SE444318B - 2-fenyl-5-bensimidazol-(2')-yl-furaner till anvendning for optisk vitgoring av organiska material - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 U0 7801991-6 vari Ri betecknar en sulfonsyragrupp, dess fenyl-, o-tolyl-, C1_2-alkylí, metoxietyl-, p-klorfenyl-, o-metoxifenyl-, p-C1”u- . alkylfenyl-, diklorfenyl- eller dimetylfenylester och dess amid, monof eller dimetyl-, N-fenyl-N-etyl-, metoxietylv, dimetyl~ aminoetyl-, dimetylaminopropyl-, hydroxietyl-, allyl-, bensyl-, fenoxietyl~, trimetylammonio-etyl-, trimetylammonio-propyl-, N-metylmorfolino-propyl- eller N-cyanoetyl-N-etyl-N-metylammo- nio-propylamid eller dess morfolid eller N-kvarterniserade-N- metylpiperazid, en karbonsyragrupp, dess C1_3-alkyl-, metoxi- etyl-, fenyl-, cyklohexyl-, fenoxietyl-, bensyl- allyl- eller dimetylamino-propylester och dess amid, metyl-, metoxietyl-, trimety1ammonioetyl~, trimetylammoniopropyl-, bensylamid eller dess morfolid, en cyanogrupp, en trifluormetylgrupp eller en C1_2-alkylsulfonyl-, fenetyl- eller fenylsulfonylgrupp, Ra betecknar C1_u~alkyl, allyl, metoxietyl, karboxímetyl, karbo-r metoximetyl, cyano-C1_2-alkyl, bensyl och för fallet att n är talet 0, även väte, R5 betecknar väte, C1_u-alkyl, allyl, hydroxi-C2_3-alkyl, cyano-- C1_2-alkyl, karbamoylmetyl, karbo-C1_u-alkoximetyl, karboximetyl eller bensyl, En betecknar väte, klor, C1_2-alfvl,AÖí_2-alkoxikarbonyl, kapboxíy cyano, SOBM, vari M betecknar väte eller en saltbíldande katjon, metylsulfamoyl, sulfamoyl, metylsulfonyl, sulfonsyrafenylester, karbamoyl eller metylkarbamoyl, ' H5 betecknar väte, klor, trifluormetyl eller metyl, i R6 betecknar väte, klor eller metyl, n betecknar talet 0 eller 1 och A _ 'betecknar en färglös, mot vitmedelskatjonen'ekvivalent anjon.

Under "sulfonsyragrupp" må förstås gruppen -SOBM, vari M be- tecknar väte eller en saltbildande katjon. Såsom saltbildande katjo- ner M ifrågakommer i allmänhet de av jordalkalímetaller, t ex av kalcium, barium eller magnesium samt speciellt av alkalimetaller, \ t ex av natrium eller kalium, men även eventuellt med alkyl eller à hydroxialkyl med l till H kolatomer substituerad ammonium eller i aminsaltjoner av cykliska aminer, såsom pyridin, morfolin och pipe- ridin. Lämpliga är i betydelsen av M förutom väte speciellt kalium- = och natriumkatjonen.

V _ Vid föreningar med formeln (1), vari R1 eller Ru betecknar gruppen -SOBH, kan den-starkt sura sulfogruppen med den basiska imi- dazolringen bilda ett inre salt. 10 15 20 25 30 35 NO I (2¿," 0 .

~ R, N J I , 3 7801991-6 Såsom färglösa anjone:~!\<) ifrågakonmer sådana organiska och oorganiska syror, som i enlighet med sin valens förmår att med ba- sisk bensimidazol bilda en- eller flervärda salter. Såsom exempel mä nämnas: alifatiska monokarbonsyror med l till 18 kolatomer, som dessutom kan vara substituerad med l till 5-hydroxylgrupper eller ketogrupper, t ex on- och uronsyror, aromatiska karbonsyror (even- tuellt substituerade bensoesyror), alifatíska di-, tri- och tetra- karbonsyror med l till 6 kolatomer, som företrädesvis kan vara subs- tituerade med l till H hydroxylgrupper (t ex sockersyra), kolsyra, halogenvätesyror, svavelsyra, monoalkylestrar av svavelsyra med l till N kolatomer, arylsulfonsyror,(eventuellt substituerad bensen- sulfdnsyra), alkylsulfonsyror (t ex metansulfonsyra), fosforsyra, fosforsyrlighet, salpetersyra etc. V Anjonen införes í regel genom kvaternering. enlighet därmed först anjonerna av de använda kvaterneringsmedlen, såsom svavelsyramonoester Cl-Cu alkoholer, bensensulfonsyra, toluen- sulfonsyra, klorobensensulfonsyra, klorvätesyra och bromvätesyra.

Anjonen kan emellertid eventuellt enligt kända metoder (jfr Houben-Weyl, Methoden der organischen Chemie, band XI/2, sidor- Lämpliga anjoner är i detta fall Lämpliga är i t ex na 620-626) utbytas mot en annan. sådana av myrsyra, ättiksyra, propionsyra, glykolsyra, mjölksyra, äpplesyra, vinsyra, slemsyra, glikonsyra, citronsyra, levulinsyra.

Av speciellt intresse är 2-fenyl-5~bensimidazolf(2')-yl~fura~ ner med formeln (eflšh n, R2_ vari Bi betecknar en sulfonsyfaßfupp, SU1f0n§yra-C1_2-alkylester, metoxiecyiesner, c1_2-alkylsulfonyl. fenylsulfonyl, cyan°, tv1- fluormetyl, -COOYI, -SO2NY1Y2 eller -CONY1Y2, vari Yi betecknar väte, C1_u-alkyl, allyl, cyklohexyl, metoxietyl, bensyl, fenyl, dimetylaminopropyl, som kan vara protonerade,f¥2 beteck- nar väte, C1_2-alkyl eller hydroxietyl och Y1 oçh Y2 tillsammans med kväveatomen står för en N-metylpiperazinring, en osuhsti~ tuerad eller med 1 metylgrupp substítuerad morfolinring, eller grupperingen 10 15 20 25 '.ochjY 7sø1991-6 , XI \ / :Q 1 _S02O-/ \ 2/ _ I: \::;:./<\ xå _ vari , Xi betecknar väte, p-Cku-alkyl eller klor och Xå betecknar väte, metyl eller klor, , Ra betecknar C1_u-alkyl, allyl, metoxietyl, karboximetyl, karbo- metoximetyl, cyano-C1_2-alkyl, bensyl och för fallet att n är talet 0, även väte, H3 betecknar väte, cka-alkyl, nydroxietyl, cyano-ckz-alkyl, >karboximety1, karbamoylmetyl, karbo-C1_4-alkoxímetyl, allyl el- "ler bensyl, ß Rå betecknar väte, klor, metyl, karboxi, etoxikarbonyl, cyano, sulfo, metyl-sulfonyl, sulfamoyl, metylsulfamoyl, karbamoyl, metylkarbamoyl eller sulfonsyrafenylester, R5 betecknar väte, klor, trifluormetyl eller metyl, n betecknar talet 0 eller 1 och L Å Acï) betecknar en färglös, mot vitmedelskatjonen ekvívalent anjon. _ Inom Ramen för 2-fenyl-5fbensimidazol~(2')fyl-furanerna med formeln (2) må framhållas sådana med formeln 7 f@'|'~5>n » u R" n I I f/ Å 1 ey (3) R¿ _: 0 N (A ,n , . l Rs Rå vari R; betecknar C1_2-alkylsulfonyl,.fenylsulfony1, trifluor~ metyl, cyano, -CONYíYê eller -SO2NYíYå, vari Yi betecknar väte, C1_u-alkyl, allyl, cyklohexyl, metoxietyl, bensyl eller dimetyl- taminoetyl'eller_dímetylaminopropyl, som kan vara proe teneraq __! 4 ,Yå betecknar väte gußr C1_24alkyl ïïoch'Yåfltíllsammans med kväveatomen betecknar en N-mety1- piperazin- eller morfolinríng, sulfonsyra-C1_2-alkylester, sul- fonsyrametoxietylester, eller grupperingen in 15 20 »f 7su1991-6 5 XI 1 -so 0- / , 2 "\\ I X2 vari Xi betecknar väte, p-Cbu-alkyl eller klor och Xå betecknar väte, metyl eller klor, Rå'betecknar C1_u-alkyl, allyl, cyano-C1_2-alkyl, karbometoxi- metyl, karboximetyl eller bensyl och för fallet att n är talet 0, även väte, i ' R"2 betecknar väte, C1_2-alkyl, hydroxíetyl, allyl, cyano-C1_2- alkyl, karbo-C1_u~alkoximetyl eller bensyl, J Ra' betecknar väte, klor, etoxikarbonyl, karbamoyl eller metyl- karbamoyl, Rš¿ betecknar väte, klor eller metyl, n betecknar talet 0 eller 1 och A * betecknar en färglös anjon, som är ekvivalent med vitgörings- katjonen, samt föreningarna med formeln ' au _ . (@?3n f ' N 191" " ; / \ Il Il / \ Ae) <4) rcv® 0 N I/ < n . v 3,.. av < 2 vari Rï' betecknar sulfonsyrametoxietylester, sulfonsyra-C1_2-alkyl- 1_2-alkylsulfonyl, fenylsulfonyl, cyano, -CONYÉYE eller -SO2NYïYg, vari Yï betecknar väte, C1_u-alkyl, allyl, metoxi- ester, C etyl, bensyl ellerdimetylaminoetyl eller dímetylaminopropyl, som kan vara protonerad,-V Yë betecknar väte eller C1_2-alkyl och Yï och Yë tillsammans med kväveatomen beteck- nar en morfolinring, eller grupperingen M -SO20- , I X2 vari Xi* betecknar väte, Ap-Cku-alkyl eller klor och Xå betecknar väte, metyl eller klor, 10 15 7801391-6 6 Hg öoch Rg' oberoende av varandra betecknar C1_2-alkyl, cyano- C1_â-alkyl, karbometoximetyl eller bensyl, n betecknar talet 0 eller 1 och , A _ betecknar en färglös, mot vitmedelskatjonen ekvivalent anjon. , I“föreningarna med formeln (1), (3) och (H) betecknar Y Yå och Yg företrädesvis väte. 7 I föreningar med formeln (3) betecknar Rä företrädesvis väte eller metyl. " 'V ' 21 Soeciellt omnämnande inom ramen för föreningarna med formeln (2)' förtjänar de med formeln T i x <@ll,. f (5) Rå A \ I U I !N kr! I e * /___ Û (A )n n Rs I _ -_ vari REV betecknar sulfonsyra-C1_2-alkylester, sulfonsyrametoxietyl, trifluormetyl eller grupperingen \ Xi Ä-sozo- / »x , ___. Xå och R2, hå, Rå, H5, Xi, Xå, n och A(_) har de under formeln (2) ¿angivna.betydelserna.

Av speciellt intresse är föreningar med formeln T i n ,(®'f1)fl % I I //N _ 101' <6) nj-(š-[Ü _ ( e) _ I. 1: o ~\\u A n RS' 7801991-6 vari¿Rï betecknar sulfonsyra-C1_2-alkylester, trífluormetyl eller gruoberíngen V ooh Rå, Hg, H, Rš, Xâ, X3, n och ACE) har de unâer formeln (3) angiyna betydelserna, och speciellt föreningar med formeln i* ¿ l m (efïwfl . e m [-1 ~ ' l (1): cl-Q- |o,|- \ , u / n | v ' n; VIÉ vari R1 betecknar sulfonsyra-C1_2-alkylester, trifluormetyl eller grupperíngen l ¿ I X' ¿ ' 1 l. | o X2 och RE, Rg', Xi, Xå, n och Acï) har àe under formeln (H) angivna betydelserna. lInom ramen för 2-fenyl-5-bensimídazol-(2')-yl-furanerna med formeln (2) är av speciellt intresse sådana med formeln _((DR§)n | N COOQ (s) w-f \«|: j / |\l M9) .

