SE447058B - Sett och anordning for avskiljning av flytande och fasta bestandsdelar i en tandvardssuganleggning - Google Patents

Description

447 058 avskiljes, uppsamlas och ledes till avloppet, medan den torra luf- ten suges genom ett rent luftledningssystem till sugmaskinen och blåses ut i det fria. I-de torra ledningarna uppstår praktiskt ta- get ingen risk för bakterietillväxt.

Vid de traditionella torra systemen är anordnat ett re- lativt stort separeringskärl, i vilket avskiljningen âstadkommes genom en kraftig ökning av tvärsnittet och därmed avsaktning av luft sekretströmmen. De avskilda flytande och fasta beståndsdelarna upp- samlas i det relativt stora kärlet och tappas automatiskt ur då suganordningen stänges beroende på det på vissa bestämda ställen rådande undertrycket respektive avsaknaden av dessa undertryck. I enstaka försök i vissa länder har man också åstadkommit avskiljnin- gen genom centrifugalkraft. Alla dessa separeringskärl är otillfreds ställande av flera olika skäl. Separeringskärlen har mycket stora yttermått och kan därför ofta icke placeras på önskat ställe i tand- -vårdsenheten, så att fortfarande relativt långa ledningar gär fram till separeringskärlet, i vilka bakteriestammar kan sätta sig. Åt- minstone den i kärlet ansamlade blandningen av flytande och fasta partiklar kommer att bli stillastående på vissa ställen, så att en- skilda beståndsdelar avsätter sig och bildar klumpar eller åtmins- tone filmer, som utgör en grogrund för bakterier och som ej avlägs- nar sig av sig självt vid sekretuttömningen från behållaren,-även om man utformat kärlet så att kvarblivandet av ogynnsamma bestånds- delar skall undvikas. Kärlet måste därför öppnas med relativt kor- ta mellanrum och rengöras mekaniskt genom insats av kemiska rengö- rings- och desinfektionsmedel. Härför öppnas den av tandvårdsbiträ- det eller tandläkaren, befrias från suganslutningarna och dras till tvättstället, och rengörs där för hand och/eller med borstar. Där- vidhamnar de i kärlet befintliga bakterierna i patientbehandlings- rummet och precis på det ställe, där behandlingspersonalen i regel tvättar sig om händerna. Ytterligare en nackdel är, att tandläka- ren måste avbryta arbetet tills behållaren är tömd, när den maxi- mala fyllmängden uppnåtts. Starkt skummande medel kan icke heller avsugas.

Såsom exempel på torra system av känd, ofördelaktig typ kan nämnas de anordningar som beskrivs i DE A 2 138 831 och US 3 485 246. I båda fallen samlas sekret i en behållare som endast kan tömmas med avbrott i sugförloppet.

Det är i andra sammanhang, t.ex. vid rening av tryckluft, 447 058 känt att separera fasta partiklar från ett luftflöde, t.ex. enligt GB 1 083 264. Även här måste dock sugförloppet avbrytas för att möjliggöra tömning av ansamlade fasta partiklar.

Syftet med uppfinningen är att eliminera nackdelarna hos hittills använd teknik och att åstadkomma ett bättre sätt och en förbättrad utrustning för att avskilja flytande och fasta bestånds- delar ur ett sugflöde från munnen på en tandvårdspatient.

Detta uppnås vid sättet enligt uppfinningen därigenom att avskiljarrummet tömmes på ansamlat sekret utan att avbryta pågående sugförlopp. Speciellt sker tömningen automatiskt och intermittent samt styrs av sekretnivân i avskiljarrummet.

En avskiljaranordning avsedd att ingå i en tandvårdssug- anläggning, för avskiljning av flytande och fasta beståndsdelar ur ett sugflöde från munnen på en tandvårdspatient, försedd med ett avskiljarrum, vilket har ett inlopp för sugflödet, ett utlopp för sugluft, samt ett sekretutlopp för flytande och fasta beståndsdelar som avskilts från sugluften, kännetecknas enligt uppfinningen av att sekretutloppet står i förbindelse med en tömningsanordning, me- delst vilken avskiljarrummet kan tömmas på ansamlat sekret utan att avbryta ett pågående sugförlopp.

Enligt ett fördelaktigt utförande är tömningsanordningen utformad för intermittent tömning och omfattar ett slussrum,-som kan bringas i förbindelse med avskiljarrummet via en vid sekretut- loppet anordnad utloppsventil, och som har ett av en slussutlopps- ventil reglerat utlopp, varvid dessa ventiler är inbördes så styr- da att under ett normalt sugförlopp kan endast en av dem åt gången vara öppen.

Härvid är lämpligen slussrummet försett med en av en luft- ningsventil kontrollerad luftningsöppning, och luftningsventilen är anordnad att vara stängd, då utloppsventilen är öppen, men öppen då slussutloppsventilen är öppen.

Detta möjliggör enkel reglering av trycket i slussrummet.

Enligt uppfinningen uppnås att de element som kommer i beröring med de olika medierna, dvs sugluften och de flytande och fasta beståndsdelarna, med undantag av in- och utloppsöppningarna och styröppningarna, under driften av anordningen bildar en sluten renings- och desinficeringsenhet, som endast tas isär då reparations- behov föreligger, och där på alla ställen som berörs av flytande 447 058 och fasta ämnen är anordnade reglerings- och styrmedel för upprätt- hållande av en ständig rörelse av de avskilda beståndsdelarna, var- vid tvärsnitten för vätske- och fastämnesutloppen och övergångarna är utformade så att de ej hindrar strömningsrörelserna. Uppfinnin- gen har alltsâ'två väsentliga nya element, nämligen för det första att behållaren respektive hela anordningen alltid är helt sluten och att alltså inga bakterier kan komma ut och ocksâ'att inga sådana reningsarbeten krävs som gör att medhjälperskans eller tandläkarens händer smutsas ned eller smittas ned, och för det andra att en stän- dig rörelse för vätske- och fastämnesmedelströmmarna upprätthâlles i avskiljningsrummet, varigenom avsättning av fasta och flytande be- ståndsdelar på väggarna, vid styranordningar, ventiler eller liknan- de helt undvikes, eftersom dessa antingen beroende på sin form, sin rörlighet och eventuellt på ytmaterialet är så utformade, att ingen- _ting ofördelaktigt kan sätta sig fast. Principen med avsaktning av de i"sugmedieblandningen varande fasta och flytande beståndsdelarna har alltså övergivits för att i stället övergå till ett system med relativt snabb rörelse av fasta och flytande beståndsdelar, före- trädesvis till och med med hög dynamik. Genom den ständiga rörelsen och reglerings- och styrmedlens utformning är en självrening av se- pareringskärlet möjlig, så att ett öppnande kan undvikas och ett praktiskt taget alltid slutet system kan numera förverkligas.

Tömningen av avskiljarrummet styrs enkelt genom att det i avskiljarrummet finns ett nivåorgan för avkänning av sekretnivån, och att nivåorganet är kopplat till tömningsanordningen och styr denna.

Härvid ingår med fördel i nivåorganet en i avskiljarrum- met belägen flottör, som är anordnad att i ett övre höjdläge ini- tiera stängning av luftningsventilen och öppnande av utloppsventi- len, och att i ett undre höjdläge initiera stängning av utloppsven- tilen och öppnande av luftningsventilen.

De olika ventilerna kan styras pneumatiskt eller elekt- riskt. Särskilt fördelaktig är dook_den pneumatiska styrningen, då i anordningen råder lämpliga tryckskillnader som kan utnyttjas.

Ur säkerhetssynpunkt är det lämpligt att nivåorganet är anordnat att vid en viss uppnådd överfyllnadsnivå av sekret initi- era blockering av sugförloppet och att för tömning av avskiljar- rummet åstadkomma att utloppsventilen och slussutloppsventilen hålls öppna samtidigt. ' 447 058 En robust ventilutformning erhålls om både utloppsventi- len och slussutloppsventilen är av tallrikstyp samt öppnas i mot- satta riktningar.

