SE435469B - Sett att framstella ett plastnet med rombiskt anordnade maskoppningar - Google Patents

Description

79ß83Û8-5 2 tade nät, i vilka nätsträngarnas centrala axlar ligger i två plan åtskilda av ca 50% av strängens höjd. Arket bör ej avvika så mycket från utsträckningen i ett plan att föreningspunkterna ej kan anta de former.som krävs av de färdiga produkterna enligt uppfinningen.

Termen "rektangulär" eller "rektangel" inkluderar även kvadratisk respektive kvadrat. Termen "orienterad" innebär molekylärt oriente- rad, Termerna "tjock", “tjocklek", "hög" och "höjd" hänför sig till di- mensionen i normalen till utgângsmaterialets eller det färdiga nätets plan och termen "bredd" hänför sig till dimensionen i utgângsmateria- lets eller det färdiga nätets plan.

Tjockleken eller höjden hos en sträng är tjockleken räknat i strän- gens tvärsektion men bortsett från upphöjda kanter. 1 synnerhet om de ursprungliga hålen eller fördjupningarna ej uppvisar några avfasa- de kanter mot utgângsmaterialets båda sidor, kommer strängarna att uppvisa en tvärsektion som hos en "nåldyna“ med upphöjda kanter och lägre liggande centrala delar och tjockleken blir då måttet innanför de upphöjda kanterna._Fördjupningarna formas med nödvändighet ej genom applicering av tryck.

Den nya produkten framställd enligt uppfinningen innebär en rad för- delar. De kontinuerliga raderna av orienterat plastmaterial, som lö- per genom nätet, ger god hâllfasthet hos strukturen i en riktning och gör det möjligt att använda nätet exempelvis för emballering el- ler för agrikulturella eller hortikulturella ändamål och, såsom när- mare kommer att förklaras nedan, kan det också föreligga kontinuer- liga rader av orienterat plastmaterial löpande genom nätstrukturen i en riktning i rät.vinkel mot den ovannämnda första riktningen, vil- ket ger produkter som kan användas exempelvis som fisknät. Eramställ- ningsmetoden medför att den exakta positionen hos orienteringen lätt kan kontrolleras och gör det möjligt att få kvar ganska stora, tjoc- kare zoner i föreningspunkterna, som därmed blir beständigare mot stötbelastningar.

Uppfinningen beskrivas närmare nedan i anslutning till bifogade rit- ningsfigurer, av vilka fig. 1a och 1b uppvisar ett utgângsmaterial och ett färdigt nät en- ligt uppfinningen, Jm... s.. . 79118 3 UB- 5 fig. 2a - 2c visar detaljer av föreningspunkterna hos produkten en- ligt fig. 1b i större skala i tre olika skeden av sträckningsproce- duren, varvid fig. 2c är i något större skala än de båda övriga fi- gurerna, fig. 3 visar olika former hos hålen eller fördjupningarna i utgångs- materialet, fig. 4 visar en metod att stansa utgângsmaterial, fig. 5 visar en färdig produkt avsedd för speciellt ändamål, fig. 6a - 6c visar utgångsmaterial med olika kantformer och fig. 7 visar schematiskt en anläggning för framställning av en plast- nätprodukt enligt uppfinningen.

I fig. 1a är utgångsmaterialet i form av ett plastark 1 med paral- lella sidor med en utsträckning i huvudsak i ett plan och uppvisande ett rutmönster av hål eller fördjupningar 2. Deras mittpunkter bildar ett rutformat eller rombiskt rutsystem i två raduppsättningar av in- bördes parallella linjer, vilka raduppsättningar bildar viss vinkel mot varandra. Hålen eller fördjupningarna 2 ligger sålunda diagonalt och i rader och även om hålen eller fördjupningarna 2 i angränsande rader företrädesvis överlappar varandra är detta i och för sig ej vä- sentligt. Hålen eller fördjupningarna 2 bildar i vertikalriktningen (se fig. 1a) rät linje med resp. häl eller fördjupningar 2 i näst- nästa rad.