H4 _|_4 0 N / n i “s :lv Z 10 15 7BÛ19X91-6 8 'vari Rå betecknar C1_u-alkyl, allyl, cyano-C1_2-alkyl, karbo- metoximetyl, karboximetyl elkfl~bensyl och för fallet att n är talet 0,'även väte, - Bg' betecknar väte, C1;2-alkyl, hydroxietyl, allyl, cyano-C1_2- alkyl, karbo-C1_u-alkoximetyl eller bensyl och; Q betecknar väte, metyl, fenyl, cyklohexyl, aplyl, metoxietyl, fenoxietjl, bensyl eller dimetylaminïëïopyl, som kan vara pro- ?tonerad“ ocn R', R5, n och A har de nnder formeln (2) angivna betydelserna, samt föreningarna med formeln )n . N v , v \ COOQ- (9) / jg/ (Ae) . n / i n 'u Rz ~ vari Rg och Rg' oberoende av varandra betecknar C1_2-alkyl, cyano-C1_2-alkyl, karbometoximetyl eller bensyl och Q' betecknar väte eller metyl och n Och Å: har i formel (8).angiven.betydelse. 9 Föreningar med formlerna (1) till (9); vari n betecknar talet 1 är lämpliga, speciellt föreningarna med formlerna i -n CH l » 3 _ l Q, I \ I I /N \ \ , cooo _ G (10) cl 0 / N cu3o§o§ ä | f ï nå' ~ IV -vari Q' betecknar väte eller metyl och R ' 2 bensyl, betecknar metyl eller 7801991-6 _61 _ I Rvll l Å _ 1 (u) cyf© W _ mjøsoq E) \<í 9 u" \ V ” å i IL Å A3 I l __] . VII “ - » P M" varl Bl oetecknar mctylsulfogyl, lenylsulfooyl eller cyano, 1 ?H2CN . N97 sozcuï G (12) 01' 'I \ io' / -m , I _ "_ N i I» C33 och CH, l cušv -ë Föreningarna med formeln (l) är erhållbara enligt olika för- f I so.oc n o I | f L' 65 (15) Cl 0 . - cm osmQ » T: 3 1 , i * ' 1 faranden, så t ex därigenom, att man konienserar en Tïrening med for- melnl . Ru (IW I! l| i _ 0 cno “s Rc vari Ru, H5 och H6 har den under formeln (l) angivna betydelsen, med en o-fenylendiamin med formeln V H N R (15) _ 2 / I 1 \\ HN 10 15 20 25 30 1 ß°1 fl9 1 r- 6 10 vari RI och R2 har den under formeln (l) angivna betydelsen, till azometiner med formeln (16) R N i* [I || C// R* - o R5 \H HN | H6 Re och sedan oxiderar eller dehydrerar dessa till de motsvarande 2-fe- flyl-5-bensimidazol-(2')-yl-furanerna med formeln (l), vari n beteck- nar talet 0, och eventuellt kvaternerar dessa med ett alkyleringsme- del till föreningar med formeln (1), vari n betecknar talet l.

Kondensationen av föreningar med formeln (lä) med de med for- meln (15) till föreningar med formeln (l6) sker lämpligen vid en tem- peratur mellan 0 och 60°C, företrädesvis vid l0 till 30°C. I allmän- het är det lämpligt att företa kondensationen i ett lösnings- eller spädningsmedel, såsom metanol, etanol, aceton, acetonitril,-isättika, etylacetat, dioxan, tetrahydrofuran, dimetylformamid, bensen, toluen, xylen, klorobensen, o-díklorobensen, kloroform eller koltetraklorid. Överföringen av azometinerna med formeln (16) till de motsva- rande bensimidazolföreningarna red formeln (1) sker enligt i och för sig kända metoder med oxiderande verksamma medel, t ex syre, företrädes- vis luftsyre i närvaro av syreöverförande katalysatorer, såsom ko- boltnaftenater eller vanliga tungmetallkomplex-katalysatorer, såsom de som är-beskrivna i DE-OS 2 138 031, mangandioxid, koppar(II)ace- tat, blytetraacetat, natriumhypoklorit, kloranil eller nltrobensen, eventuellt i ett gentemot detifrâgavarande oxidationsmedlet inert lösningsmedel, såsom metanol, etanol, aceton, isättika, dioxan, tet- ranydrofuran, dimetylformamid, bensen, toluen, xylen, klorobensen, o-díklorobensen, kloroform, koltetraklorid och pyridin. Reaktionen sker vid en temperatur mellan l5°C och det använda lösningsmedlets koktemperatur, företrädesvis mellan 20 och 30°C.

Föreningar med formeln (1) kan man enligt en variant av detta förfarande även erhålla, om man bringar föreningar med formeln (lä) att reagera med sådana med formeln (15) i närvaro av antingen kop- par-II-salter såsom oxidationsmedel (jfr Elderfield, Heterocyclic Compounds, vol 5, 233) eller företrädesvis av ditíoniter eller spe- Awciellt bisulfiter eller anhydrider därav, såsom alkalimetallditioni- ter, -bisulfiter eller metabisulfiter. 10 15 * 20 25 30 35 4 M. 11 78-__01991-6 Manlarbetar därvid fördelaktigt med en konëentñerad vatten- haltig lösning av minst l mol natriumbisulfit respektive l/2 mol; natriumditicnit, företrädesvis l till 3 mol natribmbisulfit på varje l mol utgångsprodukt (14) och (15), samt eventuellt ett inert orga- niskt lösningsmedel vid temperaturer mellan 60 och l20°C, företrä- desvis vid âterflödestemperatur. Såsom inerta organiska lösningsme- del lämpar sig de ovan anförda företrädarna, speoiellt sådana, som delvis eller fullständigt blandar sig med vatten, såsom etanol, n-propanof, n-butanol, dioxan, etylacetat, dimetylformamíd, etylen- glykolmonometyleter eller cyklohexanon. _ A Föreningar med formeln (l), vari n betecknar talet O, kan även erhållas, i det att man bringar sådana färeningar, i vilka 32 beteeknarlväte, att reagera med alkyleringsmedel i närvaro av basiskt verkan föreningar enligt kända metoder. , i Bildningen av syra-additionsprodukterna och hnmenfika ammonium- salter, speciellt reaktionen av föreningar med formeln (1), vari n betecknar talet 0, med ett protonerings- respektive kvsternerings- medel med formeln 5 ' 113 - A . vari R3 har ovan angiven betydelse och A betecknar gruppen, som vid kvaterneringen överföres till anjonen A , kan företagas på vanligt sätt, företrädesvis i ett lösningsmedel, varvid det är lämpligt att använda minst en molekvivalent av protonerings- respektive kvaterne- ringsmedlet. Å Såvida det är önskvärt att framställa föreningar med formeln (1), vari H2 inte betecknar väte, som är kvaternerade med alkylgrup- per, så använder man såsom alkyleringsmedel företrädesvis dialkyl- sulfater, såsom dimetyl- och dietylsulfat, alkylnalogenider, såsom metylklorid-, etyl-, propyl- ockxbutyljodid eller -bromid, allylklo- rid eller -bromid, krotylklorid eller bromid samt alkylbensensulfo- nster, såsom p-metyl-, etylbensensulfonat. När man önskar att fram- ställa föreningar med formeln (1), vari H2 inte betecknar väte, som är kvaternerade med en bensylgrupp, så använder man för bensylering- en företrädesvis bensylhalogenider, såsom bensylkloríd. Ytterligare kvaterneringsmedel är t ex BrCH2CH20H, speciellt halogenättiksyra- derivat, Såsom ClCH2CO2CH2CH3, BrCHêCO0H, BrCH2COOCH3, C1CH2CN, oC1CH2C0NH2»samt etylenoxid eller propylenoxid i närvaro av lämp- fliga anjoner, såsom t ex myrsyra, ättiksyra eller mjölksyra. 10 15 \20 25 cßfl 7801991-6 12 'Om protonerade föreningar med formeln (1) önskas, dvs syra- additionssalter därav, så använder man såsom protoneríngsmedel spe- ciellt mineralsyror. Lämpliga är principiellt alla starka till me- delstarka organiska syror eller mineralsyror, varvid anjonerna kan utbytas genom dubbel omsättning.

Såsom lösningsmedel, i vilka protoneringen respektive kvater- neringen kan företagas, lämpar sig i allmänhet alla inerta lösnings- medel; Lämpliga är sådana, som löser utgångsprodukten och ur vilka slutprodukten genast utskiljes. Exempelvis må nämnas: aromatiska kolväten, såsom bensen, toluen eller xylen; halogenkolväten, såsom trikloroetan, tetrakloroeten,«. klorobensen eller diklorobensen, vidare även nitroföreningar, såsom nitrometan, nitropropan, nitro- bensen, alkanoler och öppna eller cykliska etrar, såsom butanol, dibutvleter, etylenglykol, etylenglykolmonometyleter,Aetylenglykol- monoetyleter, anisol eller dioxan; ketoner, såsom cyklohexanon eller metyletylketon; fettsyraamider, såsom dimetylformamid eller dimetyl- acetamid; sulfoxider, såsom dimetylsulfoxid och karbonsyraestrar, såsom etylacetat eller ättiksyra-butylester. Därvid arbetar man' exempelvis vid temperaturer från 60 till l80°C, företrädesvis 90 :iii 1ho°c. :blend är det även fördelaktigt ett använde överskott ev alkyleringsmedel såsom lösningsmedel. q Föreningar med formeln (1), vari n betecknar talet 0, som i gruppen R1 uppvisar en tillräckligt basisk kväveatom, kan vid denna kväveatom«kvaterniseras i sidokedjan, utan att bensimidazolringen likaledes kvaterniseras. Sådana föreningar motsvarar formeln (m vari säï betecknar soznzlzz, conzlzg eller coozl, veri zl betecknar N,N'-dimetylaminoalkyl med totalt M till 5 kolatomer, en N-morfoli- nopropylgrupp, Z2 betecknar väte, alkyl med 1 till 2 kolatomer, hydroxietyl, cyanoetyl, Zl och Z2 betecknar tillsammans kväveato- men en N~metylpiperazinring och R2, Ru, H5 och H6 har ovan angiven -b@ÜYde}$šÅ"FÖ?§ninåêT:ÜVaPï Zz betecknar väte, är lämpliga, 10 15 V20 25 ¿ i i 7801991-6 fi. .i ¿ Kvaterneringen sker därvid i allmänhet med samma alkylerings~ medel R3 -FA, som användes för kvaterneringen av bensimidazolringen.

Det är dooklfördelaktigt att hålla något mildare reaktionsbetingel- ser, dvs lägre temperaturer från cirka 50 till l0O°C, samt använda den stökiometriska mängden eller endast ett ringa överskott av alky- leringsmedel. j " Å Om man emellertid önskar komma till 2-faldigt kvaternerade föreningar; så använder man minst 2 mol alkyleringsmedel R3 - A per mol av föreningen med formeln (17) och arbetar i övrigt vid lika reaktionsbetingelser under vilka bensimidazolringen kvaterneras.

A Föreningar med formeln (1) kan även framställas, i det att man kondenserar en pyran-5-karbonsyra med formeln (18) i' COOH eller ett funktionellt derivat därav, vari Ru, Rg och R6 har den } .I under formeln (1) angivna betydelsen, med en o-fenylendiamin med formeln n v HN i Ra vari Rl och R2 har den under formeln (1) angivna betydelsen, fördel- aktigtvis i närvaro av katalysatorer, t ex ättiksyra, klorväte, borsyra, áinkklorid, polyfosforsyra eller p-toluensulfonsyra och kvaternerar de på så sätt erhållna föreningarna med formeln (1), vari n betecknar talet O, genom en reaktion med ett alkyleringsmedel på ovan angivet sätt. Under funktionella derivat av karbonsyran må förstås dess salter, halogenider, estrar, amider, iminoetrar. samt nitriler. , A Föreningarna med formeln (1) kan vidare framställas, i det att man acylerar en motsvarande substituerad o-nitroanilin med mot- r svarande substituerad 2-fenyl-furan-5-karbonsyra eller ett funktio- nellt derivat därav, reducerar nitrogruppen företrädesvis i surt me- dium, t ek med stannoklorid och samtidigt åstadkommer ringslutningen till imidazolringen. “73o1991-6 \ lä Utgångsprodukterna med formeln (15) framställes i allmänhet vpå i och för sig känt sätt genom « reaktion av U-kloro-3-nitroben- sen-derivat med primära aminer eller ammoniak till de motsvarande substituerade o-nitroalininerna :oeh~ reduktion av de senare, t ex medelst katalytisk hydrering (jfr BE-PS 595 327, DE-08 2 239 6lH och DE-OS l S22 412). o-nitroaniliner med katalytiskt lätt hydrerbara substituenter, såsom allylgrupper, reduceras bättre med natriumväte- sulfid eller järn (Bêchamp-metoden). ' Såsom föreningar med formeln (15) ifrågakommer t ex sådana, vari§R1 och R2 har de nedan uppförda betydelserna: * R1 1 karbamoyl, sulfamoyl, metyl-, hydroxietyl-, metoxietyl-, o-metoxifenyl-, p-klorofenyl-, bensyl~, cyklohexyl-, allyl-, di- metylaminqpropyl-karbamoyl respektive sulfamoylg dimetyl- respek- tive N-etyl-N-fenyl-karbamoyl respektive -sulfamoyl; morfolino-, N-metylpiperazinofkarbamoyl respektive sulfonyl;_sulfo, natrium- sulfonat,Åfenylsulfonat, o-tolylsulfonat, p~k1orofenylsulfonat, o-metoxifenylsulfonat, 2,4-dimetylfenylsulfonat,;p-tert-butyl- fenylsulfonat, metylsulfonyl, etylsulfonyl, p-klorofenylsulfonyl, cyano eller trifluorometyl.

