SE436212B - Forfarande och anordning for framstellning av cementhaltiga skivor - Google Patents

Description

V! 10 15 20 25 30 35 40 7902345-z lingsförfaranden. Exempelvis är separation av ytskiktet från kärnan synnerligen ogynnsamt eftersom skivans integritet och dess önskvärda hållfasthetskarakteristíka därigenom förstörs.

Alltför liten mängd hydraulisk cement på kärnsídan av armerings- nätet är en möjlig orsak till sådan separation, speciellt med hänsyn till svårigheten att binda ytskíktet till en godtycklig ballastkärna med smulíg struktur. _ En annan möjlig orsak är förknippad med förskjutningen av skivan före den tidpunkt då denna härdas. Böjníng av skivan med- för att skikten förskjutes med avseende på varandra och följ- aktligen separerar. Sådan böjning kan inträffa i staplingsopera- tionen när panelerna staplas för att härdas.

En annan svårighet uppstår exempelvis i samband med att rena skivkanter skall bibehållas. Breda blad.0ch skärning av typ giljotinskärning har ej visat sig vara lämplig eftersom denna teknik har tendens att ge upphov till ojämna eller sneda kanter. Kanterna kan också förstöras under hantering eller förskjutning av skivan före härdning.

Föreliggande uppfinning avser ett nytt förfarande för ekonomisk tillverkning av cementhaltiga skivor av en typ upp- visande en spikningsbar, cementhaltig ballastkärna, som på var och en av sina större ytor är belagd med ett armeringselement indränkt i en uppslamníng innefattande hydraulisk cement. En- ligt uppfinningen kännetecknas förfarandet därav, att en lång- sträckt bana av armeringsmaterial föres genom ett uppslamníngs- bad, att en uppslamningsmängd avsättes därpå så att ett första, icke härdat, böjligt cementhaltigt element bildas; att cement- haltigt ballastkärnmaterial avsättes på det icke härdade, böj- liga cementhaltiga elementet; att en andra långsträckt bana av armeringsmaterial föres genom ett andra uppslamningsbad,,var-g vid en uppslamningsmängd avsättes därpå så att ett andra icke härdat böjligt cementhaltigt element bildas; att det andra elementet lägges på kärnmateríalet; varigenom elementen bindes till respektive större ytor av ballastkärnmaterialet under bildning av en icke härdad skivbana; och att därefter den icke härdade skivbanan skäres varvid separata, icke härdade cement- haltiga skivor bildas.

Enligt en utföringsform av förfarandet får en kontinuer- lig bana av fiberglasarmeringsnät löpa genom ett bad av en cemcnthaltig uppslamning för uppfyllning av håligheter i, och 10 15 20 25 30 35 vsozzus-s ackumulering på bägge sidor av nätet; vilket förfarande inne- fattar avskrapning av överskott av uppslamning därifrån; an- bringande av det våta nätet på ett flertal tunna bärarark som rör sig och är anordnade så att de stöter mot varandra; avsätt- ning av ett ballastkärnmaterial med låg vikt och låg fuktig- hetshalt pa nätet; komprimering av ballastkärnmaterialt; förande av en andra kontinuerlig bana av fiberglasnät genom ett bad av en cementhaltig uppslamning; avskrapning av över- skott av uppslamning därifrån; anordnade av det andra våta nätet på det komprimerade ballastkärnmaterialet så att en skiv- bana bildas; skärning av skivbanan i tvärgående riktning tvärs över och mellan bärararken så att separata skivor bildas; och efterföljande stapling av de skurna skivorna på varandra för härdning på ett sådant sätt att böjning av skivan och förändring av dess kanter minimeras.

En utföringsform av uppfinningen innefattar släpníng av var och en av fiberglasbanorna när dessa placeras på respektive bärarskikt och på kärnmaterialet för att uppslamningen skall drivas genom nätet, varvid uppslamningen operativt binder näten till den relativt torra och smulíga eller ej ihopsjunkna kärnan med lätt vikt.

När en kontinuerlig armerad cementhaltig skiva fram- ställes på ett flertal bärarark, och den kontinuerliga skiv- banan skäres i tvärled till i förväg utvalda skivstorlekar motsvarande längden av bärararken föredrages att bärararken är anordnade så att de med ände mot ände stöter emot varandra på en bandtransportör. Uppfinníngen avser även en anordning för genomförande av ett sådant förfarande vilken anordning upp- visar de i patentkravet 4 angivna kännetecknen. Varje bärar- ark avkännes då för påverkan av en skärdrivanordning som arbe- tar sålunda att en kniv drages över skivbanan i tvärgående riktning därtill för skärning av individuella skivor från skivhanan mellan bärararken. Mer speciellt är varje bärarark försett med en metallnit nära den främre kanten därav. En appa- rat som avkänner en till metall närliggande zon anordnad under transportbandet avkänner níten och startar ett skär som löper tvärs över skivbanan mellan de mot varandra stötande bärar- arken. Skäret är monterat på en släddriven svängarm och rör sig med en rörelsekomponent i maskinriktningen under det att det samtidigt skär tvärs över den rörliga skivbanan, för att skär- 10 15 20 25 30 35 40 1902345-3 4 ning skall möjliggöras under kontinuerlig rörelse av skivbanan.

Den avskurna skivan accelereras bort från den efterföljande skivbanan på ett band med högre hastighet till en skívstaplings- apparat för härdning och lagring. Enligt ett alternativt för- farande är ett skär monterat direkt på släden och skär skivor vid en tidpunkt när bärararken stannas, som uppvisar främre och bakre kanter inställda i förhållande till skärläget via avkänningsapparaten.

Efter skärning kan skivorna införas på ett arkavläggnings~ bord uppvisande fallplåtar som glider mot sidorna och låter bärararket och den cementhaltiga skivan därpå falla ett mini- malt avstånd på en stapel av tidigare anordnade skivor. Sta- peln uppbäres av ett inställningsbart stativ som sjunker en sträcka lika med tjockleken av en skiva efter varje staplings- operation. De cementhaltiga skivorna härdas i dessa staplar och är därefter färdiga för lagring eller användning.

När fallplåtarna drar sig undan underifrån skivorna böjer sig skivorna och bärararken och sjunker ned i mitten och denna nedsjunkning kan ge upphov till separation av skivskikten. För att skivböjningen under fallet skall minimeras och för att kant- integriteten skall bevaras är fallplåtarna förträdesvis avsmal- nande så att när dessa bortdrages avlägsnas stödet först från skivhörnen och därefter från skivcentrum. Detta minimerar den vwm totala höjningen och reducerar eller eliminerar skiktseparation.