Vid en speciellt fördelaktig utföringsform av uppfinnin- gen är det så ordnat att i anslutning till inloppet för sugflödet finns i avskiljarrummet en cykloninsats för separering av flytande 'och fasta beståndsdelar genom centrifngalverkan, att inloppet för sugflödet leder in sugflödet tangentiellt vid cykloninsatsens övre ände, och att utloppet för sugluft står i förbindelse med en nedtill i cykloninsatsen anordnad central öppning. Härigenom uppnås en ef- fektiv avskiljning samt en gynnsam borttransport av sugluft och se- parerade beståndsdelar.

Olika utföringsexempel av uppfinningen skall nedan beskri- vas närmare i anslutning till bifogade ritningar, pâ vilka fig. 1 är ett vertikalsnitt genom delnings- och avskilj- ningsanordningen enligt uppfinningen, varvid snittytorna löper längs linjen 1-1 i fig. 7, och därmed visar ett vertikalt mittsnitt, vid vilket endast den tangentiellt anordnade inloppsstutsen, som i och för sig ligger framför snittytan, visas i snittet, och där anordnin- gen visas i utgångs- eller slutställning, när atmosfärstryck råder och ingen sugning äger rum och inte heller några flytande eller fas- ta beståndsdelar föreligger i anordningen, fig. 2 är ett vertikalsnitt motsvarande det i fig. 1, i driftsställning 1, där avloppsventilen är sluten och slusskammaren är tom, fig. 3 är ett vertikalsnitt motsvarande det som visas i fig. 1 och 2 i driftsställning 2, där slussventilen är sluten och sekretuppsamlingskammarens utloppsventil är öppen, så att sekret har samlat sig i slussutrymmet, fig. 4 är ett vertikalsnitt notsvarande det i fig. 1-3, i överförings- ställning där sugluftsanslutningen precis är stängd, nen slussutloppsventilen ändå inte är shnæm, fig. 5 är ett horisontalsnitt längs linjen 5-5 i fig. 1-4, fig. 6 är ett horisontalsnitt längs linjen 6-6 i fig. 1-4, fig. 7 är ett horisontalsnitt längs linjen 7-7 i fig. 1 och 2, varvid detta i den vänstra delen löper genom inloppsstutsen och något till höger om huvudbehållarens mittaxel övergår i en högre yta, som löper genom renluftsöverföringskanalen, och som i mitten på avstängningsventil-sugstutsen återigen övergår till en högre lig- gande yta i avstängningsventilen, fig. 8 är ett horisontalsnitt längs linjen 8-8 i fig. 1-4, 447 058 fig. 9 är ett horisontalsnitt längs linjen 9 - 9 i fig. l _ 4' fig. l0 är ett horisontalsnitt längs linjen 10 - 10 i fig. l - 4, fig. ll är ett horisontalsnitt längs linjen ll - ll i fig. 1, 2 och 4, fig. 12 är ett horisontalsnitt längs linjen l2 12 i fig. l - 2, fig. 13 en förstorad sidovy av den urtagna, ringrummet be- gränsande cykloninsatsen sedd på motsvarande sätt som fig. l - 4, fig. 14 är ett förstorat vertikalsnitt enligt fig. l - 4 genom den urtagna sekretuppsamlingskammar- och slussutrymmesinsatsen, fig. 15 är ett förstorat vertikalsnitt med samma snittyta som i fig. l - 4, genom slussen med de båda slussventilerna i en mel- lanställning, i vilken utloppsventilens tätningsskiva är deformerad men ändå icke har öppnat, fig. 16 är en framställning liknande den i fig. 15, just i -_det_ögonblick då utloppsventilen öppnar, fig. 17 är ett mycket schematiserat vertikalsnitt genom ytterligare en utföringsform av uppfinningen med schematiskt antydda andra styranordningar, fig. 18 är en framställning motsvarande den i fig. 17 av ytterligare ett utföringsexempel och ' fig. 19 är en framställning motsvarande den i fig. 17 och 18 av ännu ett utföringsexempel.

I fig. l - 16 visas ett första utföringsexempel av en anord- ning för separering, avskiljning och bortledning av fasta och flytande beståndsdelar i suganläggningar inom tandvården. Begreppet avskiljning användes för förenkling av de tre delvis gemensamma men delvis också olika separeringsprocesser som användes för separering av de flytande och fasta beståndsdelarna från sugluftsströmmen, uppsamlingen och bort- ledningen. Hela anordningen benämnes helt kort separator 30. Huset 31 består av ett flertal delar, som sammanhålles av dragstänger 32, på vars undre och övre delar muttrar 33 sitter, varigenom hela huset all- tid är slutet och normalt ej öppnas av tandläkaren och tandsköterskan, men som ändå kan tas isär för reparationsändamâl och storrengöring.

På inlopps- och överföringskanaldelen 34, som har ett ungefärligen runt tvärsnitt, sitter ett ventilhuvud 35, som är tillslutet med ett 7.____._,___ packningen 42'tÉÉÉndÉ den vid övre delen cylindriska och vid undre de- “*s g 44? oss « lock 36. Kanaldelen 34 sitter med hjälp av en tätning 37 på den cylind- riska avskiljnings- och sekretuppsamlingsdelen 38, till vars undre del tätande ansluter sig, med híäigxav Qaçkningeniåâreslnsšdëïëfidïñf/hx_";J På den cylinderformiggfšïussfiêfiållardelstutsen 41 sitter med hjälp av len ungefär kupolformigt utformade mellanuppsamlingsbehållaren 43, som uppvisar en kanalanslutningsutloppsstuts 44, på vilken kan trädas /§n.icke visad slang, som kan leda till avloppet eller till någon smuts- uppsamlingsanordning. Den har en alldeles under packningen 42 liggande avluftningsstuts 45 på vilken en avluftningsslang 46 är trädd, som leder så högt upp att inget sekret kan komma ut den vägen.

På renluftsöverföringskanalstutsen 48 är med mellanliggande tätningsringar 49 anslutningsstutsen 50 på sugluftsavstängningsvenil- huset 51 påsatt. På dess under-sida är tätande anordnat, men under bildning av en spalt, en sugluftsutloppsdel 52, som har en suglufts- utloppsstuts 53 på vilken den till sugmaskinen ledande huvudsugslangen 54 är påsatt, vilken också kan vara utbildad som ett styvt rör. På sugluftsavstängningsventilhuset 51 sitter ett sugluftshjälpventilhuvud 55, kes av en fördröjningsrumskåpa 57. Eellan de enskilda delarna sitter i vilket en ventilmellanskiva 56 är insatt, vilken i sin tur täc- packningar, som beroende på stora antalet delar alla icke är visade. är en till en sugslangsanslutningsenhet och vi- mun ledande slungslang 60 pâstucken. Den är tätad Den kan också vara utformad som ett styvt rör.

På inloppsstutsen 58 dare till patientens med packningarna 59.