H2 7¿ väte, metyl, etyl, isopropyl, n-propyl, n-butyl, sek-butyl, isobutyl, metoxietyl, karboximetyl, etoxikarbonylmetyl, cyano- etyl: bensyl eller allyl. _ 1_ Föreningarna med formeln (lfl) erhålles genom _ reaktion av diaàoterade aniliner med furfurol i närvaro av koppar-Ifklorid (CA H8 (l95ü) 1935, US-PS 3 856 825). På analogt sätt erhålles fö- reningarna med formeln (l8) ur diazoterade aníliner och furan-2-kar- bonsyra (Collect, Czech.Chem.Commun. 39 (l97ü) 767-72; E892-97) eller genom oxidation av 2-fenylfuran-5-aldehyder.

Såsom företrädare med formlerna (lä) och (18) ifrågakommer exempelvis föreningar med formlerna 5 6 (lüa) ochl <1aa) 10 15 20 1 7861991-6 15 _ _ som kan vara substituerade såsom är anfört nedan: 2~kloro, 3-kloro, 4-kloro, 2¿U~dikloro, 2,5-dikloro, 2,3-dikloro, 2@karboxi, 3-karb- oxi,~ü-karboxi, H-karbonsyrametylester, U-karbonsyraetylester, 2-cyano, 3-cyano, U-cyano, 2-karbonsyrametylester, 2-karbonamido, 3-karbonamido, 4-karbonamido, 2-sulfo, 3-sulfo, Q-sulfo, 3-sulfon- amído, N-kloro-2-cyano, H-sulfonamido, 2-sulfonsyrafenylester¿ 4-suifonsjfafenylester, 2-metylsulfonyl, Ä-metylsulfonyl, 2-su1fo- üemetyl, 2-karboxi-4-metyl, 2-karboxi-5-metyl; Zsmetyl-U-sulfo, H-kloro-Bekarboxi, 2-kloro~Ä-metylsulfonyl, 2-metyl-3-kloro, 2-metyl-Bfkloro, 3-kloro-4-metyl, 2-metyl-H-kloró, 2-metyl-3- karbómetoki, 3-sulfo-H-kloro, 2-kloro~5-sulfo, âssulfo-H-kloro, 3,U-dikloro-6-sulfo, 2,5¥dikloro-U-sulfo, H-kloro-3-karboxi, s-klóro-zfïkarboxi, z-xioro-S-karboxi, a-mecyl-lgs-dikiøro, 2,N,§-trikloro, 2-kloro-H-sulfonsyrafenylester. V 5 De ovan definierade nya föreningarna visar i löst eller fin- fördelat tillstånd en mer eller mindre utpräglad fluorescens. De kan användas till optisk vitgöring av de mest olika syntetiska, halvsyntetiska eller naturliga organiska material eller substanser, som innehåller sådana organiska material. r A Här förmår exempelvis, utan att genom dsnt efterföljande översikfidmöwa-huvud taget någon begränsning skall uttryckas härpå, nämnas dekföljande grupperna av organiska material, såvida en optisk vitgoring därav ifrågakommer: 10 15 20 25 30 BS HO ' kasein. 7so192í-6 16 I. Syntetiska organiska högmolekylära material: a) _ Polymerisationsprodukter på basis av organiska föreningar, som innehåller minst en polymeriserbar kol-kol-dubbelbindning, dvs homo- eller sampólymerisat därav samt efterbehandlingsprodukter därav, så- som exempelvis förnätnings-, ympnings- eller nedbrytningsprodukter, polymerisat-blandningar eller produkter erhållna genom modifiering _ av reaktionsbenägna grupper, exempelvis polymerisat på basis av a,B-omättade karbonsyror eller derivat av sådana karbonsyror, spe- ciellt av akrylföreningar (såsom akrylestrar, akrylsyra, akrylnit-g ril, akrylamider eller derivat därav eller metakryl-analoger därav), av olefin-kolväten "(såsom eten, prøpen, . styrener eller diener, vidare så kallade ABS-polymerisat), polymerisat på basis av vinvl- och vinyliden-föreningar, (såsom vinylklorid, vinylalkohol, vihyli- denklorid), _ _ b) ' polymerisationsprodukter, som är erhållbara genom ringöppning, t exfpolyamider av polykaprolaktam-typ, vidare polymerer, som är er- hållbara såväl över polyaddition såsom även polykondensation, såsom 1 polyetrar_och polyacetaler, _ c) Å polykondensationsprodukter eller förkondensat på basis av bi- eller polyfunktionella föreningar med kondensationsbenägna grup- per, homo- och blandkondensationsprodukter därav samt efterbehand- lingsprodukter, såsom polyestrar, speciellt mättade (t ex etylengly- koltereftalsyra-polyester) eller omättade (t ex maleinsyra-dialkohol~ polykondensat samt förnätningsprodukter därav med anpolymeriserbara vinylmonomerer), ogrenade samt grenade (på basis av högvärdiga alko- holer, såsom alkydhartser) polyestrar, polyamider (t ex hexametylen- diamin-adipat), maleinathartser, melaminhartser, förkondensat och analoger därav, polykarbonater, silikoner, _ I d) '- polyadditionsprodukter, såsom polyuretaner (förnätade eller oförnätade), epoxidhartser. _ II. Halvsyntetiska organiska material, t ex cellulosaestrar av olika förestringsgrader (så kallad 2 l/2-acetat, triacetat) eller cellulosaetrar, regenererad cellulosa (viskos, kopparammoniak-cellu- losa) eller efterbehandlingsprodukter därav, kaseinplaster.

III. Naturliga organiska material av animaliskt eller vegetabi- liskt ursprung, exempelvis på basis av cellulosa eller proteiner, såsom bomull, ull, linne, silke, naturliga lackhartser, stärkelse, 'De organiska materialen{ som skall optiskt vitgöras, kan tillhöra de mest olika bearbetningstillstånd (råämnen, halvfabrikat 10 15 20 25 mg 35 .uO. 1 .asp f 7801991-6 eller färdigfabrikat). De kan å andra sidan föreligga i form av de mest olika formade föremål, dvs exempelvis såsom övervägande tredimensionellt utsträckta kroppar, såsom plattor, profiler, form- sprutformkroppar, olikartade arbetsstycken, avskurna stycken, gra- nulat ellerfskumplast, vidare såsom övervägande tvådimensionellt formade kroppar, såsom filmer, folier, lacker, överdrag, impregne- ringar eller beskiktningar eller såsom övervägande endimensionellt formade kroppar såsom trådar, fibrer, flingor, tvinnade trådar. De sagda'materialen kan å andra sidan även föreliggafi oformade till- stånd i de mest olika homogena\eller inhomogena fördelningsformer, såsom pulver, lösningar, emulsioner, dispersioner, latexer, pastor eller vaxer. p ß Å Fibërmaterialen kan exempelvis föreligga såsom ändlösa trå- dar (sträckta eller osträckta), stapelfibrer, flock, strängvara, textila trådar, garner, sytrådar, fibervadd, filtar, vadd, utflocka- de föremål eller såsom textila vävnader eller textila laminat, tri- kåvaror, samt såsom papper, papp eller pappersmassor., ,'Föreningarna, som skall användas enligt föreliggande uppfin- ning,fkommer bland annat till betydelse för behandlingen av textila organiska material, speciellt textila vävnader. Såvida fibrer, som kan föreligga såsom stapelfibrer eller ändlösa trådar, i form av strängar, vävnader, trikåvaror, vadd, flockade substrat eller lami- nat, enligt föreliggande uppfinning optiskt må vitgöras, sker detta med fördel i vattenhaltigt medium, vari de ifrågavarande föreningar- na föreligger i finfördelad form (suspensioner, så kallade mikrodis- persioner, eventuellt lösningar). Eventuellt kan vid behandlingen dispennwdtabiliserings-, vät- och ytterligare hjälpmedel tillsättes.

Beroende av den använda vitmedel-föreningstypen kan det visa sig såsom fördelaktigt att arbeta i neutralt eller alkaliskt eller surt bad., Behandlingen genomföres vanligtvis vid temperaturer från cirka20tfll IWPC, exempelvis vid badets koktemperatur eller dess närhet (cirka 90°C). För föreliggande förädling av textila substrat ifrågakommer även lösningar eller emulsioner i organiska lösningsme- del, såsom det praktiseras inom färgeripraxisen i det så kallade lösningsmedelsfärgeriet (Foulard-termofixeringsapplikation, utarm- ningsförfarande i färgmaskiner).

De nya optiska vitmedlen enligt föreliggande uppfinning kan vidare tillsättas respektive införlivasmaterialen innan eller under deras förformning. Så kan man exempelvis tillsätta dem vid fram- ställningen av filmer, folier (t ex invalsning i polyvinylklorid i 10 15 20 25 :q 35 H0 78411991-6 i, värmeï eller formkroppar till pressmassan eller sprutmassan. _ Såvida formgivningen av full- eller halvsyntetiska organiska material sker genom spinnförfarande respektive över spinnmassor, kan de optiska vitmedlen appliceras enligt följande förfaranden: - tillsats till utgångssubstanserna (t ex monomerer) eller mellanpro- dukterna (t ex förkondensat, förpolymerer), dvsïinnan eller under polymerisationen, polykondensationen eller polyadditionen, - påpudring på polymerisatschnitzel eller granulat för spinnmassor, - badfärgning av polymerisatschnitzlar eller granulat för spinnmas- sor, * ~ ' - doserad tillsats till spinnsmältor eller spinnlosningar, - applikation på spínnkablar innan sträckningen.

De nya optiska vitmedlen enligt föreliggande uppfinning kan exempelvis användas även i.följande användningsfqrmer: a) T Blandningar med färgämnen (nyansering) eller pigment (färg- eller speciellt t ex vitpigment) eller såsom tillsatser till färg- bad, tryck-, ets- eller reservpastor. Vidare även för efterbehand- ling av färgningar, tryck eller etstryck, A H ' b) ' i blandningar med så kallade bärare ("Carrier"), vätmedel, mjukningsmedel, svällmedel, antioxidanter, ljusskyddsmedel, värme- stabilisatorer, kemiska blekmedel (klorit-blekning, blekbad-tillsat- ser), i c) i blandningar med bryggbildare, appreturmedel (t ex stärkel- se eller syntetiska appreturer) samt i kombination med de olika tex- tilförädlingsförfarandena,'speciellt konsthartsbehandlingar (t ex skrynkelfribehandlingar, såsom “wash-and-wear", "permanent-press", "no-iron"), vidare flamhärdighets-, mjukgrepps-, smutsfrånskilj- nings ("anti-soiling")- eller antistatiska-behandlingar eller anti- mikrobiella behandlingar, d) , inarbetning av optiska vitmedel i polymera bärarmaterial (polymerísations-, polykondensations- eller polyadditíonsproduk- ter) i löst eller dispergerad form för användning t ex i beskikt- nings-, impregnerings- eller bindemedel (lösningar, dispersíoner, emulsioner) för textilier, vadd, papper, läder, e)u såsom tillsatser till så kallade "master batches", f) såsom tillsatser till de mest olika industriella produkter, för att göra dessa marknadsmässigare (t ex utseendeförbättríng av tvåiar, tvättmede1,_..pigmer_11c)-, , i _ Ä i t, p g) i kombination med andra, optiskt vitgörande verkande subs- tanser, 10 15 20 25 30 35 H0 p, 19 p 7801991-6 h) f i spinnbadpreparat, dvs såsom tillsatser för spinnbad, såsom de som användes för förbättring av glidförmågan för vidarebearbet- ningen av syntesfibrer, eller till ett speicellt bad innan sträck- ningen av fibern, i i) ' såsom scintillatorer för olika ändamål av fotografiskt slag, såsom'för elektrografisk reproduktion eller supersensibilisering, j) I allt efter substitution såsom laser-färgämnen.

Om vitgöringsförfarandet kombineras med textil-behandlings- eller förädlingsmetoder, så kan den kombinerade behandlingen i många fall fördelaktigt ske med hjälp av motsvarande beständiga preparat, som innehåller de optiskt vitgörande föreningarna i sådan koncentra- tion,Jatt den önskade vitgöringseffekten uppnås. I ' I vissa fall bringas vitmedlet genom en efterbehandling till full verkan. Denna kan exempelvis utgöra en kemisk (t ex syra-be- handling), en termisk (t ex värme) eller en kombinerad kemisk/ter- misk behandling. Så förfar man exempelvis vid den optiska vitgö- ringen av en rad av fibersubstrat, t ex av polyesterfibrer, med fö- religgandefvitmedel.lämpligen på så sätt, att man impregnerar dessa fibrer medlde vattenhaltiga dispersionerna (eventuellt även lösning- ar) av vitmedlet vid temperaturer under 75°C, t ex vid rumstempera- tur,Äoch underkastar en torr värmebehandling vid temperaturer över 10000, varvid det i allmänhet är lämpligt att torka fibermaterialet innan ännu vid måttligt höjd temperatur, t ex minst 6Ö°C till cirka l30°C. Värmebehandlingen i torrt tillstånd sker sedan fördelaktigt vid temperaturer mellan 120 och 22500, exempelvis genom uppvärmning i en torkkammare, genom strykning i angivet temperaturintervall eller genom behandling med torr, överhettad vattenånga. och torr värmebehandling kan även utföras omedelbart efter varandra Torkningen eller sammanslås till ett enda arbetsmoment.