Fallplåtens struktur samverkar följaktligen med det minimala fallavståndet som uppnås genom den inställningsbara stapeln så att skivböjning och skiktseparation reduceras signifikant.

Uppfinningen avser följaktligen en apparat och ett förfa- rande varigenom en armeringsbana vätt med en cementhaltig upp- slamning bindes till bägge sidor av en cementhaltig ballastkärna av relativt låg vikt och låg fuktighet och varvid den bildade banan därefter skäres till individuella skivor som kælstaplas före härdning. Uppfinningen avser ett ekonomiskt tillverkningsför- farande med hög produktionskapacitet, vilket uppnås utan att skivornas kanter eller skiktbindningsintegriteten förstörs.

Uppfinningen förklaras närmare med hänvisning till de bi- fogade ritningarna, varpå en föredragen utföringsform av upp- finningen visas och varpå fig 1 visar en vy av en skiva och ett bärarark enligt uppfinningen i isärtaget skikt; fig Z visar ett flödesschema som belyser förfarandet enligt uppfinningen; fig 10 7902345-3 .

SA och SB visar schematiskt i höjdled vyer av en skivframställ- ningsapparat enligt uppfinningen, varvid fig SB för tydlighets skull har en något annorlunda skala än fig SA; fíg 4-7 visar vyer ovanifrån av en föredragen skivbanskärmaskin enligt upp- finningen; fig 8 visar en tvärsnittsvy av skärmaskinen tagen längs linjen 8-8 i fig 6; fig 9 visar en vy ovanifrân av en alternativ skivbanskärmaskín enligt uppfinningen; fig 9A visar en ändvy av den alternativa skivbanskärmaskinen tagen längs lin- jen 9A~9A i fig 9; fig 1G visar en planvy av en staplingsapparat enligt uppfinningen tagen längs linjen 10-10 í fig SB; fig 11 visar en ändvy av staplingsapparaten tagen 1ängs'linjen 11-11 i fíg SB; och fig 12 visar ett reglerflödesschema som belyser staplingsapparatens arbetssätt.

I fig 1 visas en föredragen skiva i isärtaget skick, som tillverkats med förfarandet och apparaten enligt uppfinningen.

Skivan beskrives närmare i den amerikanska patentskríften 10 15 20 40 7902:45-3 3 284 980, vartill härmed hänvisas. Såsom framgår av fig 1 utgör emellertid skivan 10 vartill hänvisas i det följande, generellt en armerad, spikningsbar, cementhaltig byggskiva innefattande ett kärnskikt 11, ett ytskikt innefattande ett armeringselement 12 på den ena större sidan av kärnskiktet 11 och ett armerat yt- skikt 13 innefattande ett armeríngselement på kärnans 11 andra större sida.

Kärnan 11 utgöres av lättbetong framställt av ballast av 1ätt\íkt och hydraulisk cement, varvid förhållandet av ballast till cement är sådant att kärnskíktet är relativt torrt och smuligt eller -ej uppvisar ihopsjunkningskarakteristika, i jämförelse med de armerade ytskikten såsom beskrives i det föl- jande. Exempelvis innehåller kärnskiktet en blandning av ca 3 eller 4 volymdelar ballast för varje del hydraulisk cement, vari- genom ett spikningsbart skikt åstadkommas. Kärnan beskrives när- mare i den amerikanska patentskriften 3 284 980.

De armerade ytskikten utgöres företrädesvis av nätliknande fiberbanor 12 och 13 som enligt uppfinningen var och en inneslu- tes i hydraulisk cement._Sàsom beskrives i det följande anbringas den hydrauliska cementen på nätarmeringselementen 12 och 13 på sådant sätt att den hydrauliska cementen väsentligen fyller ut mellanrummen i fíberskiktet och täcker skiktets ytterytor. Arme- ringselementen beskrives också närmare i den angivna amerikanska patentskriften 3 284-980. Vart och ett av armeringselementen är relativt tunt, dvs exempelvis av storleksordningen 3,2 mm och hela den cementhaltiga skivan 10 inklusive kärnskiktet 11 och ytskikten utgör företrädesvis en byggskiva med en tjocklek av från exempelvis ca 6 mm till en tjocklek av exempelvis mer än 50 mm beroende på önskvärt användningsområde. Naturligtvis an- vändes om nödvändigt tunnare armeringselement för tunnare skivor.

I den amerikanska patentskriften 3 284 980 beskrives ett förfarande för framställning av skivor, varvid frwmfiälhüng æfett väsentligt antal skivor fordrar ett framställníngssätt som upp- visar hög produktionskapacitet under det att samtidigt en an- vändbar, integrerad skiva uppvisande skikt som är starkt bundna till varandra och som uppvisar relatívt raka kanter utan ojämn- heter och störningar, skall åstadkommas. Enligt nämnda patent- skrift tillverkas skivorna genom att olika skikt anbringas på varandra i särskilda, separata formar, och genom efterföljande härdning. 10 15 20 25 30 35 40 7902345-3 Före härdning har böjning av skivan en tendens att medföra att de olika skikten i skivan förskjutes med avseende på varandra och separeras, varigenom skivans integritet förstöres och skivans önskvärda hallfasthetskarakteristika reduceras. Vid framställning av separata paneler är det följaktligen höggradigt önskvärt att en eventuell böjning av panelen undvikas, varigenom skiktsepara- tion minimeras och skivans integritet förhöjes. Dessutom är det höggradigt önskvärt att en skiva framställes uppvisande jämna parallella kanter av såväl estetiska skäl som med hänsyn till skivans motståndskraft mot eventuella element varför den kommer att utsättas.

Det är känt att man kan tillverka härdad betong í lang- sträckt härdad form och därefter skära den till separata skivor.

Enligt uppfinningen, vilket beskrives i det följande, framställes separat skurna och staplade armerade cementhaltiga skivor före härdningen och under minimal skivböjning under formningsopera- tionen och uppvisande homogena kanter utan ojämnheter, varigenom en integrerad användbar skiva erhålles medelst ett tillverknings- förfarande som har hög produktionskapacitet. Såsom framgår av fig 1 tillhandahålles för detta ändamål skivbärarark 20 för varje skivalß smnskall fnmßtällas. Bärararken 20 som användes enligt upp- finningen är ca 3 mm tjocka och utgöres företrädesvis av ett plastmaterial, såsom polyeten. Varje bärarark 20 innefattar nära den ena änden 21 därav ett metallelement, såsom en nit 22, för arkavkänningsändamál, såsom beskrives närmare i det följande.