Inlopps- och överföringskanaldelen 34 har en väsentligen cylindrisk yttervägg 65, som renluftsöverföringskanalstutsen 48 är en radiell del av, vars överloppskanal 79 utåt utvidgar sig något, vil- ket framgår av fig. l - 4 och 7. Denna stuts 48 befinner sig i översta delen av inlopps- och överföringskanaldelen 34. Något under dess mitt befinner sig på ungefär den motsatta sidan inlopgsstutsen 58. Dess överkant ligger på ungefär samma höjd som underkanten på renluftsöver- föringskanalstutsen 48. Den är rund på utsidan, men mynnar tangentiellt i ytterväggen 65, vilket visas i fig. 7. Därvid övergår den i fig. 7 underliggande väggen 64 tangentiellt i den inre begränsningsytan 66 på ringkanalen, under det att den i fig. 7 över liggande inloppsväggen 68 är mycket insnörd och utslätad, till att bilda en tratt, som gradvis leder till ringkanalen 67. Formen framgår av fig. l - 4 och 7. .å .~f*”/447 oss f Vid den mittersta cylindriska delen 65a på ytterväggen 65 på inlopps- och överföringskanaldelen 34 ansluter sig en nedåt utvid- 'qëïfifiwvagtsmn k ~ i esb. somginnt övergår till övergångsaeien 70, SOIII har triangelfOrmat tvärsnitt; 'íëärên driska innerväggen 71 på avskiljarrummet 72. Med den mellanliggande\tätÉïÉÉeÉ*37“'št6dëïÉšíg inlopps- och överföringskanaldelen 34 med kragen 73 på avskiljnings- och sekretutrymmesdelen 36:\ïrdess_inre är en cykloninsats 75,insatt underifrån och tätad med en packning\74:--"“ lut \\\\*\\\g, Cykloninsatsen 75 har såsom framgår av fig. l - 4, 7, 8 och \\\\\\\\\ 13, den i det följande beskrivna formen. En övre cykloninsatskrage 76 är på utsidan cylindrisk och inuti, såsom framgår av fig. l - 4, ko- nisk, så att den med jämn och slät yta ansluter till ringväggen 72 på renluftsutrymmet 78. Därvid ligger renluftsöverföringskanalen 79 så, att dess underkant ligger i höjd med överkanten på den koniska delen 80. Inuti har cykloninsatsen 75 en över på ungefär halva dess längd sig sträckande cylindrisk innervägg 81, vid vilken ansluter sig en nedåt avsmalnande, svagt konisk sugkanalvägg 82 på separeringsbehålla- ren, som utvidgar sig i strömningsriktningen. I separeringsbehållarens sugkanals 83 översta del sitter två ringinsatser 84a och 84b, som har avvisar- och avdroppningskanter 85 och 86 vid sina undre ändar. Den övre konytan 87 på ringinsatsen 84a har ungefär samma lutning som den koniska delen 80 i kragen 76. Konytan 88 på den undre ringinsatsen 84b är något brantare, så att mellan de båda ringinsatserna uppkommer ett i profil triangelformat, spetsigt mellanrum. Under den understa ringinsatsen 84b uppkommer ett dödvattenrum 89. Cykloninsatsens ytter- yta är i höjd med inloppsstutsen 58 cylindriskt utformad, uppbär på denna cylinderyta 90 en över ett varv sig sträckande spiral 9l, vars undre yta 92 begränsar ringkanalen 67 uppåt, varvid denna vid inlopps- stutsen tätar mot en tvärvägg 93, så att det inströmmande mediet tvingas in i det av spiralen 91 begränsade ringrummet 67 och där pâ- tvingas en spiralformig rörelse. Under den undre 94 på spiralen är yt- terväggen på cykloninsatsen utformad med en sig nedåt utvidgande kon- yta 95. Till denna ansluter sig en cylindrisk ytterväggdel 96, som, såsom framgår av fig. l - 4, delvis sitter i den cylindriska väggdelen 65a och delvis i den koniska väggdelen 65b på ytterväggen 65 hos in- lopps- och överföringskanaldelen 34. Vid den cylindriska delen 96 an- sluter sig återigen en sig nedåt utvidgande konyta 97, som slutar i 447 058 9 en droppkant 98. Cykloninsatsens vägg i detta område är utformad med likformig väggtjocklek, såsom kan ses i fig. l - 4, så att också inuti erhålles en cylindrisk yta 99 och en konisk yta 100, som tillsammans med den eventuellt med samma väggtjocklek utformade sugkanalväggen 82 på separeringsbehâllaren avgränsar ett restfuktighetssugutrymme 101, varvid sugkanalinloppsönpningen 102 på separeringsbehållaren ligger något ovanför droppkanten 9°.

Genom cykloninsatsens 75 vägg leder tre sugmunstycken. Det första sugmunstycket 303 sitter med en'krage 304 relativt långt fram in i ringkanalen 67, såsom framgår av fig. 7 och 13. Dess inre öpp- ning 305 mynnar i dödvattenrummet 89. Den förbiströmmande sugmedie- blandningsströmmen rycker genom det första sugmunstycket 303 restfuk- tighet ut ur dödvattenrummet 89 och in i sugmedieblandningsströmmen; Det andra sugmunstycket 307 är, såsom framgår av fig. 7, vridet i en vinkel på cirka 600 jämfört med det första sugmunstycket, är utformat imed en krage 308 i den cylindriska ytterväggdelen 96 och mynnar i den översta delen på restfuktighetssugutrymmet 101 och drar från dess översta område bort fuktigheten i sugmedieblandningsströmmen. I det undre området på restfuktighetssugutrymmet 101 leder genom väggen på konytan 97 det tredje sugmunstycket 310, som är förskjutet med en vin- kel på cirka 700 till det andra sugmunstycket 307, och har ett avlångt rombliknande tvärsnitt med motsvarande hals. Det suger huvuddelen av den här uppfångade fuktigheten in i sugmedieblandningsströmmen för centrifugering av denna mot ytterväggen 71.

Omkring mittaxeln A är vridbart anordnat ett vridrör 105 i det inre av separatorn 30. Det uppbär i den koniska delen S3b separe- ringsbehâllarens sugkanalers 83 två vingar 104, som sitter på motsatta sidor av vridröret med på litet avstånd från varandra sittande plana ytor, och som i tvärsnitt har trapetsform, såsom framgår av fig. l - 4.

Alldeles under sugkanalöppningen 102 sitter på vridröret en svamplik- nande avvisningsyta 106. Vridröret 105 tränger igenom en öppning 107 i skiljeväggen 108, som begränsar sekretuppsamlingskammaren 109 uppåt.

Skiljeväggen 108 är konformad, har på sin undersida avståndsribbor 110 och mellan hâllribborna lll stora öppningar 112 som ej stör sekret- strömmen.

På vridrörets 105 undre ände sitter en sluten ihålig flot~ tör 115, som endast kvarlämnar ett litet ringrum 116 i sekretuppsam- 447 058 10 lingskammaren 109. Såsom framgår av fig. 1 - 4 är den sammansatt av två mot varandra lutande koniska ytor 117 och 118 och en cylindrisk mittdel 119. Skiljeväggen 108 löper parallellt med den koniska ytan 117. I sekretuppsamlingskammarens 109 undre del är en sekretsamlings- kammar- och slussinsats 120 anordnad. Dess detaljutformning framgår bäst av fig. 14. Den har en cylindrisk ytteryta 121 med vilken den sit- ter inpassad i avskiljnings- och sekretuppsamlingsdelen 38. Dess stuts- yta 122 anligger mot slussdelen 40. Här bildas ett steg, som övergår i en cylindrisk slussinsatsdel 123, vilken uppvisar genombrott 124 och vid sin undre ände en inspänningsyta 125 med vilken den håller ytter- kanten 126 på slussutloppsventilens 155 membran 127 tryckt mot sluss- delens 40 inspänningsyta 128. Slussinsatsdelen 123 sitter i slussut- rymmet 130. Ovanför detta slussutrymme är i slusssamlingskammarinsatsen 120 tätningskanten 131 för utloppsventilen 132 utbildad. Från den cy- lindriska delen 121 fram till tätningskanten 131 sträcker sig en av- loppsyta 133 som ungefär har formen av en stympad kon. På denna sitter, såsom framgår av fig. ll och 14, två spiraler 134, som sträcker sig över ungefär en fjärdedel av omkretsen och som uppvisar spiralytor 135 och lodräta spiralsidoväggar 136 och som motsvarande fig. 10 och 14 står ut från den koniska avloppsytan 133. Mellan den med genombrotten 124 försedda slussinsatsväggen 123 och den lodräta väggen 138 på sluss- delen 40 bildas ett slussringrum 139, som står i förbindelse med sluss- rummet 130 över genombrotten 124, och som står i förbindelse med en luftningsanslutning 140, till vilken en luftningsslang 141 är ansluten som leder till slussluftningsventilen 142. Till slussdelens 40 cylind- riska vägg 138 ansluter sig en nedåt avsmalnande slussavslutningsvägg 144, som övergår i en cylindrisk fortsättning 145. Innanför dessa är nedtill genomträngningsöppningar 146 utbildade mellan hållribbor 147.

