SE445193B - Kompositmaterial av polyvinylidenfluorid och en dermed icke kombinerbar termoplast samt forfarande for framstelning av detta material genom samstrengsprutning - Google Patents

Description

25 50 55 40 7907864-8 munstycket. Det tredje förfarandet består i att man matar en flödesfördelare med hjälp av det önskade antalet strängsprut-f apparater. I denna fördelare förenas polymererna till bildning av ett enda flöde, som matas in i munstycket. Vid dessa för- faranden ger respektive matningshastigheter för strängsprutappa- raterna generellt möjlighet att reglera de relativa tjocklekarna av de strängsprutade polymererna.

Under det att otaliga polymerer kan samsträngsprutas, har det inte varit möjligt att kombinera PVF2 med andra polymerer under användning av denna teknik. Skälet därtill är att PVF2 inte är kombinerbar med de andra polymererna och även det välkända fak- tum att fluorerade hartser inte uppvisar nämnvärd vidhäftning vid huvuddelen av de termoplastiska polymererna. Denna svårighet att kombinera PVF2 med andra termoplaster är också känd i samband med tekniken för laminering, vilken består i att man tar två pre- fabricerade filmer, en av PVF2 och den andra av vilken som helst önskad termoplast, och försöker få dem att häfta fast vid var- andra under tryck och under applicering av värme. Försök med la- minering har också gjorts, utan framgång, att förena en prefabri- cerad film av PVFB med filmer av polyvinylklorid, polystyren, polymetylmetakrylat eller en akrylnitril-butadien-styrensampoly- mer som lämnar strängsprutapparaten, dvs. 1 praktiskt taget smält tillstånd. T.o.m. under dessa betingelser separerar man lätt de båda polymererna efter det att dessa har svalnat.

Hittills har man därför, när man har önskat kombinera PVF2 med någon annan därmed icke kombinerbar termoplast, måst till- gripa ett bindemedel. Detta förfarande uppvisar olägenheten att det omfattar tre steg, nämligen framställning av filmen av PVF2, framställning av filmen av termoplasten samt sammanfogning av filmerna med hjälp av bindemedel och pressning av desamma.

Dessa operationer är opraktiska och långsamma samt kräver generellt användning av bindemedel baserade på lösningsmedel, som är svåra att eliminera, och dessutom är det inte möjligt-att använda kompositmaterialet omedelbart på grund av den tid som erfordras för att torka bindemedlet. Dessutom är det erhållna kompositmaterialet inte homogent eller enhetligt, eftersom gräns- ytorna fortfarande är känsliga för alla de fenomen som förorsakar delaminering. Följaktligen kan man säga att man med hjälp av lim- ning inte erhåller ett enhetligt kompositmaterial utan enbart in- till varandra anordnade termoplastiska element, vars slutliga lO 15 20 25 35 11 o 3 7907864-8 struktur är heterogen.

Enligt föreliggande uppfinning elimineras dessa nack- delar, och enligt uppfinningen åstadkommes ett nytt, enhetligt kompositmaterial med homogen struktur, vari elementen är fast bundna till varandra. Detta nya kompositmaterial, som uppvisar minst en yttre yta av PVF2 och en yta av en termoplastisk poly- mer som inte är kombinerbar med PVF2, utmärkas av att de båda polymererna är förenade eller sammanfogade med varandra över hela deras yta med hjälp av ett polyalkylmetakrylat, som i sig självt åtminstone delvis är fast bundet till hela ytan av de båda polymerer som skall sammanfogas. Gränsytorna mellan PVF2 och polyalkylmetakrylat samt mellan icke kombinerbar termoplas- tisk polymer och polyalkylmetakrylat föreligger i form av en legering, vilken kan representeras t.ex. av resultatet av bland- ning av komponenterna i smält tillstånd, varvid gäller att denna form av bindning mellan komponenterna gör att man kan betrakta kompositmaterialet som enhetligt och med homogen struktur i mot- sats till ett s.k. kompositmaterial med heterogen struktur, vil- ket t.ex. kan erhållas genom limning, och för vilka gäller att gränsytorna inte har någon övergångszon utan är klart markerade och ömtåliga eller svaga. Produkten enligt uppfinningen kan ock- så definieras som ett kompositmaterial bestående av tre kompo- nenter och bildat genom kombination av polyalkylmetakrylat - PVF2 och polyalkylmetakrylat - termoplastisk polymer som ej är kombinerbar med PVF2, varvid nämnda material uppvisar minst en ytteryta av PVF2 och en yta av termoplastisk polymer, som ej är kombinerbar med PVF2. Ytterytan eller ytterytorna av PVF2 hos kompositmaterialet är vanligen fri (fria) från polyalkylmetakry- lat som verkar som bindemedel. Detta är förståeligt, om man vill att PVF2 på ytan skall bibehålla alla sina inneboende egenskaper.

