SE439262B - Elektrisk kettingsvetsmaskin - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 8201960-5 -2- Vid stuksvetsningen anpressas kontaktytorna med rela- tivt stor kraft mot varandra. Efter uppvärmning genom svets- strömmen mjuknar materialet i svetsfogen och hopstukas så att en vulst bildas kring svetsstället. Ändytorna av kät- tingskänklarna är väsentligen plana och sträcker sig vin- kelrätt mot skänkelns längdriktning. Konventionell stuk- svetsning av kättinglänkar har fördelen av att arbeta rela- tivt snabbt och ekonomiskt, men vissa svårigheter föreligger att erhålla jämn värmefördelning i svetsen och att pressa ut orent material i form av slagg etc ur svetsen vid stuk- ningen. En ytterligare nackdel vid känd tillämpning av stuksvetsning sammanhänger med otillfredsställande inrikt- ning av kättingskänklarna vid stukningsförloppet.

Kända maskiner för stuksvetsning av kättinglänkar är försedda med en anordning för tillpressning av den bildade vulsten kring svetsstället. Anordningen består av ett på vardera sidan av svetsstället mot vulsten anpressbart verk- tyg som omsluter en hälft av vulsten och efter fullbordad svetsning och stukning pressar ihop den varma svetsvulsten så att dess material fördelar sig utefter länkskänklarnas ytor. Samtidigt åstadkommes en viss utjämning av eventuellt under stukningsförloppet uppträdande sidoförskjutning av länkskänklarna och svetsytorna. Detta förfarande har emel- lertid den nackdelen att slagg etc i vulsten kommer att pressas tillbaka in i svetsen eller den kringliggande svets- zonen. Härigenom försämras ytterligare den genom tidigare föroreningar redan ofullkomliga svetsen. Stuksvetsmetoden är därför redan av denna anledning olämplig för höghâll- fast kätting, särskilt om denna skall härdas. Den ofullstän- diga styrningen av kättingskänklarna under stukningen med risk för uppträdande sidoförskjutning av svetsytorna kan ej heller accepteras vid en höghâllfast kätting.

Presstuksvetsning är en utvecklad form av den ovan be- skrivna stuksvetsningen. Den skiljer sig från stuksvets- ningen genom att svetsytorna är präglade till en form som ger förbättrad värmefördelning i svetsen och därmed bättre resultat. Metoden kan därför användas för höghâllfast kät- QUA . 10 15 20 25 30 35 '3' 8201960-5 ting. Tillverkningsprocessen är i detta fall allmänt inrik- tad på större noggrannhet, varvid sidoförskjutningen av svetsytorna i möjligaste mån nedbringas. Svetsvulsten av- lägsnas i detta fall med hjälp av skärstål som är formade efter kättingskänklarnas profil och skalar av vulsten under skärstålens rörelse i skänklarnas längdriktning. Fortfarande uppträder emellertid här problemet att tillförsäkra korrekt instyrning av skänkeländarna mot varandra vid stukningen.

Presstuksvetsning medger emellertid bättre värmefördelning i svetsen och högre kvalitet av denna, då man undviker slagg- inneslutningar. Produktionstakten är relativt hög och kräver dyra maskiner.

Vid såväl stuksvetsning som presstuksvetsning tillföres svetsströmmen genom elektroder placerade kring de fria länk- skänklarna på ömse sidor om svetsstället. Elektroderna i form av elektrodbackar är så anordnade att de följer länk- skänklarnas rörelse i stukriktningen och i riktning vinkel- rätt däremot. Elektrodbackarna följer emellertid ej den svängningsrörelse eller vinkeländring som de fria kätting- skänklarna underkastas vid kättinglänkens deformation under stukningsförloppet. Detta innebär en betydande nackdel, i det att strömöverföringen i kontaktstället mellan elektrod- back och kättingskänkel utsättes för störningar med åtföljande ojämnt strömflöde genom svetsstället och ojämn värmefördelning i svetsen. Vidare föreligger risk för brännsår på kätting- skänkeln i kontaktstället, vilket kan ge upphov till brott- anvisningar och försämra kättinglänkens hållfasthet.

