SE444224B - System for reglering och metning av individuell uppvermning/kylning av bosteder samt forfarande for kalibrering av systemet - Google Patents

Description

« vsososo-s 2 temets hjälp kan uppnås i jämförelse med nuvarande kollektivfakturering en in- besparing på mellan 25 och 60% i uppvärmnings- och vattenkostnader.

Uppfinningïens syfte uppnås medelst ett system av inledningsvis angiven typ och bestående av i och för sig kända komponenter, 'vilket kännetecknas därav att lagenheternas relativa förbrukning av uppvärmnings~ eller kylnings- energi mätes såsom en- funktion av (1); Förhållandet för stângt/öppet-tiderna hos radiatorer-nas respektive kylevaporatorernas ventiler, (2); rumstemperaturerna. (3): ft utomhustemperaturerna och (4); uppvärmnings- respektive kylmediets temperaturer på utgångs- och retursidan av cirkulationssystemet för sagda medier.

Man strävar således i uppdnningen alls inte efter att mäta t ex den av radiatorerna avgivna absoluta värmeenergín, utan det räcker såsom fakturerings- grund med uppgift om vilken som är varje lägenhets relativa andel av den i hela huset förbrukade totalvärmeenergin. ~ För enkelhets" skull skal] i det följande 'uppfinningens tillämpning i ett uppvärmningssystem behandlas, fastän det är klart att ett motsvarande regle- rings- och mätníngssystem också är utförbart i centralkylniiigssystem, vilka för närvarande i någon utsträckning används i varmare länder. Därvid är det i rören v cirkulerande mediet ett kylmedium ooh i stället för en värmecentral anlitas köld- maskiner. Vänneradiatorerna ersätts med evaporatorer för kylmedíet t ex av ja- i lusítyp. genom vilka kylluften blåses. I övriga delar sker den för bostäder indivi- duella mätningen och regleringen av den till kylning erforderliga energikonsumtio- nen på samma sätt som i det följande beskrivs i samband med en uppvärmníngs~ anläggning. I enlighet härmed, när i det följande talas t ex om “utgående vat- ten", så avses härmed ett godtyckligt uppvärmnings- eller kylcirkulationsmedium på utgångssidan.

Mätprincipen enligt uppfinningen kan samtidigt även anlitas för felöversyn av hela systemet sålunda att cientralenheten övervakar sagda tidsförhållande och/ eller jämför 'detsamma individuellt för varje bostad med temperaturen i rummet i fråga samt avger felalarm om de sagda storheterna avviker från förut fastslagna gränsvärden eller om deras inbördes förhållande förändras.

Det är felaktigt i och för optimering av utgående vattnets temperatur om det utgående vattnets temperatur har anordnats att bli reglerad på så sätt att ventilernas öppet/öppeflstängt-tidsförhållande i hela huset i genomsnitt är lika med en förutbestämd konstant, lämpligast mellan 0,5 och 0,8. l ett kylsystem reg- leras på motsvarande sätt kylmediets mängd på utgångssidan.

Medan enligt förut kända uppvärmningssystem det utgående vattnets tem- peratur i allmänhet har reglerats på basis av utelufttemperaturen, liestänis vid e, sysuwnet enligt uppvfinningen på basis av yttertemperaturen endast en övre gršánvf» för utgående 'vattnets temperatur” och det utgående 'vattnets temp-ruuititxrreiïlf“f*íflíï 7809030-5 sker på ovan anförda optimala sätt. I motsvarighet härmed kan man i ett kylsys- tem på basis av yttertemperaturen bestämma övre gränsen för mängden av kyl- medíum på utgångssidan.

Samarbetet mellan anslutníngsenheten, termostaten och ventilen har enligt en fördelaktíg utföríngsform av uppfinningen anordnats så att termostaten fun- gerar såsom serieströmställare mellan anslutningsenheten och ventilen sålunda att i början 'av de med bestämda mellanrum återkommande regleringsperioderna ventilerna inte får någon styrning och att efter en tid som är proportionell mot dífferensen mellan rumstemperaturen och den vid termostaten inställda tempera- F§ aren te ...ostaten kopplar styrning' till ventiler-na, varvid ventilernas öppet/ stängt-tider övervakas i anslutningsenheten genom att man mäter den styrnings- effekt som varje termostat drar.

