avseende på KHCO5 vid OOC. Suspensionen omrördes långsamt vid jo- tvättades med vatten (500 ml). Pärlorna suspenderades sedan i en äcu i 26 timmar, varefter bäraren filtrerades och 450 124 34 mättad natriumvätekarbonatlösning (30 ml), och en 5-procentig lösning av ättiksyraanhydrid 1 vatten (30 ml) tillsattes och omrördes 15 minuter. Pärlorna filtrerades sedan, tvättades med vatten (500 ml), suspenderades i fosfatbuffrad saltlösning (pH 7) (25 ml) och utsattes för reducerat tryck i 15 minuter. Filtrering och tvättning med vatten (100 ml) gav den hydratiserade immunoabsorbenten LIII (ll,2 5). En fenol-svavelsyra-analys av den totala mängden hexos pà denna immuno- absorbent före acetylering angav en bemängning av 6/umol hatten per gram bärare.

Immunoabsorbenten LIII visade sig ha förmåga att selektivt avläfsna anti-A-blodgrupp-antikroppar från humana sera. Behandling av l ml av ett serum, som effektivt agglutinerade humana A-blodceller, med &u0 mg av immunoabsorbenten LII avlägsnade sålunda dessa anti- aroppar, som var ansvariga för agglutineringen, inom 2 minuter. sn- vändning av immunoabsorbenten 1 form av en packad pelare var mer effektiv. 55 Oka Ok; Oñc III 0 o~o¿ Å~O Na 0A; _ ~ GÅ; D IV "z ÅLo Qwvz 450 124 5,4,6-trí-Q-acetyl-2-galaktal 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2- -deoxi-a-Q-galaktopyranosyl~ -nitrat * 3,Ä,6-tri-O-acetyl-2-azido-2-deoxi- -ß-2-galakfbpyranosyl-nitrat 3,4,6-tri-O-acetyl-2-azído-2- deoxi-a-2-fálopyranosyl-nitrat Q-(3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2- -deoxi-a-Q-galaktopyranosyl-acet- amid I ' 450 124 56 .ÅcO “'“ ON.

M0 , _ VI o 5,ä,0-tri-Q-acetyl-g-glukal 3,4,ó-tri-o-acetyl-e-aziao-e- VII -deoxi-a-Qïglukopyranosyl-nitrat VIII OMG, 3 4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi- kub _ N *¿ É-Q glukopyranosyl-nitrat 3 _ _ _ 3,4,6-tri-Qfacetyl-2-azido-2-deoxi- -a-Q-mannopyranosyl-nitrat 3,Ä,6-tri-Q-bensoyl-D¿ga1aktal 08: XI BIC) -a-Q-galaktopyranosyl-nitrat _ 5,4,6-tri-Q-bensoyl-2-azido-2-deoxi- 450 124 57 Oßr. v_0ßg 82.0 \ m, XII 5,4,6-tri-Q-bensoyl-2-azido-2-deoxi-5-Q-galaktopyranosyl- -nitrat " OAL *jëšßgšífß XIII §,6,2',5',4',6'-hexa-Q-acetyl-2-laktal ÅLO °NQ¿ XIV 3,6-di-Q-acetyl-4-Q¿(2,},4,6-tetra-Q-acetyl-B-Q-galakto- pyranosyl-)-2-azido-2-deoxi-a-2-glukopyranosylïnitrat I XIX XV' 450 124 58 5,6-di-O-acetyl-4-O-(2,3,4,6-tetra-O-acetyl-B-Q-galakto- pyranøsšl)-2-azidofê-deoxi-ß-2-glukšbyranosyl-ñitrat XVI 3,4-di-Q-acetyl-Bgxylal k O . 3,4-di-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi- R9 N 02 -5-2-xylopyranosyl-nitrat ¶_ 3 . ko NP MDA 3A-ai-g-acetyl-a-aziao-a-aeoxi- . Å¿'°No¿ -6-2-xylopyranosyl-nitrater ~ Åc. O o 3,4-di-O-acetyl-2-azido-2-deoxi- _ Åc. O NJ _ -a-2-xylopyranosyl~nitrat 450 124 39 OAL OM. _ ' XX D 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2- -deoxi-a-Q-galaktopyranosyl- Åß 0 -bromid " Na B» GÅ; DÅ: o XXI AL 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azïdo-2- ' Û ,/'Br -deoxi-B-Q-galaktopyranosyl- , NS -bromid “ DÅ; XXII , 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2- _-deoxi-a-Q-galaktopyranosyl- -klorid _ DÅ; XXIII ' 5,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2- - -deoxi-B-Q-galaktcpyranosyl- -klorid " . Å;O ' OAL Oßc. c .

