SE445166B - Festanordning sasom en forsterkningsring serskilt avsedd for dukar eller andra tunna material - Google Patents

Description

8107803-2 2 stor krafL-så att dukområdet ltring' hålet kvarhålles genom friktion. Vid exempel- vis segel och stora tält har detta dock ej visat sig tillräckligt i synnerhet ej vid mycket tjock duk med hög rivhållfasthet. Därför har en annan typ av fästanord- ning framtagits vid vilken lossningskraftexfna vid duken ökas genom att ej endast friktionen utnyttjas utan även en fonnlåsniiig genom tandförsedda ringar, vilka genom hylsans sammanslagning pressas in med tänderna i dukens yta. Sådana ringar har eniellertid vid dessa kända former framställts genom pressgjutning, varvid stål ej kan utnyttjas, emedan man ej funnit något annat sätt att utföra ringarna till en rimlig kostnad. Härigenom har dock nackdelar uppstått dels ge- nom det förhållandet, att de för pressgjutniiig lämpade metallerna har relativt låg hållfasthet varigenom tänderna ej fått önskad styrka och dels genom att kor- rosion lätt uppstår genom att man har varit tvungen att para dessa ringar med hylsor av rostfritt stål, vilket är det enda materialet med tillräcklig hållfasthet för ändamålet.

Uppfinningens ändamål är att åstadkomma en fästanordning för dukar eller andra tunna skikt och avsedd att uppta stora krafter och vilken ej uppvisar de nämnda nackdelarna vid de kända anordningarna.

Ett annat ändamål är att åstadkomma en anordning, vilken är anpassbar till dukar av mycket skiftande tjocklek. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en fästanordning med en överkragningshylsa, vid vilken risken för skador på duken, exempelvis genomskärning, genom hylsans utkragning i huvudsak är eliininerade.

Uppfinniiigens ändamål uppnås genom att utföra fästanordziingen med de i patentkrav 1 angivna kännetecknen.

Tre utföringsfonner av uppfinningen, med den första i tre diinensions- varianter beskrives i det följande och visas på ritningarna, på vilka fig. 1 och 2 visar en del till fästanordningen i två tillverkningsstadier; fig. 3 visar en annan del till anordningen i ett första tillverkningsstadium; fig. 4 visar en tred- je del till anordningen; fig. 5 visar anordningen komplett enligt det första utfö- ringsexenipelet dímensionerad för relativt tunn duk; fig. 6 visar en variant av det första utföririgsexemplet dimensionerad för medeltjock duk; fig. 7 visar en tredje variant av den första utföringsformen och dimensionerad för tjock duk; fig. 8 och 9 visar den andra utförirngsfornien i två monteringstadier; och figz 1D samt ll visar den tredje utföringsformen i två tillverkningsstadier. Dessutom vi- sas i fig. 12 och 13 ytterligare en utföringsform av den i fig. 1 och 2 visade delen, varvid de båda figurerna visar två tillverkningsstadier. Sanitliga utfö- ringsforiner avser en förstärkningsririg med cirkulär form och samtliga figurer är centrala snitt.

I fig. 2 visas en förstärkningsrixig l, vilken ingår i samtliga utförings- foriner. Den består av en tillplattad ring 2, företrädesvis av rostfritt stål, samt ett antal från ringen, utskjutande relativt smala och böjliga stift 3 även de före- . _ -...._.~._..........__.__..___..._...__.-. . _ ..___-_w_~__.~..._...._..._ 3 8107805-2 trädesvis av rostfritt stål. Som framgår av fig. 1 har ringen 2 i ett utgångsta- dium hästskoform i sitt tvärsnitt och bildar härvid en åt en sida öppen ränna 4.

När ringen 2 har detta stadium införes stiften S, vilka tippvisar ett skaft 5 och ett huvud 6, varvid huvudet befinner sig inuti rännan 4 medan skaftet sticker ut genom dess mynning. Stiften kvarhålles i detta läge varefter ringen 2 slås samman till cin-n i fig. 2 visade formen. [Järvid bildar kanterna till ringen kring den tidigare riinnöppningen endast en smal springa. genom vilken skaften 5 sticker ut. Huvudena 6 är inpressadc mellan ringens inre väggar, så att stiften 3 stadigt fasthålles med skaften 5 pekande i axelriktning. Skaften 5 uppvisar spetsar' 7 och inuti ringen 2 bildas ett hål 8.