Varje bärarark är normalt plant och uppvisar ej nagra upphöjda ändar eller kanter samt är något böjligt. Såsom angivits tidi- gare är bindningen av armeringselementen 12 och 13 till kärn- skiktet 11 i skivan ytterst betydelsefull för skivans integritet och för dess hâllfasthetsegenskaper. Enligt en utföringsform av uppfinningen åstadkommas följaktligen bindningen av ett arme- ríngselement till ett smuligt, relativt torrt cementhaltigt ballastkärnskikt helt enkelt genom att armeringslementet inne- slutes i ett hydrauliskt cement, varigenom det hydrauliska ce- mentet tjänar för bindning av armeríngselementet till kärnan.

För att maximal bindning av armeringselementet till kärnan skall uppnås avser uppfinningen ett förfarande för inneslutning av armeringselementet i den hydrauliska cementen på sådant sätt att fylla håligheterna i det nätliknande armeringselementet och att ackumuleras på ytterytorna av elemen- CGUIEIITIBII hal' “CEIIÖEIIS att 10 15 20 25 30 35 40 7302345-3 s tet, varigenom elementet bindes till kärnan och bildar ett önsk- värt yttre ytskikt. Åtminstone det första armeringselementet har tendens att flyta i uppslamningen under skivbildninga Flödesschemat i fig 2 visar förfarandestegen, varigenom skivan framställes enligt uppfinningen. Figl3A och SB belyser dschematiskt kännetecknen för ett skivframställningsförfarande som motsvarar de i fig 2 belysta stegen. Av fig 2 och fig SA och SB framgår att en kontinuerlig bana av ett nätliknande arme- ringselement matas genom ett första tråg eller uppslamningsbad 30, vari uppslamningsmaterialet 31 utgör en hydraulisk cement- blandning såsom beskríves i den amerikanska patentskriften 3 284 980. Såsom framgår av fig SA drages det långsträckta arme- ringselementet 12 genom uppslamningsbadet 30 medelst en vals 32 pâ sådant sätt att den hydrauliska cementen 31 anbringas på bägge sidor av den långstråckta armeringsbanan 12. Därefter drages armeringsbanan ut ur badet 30 runt en vals 33 och ett eventuellt överskott av uppslamning avskrapas från banan 12 medelst en jus- terbar schaberkniv eller avskrapningsmätapparat 34 som kan jus- teras sâ att mängden uppslamning som verkligen anbringas på ba- nan 12 regleras.

Från mätapparaten 34 föres banan 12 därefter nedåt till en punkt där den lägges på ett flertal bärarark 20. Vart och ett av bårararken uppbäres och transporteras medelst ett trans- portband 25, varvid arken är anordnade i ett sådant förhållande att de stöter mot varandra, varvid en främre ände av varje bä- rarark företrädesvis står i kontakt med den bakre änden av ett föregående bärarark. Fastän det är möjligt att lägga den upp- slamningsbelagda banan 12 på bärarark som är anordnade på av- stånd föredrages det att bärararken är anordnade på ett sådant sätt att ändarna därav stöter mot varandra såsom beskrivits ovan för att skivytans homogenitet skall bíbehållas. Bärararken kan placeras på transportbandet uppströms i förhållande till upp- slamningsbadet 30 med någon lämplig anordning som ej utgör en _ del av uppfinningen.

Enligt framställníngsförfarandet för skivan 10 anordnas den uppslamníngsbelagda banan 12 på bärararken medelst en släp- stav 35 som är anordnad ovanför banan och som släpar mot dennas övre yta och därigenom tvingar hydraulisk cement på banans övre yta in i mellanrummen i banan och genom banan. Det bör emeller- tid framhållas att släpstaven ej avlägsnar eller skrapar av 10 15 20 25 30 40 79023145-3 9 all hydraulisk cement från nätet utan snarare kvarlämnar en viss mängd cement på banans övre yta.

Från släpstaven 35 flyttas de transporterade bärararken och banan under kärnblandningsmataren 40. Kärnblandningsmataren 40 utgöres av en tratt 41 som slutar över en bandtransportör 42 som överför blandningen av ballast och cementhaltigt kärnma- terial genom en justerbar uppmätningssluss 43 för reglering av mängden av blandning som läggas på det med uppslamning belagda nätet 12.

Kärnblandningen 44 matas sålunda från tratten 41 på bandet 43 och därefter genom slussen 43 pâ den med uppslamning belagda nät- banan 12 såsom visas i fig SA. Åtminstone det övre skiktet av kärnblandningen mellan kärn- blandningsmataren 40 och råavjämningsanordningen 45 är icke homo- gen. Råavjämningsanordningen 45 roterar i pílens 45A riktning, varvid den utjämnar den övre ytan av kärnskiktet 11. Därefter utnyttjas en slutavjämningsanordning 46, som roterar i pílens 46A riktning, för reduktion av tjockleken av kärnskiktet 11 och för ytterligare utjämning av den övre ytan därav. Därefter flyttar transportbandet de mot varandra stötande bärararken 20, det upp- slamningsbelagda nätet 12 och kärnskiktet 11 till en komprime- ringsstation som utgöres av en komprímeringsvals 47 som användes för komprimering av kärnan 11 mot det uppslamningsbelagda nätet 12. Detta förstärker bíndningen av det uppslamníngsbelagda nätet till den relativt smuliga kärnan.

Därefter matas ett lângsträckt, nätliknande armeringsele- ment i form av en kontinuerlig bana 13 genom ett andra uppslam- ningsbad eller trâg 50 innehållande en uppslamning 51, som också utgöres av den tidigare blandningen innehållande hydraulisk cement.

Banan 13 drages genom badet 50 medelst valsen 52 och därefter förbi valsen 53 och en andra justerbar schaberkniv eller avskrap~ ningsmätapparat 54 för reglering av mängden uppslamning som an- bringas på banan 13. Bägge mätapparaterna 34 och 54 och det första och det andra uppslamningsbadet kan ha vilken som helst lämplig form som med respektive stödvalsar och justerbara sluss utgör en anordning för påföring av uppslamning på nätet, varvid nätet passerar med en lämplig mängd uppslamning därpå. Uppslam- ningsmätningen kan genomföras på vilket som helst lämpligt sätt.

Från mätapparaten 54 transporteras banan 13 till den övre ytan av detkomprimerade kärnskiktet 11 medelst en andra släp- 10 15 20 25 30 SS 40 rsozsus-3 10 stav S5 vid vilken punkt nätet läggas ned ovanpå kärnskiktet.