SE patentskriften 209907 beskriver en elektrisk kätting- svetsmaskin där elektroderna anges vara formbundet anslutna till stuksliderna och under stukningsförloppet medtagas tvångsmässigt i stukningsriktningen. Elektroderna rör sig emellertid i detta kända fall endast i parallellrörelse och följer ej en uppträdande svängningsrörelse eller vin- keländring av kättingskänklarna under stukningsförloppet.

Brännsvetsning är den svetsmetod som för närvarande företrädesvis användes vid tillverkning av kätting med en länkdiameter över 25 mm. Ifrågakommande grova kättingdimen- POOR QUALITY :3201960-5 - 4 ~ sioner ställer höga krav på utförandet av svetsen, vilket hittills endast har kunnat åstadkommas med användning av denna svetsmetod. Vid brännsvetsning uppvärmes först svets- ytorna genom att de föres fram och åter mot varandra, var- vid strömöverföring sker då svetsytorna är i kontakt med varandra och det sålunda alstrade värmet utjämnas då svets- ytorna åtskiljes. Efter uppvärmningen vidtager en avbrän- ningsprocess under vilken svetsytorna matas med låg och kontrollerad hastighet mot varandra. Under processen bil- das små kontaktbryggor över hela svetsytan, där ström med hög täthet passerar och upphettar bryggorna till dess de _ smälter. Svetsningen fullbordas genom en hastig hoptryck- ning, varvid smält material utpressas från svetsstället och hopvällning sker mellan det underliggande upphettade _ materialet. Avbränningsförloppet rengör svetsytorna och värmefördelningen över svetsen blir god.

En förutsättning för brännsvetsning är en fullstän- digt glidfri strömöverföring från elektrodbackarna. För- skjutning av svetsytorna får ej uppträda, då den vid hop- vällning bildade vulsten då ej kan skäggas.

'I kända maskiner för brännsvetsning av kättinglänkar överför elektrodbackarna såväl svetsström som stukkraft.

Kättinglänken är inspänd så att aess skänklar i linje förskjutes mot varandra. Länken bockas sålunda ej såsom vid stuksvetsning. Deformationen av kättinglänken ger upp- hov till ett komplicerat spänningstillstånd som resulterar i att mycket stora krafter måste ansättas via elektrod- backarna för deformation av länken, särskilt i fall då länken är kall. Elektrodbackarna måste ansättas mot länk- skänklarna med höga inspänningskrafter för att kunna för- skjuta och styra kättingskänklarna. Brännsvetsmaskiner för kätting måste därför ha mycket kraftigt utförande och ställer sig motsvarande dyra att tillverka. Samtidigt är produktionstakten relativt låg.

En känd variant av brännsvetsmetoden innebär att upp- värmningen av svetsytorna ej sker under fram- och återgå- ende rörelse utan under själva avbränningsförloppet, vil- 10 15 20 25 30 35 -s- 8201960-5 ket då fortlöper under en längre tidsperiod och med suc- cessivt ökande hastighet vid svetsytornas matning mot varandra (brännsvetsning med direkt avbränning).

Föreliggande uppfinning har till syfte att åstadkomma en anordning för elektrisk svetsning av kättinglänkar, var- vid ändytorna av den förbockade öppna länkens kättingskänk- lar styres mot varandra under helt glidfri strömöverföring mellan elektrodbackar och kättingskänklar. Kättinglänken deformeras på liknande sätt som vid stuksvetsning och länk- skänklarna styres så att sidoförskjutning av svetsytorna undvikes. Anordningen kan användas för all motståndssvets- ning av kättinglänkar, såsom stuksvetsning, presstuksvets- ning och brännsvetsning. I sistnämnda fall tillämpas nämnda variant av brännsvetsning, sålunda brännsvetsning med direkt avbränning.