I fig. 12 och 13 visas en annan utföringsfozrm av den i samband med figurerna 1 och 2 beskrivna delen, förstiirkningsringerx l (samlingsbeteckniiigen har bibehållits). I fig. 12 visas ett ämne till ringen 1 och ämnet består av en relativt tunn -plåtskíva med ett církulärt hål 26. Änmet begränsas av en till hålet koricentrisk, cirkulär kant 27, så att ett ringforrnigt parti, en äinnesring 28 av plåten bildas. Från ytterkanten 27 sticker ut ett. antal tunna, spetsiga taggar 29, vilka utstansats ur plåten samtidigt som de övriga konturerna. _ För färdigställande av ringen 1 till det i fig. 13 visade skicket rullas det inre partiet av ringen 28 över utåt till det i fig. 13 visade läget medan det yttre partiet av ringen 28 rullas över inåt till det i fig. 13 visade läget. Härigenom bildas således en sida 30 av den färdiga ringen av det mittre partiet av ringen 28 på ämnet medan ett motstående, inre parti 31 av ringt-ns andra sida bildas av det. inre kantpartiet. av ämnesringen 28. Ett likaledes till partiet 30 motstående yttre parti 32 av ringens andra sida bildas av det yttre kantpartiet av ämnes- ringen 28. Tag-garna 29 vikes upp på ett sådant sätt att de pekar rakt ut från den av partierna 31 och 32 bildade sidan av ringen. 'Taggar-na befinner sig så- ledes intill en springa mellan dessa båda partier. Taggarnas antal har för över- stådlighetens skull begränsats till sex men torde i praktiken vara betydligt flera till antalet. De har visats utgående endast från den yttre kanten 27 men taggar kan även vara anordnade vid hålets 26 kant.

Viktigt för funktionen är att. taggarna 29 ej befinner sig invid ringens kant. En inflyttning av taggarna åstadkommes genom ínvikning av partiet 32, vilket samtidigt förstärker ringen. En motsvarande förstärkning kan erhållas genom den visade invikningen av partier. Ill, vilken kan ske även om detta parti ej bär några taggar. Emellertid är en sådan invikning av ett ej taggbärande parti ej helt riödviindig utan ringen kan delvis vara av enkelt material.

Den nu beskrivna förstärkningsringen enligt: fig. 1.3 är, som en jämförelse visar, inycket lik den tidigare berskrivnzl försL-ir-kningsringeii enligt fig: 2. De båda ringarna har också samma funktion orh (iëirxned hur sliflf-ri is och taggarna 29 också samma funktion. Skillnaden är således i huvusak tillverkningsmässigt be- ..- _....._..... .__.-...-.----.-_..._.._-f---- -----« ~ 8107803-2 4 tingad. l den efterföljande lieskrívningen av den kompletta fästanordliíngen lik- som i tillhörande ritningar anges enbart :ingen enligt fig. 2. Den kan emellertid ersättas av ringen enligt fig. 13 utan att detta innebär några ändringar i övrigt. l fig. 3 visas en annan del till fšistanordningen, en hylsa 10. Den upp- visar en cylindrisk eller svagt konisk, rörformig del 11, från vars ena, vidare ände utskjuter en krage 12. Kragen 12 ansluter till den rörformiga delen 11 med en liten radie 13, samt övergår i en skålforinig del 14. som med ökande vinkel mot sin kant 15 svänger axiellt i samma riktning, som rördeleri 11 sträcker sig.

Kragen får 'således en i förhållande till axíalplanei. lutande yta. Hylsan 10 är lämpligen utförd av rostfritt stål och skall materialmässigt kunna paras med för- ankringsríngen I.

I fig. 4 visas en tredje del till anordningen, en stödring 17. Ringen 17 är relativt tjock och uppvisar en första, plan sida 18, som med radier ansluter till ett cylindriskt hål 19 genom ringen och till en ytterkant 20 till ringen.