Av främst ekonomiska skäl uppvisar kompositmaterialet van- ligen endast en ytteryta av PVF2, medan den andra ytterytan re- presenteras av den termoplastiska polymer som inte är kombiner- bar med PVF2. Den med PVF2 icke kombinerbara termoplastpolymeren kan emellertid fungera som vidhäftande yta för ett annat mate- rial. Sålunda är det möjligt att båda ytterytcrna av komposit- materialet enligt uppfinningen består av PVF2 med följande ord- ningsföljd mellan de tre elementen: PVF2 - polyalkylmetakrylat - med PVF2 icke kombinerbar termoplastpolymdr - polyalkylmetakry- lat - PVF2. Det är därför som enligt uppfinningen uttrycket 10 15 25 30 p79n7s64-s 4 "ytan av den med PVF2 icke kombinerbara polymeren" kan betyda såväl en ytteryta som en inneryta.

En sådan produkt, som kan föreligga i alla för termoplas- ter vanliga former, såsom t.ex. rör, höljen, profiler, filmer och plattor, av vilka de sistnämnda själva kan bibringas nya former medelst kända metoder, t.ex. varmformning, är av stort värde, eftersom den har åtminstone en ytteryta, som är väderbe- ständig och som generellt har alla de speciella egenskaper som gäller för PVF2, och en annan yta, som uppvisar de mekaniska egenskaperna och generellt alla de speciella egenskaper som gäl- ler för med PVF2 icke kombinerbara termoplaster, och detta i form av ett strukturellt sett enhetligt och homogent material.

Ett sådant material erhålles på ett mycket intressant och fördelaktigt sätt genom samsträngsprutning, vilket är helt över- raskande mot bakgrund av den kända notoriska svårigheten att få PVF2 att vidhäfta vid en termoplastpolymer. Det har befunnits att, om man samsträngsprutar ett polyalkylmetakrylat samtidigt med PVF2 och det icke kombinerbara termoplastiska materialet så att polymetakrylatet blir beläget mellan de båda polymererna, man i ett steg erhåller ett kompositmaterial, vilket kan användas omedelbart och vars olika skikt är fast bundna vid varandra. Upp- finningen hänför sig sålunda även till ett förfarande för fram- ställning av ett kompositmaterial av PVF2 och med PVF2 icke kom- binerbar termoplastpolymer, vilket förfarande utmärkes av att man samsträngsprutar PVF2, ett polyalkylmetakrylat och en termo- plastpolymer, som ej är kombinerbar med PVF2, varvid polyalkyl- metakrylatet fungerar som mellanliggande bindemedel. Även om samtliga PVF2-material ger tillfredsställande re- sultat, erhålles de bästa resultaten med en PVF2, som ligger in- om ett sådant område för skenbar viskositet vid 20000 att den åtminstone för två hastighetsgradienter i nedanstående tabell har en skenbar viskositet som ligger mellan de båda angivna extremvärdena för den skenbara viskositeten. 10 15 20 25 7907864-8 5 Hastighets- Värden för skenbar viskositet i Poise gragëâgf minimum maximum 3,54 50 105 200 105 11,81 18 105 93 105 55,4 11 105 47 105 118 6,5 105 21 105 554 3,9 105 10 105 1181 2,5 105 4,5 105 De visade skenbara viskositeterna är uppmätta på känt sätt med hjälp av en kapillärreometer, varvid hänsyn har tagits till den Rabinowitch-korrektion som gäller för icke-Newtonska vätskor. Även om tjockleken av PVF2-skiktet generellt sett inte är väsentligt, är det av ekonomiska skäl föredraget att framställa ett kompositmaterial, för vilket tjockleken av PVF2~skiktet ligger mellan 10/um och några tiondels millimeter. Vidare gäller att med PVF2 förstås inte enbart homopolymeren utan även sampolymererna innehållande minst 70 viktprocent PVF2 eller blandningar av PVF2 med andra polymerer.