Hâllribborna 147 uppbär ett lager 148, i vilket den undre änden 149 på ventillyftaren 150 lodrätt kan förskjutas. Mellan lagret 148 och den på den undre skruvdelen 151 på lyftaren 150 utbildade fasta ven- tiltallriken 152, är en lätt tryckfjäder 250 anordnad, som är så di- mensionerad, att den håller ventíllyftaren 150 med hela dess belast- ning och vid atmosfärstryck i hela ventilen, i ett sådant höjdläge, att avloppsventilen 132 och slussavloppsventilen 155 är öppna. Sluss- ventiltallriken 152 har en tätningsyta 156, mot vilken tätningsläppen 157 på membranet 127 tätande kan anligga, när motsvarande tryckförhâl- 447 058 11 landen råder. Den kan då också följa ventiltallrikens 152 rörelse.

För att denna rörelse lätt skall kunna följas, kan exempelvis den vid 158 visade falsen vara anordnad. Membranet består av ett elastiskt ma- terial, företrädesvis en plast, som är okänslig gentemot de förekom- mande medierna och tillåter en ordentlig genomvalkning av membranytan och ger upphov till en slät yta som avvisar sekretbeståndsdelarna.

Avloppsventilen 132 har en på skruvdelen 151 utbildad fast ventiltallrik 160, som har ungefär samma storlek som tätningskanten 131 och är rund. På denna ligger en elastisk tätningsskiva 161, som med hjälp av en hållring 162 hålles fast på ventiltallriken 160. Håll- ringen 162 har dock en betydligt mindre diameter, såsom framgår av fig. 15 och 16, så att den elastiska tätningsskivan 161 kan välva sig utåt uppåt. Den elastiska tätningsskivan 161 har ett flertal kring om- kretsen fördelade inskärningar 163, vars inre begränsning 164 ligger på en diameter, som är något större än diametern för tätningskanten 131.

Därigenom åstadkommas, att vid högre tryck i slussutrymmet 130 en i avskiljningsrummet 72 och därmed nedåtgående ventillyftare 150 och där- med ventiltallrik 160, utvidgar sig den elastiska tätningsskivan, så- som visas i fig. 15 och 16, och genomströmningstvärsnittet frilägges gradvis och vecklar därigenom ut tätningselementet, så att inga sekret- beståndsdelar kan sätta; sig fast. I stället för inskärningarkan också genomgångsöppningar stansas ut eller åstadkommas på liknande sätt.

Skruvdelen 151 är påskruvad på lyftarstången med hjälp av gängan 167 för monteringsändamâl. Ventillyften 150 har ett tvärsnitt i korsform och några vridlager 168 på avstånd från varandra för att möjliggöra en lätt skjutning i vridröret 105 och en god rotation av vridröret på stången. Ventillyftaren 150 har i ett hål 170 i sitt översta lager 169 en slid 171, som tränger igenom den rörliga skiljeväggen 172. Sliden 171 har stödlister 173, som stöder sig mot vridröret 105 och följer dess rörelse vid flottörens 115 höjning och sänkning. Sliden är löst genomförd genom ett hål 252 i den rörliga skiljeväggen och har ett axiellt hål 175, som övergår i ett tvärstyrningshål 176, som beroende på ventilställningen i högre eller mindre grad förbinder det pneumatis- ka styrutrymmet 118 och renluftsutrymmet 78. Den rörliga skiljeväggen 172 är fast förbunden med ventillyftaren 150, så att denna och därmed utloppsventilens ventiltallrik och slussavloppsventilen följer rörel- sen hos den rörliga skiljeväggen 172. Den rörliga skiljeväggen innehål- 447 058 12 ler en fast mittdel 181, som är fast förbunden med ventillyftaren 150 och i vilken membranet 182 är inspänt. Det består av ett elastiskt ma- terial, som tillåter den beskrivna rörelsen, som är oemottagligt mot de uppträdande medierna och eventuellt förhindrar fastsättningen av oönskade beståndsdelar. Det är dessutom så utformad, att det låter sig knådas och i viss riktning fungerar som rullmembran, vilket visas i fig. 1 - 4. Den yttre kanten 183 är inspänd mellan tätningskanten 184 på inlopps- och överföringskanaldelen 34 och ventilhuvudet 35. Ventil- huvudet har ett cylindriskt bihang, som avgränsar det pneumatiska styr- utrymmet 180 runt omkring, och en övre avslutande vägg 186. I denna är två genomgångar utbildade. Styrhâlet 188 förbinder styrutrymmet 189 på slussluftningsventilen 142 med det pneumatiska styrrummet 180. Här är en konisk vägg anordnad och ett med förstärkt kant utrustat ventil- membran 190. Detta är med hjälp av locket 36 tätt inspänt. På locket *'36 sitter en nedåtriktad tätningskant 191 för ventilmembranet 190.

Dess mittöppning 192 är öppen till atmosfären. Utanför dess tätnings- kant 191 är genom locket en anslutningskanal 193 utformad med en stuts 194, på vilken luftningsslangen 141 är påträdd, så att vid upphöjt membran 190 är förbindelsen med atmosfären genom slussluftningsventilen 142 till slussen 130 öppen.

I den andra locköppningen 195 befinner sig ett med sin egen- vikt arbetande ventilelement 196. Locköppningen 195 har en tätnings- kant 197. Ventilelementet har en genom öppningen 195 med spel införd ventilstång 198, som under ventilkolven 199 uppbär en ringtätning 200.

På kolvens ovansida är en plantätning anordnad. Mittemot plantätningen är en tätningskant 202 utbildad, vars hål 204 med anslutningsstutsen 203 står i förbindelse med 3-ställnings-3-vägs-ventilen 205. I ventil- rummet 206 på denna ventil mynnar dessutom atmosfärhâlet 207. Dimen- sionerna på lyftaren 150 och ventilstângen 198 liksom det relativa läget på packningarna och tätningskanterna är så avpassade, att då flottören 115 står i sitt allra högsta läge sluter plantätningen 201 mot tätningskanten 202, och därmed kan ingen atmosfär tränga in i stutsen 203 eller i överföringsventilen 47. Vid nedsänkt flottör 115 och därmed tom sekretuppsamlingskammare 109 och i alla mellanställ- ningar fram till dess den normalt inställda maximala sekretfyllningen uppnåtts innan tömningen, ligger ringtätningen 200 på tätningskanten 197 och förhindrar att atmosfärstryck kommer in i det pneumatiska styr- 447 058 13 utrymmet 180. Då fulläget uppnås lyfts ringtätningen 200 av och öppnar förbindelsen mellan det pneumatiska styrutrymmet 180 och atmosfären.