Ringens motstående sida 21 är välvd på sådant sätt att ringens tjocklek minskar mot ytterkanten 20. Ytan 21 ansluter med radier till hålet 19 och ytterkanten 20.

Stödríngen 17 skall tillåta genomstickning av stiften 3 och :näste därför vara av relativt mjukt material. En hård plast exempelvis amidplast är därvid lärnplig' och plastmaterial ger ej korrosion tillsammans med de förut nämnda delarna. I vissa fall är även andra material tänkbara exempelvis en mjuk lättmetall eller ett kompositmaterial, exempelvis plast och metall tillsammans. Ringen 17 återfinnas i samtliga utföringsformer och varianter utom den i fig. 5 visade. Dessutom visas i samtliga 'figurerna 5-11, där fästanordriíngen visas monterad eller delvis monterad, det material i vilket anordningen skall fastsättas, en duk 22.

I de olika applikationsfallen, som visas i fig. 5-11 kan de nämnda clelarnza ha något olika utförande framför allt beroende på dukens 22 tjocklek och det med större tjocklek hos duken ökande kravet på fasthållningsstyrkan. 'Frots dessa olikheter har fastsätrningsanordningens olika delar erhållit samma beteckningar liksom duken 22. Detta gäller även kanter 23 till ett hål, som utstansats i duken 22.

Vid samtliga titföringsformer sker rnontfzringen genom att. hylsan 10, pä vilken först trätts ringen 17 med dess välvda sida 21 mot' kragen 12, med sin rörformiga del 11 stickes igenom det nämnda, genom duken 22 utstansade hålet med kanterna 23. Liksom fästanordningens delar skall hålet vara runt. Runt den rörforiniga delen skjutes därefter förankringsrirxgen 1 vars hål B anpassats med lagom spel härför. Ringen 1 befinner sig således på dukens ena sida och :ned stiften 3 riktade mot duken. På dukens andra sida befinner sig ringen 17.

Ringens plana sida 18 vilar härvid mot duken.

Det nu beskrivna monteringsförfaranclc-.t avser utföringsfurrnerna enlitgt. fig. 6 och 7, således vid medeltjock och tjock duk. När delarna sammanförts 8107803-2 'skall hylsans 10 rörformiga del ll kragas ut. Detta sker i en press, i vilket kragen 14 stödes i en dyna under det att en dorn föres ned i hålet till det rör- delen 11. På känt sätt har domen en rundad krage, som åstadkommer utkragning av den rörformiga delen 11 varvid samtidigt ringen l pressas i riktning mot kragen 14. Härvid pressas stiften 3 först genom duken och därefter in i ringen 17.

Om duken 22 har en så begränsad tjocklek, att längden av stiften 3 över- stiger dukens och ringens 17 sammanlagda tjocklek så kommer stiften att träffa kragens 12 lutande yta 14 och kommer härigenom :xtt böjas inåt. Om däremot duken är så tjock, att dess tjocklek tillsammans med ringens 17 tjocklek över- stiger stiftens längd kommer de att med sina spetsar 7 sluta inuti ringen 17.

Utkragniiigen av rör-delen 11 sker med sådan kraft, att duken 22 med stor kraft pressas fast mellan ringen 1 och ringen 17 varigenom ett friktíonsförband erhålles.

Dessutom genomstickes duken av stiften 3. Dessa kan vara av stort antal (i fig. 2 har visats relativt få stift av överskådlighetsskäl), vilket ger en forxnförankring av duken. Stiften stödjes vid båda sina ändar genom förankringen i de båda ringarna 1 och 17.

Såsom framgår av fig. 6 och 7 bildar ringarna 1 och 17 distanselement för de utkragade partierna, dels den ursprungliga kragen 12 och dels den av rör- deleii 11 bildade ltragen. vilken i figurerna betecknats med 24. Härigenom er- hålles plats för invikning av dessa utkragade IJartier, även kanten av kragen 12 undergår en viss invikning i den nämnda dynan, så att ringarna 1 och 2 ordent- ligt fasthålles och skyddas. Trots denna kantinvikning erhålles sådan distans mellan kanten av hylsans material och duken, att det ej finnes någon risk att duken skadas eller genomskäres av de med stor kraft nedpressade kanterna.

