SE448157B - Lengdstyrning for fordonsseten - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 448 157 anordnad en sträng av ett elastiskt material, exempelvis gummi, som omgripes av en glidsko av ett mot slitage motständskraftigt material. Denna glidsko anligger med sin ytteryta mot insidan av baspartiet för den andra skenan. Strängen av det elastiska mate- rialet är vid längdstyrningens normaltillstånd hoptryckt, och.ås- tadkommer till följd av sin elasticitet att de båda skenorna hos längdstyrningen anligger utan spel mot varandra och följaktligen medför att den obelastade längdstyrningen ej kan glappa. Glid- skon skyddar strängen mot mekanisk förslitning och omsluter också framkanterna av tillhörande invändiga skänkel; Till följd av glidfriktionen erfordras likväl en viss kraft- insats för förskjutningsrörelse av längdstyrningen i längdrikt- ningen. Detta är i synnerhet fallet för den obelastade längdstyr- ningen, dvs ett obelastat fordonssäte, men också för ett belastat fordonssäte. Visserligen blir, till följd av passagerarens vikt, avståndet mellan den invändiga skänkelns fria ände och insidan av baspartiet något större, varvid dock friktionskraften därvid en- dast minskar i icke märkbar grad. Dessutom anpassar sig glidskon till längden av lokala deformationer i området för baspartiet hos den glidskon tillordnade skenan, eftersom den är framställd av relativttunn metall. Slutligen kan en viss förslitninç av den icke alltid helt glatta insidan av baspartiet ej uteslutas. Härigenom pâverkas skenornas förskjutning i längdled i förhållande till va- randra på ett ofördelaktigt sätt.

Genom DE-OS 30 30 725 är visserligen känd en längdstyrning, vid vilken båda skenorna uppvisar ett parti med U-profilform, var- vid dessa båda U-profilformiga partier är hakade in i varandra och vid vilken de båda skenorna glider i varandra uteslutande ge- nom rullfriktion, varvid vid denna kända längdstyrning för det förs- ta inte är anordnat något C-profilformat parti, och för det andra de som kulor eller cylindriska rullar utformade glidorganen befin- ner sig i anliggning mot skänkelns sidoytor. Ändamålet med uppfinningen är att förbättra den kända längd- styrningen av det inledningsvis nämnda slaget på så sätt, att för- skjutningen av dess skenor i förhållande till varandra erfordrar 10 15 20 25 30 35 3 448 157 en mindre kraftinsats och att denna egenskap upprätthålles också efter lång användning av längdstyrningen. Ändamålet uppnås därigenom, att i kanalen vid insidan av bas- partiet för den omgripna skenan är som glidorgan anordnade rota- tionskroppar, särskilt kulor, och att den omgripande skenan upp- visar en spårfläns, som är anordnad väsentligen i rät vinkel mot de skänklar, som ligger mittemot baspartiet av den omgripna skenan och uppvisar en rullningsyta, särskilt ett rullspår, för rotations- kropparna.

Enligt uppfinningen anligger glidorganen sålunda inte längre vid den mycket tunna (nämligen med avseende på sin tjocklek mot- svarande materialtjocklekeni smala sidan vid den fria änden av innerskänkeln, utan i stället mot en spårfläns, och är utformade som rotationskroppar. Därigenom utbildas totalfriktionen vid för- skjutning i längdled av skenorna i förhållande till varandra som rullfriktion. Detta har till följd, att förskjutningskrafterna, oberoende av längdstyrningens belastningstillstând, är utomordent- ligt små. Detta uppnås också vid längre användning av skenan, ef- tersom rotationskropparna normalt uppvisar en hårdare ytteryta än skenorna, varigenom ojämnheter hos skenorna utjämnas medelst rota- tionskropparna. I Vidare kan den till undvikande av glappljud hos den obelastade längdstyrningen erforderliga förspänningen av skenorna inställas målmedvetet och varaktigt, eftersom elasticiteten hos profilen för den omgripande skenan utnyttjas i stället för ett ytterligare elas- tiskt material i form av en gummisträng. I synnerhet möjliggöres en optimal inställning av förspänningen genom utformningen av spår- flänsen och dess förbindelse med de övriga delarna av den omgripan- de skenan. Därvid kan, till följd av ökad fjädringssträcka, också större formförändringar eller mâttavvikelser utjämnas.