Polyalkylmetakrylatet är företrädesvis ett polymetylmet- akrylat, eller PMMA, vars viskositet i smält tillstånd kan väl- jas inom det viskositetsomràde som gäller för kommersiellt till- gängliga PMMA-material, varvid fackmannen på området känner till tänkbara sätt för att justera viskositeten till önskat värde, t.ex. genom blandning med små kvantiteter av satser av någon annan polymer, förutsatt att ett värde av åtminstone 75 viktpro- cent polyalkylmetakrylat bibehålles.

Det har vidare konstaterats att kvaliteten av polyalkyl- metakrylatet och eventuellt av PVF2 bör väljas som en funktion av viskositeten av det icke kombinerbara termoplastmaterialet i smält tillstånd. Utmärkta resultat erhålles med viskositeter för polymetylmetakrylat inom de angivna gränserna för en hastighets- gradient som anges nedan och som är uppmätt vid 20000. Dessa värden är emellertid inte begränsande, eftersom fackmannen på om- rådet kan modifiera viskositeten som en funktion av strängsprut- ningstemperaturen. lQ ' 15 20 25 7907864-s 6 Hastighets- Värden för skenbar viskositet i Poise gršâëêït minimum maximum 5,54 100 x 105 500 x 105 11,81 50 x 105 280 x 105 55,4 25 x 105 150 x 105 118 13 x 105 80 x 105 554 7 x 105 50 x 105 1181 5,5 x 105 30 x 105 Det är likaså möjligt att med polyalkylmetakrylatet genom blandning kombinera minst en annan termoplastisk polymer, under förutsättning att denna blandning innehåller minst 30 viktprocent polyalkylmetakrylat. Den polymer som blandas med polyalkylmet- akrylatet kan väljas bland följande produkter eller grupper av produkter: de fluorerade termoplasterna, de klorerade vinylpoly- mererna, styrenpolymererna, polykarbonat, polyuretaner, poly(es- ter-eterföljder), ympsampolymeren av styren-akrylnitril-akryl- elast, sampolymeren av akrylnitril-butadien-styren, polyakryl- estrar, såsom polymetyl-, polyetyl- eller polybutylakrylat, eller sampolymererna av dessa akrylestrar med t.ex. vinylderivat eller sampolymererna av alkylmetakrylat med t.ex. vinylklorid, vinyl- acetat, metylakrylat, styren, isobuten, akrylsyra, akrylnitril och metakrylnitril.

Tjockleken av polyalkylmetakrylatet regleras alltefter det speciella fallet mellan några um och 200 um. Det är i allmänhet inte lämpligt att arbeta med större tjocklekar på grund av den del som polyalkylmetakrylatet har i hela konstruktionens meka- niska egenskaper.

Den med PVF2 icke kombinerbara termoplastpolymeren kan bl.a. vara en klorerad vinylpolymer, såsom polyvinylklorid eller polyvinylidenklorid, en styrenpolymer, såsom polystyren eller en mera slaghållfast polystyren, ett polykarbonat, en polyuretan, en ympsampolymer av styren-akrylnitril-akrylelast eller en sam- polymer av akrylnitril-butadien-styren. Tjockleken av skiktet av denna termoplastpolymer kan vara vilken som helst tjocklek, van- ligen från några tiondels um till flera millimeter. Naturligtvis kan denna termoplastpolymer innehålla charger, mjukningsmedel, stabilisatorer, färgämnen eller andra konventionella tillsatsmedel. 10 15 . 20 25 30 35 40 7 7907864-s Den för framställning av kompositmaterialet använda appa- raten består av strängsprutapparater, munstycke och företrädes- vis en flödesfördelare, samtliga av den konventionella typ som för närvarande användes inom området samsträngsprutning av termo- plaster. Tjockleken av varje skikt regleras av matningshastig- heten för varje strängsprutapparat.

För syftet enligt uppfinningen gäller att munstyckets tem- peratur ligger mellan 18000 och 28000, vilken temperatur är be- roende av de samsträngsprutade materialen. Temperaturerna för strängsprutapparaterna är de temperaturer som normalt användes för enkel strängsprutning av var och en av polymererna. För att man skall försäkra sig om tillfredsställande slutgiltig kohesion mellan de tre polymererna, är det lämpligt att utföra samsträng- sprutningen av dessa tre polymerer på ett sådant sätt att de ma- terial, som lämnar strängsprutapparaterna, förenas allra senast vid munstyckskanterna. I vissa fall kan det vara önskvärt med mycket god vidhäftning, och i dessa fall är det lämpligt att flö- dena av PVF2, termoplast och polyalkylmetakrylat lämnar sträng- sprutapparaten så att de löper i kontakt med varandra en viss sträcka innan de når kanterna av munstycket. I sistnämnda fall anordnas, i stället för ett munstycke med flera kanaler, en flödesfördelare mellan utloppet från strängsprutapparaterna och ett munstycke med en enda kanal.