Sugluftsavstängningsventilen 47 har i sitt hus 51 en sug- stuts 210, som skjuter in i ett ventilringrum 211 och upptill har en ringformig tätningskant 212 på vilken tätnings- och omkopplingsmembra- net 213 tätande kan ligga. Detta är inspänt mellan huset 51 för sug- luftsavstängningsventilen och sugluftshjälpventilhuvudet 55 och åstad- kommer dessutom tätningen med genomgångshålen för olika .kanaler mel- lan dessa båda delar. över denna är ett styrrum 214 utbildat, vilket är utrustat med ett flertal förbindningskanaler. Förbindelsekanalen 215 leder till styrrumsluftningsventilen 216, som har ett membran 217 som är inspänt mellan sugluftshjälpventilhuvudet 55 och hjälpventil- skivan 56 och som kan lägga sig på en tätningskant 219. Tätningskan- ten 219 omger en atmosfärsledning 220. Ovanför membranet 217 är ett litet styrrum 220 utformat, som står i förbindelse över hålet 221 med fördröjningsrummet 223. Fördröjningsrummet 223 står över hålet 224 i förbindelse med en kanal 225, som står i förbindelse med anslutnings- stutsen 203 på 3-vägs-3-ställnings-ventilen 205 över slangen 226 och kan från denna fyllas med atmosfärstryck. Det står också i förbindelse med sugstrålemunstyckskanalen 228. Denna har ett strypställe 229 och slutar nedtill i en ringspalt 230 mellan sugluftsavstängningsventil- huset 51 och sugluftsanslutningsdelen 52, som är stympad och uppvisar en inre mindre ringspalt 231, som är utformad mellan avstängningsven- tilstutsen 210 och sugluftsanslutningsstutsen 53, varvid diameter- skillnaderna kan vara de som syns av fig. l - 4. Den här genomström- mande huvudsugströmmen erhåller vid den lilla, på sidan liggande spal- ten 231 genom sugstrålmunstycksverkan ett högt undertryck, som kan an- vändas för styrningsändamålïi denna hjälpventil. Strypningen 229 för- hindrar att allt för mycket sidoluft strömmar in från atmosfären. Yt- terligare en kanal 233 står i förbindelse med ringspalten 230 och har ett strypställe 234. Dess övre del 235 mynnar i styrrummet 214. Val- fritt kan ytterligare en atmosfärskanal 236 vara anordnad, vilket på ritningen visas med en streckpunkterad linje, som leder till en mag- netventil 237, som vid behov kan vara anordnad, när man genom insläpp av atmosfärstryck eller avstängning av detsamma vill kunna manövrera hela separatorn elektriskt, exempelvis vid användning av ett flertal separatorer 30 till en sugmaskin, där de enskilda separatorerna använ- 447 058 14 des vid olika tidpunkter. Husdelarna, insatserna och ventilelementen består av gentemot de uppträdande medierna oemottagliga, släta ytor bildande plaster och är företrädesvis framställda genom strängsprut- ningsförfarandet.

Den beskrivna separatorn 30 arbetar i sina olika drifts- ställningar såsom följer.

När suganläggningen ej är i drift råder i samtliga anlägg- ningens delar atmosfärstryck och följaktligen också i separatorn 30.

Då håller tryckfjädern 250 lyftstången 150 med sin skruvdel 151 och följaktligen ventiltallrikarna 152 och 160 i en mellanställning, så att avloppsventilen 132 och slussutloppsventilen 155 är öppna. Allt sekret, alltså flytande och fasta beståndsdelar kan lämna sekretupp- samlingskammaren 109 genom slussen 130 och genomloppsöppningarna 146 och föras ut i avloppet genom utloppsstutsen 44 som leder till avloppet.

Flottören 115 är nedsjunken till sitt djupaste läge. Ventilmembranet 190 ligger under sin egenspänning på tätningskanten 191 och tillslu- ter atmosfärshålet 192. Sliden 171 är liksom flottören 115 i sitt undre läge. Därigenom kan ventilelementet 196 under sin egenvikt falla till sitt nedre läge och sluter med ringtätningen 200 det till det pneumatiska styrrummet 180 ledande ventilhâlet 195. Membranet 217 i styrrumsluftningsventilen 216 ligger löst på tätningskanten 219 och tillsluter atmosfärsledningen 220. Tätnings- och omkopplarmembranet 213 befinner sig i en mellanställning, som beror på egenspänniñgen på grund av den koniska formen, genom att samma tryck råder på båda sidor.

Sugluftsstängningsventilen 47 står i öppen ställning. Separatorn 30 befinner sig i den på fig. l visade slut- eller utgångsställningen.

Driftsställning 1 För utsugningen startas sugmaskinen. Detta sker beroende på tandläkarens arbetsplatsutformning på olika sätt, exempelvis genom uttagning av en sugmunstyckshållare från sin gaffel på en hållaranord- ning, varvid en elektrisk omkopplare slås till, vilket gör att sug- maskinens motor startar. Nu uppstår ett undertryck vid sugluftsanslut- ningsstutsen 53 och en strömming genom hela separatorn 30. Genom ström- ningen i sugluftsanslutningsstutsen 53 avtar trycket i ringspalten 231, som arbetar som tryckreduceringsrum och typen "Borde"-munstycke, med trycket som råder alldeles under tätnings- och omkopplarmembranet.

Ringspalten_23l är förbunden med styrutrymmet 214 över ringspalten 230, kanalen 233, strypstället 234 och kanalen 235. Beroende på för- 447 058 15 dröjningsrummets 223 mellankoppling förblir styrrumsluftningsventilen sluten och undertrycket vid ringspalten 231 överförs till styrrummet 214, så att tänings- och omkopplingsmembranet 213 suges uppåt och tätningskanten 212 blir fri och därmed möjliggör genomströmning av sugluft genom renluftsöverföringskanalen 79 och separationsbehållar- sugkanalen 83, ringkanalen 67 och inloppsstutsen 58.

Då ventilelementet 196 befinner sig i sitt undre läge, kan mer luft strömma från atmosfären genom hålen 207 och 204 och slussen 226 än som kan sugas genom strypningen 229, varför styrrumsluftnings- ventilen 216 förblir stängd och sugluftsstängningsventilen 47 blir öppen.

Trycket i renluftsrummet 781nder den rörliga skiljeväggen 172 sjunker nu ytterligare. Då det pneumatiska styrrummet 180 står i förbindelse med renluftsrummet 78 över hålet 252 för sliden 171 och tätningksanten 197 är sluten genom ventilelementets 196 ringtätning 200, inträder samma trycksänkning i det pneumatiska styrrummet 180.

På båda sidor om den rörliga skiljeväggen råder nu samma undertryck, de verksamma ytorna på båda sidor om den rörliga skiljeväggen 172 är dock olika omkring slidens 171 tvärsnitt, varigenom den rörliga skil- jeväggen 172 suges uppåt. Samtidigt uppkommer undertryck i avskiljar- rummet 72, under det att' ;atmosfärstryck råder i slussen 130. Däri- genom verkar tryckskillnaden på ventiltallriken 160, varigenomJhuv- rörelsen understödes av den genom fjädern 250 tryckutjämnande stången 150. Tätningsskivan 161 ligger nu på tätningskanten 133 och tillsluter avloppsventilen 132. Slussen 130 är nu skild från sekretuppsamlings- kammaren 109.

Genom det undertryck som uppbygges i det pneumatiska styre rummet höjes ventilmembranet 190 på slussluftningsventilen 142 från tätningskanten 191, så att förbindelsen från atmosfären till luftnings- slangen och därmed till slussen 130 blir fri. Trycket i slussen 130 blir atmosfärstrycket och membranet 127 är separerat från slussventil- tallriken 152. Slussen 130 står i förbindelse med avloppet. Det i fig. 2 visade driftsläget 1 är uppnåt.

Separering i driftsställning l och 2 Luften, som kommer genom en sugkanyl, eventuellt en an- slutningsanordning och sugslangen 60 från patientens mun till separa- torn 30, är anrikad med saliv, blod, var, dentin-damm, amalgam och så 447 Û58 16 vidare. Större fasta partiklar uppfångas i ett förfilter. Större delen av smutsen passerar dock detta förfilter och strömmar in i anordningen genom inloppsstutsen 58. Det ovan beskrivna munstycket 251 är utbildat mellan väggarna 64 och 68. Blandníngsströmmen accelereras kraftigt med detta och inträder såsom angivits ovan tangentiellt in i ringkana- len 67, där den förutom genom munstyckets utformning också genom spi- ralen 91/92 kastas in i en cyklonliknande rotationsrörelse. De fly- tande och fasta partiklarna slungas på grund av centrifugalkraften mot ytterväggen 65. Även blodskum som innehålles av luften, kan separeras genom centrifugalkraften. Det tvingas falla sönder genom centrifugal- kraften. Luft- och sekretströmmen ledes och centrifugeras i beroende av ringkanalens 67 form, som fortsätter den påtvingade rotationsrörel- sen. I avskiljarrummet 72 mellan skiljeväggen 108 och inloppsöppningen 102 för sugkanalen avböjes den nu nästan rena luften, som kommer ut neråt från ringkanalen 67, uppåt cirka 1800 och kommer genom separe- ringsbehållarens sugkanal 83, renluftsutrymmet 78 och därigenom genom sugluftsavstängningsventilen 47 till sugluftsutloppsstutsen 52 och därifrån till sugmaskinen.