Vid sträckning i vertikal riktning (se fig. 1a), dvs i räta vinklar mot raderna, kommer zonerna betecknade med x att sträckas först och bildar orienterade strängar 3 (fig. 1b) som förenas i föreningspunk- ter 4 bildade av zonerna betecknade med de tänkta rektanglarna y och z. Strängarna 3 sträcks ut i sådan omfattning att orienteringen går ända ned på ömse sidor om föreningspunkten 4 under bildning av ori- enterade sidozoner 5 (fig. 2a), som löper parallellt med sträckninge- riktningen och omger båda sidorna av och kontinuerligt centrumzoner 6 av plastmaterial, som är oorienterat eller mindre orienterat. Ga- pen utanför föreningspunkten 4 mellan respektive närliggande strän- gar 3 är sålunda orienterade och den föredragna orienteringsriktnin- gen sträcker sig runt varje gap. Strängarna 3 måste uppvisa tillräck- lig hâllfasthet för att sträcka ut sidozonerna 5.

Det är antagligt att den tänkta rektangeln y.z ej bör sträckas först eller samtidigt med zonerna x och att produkten enligt uppfinningen ~ ^nen 6 7-9-08368-5 »b inte alltid kan framställas, även när den tänkta rektangeln y.z sträcks efter zonerna x. I allmänhet kan man anta utan att för den skull va- ra begränsad därtill, att dimensionen y bör vara större än dimensio- nen z och förhållandet y:z är företrädesvis minst 1,5:1 och lämpligen så stor som möjligt.

Fig. 2a visar den första typ av föreningspunkt 4 somerhâlles, dvs en i huvudsak hexagonal, tjockare centrumzon 6 som löper mellan det öv- re gapet och det undre gapet och fungerar som rivspärr i dessa gap och står emot sönderrivning om produkten sträcks ut vid användning i riktningen i rät vinkel mot sträckningsriktningen under själva fram- ställningen. Det finns kontinuerliga rader av orienterat plastmate- rial som löper genom produkten i huvudsak i sträckningsriktningen, varvid varje sådan rad i tur och ordning består av strängen 3 i en masköppning 7, en sidozon 5 hos en föreningspunkt 4, strängen 3 i ef- terföljande masköppning osv.

I föreningspunkten 4 i fig. 2b har ytterligare sträckning företagits i den första sträckningsriktningen, så att centrumzonen 6 är rektan- gulär och något smalare och sidozonerna 5 något bredare. Centrumzo- kan fortfarande innehålla viss mängd oorienterat plastmaterial eller åtminstone plastmaterial som har lägre orienteringsgrad än plastmaterialet 1 sidozonerna 5.

Sträckningen i den första riktningen måste avslutas innan centrumzo- nen 6 dras ut och om sträckningen får fortsätta, kan centrumdelen 6 dras ut helt och massan fullständigt orienteras.

För att förbättra hållfastheten hos materialet i riktningen vinkel- rätt mot den första sträckningsriktningen, kan man företa sträckning i rät vinkel mot den första sträckningsriktningen för att orientera de övre och undre delarna av centrumzonen 6 visad i fig. 2a eller 2b och få fram en föreningspunkt 4 såsom visad i fig. 2c. I fig. 2c har centrumzonen 6 i huvudsak kvadratisk form med hörnen riktade mot gapen mellan närliggande strängar 3 men den kan även.ha en ganska avrundad form. Sidozonen 5 omger helt centrumzonen 6 och samtliga gap uppvisar orienterat plastmaterial med en orienteringsriktning som löper runt gapen. Det föreliggègväven kontinuerliga rader av orienterat plastmaterial, som löper genom produkten i en riktning normal till den första sträckningsriktningen. En sådan produkt kan exempelvis användas som fisknät. I föreningspunkterna enligt vilken fyvssns-s som helst av fig. 2a - 2c kan centrumzonen 6 uppvisa i huvudsak sam- ma tjocklek som i utgàngsmaterialet och vara minst dubbelt så tjock som sidozonerna.