Släpstaven 55 kan arbeta sålunda att den hydrauliska cementen på nätelementet 13 tvingas in i dettas mellanrum och genom nätet så att en tillräcklig mängd av hydraulisk cement anordnas på den lägre ytan av nätelementet 13 och därigenom kommer i kontakt med ytan av kärnskiktet 11 för bindning av elementet 13 därtill.

Efterföljande stapling för härdning har till uppgift att för- stärka bindningen.

Från släpstaven transporteras den kontinuerliga skivbanan inklusive ett med uppslamning belagt lägre nätelement 12, ett kärnskikt 11 och ett med uppslamning belagt övre nätelement 13 till en skärningsstatíon såsom visas i fig SB. För tydlighets skull visas där den bildade skivbanan mindre noggrant än i fig SA.

Skärningsstationen innefattar ett skär 60 som kan flyttas tvärs över den bildade skivbanan och därvid skär banan mellan närliggande och ihopstötande bärarark. Skäranordningen beskrives närmare i det följande. I ' Från skäret 60 transporteras de nu individuella skivorna 10 och respektive bärarark 20 till en transportör 90 med högre hastighet som arbetar med en hastighet som överstiger den för transportören 25 så att en skuren skiva och bärarark separeras från den integrala kontinuerligt bildade skivbanan uppströms skäret 60. När väl den skurna skivan och därtill hörande bärar- ark har flyttats till transportören 90 som arbetar med högre hastighet avkännes den såsom beskrives nedan och skjutes från transportören som arbetar vid högre hastighet via en skjutanord- ning 96 till staplingsapparaten 110. Stapeln 110 har till upp- gift att bilda en stapel 111 av sammansatta strukturer som var och en innefattar ett bärarark med en armerad skiva 10 därpå.

När en fullständig stapel 111 har bildats transporteras stapeln bort från staplingsapparaten 110 för ytterligare härdning samt lagring. När skivorna väl har härdats kan de användas för många byggnads- och ombyggnadsändamål. Det är en fördel att olika skivytstrukturanonhfingar kan utnyttjas för strukturering av den hydrauliska cementen på skivytan till vilket som helst önskvärt mönster.

I fig 4-7 visas en föredragen skärapparat som kan arbeta så att den kontinuerliga skivbanan skäres i tvärgâende riktning och mellan bärararken under förflyttning av skivbanan i maskin- riktningen, som indikeras med pularna MD på de olika ritningarna. 10 15 20 30 35 40 7902345-z 11' Kombinationen av den tvärgående skärapparaten och dess användning utgör tillsammans med framställningen av den kontinuerliga skiv- banan på mot varandra stötande bärarark en unik anordning varigenom separata icke härdade skivor kan skäras för åstadkommande av homogena skivkanter utan distortion eller ojämnheter i kanten.

Man bör vidare lägga märke till att eftersom separata skivor kan skäras av den kontinuerligt bildade skivbanan fastän banan fort- farande flyttas ökas signifikant framställningskapaciteten av tillverkningsförloppet.

Vad beträffar den närmare utformningen av skärningsopera- tionen framgår av fig 8 att niten 22 har anordnats i den främre kanten 21 av respektive bärarark. Skäret påverkas såsom beskrives nedan så att det skär skivbanan i tvärgáende riktning efter lämp- lig avkänning av niten 22. Denna avkänning kan exempelvis åstad- kommas en strömställare 23 för en närliggande metallzon, exempel- vis en sådan strömställare som tillverkas av Allen-Bradley Company med Bulletin No. 870. Efter avkänning av zonen närliggande niten ZZ i läget som visas i fig 8 ger strömställaren en signal till skärdrivmotor 61 som driver skäret och därigenom skäres skivan mellan de; mot varandra stötande bärararken.

Skärníngsoperationen belyses i fig 4-7 genom tre olika skivor eller skivbanor 1, 2 och 3 beroende på det beskrivna fallet. Såsom framgår av fig 4 är exempelvis skivbanepartiet 1 ett parti av en kontinuerligt framställd skivbana som ännu ej har skurits. I fig 5 har skärning genomförts partiellt för se- paration av den individuella skivan som skall bildas och det därmed förbundna bärararket från den främre kanten av den efter- följande kontinuerliga skivbanan som betecknas med referensebe- teckningen Z. I fig 6 är skärningen väsentligen fullbordad så att skivan 1 utgör en separat skuren skiva likartad den cement- haltiga skivan 10 som visas i fig 1 under det att den efter- följande kontinuerliga skivbanan betecknas med referensbeteck- ningen 2. Banan 2 uppvisar en främre kant som definieras genom den främre kanten 21 av ett bärarark och den separata skivan 1 uppvisar en bakre kant som usträcker sig i motsvarighet till den bakre kanten 24 av bärararket varpå skivan 1 uppbäres.

I fig 7 har den kontinuerliga skivbanan som betecknas med hänvisningsbeteckningen 2 flyttats tillräckligt mycket framåt i maskinriktningen för att ett efterföljande bärarark under ban- partiet som innefattar skivan 3 som skall bildas skall ha flyt- 10 15 25 30 Lrl Lfl 40 7902345-3 12 tats in i skärstationen; Därefter påverkas skärningsapparaten i en riktning motsatt den första skärningen i tvärgående riktning för avskärning av skivan 2 från den efterföljande skivbanan 3 mellan respektive bärarark såsom visas i fig 7.

Vad beträffar den närmare utformnignen av skärningsappara- ten innefattar skäranordningen 60 en skärdrivmotor 61 monterad för drivning av en släde 62 tvärs över skivbanan på ett spår 63.

Spåret 63 kan vara monterat på en ram (ej visad) tvärs över ba- nan på vilket som helst lämpligt sätt.

Motorn 61 är lämpligen monterad på spåret 63 eller en stöd- ram därför och är ansluten till den förflyttningsbara släden 62 via en kabel 64 uppvisande ändar som är förbundna med motstående sidor av släden 62 såsom visas på ritningarna. Motorn 61 är re- versibel så att den omväxlande driver kabeln 64 i den ena rikt- ningen och därefter i den andra riktningen såsom svar på påver- kan genom en lämplig motorregleringsanordning som aktiveras ge- nom påverkan av strömställaren 23 vid avkänning av niten 22. _ Den föredragna skäranordningen innefattar också en sväng- arm 65, varpå ett skärblad 66 är monterat. Svängarmen 65 är svängbart monterad vid 67 på släden 62 och styrs genom fjädern 68 i de ríknflngar som visas i fig 4 och 7. Man bör lägga märke till att skärbladet 66 som är ca 5 cm brett och uppvisar dubbla eggar är svängbart fäst vid 69 till svängarmen 65. När släden befinner sig i ett av sina ytterlägen såsom visas i fig 4 och fig 7 arbetar fjädern 68 sålunda att svängarmen 65 roterar kring svängningspunkten 67 i medurs riktning och att därigenom det svängbart monterade skärbladet 66 styrs mot respektive stoppanordningar 70 och 71, varigenom det svängbart monterade skärbladet 66 anordnas_i 90-graders vinkel med avseende på maskinriktningen och den longítudinella axeln av skivbanan.

