SE434602B - Forfarande och anordning for torrmalning av ett kornformigt material i en rorkvarn - Google Patents

Description

40 7909865-3 ningskropparna, som används i slutmalkammarenmi en kvarn, bordšiw vara mycket mindre än vad fallet är för att uppnå optimal mal- ningsekonomi.

Uppfinningen avser att åstadkomma en malningsmetod och en malningsanordning, med vilken uppnås optimal malnings- ekonomi i en rörkvarn med två eller flera kammare genom optimering g av malkropparnas storlek och kornstorleken på det material, som skall malas i kvarnens slutmalkammare med hjälp av dessa mal- kroppar.

Detta uppnås enligt uppfinningen genom att separationen av det malda materialet från den eller de föregående kamrarna sker vid en sådan kornstorlek, att finfraktionen från denna separation kan malas i slutmalkammaren med hjälp av malkroppar, som har en genomsnittlig styckevikt på ungefär 10 g, före- trädesvis cirka 5 g, och att malda materialet töms genom över- strömníng från slutmalkammaren, i det malkroppar, som vid över- strömningen förs ut ur slutmalkammaren, separeras genom siktning från materialet och returneras till denna kammare.

På detta sätt innehåller materialet, som leds till slutmalkammaren, ej större korn än de små malkroppar kan mala, och förhindras likaså malkropparna att lämna kvarnen tillsammans É med det malda materialet utan risk att de sätter igen utloppet I från kammaren. Detta kan uppnås, även om det används malkroppar med en genomsnittlig styckevikt på cirka 1 g, genom att den _ maximala storleken hos kornen, som skall förmalas med hjälp av § dessa kroppar, är l mm.

Försök har visat att det vid förmalning av cement kan uppnås förbättringar av ekonomin på mer än 14% under långa perioder, jämfört med konventionell cementkvarnmalning till samma Blaine- -finhet. Den malda cementen uppvisade en styrka, som var större än styrkan hos cement mald i konventionella kvarnar. Denna för- bättrade styrka beror på de brantare granulumeríska analys- kurvorna för den malda cementen,som kan uppnås och som enligt erfarenhet betyder förbättrad styrka hos cement mald till samma Elaine-finhet. Detta är av betydande fördel vid användandet av små malkroppar. Liknande försök, i vilka cement maldes till att ge samma styrkegrad som konventionellt malet-segment, uppvisade förbättringar i malningsekonomin på upp till 27%.

Separationen av material, som töms från den eller de föregående kamrarna, sker företrädesvis vid en sådan kornstorlek, 40 7909865-5 3 att finfraktionen från denna separation, som leds till slutmal- kammaren, färdigmales under en passage genom denna kammare.

Materialet males i en föregående kammare och/eller slutmalkammare, företrädesvis med hjälp av malkroppar, som har en genomsnittlig styckevikt på under 10 g, företrädesvis cirka 5 g. Maximistorleken av tillförseln till denna kammare är lika med eller mindre än bredden av öppningarna i utlopps- sikten för denna kammare. I detta fall rör det sig om att använda den optimala storleken på malkroppar i en kammare för förmalning av materialet, ett förhållande som bidrar till förbättring av malekonomin, eftersom den första grovmalkammaren, som har mal- kroppar med en genomsnittlig styckevikt på cirka 1500 g, och som har en ringa malekonomi, kan göras kortare. _ I vissa fall, exempelvis vid malning av cement, är det lämpligt att finfraktionen avkyls innan den leds till fin- malkammaren.

I andra fall vid malning av fuktigt material, exempelvis cementråmaterial, är det lämpligt att torkning av materialet sker samtidigt med malníngen och/eller separationen av materialet med hjälp av varm gas, som bringas i beröring med materialet. g I en föredragen utföringsform enligt uppfinningen befrias materialet, som töms från den eller de föregående kamrarna, från allt redan färdigmalet material, innan det underkastas separation. _ Slutligen kan det också vara lämpligt att förbinda slutmalkammaren med en separator för avskiljning av färdigmalet material. I detta fall kan en del av materialet passera genom slutmalkammaren flera gånger, innan det är färdigmalet.