Uppfinningens grundidé, dvs att man strävar efter att mäta vänneenergins (respektive den till kylning behövliga energíns) konsumtionsfördelníng' inom huset. och ej vänneenergins (kylningsenergins) absoluta belopp, kan utnyttjas ej endast vid utförandet av själva mätningen utan också i och för kalibrering av systemet sålunda att man oaktat varíationsfaktorerna, såsom lägenheternas varierande be~ lägenhet, värmeisoleringarna och värmeläckaget från rörsystem och kanaler, ga- ranterar cle inneboende mot en och samma relativa grundkostnad i alla rum samma grundtemperatur.

Uppfínningen avser därmed även ett förfarande för kalibrering av ifråga- varande mät- och regleringssystem.

Först företas grovjustering av systemet, vilken exakt motsvarar allmän praxis hos nutfarande uppvärmningssystem. I enlighet härmed beräknas vid pia- neringen av uppvärmningssystemet för byggnaden på basis av grunduppgifterna över rörsystemet grundinställningen för strypventilen hos varje radiator, vid igångkörningen av uppvärmníngssytemet ställs strypventilerna in på beräknat värde. teiemostaterna ställs in pårläget motsvarande högsta temperaturen och ut- gående vattnets temperatur regleras så att man erhåller i rummen en viss ge- nomsnittlig temperatur, t ex 20°C, varvid de invididuella avvíkelserna hos en- staka rum elimineras genom att man korrigerar' strypventilernas beräknade in- ställningar. Strypventilernas position kan emellertid ej regleras med så hög nog- grannhet att detta skulle garantera under likadana förhållanden samma stängt/ öppet-förhållande hos alla radiatorventiler.

Av denna orsak måste man utföra systemets kalibrering enligt ufspfin- ning-en i och med att härefter alla termostater fastlåses i ett givet, läge. t ex ZOWT, att under kalíbreringsperioden centralenheten registrerar det exakta gro- :somsnittliga stängt/iíppet-förhållandet för varje radiatorventil fisfrh på gnænd härav beräknas referensvärden för de olika rummens relativa t~ärmeföf~leff~exik~ 7809030-5 ningar. Dessa referensvärden stannar kvar i centralenhetens minne och de kan vid behov kontrolleras medelst en ny kalibrering.

I båda ovannämnda kalibreringar hade alla rum samma temperatur. var- med det icke skedde någon vännerövergång genom rummens väggar. l praktiken framkallar temperaturdifferenserna mellan lägenheter transport av värmeenergi genom väggarna från/till grannlägenheterna. Man kan i extremfall tänka sig att i någon bostad temperaturen hålles så pass låg att denna bostad blir helt upp- värmcl med grannlägenheternas uppvännningsenergi, varvid då i motsvarighet, behovet av uppvärmningsenergi i grannlägenheterna tílltar. Ifall man vill ta ock- så detta i beaktande, möjlíggöres vid systemet. enligt uppfinningen ett kalibre* ringsförfarande för bestämning av värmeflödet mellan lägenheter i och med att i vissa utvalda lägenheter termostaterna inställs lägre (t ex i sitt lägsta läge) än i övriga lägenheter (där termostaterna fastlåses t ex på 20°C), att centralenheten registrerar temperaturen i den lägenhet som har avkylts, ävensom ökningen av vänneförbrukning som skett i grannlägenheterna och att på grund härav uträknas beloppet för vänneläckaget mellan diverse lägenheter, som också är en funktion av temperaturdifferensen mellan lägenheterna. Ur de vunna kalibreringsuppgif- terna kan man beräkna värmeläckaget mellan lägenheter såsom funktion av deras temperaturdifferens i och med att motsvarande data och värmeläckageekvationen magasineras i centralenhetens minne.