Skärbladet 66 anordnas sålunda parallellt med de främre och bakre kanterna 21 respektive 24 av bärararket 20 och vinkelrätt mot skivans längre kanter. När följaktligen niten 22 avkännes vid skärningsstatíonen påverkas motorn 61 så att släden 62 dri- ves över banan, varigenom skärbladet 66 inträder i skivbanan mellan den främre och den bakre kanten av intilliggande och mot varandra stötande bärarark och tvärs över skivbanan för separa- tion av exempelvis skivan 1 från skívbanepartiet 2 såsom visas i fig 4, 5 och 6. Eftersom skivorna flyttas konstant i maskin- riktningen under skärningsoperationen framgår det av fig 4-6 att 10 15 20 30 40 13 svängningsaxeln för skärningsbladet i själva verket genomlöper en diagonal väg 75 såsom visas i figurerna under det att den verkliga skärningen genomföras genom bärararken pà en linje vinkelrätt mot skivbanans kanter, varvid skärningslínjen visas i streckad form med beteckningen 76.

När väl skivan 1 har skurits av från skivbanepartiet 2 flyttas släden 62 till ytterläget såsom visas i fig 7 där den förblir tills en efterföljande nit 23 avkännes i det efterföl- jande bärararket som inträder i skärningsstationen. Vid denna tidpunkt har den främre änden av skivan 2 som skall bildas flyt- tats till skärningsomrâdet och den främre kanten Zl av bärarar- ket under det kontinuerliga skümanqwrtiet. 3 följer omedelbart därefter. _ Vid avkänning av niten 22 erhåller motorregleranordningen via strömställaren 23 en signal att motorn skall startas för drivning av släden 62 tillbaka över skívbanan i motsatt riktning till den tvärgáende förflyttningen i fig 4-6 för skärning längs den avsedda skärningslinjen 77 för separation av den separata skivan 2 som skall bildas från det kontinuerliga skívbanepar- tiet 3. Skärningen genomföres naturligtvis mellan den bakre kan- ten 24 av bärararket under skivan Z och den främre kanten av bä- rararket under skivbanepartiet 3. Såsom visas i fig 7 kommer svängningspunkten 69 eftersom skivan och skivbanan förflyttas i maskinriktningen under operationen av skäranordningen 60 i själva verket att genomlöpa en diagonal linje som indikeras vid 78 i fig 7, varvid ändock en rak skärning åstadkommes genom skivbanan medelst skärbladet 66 som stvres mellan den bakre kanten 24 av bärararket för skivan 2 och den främre kanten 21 av bärararket under skivbanepartiet 3.

Det är naturligtvis uppenbart att avståndet mellan ström- ställaren 23 och det verkliga skärläget i hejdat läge är bety- delsefullt. I detta hänseende bör det påpekas att strömställaren 25 och motorregleranordníngen inställes på vilket som helst lämp- ligt sätt som är välkänt inom denna teknik för reglering av mo- torn 61 så att skärbladet 66 drives in i skivbanan vid en tid- punkt i förhållande till avkänning av níten 22 vid vilken skär- bladet 66 är anordnat på linje med den främre och den bakre kan- ten av mot varandra stötande bärarark. Följaktligen inträder skärbladet i skivbanan och styres därefter genom att det stöter mot kanterna av bärararken. Den speciella motorregleranordningen 7902:45-3 'rsozsus-s m' omfattas ej av uppfinningen och vilken som helst motorregleran- ordning som kombination med nämnda strömställare lämpar sig för drivning av skärbladet i skivbanan i lämpligt läge kan användas.

Det är uppenbart att när skäranordningen drives över skiv- banan har den kontinuerliga förflyttningen tendens att dra svängarmen 65 omkring svängningspunkten 67 och bort från släden 62 men så snart som skärningsbladet går fritt från skiv- banan verkar fjädern 68 sålunda att svängarmen 65 dras tillbaka till ursprungligt startläge för genomförande av nästa skärnings- förlopp tvärs över skívbanan och för styrning av skärbladet mot stoppanordningen 71 så att det anordnas i läge för nästa skär- ningsförlopp.

I fig 9 och 9A visas en alternativ utföringsform av en skärningsapparat 60A, vari de partier som är likartade partierna i den föredragna skärningsapparaten betecknas med identiska siff- ror tillsammans med suffixet "A". I fig 9 visas en motor 61A reglerad genom en motorregleranordning för drivning av en släde 62A över ett spår 63A i tvärgående riktning till en skivbana.

Pig 9 visar släden 62A i ett läge på ena sidan av banan med hel- dragna linjer och med punktstreckade linjer på den andra sidan av banan efter genomförandet av ett skärningsförlopp längs en avsedd skärningslínje 81 mellan den bakre och den främre kanten av mot varandra stötande bärarark under den kontinuerliga skiv- banan. Denna utföringsform skiljer sig från den föredragna ut- föríngsformen därigenom att skärbladet 66A är fastmonterat på släden 62A och ej kæiswàga bort därifrån. Följaktligen är det vid användning av denna alternativa utföringsform också nödvän- digt att stanna transportören 25 och den framställda skivbanan vid en punkt såsom svar på avkänningen genom strömställaren 23A så att skärbladet 66A kan drivas genom skivbanan vid gränsen mellan två mot varandra stötande bärarark som har stoppats. Följ- aktligen transporteras en signal från strömställaren 23A också till en transportörregleranordning på ett lämpligt sätt för stop- pande av transportören 25 vid en tidpunkt när niten 22 avkänts och gränsen mellan mot varandra stötande ark är anordnad på linje med skärbladet 66A. Om så är nödvändigt kan drivapparaten (ej visad) för transportören 25 bromsas för att den skall stannas på ett sådant sätt att det avkända bärararket uppvisar en främre kant anordnad på linje med skäranordningen 66A. I motsats till den föredragna anordningen är det nödvändigt att stanna panel- 10 'zs 30 40 7902345-3 11% banan tillfälligt enligt denna utföringsform tillsammans med skiv- komponentmatningsanordningarna men ett sådant stopp har mycket kort varaktighet.