Uppfinningen avser även en anordning för torrmalning av ett kornformigt material, omfattande en rörkvarn, som är uppdelad i en slutmalkammare och en eller flera föregående malkammare innehållande malkroppar och med öppningar i kvarnen för tömning av materialet från den eller de föregående kamrarna, samt omfattande transportmedel från öppningarna till en separator och från denna separator till inloppsänden för den eller de föregående kamrarna och likaså till inloppsänden till slutmal- kammaren, varvid uppfinningen utmärkes av att slutmalkammaren vid sin utloppsände har en uppdämníngsring och en siktbotten, som inbördes är åtskilda för bildande av ett utrymme, från vilket malkroppar, som passerar förbi uppdämningsringen till- 7909865-3 r - 4 sammans med det malda materialet, leds tillbaka till slut-i malkammaren med hjälp av lyftorgan i detta utrymme, och att öppningarna i siktbottnen, vilka företrädesvis är från 2-4 mm, är mindre än storleken hos malkropparna, som har en genom- snittlig styckevikt på mindre än 10 g, företrädesvis cirka 5 g.

I en sådan anordning enligt uppfinningen är siktbottnen utsatt för mindre slitage och är därför i stånd till att upprätt- hålla sin ursprungliga spaltbredd och har_ingen tendens till att sättas igen, eftersom uppdämningsringen upptar trycket från kvarnlasten. _ Som en ytterligare följd härav kan den fria genom- strömningsarean hos siktbottnen göras betydligt större än vad som är fallet vid en konventionell botten och ger därför mindre strömningsmotstånd för materialet och/eller luft eller gas.

Uppdämningsringen, som säkrar det riktiga förhållandet mellan material och malkroppar i slutmalkammaren, är framställd av en speciell typ av nötningsbeständigt stål för att säkra lång livstid- 7 En föredragen utformning av anordningen enligt upp- finningen har en föregående kammare vid sin inlopps- och utlopps- ände, en uppdämningsring och en siktbotten inbördes åtskilda för bildande av ett utrymme, från vilket malkroppar, som passerar över uppdämníngsringen, leds tillbaka till kammaren med hjälp av lyftorgan i detta utrymme, och har ändbottnarna vid inlopps- och utloppsändarna öppningar av samma storlek, företrädesvis 2-5 mm, som är mindre än storleken hos malkropparna, som har en genom- snittlig styckevikt på mindre än 10 g.

Vid större rörkvarnar, för vilka föredras centrala drev vid utloppsänden, är det lämpligt att tillföra materialet till slutmalkammaren genom öppningar i kvarnen, och har i sådana fall vid en anordning enligt uppfinningen slutmalkammaren en inloppskammare för matning, vilken är förbunden med öppningar i kvarnen och som omfattar en uppdämningsring och lyftorgan till matning av materialet till malkammaren och för att returnera malkroppar från ínloppskammaren till malkammaren. 7 Inloppskammaren för slutmalkammaren kan i en modifierad utformning av anordningen enligt uppfinningen bestå av en upp- dämningsring och en siktbotten.

Vid en annan utformning av anordningen enligt upp- 40 finningen finns transportmedel från utloppen hos både slutmal- “ay-:m- -. . 'f l- ä* 'Å- ~ s - :z .s -.” 'Åsa v ' 3Éff=1'5'--=r"* *ß ~ s av» -..- E. _»y:~_~;_~_¿ '3 40 79 0 9 8 6 5- 3 kammaren och en föregående malkammare tillmennförstamseparafšr,dy *am som utskíljer färdigmalet material, och i vilken finns transport- Organ från grovfraktionsutloppet hos den första separatorn till en annan separator, från vilken transportorgan leder till till- förßeländen för fiinmalkammaren och till tillförseländen för den eller de föregående kamrarna, Ben separator från vilken fínfraktionen leds till šlut' malkammaren kan med fördel vara en vibrationssikt. Emellertid kan även användas en luftseparator, exempelvis när materialet samtidigt skall malas och torkas. Eraktioneringen kan ske vid en korñ%fiQ¥l@k av upp till cirka 2 mm, beroende på malnings- Sgenäkaperna hos det“material, som skall malas. 3 manga fall, som exempelvis vid malning av cement, är det viktigt med en effektiv kylning av det material, som mals. henna kylning kan ske med hjälp av lyft eller finfördelat Vatteßr äQm bringas i beröring med materialet under malníngen eller separationen av materialet. En ßïtïä kylning av mateïíalet kan uppnås genom användande av en Sepaïßï kylëïš i tTäflSp0rt- hanen för materialet, som leder till slutmêlkammêfen- Uppfinningen förklaras närmare i det följande med hgälp av utföringsexempel av en anordning enligt»gppfinningen geh under hänvisning till ritningen, som i fi , = 4 schematiskt visar fyra exempel på en angrdning enligt qp§§¿h_M visar eu del av rörkvarnen enligt fíg. 3 men 1 stflgre skala, fíg. 6 visar en del av förkvarnen enligt fig, 2 men i större skala, fíg. 7 och & visar snitt längs linjerna Vïlfyïï °Ch VIII-VIII i fíg, Å: figt 9 visar en modifikation av egemplet enligt fíg. 6 till &, ooh §ig¿_10 och 11 visar snitt langs linjerna X-X eth Xš=Xl i fíg. 9.