Vatten och sekretdroppar strömmar inte bara på ytterväg- garna 65 och 71 nedåt, utan hänger också kvar på ytterytorna 90, 95, 96 och 97 på cykloninsatsen 75 och vandrar långsamt nedåt. Vid omkast- ningen av luftens strömningsriktning med 1800 rycks de minta vatten- dropparna åter bort från innerväggen 71. Dessa vattendroppar samlar sig roterande på droppkanten 98. Såvida de icke droppar ned, rycks de- lar med av luftströmmen som strömmar runt droppkanten kring inlopps- öppningen 102 och vandrar med luften i sugkanalen 83 uppåt respektive kommer till restfuktighetssugrummet 101. Vid sugmunstycket 310, som med sin snett genemot luftströmmen avskurna rätvinkliga ände skjuter in i den zon den här högsta lufthastigheten i ringrummet 67 råder, su- ges genom injektorverkan de av uppåtstigande droppar bildade vatten- filmerna och sekretfilmerna från restfuktighetsutrymmet 101 till större delen åter in i sugblandningsströmmen och avskiljes därefter åter ge- nom centrifugalkraften och vandrar utmed innerrumväggen 71 tillsammans med den andra strömmen av flytande och fasta partiklar genom öppning- arna 112 i en roterande rörelse i sekretsamlingskammaren 109. Fasta partiklar kan beroende på sin massa knappast komma in i sugkanalen 83 på separeringsbehållaren. Vätskedroppar, som inte upptas av det neders- 447 058 17 ta sugmunstycket 310, strömmar vidare uppåt i restfuktighetsutrymmet 101 och upptages av sugmunstycket 307, som är utformat som ett rör, och avdras slutligen utåt i ringrummet 67. Sugblandningsströmmen har ome- delbart bakom munstycket 251 sin högsta hastighet. Beroende på expan- sionsmöjligheten i ringkanalen 67 och friktionsförhållandena avtar dess hastighet gradvis. Således ligger sugmunstycket 303 vid stället för högsta strömningshastigheten, sugmunstycket 310 på ett ställe med medel- hög strömningshastighet och sugmunstycket 307 på det ställe där ström- ningshastigheten är jämförelsevis lägst över sugblandningsströmmens väg. Sugmunstyckena 303, 307 och 310 är med sina halsar, tvärsnittsfor- mer och avskärningsytor så anordnade, att optimala förhållanden erhål- les på varje ställe och närmare bestämt så att högsta möjliga ström- ningshastighet åstadkommas på detta ställe i sugkanalen, på avstånd från väggarna. Sugmunstyckena är utformade såsom framgår av ritningarna och är snett avskurna, vilket förbättrar deras effekt. Sugmunstycket '303 har uppgiften att suga de fåtaliga restvätskedropparna i sugkanalen 83 respektive en på dess vägg uppträdande sekretfilm från dödvatten- rummet 89 med högt undertryck in i sugblandningsströmmen in i ringrum- met 67, för att optimera separatorns 30 avskiljningsgrad. Ringinsat- serna 84a och 84b bidrar till en gynnsam strömningsbild och till säk- rare tillbakahållning av vätska, så att den avsugna luften i renlufts- utrymmet 78 är vatten- och sekretfri. Detta delnings-, avskiljnings- och avsugningsförlopp av resterande vätska verkställes oberoende av ventilställningarna, så länge en sugström går genom anordningen, som beroende på de olika styrmedlen också alltid utför en roterande rörelse.

Sekretströmmen som rör sig nedåt i sekretsamlingskammaren i en skruvliknande rörelse vrider den på vridröret 105 utbildade flot- tören ll5. Denna vridrörelse understödes av vingarna l04 i delnings- behållarens sugkanal. Den vätska som samlas upp på vridröret 105 slungas utåt av den svampliknande avvisningsytan 106 och blandas med den nedåt- riktade sekretströmmen eller medavskiljes vid väggarna på cykloninsat- sen på ovan beskrivet sätt.

Den i sekretsamlingskammaren 109 avrinnande vatten-sekret- fastämnesblandningen gör så att vätskenivån långsamt stiger. Flottören ll5 stiger därvid också och höjer med hjälp av sliden 171 ventilkroppen l96, varvid slidens övre ände träffar ventilstången 198. Ringtätningen 200 höjes från tätningskanten l97, så att atmosfärstryck långsamt kan komma in¿i det pneumatiska styrrummet 180. Under den på den rörliga 447 058 18 skiljeväggen 172 nu verkande skiljekraften rör sig denna i riktning "öppna" och trycker över stången 150 ventiltallriken 160 och slussven- tiltallriken 152 nedåt. Detta förfarande verkställes ganska långsamt, varvid tätningsskivan 161 på tätningskanten 131 därefter blir påverkad genom tryckskillnaden mellan slussen 130 och avskiljarrummet 72. Tät- ningsskivan 161 deformeras klockformigt, se fig. 15. Slussventiltall- riken 152 närmar sig membranet 127 ytterligare. Nu tillåter slitsen 163 en tryckutjämning som blir långsamt större mellan slussen 130 och sekretsamlingskammaren 109, se fig. 16. Slussluftningsventilen 142 sluter sig under genom det atmosfärstryck som bygges upp i det pneuma- tiska styrrummet 180 och därmed i ventilrummet 189 genom styrhâlet 188 och avstänger därmed slussrummet 130 från atmosfären. Membranet 127 suges nu på grund av det i slussrummet 130 verkande undertrycket mot slussventiltallriken 152, så att dess tätningsläpp 157 tätande kommer att anligga mot tätningsytan 156 och därmed stänger slussrummet 130 från utflöde. Nu släpper tätningsskivan 161 från tätningskanten 131 och vatten-sekret-fastämnesblandningen strömmar ut ur sekretsamlings- kammaren 109 in i slussrummet 130. Den i fig. 3 visade driftsställen 2 är uppnådd. Flottören 115 faller med stötstången 150 tillbaka till sitt utgångsläge. Därmed sänker sig också skivan 171, varigenom 3-ställnings-3-vägsventilen 205 och därmed atmosfärsöppningen i det pneumatiska styrrummet 180 stänges. Samtidigt frigöres tvärstyrhålet 176 och möjliggör en snabb tryckutjämning mellan renluftsutrymmet 78 och det pneumatiska styrrummet 180. Genom undertrycket som uppbygges däri höjes beroende på ytskillnaden stången 150 raskt uppåt. Ventil- tallriken 160 trycker tätningsskivan 161 tätande mot tätningskanten 131, så att utloppsventilen 132 raskt stänges. Membranet 127 följer denna rörelse och faller ihop först sedan utloppsventilen 132 har stängts, när slussluftningsventilen 142 har öppnats och atmosfärstrycket får strömma in i slussutrymmet 130. Nu kan de fasta och flytande bestånds- delarna komma ut ur slussrummet genom utloppsöppningarna 146 i mellan- uppsamlingsbehållaren 43 och därifrån genom kanalutloppsstutsarna 44 i avvattningskanalen eller till ett liknande uppsamlings- och renings- ställe.