I det följande skall ett tillämpningsexempel av systemet enligt uppfinningen närmare beskrivas i detalj med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig l föreställer ett schema över uppbyggnaden av systemet enligt nyin- fix-aningen; tig' 2 visar anslutningen av termostat och magnetventil; tig 3 återger det grova blockschemat för centralenheten; fíg 4 återger exempelmässígt den standardutskrift som centralenheten åstadkommer får perloddebitenlngen, och fig 5 visar exempelmässigt en felutskrift som centralenheten åstadkommer.

Det på ritningar-na åskådliggjorda systemet uppfyller följande mätninge- och regleringsuppgifter: - fór varje rum individuell temperaturreglefing med en felektronisk rums» termostat TH och med elektriskt styrda radiatorventiler MV - automatisk mätning av den för varje rum individuella relativa ftT-rdel- ningen av värmeenergín som centralvärmningssystemet avger ~ mätning av förbrukningen av varmt och kallt vatten. individullfft for *varje bostad - halvautomatísk för varje rum eller bostad individuell omkoppling nxelhæfi frånxfaro- och närvarotemperatur 7ao9oso-s - värmecentralens automatiska styrning och optimal reglering av tempe- raturen hos det utgående vattnet. g i En lägenhets uppvärmningsenergi är sammansatt av följande bidrag: 1. Den av radiatorerna avgivna värmeenergin.

Genom väggarna frän/till grannlägenheterna övergående värmeenergi.

. Värmeenergin som avges av människorna som vistas i lägenheten.

Värme som uppkommer 1 elektriskt drivna hushållsmaskiner (kyi- och -ÄNN frysskåp, belysning etc). 5. Strålningsvärnie från solen. ' Lall man förmår tillförlitligt mäta värmeenergín i punkt 1 och 2, behöver inget annat tas i beaktande i debiteringen, ty I - värinet som alstras av människor som uppehåller sig i bostaden, av hushållsmaskiner och belysning (och som redan är "betalt") nedsätter med motsvarande belopp behovet av centralvärinningsenergi, därför att de för rummen individuella termostaterna håller rummets temperatur konstant. ' - till den genomsnittliga solenergin tages hänsyn i kalibreringssituationen automatiskt, ifall så önskas. En annan måhända mera rättvis möjlighet. är att förbise solenergin i kalibreringssituationen och i stället ta den i beaktande vid grader-ingen av bostädernas försäljningspris och/eller grundbolagsvederlaget .

För att uppnå ytterligare besparingar kan man bruka närvaro/frånvaro- uppvärmning, varvid när bostaden är tom t ex under dagen dess temperatur automatiskt inställs lägre. Detta kan .tilläggas till systemet med tämligen ringa extrakostnader genom att anordna en betydliga värmeenergíxnängder sparande närvaro/frånvarobrytare exempelvis i form av en tryckknapp monterad på termo- taten, vilken i frånvaroläget styr bostadens temperatur oavhängigt av termos- taternas inställda temperatur till en :given lägre temperatur. Denna frånvarostyir- ning kan realiseras exempelvis medelst en veckoklocka, eller man kan magasinera frånvarotiden i minnet hos centralenheten och utan någon ytterligare styrning upprepa motsvarande "sparstyrnixig" med en veckas period på så sätt att frid frånvaroperiodens slut den inställda temperaturen har uppnåtts genom att ter- mostatstyrningen har inkopplats före frånvaroperiodens avslutning.