Såväl den föredragna som den alternativa skärningsanord- ningen kan användas så att de löper tvärs över skivbanan mellan mot varandra stötande bärarark för skärning av skivbanan, varige- nom individuella skivor separeras därifrån som uppvisar samma längd som bärararket anordnat därunder. De beskrivna skäranord- ningarna ger en homogen skivkant utan ojämnheter.

Från skärningsstationen transporteras den skurna panelen till en transportör 90 som uppvisar högre hastighet vid vilken punkt avståndet mellan den skurna skivan och den efterföljande skivbanan avkännes exempelvis genom en fotoelektrisk anordning 91 av vilken som helst lämplig typ. Efter avkänning av den bakre kanten av den skurna skivan, indikerad med 1_i fíg SB, aktiveras inmataren 96 så att den griper in i den bakre änden av skivan 1 och skjuter denna till en staplingsapparat 110. lnmataren 96 innefattar en skjutningsansats 9? monterad på en lämplig länk (ej visad) som kan arbeta sålunda att skjut- níngsansatsen 97 flyttas i maskinriktningen, varigenom en skiva 10 skjutes på staplingsapparaten. Efter fullbordandet av skjut- ningsrörelsen genom ansatsen 97 får länken i skjutningsmekanismen arbeta på sådant sätt att skjutningsansatsen lyftes och återföres i en riktning motsatt maskinriktningen till det läge som visas med punktstreckade linjer vid 98, varvid ansatsen då befinner sig i ett sådant läge att den kan sänkas, framflyttas och bringas i ingrepp med den bakre kanten av en efterföljande skiva.

Det är följaktligen uppenbart att transportören 90 arbetar med en hastighet som överstiger hastigheten av transportören 35 och att den kan arbeta på sådant sätt att skivan 10 separeras från efterföljande kontinuerliga skivbana. När passagen av ski- van 10 avkännes på transportören som arbetar med högre hastig- het sänkes skjutningsansatsen 97 och flvttas i maskinriktningen så att den hinner upp skivan 10 och skjuter denna till stapeln.

Skjutnïngsansatsen 97 är flyttbar i maskinriktningen till ett läge som visas vid 99 som är ungefär i jämhöjd med den främre kanten 112 av ett fallbord 113 i staplingsapparaten 110. Eftersom skivorna kan uppvisa varierande längder finns en stoppanordning 114 förenad med staplingsapparaten så att förflyttningen av skivan begränsas i staplingsapparaten till ett lämpligt stap- 10 15 20 25 30 40 vso2sus~sl àâ lingsläge. Eftersom den största förskjutningen av skjutningsan- satsen är till läget 99 vid den främre kanten 112 av fallbordet 113 framgår det att den främre kanten 101 av skivan 10 ännu ej har framflyttats till stoppanordningen 114; emellertid bör man beakta att momentet av skivan och friktionskoefficienten mellan plastbärararket 20 och den övre ytan av fallbordet 113 är sådana att den sammansatta strukturen innefattande skivan 10 och bärar- arket 20 kommer att glida över fallbordet till läget för den reglerbara stoppanordningen 114, varigenom skivan anordnas i lämpligt läge. 7 I det följande beskrives staplingsapparaten 110 närmare.

Såsom påpekats ovan innefattar staplingsapparaten ett fallbord 113 som kan arbeta sålunda att den sammansatta skivstrukturen innefattande en skiva och ett stödjande bärarark får falla på en stapel 111. Efter härdning separeras bärararken från skivorna för återanvändning i framställningsförfarandet.

Stapeln 111 uppbäres på en lastpall 120 som i sin tur upp- bäres på en vertikalt flyttbar lastpalltransportör 125 som kan arbeta sålunda att en stapel 111 transporteras bort från stap- língsapparaten 110. Fallbordet 113 innefattar ett flertal fall- plåtar 130 och 131 såsom framgår bäst av fig 10. Fallplåtarna 130 och 131 är monterade på ställ 132 och 133 respektive 134 och 135. Dessa ställ drives genom drivhjul 136 som roteras med lämpliga drivanordningar (ej visade). När drivhjulen roteras drivs ställen i tvärgående riktning till maskínriktningen för borttagande av fallplätarna.130 och 131 från området under skivan 1A och täckarket 20, varigenom den sammansatta anordningen får falla ned på stapeln 111. Såsom framgår av fig 10 uppvisar fall- plåtarna en unik kantkonfiguration som speciellt förhöjer integri- teten av den färdiga skivprodukten.

Det är uppenbart att när fallplåtarna 130 och 131 bort- tages har skivan en tendens att sjunka ned i mitten. Nedsjunk- ningen eller böjningen av skivan kan speciell; vid tjockare skivor medföra att skíkten i skivan flyttas i tvärgående rikt- ning i förhållande till varandra och följaktligen separerar.

Detta medför integritetsförlust och försämrad bindning mellan *skíkten och kan signifikant reducera hâllfasthetskarakteristíka för den färdiga skivan. Med apparaten och förfarandet enligt uppfinningen reduceras emellertid böjningen av skivan i stap- lingsoperatíonen signifikant, vilket beskrives i det följande. 10 20 25 30 35 40 7902345-3, 717 - Speciellt uppvisar fallplåtarna 130 och 131 avsmalnande kanter såsom visas vid 140-143. För fallplåtar med en längd av ca 2 m i maskinriktningen börjar avsmalnandet vid en punkt av ca 0,6 m i maskinriktningen från den främre kanten 112 och utsträcker sig bakåt mot kanten 112 och utåt ca 0,1 m. Avsmal- nandet börjar också vid samma punkt och flyttas allmänt i maskinriktningen och utåt ca 0,1 m mot den andra änden av plå- tarna. Avsmalnandet av kanterna på detta sätt i motsats till raka paneler med kanter parallella med maskinriktníngen ger upphov till ett unikt resultat. När fallplåtarna 130 och 131 nämligen borttages från området under skivan 1A förblir de centrala partierna av skiva 1A uppburna under det att stödet genom fallplåtarna först avlägsnas från områdena under skivans hörn. När exempelvis fallplåtarna 130 och 131 borttages från respektive partier 130A och 131A; såsom visas med streckprickade linjer, bör man lägga märke till att hörnen av skivan 1A kan falla fritt under det att ändock det centrala partiet av skivan i området av linjen 1B har tendens att förbli uppburet genom ett parti av fallplåtarna. Genom att hörnen av skivan 1A först får falla i motsats till när hela skivan får falla genom att fallplåtar med raka kanter avlägsnas uppnås en tendens till re- ducerad nedsjunkning av skivan 1A i mitten till sista ögonblicket.

