SE444619B - Sett att i ett digitalt datakommunikationsnet forhindra samtidig overforing av meddelanden av flera anordningar samt system for genomforande av settet - Google Patents

Description

8005993-4 Av derma anledning har man tidigare utvecklat scheman för att effektivt undersöka kommunikationslänken till den avsedda mottagaren för att fastställa huruvida denna länk är upptagen eller ej, dvs. huruvida överföringen av en kommunikation till en annan anordning skulle vara framgångsrik eller ej. I exempelvis det amerikanska patentet 4 050 097 beskrivs ett busskommunikationssystem i vilket beläggningen av en buss genom fler än en anordning utmed bussen förhindras genom ett prioritetsutlåsningsschema. I enlighet med detta patenterade system tilldelas varje 'anordning som kan kommunicera en prioritet. När någon anordning önskar att kommunicera med en annan anordning begär den tilldelning av bussen genom en bussanropningssignal som översänds via en bussanropningsledning. Om ingen annan anordning önskar översända tilldelas den anropande anordningen användningen av bussen, medan alla andra anordningar förhindras från att sända meddelanden eller låses ut under varaktigheten av kommunikationen. Skulle mer än en anordning försöka använda bussen samtidigt tilldelas, med hjälp av ett förutbestämt prioritetsschema som innefattar väsentlig prioritetstilldelningshård- vara, bussen endast den anordning som har den högre prioriteten, medan de anordningar som har lägre prioritet måste vänta på sin tur. Genom separat anordnade prioritetsförbindelser och logik utför det patenterade systemet alltid en bokföringsrutin för att prioritera överföringsanropningar och tilldelning av ordningsföljden för användningen av bussen innan varje meddelande utsänds. Fastän detta tillvägagångssätt erbjuder säkerhet mot kollisioner erfordrar det en ansenlig utlåsningskrets och förutbestämd väntetid före utsändning av varje utsänt meddelande.

I det amerikanska patentet 4 038 644 beskrivs ett processorkommunikationssystem i vilket en separat bussadapter är anordnad för varje enhet, varvid en individuell "buss L1pptagen"-linje är associerad med varje adapter. När en av enheterna önskar att kommunicera med en annan enhet sänder den en begäran till den lokala bussadaptern för den mottagande enheten för att fastställa huruvida mottagarenheten är upptagen eller ej. Om mottagaren ej är upptagen inställes en "upptaget identifierings"-flagga på den mottagande enhetens "upptaget"-ledning, vilket informerar mottagaren att ett meddelande kommer att särxias till densamma från sändaren och vilket 8005993-4 även informerar alla andra anordningar anslutna till bussen att de för närvarande ej kan kommunicera med mottagaren (eftersom en överföring till densamma för närvarande förbereds). Varje bussadapter tilldelas en prioritet i systemet i likhet med det ovan diskuterade systemet, och prioritetsschemat används for att förhindra samtidig beläggning.

Det amerikanska patentet 3 445 822 beskriver ett vanligt buss- sammanknytningsnätverk i vilket en godtycklig anordning kan erhålla åtkomst till bussen för att kommunicera med en annan anordning. Innan åtkomsten till bussen genererar emellertid varje enhet en åtkomstkod, vilken jämföres med en förutbestämd kod för fastställande av huruvida bussen är tillgänglig eller ej. Om de två koderna ej sammanfaller informeras den anropande anordningen att en annan enhet söker åtkomst till bussen och att anordningen måste vänta tills överensstämmelse inträffar.

I vart och ett av de ovan beskrivna tidigare kända systemen är det kollisionsförhindrande schemat komplext, erfordrar schemat en ansenlig mängd hårdvara och måste mssanpassningskommunikationsenhe- terna utföra en ansenlig mängd av bokhållning och överföringsförberedelse innan ett meddelande faktiskt kan sändas.

Såsom ett resultat härav fördröjs användandet av bussen och minskar systemets effektivitet.

I motsats till de strikt kollisionsförhindrande systemen som beskrivits ovan har det även utvecklats system som efter en kort kontroll av bussen verkar för att omedelbart sända ett meddelande över bussen om bussen ej redan har belagts. Härvid tillåts kollisioner att uppträda, vilket nödvändiggör en återöverföring. Sådana system beskrivs i publikationerna: "Ethernet: Distributed Packet Switching for Local Computer Networks" av R.M. Metcalfe et al, Communications of the ACM, juli 1976, vol 19, nr 7, sid 395-403, och en artikel med titeln “Acknowledging Ethernet" av M. Tokoro et al, sid 320-325. I enlighet med ett "EthernetW-schema kontrolleras bussen med avseende på "upptaget"-status före varje överföring. an det antages att bussen är tyst överföres ett meddelande eller datapaket efter ett kort väntetidsintervall om bussen fortfarande är tyst. Om meddelandet kolliderar med ett annat paket utföres åter överföring enligt en förutbestämd kollisionsstyralgoritm. I och för detektering av 8005993-4 förekomsten av en kollision innehåller varje sändare-mottagare en interferensdetektor. Interferensdetektorn övervakar bussen och jämför vad den ser med vad dess anordning är avsedd att överföra. 'En skillnad i bitvärden mellan de två kvantiteterna, vilket representerar en kollision, bringar sändaren att trunkera sitt meddelande och att temporärt låsa bussen, varigenom de andra deltagarna informeras om interferenskollisionen. En överförande anordning återhämtar sig från en detekterad kollision gencm att avbryta överföringen och återutsända meddelandet efter en på förutbestämt dynamiskt sätt vald slumptidsperiod. I förhållande till de tidigare beskrivna kända anordningarna söker sålunda ett busskollisionsschema av "Ethernet"-typ att vara mera effektivt genom en kompromiss mellan bokhållningen före utsändning och behovet att återutsända. Genom att förfara på detta sätt använder systemet emellertid en busskollisionsövervakning som adderas till kanplexiteten av det fulla duplex "Et:hernet"-sche1nat.

Enligt föreliggande uppfinning erbjuds ett busskollisionsförhindrande schema som förbättrar det ovan karakteriserade Ethernet-systemet genom användande av en väsentligt förenklad kommunikation och bussövervakning och genom en återutsändningsteknik scm upprättar en återutsändningsprioritet bland deltagarna i kollisionen i och för ökning av effektiviteten av användningen av bussen.