En viktig form av värmeenergifórbrukning är även varmivalttnet. l flera källor har man med god överensstämmelse uppskattat att varmt-vittnet refirosen- terar en avsevärd kostnadspost, t o m flera tiotal procent av totala värmeenerpfi» konsumtionen, och därför är det rimligt att, vid övergång till debitering för »fär- moenergi innesluta varmvattnet och samtidigt också kallvattnet. Av denna csrsak har i schemat i tig' l visats mängdmätningen av varmt och kallt *vattern IJPM rwh lšlvfil respektive. samt mätningen av varmvattntrts temperatur 'Tv såsom delar* 7so90so;s" 6 "i anslutna till totalsystemet, 'fastän ingenting uppfinningsmässígt nytt är förknippat med dem. i ' Systemet har följande grunduppbyggnad. Varje rum förses med en elekt- ronisk termostat T som över en tvåtrådig anslutning styr vänneradiatorernas H7 R magnetventiler MV. Man kan ansluta flera dylika parallellt för styrning med en termostat utan mellanrelä.

Termotaten T och magnetventåílerna MV har till-frånfunktion, och magnet- H ventilens viloläge är öppetläge. Strömningen genom radíatorn R styrs genom för- ändring av ventilens MV stängt/öppet-tídsproportion. l radiatorernas returvattenanslutriing finns sedvanliga strypventiler KV. vilka används på förut känt sätt till systemets grundreglering. Termostaten TH erhåller sin driftspänning från anslutningsenheten LY, och anslutningarna åter- ges i fig 2. Termostaten reglerar temperaturen i rummet självständigt. Magnet.- ventílernas stängt/öppet-tider övervakas i anslutningsenheten LY genom mätning av den ström som varje temostat drar, i ledningarna b-c, och temperaturen i rummet mäts medelst ledningarna a-c. l anslutningenheten LY ingår följande komponenter och funktioner: I. Strömförsörjning av termostaterna TH. 2. Förmedling av termostaternas TH stängt/'öppet-förhållanden oc-h av rumstemperaturerna till centralenheten KY. 3. Överföring till centralenheten KY av temperaturerna för utgående vatt- net, returvattnet, varmvattnet och ytterlufttemperaturern, vilka er- hålls från temperaturgivarna TM, TP, TV och TU. 4. Förmedling av styrsignal till trevägsventilen M. 5. Förmedling till centralenheten KY av konsumtionsdata givna av vatten» mätarna LVM och KVM.

Anslutningsenhete» LY är galvaniskt åtskild gentemot både termostaterzaa TH och eentralenheten KY. i Centralenheten KY är en dator av mikroprocessortyp med anslutningsmöj- lighet för ett visst antal anslutningsenheter, Centralenheten innehåller en rat)- portskrivare ävensom följande períferianslutníng: - larmaggregat ll för placering t ex. i fastighetsskötarens bostad - förbindelse med husets lanncentral HK. - anslutning till utomstående skrivare IO Ccntralenheten har följande delfunktíoner: l. KY-enheten övervakar med hjälp av varje termostat individuellt. ftir tvarje rum: - temperaturen i rummet och - radiatorventilens stängt/'öppet-förhållande . 'och bifogar dessa konsumtionsdata till debiterings-utskrif ten (fig 4). 1809030-så Ur dessa storheter beräknar KY den för bostaden individuella total- värmeenergiförbrukningen, såsom en funktion av förutnämnda faktorer. utomhustemperaturen och det utgående vattnets och returvattnets tem- peraturer. KY åstadkommer utskrift av konsumtionerna med Fóregivna debiteringsmellanrum, exempelvis såsom har visats i fig 4.

KY övervakarflförbrukningen av varmt och kallt vatten i varje lägenhet . KY utför reglering av trevägsventilen M' sålunda att utgångsvattmets temperatur har sitt optimala värde t ex enligt följande kriterier: Det utgående vattnets temperatur inställes så att = magnetventilema i hela huset har i genomsnitt ett öppet/öppet» »stängt-tidsförhållande S lika med samma förbestämda konstant, t ex 0,7, och - högst' ett rum står på förhållandet S = l medan samtidigt dess temperatur har gått ned under en förbestämd gräns, t ex l9°(ï. Övre gränsen för det utgående vattnets temperatur erhålls ur tabell- informationen i centralenhetens minne med tillhjälp av ytterluftterrno- metern TH. Man förhindrar härmed otillbörlig uppvärmning i fall av fel samt ivde fall då ovannämnda kriterier överskrids t ex genom sam- tidig vädring av flera rum.