Ovan anförda syfte av uppfinningen uppnås vid en elek- trisk kättingsvetsmaskin av inledningsvis angivet slag med kännetecken enligt åtföljande patentkrav 1.

För att tillförsäkra glidfritt gripläge kring kätting- skänkeln är elektrodbackarnas gripytor anpassade till kät- tingskänkelns profil.

I en fördelaktig utföringsform är elektrodbackarna fästa i ändarna av elektrodtângens armar, vilka i sina motsatta ändar styres via ett V-format länkpar från en kraftkälla med verkan att dels anpressa elektrodbackarna mot kättinglänken, dels bibringa tången en svängningsrörelse som följer kättingskänkelns vinkeländring under stuknings- förloppet, varvid tången samtidigt har frihet att parallell- förflyttas i stukningsriktningen och vinkelrätt däremot genom att tången svänger kring en mot stukningsriktningen vinkelrät axel lagrad i kolvstångsänden av en i stuknings- planet kring en fast axel svängbar mottryckscylinder vilken utövar en mot nämnda kraftkälla balanserande motkraft.

Kraftkällan för ansättning av spännkraft och för sväng- ning av tången består lämpligen av en med mottryckscylin- dern fast förbunden manövertryckcylinder. 10 15 20 25 30 35 8291960-5 e-ß- Manövertryckscylindern kan lämpligen vara kopplad till tångens armar över kulleder, och dessa armar kan vara lagrade för svängning i tångens plan i gafflar vilka i sin tur är roterbart lagrade i ett lagringshuvud på mot- tryckscylinderns kolvstångsände kring den mot stuknings- riktningen vinkelräta och parallellt förflyttbara axeln.

I en särskilt fördelaktig utföringsform är det av elektrodtâng, manövercylinder och mottryckscylinder bestå- ende svetshuvudet kopplat till stukstålets manöverorgan så att svetshuvudets svängningsrörelse och därmed elektrod- backarnas rörelse vinkelrätt mot stukningsriktningen styres under stukningsförloppet.

Kopplingen mellan svetshuvudet och stukstålets manöver- organ kan bestå av en inställbar knäled, en elektronik- styrd elmotordriven skruv eller en hydraulcylinder med elektronikstyrd matning av arbetsmediet för cylinderin- ställningen.

Uppfinningen beskrives nedan i form av utföringsexempel och med hänvisning till åtföljande ritningar.

Figur 1 visar en förbockad kättinglänk före svetsning, i sidovy. Figur 2 är ett snitt utmed linjen II - II på figur 1 visande anslutning av elektrodbackar till kättingskänkeln.

Figur 3 visar schematiskt ett svetshuvud med anslutande delar av en kättingsvetsmaskin, enligt uppfinningen. Figur 4 visar svetshuvudet i perspektivvy i större skala.

På figur 1 är visad en kättinglänk 1 i förbockat till- stånd för motståndssvetsning av länkens fria skänklar 2.

Såsom framgår av figuren bildar skänklarna en vinkel s med länkens längdriktning. Skänklarnas ändytor är på figuren _väsentligen plant avskurna vinkelrätt mot skänklarna och innesluter mellan sig vinkeln 2 e. Ändytorna kan även vara präglade eller på annat sätt fasade så att gynnsamma betin- gelser för god värmefördelning erhålles. Skänklarnas lutning är så vald att skänklarna efter hopstukning av länken skall ligga i linje med varandra. Vid hopstukning av länken, vil- ket sker genom ansättning av motriktade krafter mot länkens ändsidor, utsättes länken väsentligen för ren bockning före- ellUALlTY 10 15 20 25 30 35 "7' 8201960-5 trädesvis av dess ryggparti 3. Skänklarnas två ändsidor sammanföres och förenas genom motståndssvetsning. Erfor- derlig ström tillföres genom elektroder anslutna till res- pektive skänklar 2. För att erhålla en tillfredsställande svets och en i övrigt acceptabel kättinglänk är det nöd- vändigt dels att svetsströmmen kan flyta genom svetsstäl- let utan störningar med erforderlig styrka, dels att skänk- larna styres så att deras ändytor kommer mitt för varandra i svetsläge med skänklarna inriktade i linje intill var- andral Ett villkor för att uppnå detta är att de elektro- der som anslutes till respektive skänklar 2 är så utfor- made att de utefter större delen av omkretsen omsluter skänklarna, såsom visat på figur 2.