I och för uppnående av detta syftemål är enligt föreliggande uppfinning, som inhyses i ett halvduplexsystem, systembussen anordnad att förutom en seriell databuss och en klockbuss innefatta en beläggningsstatusledning som övervakas av varje anordning som är ansluten i systemet. När en anordning önskar sända ett meddelande börjar den med att belägga beläggningsstatusledningen genom att placera en upptaget-flagga på ledningen. Den kontrollerar även beläggningsstatusledningen för att fastställa huruvida en upptagetflagga redan inställts eller ej, dvs. huruvida en annan anordning redan har begärt uppmärksamhet. Cm bussen är upptagen eller belagd kan anordningen ej överföra förrän bussen blir ledig och den åtkomstsökarxie anordningen återställer buss-upptaget-flaggan under ett återförsoksintervall. Om det antages att bussen är ledig fiartskrider den utsändande anordningen till utsändning. När den anordning för vilken meddelandet är avsedd mottager meddelandet utsänder den ett 8005993-4 bekräftelsemeddelande tillbaka till den utsändande anordningen, vilket meddelande kännetecknar en framgångsrik överföring.

På grund av kretsdrifts- och propageringsfördröjningar föreligger möjligheten att mer än en anordning inställer en upptaget- flagga och kontrollerar bussens status utan att vara medveten om att en annan anordning samtidigt begär användning av bussen. I detta fall kommer varje sådan anordning när den inställer buss-upptaget-flaggan och sedan finner att bussen är ledig att fortskrida med att sända sitt meddelande, vilket förorsakar en överföringskollision. Eftersom överföringarna kolliderar blir det resulterande meddelandet på bussen förvrängt, så att de avsedda mottagarna ej ser någonWettig överföring, och följaktligen returnerar dessa ej några bekräftelsemeddelanden till de i kollisionen deltagande sändarna. När en sändare ej mottager något bekräftelsemeddelande antager den att en kollision har inträffat och fortskrider den med att repetera ovannämnda procedur för överföring av sitt meddelande enligt ett föreskrivet prioritetsschema. Detta prioritetsschema är i förväg upprättat mellan deltagarna utmed bussen och förhindrar en återutsändrxing bland deltagarna i .len ursprungliga kollisionen. Detta lagrade prioritetsschema aktiverar automatiskt en anordning med relativt sett högre prioritet för åtkomst till bussen i och för uteslutning av övriga i den tidigare kollisionen medverkande deltagare. Såsom ett resultat härav kommer bland deltagarna i den ursprungliga överföringskollisionm anordningen med högsta prioritet att sätta sin upptaget-flagga på buss-statusledningen före anordningen med den lägre prioriteten och med tillräckligt försprång i förhållande till den andra deltagaren, så att anordningen med den lägre prioriteten kommer att se att bussen redan är belagd genom den fiñrsta deltagaren när da: kontrollerar buss-statusledningen. Sålunda kan det garanteras att anordningen med den högre prioriteten kan överföra sitt meddelande utan en kollision på bussen med ett meddelande från anordningen med dan lägre prioriteten.

På de bifogade figurerna visar fig. 1 ett generaliserat blockschema av ett kommunikationssystem av distribuerad nätverkstyp visande sammanknytningen av en individuell kommunikationspanel och dess åtföljande processor till nätverksbussen, 8005993-4 fig. 2 en detaljerad schematisk illustration av komponentdelar av en individuell karmunikationspanel, fig. 3, 4 och 5 tidsdiagram relaterade till dataskrivning, upptaget-anspråk och -test samt datautläsningen hos kommunikationspa- nelen enligt fig. 2, och fig. 6 och 7 respektive flödesscheman av meddelande utsändningen och meddelande mottagningsbekräftelsen ingående i en meddelandekommunikation mellan respektive anordningar utmed det distribuerade nätverket.

Innan det speciella förbättrade meddelandekollisionsförhindran- de schemat enligt föreliggande uppfinning beskrivs i detalj bör det observeras att föreliggande uppfinning framför allt utmyrmar i en ny strukturell kombination av konventionella datorkomponenter och kommunikationskretsar, och ej i de speciella detaljerade konfigurationenxa för dessa. Följaktligen har strukturen, styrningen och arrangemanget av dessa konventionella komponenter och kretsar mestadels illustrerats på ritningarna genom lättförståeliga blockrepresentationer och schematiska diagram, vilka endast visar de speciella detaljer som är väsentliga för föreliggande uppfinning, varigenom beskrivningen ej fördunklas med strukturella detaljer som är uppenbara lför fackmarmen. Dessutom har olika delar av ett elektroniskt databehandlingssystem på lämpligt sätt sammanfattats och fiârenklats för att understryka de delar som är mest relevanta för föreliggande uppfinning. Sålunda representerar figurernas blockdiagram ej nödvändigtvis det mekaniska strukturella arrangemanget av de exemplifierade systemen, utan dessa diagram är primärt avsedda att illustrera de viktigaste strukturella kornponezïterrma av systemet på ett bekvämt funktionellt grupperande sätt, varigenom föreliggande uppfinning lättare kan förstås.

I fig. l på ritningarna visas ett blockdiagram av väsentliga delar av ett distribuerat kommunikationsnätverk över vilket ett flertal anordningar l-l till l-N kommunicerar med varandra. Var och en av anordningarna l-l till l-N är processor- eller dator-baserad och eller kopplade med lämpliga perifera I/O-interphase-enheter (ej visade), där så är nödvändigt för inmatning och uünatnirg av data och styrsignaler i enlighet med vad som erfordras för utförande av funktionen av det speciella system i vilket det distribuerade 8005993-4 kommunikationsnätverket används. I exempelvis en valutatransaktions- omgivning kan dessa I /O-interphase-erwheter vara kopplade till lämpliga presentationsanordningar, kassaapparater, kreditkortläsare, tangentbord, skrivare, etc. På liknande sätt kan i större omgivningar av industriell skala, exempelvis i ett tryckpress-styrningssystem, dessa enheter involvera färgförinställningsmoduler, tryckenheter, skivenheter, fjärrinmatningskonsoler, presentationsenheter, tangentbord, etc., vilka kommunicerar med varandra under driften av det totala systemet. Det inses givetvis att föreliggande uppfinning ej är begränsad till dessa eller till någon särskild omgivning, utan är tillämpbar vid alla processorbaserade digitala kommunikationssytem. Av denna anledning har ingen särskild omgivning eller periferianordning illustrerats, så att full insikt och förståelse av uppfinningen ej fördunklas.

Varje anordning l-l till l-N innefattar (förutom ovan beskrivna I/O-signal-kopplingskomponenter som ej visas) en lämplig processor eller dator 2-i med erforderligt minne samt en kommunikationspanel (ibland benämnd bussadapter) 3-i. Varje processor 2-i matar lämpliga informationssignaler, innefattande adress, data och styrsignaler, till U dess åtföljande kommunikationspanel 3-i i och för hopsättning och överföring/mottagning av ett meddelande eller datapaket till/från någon annan anordning distribuerad utmed bussen 3. Såsom kommer att beskrivas i detalj i samband med fig. 2 kan bussen 3 bestå av tre tvinnade trådpar 120, l2l, 122 för överföring av data-, klock- och statussignaler mellan anordningarna l-l till l-N utmed nätverket.