Exempel 1 - _ I 3 mm polypropenduk stansades cirkulära hål med diametern 3,18 mm på ett centrumavstånd från varandra i dukens tvärled av 9,78 mm och i dukens längdled av 5,54 mm. Hâlen hade sina centra i tvâ raduppsätt- ningar av tänkta parallella linjer var och en bildande en vinkel av ° med dukens tvärriktning. Avstânden x, y och z (jämför fig. 1a) var 2,54 mm, 6,60 mm resp. 2,36 mm och förhållandet y:z var 2,8:1.

Duken sträcktes i förhållandet 7,5:1 (uppmätt efter avslutad sträck- ning) i längdriktningen vid 97°C utan något mothâll i tvärriktningen.

Sträckningsförhållandet uppmättes genom att jämföra hålens längddi- mensioner före och efter sträckning. Den erhållna produkten liknade den i fig. 2a. Tjockleken hos strängarnas 3 mittparti var 1,12 mm, tjockleken på centrumzonen 6 var 2,93 mm och tjockleken på sidozo- nerna 5 var 1,12 mm.

Exemgel'2 1,5 mm tjock plastfolie av HD polyeten stansades med cirkulära hål med diametern 1,5 mm med ett centrumavstånd mellan diagonalt liggan- de hâl av 3 mm och ett centrumavstånd mellan i tvärriktningen lig- gande hål av 5,3 mm och sträcktes vid 97°C i ett förhållande 7:1 (uppmätt efter avslutad sträckning) i foliens längdriktning utan något mothåll i tvärriktningen, varigenom erhölls en produkt av lik- artat slag som den i fig. 2b.

Exempel 3 Den enligt exempel 1 erhållna produkten sträcktes vid 97°C i tvär- riktningen utan något mothâll i längdriktningen tills likformig tjock- lek uppnåtts i samtliga sidozoner 5 omkring centrumzonen 6. Den er- hållna produkten liknafie den i fig. 2c. " Fig. 1a visar en föredragen form för hålen eller fördjupningarna 2, dvs lângsträckta och närmare bestämt elliptiska och en annan före- dragen form är skära med rundade kortändar såsom är visat i fig. 3, till vänster i andra raden. Dessa former minskar den mängd utgångs- material som erfordras. Om en enda sträckningsoperation utföres vid löpande bandtillverkning, utföres sträckningen företrädesvis i mas- kinriktningen och hålens eller fördjupningarnas 2 huvudaxlar löper han.. . .19eszos-s företrädesvis parallella med den första sträckningsriktningen. Det- ta gör det möjligt att få ett nät med vidare masköppningar utgående från ett material med fixerad bredd. Om två på varandra följande .sträckningsoperationer utföres, kan den första företas i tvärriktnin- gen, i vilket fall hâlens eller fördjupningarnas 2 huvudaxlar kan löpa normalt till den första sträckningsriktningen. Fig. 3 visar fle- ,ra olika former som kan användas för hålen eller fördjupningarna 2.

Dessa upptar företrädesvis i huvudsak mindre än 50% eller 25% av arkets 1 plana yta.

För ökad draghållfasthet bör varje sträng 3 uppvisa tillräcklig höjd (i förhållande till dess bredd) vid det ställe där strängen övergår i en föreningspunkt. Av denna anledning föredras att varje sträng 3 i sin mittpunkt (normalt dess tunnaste del) skall uppvisa en bredd, som ej är mer än 1,5 gånger dess höjd. De därigenom erhållna, rela- tivt höga strängarna fungerar därvid som rivspärrar vid förenings-- punkterna. För detta ändamål bör dimensionen X väljas lämplig i rela- tion till tjockleken d hos arket 1 och förhållandet x:d ligger före- trädesvis vid 1,5:1 eller därunder, t.ex. vid 1:1 eller 1:1,5.

Det är sannolikt att det i teoretiskt avseende ej spelar någon roll om den första sträckningsoperationen utföres i tvärriktningen eller i maskinriktningen i en kontinuerlig produktionsanläggning.

Utgângsmaterialet kan uppvisa plattfiform eller vara rörformat och uppvisa nätstruktur eller korrugerad struktur.