Denna slussning av flytande och fasta beståndsdelar från avskiljarrummet 72 genom sekretsamlingsrummet 109 och utloppsventilen 132, slussutrymmet 130 och slussventilen 155 till avloppet sker utan avbrott under sugförfarandet beroende på den erhållna mängden i små 447 058 19 satser. Därvid är sekretsamlingsrummet 109 och flottören så utformade, att endast en relativt liten vätske- och fastämnesmängd ansamlas för utsläpp i slussutrymmet, så att de avskilda beståndsdelarna alltid be- finner sig i rörelse och icke avsätter sig och även så att den vridan- de rörelsen genom den stora öppningen i avloppsventilen l32 i sluss- rummet l30 överföres vidare och här beroende på den snabba slussningen också leder till en ständig rörelse, varigenom genomvalkningen av tät- ningsskivan l6l och membranet 127, såsom visas i fig. 15 och 16, bi- drar till att eventuellt kvarsittande fasta partiklar upplöses och blandas med vätskeströmmen, så att denna ventil har en självrenande effekt. Separatorn 30 utformas lämpligen så att en maximal vatten-sek- ret-fastämnesmängd per tidsenhet kan bearbetas, som ungefär motsvarar den sekretmängd som maximalt kan erhållas vid behandling av en patient, varvid dock ett flertal slussningar av mindre avskilda portioner sker under behandlingen, så att uppehållstiden blir mycket kort. Det är en stor fördel jämfört med förut kända avskiljare, under det att en stän- dig rörelse därigenom underlättas av de avskilda bestândsdelarna och därigenom också tillsammans med de andra åtgärderna en ständig själv- rening av separatorn erhålles i en sådan utsträckning, att endast efter avslutningen av en dags behandlingstid behöver den genomspolas med ett renings- och desinfektionsmedel. För detta ändamål hålles det sugmunstycke som vanligen sitter i patientens mun i ett rengörings- och desinfektionsmedel och detta suges automatiskt genom separatorn och alla vätskeberörda och fastämnesberörda delarna och transporteras bort, såsom tidigare beskrivits, på samma sätt genom slussen, så att även denna och avloppet rengöres och desinficieras. Beroende på de uppträdande höga blandningsströmningshastigheter och/eller insatsen av en sluss kan separatorn göras mycket liten. Den är totalt sett endast ungefär så stor som underarmen på en människa och kan därför lätt pla- ceras i närheten av sugkanylen, så att endast mycket korta, av förore- nad sugblandning berörda, ledningar behöves. Separatorn kräver ingen mekanisk rening av sköterskan eller öppning av anordningen, och ut- trädet av bakterier i tandläkarens arbetsrum förhindras sålunda. En hög avskiljningsgrad uppnås, som motsvarar de konventionella större separeringsbehållarna, trots att yttermåtten är väsentligt mindre.

Tandläkaren kan arbeta kontinuerligt och väntetider för separerbehâl- lartömning bortfaller. 447 058 20 Separeringsbehâllaren enligt uppfinningen är dock dessutom utrustad med ett överfyllningsskydd. Detta träder i funktion, när så stora vätskemängder avsugits, att slussningen inte kan ske snabbt nog eller när någon ventildel icke fungerar. Speciellt träder den i funk- tion vid oaktsam desinfektion, nämligen när för dess infektionsändamâl större vätskemängder utsuges under längre tid. Stiger flottören 115 högre än till ventilelementets 196 mittställning, så kommer slutligen packningen 201 på styrventilens 205 tätningskant 207. Därigenom kan ingen luft från atmosfären komma in genom slangen 226 i fördröjnings- rummet 223. Sugmunstycksanordningen med ringspalten 231 är nu i det läge att ett undertryck i fördröjningskammaren 223 kan åstadkommas över kanalerna 227, 228, 225 och hålen 224, 229, som verkar på membranet 217 och som leder till upphöjning av detta, så att atmosfärsluften kan komma in genom atmosfärskanalen 220 och hålen 219 och 215 i styrrummet 214. Den inströmmande atmosfärsluftsmängden är större än den genom spjället 234 utsugna luftmängden, så att ett större tryck verkar på ovansidan av tätnings- och omkopplingsmembranet 213 än som verkar på undersidan. Därigenom tryckes membranet 213 mot den tillordnade ring- formiga tätningskanten 212 och spärrar därmed av sugluftsutlopps- stutsen 53. Nu kan atmosfärsluft tränga in genom inloppsstutsen 53.

Stången 150 går genom tryckfjädern 250 i mittställningen, utloppsven- tilen 132 och slussutloppsventilen 155 öppnar och hela vätskemängden strömmar ut genom avskiljarrummet 72 och sekretsamlingskammaren 109 genom.slussen 130. Är behållaren tömd, faller flottören 115 ner, tr- vägsstyrventilen 205 låter ventilkroppen 196 åter falla och hålet 204 öppnas, så att atmosfärsluft åter strömmar in i fördröjningsvolymen 223. Vid inträdet i fördröjningsvolymen 223 är i hålet 224 anordnat ett spjäll. Tryckhöjningen kräver en viss tid, så att stängningen av atmosfärsledningen 220 genom membranet 217 och därmed öppningen av tätnings- och omkopplarmembranet 213 sker tidsfördröjt. Denna tidsför- dröjning möjliggör att också vätske- och fastämnespartiklarna kan strömma ut ur slussrummet 130. Här membranet 213 och därmed suglufts- stängningsventilen 47 öppnar, så är separatorn 30 åter i den i fig. 2 visade driftsställningen 1. En fas av överfyllningsställningen före öppningen av slussventilen visas i fig. 4, medan i fig. 3 visas drifts- ställning 2, i vilken avloppsventilen 132 är öppen. När i sugluftsan- slutningsstutsen åter råder undertryck, går anordningen från överfyll- ningsställningen över i den i fig. 2 visade driftsställningen 1. Saknas 447 058 21 undertrycket, så intar anordningen den i fig. 1 visade utgångs- eller slutställningen. När undertryck råder vid sugluftsanslutningsstutsen 53 och anordningen skall tas ur drift, och en magnetventil 237 är an- ordnad, kan denna öppnas elektriskt. Då strömmar atmosfärsluft in i atmosfärskanalen 236 i styrutrymmet 214 och membranet 213 stänger mot sin tätkant 212, så att atmosfärstryck kan inställa sig i hela sepa- ratorn 30, samtidigt som ingen sugning sker. Denna tillsatsanordning kan användas, då till en sugmaskin är anslutna flera separatorer 30 som vid behov kan kopplas i och ur, företrädesvis genom elektrisk om- kopplare, som är kopplade med sugslangshållarna.

I fig. 1 - 16 visas en särskilt fördelaktigt utföringsform av en liten, mycket effektiv, enkel separator, som utför alla styrfunk- tioner med sin egen sugenergi. Uppfinningen är dock ej inskränkt till detta särskilda utföringsexempel, utan kan förvandlas på ett flertal olika sätt. I fig. 17 - 19 beskrives några möjliga varianter för kopp- lingen och utformningen. Samma och liknande delar är försedda med samma beteckningar som i fig. 1 - 16.

Separatorn 330 på fig. 17 skiljer sig huvudsakligen genom sin styrning från det tidigare utföringsexemplet, Avskiljarfunktionen är densamma. Dessutom ligger vingarna 104 i avskiljarrummet 72. I stället för den rörliga skiljeväggen 172 är där uppe anordnad en fast skiljevägg 272, genom vilken en stång 273 är förd, på vilken vridröret 105 sitter. Stötstången l50 är likaså införd med sin övre ände'275 i avskiljarens 273 inre genom den fasta skiljeväggen 272. I det sche- matiska som lådor ritade avsöknings- och kopplingshuvudet 276 är tre kännare 277, 278 och 279 schematiskt visade. De avkänner flottörens 150 fyllställningar och ger över de tillordnade ledningarna motsvarande signal till en signalbearbetningsenhet 280, som på icke närmare be- skrivet sätt påverkar den övre änden 275 och påverkar den elektromagne- tiska slussluftningsventilen 282 genom ledningen 281, så att den tidi- gare beskrivna funktionen genom öppning och stängning av avloppsventi- len 132 och slussavloppsventilen 155 genomföres i beroende av flottö- rens 115 fyllställningar, varvid luftningsventilen 282 efter behov släp- per in atmosfärstryck i slussrummet 130 eller håller detta avspärrat.