Mängden av de nya optiska vitmedlet, som skall användas en- ligt fikeliggande uppfinning, räknat på materialet, som skall vitgö- ras optiskt, kan variera inom vida gränser. Redan vid mycket ringa . mängder, i vissa fall t ex sådana från 0,000l viktprocent, kan en tydlig och hållbar effekt uppnås. mängder ända till cirka 0,8 viktprocent och eventuellt ända till cir- ka 2 viktprocent. För de flesta praktiska betydelserna är företrä- desvis mängder mellan 0,0005 och 0,5 viktprocent av intresse. _Av_olika skäl är det ofta lämpligt att använda vitmedlen in- te såsom sådana, dvs rena, utan blandade med de mest olika hjälp- och spädningsmedel, såsom vattenfritt natriumsulfat, natriumsulfat- Man kan emellertid även använda 10 20 i73 on1š291- e _20 dekahydrat, natriumklorid, natriumkarbonat, alkalimetallfosfater, såsom natrinm- eller kaliumortofosfat, natrium- eller kaliumpyrofos- fat och natrium- eller kaliumtripolyfosfater ellerfalkalimetallsili- kater. f Lämpliga är föreningar med formeln (1), vari n betecknar ta- let 1, som förutom_polyakrylnitril starkt vitgör speciellt modifierad polyakrylnitril ("Courtelle “) och polyamid. “ _ [De kvaternerade föreningarna med formeln (1) ärii allmänhet kloritbeständiga. ' y fil exemplenJär procent alltid viktprocent. Smältpunkterna är inte korrigerade och är vid de kvaternära föreningarna mestadels oskarpa. Å ' Exempel 1.! Ü Till en het lösning av 26,7 g 2-(H'-klorofenyl)-furan-5-a1de- hyd (halt ?7,N 1) och 29,25 g 3-amino-H-etylaminobensensulfonsyra-fe- nylester i 200 ml etylenglykolmonometyleter sätter man 21,3 ml av en vattenhaltig 40-procentig natriumbisulfitlösning." Man omrör bland- ningen i 2 timmar vid âterflödestemperatur, späder med H0 ml vatten och låter avkyla. Utfallen produkt avfiltreras, tvättas upprepade gånger med metanol och vatten och torkas i vakuum vid l00°C. Man er- håller H0,ü g (BH % av det teoretiska utbytet) av föreningen med formeln 10 15 20 7801991-and Ä 21 <1o1)f “ ' ' ' J \ N so o II / 2© a. \ N . åzñš som efter omkristallisation ur perkloroetylen ochletylenglykolmono- metyleter isoleras i nära nog färglösa kristaller med smältpunkten 171°c. X Exemgel 2.» g 20,1 g 2-(N'-klorofenyl)-furan-5-aldehyd och 20,1 g 2-metyl- aminofN-metylsulfonyl-anilin upphettas i 60 ml etanol i 20 minuter under återflöde till kokning. Man tillsätter 40 ml nitrobensen, avdestillerar etanolen och höjer temperaturen ända till nitrobense- nens kokpunkt. Efter 5 minuter återflödestemperatur låter man av- kyla, försätter med 40 ml metanol, avfíltrerar bildad fällning, tvät- tar med metanol och torkar i vakuum. Man erhåller 22,3 g av före- ningen medmformeln V (2o1X " “ N ' so en _ _ 2 3 __ o i _J j ~ N I _ CH: som efter omkristallisation ur o-diklorobensen och etylenglykol- monometyleter isoleras i nära nog färglösa kristaller med smältpunk- nen 2o5°c.

Enligt exempel l eller 2 erhåller man ur de motsvarande 2~fe- nyl-furan-5-aldehyderna och o-fenylendiaminerna med formlerna (lßa) respektive (15) föreningar med formeln i (202) _ R? 1 1 N I R1 I / H~QKO¥< ïí ” N .

~ R 2 v vars substituenter Rl, R2, R5, R6 och R7 har de i tabell I angivna betydelserna: A 2801991-6 22 f TABELL I šÉš:Éšš§ R4_ Rs Rs R7 R2 R1] :ïï::_0C (203) ' ;c1 H c1 LH cH3 so2cH3 233 (204) :cl I H H H cH3 so2oc6H5¿ 191 (205) ícooc¿H5 H H H cH3 so2cH3 241 -(206) _ :CN H H H cH3 so2cH3 307 (207) Ac1 c1 H H cH3 so2cH3 243 (zos) :cl H H H cH3 so2NHcH3f 241 (209) c1 H H H cH2c6H5 so2N(cH3)2 216 ((210) (cl H H H cH3 coNHcH3 j 239 (211) cï I H H H cH3 cN " 212 (212) so2NH2 H H H cH3 so2cH3 342 (213) cl H H H_ CH3 s02N(c6H5)(c2H5) 189 (214) so3H H H H cH3 so2cH3 > 360 (215) c1 H H H cH3 cF3 I 184 (216) c1 H c1 H cH3 so2oc6H5 221 (217)) É S020C6Hš H H (H cH3 so2cH3 E 192 (218) ~ SOZCH3 H H H cH3 so2cH3 E 301 (219) C1 H cH3 H cH3 so2cH3 I 208 (220) H H cl H cH3 9so2cH3 205 (221) SOZNHCH3 H - H H cH3 so2cH3 5 299 (222) G1 2 H H _ H cH3 coocH3 i 271 (223) :_Q1_ H H' H cH3 cooH V 329 "(224) 'v“AÉ1MH 'H 1 c12 cl HH3 so2cn3 255 7801991-6 2;~ TABELL I (fortsättning) Förening 4 M Smält.. med fyr- ; Ru H5 H6 _57 H2 H1 punkt meln Hr- ) c (225)f çl ä H H H cH2c6H5 cF3 204- (226)_ .poqul H H H cH3_ so2oc6H5| 294 (227) cl GF3 H H CH3 so2cH¿ 283 (223) '01 H H H H so2cH¿ 223 (229) ¿C1 H H H CH3 SOZCÖHS 232 (230) ÉH H H H cH3 _so2oc¿H5 189 (231) :cl H H H cH2c6H5 so2c(¿ 207 (232) :Cl H H H CHZCÖH5 so2oç6H5 I 177 (233) 'cl H H H CH3 so2oí(:> 199 CH3 (234) Cl H 2 H H CH3 302N(CH3)2 232 (235) Cl H H H CZHS camp 330 ((235) Cl H -'H H CH2c6H5 so2HH2 272 (237) Cl H H H CH3_ so2HHcH2cH2ocH3 231 (238) cl H H H cH2c6H5 coNH2 283 (239) CONHZ H H H CHB SQZOCÖHS 2,26 1 . (240) C H H H CH3 sozczns 213 (241) Cl T H H H CZHS SOZCHB 299 2 2 H f 1 - ( 4 ) C H l H CH3 so2oc6H5 177 (243) Cl - H H H CH3 so2NH(cH2)3N(cH3)2 232 (244) Cl H H k H - CH3 so2NHcH2cH2oH 207 7801991 ~6 i Å x F 2% TABELL I (fortsättning) Förening V' Smält- med for-A nu R Rê R? R2 Fl päëkt 4 meln nr (245) fcl H 4 H H cH2c6H5 coocH3l 227 (246) “Cl H H H CHZCÖHS CN 217 (247) .'c1 H H H n-c4H9 so3H *V % > 360 “ ' 1 (248) H H H H CH3 so2cH3_ E 237 (249) cl H H H cH2c6H5 cooH 1 . 312 (250) I cl H H H cH2cH=cH2 so2NHcH2cH=cH2 ~2o8 (251) _ cl H H H cH2c6H5* so2NH-oH2c6H5 j 210 _ - 2 P (252) J cl H H H cH2coocH3 so2oc6H5 255 (253) cH3 H H H cH3 sozocóns g zoo (254) cl i H CH3 H CH3 so2oc6H5 203 š(255) cl ' H H H CHZCN so2oc6H5- 171 i j(256) cl V H H H CH coon so oc H 271 - 2 2 6 5 u (sundar- delning) 1 x Sulfosyran med formeln (2H7) erhåller man enligt exempel 1 först såsom lösligt natriumsalt. reaktionsblandningen med saltsyra. _ o-nitroanilinerna och de därur genom reduktion erhållnáfi o-fenylendiaminerna, som blir erforderliga för framställning av de". i exemplen 1, 2 och 3 angivna föreningarna och som motsvarar form- lerna För utfällning därav surgör man *% 7001991-6 25 (A) (B) 0-N . R H N R 2 2 1 1 / I l och / I nzfiw \\ Rznn \\ är uppförda. i tabell II: i É ^ TABELL 11 Nr. ß "' RI RZ Smältpunkt °C ~ för förening ___ A 1 B so20n3j cn3 195 I 98 s02NH0H3 CH3 1&1 103 s03Naf cH3 324 290 . ' 1 (sönderdelning) 4 çN 1 cn3 168 140 s02N(c6H5)(c2H5) CH3 142 105 c0Nucq3 CH3 206 155 7 sozmcíayz 014206115 157 195 8 CF3 - CH3 74 1 50 9 coon 1 cu3 310 197 , __ ~ (sönderdelning) 10 c00cn3 cn3 145 102 11 soz-N(cH3)2 CH3 152 159 12 coon - 02115 234 194 _ . . (sönderdelning) 13 sozocóns CH3 101 110 w 14 soz-Ng(cn2)3-N(cn3)2 CH3 115 99 15 s03Na- n-c4H9 300 296 ~ (sönderdelning) (sönder-delning) m mëmä m¿c¿% 1%) ö1w 17 so2NH-cH2cn=cn2 cH2cu=cH2 86 _ 75 18 so2Nfl2 n-c4u9 178 . 116 19 coon cnz-c6u5 208 204 _ ,_ _ än k r ' 20 502 Np cnzcnz ocn3 cus 103 V S ïråïmlfl v 7so1§9146 261 ; »TABELL II (fortsättning) Nr. RI R2 smälcpunxc °c för förening V A , B \' : _ . 21 CONHZ CHZ-CÖHSI 200 186. '~ 22 _ so2NHcH2c6H5 CHZ-c6H5¿ 135 141 23 I SOZQCÖHS I CHZ-Cöl-IS; 125 139 24 CF3 1 cnz-CÖHB1 80 94 l 25 SO2OC6H4-0-CH3 C113 ' 101 I v 110 1: 26 SOZOCÖTIS CZHS ' 104 _ 114 27 _s02cH3 cnz-cóusš 135_ 171 28 SOZCZHS C113 125 f 102 29 SOÉCH3 C2H5 162 W 131 301 SOZNHCHZCHZOH QH3 A 145 1 120 311 COOCH3 ' CH2-C6H5 101 I 129 321 CN_ CH2-CÖH5 128 icke isolerad 33 SOZOCÖHS CHZCOOCH3 122 icke isolerad 34 S0áOC6H5 2CH2CN 133 5 icke isolerad 35 S02OC6H5 CHZCOOH 175 icke isolerad x Smältpunkt för hydrokloriden; 18500 (sönderdelning). tabell Iïl.

De ännu inte kända 2-fenylfuran-5-aldehyd-derivaten, erhållna genom reaktion av furfurol med motsvarande diazoterade aniliner i vattenheltig lösning i närvaro av koppar~I-klorid, är beskrivna i ï:;B-cßo 1 10 15 20 , 7so1991+s _27 ” TABELL III Förening q § . ' nr b M 32 H3 Ru H5 Smàltpunkt °C i _ . i 1 _ f' ' 5 H H so2oc6H5 H 112 å 2 CH; H -c1 i H 1114 3 H H _~so2NHcH3~ H i 153 1» cl .H -c1 c1 1357 É 5 H , CF; -c1 H “ 90 6 H H -coNH2 H 180- Exemgel 3.i 22,5 g 2~(ß'-klorofenyl)-furan-5-karbonsyra upphettas i 9,7 ml tionyiklorid, 60 ml toluen och 0,8 ml dimetylformamid i l timme un- der återflöde och lösningen indunstas fullständigt i vakuum. Den fasta återstoden (syraklorid) för man portionsvis in i en lösning av 24,3 g 3-amino-4-n-butylaminobensen-sulfonsyraamid i 150 ml isättika, tillsatteridessutom 9,0 g vattenfritt natriumacetat och omrör i l tim- me vid rumstemperatur. Man upphettar nu blandningen i 3 timmar vid återflödestemperatur, låter avkyla och försätter med l5O ml vatten.

Utfallen produkt avfiltreras, tvättas upprepat med vatten och torkas.