Utgângsmaterialet kan uppvisa vilken som helst lämplig tjocklek men i allmänhet föredras en tjocklek mellan 0,125 och 12,5 mm och helst en tjocklek mellan 0,5 mm och 5 mm. Utgångsmaterialet kan vara ark- format eller rörformat. Det föredragna utgångsmaterialet är helt i ett~plan, varmed menas att bortsett från eventuell hinna (som ej ligger i medianplanet) är samtliga zoner i ntgångsmaterialet symmet- riska omkring htgångsmaterialets medianplan. Den sträckta nätstruktu- ren framställd av ett sådant material kommer också att ha alla sina zoner symmetriska kring medianplanet, dvs det plan i vilket nätet lig- ger om det läggs ut platt. Emellertid utesluts ej obetydliga avvi- kelser frân utsträckning i ett plan. Hâlen (eller försänkningarna) kan erhållas genom stansning eller genom formning i samband med till- verkningen av utgångsmaterialet under användning av ett slitsupptag- _ ningsverktyg av exempelvis det slag som beskrivs i den franska patent- 7998308--5 _skriften 368 393. Om utgångsmaterialet är rörformat, kan det stan- sas i plan form som ett tillplattat rör. Såsom är visat i fig. 4 kan kanterna hos det tillplattade röret 11 stansas så att hâlmönst- ret runt hela perifferin hos röret blir i huvudsak likformigt.

I allmänhet föredras att undvika all väsentlig protuberans omkring periferin hos hälen eller fördjupningarna.

Om man formar fördjupningarna, kan den hinna som tillsluter fördjup- ningen gå sönder under sträckningen och det kvarvarande filmliknan- de materialet avlägsnas.

Utgångsmaterialet är företrädesvis ej orienterat även om viss orien- tering till följd av smältflytning kan föreligga.

Utgângsmaterialet kan vara av vilket som helst lämpligt termoplas- tiskt material, som t.ex. HD polyeten, LD polyeten, polypropen, sam- polymerisat av HD polyeten och polypropen och polyamider. Utgångs- materialet kan ha en beläggning på varje sida_innehållande en UV- stabilisator.

Efter sträckning kan produkten göras spänningsfri genom behandling på känt sätt.

Fig. 5 visar att en produkt ej behöver vara likformig utefter hela sin längd och att specifika olikformigheter kan introduceras för speciella ändamål, t.ex. för framställning av en bärkasse. Produkten 12 visad i fig. 5 är slangformad och uppvisar med jämna mellanrum icke sträckta avsnitt av operforerad plast 13 och ett icke sträckt parti av plast 14 uppvisande hål 15 för bärhandtag. Röret eller.slan- gen rives av utmed den streckade linjen 16 och kan tillslutas an- tingen vid 13 eller vid 14 alltefter önskemål för framställning av en toppfylld eller bottenfylld bärkassel Fig. 6a och 6c illustrerar hur t.ex. för ett fisknät en kant 17 (jämför fig. 1b) kan erhållas genom att forma en vågkant 18 på ut- gångsmaterialet (fig. 6a visar ett alternativ med streckade linjer).

Utgångsmaterialet har sålunda en icke rak kant,sâ att när det sträcks, kantzonerna töjs ut till ett förhållande som inte är väsentligt stör- re än det i zonerna mellan omedelbart angränsande hål eller fördjup- ningar i varje linje. Pâ detta sätt blir kanten 17 ej översträckt.

Kanten 17 kan göras vidare och/eller tjockare än strängarna 3 genom väv saknas-s att på lämpligt sätt vidga vägkanten 17 och/eller göra den tjockare.

Den färdiga produkten enligt uppfinningen kan förpackas på normalt sätt exempelvis i form av en rulle för kommersiell försäljning.

Pig. 7 visar schematiskt en anläggning för kommersiell framställning av en nätprodukt enligt uppfinningen. Anläggningen är schematiskt âtergiven och själva enheterna är konventionella enheter.