Själva data assembleras företrädesvis och överföres seriellt enligt SIlC (synchronous data link communication) protokollet över datadelen 120 av bussen 3. När meddelanden mottages av en anordning l-i disassembleras de av kommunikationspanelen 3-i hos anordningen och utläses de till den åtföljande processorn 2-i under styrning av densamma.

Beskrivningen har sålunda hitintills varit en allmän förklaring av de grundläggande komponenterna och den grundläggande funktionen av ett distribuerat kommunikationsnätverk som till största delen är konventionellt. Inom ett sådant system kan emellertid proceduren och dess realisering av det sätt på vilket av bussen bestäms variera från system till system, och det är denna procedur och dess 8005995-4 implementering som föreliggande uppfinning avser. Speciellt avser uppfinningen ett schema med vilket en och endast en anordning kan erhålla kontroll av bussen, i och för förhindrande av samtidig överföring av meddelanden med interfererxs såsom konsekvens, men dock under erbjudande av snabb åtkomst till bussen och förutbestämda återutsändningskriterier såsom gensvar på en oförutsedd icke uppmärksammad kollision på bussen. Schemat implementeras genom en ny halvduplexkommunikationspanel och tillhörande buss länkhårdvara som väsentligt reducerar komplexiteten hos tidigare helduplextillvägagångssätt. En detaljerad illustration av en individuell kommunikationspanel 3-i visas i fig. 2.

Såsom visas i fig. 2 innehåller varje kommunikationspanel eller bussadapter ett datoradapter-interface 21 med vars hjälp datorbussadaptersignalerna utbytes med varandra. Dessa signaler inkluderar själva data som seriellt transporteras över bussen samt nödvändiga styr-, klock- och adressignaler. Själva processorn kan bestå av någon lämplig kommersiellt tillgänglig centralenhet och tillhörande minne. För detta syfte kan enkodsdatorhårdvara tillverkad av IN'I'EL och innefattande INPEL BO/ZO-processorn lämpligen användas.

Portarna av interface-enheten 21 genom vilka processorn, exempelvis ovannämnda INTEL 80/20-processor, är kopplad till kommunikationspanelen betecknas i fig. 2 med Pl, P2, P3 och P4. Porten Pl är en dubbelriktad dataport för åtta dataledningar 32, kopplande datapitarna Do till D? till ach från slam-smeten 31. portarna P2 och P3 kopplar signaler för styrning av dataöverföring och sändar/mottagarlogiken. Porten P3 används även tillsammans med porten P4 för att utföra bussbeläggningsanspråk och testprocedurer. Verkan av de individuella bitarna av dessa portar kommer att beskrivas i detalj nedan i samband med beskrivningen av systemets logik och funktion.

I och för styrning av assembleringen och överföringen, mottagningen och disassembleringen av seriella datameddelanden ealigt SDLC-protokollet över bussen innefattar kommunikationspanelen vidare en sändar/mottagarlogiksektion 22 i princip bestående av en SIIC-enhet 31 samt tillkommande logiska komponenter, innefattande exklusiva eller-grindar 91, 92 och 93 samt vippan 94. Enheten 31 kan vara ett kommersiellt tillgängligt transceiver chip san omvandlar parallelldata DO till D7 på ledningarna 32 till seriellt format och assemblerar ett 8005995-4 datapaket för överföring enligt SDLC-protokollet. En INTEL 8273 programmerbar protokollstyranordning (PPC) kan användas för detta syfte. I enlighet med SDHC-konventionen 'kommer varje meddelande att bestå av främre och bakre åtta bitars flagg-bytes (flag byte = 01111110), mellan vilka seriellt formade adress-, styr-, data- och ramkontrollsekvensfält föreligger. En utgående seriell dataström från den seriella datautgången TxD på enheten 31 tillfóres över en ledning 57 en ingång av den exklusiva eller-grinden 91, vars andra ingång är koyplad till låg potential. Kopplingen till jord av den andra ingången av den exklusiva eller-grinden 91 bringar grinden att verka såsom en buffertdrivare till lmss-interfacet 24. På liknande sätt är en ingång av var och en av de exklusiva eller-grindarna 92, 93 och 95 kopplade till en fix referensspänning, så att dessa grindar även fungerar såsom en buffertdrivare till buss-interfacet 24. Utsignalen från grinden 91 är kopplad till en och-grind 101 av buss-interface-ernheten 24.

Ledningen 56 från SDLC-enheten 31 kopplar en begäran-att-sända- signal íW-Pš' till en ingång av den exklusiva eller-grinden 92, vars andra ingång är kopplad till hög potential och vars utgång är kopplad för att aktivera var och en av drivenheterna 105 och 107 av buss- interface-enheten 24. En ledning 55 kopplar en mottagen seriell dataström från drivenheten 106 av buss-interface-enheten 24 till datamottagningsingången RxD av SDLC-enheten 31. Respektive sändarklocka ñë och mottagarklocka 'R-xï på lägges SDLC-ermeten 31 via ledningar 54 resp. 53. ledningen 54 är kopplad till D-ingången och Ö- utgången av vippan 94, vars C-ingång är lagd på hög potential.

Klockingången av vippan 94 är via en ledning 77 kopplad till en divideringsenhet 68 av en R/ W styr- och klockgeneratorenhet 23. Q- utgången av vippan 94 är kopplad till en ingång av den exklusiva eller-grinden 93, vars andra ingång är kopplad till hög potential.

Utgången av grinden 93 är kopplad till en ingång av och-grinden 102 av buss-interface-enheten 24. ledningar 35 och 36 kopplar adressignaler via styrporten P2 av interface-enheten 21 från processorn för val av ett visst dataregister i SDLC-enheten. Ledningar 41 och 42 kopplar överföringsbekräftelsesignaler och mottagningsbekräftelsesignaler från processorn till SDLC- enheten 31. På liknande sätt kopplar ledningar 43 och 44 8005993-4 10 överföringstjänsteanspråk TxINT eller mottagartjänsteanspråk RxINT från SDIC-enheten 31 till processorn. f-signalen på ledningen 41 används av proceïlsorn för att informera SDLC-enheten att den har överfört en data byte till SDLC-enheten för assemblering och överföring. på inmanae sätt används m-signalaq på ieaningaq 42 av processorn för att informera SDLC-enhetexi att dai har mottagit och behandlat en överförd data byte och är redo för en ytterligare byte. ledningarna 35 och 36 används i förening med ledningarna 41 och 42 för designering av dataregister i SDlC-eriheten 31. ledningarna 33 och 34 kopplar dataöverföringsbegäransignaler TxDRQ och mottager databegäransignaler RxDRQ från SDLC-enheten 31 till processorn som gör anspråk på överföring av data över porten Pl i den tillämpliga moden (särxdning eller mottagning).