Under användning av tekniken med samsträngsprutning och detta med hjälp av minst tre strängsprutapparater kan man som en variant framställa följande kompositmaterial med tre komponenter: PVF2 - polyalkylmetakrylat - med PVF2 icke kombinerbar termoplast-l polymer - polyalkylmetakrylat - PVF2.

Följande exempel illustrerar uppfinningen ytterligare.

Viskositeten är uppmätt med hjälp av en kapillärreometer av fabrikat INSTRON modell 3211 med en kapillär som är ca 50,8 mm lång och som har en munstycksdiameter av ca 1,27 mm.

Exempel l Tre strängsprutapparater av typ SMTP - KAUFMAN användes, varvid den första, som är försedd med ett avgasningssystem, har en diameter av 120 mm och en skruvlängd som är 33 gånger dess diameter. Den användes för att strängspruta sampolymeren av akrylnitril-butadien-styren (ABS), medan den andra strängsprut- apparaten har en diameter av 50 mm (Super - 2 x 50) och användes för polymetylmetakrylatet (PMMA) och den tredje, som har en 10 15 20 25, 40 7907864-8 diameter av 40 mm, användes för PVF2.

Dessa tre strängsprutapparater förser en fördelninge- cylinder med ett flöde, vilken cylinder i sig själv är ansluten till ett vanligt platt munstycke avsett för framställning av en film, som är ca 4 mm tjock, följt av en kalander och en konven- tionell dragningsapparat för strängsprutning av filmer eller ark.

Det använda ABs-materialet är "UGIKRAL sF 10 436" från Produits Chimiques Ugine Kuhlmann, medan materialet PMMA är "ALTULITE 2 710" tillverkat av företaget Aituior, een PVFE är materialet "FORAFLON iooo HD" från Preduite chemiquee Ugine Kuhlmann.

Viskositeten för ABS uppmätt vid 22000 är 75 x 105 P vid en hastighetsgradient av 5,6 sek'l och 10 X 103 P vid en hastig- hetsgradient av 2 sek-1. Viskositeten för PMMA uppmätt vid 20000 är 110 x 103 vid gradienten 5,6 sek'l och 14 x 105 vid gradien- ten 2 eek'1. e Slutligen gäller att viskositeten för PVF2,uppmätt vid 20000, är 141 X 103 respektive 8,8 x 103 P för hastighetsgradienterna 3,5 sek_l respektive 354 sek'l. - De temperaturer, till vilka strängsprutapparaterna upphettas, ligger inom området 190-21000 för ABS, 180-20000 för PMMA och 180-22o°c för PVFQ.

Såväl flödesfördelaren som munstycket har en temperatur av 21000. Filmen erhålles mellan cylindrarna i en kalander upphet- taa till 8o°c.

Totalmängden är ca 300 kg/timme. Man reglerar kvantiteterna från de tre strängsprutapparaterna på ett sådant sätt att man er- håller ett slutligt kompositmaterial omfattande ABS i en tjocklek av 4 mm, PMMA i en tjocklek av 30/um och PVF2 i en tjocklek av 100 um. Dessa tre skikt är perfekt sammansmälta med varandra så snart de lämnar munstycket. Efter avkylning erhålles ett komposit- e material med homogen struktur, varvid dess ena yta utgöres av PVF2, medan den andra består av ABS.

Exempel 2 Under användning av en flödesfördelare, med hjälp av vilken ett material bestående av fem skikt kan erhållas när det lämnar munstycket, upprepas Exempel 1 så att man under användning av samma polymerer och samma strängsprutapparater upphettade till sam- ma temperaturer erhåller en kompositfilm, som i tur och ordning uppvisar ett 75/um tjockt skikt av PVF2, ett 50/um tjockt skikt _ ._ ._ .._._..,_ _...._..__......__...____...___.._.. _ _.. ,. 10 15 20 25 55 #0 9 7907864-8 av PMMA, ett 3 mm tjockt skikt av ABS, ett 50/um tjockt skikt av PMMA och slutligen ett 75/um tjockt skikt av PVF2. Det er- hållna kompositmaterialet uppvisar fem skikt, som inbördes är perfekt sammansmälta. Efter avkylning erhålles ett kompositma- terial med homogen struktur och uppvisande två ytterytor av PVF2, medan dess kärna eller centrum utgöres av ABS.