XXIV ¶ },4,6-tri-Q¿ catyl-2-azido-2- A -deøxi-a-Q-galaktopyranosylf L° -jodia _ N; 450 124 40 k=C> Okt.

Olu- XXV 3,6-di-O-acetyl-4-O-(2,5,4,6-tetra-O-acety1-B-D-galakto- pyranosšï)-2-azidoïë-deoxi-a-Qfglukopyranosyl-Élorid OÅc.

DÅ; XXVI 5,6-di-Q-acetyl-2-Q-(2,3,4,6-tetra-O-acetyl-5-D-galakto- pyranosyl)-2-azido-2-deoxi-Q-2-glukopyranosyl-Eromid XXVII XXVIII XXX o^~ ÅLO DÅ; ÅLO Sug ^5°*T~ V OÅL 41 OAL C)Åç 450 124 1,},4,6-tetra-Q-acetyl-2- -azido-2-deoxi-a-Q-galakto- pyranos _ l,3,4,6-tetra-Qfacetyl-2-azido- -2-deoxi-6-2-galaktopyranos l,3,4,6-tetra-Q-acetyl-2-azido- -2-deoxí-Q-2-glukopyranos 1,3,4,6-tetra-g¿aèety1-2-az1d@- -2-deoxi-a-Q-mannopyranos 450 124 42 ÅLO OÅø ON. xxx: “1,3,6-tr1-9_-acety1-4-_q-(23,4,6:eetra-g-acetyl-ß-g-galakto- . pyranosyl)-2-azido-2-deoxi-c-2-glukopyranos " OÅL. n _ Oka OÅ¿_ OÅL..

ON.

XXXII 1,3,6-trí-Q-acetyl-4-Q-(2,3,4,6-tetra-Q¿acetyl-5-Q-ga1akto- pyranosyl)-2-azido-2-deoxi-5-2-glukopyranos _ XXXIII Inte visad XXXIV XXXVI XXXVII 45 Åcü , DÅ: O År. O ÅLNH OAL ßcø OÅL O ÅLO 0A¿ Å; NH Ro I ou O “O ROH ÅQNH 'H0 OH O RO ' ROH 450 124 -2-acetamido-l,},Ä,6-tetra-Q- -acetyl-2-deoxi-a-Q-galakto- .pyranos ' 2-acetamido-l,},4,6-tetra-Q- -acetyl-2-deoxi-6-Q-galakto- pyranos _ 2-acetamído-2-deoxi-Q-galaktos Q-galaktosamin-hydroklori 450 124 44 XXXVIII 5,4,6-tri-Q-acetyl-Q-galaktos- amin ' “ ko men l og.