Man erhåller 39,7 g (92 % av det teoretiska utbytet) av föreningen med formeln (5011 smältpunkt 26000, efter omkristallisation ur o-diklorobensen och etylenglykolmonometyleter.

Exemgel N. V 49,9 g U-kloro-3-nitrobensensulfonsyra-Nafsalt (halt 55,3 % räknat på fri sulfonsyra) omröres i 90 ml 20-procentig vattenhaltig metylaminlösning och 15 ml dioxan i l timme vid 60°C. Man upphettar ytterligare 2 timmar vid återflödestemperatur, låter blandningen av- kylas till cirka 5°C och avfiltrerar den voluminöst kristalliserade produkten. Efter två gångers tvättning av återstoden med aceton och torkning i vakuum vid l00°C erhåller man 21,8 g av föreningen med formeln 10 15 ~ (405) 7801991r6 _ [28- (H01) N02 SO3Na CH3-NH Produkten kan omkristalliseras ur n-propanol-vatten 8:2.

;En lösning av 405,ü g råprodukt med formeln (401) i 2500 ml vatten hydreras vid 50°C i närvaro av UO,5 g Raney-nickel under nor- maltryek. Katalysatorn avfiltreras och den vattenhaltiga lösningen indunstas i vakuum på rotationsindunstare till torrhet. Man erhålle 351,6 g av en mörkt färgad råprodukt med formeln V (#02) 1 SO Na NH2 3 z I \ CH3-NH Genom omkristallisation av ett prov ur 20-procentig saltsyra erhål- ler man föreningen i form av den fria sulfonsyran; 1 i 22,§ g av den råa föreningen med formeln (ëO2) bringas att reagera med 20,7 g 2-(H'-klorofenyl)-furan-5-aldehyd enligt exempel Erhållen produkt Q3,H g) med formeln (403) N SO3Na cl/\ ||/ïï/ \_... O f' if CH3 omkristalliseras ur n-profianol/vatten 8:2 och löses i vatten. Under omröring tillsättes droppvis 6 ml konc. saltsyra och man erhåller föreningen med formeln (HON) N - SOBH N I C H3 i form av dess inre salt med formeln I' 10 15 -20 _ (501) 78Ü199T-6 29 , A Denna tvättas med isättika, vatten och alkohol och torkas i vakuum vid 1oo°c. l Exempel 5.' I 38,8 g rå sulfonsyra med formeln (247) omröres i 300 ml kloro- bensen, 23 ml tionylklorid och l ml dimetylformamid i,3 timmar under återflöde,'varefter klorväteutvecklíngen är avslutad. Man låter bil- dad lösning avkylas till 5°C, avsuger den krístallina fällningen, tvättar med xylen och torkar i vakuum vid 80°C. Man erhåller 30,6 g av sudfonsyrakloriden med formeln ' W . l N N I H"C¿4H S02C1 9 Ett prov smälter efter omkristallisation ur xylen vid l6M°C. 9,0 g av föreningen med formeln (501) värmes i 60 ml etylen- glykolmonometyleter och ü,9 ml pyridin i 15 minuter vid 80°C, varvid Vid avkylning till 5°C och tillsats av 60 ml Denna avfiltreras, den går i lösning. vatten utkristallíserar reaktionsprodukten. tvättas upprepade gånger med vatten och torkas i vakuum vid rumstem- peratur över kalciumklorid. Man erhåller 7,5 g (77 % av det teore- tiska utbytet) av sulfonsyraestern med formeln (502) V ' N so2-ocH2cH2ocH n"CuH9 Produkten smälter efter omkristallísation ur koltetraklorid vid 1u6°c. , _ På liknande sätt erhåller man de båda sulfonsyraestrarna med formlerna Å i (503) g //N SOZOCH3 N ' f_ p _ N n'CuH9 Smältpunkt I3l°C, och 10 15 78019917-6 50 (SOM) V N so oc H *\\ 2 2 5 v _.. ? Hy V _ E n"CuH9 V i _ smälcpunkt 131°c (rå) . i Exemgel 6. W 7 e , r Till en lösning av 7,73 g av föreningen med formeln (201) i NO ml dimetylformamid sätter man droppvis vid l20°C under omröring 2,3 ml dimetylsulfat. Efter avslutad droppvis tillsats efterrör man i ytterligare 1/2 timme vid denna temperatur, låter avkyla och spä- der med H0 ml isopropanol. Utkristalliserad produkt avsuges, tvät- tas med isopropanol och torkas i vakuum vid l00°CÄ Man erhåller 9,ü5 g (95 % av det teoretiska utbytet) av föreningen med formeln (601) ' l CH , f 3 _ NG) fso ca _ . ~\\ 2 3 ° å. G1 i - cašosošg , , "“ mf//\*”” " v i» _ C113 Föreningen kan användas direkt till vitgöring av polyakrylnitríl el- 3 ler den kan renas genom omkristallisatíon ur vatten, varvid den ut- J faller i form av lysande ljusgula kristaller med smältpunkten 276°C.

A På liknande sätt erhåller man föreningarna med den allmänna formeln (602) *Fl z z MQ RI I /f \\7T<§{/ ' l C) _ § 0 ' ' A ' a 1 NI,/*\<7J J Ra J vari RI, R2, H3, Ra, Rs, R5, R? och A har de i tabell IV angivna be- tydelserna. 7801991-6 51' TABELL *IV Fëre' ï V smäupurmc :äng Ilšl RQ I R3 R4 RS RÖ RT' A OC f 603 so3'" _f¿C113 C113 C1 å 11 11 111 - 350 604 .so2C113 \«C113 C113 C1 11 C1 11 C11¿oso3 2.25 605: so2oC6115ffC113 C113 C1 É 11 11 C113oso3 21/1 606 so2C113 1C113 C113 CooC2115: 11 11 11: C113oso3 245 607 so2C113 \ C113 C113 CN 11 11 11: C113oso3 241 6os šsozc113 C113 C113 C1 ¿ C1 11 111 C11'_,v_oso3 240 609 íso21111C113 §C113 C113 C1 11 11 11 C113oso3 2116 61óí so211(C113)25-C112C6115 C113 C1 11 11 11 C113oso3 158 611ï C11 ' C113 C113 C1 å 11 11 11 C113oso3 275 612: Co1111C113 i C113 C113 C1 11 11 11 C113oso3 247 613§ so2C113 1C113 C2114o11 C1 11 11 11 C1 265 * Å 1 sönderdelzfinz 614f C113 :C113 C113 C1 11 11, 11 C113oso3 212 615; so2C113 :C113 C113 so211112 11 11 11 C113oso3 196 616! so2CC6115 C113 C113 C1 11 C1 11 C113oso3 228 617; 30211112 in-C4119 C113 C1 11 11 11 C113oso3 174 618% so211~C6115§ C113 C113 C1 11 11 11 C113oso3 166 i C2115 . 619. so2C113 C113 C113 so2C113 11 11 11 C113oso3 258 620 so2C113 C113 C113 ' Cl 11 C113 11 C113oso3? 22.9 521- 5020113 C113 C113 30206611511 H H _ 61130803 240 622 so2C113 C113 C113 11 11 C1 11 C113oso3 197 623 so2C113 C113 C113 sd21111C11311 11 11 C113oso3 235 760199116 32 TABELL IV "/ 1 (fortsättning) ¿ \ I 3 Före- 'f 5111111132! fälg Rl 3 112 133 133 115 115 117 A 624" ICCCC113^ C113 C113 I Cl '11 v' 11* .C113oso3ë 257 6253Cbo11 ï C113 C113 c1 11 311; 11 C113oso3 266 626 CF3 __ 5 011206115 01133 1:1 Z11¿ 11. c113osø3§ 133: 627 3026113. C113 C113 c1 “C12 c113oso3š 252 6213. sozocóus « C113 C113 Coo11: 11 11f C113oso3: 235 629 so3C113l' C113 _0113: C1 šCF 11R11 C113oso3- 235: 630 so3C6113 C113 C113í c1 ï11 11 [11 61136303 278; 631 so2oc¿113 C113 C113 11 11 11 “ 11 _C113oso3 1.90: 632 so2oC3113 C113C6115 C113 3 Cl 11 '11 1 11 C113oso3 209; 633 so2C113 C112C6113 C113í§ Cl :11 11 1-1 011303033 t 225% 634 so2oC¿11 i 02115 01133: C1 11 _11 1-1 3111130363 “ 961 635 sozo-Q ' C113 C633: cl 1-1 C113oso3 204% C113 I i i 1 6363 so211(C113>2å C113 61133 1:1 in 11 11' 1311303033 219 637 Coo11 C263 C113 11: 11' H C113oso3! 203 638 30211113 C112C6115 C113 C1' 115 11 11 61130303 157 639 sa3N11(c112)3oC113 .C113 *C113 C13 11 311 11 C113oso3š 225 640 CCNHZ C113C6113; C113 H3 311 11 C113oso3 I 241 641 so2C1133 C113 ECHZCN' C12 11 11 11 C1 33 2483 64.2 so2C_,_-113~ C113 C1 11_ 11 11 C113oso3 ' 255* 643 so3C113 03113 \C113 C13 11 11 11 C113oso3 196 644 so3N11(C112)3N (c113)3 C113 'ïc113 » Ci'- 11 "'11" 11' 2 01130303 250 7301991-6 332 I\ TABELL IV (fortsättning) Före- Smält* nr oc _ 645 S02CC6H5: CH3 H CH3 H Cl H H CHBOSOB l82 ÖÄÖ COOCH3 CH2C6H5 CH3 Cl H H; H CH3OSC3 202 6U7lSO2NHCH2CH2OH CH) CH3 Cl H H H CHBOSOB 175 ÖÄB SO2CC6H5 CH3 CH3 .CONH2 H H_ H CHBOSOB 221 6149 so öc H cH en coNH c1 H H" H c1 2149 22 6 5 3 2 2 l sönderdeln. 650 sozpcönsx C143 cnzcöns c1 H, H Br 218 651 SO CC H M CH CH -COOC H Cl H H BP 199 2] 6 5. 3 2 2 _5 sönderdeln.

I av _ C _ _ O 652 so2 oc6n5 en; c2H5 c1 1-1 H H en; Q s 3 655 CN, CH2C6H5 CH3 Cl H H H CHBOSOE 215 ÖSÜ SOZCHB CH3 CH3 H H H H CHBOSOB 271 655 COCH I CH2C6H5 CH3 I Cl H H H CHBOSO3 233 656 SO2NHCH3 CH; §CH2CN Cl H H H Cl 2§0 » \ ' Sörxierdelrx. 657 S02NH~CH2C6H5 CH2C6H5 CH3 Cl H H H CHJOSOB l9§ 658 SOZNH-CH2CH=CH2 CH2CH=CH2 CH3 Cl H H CHBOSO3 185 659 SO20C6H5 CH3 CH3 Cl H CH H CHBOSOB 205 660 SOZCHB CH3 CHQCOOCEHS Cl H H H BP 225 651 SO NH n~C H CH CN Cl H H H Cl 153 2 2 D' 9 2 sönderdeln. 5662 SOZNHCHÄ CH3 CHZCOOCZHS Cl H H H BF sömkšâšn. š663 CN CH5 CHZCOOCZHS Cl H H H Br 207 1 7801991-6 BH TABELL Iv (fortsättning) Före- V Smäåë“ ning R' R R R R A W” nr Ål 2 3 Ä 6 oc 664 c00cH3 Cnà CHZCOCCZHS C1 .H ïßr» -__ Sönšgšdel _ I I ¿ , n. i f “ C c H B i 2 ößsšsozmixclizcflzocxä CH3 CHZCOCCZHS 1 r söndeíâeln. i ' H CN C1 H Cl' - 180 óßóšsozNHclizcnzocliß C113 C 2 E sönderdelrh 667 3020061115 CHZCN CH3 C1 H 011303031 2143 5 ' 1 H CH oso 1 169 6681502006115 CH2C00CH3 C113 c 0 3 3 Bönderdeln. , l I , _ _ f i 22 669; 502006145 CH3 CH3 CH3 H CH30s03 0 670: so CH CH CH CoNH CJ. -H Cl 510 2. 3 3 2 2 'sönderdelrn 671 s020C6H5 CHZCCOH C113 _ Cl H _ CH30s03 190 i__ Såvida kvaterneringen med dimetylsulfat inte sker i dimetyl- formamid vid 12000, användes de i efterföljande tabell V angivna lösningsmedlen och temperaturerna under det man iakttar en reaktion$~ tid av cirka 2 timmar (såvida inte speciellt anmärkes). 10 15 20 7SÜ1991~6 55 f , J TABELL v Lösningsmedel Temperatur Förening nr f g , ¿n16xan åcerflaae , - 605, 61u, 618, 622, 626, 632,) 553, 53", 535' åAnisoi-DNF! 12o°c 608, 612, 617, 619, 62n, 627, ' * 629, 639, sna- šlnisql 12o°c 609, 616, 621, 630, 636, 671 ïxlordßenseh 12o°c 610, 611, 6u2, 6u5, 6h6, 653, ¿ nioxsn DMF § återfiöde 620 _ V z §xy1en “ 12o°c 631, 6115, 659, 666, 669 ä DMF L É 1oo°c, 6u7 j \ För framställningen av föreningen med formeln (6NU) användes den dubbla mängden dimetylsulfat.