Big, 1 visar en rörkvarn 1 med en förmalkammarg Z och en föregående förmalningskammare 3. Dessa två kammare är gkilda från varandra med hjälp av en massiv vägg 4. Slutmalkammaren 2 har utloppêqpgningar 5 i kvarnmagççln och kammaren 3 har ut- loppsöppningar 6 i kvarnmantelg, Kvarnen har lagertappar 7 och 8. Utaafiër kvarnen finns en vibfationssikt 9, från vilken en ttansportör 10 leder till lagergappen 8 och en annan transportör 11 leder till laggrtgppen 7. Finmalkammaren 2 har vid sin utloppsände en uppdämningsring 12 och en síktbotten 13, och är dessa två inbördes åtskilda så att de bildar ett utrymme som leder till slutmal- l§¿ i vilken finns lyftelement 15, PGÛR QUÃï-ITY 40 7909865-3 kammaren 2. f .will __... -»- _ Materialet som skall malas leds till kammaren 3 genom lagertappen 7, som visas med pilen 16. I kammaren 3 förmales detta.material med hjälp av malkroppar, vilka exempelvis har en genomsnittlig styckevikt på cirka 1500 g. Tillräckligt för- malet material passerar från kammaren 3 genom en siktbotten 17, som har spalter med en bredd av cirka 6-8 mm, till utloppet 6.

En elevator 18 lyfter det förmalda materialet från utloppet 6 till sikten 9. Storleken hos öppningarna i siktens 9 siktplåt är vald sådan, att finfraktionen, som passerar genom sikten och med hjälp av transportören 10 leds till slutmal- kammaren 2, kan färdigmalas i en passage genom denna kammare med hjälp av malkroppar med en genomsnittlig styckevikt av exempelvis 5 g. Uppningarna i sikten 9 kan ha maximumdimensioner av 1-Z mm, beroende på materialets malningsegenskaper.

Grovfraktionen från sikten 9 leds till malkammaren 3 med hjälp av transportören 11 och underkastas därefter en för- nyad malning i kammaren 3.

I slutmalkammaren 2 säkerställer uppdämningsringen 12 det riktiga förhållandet mellan malkroppar och material och töms det färdigmalda materialet från kammaren vid överströmning av uppdämningsringen 12. Emellertid är detomöjlígtatt förhindra att en del av de små malkropparna följer med materialet över uppdämningsringen. Dessa malkroppar skulle sätta igen öppningarna i en síktbotten, som var direkt utsatt för trycket från lasten i kammaren. Som framgår av fig. 1 leds istället dessa malkroppar till síktbottnen 13, som är avlastad från detta tryck med hjälp av uppdämningsringen 12, och är det på detta sätt möjligt att avskilja kropparna från det färdigmalda materialet utan igen- sättning av ändbottnen 13, och att returnera kropparna till kammaren 2 med hjälp av lyftelementen 15, som mera detaljerat skall förklaras senare. Öppningarna i den avlastade ändbottnen kan vara så små som från 1-2 mm. Det färdigmalda materialet, som kommer ut genom öppningarna.5, leds bort med hjälp av en transportör 19. s Anordníngen enligt fig. 2 omfattar en rörkvarn 21 med två föregående kammare 22 och 23 och en slutmalkammare 24.