En ledning 45 kopplar systeminitieringssignaler via en Schmitt trigger 46 till SDLC-chippen när effekten slås En ledning 47 tillför en klocksignal (exempelvis med frekvensen 1,84 MHz) till klockingången CLK för styrning av enhetens 31 dri ftshastighet. Den faktiska överföringen av data mellan processorn och SDLC-enheten 31 styrs av läs- och skrivsignaler på ledningar 52 och 5l, vilka är anslutna mellan Q-utgångarna av läs- och skriv-vippor 62 och 65 och ingångar R_D och W av enheten 31. De återstående ingångarna, dvs. chipval (Öš), sänd (ÖTP-š) och bärvågsdetektering (Ö-D) av SDLC-enheten 31 är kopplade till jord för att aktivera en fortsatt meddelandeöverföring när SDLC-enheten är redo och för att aktivera både läs- och skrivöverfiiringen genom SDLC-enheten.

Läs/skriv-styrningen (R/W) och klockgeneratorn 23 består väsentligen av divideringsenheten och lämplig kombinationslogik för alstring av nödvändiga tidgivningssignaler för att leda driften av komrnunikationspanelen En systemklocksignal (exempelvis vid 9,216 MHz) pålägges klockingången av divideringsenheten 67 för att alstra en klocksignal med frekvensen 1,84 MHz för drivning av SDLC-enheten 31.

Denna dividerade signal reduceras i sin tur ytterligare i frekvens genom divideringsenheten 68 i och för bildande av en signal med frekvensen 920 KHz på en ledning 79, en signal med frekvensen 460 KHz på en ledning 78 samt en signal med frekvensen 115 KHz på en ledning 77. 460 KHz-signalen klockar vipporna 61 och 62, medan 920 KHz- signalen klockar wipporna 65, 66 och 97. D-ingången av vippan 61 är 8005993-4 ll via ledningen 72 kopplad för att styra porten P3 av interface-enheten 21 och mottager en signal Cïf' indikerande huruvida processorns utgångsbuffert är full eller ej. Q-utgången av vippan 61 är kopplad till en ingång av eller-grinden 63 och styr via ledningen 71 porten P3 av interface-enheten 21. Ledningen 71 matar en signal Ä-C-IÉ för att bekräfta lagringen av Ölï-signalen i vippan 61. (Jtsignalm från eller- qrinden 63 är kopplad till D-ingången av skriv-vippen 65, vars Ö"- utgång är kopplad till en andra ingång av eller-grinden 63.

Eller-grinden 69 har första och andra ingångar kopplade att mottaga utläsningsstyrsignaler READ och ingångsbuffert full- styrsignaler IBF via ledningar 74 och 75 från styrportarna P2 och P3 av processorns I/O-interface-enhet 21. Eller-grindens 69 utgång är kopplad till D-ingången av vippan 62, vars Q-utgång är kopplad till ledningen 52 och en ingång av eller-grinden 64. Utgången av eller- i grinden 64 är kopplad till D-ingångeri av läs-vippan 66, vars Q-utgång är kopplad till ledningen 73 för matning av en lässtråbsignal 'STIÉ till processorn, så att data kan stråbas från ett dataregister i SDLC- enheten 31 till processorns ingårgsbuffert. Q-utgången av läs-vippen 66 är kopplad till en andra ingång av eller-grinden 64.

Kommunikationspanelen består vidare av en buss-interface-enhet 24 bestående av tre uppsättningar dubbelriktade drivpar l05-l06, 107- 108 och 109-110. Insignalerna till överförings- utgångsdrivanordningarna 105, 107 och 109 härleda via och-grindarna 101, 102 resp. 103. Magnituderna av utgångssignalerna från drivenheterna 105, 107 och 109 reduceras genom rnotstårad 123 till 128 för riktig signalnivåkoppling och för reducering av reflektioner utmed bussen. Utgångarna av drivenheterna 105, 107 och 109 och ingångarna av drivenheterna 106, 108 och 110 är via förbindelseconnectorer 131 till 136 kopplade till den seriella databussen 120, klockbussen 121 och statusbussen 122, vilka bildar systembussen. Var och en av de individuella bussarna 120 till 122 i systemets buss 3 kan bestå av ett lämpligt tvinnat trådpar, såsom visas schematiskt i fig. 2, med en lämplig resistoranslutningslänk l20'I', l21T, l22T kopplad till förbindelseconnectorerna 131 till 136 for riktig impedansanpassning.

Motstånd 140 och 142 är kopplade mellan en fórspänningspotentialkälla och en av ledningarna som leder till respektive anslutningslänk 1201' och 122T i och för effektiv ñrspänning av den seriella databussen och 8005993-4 12 statusbussen till ett förutbestämt binärt tillstånd representerande ett icke upptaget busstillstånd. Denna förspänning förhindrar att bussen "flyter" så att en åtkomstsökande anordning ej kommer att observera ett falskt upptaget tillstånd när bussen är fri.

Med buss-intcrface-enheten 24 och systembussen 3 konstruerade enligt ovan och såsom visas i fig. 2 överföres den seriella SDLC- datasifrörnmen över den seriella databussen 120, medan sändar- och mottagarklockorna är kopplade över klockbussen 121. Statusbussen 122 används tillsammans med bussinställningen och testlogiken för upprättande av exklusiv åtkomst till bussen och för undvikande av kollisioner på bussen, vilket skall beskrivas nedan.

För att speciellt realisera bussflagginställnings- och upptaget-test-procedurerna enligt fiáreliggande uppfinning innefattar kommunikationspanelen vidare en bussinställnings- och testlogikenhet 25. Denna enhet innefattar en exklusiv eller-grind 95, vars ena ingång är kopplad till potential och vars andra ingång via en ledning 82 är kopplad till styrporten P2 av interface-enheten 21. Ledningen '87 används för att mata en -signal från processorn för att inställa en buss-upptaget flagga eller semafor när processorn önskar överföra. Utgången av den exklusiva eller-grinden 95 är kopplad till D-ingången av BUSY ASSERF-vippan 97, vars klockingång CK är kopplad till delaren 68 via ledningen Bl. Q-ingången av BUSY ASSERP-vippan 97 är kopplad att aktivera BUSY FLAG-drivenheten 109, medan 'Öl-utgången av BUSY AssERT-vigpan 97 är kopplad till en och-grind 103. utgången av den exklusiva eller-grinden 95 är vidare kopplad till klockingångal av en STATUS-vippa 96. D-ingången av STATUS-vippan 96 är kopplad till utgången av STATUS BUS övervaknings-drivenheten llO, medan C-ingången är kopplad till hög potential. Q-utgången av STATUS-vigagnn 96 är via ledningen 83 kopplad att styra porten P4 av processorns I/O-ínterface- enhet 2l. Utgången av STATUS BUS-övervaknings-drivenheten llO, som indikerar huruvida en annan anordning i systemet har åtkomst till bussen eller ej, är vidare via en ledning 84 kopplad att styra porten P4 av processorns I/O-interface-enhet 21 såsom en upptaget status/avbryt-signaL så att processorn kan göra sig beredd att mottaga ett meddelande när bussen är belagd av al annan anordning. Det bör upprepas att föreliggande system är ett halvduplexsystem, vilket reducerar kostnaden och komplexiteten av hårdvaran och att systemet normalt är i mottagningsmod när ingen överföring sker, så att inget 8005993-4 13 meddelande avsett för systemet går förlorat. Den logiska nivån på ledningen 83 indikerar huruvida en upptaget-flagga har höjts av någon annan anordning i systemet vid den tidpunkt då den anordning som betraktas önskar överföra. Om det är önskvärt att placera en kommunikationspanel i en endast mottagande mod, kan upptaget-status- ledningen 83 på lämpligt sätt låsas till en logisk nivå för upptagen- buss.