Vanligen underkastas skänklarna en vinkeländring av omkring 50 vid länkens deformering genom stukning, d v s vinkeln e skall motsvarande vara omkring 50.

Det inses att en viss sidoförskjutning av skänklarna 2 kan inträffa under länkens deformation då sådan deforma- tion âstadkommes enbart genom ansättning av motriktade sidokrafter enligt ovan, utan att någon särskild styrning av skänklarna 2 är anordnad. Detta medför att den slutliga svetsen blir otillfredsställande och påverkar allmänt län- kens hållfasthet.

Vid stuksvetsning tillpressas visserligen den bildade vulsten med en viss utjämning av materialet kring svets- stället, men detta räcker ej till för att åstadkomma en perfekt länk. Justeringen medför jämväl att slagg från vulsten pressas in i svetsen och försämrar denna. Vid presstuksvetsning måste i varje fall deformationen av län- ken ske på sådant sätt att skänklarna 2 kommer något så när i linje med varandra, då det i annat fall ej är möj- ligt att skära bort vulsten.

Brännsvetsning med direkt avbränning med enkelriktad rörelse av svetsytorna är endast möjlig att tillämpa vid en länk enligt figur 1 om länkskänklarna instyres noggrant mot varandra utan sidoförskjutning så att läget av svets- ytorna hålles under noggrann kontroll under själva svets- flsÅLlTY 10 15 20 25 30 35 82Û196Û'5 ningen, och så att den efterföljande skäggningen kan ut- föras.

Figur 3 och 4 visar ett svetshuvud till en elektrisk kättingsvetsmaskin enligt uppfinningen. Enligt figurerna är endast det vänstra svetshuvudet av en sådan maskin visat.

Ett motsvarande högra svetshuvud utgör en identisk spegel- bild av det vänstra svetshuvudet. Det inses att en komplett kättingsvetsmaskin arbetar med två dylika svetshuvuden.

Kättinglänken 1 stöder på konventionellt sätt mot ett städ 7 i maskinen. Vid tillverkning av en kätting inmatas konventionellt i varandra ingripande kättinglänkar i maski- nen och länkarna svetsas i läge på högkant enligt figur 1 och 3. De i länken 1 ingripande ytterligare kättinglänkarna är för tydlighets vinnande ej visade på figurerna.

Vid motståndssvetsning av en kättinglänk enligt upp- finningen hopstukas länken på konventionellt sätt med hjälp av stukstål 10 som ansättes mot vardera ändsidan av länken 1. Stukstålets rörelse förmedlas av ett manöverorgan 8 i form av en kring axeln 9 svängbar arm. Den ytterligare driv- mekanismen för denna arm är av konventionellt utförande och ej närmare visad. Rörelsemekanismen arbetar i takt med fram- matningen av varje kättinglänk. Armen 8 är lagrad i maskin- stativet 6 kring sin nämnda svängningsaxel 9 och stukstålet 10 är lagrat på armen 8 i en lagringspunkt 11 med möjlighet till viss vinkeländring mellan anslag på armen så att stuk- stålet kan ansättas i önskat läge mot kättinglänken och ut- föra en liten svängningsrörelse relativt armen 8 under stuk- ningsförloppet.