En särskilt hög motstândsförmåga mot utryckning av den beskriv- na längdstyrningen uppnås, om båda skenorna uppvisar ett (och en- dast ett) U-profilformat parti, eftersom därmed uppnås en intim hop- klamning av de båda skenorna. I synnerhet bidrar därvid spårflänsen till motståndsförmågan mot utryckning, om den är ombockad från in- 10 15 20 30 35 448 157 q nerskänkeln i motsatt riktning mot baspartiet och följaktligen kan verka som en slags klo, men åtminstone hindrar uppbockning av U-profilen. Förbindes däremot spârflänsen direkt med baspartiet och detta praktiskt taget rätlinjigt förlänges, erhålles en sär- skilt enkel utformning av längdstyrningen, som uppvisar framståen- de användningsegenskaper, som är lätt att framställa och vars för- spänning på ett bekvämt sätt låter sig inställa.

Särskilt fördelaktigt är det om två serier kulor anordnas in- till varandra i en av de båda kanalerna, eftersom därigenom uppnås en trepunktsuppstödning av glidanordningen. Längdstyrningen kan därigenom på ett bättre sätt uppta sidoriktade belastningar. En liknande effekt uppnås om i åtminstone en kanal användes för rull- ning på relativt breda spår eller på angränsande spår avsedda ro- tationskroppar som exempelvis cylindriska rullar, hantlar eller liknande.

Längdstyrningen enligt uppfinningen möjliggör ett platsbe- sparande och särdeles fördelaktigt arrangemang av en arreterings- anordning, i synnerhet i det fria utrymmet på den avrullningsytan motsatt belägna sidan av spårflänsen.

Företrädesvis är ett tunnare parti anordnat i förbindningsom- rådet mellan spårfläns och innerskänkel. Därigenom kan fjäderegen- skaperna hos spårflänsen för inställning av förspänningen faststäl- las inom vida gränser, och en infjädringsrörelse hos spârflänsen möjliggöres utan att övriga profilpartier deformeras elastiskt i någon väsentlig grad.

Företrädesvis är rotationskropparna i de båda kanalerna anord- nade spegelsymmetriskt i förhållande till ett genom mitten av bas- partiet hos den omgripna skenan och parallellt med dess skänklar sig sträckande plan. Detta möjliggör en särskilt fördelaktig in- föring av de längdstyrningen påverkande krafterna, i synnerhet de krafter som härrör från vikten av en passagerare, eftersom dessa krafter överföres från den omgripande skenan till den omgripna ske- nan väsentligen vertikalt och utan sidriktade komponenter.

Ytterligare fördelar hos uppfinningen framgår av övriga pa- tentkrav. 10 15 20 25 30 35 W 448 157 I det föijande ska11 utföringsexempei eniigt uppfinningen be- skrivas närmare under hänvisning tiii bifogade ritning. På denna visar: Fig 1 en frontvy (i iängdriktningen) av en längdstyrning utfor- mad med dubbei omfattning, Fig 2 ett utföringsexempei iiknande det i Fig 1, Fig 3 ett utförande med en smai iängdstyrning med dubbei om- fattning, Fig 4 en frontvy av en iängdstyrning utan dubbei omfattning, Fig 5 en frontvy av en iängdstyrning med en cyïindrisk ruiie och med dubbei omfattning, och Fig 6 en frontvy av ett utföringsexempei ïiknande det i Fig 5,0 men utan dubbeï omfattning.

Längstyrningarna enïigt figurerna är särskiit avsedda för in- stäiiningsanordningar för instäiining i iängdied av fordonssäten.

De består i samtliga faii av en omgripande skena 20 och en omgri- pen skena 21, som bâda är förskjutbara i förhåiiande tiïi varandra.

Lämpiigen är den ena skenan förbunden med fordonsgoivet och den andra med fordonssätet.

Den omgripna skenan uppvisar i a11a utföringsexempien ett par- ti med U-profiiform 22, som består av en ytterskänkei 23, en inner- skänkei 24 och ett dessa båda skänkiar 23, 24 förbindande basparti 25. Däremot är den omgripande skenan utformad med minst ett parti med L-profiiform med en ytterskänkei 27 och ett basparti 28. Bas- partiet 25 hos den omgripna skenan 21 övergripes utvändigt av ett parti med C-profiiform 29, varvid detta är utformat sammanhängande med ytterskänkein 27 hos den omgripande skenan. Därigenom bildas meiian baspartiets 25 yttersida och innersidan av nämnda C-formiga profiiparti 29, en första kanai 30 för upptagning däri av giidor- gan.