Sedan nu kretskomponenterna och sammanknytningarna av kommunikationspanelen i fig. 2 beskrivits kommer driften av komnunikationspanelen och hela systemet att förklaras nedan. Överföriggsrnocï Såsom förklarats ovan och framgår av fig. 2 åstadkoms överföringen av meddelanden genom sändar/mottagar-logikenheten 22 innehållande SDLC-enheten 31, vars data- och styrinsignaler är härledda från centralenheten via interface-enheten 21. När ett meddelande skall överföras assembleras olika Eaílt av SDLC-erflieten 31 med sekvenser av åtta bitars data bytes matade från processordataporten Pl över parallella ledningar 3.2. Under överföringen skrivs data från centralenheten: utgångsbuffert in i en lämplig buffert eller ett register i SDLC-enheten 31. För varje ny byte kopplas en dataöverföringsbegäransignal TxDRQ från SDLC-enheten 31 via ledningen 33 till processorn. En skrivcykel initieras sedan data placerats i processorns utgångsbuffert för avgivning till DAM- porten Pl av interface-enheten 21. Den nödvändiga registeradressen och överföringsbekfäftelsestyrsignaler matas via ledningarna 35, 36 och 41 till SDLC-enheten 31 för att förbereda denna att mottaga data från processorn.

Nedan hänvisas till fig. 3, som illustrerar ett tidsdiagram av skrivoperationen och läs/skrivstymingen och klockgeneratorn 23. För att initiera en skrivoperation bringar processorn ÖTB-Eï-nivån på ledningen 72 till låg nivå. Vid nästa klockövergång (låg-till-hög) med frekvensen 460 KHz går vippans 61 Q-utgång till låg nivå, därmed följande D-ingången, så att ÃÉIE-nivån på ledningen 71 går till låg nivå vid denna tidpunkt. Såsom gensvar på denna ÃEÉ-signal placerar processorn en data byte via dataporten Pl på ledningarna 32, så att data är redo att stråbas eller skrivas inäi lämpligt register i S111!- 8005995-4 14 chippen enligt A0, Al-bitarna. Bekräftelse av överföringen kopplas via ledningen 41.

Inuti ' processorn återställs Ö-IB-F-nivån av lTCï-signalen. Vid nästa positiva övergång av klocksignalen med frekvensen 920 KHz går Q- utgången av skriv-vippan 65 till låg nivå, så att en låg ïl-É-signal pålägges skriv(WR)-ingången av SDLC-enheten 31. Denna skrivsignal bringar data att stråbas från ledningarna 32 till adresserade register i SDIC-erfneten. Nästa positiva övergång av klocksignalen med 920 KHz bringar skriv-vippan 65 till dess motsatta tillstånd, varigenom -wï- pulsen avslutas. Vid nästa positiva övergång av 460 KHz-klockan går Q- utgångm av vippan 61 till hög nivå, varigenom skrivcykeln avslutas.

Denna skrivprocedur utföres upprepade gånger då data stråbas från processorn, assembleras av SDLC-chippen och serialiseras ut över 'ledningen 57 under meddelarxdeassembleringen och -överfcåringern Såsom förklarats ovan styrs den seriella dataöverföringen av ett SDIß-meddelande av en signal på ledningen 56, vilket via grinden 92 aktiverar drivanordningen 105, så att ett meddelande kan placeras på bussen. När ett meddelande sänts ut på bussen kopplas SDLC-ramen från ledningen 57, via grinden 91 och drivanordningen 105, till den seriella databussen 120 i bussen 3. Före överföringen utföres ernellertid Llpptaget-flagg-inställningen och statustestproceduren.

Bussflagg-inställnirag och statustest Ett flödesschema av sekvenser: av operationer som utföres för en överföring från beläggningsanspråk och test till mottagning av ett bekräftelsemeddelande visas i fig. 6, till vilken hänvisas i det följande. _ Före överföringen av ett meddelande och i enlighet med, den kollisionsförhiradrande proceduren som upprepas enligt föreliggande uppfinning gör processorn anspråk på ett beläggningsfórlxållarxrle eller upptagetförhållande på statusbussen genom att bringa nivån på -IB-Û-S-f zïsïfi-lsåningm 82 till låg nivå, såsom visas i tidsdisgrånunst enligt fig. 4. Detta bringar utsignalen från den exklusiva eller-grinden 95 att gå till hög nivå. Vid nästa övergång av 920 KHz-klockan på lednin- gen 8l från divideringsenheten 68 vippas BUSY ASSERP-vippan 97 till att placera en nivå indzlkerarxie ett upptagetförïxållarxde på statusbus- sen 122. Övergången vid utgången av den exklusiva eller-grinden 95 8005993-4 15 har sålunda triggat STATUS-vippan 96 för att bringa dess Q-utgång att över ledningen 83 mata en nivå indikerande utsignalen från STATUS BUS-övervaknings-drivenheten llO, dsv. statusen på bussen omedelbart före den 920 KHz-klockpuls som placerar en upptaget-flagga på status- hissen. Fördröjningen mellan den omedelbara triggningen av STATUS- vippan 96, vilken läser statusbussen l22, och låsningen av BUSY ASSERT-vippan 97 av 920 KHz-övergången förhindrar STATUS-vippan 96 att läsa den upptaget-flagga som rests av dess egen processor. Vid alla tidpunkter övervakas det aktuella upptagna eller icke upptagna tillståndet på statusbussen 122 genom processorn via upptaget status/ avbrytledningen 84. Processorn övervakar denna ledning så att den kommer att vara informerad om att andra anordningar sänder meddelan- den, och eventuella meddelanden adresserade till processorn från någon annan anordning kommer ej att gå förlorade. Denna' egenskap är betydelsefull, eftersom systemet är av halvduplextyp, varvid det ej förekommer någon samtidig överföring och mottagning av meddelanden _ genom samma anordning.