Svetshuvudet 5 är försett med ett tångliknande organ 14 omfattande två armar 13. Dessa armar uppbär vardera i en första nedre ände en elektrodback 12 med en kontaktyta an- passad till kättinglänkens 1 skänkel 2 (figur 2). Varje arm 13 är svängbar kring en axel x - x som sträcker sig väsent- ligen i stukningsriktningen. Nämnda axel utgör centrumlinje för en lagringstapp upptagen i en gaffel 17. De båda armar- nas lagringsgafflar är inriktade i linje med varandra och 10 15 20 25 30 35 -9- 8201960-5 roterbart lagrade kring en axel y - y som sträcker sig vin- kelrätt mot stukningsriktningen.

Begreppet stukningsriktning är i föreliggande samman- hang att uppfatta som en riktning väsentligen parallell med kättinglänkens 1 längdriktning.

Lagringsgafflarna 17, 17 är vridfast förbundna med varandra över en lagringstapp som sträcker sig genom ett lagringshuvud 22, varvid gafflarna 17 befinner sig på ömse sidor om detta lagringshuvud 22 och är riktade med sin öpp- ning utåt från lagringshuvudet. Sistnämnda huvud är fäst i den yttre änden av en kolvstâng 21 vilken är rörlig väsent- ligen i stukningsriktningen i en mottryckscylinder 20 under vridfast styrning i cylindern. Kolvstången 21 är dragande och innesluter tillsammans med cylindern 20 och kolven 23 ett tryckrum 24 i ständig förbindelse med en hydraulisk tryckkälla med trycket p. Detta hydraultryck p kan efter behov inställas. Kolvens rörelse bakåt inne i cylin- dern begränsas genom ett inställbart anslag 25. Rummet bakom kolven 23 är ventilerat. Mottryckscylindern 20 är svängbart lagrad på stativet 6 kring en mot stukningsrikt- ningen vinkelrät fast axel z - z. I Till mottryckscylindern 20 är fast ansluten en man- övercylinder 30. Denna cylinder kan vara anordnad för hyd- raulisk eller pneumatisk drift. Manövercylindern 30 är dubbelverkande och dess kolvstång 31 är ansluten till ett kopplingshuvud 32 för rörelse i riktning parallellt med mottryckscylinderns kolvstång 21. Kopplingshuvudet 32 är över kulleder 33 och länkarmar 16 kopplat till de elek- trodbackarna 12 motsatta fria ändarna 15 av elektrodarmarna (tângarmarna) 13. Såsom framgår av figur 4 bildar länkarna 16 V-form i symmetrisk anordning relativt svetshuvudets genom länken 1 och cylindrarna 20, 30 utsträckta mittplan (stukningsplanet).

Anordningen arbetar på följande sätt.

Efter inmatning av en kättinglänk 1 i svetsningsläge på städet 7 befinner sig svetshuvudet i det på figur 3 1 "líbšk uumw ---«-- 10 _ 15 20 25 30 35 8201960-5 -1o- visade utgångsläget. Kolven 23 är under påverkan av det ständigt anliggande trycket p förd till anliggning mot anslaget 25. Kopplingshuvudet 32 befinner sig i ett i riktning åt vänster på figur 3 återdraget läge. Tången 14 lutar åt vänster på figuren så att ett plan E - E genom tångarmarna bildar vinkeln e mot ett plan vinkel- rätt mot stukningsriktningen. Rotationen av lagrings- gafflarna 17 kring axeln y - y är i detta läge begränsat genom ett anslag på lagringshuvudet 22 (ej visat). Vid förflyttning i riktning åt vänster enligt figur 3 bildas genom dragning i länkarmarna 16 en mot symmetriplanet riktad kraftkomponent i kopplingsänden 15 av varje tångarm (elektrodarm) så att ändarna 15 föres mot varandra medan elektrodbackarna 12 öppnar. Denna rörelse begränsas genom att tångarmarna kommer till anliggning mot anslag på lag- ringsgafflarna 17. Dessa anslag är ej närmare visade.