, OH . ' XL - 0 2-azido-2-deoxi-Q-galakto- pyranos ¶ " HO \ VMDH , ' OH _ OH o '. ' - o .I Ho f Ho mon ' 0 NHIQL OH XXXIX 2-deoxi-2-laktosamin-hydroklorid DÅ; - OAL o Åbo ¶ ocCcug, . Nä XLI t-butyl-5,4,6-tri-O-acetyl-2-azido-2-decxi-B-2-galaktopyranosid XLV' 450 124 45 Å OA: XLII ¶ ' 8-metoxioktylkarbonyl-2- Åf-O 0 (gul ) S (oz me -acetamido-LÅIß-tri-Q-acetyfl- Nu _ -â-deoxi-B-Q-galalcbopyranosid Å c om Om -o _ ÅnD ¶O ocítcHïöå kn Åc. _ ' OAL -galalctopyranosyfl -2-azidoÛQ-deoxi-fi-JQ-glukopyranos i ' ou A ou uo 01' (D _ o Hb o c. (nu 313 ou ¶ - _ kf-NH " - ou , XLIV t -but_yl_ -Z-acet amido-Z-deoxi-ß-B-lakt osvl-glykøsid XLIII t-butyl-Ö,6-di-Q-acetyl-4-0-(2JJ;ß-tetra-O-acetyl-ß-Q- d _ t -butyl-LÄ , G-tri-O-acetgrl - -2 -azido-E-deoxi. - cCQ-galakt o- pyranosid ~ ÅLÛ 450 124 D O _ M år: OU-H coocu' DBL Ûa s XLVI S-metoxikarb onylolctyl-Ä ,-_6-Q-bensylidéfi-Q-Q-bensoyl -B-Q- -galaktopyranosid _ Hc få au I _ _ l I ' 0 Ho cH c> AßNH . 0 V OCu-aàßæoçnå , H0' í . « XLVV 8-metoxikarbonyloktyl-5-gg(?,Ä, -tri-Q¿acetyl-2-axido-2- 6 -deoxi-a-Q-galaktopyranosyl 4,6-Q-bensyliden-2-Q-bensoyl- -B-Q-galaktopyranosid Cgli; XLVIII o O 8-metoxikarbonyloMyl-2 -Q- -(2Jfië-tri-Q-bensyl-a-Q- -fukopyranosyU-lhö-Q- ” ° _ -bensyliden-6-Q-galakto- ' pyranøs id " KG 0 (LHS gpøocfl; _ _ o . _ “AC o Oßn. osm Cßn 450 124 47 ÖCLHÄ) ß coon-x: 055m Dßn oán XLIX 8-metoxikarbonyloktyl-5-Q-(2-åfietamido-2-deoxi-a-Q-galaktc- pyranosyl ) -â-Q- ( a-å-fukopyranosyl ) -ß-Q-galalct opyrënos id > OH ' ' I on ¶ ' O O _ H D g . ÅLNR o ' 0 . o Cf-“Ûg CO - R _' c» _ É O OH L 8-metoxikarfionyloktyl-3-O-(2-acetamido-ëÅdeoxi-a-D-galakto- pyranosyl)-2-Q-fa-E-fukošyranosyl)-5-2-galaktopyränosid LI LII LIII DÜRJEUSU ll 450 124 CH ° 5 NH - NH2 bärarmolekyl fast bärare 48 450 124 49 Aam»mnvflnnflæmoxaflwuflfiomø:NnoøflumumV ¶ _ u pmauflcn nfihmosmnanoßxmfimwzøhnaHxomuumu loøfimmumufiæpwumaoufiavuo.