Fastän hörnen kan böjas något har denna böjning ej en sådan ut- sträckning som nedsjunkningen av skivan skulle kunna vara om fallplåtarnas kanter vore parallella och följaktligen drogs bort underifrån skivan samtidigt.

Följaktligen fördelas böjningen av skivan till lättare hörnområden snarare än till centrumomrâdet när fallplátarna bortdrages och detta i kombination med den relativt snabba för- flyttningen av fallplåtarna underifrån skivan och bärararket har tendens att minimera böjning av skivan, varvid denna böjning fördelas över olika större områden än enbart centrum och följakt- ligen den färdiga produktens integritet förbättra . Slutligen flyttas fallplåtarna till lägen som visas vid 130B och 131B, varigenom hela skivan får falla på stapeln 111. Naturligtvis är denna förflyttning av plåtarna kontinuerlig och snabb.

I detta sammanhang bör ytterligare synpunkter framhållas.

I fig 10 visas exempelvis en skiva med en maximal längd vara i ingrepp med stoppanordningarna 114 så att linjen 1B ej är an- ordnad i skivans 1A direkta centrum. När kortare skivor användes 10 15 20 25 30 35 40 1902345 3 138 är emellertid avsmalnandet av fallplåtarna 130 och 131, såsom visas, anordnat närmare centrum under de kortare skivorna på grund av förflyttningen av stoppanordningarna 114 i motsatt rikt- ning mot maskinriktningen för anpassning till de kortare skivorna; I vilket fall som helst medför avsmalnandet av fallplåtarna 130- och l31 såsom beskrivits ovan att böjning av skivorna reduceras för samtliga skivstorlekar, exempelvis för sådana med en längd av 0,9, 1,2 afler till och med 1,8-2,1 m och användes i samtliga fall för uppbärande av skivans centrumomrâde till sista ögon- \ blicket, varigenomïböjning reduceras. Fastän följaktligen skivorna böjs något minimerar avsmalnandet av fallplåtarna 130 och 131 signifikant denna böjning så att skiktseparation reduceras eller elimineras. 7 _ Staplingsapparaten innefattar också ett staplingsstativ för höjning och sänkning av stapeln såsom beskrives i det följande.

Mer speciellt är minimering av-Éfallaxfstårrdet för skivan betydelse- fullt för att homogena kanter och mindre skivböjning skall garan- teras. Följaktligen är det önskvärt att varje skiva endast får falla ett så kort avstånd som möjligt. Följaktligen är transpor- tören 125 monterad på en saxlänk 150 förbunden med en lämplig hydraulisk cylinder 151. När cylindern 151 utsättes för tryck utsträckes länken och följaktligen höjs transportören 125 mot fallbordet 113. Om däremot cylindern evakueras kan saxlänken 150 komprimeras, varigenom transportören 125 och stapeln 111 sänks från fallbordet.

Enligt ett föredraget förfarande skivan får falla på fallbordet från kortast möjliga avstånd. är det önskvärt att Följaktligen regleras cylindern 151 så att stapeln 111 höjs till omedelbart under fallbordet 113 för varje panel som skall falla. För detta ändamål är staplingsapparaten försedd med en fotoelektrisk avkänningsapparat 155 anordnad över stapeln 111 såsom visas i fig 3B och 12..Den fotoelektriska avkännnings- apparaten är ansluten till en elektrisk regleranordning för den hydrauliska cylindern av vilken som helst lämplig typ. 5 'När"skjutningsansatsen 97-flyttas'mot'sitt_änd1ägé'99 [fig 3B),inkopplas en~flgränsströmstä1lare LS-1 och ger en signal till en lämplig fallplätrelgeranordning att starta drivhjulens drivmekanism (ej visad) för öppnande av fallplåtarna.

Detta inträffar efter en i förväg bestämd fördröjning för att det skall garanteras att skivan befinner sig i lämpligt läge på 10 15 30 35 40 _ 7902345-3 1š> _ fallbordet mot stoppanordningarna. När regleranordníngen för fallplåtarna betjänar fallplåtarna ges också en signal till en cylinderregleranordning som evakuerar cylindern varigenom sax- länken 150 avspännes och stapeln 111 därigenom sänks, vilket även sker efter en i förväg bestämd fördröjning för att skivan 1A skall få falla mot toppen av stapeln innan stapeln sänks.

När cylindern 151 evakueras fortsätter stapeln 111 att sjunka och sjunker nedanför den fotoelektriska avkänningsapparaten 155.

En stråle uppstår över toppen av stapeln och efter ástadkommande av denna stråle ger den fotoelektriska avkänningsanordningen en signal till cylinderregleringsanordningen som utsätter cylindern för tryck. Tryckutsättningen av cylindern 151 utsträcker sax- länken 150, varigenom stapeln 111 höjs till den tidpunkt då strålen från den fotoelektriska avkänníngsapparaten 155 över stapeln 111 bryts. Vid denna tidpunkt ger den fotoelektriska avkänningsanordningen åter en signal till cylinderreglerings- anordningen som verkar på sådant sätt att cylindern hejdas i statiskt tillstànd och stapeln 111 bibehâlles i upphöjt läge.

Inställandet av den fotoelektriska avkänningsanordningen 155 är följaktligen betydelsefullt för att fallavståndet skall mini- meras. Den anordnas så högt som möjligt så att den översta pa- nelen på stapeln 111 är så nära den undre ytan av fallplåtarna 150 och 131 som möjligt; På detta sätt höjes stapeln 111 till högsta möj- liga läge så att den översta panelen på stapeln befinner sig i samma läge relativt fallplâtarna som den omedelbart under- liggande skivan gjorde när den översta skivan fick falla.

Följaktligen befinner sig staplingsapparaten då i ett läge så att den kan mottaga ytterligare en skiva som endast får falla ett kort avståndj företrädesvis något större än det motsvarande tjockleken av fallplåtarna.