Centralenheten ger fellarrn exempelvis enligt följande kriterier: - övre gränsen för det utgående vattnets temperatur har nåtts - det utgående vattnets temperatur ställer sig' ej in på ett såtiant värde att raåíatorernas genomsnittliga S skulle sfara 9,4 < S f (3,8, Felet ligger då i värmecentralen. - temperaturen i något av rummen är permanent (t ex längre än 24 timmar) över 22°C och S < 0,4. Felet ligger i orätt inställning av termostat eller fel i termostat, radiatorventíl eller a-islutllingæ enhet.

- Radiatorn i något rum har S permanent (t ex i över 6 tixnmar) högre än 0,95. Felet är då. kraftigt värmeläckage ur rummet, t ex ett öppet eller sönderslaget fönster, eller trasig termostat eller ventil. - varmvattnets temperatur Tv sjunker ned under tillåten gräns. t ex 55°C.

Centralenheten utför frånvaro/närvarostyrning av temperaturen efnligt sin programmering. vaoøosoèsg Kalibrering av systemet Fastighetsbolaget kan exempelvis med "rättmätíghetsgrunder" besluta att ge de inneboende mot samma relativa grundkostnad i alla rum samma grundtem- peratur. Då föreligger som variabla faktorer: - rummets belägenhet (gavel, översta våningen, söder/norrxrettande etc) - rummets värmeisolering (värmeisoleringens kvalitetsvaxiation, stora/små fönster etc) - eventuellt värmeläckage från rör fór utgående vatten/returvattenrör, ven- tilatio-iskanaler etc.

»Syftet med kalibrering är således att utreda och magasinera i centralen- hetens minne de korrektionskoefficienter som orsakas av dessa variationsfaktorer.

Till en början utförs grovkalibrering motsvarande exakt allmän praktik hos nuvarande uppvärmningssystem. Detta sker i och med att man vid planering av byggnadens uppvärmningssystem har vid handen av rörsystemetsgrunddata räknat ut grundinställningen för strypventilen KV hos varje vänneradiator. Vid uppvärmningssystemets igångkörning inställs strypventilerna till beräknat värde, termostaterna- inställs i lägetmotsvarande högsta temperatur och det utgående vattnets temperatur regleras så att man i husets olika rum får i genomsnitt tem- peraturen 20°C. Rummens individuella avvikelser eliminerar man genom att korri- gera strypventilernas KV beräknade lägen.

När denna kalibrering har utförts, borde i princip samtliga radíatorvcan- tiler ha samma stängt/öppet-förhållande. Då emellertid strypventílernas KV-posí- tion ej kan justeras med någon hög noggrannhet, utförs kontrollkalibrering i och med att alla tennostater fastlåses t ex i läget '20°C och man meddelar de inne- boende att - vädring är förbjuden - bruket av hushållsmaskinei :om kontinuerligt alstrar tfärme bör undvikas Kalibreringen kan utföras vid en ur uppvärmningens synvinkel represen- tativ tidpunkt och den tar t ex 1-2 dygn. Under denna tid registrerar central- enheten exempelvis under nattixnmarna det exakta genomsnittliga stängt/öppet- förhållandet av radíatorventílerna MV i varje rum och den beräknar de slutgiltiga korrektionskoefficienterna för de skilda rummens relativa varmeförbrukningar.

Dessa korrektionskoefficienter magasineras i trentralenhetens minne och de an- vänds vid uträknandet av slutgiltiga värmesaldon. l båda fiåregående kaljbreringar hade alla rum samma temperatur. *varmed ingen tüirnniïransport ägde rum genom rummens väggar. Ifall man cnzkså iinskax* m :lena :ned i tzeräkning. bestämmer man värzneläckaget mellan lšigenhetffr på fííljandc* sätt: 7809030-s - i utvalda lägenheter inställs termostaterna i sitt lägsta läge, medan i alla övriga lägenheter termostaterna är fastlåsta vid 20°C - centralenheten registrerar sluttemperaturen i den lägenhet som avkylts ävensom ökningen av värmeförbrukningen i angränsande lokaler - ur dessa tal beräknas genom multívariantanalys storleken av värmeläcrk- flödet mellan olika lägenheter. Man kan anta att detta läckflöde är en lineär funktion av temperaturdifferensen mellan lägenheterna, men även utredning av ett mera komplicerat beroende och inprogrammeríng av mot- ß svarande kalkyleringsekvatíon 1 centralenheten vållar inga svårigheter.