Den i fig. 5 visade formen avser en relativt tunn duk och krafterna blir härigenom ej så stora. Materialet i hylsan 10 har hiirigenonl kunnat göras relativt. tunt och därmed mera formbart. Härigenom kan kragarna 12 och 23 vid utkrag- ningen utformas med en ej inåtböjd utan utåtböjd kant, som löper parallellt med duken 22. Vid ett sådant utförande och ined ett riktigt utförande av dynan och dornen. så att någon större jiresskraft ej läggas mot kanten av kragarna finns ingen risk för genomskärning av duken. Genom dels (Jetta fiir-hållande och dels genom de mindre krafterna kan ringen 17 undvaras. Stiften 3 kommer därför att böjas om duken, som visas i fig. 4, genom inverkan av kragens 12 lutning.

I det i fig. 8, 9 visade utförandet har hålet med kanten 23 gjorts mindre än diameetern av hylsans 10 rörformiga del 11. Iiör att duken ändå skall gå att träda pä denna del liar hälkanterna försetts med radiella slitsar, vars yttre av- slutningar ansluter till en cirkellinje, ungefär motsvarande diametern av delen 11. Vid påträdning av duken erhålles således ett utskjutande parti 25, som vid utkragningen av liylsan vikes över ringen 1 på det i tig. 9 visade sättet. Här- igenom erhålles en ytterligar ökning av förankringskraftexi genom att duken med 8107803-2 6 partiet runt hålet friktíonsbindes över en större yta än vid utförandet enligt fig. 5-7 samtidigt som friktionskrafterna ytterligare ökats genom kantfriktionen mot ringens 1 inre kant.

Vid utförandet enligt fig. 8, 9 har delarna placerats i samma ordning, som vid utförandet i fig. 6, 7. Man kan emellertid även placera den: i omvänd ordning, som visas i fig. 10. Vid utkragningen kommer härvid stiftens 3, eventuellt ut ur ringen 17 utskjutande ändar att vikas utåt och kommer därvid att stickas in i den samtidigt utåtvikta, överskjutande delen 25 av duken. En sådan utåtvikning' skulle givetvis även erhållas vid ett utförande enligt fig. 5, men där ringen 1 var placerad mot kragen enligt fig. 10. Även ytterligare varianter, är tänkbara inom ramen för efterföljande patent- krav. Sålunda kan ettutförande med överskjutande parti 25 av duken 22 före- komma även vid den ordningsföljd hos delarna, som framgår av fig. 5-7. Det är även möjligt att förbinda åtminstone vissa av delarna med varandra istället för att utföra dem som separata enheter.> Det är även tänkbart att utföra anordningen med två stiftförsedda ringar på var sin sida av materialet. Vid de beskrivna utföringsexemplen har avsatts en förstärkningsring. Emellertid kan fästanordningen utformas även på andra sätt, så att kragen 12 exempelvis bär ett lås, en bult eller något annat fästorgan. Det är även möjligt att använda hålet, som vid en ring är avsett för genomdragning av en lina, för fastsättning av ett lås, en bult eller någon annan anordning. Som nämnt inledningsvis kan fästanordningen an- vändas även för andra material än duk. Det har sålunda förekommit, att man fastsatt beslag i kryssfanér och andra trämaterial medelst med den teknik, som föreliggande uppfinning avser att utgöra en förbättring till, och uppfinningen kan därför tillämpas även för sådana fall. Det har nämnts att förstärkningsringen enligt beskrivningen är rund. Den, eller någon annan anordning, kan emeller- tid ha elliptisk eller polygonal form. Materialen rostfritt stål och plast har nämnts endast som exempel och kan ersättas av andra material, såsom olika metaller.