Kombinationen av utformingen av fallplåtarna och de funktionella kännetecknen för staplingsapparaten, varigenom fallavstândet minimeras verkar följaktligen sålunda att böjning och störningar av den icke härdade skivan reduceras väsentligen under falloperationen. 1 När stapeln 111 växer på grund av efter varandra avlämnade skivor sänks slutligen saxmekanismen till en punkt där transpor- törapparaten har tendens att vila på från centrum förskjutna stoppanordningar 160 och 161. Fastän saxlänken har beskrivits såsom en enda enhet för tydlighets skull, såsom visas i fig 11, 10 15 7902345 z 2.6 tillhandahålles två saxlänkar 150A och 1SOB tillsammans med lämp- liga cylindrar. Saxlänkarna opererar simultant till den tidpunkt då de bringats i ingrepp med stoppanordningarna 160 och 151. Vid denna tidpunkt och under evakuering av cylindrarna 151A och 151B avspännes saxlänkarna. På grund av det faktum att stoppanordningarna 160 och 161 är förskjutna från centrum, såsom visas i fig 11, kan emellertid den vänstra änden av transportören 125, såsom framgår av fig 11, sjunka lägre än den högra änden varigenom en lutning bildas och stapeln 111 på dess lastpall 120 har tendens att rulla ned från transportören 125 till en avtagningstransportör 126 för transport till ett område för ytterligare härdning och lagring” Fastän flera regleranordningar har beskrivits och belysts, exempelvis i fíg 12, är det uppenbart att_vílka som helst lämp- liga anordningar och regleringssystem som är väl kända kan ut- nyttjas för uppnående av dessa syften och dessa speciella meka- nismer utgör ej någon del av uppfinningen.

I det ovanstående har uppfinningen beskrivits med hänvis- ning till speciellt lämpliga utföringsformer. Det är dock uppen- bart att modifikationer och variationer av uppfinningen är möj- liga.

Claims (15)

79023lr5-3 ii , Patentkrav

1. Förfarande för framställning cementhaltíga skivor av en typ uppvisande en spikningsbar cementhaltig ballastkärna som på var och en av sina större ytor är belagd med ett armerings- element indränkt i en uppslamníng innefattande hydraulisk cement, k ä n n e t e c k n a t därav, att en långsträckt bana av arme- i ringsmaterial föres genom ett uppslmmüngflmd, att en uppslamnings mängd avsättes därpå så att ett första, icke härdat, böjligt ce- menthaltigt element bildas; att cementhaltigt ballastkärnmaterial avsättes på det icke härdade, böjliga cementhaltiga elementet; att en andra lângsträckt bana av armeringsmaterial föres genom ett andra uppslamningsbad, varvid en uppslanmingsnrängd avsattes därpå så att ett andra icke härdat böjligt cementhaltigt element bildas; att det andra elementet lägges pà kärnmaterialet; varigenom ele- menten bindes till respektive större ytor av ballastkärnmaterialet under bildning av en icke härdad skivbana; och att därefter den icke härdade skívbanan skäres varvid separata, icke härdade ce- menthaltiga skivor bildas.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att de icke härdade cementhaltiga skivorna staplas och härdas i staplad form.

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det första elementet lägges på ett flertal mot va- randra stötande, bärarark som befinner sig i rörelse.

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att den icke härdade skivbanan skäres till separata, icke härdade cementhaltiga skivor genom att den icke härdade skivbanan skäres mellan de mot varandra stötande bärararken.

5. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att kärnmaterialet komprímeras mot det första elementet innan det andra elementet lägges därpå.

6. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att mängden uppslamníng som anbringas på den första längsträckta banan uppmätes.

7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att åtminstone den första långsträckta banan flyter på en del av uppslamníngen under bildning av de cementhaltíga ski- vorna för bindning av det första elementet till kärnan.

8. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att staplingen sker på ett fallbord innefattande rörliga vsozans-z EL fallplåtar och att fallplåtarna först borttages från områden un- der skivornas hörn och därefter från skivornas centrala partier för att skívböjning skall minimeras. i i

9. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att skärningen av den icke härdade skivbanan under bildning av separata icke härdade cementhaltiga skivor genomföres under det att banan förflyttas. '_ _

10. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att skärningen innefattar avkänning av bärararken och skärning av skivorna mellan bärararken såsom svar på avkänningen.

11. Anordning för genomförande av förfarandet enligt krav 4, för framställning av cementhaltiga skivor av en typ uppvisande en spikningsbar cementhaltig ballastkärna som på vardera sin större sida är ytbelagd med ett armeringselement indränkt i en uppslamning innefattande hydraulisk cement, k ä n n e t e c k- n a d därav, att den innefattar en transportanordning för trans- port av ett flertal plana, mot varandra stötande bärarark; ett uppslamningstråg innefattande ett uppslamningsbad innehållande hydraulisk cement; en anordning för transport av en första arme- ringsbana genom tråget och för uppmätníng av mängden av uppslam- ning som vidhäftar den första banan; en släpstavanordning som bríngas i ingrepp med en övre sida av den första banan för tryck- ning av uppslamningen genom den första banan och förskjutning av den uppslamninflsbelagda banan på rörliga bärarark på transportö- ren; en anordning för avsättning av en uppmätt mängd av ett spik- níngsbart cementhaltigt ballastkärnmaterial på den med uppslamning belagda banan; en anordning för komprimering av kärnmaterialet; ett andra uppslamningstråg innehållande ett uppslamningsbad inne- fattande hydraulisk cement; en anordning för transport av en andra armeringsbana genom tråget och för uppmätníng av en mängd av upp- slamning som häftar vid dülförsta banan; en andra släpstavanord- ning som bringas i ingrepp med en övre sida av den andra banan för tryckning av uppslamníngen genom den andra banan och förskjut- ning av den andra med uppslamning belagda bananpåbanans kärnma- terial, vilken andra bana vidhäftar därtill och varigenom en lång- sträckt icke härdad skivbana bildas; en anordning för tvärgående skärning av separata skivor av den icke härdade skivbanan mellan intilliggande bärarark; och en anordning för stapling av separata skivor för härdning. 23 'zsozsas-s

12. Anordning enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d därav, att skäranordningen innefattar ett avkänníngselement i ett parti av varje bärarark; en anordning för avkänning av avkänníngselemen- tet; en släde monterad för tvärgående förflyttning över transpor- tören; en skivbaneskäranordning monterad på slädeng och en anord- ning för förflyttning av släden över skivbanan mellan närliggande bärarark såsom svar på avkänningen.

13. Apparat enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a'd därav, att en svängarm är svängbart monterad på släden, vilken svängarm uppvisar en rörelsekomponent i skivbanans riktning och vilken skäranordning är monterad på svängarmen för skärning av skivbanan när släden drivs i tvärgående riktning över skivbanan och under fortsatt förflyttning av skivbanan.

14. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en andra transportöranordníng nedströms skär- anordningen för transport av skurna skivor bort från skívbanan mot staplingsanordningen.

15. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att staplingsanordníngen innefattar ett fallbord uppvisande ett par av fallplâtar som genom glidning kan avlägsnas från undersi- dan av bärararket och en skuren skiva därpå så att bärararket och skivan faller ned på en skivstapel.