I samband med att stukningsförloppet inledes ansättes manövertryck i manövercylindern 30, så att kopplingshuvudet 32 föres åt höger på figur 3. Via länkarmarna 16 utvecklas därvid en kraft P2 mot tången 14 som strävar att svänga denna kring axeln y - y i riktning medurs på figuren. En motkraft P4 utövas på lagringshuvudet 22 genom hydraul- trycket p i mottryckscylindern 20. Utan annan kraftpåverkan skulle nu tången 14 svänga kring axeln y - y. Detta hindras emellertid genom ett inställbart anslag 26 mot tångarmarna (elektrodarmarna). Anslaget kan ansättas endast mot en arm, då båda armarna är vridfasta kring axeln y - y, eller upp- delas på båda armarna. De V-ställda kopplingslänkarna 16 utvecklar motsatta utåtriktade kraftkomponenter i ändarna 15 av armarna 13, varigenom armarna svänges så att elek- trodbackarna 12 griper om skänkeln 2 av kättinglänken 1.

Därvid utvecklas ett tryck P från vardera elektrodbacken mot skänkeln 2 och en motsvarande friktionskraft P1 i skän- kelriktningen. Följande samband mellan utvecklade krafter gäller.

POOH ; QUAUTY i 10 15 20 25 30 -11- 8201960-5 P - tga - a Ph-É P4 - b = P2(a + b) a = momentarm mellan tångarmens kopplingspunkt 15 och svängningsaxel y - y b = momentarm mellan elektrodbackens angreppspunkt och tångarmens svängningsaxel y - y a = vinkel mellan kopplingslänken 16 och svetshuvudets mittplan k = friktionskoefficient elektrodback/kättinglänk.

Genom anpassning av mottrycket p och manövertrycket till cylindern 30 erhålles lämplig balans mellan utvecklade krafter så att elektrodbackarna 12 genom friktion kvarhålles i ingreppsläge på kättinglänken. Under stukningsförloppet bringas tången 13 med elektrodbackarna 12 att noga följa lägesändringen av kättinglänkens skänkel 2 såväl i av- seende på dess förflyttning i stukningsriktningen och vin- kelrätt däremot som i avseende på dess vinkeländring. Genom påverkan av manöverkraften från cylindern 30 under balanserad motverkan från mottryckscylindern 20 kommer lutningen av tångens plan E - E att följa vinkeländringen av skänkeln 2 och förflyttningen i stukningsriktningen av skänkeln 2, medan förflyttningen vinkelrätt mot stukningsriktningen av tången 14 möjliggöres genom att svetshuvudet 5 svänger kring axeln z - z. Samtidigt styr elektrodbackarna 12 skänkeln i sidled (vinkelrätt mot planet för figur 3) då tångarmarna 13 till- sammans med länkarmarna 16 bildar ett statiskt bestämt rymd- q fackverk.

Poon uuAuTv 10 15 20 25 _ 30 35 8201960-s k_12_ Praktiskt kan man räkna med att enligt ovan erhålla tillräcklig styrning av skänkeln 2 även vinkelrätt mot stukningsriktningen. Svetshuvudet 5 svänger då fritt kring axeln z - z. För att ytterligare tillförsäkra noggrann styrning även vinkelrätt mot stukningsriktningen kan sväng- ningsrörelsen av svetshuvudet vara kopplad till manöver- organet 8 för stukningen. En sådan koppling kan vara utförd i form av den på figuren 3 och 4 visade knäledskopplingen.

Knäleden består av en till mottryckscylindern 20 i länk- punkten 40 kopplad länk 36 och en till denna kopplad ytter- ligare länk 37 i form av en tvåarmad hävstång som är Sväflgbaft lagrad i länkpunkten 38 i stativet 6. Den yttre änden av armen 37 är i länkpunkten 41 kopplad till manöverorganet 8 i punkten 43 via en inställbar kopplingslänk 42. Längden av länken 42 ändras exempelvis med hjälp av ett skruvförband så att utslaget av den svängande mellanlänkpunkten 39 ändras.