' Vid användningen av dimetylformamidblandningar tillsattes vid varje tillfälle så mycket dimetylformamid till det andra lös- ningsmedlet, tills utgångsprodukten vid den önskade temperaturen just går i lösning. Kvaterneringsprodukten utfaller ofta redan i ivärme.

För framställning av föreningen med formeln (605) försattes suspensionen av den svårlösliga utgångsprodukten med forweln (405) i dimetylformamid först med den stökiometriska mängden trietanol- amin, därmed den går i lösning såsom trietanolaminsalt. Dimetylsul- fatet tillsattes sedan vid rumstemperatur och lösningen omrördes var? dera 1/2 timme vid 60°C och vid l00°C, varvid kvaterneringsprodukten utf6I1. ^ Föreningen med formeln (613) erhölls genom kokning av (201) i etylenklorohydrin under återflöde i 12 timmar och omkristallisa- tion ur vatten. Pâ analogt sätt skedde framställningen av (öül) med kloroacetonitril vid återflödestemperatur, av (650) med bensyl- bromid vid 130°C och av (651) med bromoättiksyraetylester vid l00°C och en reaktionstid av vid varje tillfälle 2 timmar.

För framställning av föreningar med formeln (670),(6ü9) och (652) upphettades (201) och (204) i klorobensen över natten vid 10 15 20 7 7801991-6 i i 36 återflödestemperatur med ett 10-faldigt överskott av kloroacetamid respektive med p-toluensulfonsyraetylester (25-procentíg) (över- skott). J j ' Föreningarna med formlerna (656), (661) och (666) erhölls ge- nom kokning av föreningarna med formlerna (208), (301) respektive (2}7)imed kloroacetonitril över natten. Framställningen av före- ningarna (662), (663) och (sen) skedde 1 en11ghet därmed ur före- ningarna (208), (211) respektive (222) i bromoättiksyraetylester vid l00°Cfinom loppet av 2 timmar, under det att för framställning av föreningen (665) man arbetade i 15 minuter vid lH0°C. 'Föreningen (660) framställdes i klorobensen vid l20°C. V Om en kvaterneríngsprodukt inte eller endast oljig låter sig utskiijas ür reaktionsblandningen, t ex föreningen (615) eller (638), indunstadesdenna fullständigt i vakuum och återstcden kristallisera- des ur ett lämpligt lösningsmedel, såsom vatten, etanol, n-propanol eller blandningar därav.

På liknande sätt kan, under användning av motsvarande utgångs- ¿ ämnen och eventuellt kvaterneringsmedel, föreningarna med formeln V 1 (7oo)- r . ?5 (@F?3)n ä N RI- (M3) , ïn __ O š/ - x, š Ä 'É r §'/)\~/J i _ n i Ra frametällas, vari nl till H5, A een n har de 1 tabell vi angivna be~ vtydelserna.

TABELL VI Fu ' ' i rïglns n R1 R2. R3 RA R5 A > É 701 o so2oc6u4-p-cl cH3 - c1 H - 702 1 so2oc6H4-p-c1 cH3 cH3 cl H cn3so4 703 o so2oc6H4-0-ocH3 cu3 -v _ cl n - É 704 1 so2oc6H4-o-ocu3 cn3 cu3' cl H cu3so4 É 705, o sozcöns czfls - c1 H - 1 7801991-6 37_ TABELL V1 (fortsättning) F§re4 ' gång? n H1 H2 H3 lyRu H5 A 705 i 'V 1 50236115 CZHS CH3JI Cl l H 0113504 ï \ Q _ ' - _ 107 k ¿ 0 sozcuzcófls H3 lícl z H _ los Vä 1 cpzcflzcóns T VCH3 CH3 'cl l H cH3so4 709 _: 0 so2oc6H5 É CH3 - lfCH3v 3-Cl - 710 i~: 1 Sozogófls CH3 cH3lšcH3 3-cl cH3so4 711 F ¿ o cN CZH5 - ; :cl H - 712 ; 1 CN c2H5 cnš cl' H cu3so4 113 É o coocöfls CH3' - L _c1 H - 1.714 1 CQQCÖHS C113 v C113? 1C1 H CH3S04 715 o coo- CH3 - 'c1Å H - .716 1 C00- CH3 GH3 cl H cH3sc4 _7l7 \ o coocH2cH2ocH3 CH3 - C12 H - 71; ä 1 coocH2cH2ocH3 I CH3 CH3 c1= cn3so4 719 1 0 coocuzcnzocóns cH3 - cl H - « 720; 1 coocnzcnzocóus CH3 cH3 cl H cH3so4 721? 0 coocuzcóus cn3 - cl H - 722 1 coocH2c6H5 CH3 cH3 cl H cn3so4 723 o coocn2cH=cH2 cH3 - cl H - 724 1 coocH2cH=cH2 V CH3 CH3 cl H cn3so4 725 0 sozuncnzcnzccöns CH3 - ( cl H - 726\ 1 so2NHcH2cH2oc6H5 cH3 2 cn¿ cl _ H cH3so4 727 É o coNH2 cH3 - cl H - 7801991-6 m» - 38 1 TABELL vx (fortsättning) Före- f . _ R _ när; _ l H2 H3 Ru H5 A 728: 1; c0N112 C113 C113 cl 11 c113s04 729? 0 0011112 02115 _ Ä Cl Hi ~ 730 0011112 i 02115 C113 cl 11 c113s04 731 1 c0N11c112c112oc113 C113 _ Cl »H - 732 0011110112011200113 C113 C113 i Cl HN 6113504 733. 110 coN11(c112)3N(c113)2 0113 _ Cl H; - i: h æ i cl' 11 2 734; _l c0N11(c112)3N (c113)3 C113 C113 i c113s0 735: *o 001111-011206115 011206115 _ Cl H,- - | T .. ' 1 2 ' 736 ,l 001.11 011206115 011206115 933% V1 011351: - rfl I 737 o so N o 011 - cl 11 - _ 2 \_J 3 i _ l f-x . Ä 738 _ sozngjo 0113 0113 cl! 11 0113504 739 0 C011 0 011 - cl 11 - \__/ 3 /_'\ 740 l C011 0 C11 C11 cl 11 c11 so, LJ 3 3 3 L; 7111 0 so2c113 11-0409 - cl: 11 - 742 1 f 5020113 11-0409 C113 i cl 11 0113304 743 1 so2c113 C113 011206115 cl 11 9 lar 744 1 cN C113 c112~c6115 cl 11 Br 745 “ l so2oc112c1120c113 11-04119 0113 cl'11 cï13soà 7116 0 s021111c112c1120c113 0112011200113 - 'cl 11 V - 747 l 8020113 C113 c112c0oc(c113)3 cl 11 nr 748 1 3020113 C113 c112c11=c112 cl 11 J 39 7801991-6 TABELL vr (fortsättning) V) F§r6Ä :lägg n Bl H2 RB "En H5 A 749\ o = so2oc6H4-pc(cH3)3 cH3 - qlš H - 7507 1 so2oc6H4-pç(cH3)3 CH3 , VCH3 Q1: H CH3S0% 7s1f oå» so2cH2c6H5 CH3 f - w @1 H - 7s2j 1~_ sø¿cH¿c6H§ > CH3 cH3 älv H ÉHQÉÉH 753 o_ so2oc6H5 cH3 - _ CONHCHB H - 754 1' so2oc6H5' cH3 cH3 coHHcH3 H cH3so4 =7s5 og cm 1 CH3 + H - 756 1" cm cH3 CH3 H H cH3so4 757 o_ cooc2H5 cH2cN - H H - 758 1. cooc2H5 cH2cH cH3 H H cH3so4 759 ou so2cH3 CH3 - H H - 760 1~ so2cH3 cH3 cH2cN H H c1 761 _o¶ so2oc6H5 cH3 - cl 1-cH3 - 762 1 so2oc6H5 cH3 cH3 c1 2-CH3 cH3so4 763 0" coo(cH2)3N(cH3)2 cH3 - cl H - 764 o so2oc6H3-2,4-dicl cH3 - c1 H - 765 1 so2oc6H3-2,4-6101 CH3 CH3 cl H »cH3so4 766 o- so2oc6H3-2,4-d1cH3 cH3 - c1 H - 767 1' so2oc6H3-2,4-d1cH3 CH3 CH3 C1 H cH3so¿ 768 1 so2oc6H5 CH3 cH2cH c1 H c1 769 1 CN 'cH2cN CH3 c1 H cH3so4 10' 15 20 7801991~6 ' no Exemgel 7.¶w . 7,5 g av föreningen med formeln (228) omröres i-55 ml akryl- nitril och 5 ml N,N,N',N'-tetrametyl-l,3-diaminobutan över natten vid återflödestemperatur. sEfter avkylning filtrerar man, tvättar_ den färglösa återstoden upprepade gånger med metanol och torkar_iV vakuum. Man erhåller 3,2 g (96 % av det teoretiska utbytet) av en isomerblandning (NMR-undersökning) med formeln I hud .N i I CH2CH2CN (301) CH2CH2CN i” I, rf-3 N so cs c1-<íšÉ}-lie;Å_ SO2CH5 som kan omkristalliseras ur o-diklorobensen. Smältpunkt 222°C. 3,9 g av denna produkt löses i 70 ml anisol och för lösningen tillsättes droppvis under omröring vid 120°C 1,05 ml dimetylsulfat.

Man efterrör i ytterligare 2 timmar vid denna temperatur, låter av- kyla, filtrerar utfallen produkt, tvättar med anisol och isopropanol och torkar. Produkten extraheras för avskiljning av icke omsatt ut- gångsmaterial med kokande vatten, den vattenlösliga andelen induns- tas fullständigt i vakuum och urkokas med aceton. Man erhåller 1,5 g av en isomerblandning med formeln (802) cH2cH2cN , on; ' I i 131 sogcflš N sozcn E”-_ rg ” c1«<ï:$>-E::T ¿¥§ï}í;;Å: 3 + 'c1~{::§ oil- A 1 cflñsofš V I cfiösofâ cs; cnzcnzcw med smältpunkten 220°C (sönderdelníng). Å Om man ersätter akrylnitril med kloroacetonitril och N,N,N',N'- tetrametyl-l,3-diaminobutan med kaliumkarbonat {l,05 mol per mol av föreningen med formeln (228)} och om man förfar annars såsom beskri- vits ovan, så erhåller man en blandning av föreningar med formeln e 10 7801991-6 u1- l (803) _ cazcu - f i , V ' I G lfl 'I çl_<:::>_*\0 + Cl -_ 0 / V' N 1 ' T . fcflzcn SOZCHÉ $mält§unkt\202°C efter omkristallisatíon ur anisol och n-butanol), som genom kvaternering med dimetylsulfat överföres_till en isomer- blandning med formeln Å 7 l (sou) l V CHZCN , CH; * e.. IQ) so ca i §|1® so ca F: 2 3 fl \ 2 5 cl “, <: 5 ,, * cl of _/ I , N G9 ~ N G9 cH3 * CHZCN (smältpunkt 153°C, sönderdelning).

Exemgel 8.i Till en lösning av ü,73 g av föreningen med formeln (2M5) i 50 ml dioxan och 30 ml klorobensen tillsätter man droppvis vid lO0°C l,lU ml dimetylsulfat. Efter avslutad droppvis tillsats ef- terrör man“i ytterligare 1 timme vid denna temperatur, filtrerar varmt och tvättar upprepade gånger med toluen. Man erhåller 5,7 g (95 2 av det teoretiska utbytet) av föreningen med formeln (8053 ,3 ' li I N _\ so2NH(cH2)¿N(5 (cH3)3 C1-<{:§»_[:;]_ 1 I CH3 som kan omkristalliseras ur alkohol (smältpunkt 12900).