Om det antages att bussen ej är belagd av någon annan anordning kommer Q-utgången av STATUS-vippan 96 att ha indikerat att bussen är ledig, så att överföring från SDlC-enheten 31 av hommunikationspanelm kan fortskrida. Därefter börjar de ovan beskrivna skriv- och utsändningscylclerna genom Still-enheten 31 och stråbas eller avkäns ett datapaket (en SDLC-ram) på den seriella databussen 120, medan sändarklockan kopplas via klockbussen 121.

Sedan meddelandet har överförts till bussen avlägsnar den sändande anordningen sin upptaget-flagga från statusbussen 122 och väntar denna anordning på mottagande av ett förväntat bekräftelsemeddelande eller datapaket från den anordning till vilken meddelandet var adresserat. För detta syfte ändrar processorn, sedan ett kort busspropageringstidsintervall har förflutit efter utsändningen av ändflagg biten, nivån av BUSY ASSERT-lednirmgen 82 från låg till hög, så att utgången av den exklusiva eller-grinden 95 ändras från hög till låg nivå. Vid nästa 920 KHz-klockpuls på ledningen 79 ändras tillståndet av BUSY ASSERT-vippan 97 och avlägsnas den upptaget-flagga som placerats på statusbussen av drivanordningen 109.

Den anordning som emottager datapaketet kan nu sända tillbaka ett bekräftelsemeddelaxade till den ursprungligen utsändande anordningen.

Innan bekräftelseproceduren beskrivs kommer kommunikationspanelerxs funktion i mottagningsmod att förklaras. 8005993-4 16 Nottagningsnod Såsom har beskrivits ovan är kommunikationspanelen av halvduplextyp. Såsom ett resultat härav övervakar varje anordning när den ej sänder statusbussen 122 med avseende på en upptaget-flagga som inställts av någon annan anorning. Denna funktion uppnås genom användande av upptaget status/ avbryt-ledningen 84. När processorn av en anordning observerar en upptaget-flagga som höjts på ledningen 84 gör den sig omedelbart beredd att läsa data i ett meddelande som kan vara adresserat till anordningen. I denna mod kopplas meddelandet när det överföres över den seriella databussen via drivenheten 106 över ledningen 55 till datamottagningsingången RxD av SDLC-enheten 31 av den mottagande kommunikationspanelen. Synkront därmed kopplas den . överförda klockan via drivenheten 108 över ledningen 53 till mottagarklockingången RxC av SDLC-elfflueten 31. Om det antages att SDLC- enheten 31 igenkänner sin adress i SDLC-adress byten skickar den en mottagningsavbrottssignal RxINT på ledningen 44 och en mottagningsdataläsbegäransignal RxDRQ på ledningen 34 till processorn, så att inkommande data kan läsas ut via dataporten Pl, via parallelldataledningar 32 och lagras i processorns ingångsbuffert.

Såsom gensvar på en mottagningsdatabegäransignal RxDRQ verkar processorn för att läsa ut varje successivt mottagen data byte som är placerad på ledningen 32 genom processorns I/O-interface-dataport Pl och avkännas in till processorns ingångsbuffert. Denna verkan initieras av en -ÜIÜfD-signal över ledningen 74 från styrporten P2 till eller-grinden 69. Varje gång processorn Läser dataporten Pl placerar den dessutom en låg nivå på IBF-ledningen 75 (ingångsbuffert full) för att indikera för periferiutrustningen att data har lästs av processorn. Eftersom en låg IBF på ledningen 75 skulle begynna en annan läscykel används -É-E-ÃD-styrledningen för att hålla kvar läscykeln. När enligt fig. 4 nästa 460 KHz positiva övergång inträffar går Q-utgången av vippan 62 till låg nivå, så att :RD-ledningen 52 går till låg nivå och data i tillämpliga dataregister i SDLC-enheten _31 pålägges ledningarna 32 och via dataporten Pl kopplas till processorns ingångsbuffert.

Det låga tillståndet på Q-utgången av vippan 62 kopplas genom eller-grinden 64, så att Q-utgången av läs-vippan 66 går till låg nixå vid nästa övergång från låg till hög nivå av 920 KHz-klocksignalen, ' 8005993-4 17 såsom fraxngår av fig. 4. Denna utgång används för att avkänna data på ledningar 32 vid interface-dataporten Pl in i processorn via §I'_B- ledningen 73. När data-byten nu låsts i ingångsbufferten går IBF- ledningen 75 till hög nivå. Genom ledningen 42 matas en datamottagningsbekräftelsesignal 'Éx-DÄ-C-K- från porten P2, så att SDLC- enheten informeras om att den bavkända data-byten har upptagits av processorn. Sedan data har rensats från processorns ingångsbuffert går IBF- och 'lT-EÄ-D-ledningarna åter till låg nivå, så att en ny läscykel kan börja.

Beldäftelsexneddelande Ett flödesschema på sekvensen av operationer som utföres för en mottagning och bekfiftelse visas i fig. 7, till vilkm hänvisas urzder följande del av beskrivningen. v Sedan hela meddelandet har mottagits och lästs ut av SDLC- enheten 31 belägger den mottagande anondningen bussen och överför ett bekräftelsemeddelande tillbaka till den ursprungligen utsändande arxordningeru För detta syfte fortskrider mottagaren med att utföra ett bussbeläggningsanspråk och statustest, följt av överföringai av ett datapaket i enlighet med samma procedur som beskrivits ovan. I förhållande till längden av det ursprungligen översända datapaketet kan emellertid längden av ett bekräftelsedatapaket vara mycket kort, varvid en föreskriven 'kod används såsom en bekräftande indikation.

Givetvis används ett bekräftelsemeddelarade endast för detta syfte och ett sådant meddelande erfordrar ej något svar från sändaren. (En bekräftelse behöver ej bekräftas.) Vid den ursprungliga sändaren vet man sedan ett bekräftelsedatapaket har mottagits att det utsända meddelandet nått fram och man kan sedan fortsätta med att sända eventuella ytterligare datapaket, varvid den ovan beskrivna proceduren följs för varje överföring. Om ett bekzräftelsemeddelanrie ej erhålles inom ett förutbestämt tidsintervall (bestämt av processorn) antager den meddelandet utsändande anondningen att en kollision har inträffat och fortsätter den att återutsända meddelandet, återigen följande beläggningsarmspråksw test- och överföringsproceduren som beskrivits ovan. Nu leon-mer ñrekomsten av en kollision att beskrivas. 8005993-4 18 Busskollision När en anordning önskar sända kommer, såsom kort skisserats ovan, dess processor omedelbart att ändra nivån av BUSY ASSERT- ledningen 82, så att efter nästa 920 KI-Iz-puls BUSY ASSERT-vilupan 97 kommer att verka för att en upptaget-flagß placeras på statusbussen 122. samtidigt går Busy AssERfr-ledningen 82 till låg nivå och låser STATUS-vippan 96 det aktuella tillståndet på statusbussen 122 (innan BUSY ASSERT-vippan 97 åstadkommer en höjning av en upptaget-flagga).