Kvarnen har lagertappar 25 och 26. Transportören 11 från sikten 9 leder till lagertappen 25 och transportören 10 är förd till ett stationärt hus 27, som omger kvarnen 21. I bägge ändar av p :roon QUzaLII-r* 40 7909865-3 kammaren 23 är uppdämningsringar 12 anordnade liksom sikte bottnar 13, vilka bildar utrymmen 14, i vilka lyftelement 15 är anordnade. Vid utloppsänden av slutmalkammaren 24 finns likaså en uppdämningsring 12, en siktbotten 13 och lyftelement i utrymmet 14.

Slutmalkammaren 24 har skovlar 28 i förbindelse med öppningar 29 i kvarnmanteln. En uppdämningsring 30 bildar till- sammans med den massiva väggen 4 ett inloppsutrymme 31 till slutmalkammaren 24.

Materialet som skall malas leds till kammaren 22 genom lagertappen 25, som visas med pilen 16. Detta material förmals i kammaren 22 med hjälp av malkroppar med en genomsnittlig stycke- vikt av exempelvis 1500 g. Tillräckligt förmalt material passerar från kammaren 22 först genom en grov gíttervägg 32 och därefter genom en siktmellanbotten 13 med öppningar på cirka 5-6 mm och vidare genom utrymmet 14 med lyftelement 15 och över uppdäm- ningsringen 12 till kammaren 23, där materialet ytterligare för- mals med hjälp av malkroppar med en genomsnittlig styckevikt av exempelvis 5 g. Det förmalda materialet passerar ut ur kammaren över uppdämningsringen 12 via utrymmet 14 med lyftelementen 15 och genom siktbottnen 13 vid kammarens utloppsände. Utlopps- sikten har öppningar av samma storlek som inloppssikten 13 i kammaren 23, så att någon ackumulering ej sker av omalda för stora korn i denna kammare. Sådana korn kommer att via sikten 9, som förklarats i samband med fig. 1, ledas tillbaka till kammaren ZZ.

Finfraktionen från sikten 9 leds till inloppshuset 27 med hjälp av transportören 10 och vidare till slutmalkammaren 24 med hjälp av skovlar 28. På grund av inställningen av öpp- ningarna i sikten 9 kan denna finfraktion färdigmalas under en genomströmning genom slutmalkammaren 24 med hjälp av malkroppar, som har en genomsnittlig styckevikt av exempelvis 5 g, eller även så lite som 1 g, beroende på kornstorleksfraktionen från sikten 9. Det färdigmalda materialet töms vid överströmning genom lagertappen 26 via uppdämníngsringen 12, utrymmet 14 med lyftelementen 15 och siktbottnen 13, som har öppningar i storleksordningen 2-4 mm.

I anordningen enligt fig. 2 är avsikten att flytta så mycket av malningsarbetet som möjligt från kammaren 22 till kammaren 23 och 24 och på detta sätt förkorta längden hos kammaren 40' ,79o9sßs~s 8 22, som har den minsta malekonomin.

Anläggningen enligt fig. 3 omfattar en rörkvarn 33 med tvâ förmalningskammare 22 och 23 svarande mot motsvarande kammare visad i fig. 2 och en slutmalkammare Z svarande mot den, som visas i fig. 1. Materialet som töms från kammaren 23 bringas till sikten 9 med hjälp av transportören 18. Grovfrak- tionen från sikten 9 leds till kammaren 22 med hjälp av trans- portören 11, varemot finfraktionen från sikten 9 med hjälp av transportören 10 leds till en luftseparator 34. Materialet som töms från slutmalkammaren Z leds till samma luftseparator 34 med hjälp av en transportör 35. Finfraktionen 36 från luft- separatorn 34 är färdigmalt material. Grovfraktíonen 37 från luftseparatorn 34 leds till en kylare 38 av någon känd typ, i vilken denna fraktion avkyls innan den leds till inloppet till slutmalkammaren 2, som visas vid 39. Materialet, exempelvis cement, kan kylas i alla tre kamrarna 2, 22 och 23, med hjälp av luft, som leds genom kamrarna och strömmar ut genom öppningarna i kvarnmanteln. Detta innebär att frisk kylluft kan sugas in ngenom bägge ändar av kvarnen, vilket är bättre än avkylning med hjälp av en enkel luftström, som passerar genom hela kvarnen.