Ytteriigare giidorgan är anordnade på den andra sidan av bas- partiet 25 i en andra kanai 31.

Karakteristiskt är, att giidorganen heia tiden är anordnade symmetriskt i förhåtïande tiii ett plan, som sträcker sig genom mitten av baspartiet 25 och paraïieiit med skänkiarna 23, 24, 27; un 20 30 35 U-i 448 157 É 6 vilket plan utgör ett symmetriplan. Därigenom möjliggöres i de flesta fall en trepunktsuppstödning av de båda skenorna 20, 21 i förhållande till varandra och en uppstödning i höjdled i synnerhet en fyrpunktsuppstödning. Medelst trepunktsuppstödningen upptages också sidokrafter utan att längdstyrningens lättrörlighet påver- t kas negativt.

I utföringsexemplet enligt Fig 1 är också den omgripande ske- nan 20 utformad med ett parti med U-profilform, eftersom baspartiet 28 är utformat med en innerskänkel 33. Från denna vid den övre än- den därav och i motsatt riktning mot baspartiet skjuter en spår- I fläns 34 ut i riktning mot ytterskänkeln 23, varvid denna spårfläns å sin sida övergår i en rätvinkligt ombockad list 35. Spårflänsen 34 är belägen mittför baspartiets 25 innersida och begränsar den andra kanalen 31 i riktning nedåt.

De på båda sidorna om baspartiet 25 anordnade glidorganen är utformade som kulor 36 till 38. Därvid är bakom de visade kulorna 36 till 38 i samma serie anordnade ytterligare kulor. Kulorna 36 och 37 för den första kanalen 30 är anordnade på ett relativt stort inbördes avstånd, som ungefärligen motsvarar kuldiametern. Kulorna hâlles tillsammans medelst en hållare 39. Kulan 38 för den andra kanalen 31 ligger däremot på ytan 42, varvid dess diameter endast är något mindre än diametern för (de relativt stora) kulorna 36 och 37. Därigenom uppnås goda rullningsegenskaper, varvid tre- punktsuppstödningen medelst kulorna 36 till 38 på ett tillfreds- ställande sätt upptagen vertikala och sidoriktade krafter. « Den omgripande skenan 20 är elastisk och verkar som en klam- mer, som pressar glidorganen mot baspartiets 25 båda sidor. Däri- genom erhålles en glappfri längdstyrning i obelastat tillstånd.

Förspänningen kan inställas inom vida gränser och kan på ett till- fredsställande sätt åstadkommas tack vare den gynnsamma profilfor- men.

Listen 35 förbättrar skenornas 20, 21 ingrepp i varandra, varvid den också lämpar sig att ingå som list i en arreteringsan- ordning (ej visad), om motsvarande spärrutbuktningar eller urtag anordnas i densamma resp om en spärrarm lagras däri. '11 20_ 25 30 35 448 157 Av avgörande betydelse är också den ringa bredden av luft- spalten mellan skänklarna 22, 23, 27 och 33, eftersom härigenom uppnås en förbättring av förmågan att motstå utryckning. Om ytter- skänkeln 27 under den undre änden av listen 35 uppvisar en ansatsa i planet 32, och urtagningar anordnas i detta ansatsparti, samt den undre fria änden av listen 35 utformas med tänder, ökas mot- ståndsförmâgan mot utryckning av längdstyrningen enligt Fig 1 därigenom, att vid fortgående åtskiljning av skenorna 20, 21 kom- mer tänderna i ingrepp med urtagningarna, varigenom fortsatt ut- ryckning av skenorna hindras. Vid normalt tillstånd är tänderna icke i ingrepp med urtagningarna och är därför ej till hinders.

Under spårflänsen 34 befinner sig ett fritt utrymme 40, som exem- pelvis kan utnyttjas för anbringning av en arreteringsanordning; Ytterskänkeln 27 uppvisar en parallell ansats 41. Denna möj- liggör å ena sidan att de båda kulorna 36, 37 får ett relativt stort inbördes avstånd och kan vara utförda med relativt stor dia- meter, och å andra sidan att luftspalten mellan innerskänkeln 24 och ytterskänkeln 27 likväl kan vara liten. I stället skulle ock- så pâ innerskänkeln 24 kunna vara anordnad en motsvarande parallell ansats.

Rullningsytorna för de som kulor 36 till 38 utformade rota- tionskropparna på båda sidorna om baspartiet 25 såväl som spårflän- sen 34 är utformade som löpspår 42. Löpspåren för kulan 38 vid bas- partiet 25 åstadkommes därvid genom den takformiga ombockningen av baspartiet 25.