Exempel É En strängsprutapparat med två skruvar och av fabrikat "KESTERMANN K 107" användes för polyvinylklorid (PVC), nämligen "EKAVYL SL 66" från Produits Chimiques Ugine Kuhlmann, medan "SMTP"-strängsprutapparat med en diameter av 30 mm användes för polymetylmetakrylatet (PMMA), nämligen "RESARITE KOX 125" från företaget Resarte, och en "KAUFMAN"-strängsprutapparat med en diameter av 40 mm för PVF2, nämligen "FOBAFLON 4000 HD" från Produits Chimiques Ugine Kuhlmann.

Dessa tre strängsprutapparater matar en flödesfördelare, som i sin tur är kopplad till ett slangsträngsprutmunstycke. En vakuumformningsanordning och ett dragningssystem av konventionell typ fullbordar apparaten.

De tre polymererna samsträngsprutas vid deras normala strängspruttemperaturer, dvs. l6O-20000 för PVC, 180-20000 för PMMA och 180-20000 för PVF2. Strängspruthuvudet och flödesför~ delaren hålles vid en temperatur mellan 195 och 20000.

En slang med en ytterdiameter av 50 mm erhålles, vilken slang i tur och ordning utgöres av ett skikt av PVC med en tjock- lek av ca 3 mm, ett skikt av PMMA med en tjocklek av ca 50/um och ett inre skikt av PVF2 med en tjocklek av ca 75/um. De tre polymererna föreligger i form av ett kompositmaterial med homo- gen och enhetlig struktur.

Exempel 4 De tre strängsprutapparaterna från Exempel 3 användes, var- vid apparaten slutar i en flödesfördelare och ett slangsprut- munstycke. Dessutom innefattar apparaten ett känt system för slaskformning och -blåsning, med hjälp av vilket system de tre polymererna kan samsträngsprutas och blåsas.

I den första strängsprutapparaten inmatas PVC, nämligen "EKAVYL SK 55B" från Produits Chimiques Ugine Kuhlmann, i den andra PMMA, nämligen "RESAHITE Kox 125" från företaget Resarte, och i den tredje PVF2, nämligen "FORAFLON 1000 HD" från Produits Chimiques Ugine Kuhlmann. De temperaturer som uppnås är 10 15 20 25 30 35 40 79Û7864'8 10 respektive: 16o-18o°c, 18o-19o°c een i9o-2oo°c; fiöaeeföraeie- ren och matningsmunstycket har en temperatur av l90°C.

Ett samsträngsprutat råämne för blåsning erhålles, vilket ämne därefter blåses på konventionellt sätt för framställning av en flaska. De tre strängsprutapparaterna har kopplats till flö- desfördelaren på ett sådant sätt att flaskan har ett inre skikt av PVF2 som är ca 100/um tjockt, ett mellanliggande skikt av PMMA som är ca 80 um tjockt samt slutligen ett yttre skikt av PVC som är ca 8/l0 mm tjockt.

De tre skikten i den erhållna flaskan är perfekt samman- smälta vid varandra så snart som de lämnar spruthuvudet. Efter avkylning föreligger flaskan i form av ett kompositmaterial med homogen och enhetlig struktur.

Exempel 5 Man använder tre strängsprutapparater av "SMTP - KAUFMAN", av vilka den första, som är försedd med ett avgasningssystem, har en diameter av 120 mm och en skruvlängd som är lika med 33 gånger dess diameter. Den användes'för strängsprutning av sam- polymeren av akrylnitril-butadien-styren (ABS), medan den andra, som har en diameter av 50 mm (Super - 2 x 50), användes för en blandning av följande polymerer: polymetylmetakrylat (PMMA): 40 viktdelar, PVF2: 30 viktdelar, ABS: 30 viktdelar;, medan den tredje, som har en diameter av 40 mm, användes för PVF2. g Dessa tre strängsprutapparater matar en fördelningscylinder, som i sin tur är kopplad till ett vanligt platt munstycke avsett för framställning av en platta, som har en tjocklek av ca 4 mm, följt av en konventionell kalander och dragningsanordning för strängsprutning av ark.