Från utmatningsenheten 21 matas frän en rulle 22 med operforerat utgângsmaterial en bana av detta material genom anläggningen utefter den väg, som är visad med streckade linjer och pilar. Materialet pas- sera: genom en arktillplattningsenhet 23, en perforeringsenhet 24, en sträckningsmaskín 25 för sträckning i tvärriktningen, en sträck- 'ningsmaskin 26 för sträckning i maskinriktningen och produkten lindas slutligen upp på en rulle 27. I den andra sträckningsmaskinen 26 skall man undvika ett alltför kort avstånd mellan valsspalterna för att tillåta viss sidokontraktion.av nätprodukten. Den första sträck- ningsmaskinen kan utelämnas, om man önskar framställa en struktur enligt fig. 2a eller 2b._ ~¥~< ug- .- i-'fß 1;...1.~.~ f,

Claims (3)

796813 68-5

1. Patentkrav i 1. Sätt att framställa ett plastnät med rombiskt anordnade masköpp- ningar, varvid som utgångsmaterial användes ett plastmaterial med en utsträckning i huvudsak i ett plan och uppvisande ett mönster av hål eller fördjupningar, vilkas centra löper utefter två uppsätt- ningar av tänkta parallella linjer bildande viss vinkel mot varandra och sålunda bildar ett rombiskt mönster och detta utgångsmaterial -underkastas sträckning i en riktning i vinkel mot var och en av nämnda uppsättningar av* tänkta linjer under bildning av oriente- rade strängar av materialet mellan angränsande hål eller fördjup- ningar i varje linje och bildning av masköppningar, vilka strängar är sammanbundna av föreningspunkter bildade av zonerna mellan par av närliggande hål eller fördjupningar i sträckningsriktningen, vilka föreniningspunkter är orienterade utmed sina sidozoner, vil- ka löper parallellt med sträckningsriktningen, under bildning av kontinuerliga linjer av orienterat plastmaterial löpande genom pro- dukten i huvudsak i sträckningsriktningen, varvid varje sådan lin- je innefattar i tur och ordning en sträng, sidozonen hos en förenings- punkt, en annan sträng, sidozonen i efterföljande föreningspunkt osv., k ä n n e t e c k n a t av att som utgångsmaterial (1) väl- jes ett sådant, i vilket avståndet _y mellan sidorna hos två närliggan- de hål eller fördjupningar (2) i samma 'rad är minst 1,5 gånger av- ståndet z mellan sidan hos ett hål eller fördjupning (2) och sidan hos ett hål eller fördjupning (2) i nästnästföljande rad, sett i sträcknings- riktningen, och att utgångsmaterialet (1) sträcks i sådan grad att föreningspunkterna (ll) blir orienterade utmed sina sidozoner (S) i sträckningsriktningen medan en centrumzon (6) mellan de orientera- de sidozonerna (5) och som i sträckningsriktningen när ända fram till de två, på ömse sidor därom befintliga gapen mellan närliggande strän- gar (3), blir oorienterad eller avsevärt mindre orienterad än sidozoner- na (5), och sträckningen avbryts innan centrumzonen (6) är fullt ori- enterad.

2. Sätt enligt krav i, varvid produkten därefter sträcks i en riktning i huvudsak rätvinklig mot den första sträckningsriktningen för ytterligare sträckning av föreningspunkterna, k ä n n e t e c k n a t av att den yt- terligare sträckningen av centrumzonen (6) bildar en orienterad zon i och v vànszensflå intill var och en av de kvarvarande två gapen mellan par av närliggande .strängar (3) med dmföredragna oríenteringsriktningen löpande runt gapen, och en centrumzon (6) innefattande det kvarvarande oorienterade eller läg- re orienterade plastmaterialet.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att hålen eller fördjupningarna (2) är avlånga, t.ex. elliptiska, med huvudaxlarnai huvudsak parallella med den första eller den andra sträckningsriktningen. l-l. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att utgångsmaterialet (1) uppvisar en icke rätlinjig kant (18), så att när ut- gângsmaterialet (1) s-trâckes kommer kantzonen att sträckas till ett sträck- ningsförhållande, som i huvudsak ej är större änssträcknlngsförhâllandet i zonerna x mellan närliggande hål eller fördjupningar (2) i samma lrad.