Utföringsexemplet enligt Fig 2 motsvarar i allt väsentligt utföringsexemplet enligt Fig 1, varvid dock listen 35 bortfallit.

Vidare är ett tunnare parti 43 anordnat vid övergången mellan in- nerskänkeln 33 och spårflänsen 34. Därigenom möjliggöres en valbar inställning av fjäderkarakteristiken för den omgripande skenan 20 för förspänningen.

I motsats till de hittills beskrivna utföringsexemplen be- finner sig de likaså som kulor 36, 37 utformade rotationskropparna i den första kanalen 30 vid utföringsexemplen enligt Fig 3 och 4 på ett mycket litet avstånd från varandra och nästan i beröring 10 15 20 25 30 35 448 157 8 med varandra. Till följd härav är den totala profilen väsentligt smalare, vilket en jämförelse med Fig 1 och 2 visar. Vid utförings- exemplet enligt Fig 3 är diametern för kulan 38 i den andra kana- len 31 endast ungefär hälften så stor som diametern för de - å andra sidan relativt stora - kulorna 36 och 37. De sistnämnda ku- lorna överför vikten från en passagerare från den ena skenan till den andra, varför det är ändamålsenligt att göra dem relativt sto- ra. Kulan 38 gör sig däremot framförallt märkbar med avseende på glidegenskaperna för längdstyrningen. I ytterskänkeln 23 är anord- nade stoppurtagningar 44 för en (ej visad) arreteringsanordning.

I motsats till de hittills beskrivna utföringsexemplen har utföringsexemplet enligt Fig 4 ej någon dubbel omklamning motsva- rande längdstyrningen enligt DE-OS 27 02 576. Baspartiet 28 av den omgripande skenan 20 övergår omedelbart i spårflänsen 34, var- vid den omgripande skenan 20 följaktligen endast är utformad med ett L-profilformat parti 26 men ej något U-profilformat parti. I övrigt föreligger liknande förhållanden som vid utföringsexemplet enligt Fig 3, varvid dock icke endast diametrarna för de båda övre kulorna 36, 37 är lika, utan samtliga kulor 36 till 38 är utförda med samma diameter. Uppstödningstriangeln blir därigenom något spetsigare än vad som är fallet i föregående utföringsexempel, och i Fig 3 är den ungefärligen liksidig.

Fig 5 och 6 visar utföringsexempel, vid vilka rotationskrop- parna i den första kanalen 30 är utformade som cylindriska rullar 45. I motsvarighet härtill är baspartiet 25 icke längre takfor- migt ombockat utan är utformat med en plan rullningsyta på båda sidorna.

Fig 5 visar ett utföringsexempel med dubbel omklamning. Den från innerskänkeln 33 inåt utskjutande spårflänsen 34 är bågfor- migt krökt och har tvâ löpspår 42 på sin översida. I den andra ka- nalen 31 befinner sig tvâ kulserier bredvid varandra med lika sto- ra kulor 36 av mindre diameter.

I synnerhet vid utföringsexemplet enligt Fig 5, men också vid de andra utföringsexemplen, bör det eftersträvas, att rotations- kropparna vid obelastat tillstånd hos längdstyrningen anligger 10 20 9 448 157 med linjeanliggning likformigt mot sina båda rullningsytor, och att kulorna 38 vid utföringsexemplet enligt Fig 5 tryckes lik- formigt mot baspartiet 25. Detta kan uppnås genom en lämplig av- stämning av de geometriska dimensionerna. I stort sett bildar den omgripande skenan 20 en C-formig klammer. Dess båda fria ändar kan fjädra kring en neutral linje, dvs vid in- och utfjädring av de fria ändarna förblir denna neutrala linje fixerad. Om denna neutrala linje för den omgripande skenan 20 endast befinner sig exakt på samma höjd som mitten av baspartiet 25 för den omgripna skenan 21, erhålles förspänningen utan sidoriktade komponenter.

Fig 6 visar ett relativt enkelt utföringsexempel, likaså med en cylindrisk rulle 45 i den första kanalen 30. I den andra kanalen befinner sig endast en, men likväl större kula 38. Någon dubbel omklamning är ej anordnad. Eftersom glidorganen för den ena kana- len, nämligen glidorganen för den första kanalen 30,är utformade som cylindriska rullar 45, erhålles en trepunktsuppstödning utan att tvâ parallella rader kulor erfordras.