När systemet har blivit kalibrerat på detta sätt, är eentrelenheten istånd att beräkna följandestorheter: l. Genom: jämförelse av radiatorventilernas stängt/öppet-förhållanden i olika rum är centralenheten i stånd att beräkna den relativa fördel- ningen av viirmeenergins förbrukning i olika rum/lägenheter i hela hu- set. 2. Genom jäxnförelse av temperaturer-na i olika rum är iii-enheten i stånd att uträkna värmeflödena mellan lägenheter med utnyttjande av 'värme- motstånden mellan olika rum som den har i minnet. 3. Ur beräkningsresultateni punkter l och 2 kan centralenheten utrâikna den av varje lägenhet förbrukade sanna relativa värmeenergiandelen. som innehåller både centralvärmningsenergin och uppvärmningsenergin som erhållits från grannar. Kall- och varmvattenmätningssystemen er- fordrar ingen kalibrering enär deras visning är absolut.

Llppvärmningskostnaden fastslås såsom en grundkostnati x kr/mz. Ifall alla lägenheter skulle ha samma temperatur och deras ventilationsförlxållanden vore desamma, skulle också hos alla uppvärmningskostnaden vara lika med detta grun dvederlag. “å de individuella förbrukningen' nom-a vanierar, blir de registrerade i centralenhetens minne i form av koefficienter, YI representerande den av lägen- heten l förbrukade relativa andelen i hela husets uppvärmningsenergi under de~ biteringsperioden. Med andra ord har YI följande innebörd: "Denna lägenhet har under sistförflutna debíteringsperiod förbrukat per kvadratmeter YI gånger fiera uppvšàrinningsenergí som lägenhetens uppmätta specifika förbrukning förutsätter. llppvännrxingskostnaden för denna lägenhets del är således YI-x krim Varmtfatten- och kallvattenkostnaden bestäms direkt ur de fiirhrtikacir» vattenmängclerna och ur varmvattnets temperatur. vaosozo-5 Centralenheten Systemets centralenhet kan utföras till exempel såsom modulâr mikrodator i enlighet med fig 3. Man kan därtill ansluta till exempel mellan 1 och 16 anslut- ningsenheter LY. Grunddelen i centralenheten utgörs i detta exempelfall .av en processor (CPU), läs/skrivminnen (RAM), läsminnen (ROM), panelinterface (Pi). strömkälla (POW), reservackumulatorer (A) och anslutningsenhetinterfaces (LYU- CPU-enheten utförs till exempel med hjälp av en universell mikroprocessor och den innebär förutom miltroprocessorn också styrlogiken som behövs för systemets timing, ett realtidur samt kanalbuffrering.

RAM-komponenten kan utföras såsom halvledarminne antingen med CMOS- eller med statiska NMOS-kretsar och minneskapaciteten hos en modul optimeras så att utvidgning av systemet kan smidigt utföras. ' ROM-komponenten kan utföras med EPROM-halvledarminneskretsar, vilka lätt kan programmeras och vid behov utplånas för reprogrammering. Det är än- damålsenligt att indela mikrodatorns program och dess fasta data så att grund- programmet och basdata befinner sig i en modul och de föränderliga uppgifterna förs in från skilda moduler.

Medelst LYl-komponenten kan en aaslutningsenhet anslutas till central- enheten. LYI ínnehållerhde erforderliga utgångs- och, ingångsanslutningarna för en stepenhet, 'galvaniska åtskiljare och anslutningslogiken till mikrodatorns kanal. över PI-komponenten ansluts till systemet en rapportprínter samt styran- ordningar för larm- och tillståndsinformation.