Claims (7)

7 8107805-2 gATEyTKRAv

1. l. Fästanordning såsom en förstärkningsriiig särskilt avsedd för dukar eller andra tunna material såsom skivmaterial och innefattande en företrädesvis rör- 'fonníg del (11), vilken är avsedd att sträcka sig genom ett hål (23) imate- rialet (22), samt på vardera sidan om materialet ett flänsparti (12, 24), mellan vilka flänspartier materialet befinner sig med ett område runt nämnda hål (23), varvid en ringformíg yta är anordnad att trycka mot materialets yta, så att ett friktionsförband bildas, samt är försedd med utsprång (3), vilka är anord- nade att tryckas genom materialet (22) under inverkan av kraften från fläns- partierna, så att ett formförband dessutom bildas, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en stödring (17) är anordnad att befinna sig på motsatt sida av materialet (22) i förhållande till sagda, med utsprången (3; 29) försedda yta, vilken stödring är utförd av ett material, som har sådan hårdhet i för- hållande till materialet i utsprången (3; 29), att dessa kan instickas i stöd- ringens material varigenom en förankring av utsprångens yttre partier åstad- kommes genom sagda instickning av dessa i den andra ringen, i förekommande fall genomstickning genom ringen samt omböjning av de ur ringen utskjutande partierna mot det bakomliggande flänspartiet ( l2).

2. Fästanordning enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att ytan befinner sig på en separat, av det ena flänspartiet (24) stödd ring (1).

3. Fästanordning enligt patentkrav 2, k Ei n n e t e c k n a d d a' r a v, att ringen (1) på vilken sagda yta med utspråiigen är belägen, och stödringen (17) bildar distansorgan, som tillåter invikning mot materialet av flänspartíernas (12, 24) respektive kantpartier utan inträngning av dessa i materialets yta.

4. Fästanordning enligt patentkrav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att :materialet närmast håleïs (23) kant bildar ett område (25), vilket befinner sig innanför en av ringarnas (1) inre kant i ett plant tillstånd av materialet, och som är återvikt över denna ring (1, 17), så att detta parti av materialet befinner sig mellan ríngens (l/l7) ena yta och det ena flänspartiet (24/12) medan ett utanför sagda parti liggande parti och materialet befinner sig mellan nämnda rings andra yta och det andra flänspartiet (12/24) via den andra, av flänspartiet stödda ringen (17/1).

5. Fästanordning enligt patentkrav 2, 3 eller él, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att ringens (1) utsprång bildas av stift (3) i ett höjligi; material och utförda med sådan längd, att de kan sträcka sig genom och med en avsevärd _._...-.....__._..--... m..- ....._....--. _. 8107805-2 S sträcka ut ur materialet, när ringen (1) med den yta, från vilken stiften utgår anligger mot materialet, så att nämnda formförtiand bildas av de genom mate- rialet sig sträckande stiften (3) ochen förankring av dessa på båda sidor om materialet dels i ringen (l), från Vilken de utgår, och dels medelst stiftens yttre, på materialets från ringen (1) vända sida belägna och i stödringen (17) förankrade partier.

6. Fästanordnirig enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a V, att ringen (1) är bildad av en ämnesring (28) av ett tunt, formbart material så- som plåt på vilken stiften utgöres av i ämnesringens material utstansade och från åtminstone ett av kantpartieriia utskjutaiide taggar (29), vilka efter över- vikníng av ifrågavarande kantparti (32) från ett parti (30) av ämnesringen, som bildar den färdiga ringens (1) ena sida är utvikta till ett från ringens andra sida utskjutande läge, varvid det övervikta kantpartiet (32) åtminstone zlelvis bildar ringens andra sida, företrädesvis tillsammans med ett ytterligare över- vikt, motstående kantparti (31).

7. Fästanordning enligt patentkrav 5, keä n n e t e c k n a d d ä r a v, att ringen (1) är bildad av ett tunnt formbart material såsom plåt där ett mitt- parti bildar ringens ena sida och kantpartier, som är övervikta till motstående ställning till den första sidan, bildar ringens andra sida och mötas i en slits, genom vilken stiften (3) sträcker sig, varvid stíften bildas av skaft (5) till spikliknande organ, vilka förutom skaften uppvisar ett huvud (6), vilket är beläget mellan ringens båda sidor och fastpressat genom materialets sagda om- víkning på sådant sätt att skaften sträcker sig ut genom nämnda slits.