Såsom framgår av figur 3 höjes länkpunkten 40 på mottrycks- cylindern 20 när manöverorganet 8 svänger i stukningsrikt- ningen. Därigenom strävar elektrodbackarna 12 att styra skänkeln 2 i riktning in mot länken. Det kan emellertid in- träffa att länken är förbockad så att den efter stuknings- förloppet skulle vara böjd för långt in mot kättinglänken 1.

Detta kan i sådant fall korrigeras genom att man låter svets- huvudet 5 svänga i motsatt riktning varigenom elektrodbackarna 12 kommer att rikta ut skänkeln 2 från kättinglänken 1 för att erhålla önskat slutläge av skänkeln 2. Knäleden inställes därvid så att länkarna befinner sig på motsatt sida om död- punkten jämfört med det på figur 2 visade läget.

Det är även möjligt att anordna en elektronikstyrd kopp- ling mellan manöverorganet 8 och mottryckscylindern 20. En sådan koppling kan omfatta en motordriven skruv, varvid motorn regleras över elektronik från avkännare som anger stukstâlets läge.

En liknande kopplingsanordning kan inbegripa en hydraul- cylinder vars inställningsläge regleras genom elektronik- styrd hydraulik från avkännare som anger stukstâlets läge. -13- 8201960-5 Sistnämnda elektronikstyrda anordningar är särskilt lämpade att användas i samverkan med en programstyrd stuk- ningsrörelse anpassad för brännsvetsning med direkt av- bränning, varvid svetsytorna föres mot varandra enligt ett reglerat program.

Claims (10)

820196045 10 15 *n a d H E_E_I_E_E_I_L<_B_ê_Y

1. Elektrisk kättingsvetsmaskin med tva mot varandra rörliga stukstàl anordnade att ingripa mot ändsidorna av. en förbookad öppen kättinglånk sa att ändarna av länkens fria skänklar föres till kontakt med varandra i ett svetsställe genom förflyttning av skänklarna mot varandra i stukriktningen och i tvärriktning däremot i ett centralt genom kättinglänken förlöpande stukningsplan -under ändring av skänklarnas vinkelläge, varvid separata elektroder pa ömse sidor om svetsstället omsluter skänklarna, vilka elektroder med tillhörande hållare bildar en tvàarmad tang med tva motsatta elektroder anordnade att gripa om en respektive kättingskänkel och varvid tàngens armar är svängbara i ett plan väsentligen vinkelrätt mot kättingskänkeln och detta plan kan inställas i varierande lutningsläge, k ä n n e t e c k- av att tangens (14) armar (13) är lagrade och f styrda i glidlager eller motsvarande lagringsorgan kring entydigt bestämbara axlar för följande rörelse: 1) symmetrisk svängning relativt stukningsplanet av tàngarmarna (13) kring vardera en respektive axel (x-x) parallell med kättingskänkeln (2) pa bestämt avstånd fran stukningsplanet och parallellt med detta; 2) svängning av varje tangarm (13) kring en gemensam mot stukningsplanet vinkelrät axel (y-y) i tangens plan (E-E) vilken axel skär de med skänkeln (2) parallella axlarna (x-xä; 10 15 25 30 8201960-5 Ib" varvid nämnda gemensamma axel (y-y) är styrd för parallellförflyttning med möjlighet till flytande parallell lägesförändring i stukningsriktningen ooh vinkelrät däremot under bibehället läge relativt skänkeln (2) under stukningsrörelsen utan att väsentligen pâverkas av motriktade lagringskrafter.

2. Kättingsvetsmaskin enligt krav 1, n a d av att omslutningen av elektrodbackarnas (12) gripytor kring kättingskänkeln (2) är tillnärmelsevis fullständig under nära anslutning till skänkelns profil.