Effektförsörjningen av systemet sker med normal n tionen av CPU och at* RAM-modulerna säkras med aclttmuiafnrer; fiir att man vid nätavbrott skall kunna behålla i minnet systemets tillståndsinformation och fortsätta med verksamheten när nätspänningen åter-ställts.

Utskrift Centralenheten kan utrustas med en automatiskt utskrivande printer. l fig. 4 har visats ett exempel på ett tänkbart utskriftsutförande av vecko- och månadsutskrifter. Därur framgår de genomsnittliga temperaturerna i išigenheitffns (till exempel nr. 31)» olika rum, den ovan beskrivna faktorn Y] = 3.25 'removed den fastslagna uppvärmningskostnaden x kronor/mz bör multipliceras för at! niiin skall erhålla beloppet som debiteras för uppvärmning. Dessutom framgår de till grannlägfinhetfær (nr. 30 och 41) 'övergångna relativa -växanemängcierna och de relativa värmemängder som erhållits från grannlägenheter (nr. 32 och 21). 'siika tillsammans med den egna relativa tränneenergiförtsrukníngen 1,22 los-stämmer im läliuveï*ffit“írrilaëfl l . 25 . " "vsosuso-sv 11 Fig. 5 visar ett utskriftsutfórande för feltíllfällen, när i rum nr. 2 ett fönster har länge stått öppet och en exceptionellt hög temperatur har ínstälits i rum nr. 3. Asteriskerna anger att felalarm har utgått.

Såsom ovan har observerats kan det ovan i samband med ett uppvärm- ningssystem beskrivna inätnings- och régleringsslsfstemet på motsvarande sätt också tillämpas i kylsystem, varmed skyddsomfånget av de efterföljande patent- kraven analogt gäller även uppfinningens tillämpning i kylsystem.

Claims (8)

7809030-s i 15- PATENTKBAV

1. System för reglering och mätning av indix-'iduell uppirärmning/kylning av bostäder i och för debitering av den för varje bostad individuella uppvširmnings! kylningsenergin, omfattande såsom i och för sig kända komponenter rumsterrnos- tater (TH), (MV), varvid termostaterna och ventilerna har till- frånfunktíon, mätgivare (TM. som styr vänneradiatorernas (R) eller kylevaporatorernas ventiler TP) för uppvärmnLngs/kyLuedtiets temperatur på utgångs- och retursídan, mät- givare (TU) för utomhustemperarturen och en anslutningsenhet (LY) för trans- mission av mätningsdata till en centralenhet (KY), som utför information-lens be- arbetning och utskrift, k ä n n e t e c k na t d ä r a v, att iägenheternas relativa förbrukning av uppvärmnings- eller kylningsenergi mätes såsom en funk- tion av (I); förhållandet för stängt/öppettiderna hos radiatorernas respektive kylevaporatorernas ventiler (MV), (2); rumstemperaturerna, (3): utomhustemyiera- turen och (4); uppvärmnings- respektive kylmediets temperaturer på utgångav» och retursídan av cirkulationssystemet för sagda medier.

2. System enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v. att tem- peraturen av uppvärmníngsmediet, såsom det utgående vattnet, på utgångssídan eller kylmediets mängd på utgångssidan har anordnats att bli r-cagleratl att öppet/öppet och stängt-tidsförhållandet hos hela husets ventiler i genomsnitt är lika med en förutbestämd konstant; lämpligast mellan 0,5 och 0.8.

3. System enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att c-frnb- ralenheten (KY) har anordnats att uttöra felövervakning i systemet genom :iii den övervakar sagda tidsförhållande och/eller järnför det individuellt för varje rum med temperaturen i rummet i fråga, varvid centralenheten aixgex* fellarm ifall storheter axrvikez* från .örutbestämda gränsvärden eller om deras inbörclffs förhållande filirändras. i

4. System enligtnågot av föregående patentkrav, k ä n n e t e f: k n a t d ä r a v. att på Basis av ytterlufttemperaturen (TU) fastslås endast en ii-wzre gräns för uppvärmningsmediets temperatur eller kylmediets mängd (få utgång-w sidan.