Fastän sannolikheten av samtidiga anspråk på tjänster och bussbeläggning är extremt liten kan det inträffa att mer än en anordning samtidigt fortskrider med en beläggningsanspråks- och testoperation. På grund av kretsdriftstid och propageringsfördröjningar utmed bussen kan en anordning ha påbörjat sina egna beläggningsanspråks- och statustestoperationer och ha furmit att bussen är ledig utan att vara medveten om att samma åtgärder vidtagits av en annan anordning vid samma tidpunkt. När varje anordning finner att bussen är ledig kommer den att fortsätta med att överföra ett meddelande formulerat enligt SDLC-protokollet såsom beskrivits ovan. På databussen kommer emellertid dessa två datapaket från olika utsändande anordningar att kollidera och därigenom att interferera med varandra. Såsom ett resultat härav kommer, fastän de andra anordningarna som är distribuerade utmed nätverket har varnats eller gjorts uppmärksamma på det faktum att bussm har belagts och ett meddelande för någon är under utsändning, de kolliderande meddelarldexaa att resultera i en förvrängd överföring och ingen anordning kommer att ta emot och bekräfta ett datapaket från någon av de utsändande rdningarna. Sålunda kommer för varje utsändande arlordning, sedan en fiánltbestämd tidsperiod under vilken ett bekräftelsedatapaket ej har mottagits, dess processor att antaga att en kollision har inträffat och fortskrida för återutsändning av meddelandet. För detta syfte kommer processorn i varje anordning efter en viss tidsperiod att åter börja anspråk på bussen, testa statusledningal och överfiåra om demxa är ledig. För att förhindra en ny kollision mellan meddelandena från deltagarna i den ursprungliga kollisionen finns i minnet för varje processor lagrad en återutsändnings försökstid eller tidtabell som etablerar en prioritet mellan alla de anordningar som är fördelade utmed nätverket. Tidtabellen är sådan att varje anordning utmed 8005993-4 19 nätverket är tilldelad en egen återutsändningstid. De ddsintervall som tilldelas och lagras i varje processor är tillräckliga för att omsluta den maximala meddelandelängden av ett datapaket och mottaga ett bekräftelsemeddelande. Intervallen avviker emellertid från varandra genom en föreskriven prioritetsdefinierande skillnad, så att vid en kollision återutsändningstiden för en anordning med lägre prioritet kommer att vara något fördröjd i förhållande till återutändningstiden för en anordning med en högre prioritet, så att anordningen med den lägre prioriteten ej kan belägga bussen. När sålunda inget meddelande mottagits och ingen bekräftelse utsänts kommer processorn i varje kollisionsorsakande anordning att göra anspråk på ett bussbeläggningstillstånd på ledningen 81 enligt sin speciellt tilldelade återutsändningsförsökstidtabell. På grund av detta fasta prioritetsschema bland alla anordningarna i systemet kommer anordningen med den högre prioriteten att göra anspråk på en upptaget-flagga vid en tidpunkt som är tillräckligt långt före anspråket på upptaget-flaggan från anordningen med den lägre prioriteten, så att en busskollision mellan dessa anordningar undviks.

När sålunda SPATUS-vipgzan 96 av anordningen med den lägre prioriteten läser statusbussen 122 kommer den att se att bussen har belagts (av anordningen med den högre prioriteten), varigenom ingen utsändning från anordningen med den lägre prioriteten kommer att fortskrida förrän bussen blir ledig.

Det är möjligt (fastän mycket osannolikt) att under återutsärldnillgerl av beläggningsarlspråket och statusbusstestet av den anordning som har dax högre prioritet ytterligare en anordning, som ej var inblandad i den föregående kollisionen, kan göra anspråk på upptaget-flaggan och utföra en upptaget-testprocedur vid samma tidpunkt som då anordningen med den högre prioriteten utför sin procedur före återutsärldningerx. Detta skulle leda till ei ny kollision mellan den ursprungliga anordningen med den högre prioriteten och den anordning som nu försöker överföra. I ett sådant fall utföres samma tidsfördröjning, prioritering och återutsändning mellan de nya kollisionsdeltagarna. Denna frekvens säkerställer att en ouppnfirksammad kollision kringgås och att varje anordning san önskar överföra vid varje tidpunkt kan försöka göra detta. Detta asynkrona tillvägagångssätt arbjtlaar aa maximalt effektiv användning av bussen 8005993-4 20 utan en betydande investering i kostsam och komplex kommunikationshårdvarafTrots detta erbjuder tillvägagångssättet ett kollisionsskydd genom en förberedande beläggningsanspråks- och testprocedur som undviker bussinterference.

Ett huvudsyfte för systemet är att maximera användningen av bussen genom att omedelbart tilldela åtkomst till bussen (om den är ledig) till en anordning som önskar översända. Bussanspråks- och beläggningstestproceduren som utförs genom ett väsentligt förenklat hårdvaruschema är en praktisk teknik för att uppnå detta syftemål.

Fastän det är extremt osannolikt kan en oförutsebar busskollision inträda. Trots detta garanteras framgångsrik genomföring av den önskade överföringen genom en bekräftelse-återutsänciningspi-ocedxr som är prioritetsbaserad med avseende på de kollisionsorsakande deltagarna for att garantera framgångsrik bussanspråks- och statustestprocedur för anordningen med den högre prioriteten i förhållande till anordningen med den lägre prioriteten.

Genom denna teknik tilldelas bussåtkomsten i huvudsak på first fram-först betjänad basis. Tilldelad prioritet används endast vid en kollision, vilket på grund av förekomstfrekvensen för sådana kollisioner möjliggör att bokföringen av kommunikationspanelerna kan reduceras väsentligt.

Fastän i föreliggande beskrivning en utföringsform i enlighet med uppfinningen har beskrivits inses att många modifieringar och ändringar kan utföras av fackmannen inom uppfinningens ram, vilken endast begränsas av de bifogade patentkraven.