Det använda ABS-materialet är "UGIKRAL SF 10 436" från Produits Chimiques Ugine Knhlmann, medan PMMA är "ALTULITE 2 710" från företaget Altulor, och PVF2 är materialet "FORAFLON 1000 HD" från Produits Chimiques Ugine Kuhlmann.

Viskositeten för ABS, uppmätt vid 22000, är 75 x 103 P vid hastighetsgradienten 5,6 sek'l och l0 x 105 P vid gradienten 2 selfl. visxesiteten för PMMA, uppmätt via 2oo°c, är 110 x 105 vid gradienten 5,6 sek_l och 14 x 103 vid gradienten 2 sek-1.

Slutligen gäller att viskositeten för PVF2, uppmätt vid 20000, är 141 x 103 respektive 8,8 x lO3 P vid hastighetsgradien- ten 3,5 sek_l respektive 354 sek_l.

De temperaturer, till vilka strängsprutapparaterna uppvärmes, lO 15 20 U 79Û7864'8 ligger inom området 190-2lO°C för ABS, 180-200°C för bland- ningen innehållande PMMA nen 180-22o°c för PvF2.s p Flödesfördelaren har en temperatur av 21000, vilket även gäller för munstycket. Filmen erhålles mellan cylindrarna till en kalander upphettad till 80°C.

Totalkvantiteten är ca 300 kg/timme. Man reglerar kvanti- teterna för de tre strängsprutapparaterna på ett sådant sätt att man slutgiltigt erhåller ett kompositmaterial innefattande ABS i en tjocklek av 4 mm, blandningen innehållande PMA i en tjock- lek av 30/um och PVF2 i en tjocklek av 100/um. Dessa tre skikt är perfekt sammansmälta inbördes redan när de lämnar munstycket.

Efter avkylning erhålles ett kompositmaterial med homogen struk- tur, för vilket den ena av ytorna utgöres av PVF2 och den andra av ABS.

Exempel Q Under användning av samma betingelser som 1 Exempel 5 men genom att ersätta blandningen innehållande PMMA med följande blandning: jo viktdelar PMMA ("REsARITE kox 125"), 46 viktdelar polyakrylderivat ("AoRYLoID KM 323 B“) och 30 viktdeiar ABs ("UGIKRAL sr io 436" från Prnduits cnimiques Ugine Kunimann), erhåller man ett kompositmaterial med homogen struktur, vari skikten är perfekt sammansmälta inbördes redan vid utloppet från munstycket och vari en av ytorna utgöres av PVF2 och den andra av ABS.

Claims (16)

7937354-8 12 PATENTKRAV

1. Kompositmaterial med tre komponenter, k ä n n e - t e c k n a t av att det är bildat genom sammanbindning av polyalkylmetakrylat-polyvinylidenfluorid och polyalkylmetakry- lat-termoplastisk polymer, som inte är kombinerbar med poly- vinylidenfluoriden, varvid materialet har minst en ytteryta av polyvinylidenfluorid och en yta av den med polyvinylidenfluoriden icke kombinerbara termoplastiska polymeren, och varvid det är erhållet genom samsträngsprutning av polyvinylidenfluoriden, polyalkylmetakrylatet och den med polyvinylidenfluoriden icke kombinerbara termoplastiska polymeren, varvid polyalkylmetakryla- tet fungerar som mellanliggande bindemedel.

2. Kompositmaterial enligt krav 1, vilket material upp- visar minst en ytteryta av polyvinylidenfluorid och en yta av den med polyvinylidenfluoriden icke kombinerbara termoplastiska poly- meren, k ä n n e t e c k n a t av att de båda polymererna är förenade med varandra över hela deras yta medelst polyalkylmeta- krylatet, som i sig självt är åtminstone partiellt och fast bundet till hela ytan av de båda polymerer, som skall sammanfogas.

3. Material enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att polyalkylmetakrylatet är en blandning av minst 30 viktpro- cent polyalkylmetakrylat och en annan polymer. Ä.