På analogt sätt kan föreningarna med formeln <8o6> N» *H t c1-<â:É>_ET_šL_ l I _ A _ 32 framställas. 10 15 7801991-6 W TABELL vII_ 'Förening nr 1 2 RI ' R2 a e i ' T (807) . c0mH(cH2)3N (cH3)3 CH3 (808) c0ocH2cn2N (cH3)3 ; CH3' . C). , (809) so2NH(cH2)2N (cH3)3 cH3: rg i. (810) so2NH(cH2)3N (cH3)3 p cnzcöns (811) so2NH(cH2)3N (cH3)3 1 CHZCHZCN r“\' ' = (812) so2NH(çH2)3- N__p , CH3 » ”"\(? C 3 " 4 (813) » s02n_JN-(cH3)2 V CH3 CH f 'el «' (814) so2N-(cH2)3-n-czns CH3 cH,cH2cNf Exemgel 9.§ Till 100 ml vatten sättes 0,2 g natriumnitrat, 0,2 g 80-pro- centigt natriumklorid, 0,2 g oxalsyra och en ekvivalent mängd av en annan, för detta ändamål lämplig organisk eller oorganisk syra. Av vitmedlet med formeln (601) framställes en lösning, i det att man löser 1 g av angivna vitmedel i 1000 ml vatten. :Av denna stamlös- ning (sätter man 1,5 ml till den ovan beskrivna lösningen. Detta bad värmes till 60°C, sedan tillsätter man en 3 g tung polyakrylnit- rilvävnad, stegrar temperaturen inom loppet av 10 till 15 minuter till 95 till 9800 och låter badet vara under 60 minuter vid denna temperatur. Vävnaden sköljes sedan i kallt vatten och torkas i 20 minuter vid 60°C. På så sätt behandlad vävnad uppvisar en stark vit- hetsförhöjd verkan med god ljusäkthet. Liknande verkningar_erhåller man med föreningarna med formlerna (101), (201), (203), (20N), (208), (210), (211), (215), (219), (222), (225), (229), (230), (231), (23)), (235), (237), (238) till (zum). (zufi), (znu), (216), (2h8), (250), 10 l5 20 25 30 35 NO 7801991-6 5 ,q3 x_ , (3o1>; (502), (605), (606), (609) 6111 (61)), (617), (620), (620), (625), (630), (632) 6111 (635), (637) till (643), (606), (6u8), (609); (650), (652) 6111 (658), (801), (802) 660 (805). gšempèi 10. 1 : Till 100 ml vatten sättes 0,1 g oxalsyra, 0,1 g natriumacetat, 0,0l25 g natriumbisulfit och 0,025 g av ett polyfosfat såsom komp- Av optiskt vitmedel.med formeln (601) framställes en Av denna stam- Det Vat- lexbildareä lösning, i lösning sätter man 6 ml till den ovan beskrivna lösningen. tenhaltigafibadet, som innehåller vitmedlet, värmes till 6000 och en 3 g tung härva modifierad polyakrylnitril ("Courtelle") sättes till badet. Temperaturen nöjes inom loppet av 10 ti1lTl5 minuter till 98°C pch materialet behandlas i 30 minuter vid denna temperatur.

Därefter sköljes med kallt vatten och torkas. På så sätt behandlat fibermaterial uppvisar en stark vithetsförhöjd verkan med god ljus- äkthet. En liknande verkan erhåller man med föreningarna med form- 1erna (605), (606), (609) 6111 (615), (611), (620), (621), (625), (626), (630) till (636), (638) till (6N3), (646), (6H8), (6H9) till (658) och (802)- 6 ' 6 Exempel 111 _ Man framställer en vattenhaltig lösning, som räknat på vikten av materialet som skall vitgöras, innehåller 0,36% av vitmedel med formeln (601). Denna lösning värmes till 30°C. Sedan sätter man en genom samkondensation med 2 till 5 molprocent isoftalsyra-5-nat- riumsulfonat framställd modifierad polyestervävnad (Dacron R 6U) till lösningen, varvid ett badförhållande av 1:25 iakttages. Man stegrar temperaturen inom loppet av 30 minuter till 12000 och låter vara i 30 minuter vid denna temperatur. Sedan avkyler man inom lop- pet av l5 minuter till 8000. Vävnaden sköljes sedan i rinnande kallt vatten och torkas därefter vid l80°C med ett strykjärn. Den uppvisar en stark vithetsförhöjd verkan. En liknande verkan erhål- ler man med föreningarna med formlerna (60ü), (606), (610) till (61u), (616), (617); (620), (624), (626), (630),)(651) 0111 (656), (639), (6ü0), (642), (6H3), (646), (650) till (65M), (657) och (658).

Exempel l2. A Våt, nyspunnen, sträckt polyakrylnitrilkabel (motsvarande_ 3,0 g torrvikt), doppas ännu fuktig vid 20°C i l0 sekunder i l0O ml av ett vattenhaltígt bad, som innehåller 0,0005 Z av vítmedlet med formlerna (601), (605) eller (62N) och som har ínställts med koncent- rerad oxalsyralösning på pH Ä. Därefter sköljer man den våta kabeln 10 15 20 25 30 35 U0 á 7301691-6 HH underfkort'tid med vatten och torkar vid 90 till l00°C. Man erhål- ler på detta sätt en god vithetsförhöjd polyakrylnitrilfiber.

M Vitgöringen kan exempelvis även ske vid pH 6 (inställt genom tillsats av natriumacetat). Höjd temperatur hos färgbadet, t ex till Ä0°C,šhöjer utarmningshastigheten. ' * Högre viteffekter uppnås genon höjning av vitmedelskoncentra- tionen, s ex 0111 0,005 z. I Exemgël 13; _ _ in ' En vävnad av cellulosaacetat iföres i badförhållandet 1:30 till l:Ä0 vid 50°C i ett vattenhaltigt bad, som innehåller 0,15 % av föreningen med formeln (605), räknat på fibermaterialet. Man bringär temperaturen noe benenalingebedec till 90. till 95°0 een nel- ler under 30 till 45 minuter vid denna temperaturc Efter sköljning och torkning erhåller man en god vithetsförhöjande verkan. Liknande verknängarierhåller man med föreningarna med formlerna (6U», (611), <630>e (632), (633), (sus) een (6u9) :i11 <§53>,_ Exrmpel lä. I f 1 En vävnad ev polyamid-ö iröree vec i bedförnånendet 1:30 vid 30°0 i" en: vetcennelzigc bed ev pH 9,5, een innehåller 0,2 a: av föreningen med formeln (601), räknad på fibermaterialet. Inom loppet av,l0 minuter bringar man temperaturen till* 6000 och låter vara vid denna temperatur i 20 minuter. Efter sköljning och tork- ning stryker man den behandlade vävnaden vid l80QC. Den uppvisar en god vithetsförhöjande verkan. Liknande verkningar erhåller man med föreningarna med formlerna (605), (609) till (ólü), (617), (62H), (626), (630) (631), (633) till (636), (639), (640), (GN2), (6U3), mm, <6~ß>, (652), man, (6510, <6sv> ener (6520.

Exempel l53 En vattenhaltig uppslamning av l00 delar cellulosa i ü000 de~ lar mjukt vatten blandas i en hollåndare med en vattenhaltig lösning av 0,1 delar av vitmedlet med formeln (601) i 15 minuter, försättes med 2 delar hartsmjölk och 3 delar aluminiumsulfat, spädes med 20 000 delar returvatten, som innehåller l g aluminiumsulfat per liter, och bearbetas på vanligt sätt till pappersblad. De erhållna pappersbladen är starkt vithetsförhöjda. ' Exempel l6. _ 6 2 gpav det optiska vitmedlet med formeln (601) löses i cirka 50 ml hett, destillerat vatten. Å andra sidan löses kolloidalt 80 g 'av'en nedbruten stärkelse i 1000 ml 90°C varmt vatten. Sedan ínar- betas vitmedelslösningen i stärkelselösningen. Den erhållna lösning- 10 20 25 5 7801991-6 à _ . . ' v I y en kan uppvisa ett pH-värde från 5,5 till 7. Med detta limbad be- stryker man ett limmat tryckpapper ytligt i en limpress och torkar det nestrükna papperet vid ungefär 90 till l20°C:i torkpartiet av pappersmaekinen. Man erhåller på så sätt ett i vithetsgrad betyd- ligt förbättrat papper.

Exempel 17.

' En\nära nog enhetlig blandning av 65 delar polyvinylk1orid~ (suspensionstyp), 32 delar díoktylftalat, 3 delar av en epoxíderad sojapönsolja, 1,5 delar stabilisator (t ex Irgastab BC 26), 0,5 de- lar eamståbilisator (t ex Irgastab CH 300), 5 delar Ti02 (rutil- typ)foch §1 delar av föreningen med formeln (605É utvalsas på en ka- lander vid l50°C till en folie. Erhållen folie üppvisar en stark víthètsförhöjd verkan. Liknande verkningar erhålles med föreningar- na med formlerna (611), (62ü), (626) och (630).

Exempel IQ. A ° Man framställer en vattenhaltig lösning, som innehåller 0,3 gr av vitmedlet med formeln (611), 0,3 g av en addukt av 35 mol etylen- oxidjoch Q mol stearylalkohol, 0,3 g av en addukt av 8 mol etylen- oxidioch l mol p-tert-oktylfeno1,_270 ml avjoniserat vatten oeh 30 ml etanel (95-proeentig). En 8 g tung celluløsaacetat-vävnad fåularde- ras i denna lösning (badupptagning 60 $).t Den behandlade vävnaden torkas sedan i ett torkskåp vid 70°C. Vävnaden uppvisar en god vit- hetsförhöjd verkan. Liknande verkningar erhålles med föreningarna med formm-na (612), (617) (6214), (637), (639), (ena), (aug) och (65UÖ- ii j7so1991-6 § ne Jämförande försök Följande föreningar prövades avseende deras vitgöringsverkan: _| (lï Förening med formelng _ c l GWN sozcua ° N I CIIJ _enligt}föreliggande ansökning (förening nr 201) r (2WFörening med formeln J \< _. cr: ' _ Cl . ~ eflen I . ' C113 I enligt föreliggande ansökning (förening nr 21l) (3) Förening med formeln \ . Ena <0 -o© cl | /Q 2 , o N i | en so e ca, 3 4 enligt föreliggande ansökning (förening nr 605) u7l el7sq1991-6 x (4)§Förening med formeln I råa un 'f cussohef ca, i enligt föreliggande ansökning (förening nr.6l1à A _ \ (5) Förening med formeln C113 få CONIICH V' C1-%<::>JY-Hflfíš 3 J 0 N 9 I ÜISO en) 3 4 enligt föreliggande ansökning (förening nr 6i2l (6)' Förening med formeln cn | å J S0 CH c1 lo G) 2 3 cn ka' cn S09 3 CRS 3 e. enligt föreliggande ansökning (förening nr 620) (7) Förening med formeln JCII J | IOOCII: I /ë N 9 I CH S0 . en: 3 f* enligt föreliggande ansökning (förening nr 62§) 7so1991>e H8 (ßïFörening med formeln I q :IZIIJ COOH Cl / \ | I (DU g I "' 0 N ,, å" CIIJSÛI. _ J enligt föreliggande ansökning (förening nr 625) (9) Förening med formeln fil: f cn3sof3 CH, enligt föreliggande ansökning (förening nr 626) (10) Förening med formeln cuzcu | | SOZCIIJ Cl ' 0 _ N a. H9 3 enligt föreliggande ansökning (förening nr- 6141) (11) Förening med formeln CH CN I | k 2 sozuncfnl 6 ^^ | _ Cl ca, A enligtlför-eliggande ansökning (föreningnr 656) Å 78Ûl991-6 149 (12) Förening med formeln - cnzcxioczrls I S0 NUCH «»@fl:1<@n:ï 2 I ti' lšxø - ' CN: enliigt föreliggande ansökning (förening nr 6ö2)ü (13) Förening med formeln Cl 0 QW/“n N Cl i enligt GB-patentskfiften 1 436 ï$89 (exempel 1) t (IIÖ Förening med formeln N CH 0 N l H enligt US-patentskriften 3 63A? 7514 (exempel 1, rad 65-66) (15y Förening med formeln | /N /| en; cnasoz o N \ _ | en: _ _ enligt US-pat-enfiskriften 3 637 7314 (exempel 9 (e)) 78«019(91-6 50' (16)\Förening_med formeln V | N Cl . cl O 3:3' cl l N I . enligt US-patentskriften 3 H97 525 (ßpalt 3, rad 35-35) (1U Förening med formeln f"= newer; 9 t: CHJSOh ï "J _enligt US-patentskriften 3 637 73N (exempel lü, rad 69-70) (ï83Förening med formeln _ f"3 flgßyæ «. lo N x, | Ac§D CH: - enligt US-patentskriften 3 637 75U (exempel 2, rad 33-BH) (19) Förening med formeln en: | | /N , HJ cuasoz-G-QQ \ | _ V n ~ a ca, _ enligt US-patentskriften 3 637 75H (exempel 10 (d)) C) cn3so¿ (20) Förening med formeln n 3"» cx ®m ° N Cl _ cnasoåø enligt US-patentskriften 5 N97 525 (exempel 8 (a)) 10 15 20 7sod991-6 51 II. Genomförande En polyakrylnitril-vävnad behandlas på en färgapparat vid ett badförhållande av 1:25 med ett vattenhaltigt bad, som innehål- ler“1 g/l av en addukt av 55 mol etylenoxid på i mol stearyl- alkohol,. 0,25 ml ättiksyra (80-procentig) och,fräknat på väv- nadsvikten, 0,05 och 0,1 % av föreningen, som skall undersökas.