=.n nz . d 020 Oua 4.40 v40 Aaaxæaw ucøcæzwv umawflcmfihmoflmnænowxmfidwn _ unnöufixßwuxmuoøfimdn _ _ u I Hwuxmflmwu ..fla-H>»@U@=o|fl»»-m.:.n |m|H>uwomxo|finu|w.:.n ø«mæEøfiuumh_ aæavflgëøficosëmëßfinwo 4o7ø _ n 2 044 . Ill Qoumëwmflflc a Afwmw pwmflasmfiv nzwz + noz:mzw.:^nøzv@o + o uu< 440 Hflnvflcopmow 4<0 440 . _ . ., 440 :ofluxßwnmwcfinwn»«cou«n< umcofipxwmn>o»m 450 124 50 Aflllllll Afionoxfimv .m O Cm uäflæ.. n. moum^nmov + ^UfiwocdhaQoxaHm|flxowU|wnomflumxm uwnmfizumøßv ufimocmaæao»xmHmwHm|ö|flKowu|m|ouflNæ| |m|fi»uwoæ»o|fla@»w.:.n|fia»:n|» Åmzuuoo ~ _ \ D AW» J<0 _ v40 Avflcwwoflæfl rfihwøxhawuflxoøvamuoøflnßaN næs@Hæ»mu<» Anouosoxmv u ufisoflx amzomfißmcmuwë umconumx xflæwo:mnzmouzmHmw| h.|flfiomø|N| 1ho:Hmfln»|sw>H«m |nw>~flm |ouflnm|m:Hæ@mom|o|fiau|w~:.m M2 0e< +w<-omownmU + no0ww< + Ju ,//u åo 10 nmøfimozæfiæ Hflfiu nmøflcmwoflasflæwoxafiw >æ w:«Hucø>Eo 450 124 Awoxøfiwuflxowøumuocfiemnm wwnmfizßmomv ^mox:Hwxfl%omø|m| 1 zocfiamaw cm >æ »www »gsm apwv . wocmn>mouzwHmw|m|fixoæø|w» fiflëæwovxmfiwwnm >ø »Hmm uum nocfiëæzmuH%uwom|o|mavmp|@.:.n«e 'X + quiz J :D 0: Å u 0 cmmmsawfiaom >m mhfionuæz »sm Q ä 1D :O ,. 440 . . 440 ^»mApfic |~æwoz>flm«Hxowv| |m1oUflNsaw pmswflauwumv ^moxzHm|flMom©«N|oøHNm|m uwmæflæßwomv mmhuflcuflæmocæfiza wocænzmopzmHæw|a:Hxomø|m| uoaxmflmwnßufixowvumnowflwßu |ouflNm|m|Hæuwom|m|mH@w@|w.:.M.~ |w|Hmpmoæ|o|fiap|m~r.M w 2 Qåzwšøm ä: _ A2 oi Qnzpmøcfisw Hfifiu Qmønw J¿ ou \ Å xonflwm >m cofiaxswwp 0.{(AflV\\\\\¿%: <1 ps apan Qmønwpcsnfls solo O .ÉO ...afl _10.. awxøomocfiëm Hflflp Amvænuficofifiuw >ß wcfiHccæ>Eo 450 124 ^AmnficmwoflßsuflzmoxäawufiäøwønNsoøfiumnN møænmflævmomv uflnofix øfinofix mfizmocmnænouxaamm mfiæwocmnæmoaxmfißmn |Q|n|flxm@w|N:oøHNm| |Q|d|wxßmu|m|oufiNm| -N|H>»w@d-o«flh»-w_#.n |m-fl>»m@m-o-flQ»-w.#.n M2 004 . J» Ju + Oua Û Û .20 ...<0 Ao ån ^»H@w . . xuficmwofløsv Anu»mh»flQ|Hawozæflwsflxomunmnoøfimmxm wømamfihvøoøv umaaflc øfinofix nfflæwocmaæaopxwfiæm pønpflcmflæwonæamm zëzflcoësm |o|n|flxßwu|m|onflmø| acpxmHmw|Q:d=oø«Nm: -fiäpmmapwp -m«H>»@u@-o-H»@-w.:.m |m«H>»wQ@«ø|fl~»-w.#.n J flfiwumemmcflcmnfl _ 9» 0 020 ~2 M pmïmemfl? qufmzwovz + .flo2o .i + oi Hfinuflsoumom . o\\\@M/ . _ o , .V40 XC , 010 V . . _ _ to HQUfiCUMOHQSOÜHNG HHHQ .nwßdhfififiOfiflNä »KG wflflflflflßbëO