3. Kättingsvetsmaskin enligt krav 1 och 2. k ä n n e- t e c k n a d av att tangens (14) bada armar (13) vardera utgör en tväarmad hävstäng som i en första ände uppbär en elektrodbaok (12) och i sin motsatta andra ände (15) är kopplad till änden av en länk (16) av ett V-format länkpar vars motsatta länkändar är gemensamt kopplade till en kraftkälla (30) för ansätïning av kraft i stukningsriktningen, varvid tàngarmarnas andra ändar (15) bibringas från varandra riktade kraftkomponenter som strävar att svänga armarna i tangens plan CE-E) och därigenom anpressa elektrodbaokarna (12) mot kätting- skänkeln (2) och en kraftkomponent i stukningsriktningen som strävar att svänga tangen i kättingskänkelns (2) svängningsriktning under stukningen, och att tangarmarnas svängningsaxel ty-y) i planet (E-E) utgör axel i ett lagringshuvud (22) anslutet till kolvstangen av en mottryokoylinder (20) för ansättning av en reglerbar eftergivlig motkraft mot stukningsriktningen, vilken tryokoylinder (20) är lagrad kring en fast axel (z-2) för svängning i stukningsplanet.

4. Kättingsvetsmaskin enligt krav 3, k ä n n e t e c k- n a d av att kraftkällan för ansättning av en kraft till länkparet (16~16) består av en med mottryokoylindern k ä n n e t e o k ~ 8201960-5 5 10 f* 15 20 ßß 25 ,~ 30 Ho (20) fast förbunden manöveroylinder (30), till vars kolvstångsände länkarna (16) är gemensamt kopplade.

5. Kättingsvetsmaskin enligt krav 4, k ä n n e t e c k- n a d av att länkarna (16) är kopplade till tangarmarna (13) och manöveroylinderns (30) kolvstångsånde dver kuHeder[33L

6. Kättingsvetsmaskin enligt krav 1-3, k ä n n e- t e o k n a d av kring tangarmarnas gemensamma _ svängningsaxel (y-y) i tangens plan (E-EJ pa ömse sidor om lagringshuvudet (22) roterbart lagrade gafflar (17) i vilka gaiflar tangens armar (13) är lagrade för svängning i tàngens plan (E-E), varvid lagringshuvudet (22) är styrt mot rotation kring mottryckscylinderns (20) axel sa att parallellförflyttning av tangarmarnas gemensamma svängningsaxel (y-y) tillförsäkras.

7. Kättingsvetsmaskin enligt krav 3-6, k ä n n e- t e o k n a d av att mottryckoylindern (20) med manöveroylindern (30) och tangen (14) är kopplade till stukstalets (10) manöverorgan (B) för styrning av oylindrarnas och tángens gemensamma svängningsrörelse kring den fasta axeln (2-2) under stukningsförloppet sa att elektrodbackarna (12) förflyttar kättingskänkeln (2) vinkelrättrnotstukníngsriktníngen.

8. Kättingsvetsmaskin enligt krav 7, k ä n n e- t e o k n a d av att kopplingen bestar av en till mottryckoylindern (20) kopplad knäled (36-#3) vars sidoutslag är mekaniskt instâllbart för variabel svängning av mottryckcylinder (20) i alternativa riktningar under stukningsförloppet.

9. Kättingsvetsmaskin enligt krav 7, k ä n n e- t e o k n a d av att kopplingen omfattar en 8201960-5 I? Lmotordriven skruv, varvid kopplingen under stukningsförloppet inställes enligt stukstalets (10) läge med hjälp av givare och styrelektronik för motorn.

10. Kättingsvetsmaskin enligt krav 7, k ä n n e- t e c k n a d av att kopplingen omfattar en hydraulcylinder, varvid kopplingen under stukningsíörloppet inställes enligt stukstålets (10) läge med hjälp av givare och styrelektronik för styrning av arbetsmedíet till hydraulcylíndern.