Vävnaden sättes till det 4000 varma badet, badet värmes inom loppet av 30 minuter till 9700, får vara i ytterligare 30 minu- ter vid denna temperatur och avkyles därefter inom loppet av 15\minuter till 4000. Därefter tvättas vävnadsprovet med kallt vatten oeh torkas med ett strykjärn vid 16o°C.¶ Vithetsgraden hos de enligt ovanstående förfarande behandlade vävnadsproven bestämmes nu med hjälp av en spektralfotometer RFC-3 från firma ZEISS. Man beräknade vithetsgradvärdena enligt CIBA-GEIGY-vithetsskala (jfr CIBA~GEIGY-Rundscñau 1973/1, sidor 10-12). De erhållna värdena är sammanfattade i efterföl- jande tabell. ' 7001991-0 52 TABELL Föreniñg Vithetsgrad vid en koncentraticn av 0.05 z 0.1 2 1 205 220 1 2 215 . “ 220 3 210 225 4 21s V :as S 190» 210 6 105 215 7 195 225 0 190 210 9 190 _ 210 10 230 250 11 220 240 12 205 ' 225 13 100 100 14 115 - 105 1s '11o 9 < 199 10 125 _ 125 11 100 '100 10 100 105 19 150 105 20 170 190

Claims (1)

1. Å ¶ 53 7301991-6 à PATENTKRAV u ' 1-#2“f@ny1-5-b@nSimidaZ0l-(2')-yl-furaner till använd- nlng for_opt1sk vitgöring av organiska material, k_ä n n e - t e c k¿n a d e av formeln '(^ ) vari H1 betecknar en sulfonsäragrupp, dess feñyl-,Ao-tolyl-, C1_2-alkyl-, metoxietyl-, p-klorfenyl-, o-metoxifenyl-, p-C1_u- alkylfenyl-, diklorfenyl- eller dímetylfenylester och dess amid, mono- eller dímetyl-, N-fenyl-N-etyl-, metoxietyl~, dimetyl- aminoeçyl-, dimetylamínøpropyl-, hydroxíetyl-, allyl-, bensyl-, fenoxietyl-, trimetylammonío-etyl-Q trimetylammonío-propyl-, N-metylmorfolino-propyl- eller N-cyanoetyl-N-etyl-N-metylammo- nio-propylamid eller dess morfolid eller N-kvarterniserade-N- metylpiperazid, en karbonsyragrupp, dess C1_3ïalkvl-, metoxí- etyl-Å fenyl-, cyklohexyl-, fenoxietyl-, bensyl- allyl- eller dímetylamino-propylester och dess amid, metyl-, metoxietyl~, šrimetylammonioetyl-, trímetylammoniopropyl-, bensylamid eller dess morfolid, en cyanogrupp, en trífluormetylgrupp eller en C1_2~alkylsu1fonyl-, fenetyl* eller fenylsulfonylgrupp, R2 betecknar C1_u¥alkyl, allyl, metoxietyl, karboximetyl, karbo- metoximetyl, cyano-C1_2-alkyl, bensyl och för fallet att n är talet 0, även väte, R3 bepecknar väte, C1_n-alkyl, allyl, hydroxi-C2_5-alkyl, cyano- -alkyl, karbamoylmetyl, karbo-C1_u-alkoximetyl, karboximetyl G1-2 eller bensyl, ?so1991-6 M En betecknar väte, klor, C1_2-alkyl, C1_2-alkoxlkarbonyl, karboxí, cyano, SOBM, vari M betecknar väte eller en saltbildande katjon, metylsulfamoyl, sulfamcyl, metylsulfonyl, sulfonsyrafenylester, karbamoyl eller metylkarbamoyl, * R5 betecknar väte, klor, trifluormetyl eller metyl, R6 betecknar väte, klor eller metyl, n betecknar talet 0 eller 1 och A _ betecknar en färglös, mot vitmedelskatjonen ekvivalent'anjon. 2. 2-fenyl-5-bensimidazol-(2')-yl-furaner enligt krav 1, k ä“n n e t e c k n a d e av formeln _- en /,/Ri f e (2) (A >n . L_ a vari Eí betecknar en sulfonsyragrupp, sulfonsyra-C1_2-alkylester, metoxíetylester, C1_2-alkylsulfonyl, fenylsulfcnyl, cyano, tri- flbormetyl, -COOY1, -S02NY1Y2 eller -CONYIYQ, vari Y1 betecknar väte, C1_¿~alkyl, allyl, cyklohexyl, metoxietyl, bensyl, fenyl, dímetylaminopropyl, som kan vara protonerade, Y2 beteck- nar väte, C1_2-alkyl eller hydroxietyl och Y1 och Y2 tillsammans med kväveatomen står för en N-metylpíperazinring, en osuhstí- tuerad eller med 1 metylgrupp substituerad morfolinring, eller grupper1ngen _ -ff sozo 4 , v,,, *_ .. xå vari Xi betecknar väte, p-Cbu-alkyl eller klor och Xå betecknar väte, metyl eller klor, 'R2 betecknar C1_u-alkyl, allyl, metoxíetyl, karboximetyl, karbo- metoximetyl, cyano-C1_2-alkyl, beneyl och för fallet att n är talet 0, även väte, 1 ß 7801991-6 \ Rš betecknar väte, C1_2-alkyl, hydroxietyl, cyano-C1_2-alkyl, karboximetyl, karbamoylmetyl, karbo-C1_u~alkoximetyl, allyl el- klar bensyl, RÅ betecknar väte, klor, metyl, karboxi, etoxikarbonyl, cyano, sulfo, metyl-sulfonyl, sulfamoyl, metylsulfamoyl, karbamoyl, metylkarbamoyl eller sulfonsyrafenylester, R5Åbetecknar väte, klor, trifluormetyl eller metyl, n betecknar talet O eller 1 och Acï) betecknar en färglös, mot vitmedelskatjonen ekvivalent anjon. < ' 5 lö. 2-fenyl-5-bensimidazol-(2')-yl-furaner enligt krav 2, k ä n n~e t e c k n a d e av formeln ' , t ®1|=§>n *_ x u \ Rï , <” “Z / \"JI:ïL N Q , . = 'I Rs v nå f t vari RE betecknar C -alkylsulfonyl, fenylsulfonyl, trifluor- _ 1-2 . metyl, cyano, -CONYíYå eller -SO2NYíYå, vari Yå betecknar väte, C1_u-alkyl, allyl, cyklohexyl, metoxietyl, bedsyl eller dimetyl- aminoetyl eller dimetylaminopropyl, som kan vara , 1_2-alkyl protenerad, Yå betecknar väte eller C och Yå tillsammans med kväveatomen betecknar en N-metyl- och Yí piperazin~ eller morfolinring, sulfonsyra-C1_2-alkylester, sul- fonsyrametoxietylester, eller grupperingen H vari Xi betecknar väte, _p~C1_¿¿-alkyl eller klor och Xå betecknar väte, metyl eller klor, 7so1991-6 % f Rå“betedknar C1_u-alkyl, allyl, cyano-C1_2-alkyl, karbometoxi~ metyl, karboximetyl eller bensyl och för fallet att n är talet O, även väte, ' _ R"' betecknar väte, C1_2-alkyl, hydroxietyl, allyl, cyano-C1_2- alkyl, karbo-C1_u-alkoxímetyl eller bensyl, l “ Raj betecknar väte, klor, etoxikarbonyl, karbamoyl eller metyl- karbamoyl, Rš betecknar väte, klor eller metyl, n betecknar talet 0 eller 1 och N Acï) betecknar en färglös, mot vítmedelskatjonen ekvivalent anjon.@ k_ Ls. z-fenyl-s-bensimiaazøl-<2'»yrfuraner enligt kravd, k<ä n n e t e c k n a d e av formeln ”_ nu f I (@lrä')n RÜII nå' varl , RQ' betecknar sulfonsyrametoxíetylester, sulfonsyra-C1_2-alkyl- eeter, C1_2-alkylsulfonyl, fenylsulfonyl, cyano, -CONYïYg eller -~SO2NY'1'Yg, vari Yï betecknar väte, C1_u~alkyl, allyl, metoxi- etyl, bensyl ellerdimetylamínoetyl eller dimetylaminopropyl, eom kan vara protonerad,.Yg betecknar väte eller C1_2-alkyl och Yï och Yå tillsammans med kväveatomen beteck- .nar en morfolinring, eller grupperingen H -SO2O- , _ x* ,, _ 2 vari Xí betecknar väte, p-Cku-allqrl eller klor och Xå betecknar väte, metyl eller klor, K I ' N . ' y (4) w c1 / \ -E j / | \ 'fl » (A9) . __ 0 N / _ “ , _ | = 7801991-6 57 Rg och Rä' oberoende av varandra betecknar C1_é-alkyl, cyano- C1_2-alkvl, karbometoximetyl eller bensyl, n betecknar talet O eller 1 och ' A(š}' befiecknar en färglös, mot vitnedelskatjonen ekvivalent anjon. x* 5. 2-fenyl-5-bensimidazol-(2')-yl-furaner enligt krav 2, k äln n e t e c k n a d e av formeln 0 ¿ (()?3)n l ___ o (A )n , R N i 5 I s fl vari Rgv betecknar sulfonsyra-C1_¿-alkylester, sulfonsyrametoxietyl, trifluormetyl eller grupperingen _ Xi n ____ Xå och Rzf Rš, Å, R5, Xi, Xå, n och A(') har i kravet 2 angiven betydelse. 6. 2-fenyl-5-bensímidazol-(2')-yl-furaner enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d e av formeln (Qlizïgn N k: <ß> R',;~<|_\>í:¶- '= n R' ||<2 L _ 7801931-6 æ_ vari RX :betecknar sulfonsyra-C1_2~alkylester, trifluormetyl eller grupperingen Ka V-sogo- - , XI 2 och R' R" 2, 3, RH, Rš, X3, Xë, n och ACE) har i kràvettß angiven betydelse¿ A7. 2-fenyl-5-bensimidazol-(2')-yl-furaner enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d e av formeln i e ((91:30,, _ i N ' CIQUM |: « u l I itä vari RVI eller grupperingen _ Xi -S020- X1 2 och R" R"' R VI 1,, --4 1 betecknar sulfonsyra-C1_2-alkylester, trifluormetyl 2, 3 , Xi, Xå, n och AC:) har i kravet U angiven betydelse. 8. 2-fenyl-5-bensímidazo1-(2')-yl-furaner enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d e av formeln '((DR3)n , I I (si). :e R¿_ í_(:-]_ . _ .» _ | _ R 5 Rë ( A 7891991-6 59 . vari Rå betecknar Cku-alkyl, allyl, cyano-C1_2f-alky1, karbo- metoxímetyl, karboximetyl eLkn~bensyl och för fallet att n är talet 0, även väte, i V _ Rå betecknar väte, C1_2-alkyl, hydroxietyl, allyl, cyano-C1_2- alkyl, karbo-C1_u-alkoxímetyl eller bensyl och , ' Q betecknar väte, metyl, fenyl, cyklohexyl, allyl,.metoxietyl, fenoxietyl, bensyl eller dimetylamíneïïopyl, sem kan vara pro-I tonerad ' ^ ' , och RÅ, R5, n och A har i kravet 2 angiven betydelse. 9. 2-fenyl-5-bensimidazol-(2')-yl-furaner enligt krav 8, k ä n n'e t e c k n a d e av formeln »_ (Gšïïfii. )n <9) (A6) - , vari Bg Och Rg' oberoende av varandra betecknar C1_2-alkyl, cyano-C1_2-alkyl, karbometoximetyl eller bensyl och Q' betecknar väte eller metyl och n och A har i kravet 8 angiven betydelse. 10. 2-fenyl-5-bensimidazol-(2')-yl-furaner enligt krav 9, k'ä n n e t e c k n a d e av formeln CH 3 I N cooq' \ _ e (10) Cl // H CUBÛSO3 9 _u / .í-~ 2 vari Q' betecknar väte eller metyl och IV H2 betecknar metyl eller bensyl. 7301991-6 ' so 11. 2-fenyl-5-bensimidazol-(2')-yl-furaner enligt krav ll, kännetecknade avformeln C113 :Jæ Rvn ' X \~ 1 \ | 1/ . cnosoø , (11): c1 l/ 3 s N V» _, , - C113 vari Rån betecknar metylsulfonyl, fenylsulfonyl eller cyano. ~_12. 2-fenyl-5-bensimidazol-(2'Pyl-furan enligt krav 11, käfnnetecknadavformeln ' f* 1 fl f 1 cnzcn , 'es 1 1 ' “ _ N\ \ SO2C1|3 fløffiowfø ~ °" N , I , ' C113 13. 2-fenyl-5-bensímidazol-(2'kyl-faran enligt krav 7, kännetecknad avformeln 1 C113 _ |@ > so oc 11 | | /N \ 2. 65 c11 osoe . (13) cl I 3 3 o /. V v N _ _ .. | - _ C113 -