Claims (2)

450 124 53 Patentkrav 1. Förfarande för framställning av 0-skyddade 2-azido-2-deoxi- -glykosylnitrater, k ä n n e t e c k n a t därav, att en O-skyddad glykal, exempelvis ett O-acylerat derivat av D-galaktal, D-glukal, D-xylal, D-arabinal, L-fukal, D-laktal eller D-maltal, bringas att reagera med ceriumammoniumnitrat och ett azidsalt, t.ex. natrium-, kalium- eller litiumazid, i ett lämpligt lösningsmedel, såsom aceto- nitril, under omröring. 2. Förfarande för omvandling av en O-skyddad 2-azido-2-deoxi- -glykosylhalogenid, k ä n n e t e c k n a t därav, att det inne- fattar reaktion mellan nitratet, som exempelvis framställts enligt det i krav l angivna förfarandet, och ett halogenidsalt av ett lämp- ligt lösningsmedel. 5. Reagens, valt bland O-skyddade 2-azido-2-deox1-glykosyl- nitreter, exempelvis en blandning av a- och B-ancmererna av 3,4,6- -tri-Qgacetyl-2-azido-2-deoxi-Q-galaktopyranosyl-nitrat, en bland- ning av a- och B-anomererna av 3,4,6-tri-Q¿acetyl-2-azido-2-deoxi- -Q-glukopyranosylnitrat och av 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi- -2-mannopyranosylnitrat, en blandning av a~ och B-anomererna av 5,4-di-Qfacetyl-2-azido-2-deoxi-2-xylopyranosylnitrat, eller en blandning av a- och ß-anomererna av 3,6-di-Qyacetyl-4-Qg(2,3,4,6- -tetra-Q-acetyl-B-Q-galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi-Q-glukopyra- nosylnitrat och O-slgyddade Q-azido-â-deoxi-glykosylhalo-genider, exempelvis en 3,4,6-tri-Q-acetyl-2-azido-2-deoxi-a-2-galaktopyranosyl- -halogenid, såsom 3,4,6-tri-Qgacetyl-2-ezido-2-deoxi-a-Q-galakto- pyranosyl-Jodid, 3,4,6-tri-Qfacetyl-2-azido-2-deoxi-ß-2-galakto- pyranosyl-klorid, en 3,6-di-Qfacetyl-4-Q;)2,),#,6-tetra-Q-acetyl- -B-2-galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi-a-Q-glukøpyranosylhalogenid, såsom 3,6-di-Q-acetyl-4-gg(2,5,4,6-tetra-Q-acetyl-B-2-galakto- pyranosyl)-2-azido-2-deoxi-a-2-glukopyranosyl-klorid eller 5,6-di- -Q-acetyl-4-Qg(2,5,4,6-tetra-Qfacetyl-B-Q-galaktopyranosyl)-2-azido- -2-deoxi-a-2-glukopyranosyl-bromid eller_},6-di-Qfacetyl-4-Q¿(2,},4,6- -tetra-Q-acetyl-B-Q-galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi-ß-2-gluko- pyranosyl-klorid. _ 4. Förfarande för framställning av en 2-amino-2-deoxi-glykos eller en 2-acetamido-2-deoxi-glykos utgående från ett O-skyddat 2-azido-2-deoxi-glykosylnitrat, som exempelvis framställts enligt det i krav l angivna förfarandet, K ä n n e t e c k n a t därav, att 450 124 54 det innefattar godtyckligt utbyte av nitratgruppen mot en acylgrupp och i godtycklig ordning reduktion av aáidogruppen till en amino- grupp, om så önskas i närvaro av ättiksyra, och hydrolys. 5. Förfarande för framställning av en O-skyddad 2-azido-2-deoxi- -glykosid eller en 2-amino-2-deoxi-glykosid utgående från en Q-skyddad 2-azido-2-deoxi-fllykosylhalogenid, k ä n n e t e c k n a t därav, att det innefattar reaktion mellan halogeniden, framställd exempel- vis enligt det i exempel 2 angivna förfarandet, och en alkohol i närvaro av en promotor och eventuellt reduktion av azidogruppen till en aminogrupp. 6.- Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att det innefattar reduktion av azidogruppen till en aminogrupp och - acetylering av aminen. 7. Förfarande enligt krav 5 eller krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att den O-skyddade gruppen deblockeras. 8. Produkt vald bland O-skyddade 2-azido-2-deoxi-glykosider, sä- som },4,6-tri-Qfacetyl-2-azido-2-deoxi-a-2-galaktopyranosider och O-skyddade 2-acetamido-2-deoxi-glykosider.. 9. Glykosidprodukt med strukturen 0(CH2)nCOR 450 124 55 OH I 0(cH2)ncoa vari n = 5 - 19 ech R' är en alkyl- eller àrylgrupp, exempelvis 5-metoxikarbonyloktyl-}-Q-(2-acetamido-2-deoxi-a-2-galaktopyranosyl)- -QÅQ-(a-L-fukopyranosyl)-ß-2-galaktopyranosid eller 8-metoxikarbonyl- oktyl-3-Q¿(2-aoetamido-2-deoxi-a-2-galaktopyranosyl)-B-2-galakto- pyranosid. 10. Immunoabsorbent, framställd av en 2~aoetamidc-2-deoxi-glykosid enligt krav 9 eller framställd enligt det i krav 7 ^ngivna för- farandet och fäst vid en olöslig bärare. 450 124 S6 glTEv¶gRAv

1. l. Förfarande för framställning av O-acetyl, O-bensoyl 2-azido-2-deoxi-glykosyl-nitrater. k ä n n e t e c k n a t därav, att en O-acetyl. O-bensoyl D-galaktal. D-glukal. D-xylal. D-arabinal, L-fukal, D-laktal eller D-maltal bringas att reagera med ett överskott av en blandning i ett molförhållande av 2:1 av cerium(IV)ammoniumnitrat och en alkalimetallazid i acetonitril eller etylacetat inom ett temperaturintervall från -25°C till +25°c.

2. Produkt för framställning av 2-azido-2-deoxi- glykosylhalogenider och 2-azido- samt 2-acetamido-2- deoxi-glykoser och -glykosider vald bland 0-acetyl. 0-bensoyl- 2-azido-2-deoxi-glykosylnitrater. exempelvis $,- och;Û - anomererna av 3,Ä.6-tri-0-acetyl. O-bensoyl-2-azido-2-deoxi-D- galaktopyranosyl-nitrat. ¿,- och ß -anomererna av 3,U.6-tri-O-acetyl-2-azído-2-deoxi-D-glukopyranosyl-nitrater. och JJ- och ß-anomererna av 3.6-di-O-acetyl-U-0-(2.3.4.6- tetra-0-acetyl-ß-D-galaktopyranosyl)-2-azido-2-deoxi-D- glukopyranosyl-nitrat.