Extra kylning kan ske med hjälp av finfördelat vatten i kamrarna.

På grund av den kraftiga värmeutvecklingen i en kvarn, i vilken i stor utsträckning används små malkroppar, är det emellertid ofta lämpligt att kyla materialet innan det leds till slut- malkammaren, i vilken föreligger den största risken för att materialet klumpar sig samman med eller vidhäftar malkropparna.

Fig. 4 visar en anordning för samtidig malning och torkning av fuktigt material, exempelvis cementråmaterial.

Anläggningen omfattar en rörkvarn 40 med en torkkammare 41, en förmalningskammare 42 och en slutmalkammare 43. Kvarnen har lagertappar 44 och 45, vilka är förbundna med matartrattar 46 och 47. Mellan kamrarna 41 och 42 finns en mellanvägg 48 med medel för transport av torkat material till kammaren 42, som vid sitt utlopp har en siktbotten 49 sammanbyggd med en sikt- botten 50 vid utloppet av slutmalkammaren 43. På avstånd från bottnen 50 är en uppdämningsring 51 anordnad för bildande av ett utrymme 52. I utrymmet 52 finns lyftelement 53. Utloppet, som är bildat av delarna S0-53, verkar på samma sätt som för- klarats i anslutning till delarna 12-15 enligt fig. 1.

Materialet, som passerat genom ändbottnarna 49 och 50, 40 7909865-3 lämnar kvarnen genom öppningar 54 i kvarnmantelnf Denna är om: given av ett stationärt hus 55, från vars botten ett nedlopp 56 leder till inloppsänden hos en elevator 57. Utloppsänden av denna elevator är förbunden med en luftseparator 58 med hjälp av ett nedlopp 59. Bottnen hos luftseparatorn 58 är med hjälp av en gaskanal 60 förbunden med huset 55 och leder från toppen av luftseparatorn 58 en kanal 61 till en cyklon 62, från vars topp en annan kanal 63 leder till en ej visad fläkt följd av ett ej visat elektrofilter. Vid bottnen av cyklonen 62 finns en skruvtransportör 64.

Grovfraktionen från luftseparatorn 58 leds genom ett rör 65 till en vibrationssikt 66, från vilken grovfraktionen via en tratt 67, en skruvtransportör 68 och ett nedlopp 69 leder till inloppstratten 46 och in i torkkammaren 41. Finfraktionen från sikten 66 leds genom ett nedlopp 70 till inloppstratten 47 och in i slutmalkammaren 43. I inloppstrattarna 46 och 47 finns inloppskanalerna 71 och 72 för varm luft eller gas. För tillförsel av det fuktiga materialet finns ett rör 73 och passerar materialet via tratten 46 och lagertappen 44 in i kammaren 41, där det torkas med hjälp av varm gas, som tillförs genom kanalen 71. Det torkade materialet transporteras genom mellanbottnen 48 och in i malkammaren 42, där det förmals och samtidigt ytter- ligare torkas med hjälp av den varma gasen. Det förmalda materialet lämnar kammaren genom siktbottnen 49, passerar genom öppningarna 54, nedloppet 56, elevatorn 57 och nedloppet 59 till luftseparatorn 58. Gasen passerar från kammaren 42 genom ändbottnen 49, huset 55 och kanalen 60 till luftseparatorn 58. Från kanalen 72 passerar en annan ström av varm gas genom slutmalkammaren 43, siktbottnen 50, huset 55 och kanalen 60 till luftseparatorn 58. Materialet, som uttöms vid överströmning från slutmalkammaren 43 på det tidigare förklarade sättet, passerar genom öppningarna 54, nedloppet 56, elevatorn 57 och nedloppet 59 till luftseparatorn 58, dvs. till- sammans med det förmalda materialet.

Från luftseparatorn 58 leds färdigmalet material bort med gasen genom kanalen 61 och avskiljs i cyklonen 62, från vilket det avlägsnas med hjälp av transportören 64.