Claims (10)

10 20 25 30 35 448 157 PATENTKRAV

1. Längdstyrning, särskilt för inställningsanordningar för 5 inställning i längdled av fordonssäten, med en omgripande och en omgripen skena, vilka är förskjutbara i förhållande till varandra och av vilka den omgripna skenan uppvisar ett parti med U-profil- form, som bildas av två skänklar och ett skänklarna förbindande basparti, under det att den omgripande skenan åtminstone uppvisar ett parti med L-profilform med en ytterskänkel och ett basparti, men företrädesvis också ett parti med U-profilform med en till baspartiet ansluten innerskänkel, och av vilka skenor den omgri- pande skenan uppvisar ett C-formigt profilparti, som hänger sam- man med den omgripande skenans ytterskänkel och som utvändigt gri- per över baspartiet för den omgripna skenan, med mellan skenorna anordnade glidorgan, som dels är anordnade i en kanal vid yttersi- dan av baspartiet för den omgripna skenan och C-profilpartiet och utformade som rotationskroppar, i synnerhet som kulor, och som dels är anordnade i en kanal vid insidan av baspartiet för den om- gripna skenan, k ä n n e t e c k n a d av att i kanalen (31) vid insidan av baspartiet (25) för den omgripna skenan (21) är som glidorgan anordnade rotationskroppar, i synnerhet kulor (38), och att den omgripande skenan (20) uppvisar en spårfläns (34), vilken är anordnad i väsentligen rät vinkel mot skänkeln (23, 24, 27, 33), och som ligger mittemot baspartiet (25) för den omgripna skenan (21), och som uppvisar en rullningsyta, i synnerhet ett löpspâr (42), för rotationskropparna (38).

2. Längdstyrning enligt krav 1, vid vilken den omgripande skenan uppvisar ett parti med U-profilform och varje innerskänkel av den ena skenan skjuter in i det U-profilformiga partiet av den andra skenan, k ä n n e t e c k n a d av att spårflänsen (34) är ombockad från innerskänkeln (33) och i motsatt riktning mot bas- partiet (28) (Fig 1, 2, 3 och 5).

3. Längdstyrning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att spârflänsen (34) är förbunden med baspartiet (28) och praktiskt taget rätlinjigt förlänger detsamma (Fig 4, 6).

4. Längdstyrning enligt något av kraven 1 till 3, k ä n n e - H) 10 15 20 25 30 H 448 157 t e c k n a d av att två inti11 varandra be1ägna ku1rader är an- ordnade i en av de båda kanalerna (30, 31).

5. Längdstyrning enïigt något av kraven 1 ti11 4, k ä n n e - t e c k n a d av att i den ena av de båda kanaierna (30, 31) är som rotationskroppar anordnade ru11ar, hant1ar e11er 1iknande.

6. Längdstyrning enligt något av kraven 1 ti11 5, k ä n n e - t e c k n a d av att ett fritt utrymme (40) för anbringning av en arreteringsanordning för 1ängdstyrningen befinner sig på den av- ru11ningsytan (ïöpspåret 42) motsatta sidan av spårf1änsen (34).

7. Längdstyrning en1igt något av kraven 1 ti11 6, k ä n n e - t e c k n a d av att ett tunnare parti (43) befinner sig i för- bindningsområdet för spârfiänsen (34) med innerskänkeïn (33) resp baspartiet (28).

8. Längdstyrning en1igt något av kraven 1 ti11 7, k ä n n e- t e c k n a d av att rotationskropparna för de båda kanaïerna (30, 31) är anordnade spege1symmetr1skt i förhâ11ande ti11 ett ge- nom mitten av baspartiet (25) för den omgripna skenan (21) och para11e11t med skänk1arna (23, 24, 27 och 33) sig sträckande p1an (32).

9. Längdstyrning enïigt något av kraven 1 ti11 8, k ä n n e- t e c k n a d av att den omgripande skenan (20) är eiastisk och ti11 fö1jd av en förspänning trycker rotationskropparna i varje kana1 (30, 31) mot baspartiet (25) för den omgripna skenan (21).

10. Längdstyrning en1igt något av kraven 1 ti11 9, k ä n n e- t'e c k n a d av att den ena skenan (t ex 21) är försedd med tän- der, och att den andra skenan (t ex 20) är försedd med nämnda tän- der, i utskjutningsriktningen för 1ängdstyrningen motsatta urtag- ningar, och att tänderna vid norma1t ti11stånd hos 1ängdstyrningen går fria från urtagningarna.