Sugluftsavstängningsventilen 47 slutes med hjälp av en schematiskt vi- sad magnet 285, som verkar över ventilstången 286, över styrledníngen 287, när denna på grund av en yttre signal eller genom att avkännaren 447 usa Ä 22 279 uppnås vilket motsvarar överfyllning. Detta utföringsexempel vi- sar, att vid samma delnings- och avkiljningsförlopp med de tidigare beskrivna luft-, fuktighet- och fastämnesrörelserna kan styrningen ske genom att ventilerna styres elektromagnetiskt eller på liknande sätt.

Vid utföringsexemplet i fig. l8 har flottören avlägsnats.

Stången 150 drives av en företrädesvis elektromagnetiskt styrd, endast schematiskt genom en låda 290 visad, ventilbetjäningsmekanism, som är förbunden med huvudstyrningen 280 över ledningen 291. I den utan flottöre utformade sekretsamlingskammaren 109 är en undre nivåkännare 292 och en övre nivåkännare 293 anordnad, som på känt sätt elektriskt, elektroniskt eller på liknande sätt kan avkänna vätskenivân och av- ge sin signal till huvudstyranordningen 280 över de visade ledningarna.

Styranordningen ger motsvarande signal till ventilbetjäningsanordning- en 290, så att utloppsventilen 132 och slussutloppsventilen 155 sty- res på ovan beskrivet sätt. En överfyllningssignalgivare 294 ger en signal till styranordningen 280 då en viss inställd vätskenivå över- skrides, så att elektromagneten 285 stänger sugluftsavstängningsven- tilen 47. Detta utföringsexempel visar, att flottören icke är nödvän- dig och att i stället för uppmätning med den i sig mycket enkla flot- tören kan användas andra avkänningsorgan för den i sekretsamlings- kammaren för handenvarande vätskan.

Fig. 19 Visar ytterligare en variationsmöjlighet, där den totala anordningen knappast förändrats alls jämfört med det första utföringsexemplet. Vidare är anordnade pneumatiska styrrum för styr- ningen av stången 150 och sugluftsstängningsventilen 47. Endast hjälp- ventilen är visad som elektromagnetsventil. Höj- och sänkrörelsen för flottören ll5 och vridröret 105 avkännes vid övre änden 320 på en slid 273 med hjälp av upptagarna 321 och 322. Då upptagaren 321 upp- nås kopplar magnetventilen 325 bort atmosfärstillträdet till slussrum- met 130 och kopplar på atmosfärstillförseln till det pneumatiska styr- rummet 180, så att stötstången 150 kan röra sig nedåt. Sänker sig vridröret 105 kopplas magnetventilen 325 åter om. Då en överfyll- ningsställning uppnås träder upptagaren 322 i funktion och kopplar över magnetventilen 327 sugluftsstängningsventilen 47 till det stäng- da läget, så att överfyllnadssäkringen träder i funktion på ovan be- skrivet sätt. Denna elektromagnetiska, pneumatiska styrventil inkopp- 447 058 23 las på för fackmannen känt sätt. Anordningen arbetar förutom detta på ovan beskrivet sätt. Också andra blandformer av de visade variatio- nerna är tänkbara. Om en stor sekretuppsamling kan tolereras ur utrym- messynpunkt, kan slussen uteslutas och ändå kan avskiljningen med den visade cykloninsatsen tillgå på gynnsamt sätt. Vidare kan man i stäl- let för avskiljning med hjälp av cykloninsatsen välja någon annan till- föringsform och ändå utforma behållaren så, att endast en mindre mängd sekret uppsamlas och därigenom släppes igenom slussen. Därvid är det viktigt, att sörja för att sekretströmmen ej stannar någonstans i ledningar, på ytor eller liknande, och att inga beståndsdelar kan av- sätta sig, så att separatorn ej behöver öppnas för rengörings- och desinfektíonsändamål av tandläkaren eller hans tandsköterska.

Claims (13)

447 058 gatentkrav

1. Sätt att avskilja flytande och fasta beståndsdelar ur ett sugflöde från munnen på en tandvårdspatient. varvid sugflödet i ett avskiljarrum (72) delas upp i dels sugluft och dels sekret som består av fasta och flytande beståndsdelar. och varvid sugluft kontinuerligt avlägsnas ur avskiljarrummet. medan sekret ansamlas där. k ä n n e t e c k n a t av att avskiljarrummet (72) tömmes på ansamlat sekret utan att av- * bryta pågående sugförlopp.

2. - Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att töm- níngen sker automatiskt och intermittent samt styrs av sekret- nívån i avskiljarrummet.

3. Avskíljaranordning avsedd att ingå i en tandvårdssuganlägg- ning, för avskiljning av flytande och fasta beståndsdelar ur ett sugflöde från munnen på en tandvårdspatient. försedd med ett avskiljarrum (72). vilket har ett inlopp (58) för sugflö- _ det. ett utlopp (79) för suglnft, samt ett sekretutlopp för flytande och fasta beståndsdelar som avskílts från sugluften. k ä n n e t e c k n a d av att sekretutloppet står i förbin- delse med en tömningsanordning (130. 132. 155). medelst vilken avskiljarrummet (72) kan tömmas på ansamlat sekret utan att avbryta ett pågående sugförlopp.

4. Anordning enligt krav 3. k ä n n e t e c k n a d av att tömningsanordningen (130. 132. 155) är utfornad för inter- mittent tömning och omfattar ett slussrun (130). som kan bringas i förbindelse med avskiljarrumnet via en vid sekretut- loppet anordnad utloppsventil (132). och son har ett av en slussutloppsventil (155) reglerat ut10PP. och att dessa gventiler är inbördes så styrda att under ett normalt sugför- lopp kan endast en av dem åt gången vara öppen.

5. Anordning enligt krav 4. k ä n n e t e c k n a d av att slussrummet (130) är försett med en av en luftningsventil 447 058 25 (142) kontrollerad luftningsöppning (140), och att luftnings- ventilen är anordnad att vara stängd då utloppsventilen (132) är öppen. men öppen då slussutloppsventilen (155) är öppen.

6. Anordning enligt något av kraven 3-5, k ä n n e t e c k - n a d av att i avskiljarrummet (72) finns ett nivåorgan (115) för avkänninq av sekretnivån. och att nivâorganet är kopplat till tömningsanordningen (130, 132, 155) och styr denna.

7. Anordning enligt krav 6. k ä n n e t e c k n a d av att i nivåorganet ingår en i avskiljarrummet belägen flottör (115), som är anordnad att i ett övre höjdläge initiera stängning av luftningsventilen (142) och öppnande av utloppsventilen (132), och att i ett undre höjdläge initiera stängning av utloppe- ventilen (132) och öppnande av luftningsventilen (142).

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att luftningsventilen (142) är pneumatiskt styrd.

9. Anordning enligt krav 7. k ä n n e t e c k n a d av att luftníngsventilen (142) är elektriskt styrd. .

10. Anordning enligt något av kraven 4-9, k ä n n e t e c k - n a d av att slussrummet (130) har en betydligt mindre volym än avskíljarrummet (72).

11. Anordning enligt något av kraven 6-10. k ä n n e - t e c k n a d av att nivåorganet (115) är anordnat att vid en viss uppnådd överfyllnadsnivä av sekret initiera blockering av sugförloppet och att för tömning av avskiljarrummet (72) åstadkomma att utloppsventilen (132) och slussutloppsventilen (155) hålls öppna samtidigt.

12. Anordning enligt något av kraven 4-11. k ä n n e - t e c k n a d av att både utloppsventilen (132) och slussut- loppsventilen (155) är av ta11rikstYP. och att de öppnas i motsatta riktningar. 447 D58

13. Anordning enligt något av kraven 3-12. k ä n n e - t e c k n a d av att i anslutning till inloppet (58) för sug- flödet finns i avskiljarrummet (72) en cykloninsats (75) för separering av flytande och fasta beståndsdelar genom centri- fugalverkan, att inloppet för sugflödet leder in sugflödet tangentíellt vid cykloninsatsens övre ände. och att utloppet (79) för sugluft står i förbindelse med en nedtíll i cyklon- insatsen anordnad central öppning (102). POOR QUALITY h få