Claims (15)

8 0 0 5 9 9 3 - 4 21 PATENITCRAV

1. l. Sätt att i ett digitalt datakommiriijcationsnät, i vilket ett fler- 'tal anordningar är kopplade till en kcnminüwtionsbuss över vil- ken meddelanden mellan respektive anordningar överföres, förhindra samti- dig överföring av meddelanden av flera anordningar och därigenom undvika en överföriiigskollision på bussen, k ä n n e t e c k n a t av att a) vid respektive anordning och såsom förberedelse för en överföring av ett meddelande en hissbeläggningsrepresenteraride signal placeras på bussen och därigenom tillföres var och en av de till hissen kopplade an- ordningarna, b) att hissen såsan gensvar på steg a) undersöks med avseende på före- kcmsten av en hissbeläggningsrepresenterande signal san placerats på bussen av en annan anordning, och c) att respektive anordning bringas att översända ett meddelande över bussen såsom gensvar på att steg b) indikerar att ingen bussbeläggnings- signal har placerats på bussen av någon annan anordning och att annars respektive anordning inhiberas från att fortskrida med av ett meddelande.

2. SättenligtkravLkännetecknat avattdenhissbe- läggningsrepresenterande signalen alstras såsom gensvar på en begäran av en översändning från respektive anordning.

3. Sätt enligtkrav 2,kännetecknat avattplaceringenav den bussbeläggningsrepresenteraride signalen på bussen fördröjs en tidspe- riod san är tillräcklig för avslutande av steg b) i och för undersökning av hissen med avseende på förekomsten av en bussbeläggningsrepresenteraride signal som placerats på bussen av en annan anordning.

4. Sättenligtkrav2eller3,kännetecknat avattsteg b) innefattar undersökning av hissen såsom gensvar på den hissbelägg- ningsrepresenterande signalen med avseende på en hissbeläggningsrepresen- terande signal som har placerats på hissen av en annan anordning.

5. H5. Sätteriligtnågotavkravenl-4,kännetecknat avatt steg c) innefattar cl) övervakning av hissen med avseende på återkomsten av ett bekräftel- seneddelande från den anordning till vilken meddelandet översändes i och för indikering av mottagandet av det översända meddelandet, och c2) upprepning av stegen a) till c) såsan gensvar på frånvaro av åter- kcxnsten av bekräftelsaneddelaridet inom ett förutbestämt tidsintervall. 8005993-4 22

6. Sättonligtlæavikännctecknat avattstogchirmt- fattar Lzpprqxxirwg av stegen a) till c) vid en tidplnkt som är unik för närmda anordning och skiljer sig från mtsvarasrie tidpunkt för varje annan anordning i nätet.

7. Säfsten för att i ett digitalt datakomnmikatiorisrxät, i vilket ett flertal anordningar (ir-l) är kopplade till en karnunikationsbrxss (3) över vilken moddelaraden :rcllan rcqucktivo axnrdnirugar överförts, för- hindra samtidig överföring av meddelanden av ett flertal aznrdnirgar och därigencrnmxdvilzamöverförixxgslmllisioripâmsserx, känne teck - n a t av ett första organ (95, 97, 68) kopplat till reqzektive anord- ning förattiförberedelse förenöverförixagavettmecidelarxdeplaoera en bussbeläggxiixagsxrepreseruteraxude signal på hissen och att därigmcm till- föradematillvaroclieraavdetill hissenkoppladearnrdxmirxganu, ett erat» 'xëšä alá aæsa:æ~cï+.=g a'- ast förstaorganet, iochför avmssaxmedavseexadepâföre- lunstavexx axxde signal stmharplaoeratspå hissa: av någon annan aruordnixg, och ett tredje organ (84) lopplat till detandraorgaztet, laussmodiaraoràximm förattbrixuga rtæqzelttixreazzord- ningattöversändaettmaidelandeöverhissensåæmgmwarpâattdet andra organet finner att ingen ssigrnl har placerats på lnussenavnågmxamianarnrdnilgflnezasaniamiat fall inhiberar respekti- ve anordning från att fortskrida med överfiårixzgerx av ett meddelande.

8. àrstanenligtlcravLkännetecknat avattdetförsta organet innefattar ett organ (95, 97) san är känsligt for en begäran att överföra san pålägges detta från respektive anordning, i och för alstring av den srqaresezzterarzde signalen.

9. systanenligtltrav8,kännetecknat avattdetförsta organet vidare innefattar ett organ (68-81) flår fördröjning av placeringar: avdai sigxulaxpåhmsuxezudqaeriodsau är tillräcklig för det andra organet att undersöka hissen med avseende på förekcmst av en lnussbeläggrxiiugsrepresaiterarrâe signal som har placerats på bussen av en annan anordning.

10. l0. wstanexiligtlcravßeller9,kännetecknat avattdet axadraorganet (96) irmefattarettorgansanärkänsligtfiörderahissbe- Jäggnirgsrepresezxterarxde signaler: från alstringaorgaxmet (95, 97), i och förwmdersülmingavhissaamedavseendepâföreluætavenbissbelfigg- ningsrepreseriterarade signal scmharplaoeratspåhissaaavexaannanan- ordrxizæg. 8005993-4 23

11. ll. systanenligtnågotavlcraveza7-lß,kännetecknat av att det tredje organet innefattar ett organ (via 31, l-i) för övervakning av hissen mod avseende på återkomst av ett laekräftelsarnoddelaxxde från den anordning till vilken det överförda rneddelazudc-:t utsändes och indikcrande nottagandet av det utsända rnaddelaxwdet av denna sant för ås av zippnepad :nanövrerixxg av det första, andra och tredje organet såsom gcns/ar på frånvara av åter-musten av bekraftelaanaaaelaman um et: fömcbestamc tidsintewall.

12. SystanenligtlcravlLkännetecknat avattdettredje organet innefattar ett organ (via 31, 22) för åstadkarmande av upprepad manövrering av det första, andra och tredje organet vid en tidpunkt som är unikförreqaelctiveazxordniixgodisltiljersig frânmotsvarancle tidpunktför varje annan anordning i systanet.

13. Systeua11igtnågotavkraven7-l2,kännetecknat av att bussen iimefattar en databuss (120) över vilken mellan an- ordningar överföras, aa klockbuss (121) fór koppling av överföringstid- givningen unellan axiordnixxgar och en upptaget-stamsbmzss (122) till vilken vartochettavnärmda förstaocharxdraorgangazzexxsaxntäraxislutrzaocix på vilken den hissbeläqgnirxgsrepreseraterarude signalen placeras.

14. âystaueiiligtnågotavlcravefx7-l3,kännetecknat av att lcmrnuziikatioriaxätet är ett distribuerat digitaldatalcmnunilcatiorxszñt ochattvarochmav näxrndaaxmordnixxgar utsänderochnnttzager över datahissai i halv-dupvlømzod.

15. Systanenligtnågotavkraven7-14,kännetecknat av att var och en av nämnda arnrdnixxgar (i-1) är en pnooessoranordnirag.