5. System enligt. något av föregående patentkraxf, k n n e t. e c: k n a t d ä r a v. att termostaten (TH) fungerar såsom serieströmkopplare mellan anslut- ningfsenhetven (LY) och ventilerna (MV) på så sätt att i början av dff nar-d tiäzeutlw-rs» tämda mc~llanrum återkommande regleringsperioderna ventišezna (NIX) fa: ing* n ett: 7ao9dso~s :3 ningssignal och att efter loppet av en tid proportionell mot differensen mellan rumstemperaturen och tennostatens (TH) inställningstemperatur termos-talen kopplar styrsignalen till ventilerna, varvid ventilernas stängt/öppet-tider övervakas i anslutningsenheten (LY) på grundval av inclikationen från var och en av termosta- terna (TH). v.

6. System enligt något av föregående patentkrav, k a n n e t e c k n a t _ d ä r a v, att däri ingår en närvaro/frånvaro-strömställare exempelvis i form av 9. Förfarande-för kalibrering av ett system enligt patentkrav I, sålunda att en tryckknapp inbyggd i rumstermostaten, som i frånvaroläget styr temperatu~ ren i lägenheten till en lägre temperatur som är oberoende av termostaternas

7. System enligt patentkrav 6, lt ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att "frånvaro-styrningen" har utförts 'antingen med hjälp av ett veckour eller genom magasinering av frånvarotíderna i centralenhetens minne sålunda att respektive ”frånvaro-styrning” upprepas utan ytterligare styrning med en viss period. till exempel med en veckas period.

8. System enligt patentkrav 6 eller 7, klä n n e te c k n a t d ä r a v. att termostatstyrningen har anordnats att bli påkopplad före slutet av frånvaro~ tiden, varvid vid frånvarotidens utgång den inställda temperaturen har i huvud- sak uppnåtts. oaktat variationsfaktorerna, såsom rummens olika belägenhet. vänneisoleringarna och värmeläckflödena från rörsystem och kanaler, de inneboende garanteras mot en och samma relativa grundkostnad i alla rum samma grundtemperatur, i vilket förfarande man vid planeringen av uppvärmningssystemet för byggnaden yiå basis av rörsystemets fundamentaldata beräknar grundinställningen för varje radiators strypventil (KV), vid igångkörning' av uppvärmningssysteme: injusterar strypventilerna (KV) till beräknat värde, reglerar terxnostaterna (TH) till sitt läge motsvarande hëgsta temperaturen och reglerar det. utgående vattnets tem- peratur (T ) så att man i alla rum erhåller en viss genomsnittlig temperatur, till exempe? ZOÛC, varvid de för rummen individuella avvikelserna eliiniritfras; genom korrigering a' :trypventilernas (KV) beräknade inställning. k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v, att här-efter alla termostater (TH) iastlåses i ett gb- vet läge. till exempel 2000, att under en kalíbrationsperiod centralenheten (KY) registrerar varje radiatorventils (MV) exakta genomsnittliga stängt/iåppet-fišsr- hållande. på grund varav beräknas korrelttionskoefficienter för de :stil-ta rurnmrtxe relativa värmerförbrukníngar IG. l-'örfarande enligt patentkrax' 9 fiir kalibrering av systemet med heaknarwlf: av 'siirzneläckflíádet rnellan lägenheter, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, a!! i titvnlda lägenleter termostaterna (TH) inställs lägre, till fß-itemiacd i sitt läst-fall* "f läge än i övriga lägenheter, där termostatema fastläses, till exempel vid ZOQC, att centralenheten (KY) registrerar den nedkylda lägenhetens temperatur och ökningen av värme-förbrukningen í angränsande lägenheter och att på grund här» av beräknas storleken av värmeläckflödet mellan lägenheterna.