4. Material enligt något av de föregående kraven, k ä n - n e t e c k n a t av att den samsträngsprutade polyvinyliden- fluoriden ligger inom ett sådant område beträffande den skenbara viskositeten vid 20000 att den för minst två hastighetsgradienter i följande tabell har skenbar viskositet inom de båda angivna gränsvärdena för den skenbara viskositeten: f*Hastighets- Värden för skenbar viskositet i Poise i i gradi- _ . . - 1 ent Sek l minimum maximum- g 3,54 50 iof zoo 10? í 11,81 18 107 93 105 , 35,4 11 105 47 103 i 118 6,5 105 21 105 g 354 5,9 iof 10 10: É 11:31 2,3 109 ~ 4,5 lo* , 7907864-8 13

5. Komposítmaterial enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e 0 k n a t av att polyalkylmetakrylatet är poly- metylmetakrylat.

6. Kompositmaterial enligt krav 5, n a t av att polymetylmetakrylatet uppvisar en viskositet, upp- mätt vid 20000, inom de gränser, för en given hastighetsgradient, k ä n n e t e-c ki- som anges i följande tabell: i Hastighets- [ Värden för skenbar viskositet 1 Poise É âäâdëëk-l I minimum 1 maximum É 5,54 É 100 x 105 I 500 x 103 5 11,81 v 50 x 103 280 x 103 f 55,4 Q 25 x 103 ¿ 150 X 105 ï 118 I 15 x 105 V 80 x 105 § 554 4 7 X 103 5 50 X 105 i 1181 § 5,5 X 105 ¿ 50 X 103 J

7. Kompositmaterial enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t av att flödena av polyvinylidenfluorid, polyalkylmetakrylat och med polyvinylídenfluoriden icke kombiner- bar termoplastisk polymer är förenade allra senast vid munstyckets kanter.

8. Komposítmaterial enligt krav 7, n a t av att en flödesfördelare är anordnad mellan strängsprut- k ä n n e t e c k - apparaterna och munstycket.

9. Förfarande för framställning av ett kompositmaterial av polyvinylidenfluorid - med polyvinylidenfluoriden icke kombi- nerbar termoplastisk polymer, k ä n n e t e c k n a t av att man samsträngsprutar polyvinylidenfluoriden, ett polyalkylmet- akrylat och en med polyvinylidenfluoriden icke kombinerbar termo- plastisk polymer, varvid polyalkylmetakrylatet.fungerar som mel- lanliggande bindemedel.

10. Förfarande enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att polyalkylmetakrylatet är en blandning av minst 30 viktpro- cent polyalkylmetakrylat och en annan monomer.

11. ll. Förfarande enligt något av kraven 9-11, t e c k n a t av att den samsträngsprutade polyvinylidenfluoriden har en sådan viskositet vid 20000 att den för minst två hastig- k ä n n e - 7907864-8 14 hetsgradienter ligger inom de gränsvärden för den skenbara visko- siteten som framgår av följande tabell: Hastighets- Värden för skenbar viskositet i Poise E åäâdëëk-l minimum maximum É 3,54 30 105 200 105 E 11,81 18 105 93 105 5 35,4 11 105 47 105 , 118 6,5 105 21 105 i 354 3,9 105 , 10 105 I 1181 2,3 105 4,5 105 .

12. Förfarande enligt något av kraven 9-ll, k ä n n e - t e c k n a t av att polyalkylmetakrylatet är polymetylmetakrylat.

13. Förfarande enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att polymetylmetakrylatet har en viskositet, uppmätt vid 20000, liggande mellan de gränsvärden, för en given hastighetsgradient, som anges i följande tabell: Hastighets- Värden för skenbar viskositet i Poise I gradi- _ _ . t ent Sek minimum maximum I 3,54 100 x 105 500 x 105 f '7 l 11,81 50 x 105 280 x 105 g 35,4 25 x 105 150 x 105 ; 118 13 x 105 80 x 105 1 354 7 x 105 50 x 105 1 1181 3,5 x 105 30 x 105

14. Förfarande enligt något av kraven 9-13, k ä n n e - t e c k n a t av att flödena av polyvinylidenfluorid, polyalkyl- metakrylat och med polyvinylidenfluoriden icke kombinerbar termo- plastisk polymer vid slutet av strängsprutapparaterna förenas se- nast vid munstyckets kanter.

15. - Förfarande enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t av att man anordnar en flödesfördelare mellan strängsprutappara- terna och munstycket.

16. Förfarande enligt något av kraven 9-15, t e c k n a't av att munstyekets temperatur hålles mellan 180 och 280°c. k ä n n e -