Gasen passerar genom kanalen 63 till ventilatorn och elektrofiltret. Grovfraktionen från luftseparatorn passerar via röret 65 till sikten 66, från vilken grovfraktionen returneras via tratten 67, transportören 68 och nedloppet 69 till tork- 40 79098605-3 kammaren 41. Finfraktionen från sikten 66 passerar genom röret 70 och tratten 47 till slutmalkammaren 43 och mals i denna ' ¿ kammare med hjälp av malkroppar med en genomsnittlig stycke- 1 vikt på under 10 g, företrädesvis cirka 5 g, beroende på materialets malningsegenskaper och den kornstorlek, vid vilken* å fraktioneringen äger rum i sikten 66. För att undvika anhop- I ning av för stora korn i slutmalkammaren 43 är öppníngarna i j sikten 66 mindre än öppningarna i siktbottnen 50, vars öpp- _ ningar är cirka 2 - 4 mm eller ändå mindre.

Malkropparna som används i kammaren 42, kan ha en genomsnittlig styckevikt på cirka 1500 g. Kvarnen, som visas i fig. 4,kan också ha tvâ föregående kammare” Som visas i fig. S är uppdämningsringarna 12 i de båda malkamrarna 2 och 23 skyddade med hjälp av grova slit- plåtar 75, som normalt är framställda av en speciell stål- legering. Siktbottnarna 13 i vardera kammaren är härigenom skyddade mot slitage från malkropparna í kamrarna och är be- friade från trycket från lasten. Små malmängder, som tillsammans med materialet strömmar till utrymmena 14, pressas av denna orsak ej in i öppningarna i berörda botten 13 och täpper igen _ dessa.

Normalt är ett rörliknande lyftelement 15 i vardera utrymmet 14 tillräckligt för återföríng av små malkroppar från utrymmena 14 till malkamrarna 2 och 23.

Siktbottnen 13 kan vara framställt av perforerade stålplåtar, som uppbärs i en lätt ram, vilken är fastsatt vid kvarnmanteln. Den centrala delen 76 av bottnarna 13 kan vara framställd av trådnät.

Mellanbottnen mellan kamrarna 22 och 23 består före- trädesvis av ett nötningsbeständigt, centralt gitter omgivet av kraftiga slitplåtar 77, som inbördes är åtskilda för bildande av en grovsikt, som håller tillbaka malkropparna i kammaren 22.

Normalt finns ej visade lyftorgan i mellanrummet mellan grov- sikten och siktbottnen 13 för återförande av alla för stora korn till kammaren 22.

Fig. 5 visar stationära utloppshus 79 och 80 för materialet, som strömmar ut genom öppningarna 5 och 6 i kvarn- manteln.

Pig. 6-8 visar skovlar 28 monterade på kvarnmanteln och förbundna med öppningar 29 i denna. Vid inloppsänden av slut- 1: 40 7909865-3 11 malkammaren 24 finns skovlar 81, som är förbundna med den DA* massiva väggen 4 samt en kon 82 på denna, och som leder in i ett utrymme 88, vars nedströmsvägg utgöres av en siktbotten 85 och en kon 87. På avstånd från ändbottnen 85 är en upp- dämningsring 30 anordnad med slitplåtar 75 för bildande av ett annat utrymme, i vilket en andra sats skovlar är monterade, som leder in i slutmalkammaren 24.

Utanför kvarnmanteln är ett stationärt hus 83 anordnat för uppsamling av material, som strömmar ut från kammaren 23.

Upptill av detta hus 83 är en utloppskanal 84 anordnad för bort- ledning av all luft eller gas, som leds genom de föregående kamrarna 22 (fig. 2) och 23. _ , Materialet från transportören 10 (fig. 2) leds till huset 27 och skovlas därifrån in i utrymmet 88 med hjälp av skovlarna 81. Från utrymmet 88 passerar materialet genom mellan- bottnen 85 till nästa utrymme, som har skovlarna 86, vilka för , materialet in i slutmalkammaren 24. Skovlarna 86 återför också små malkroppar, som har passerat över uppdämningsringen 12 till utrymmet, som innehåller skolvarna 86. Det skall underförstås, att öppningarna i bottnen 85 må vara tillräckligt små för att förhindra passage av de små malkropparna, men tillräckligt stora för att tillåta materialet, som skall ledas till slut- malkammaren, att passera igenom. Därför skall konstorleks- fraktioneringsgränsen för sikten 9, (fig. Z) och storleken hos de små malkropparna vara bestämda i överensstämmelse med detta krav.

I rörkvarnen enligt fig. 9-11 är en uppdämningsring anordnad med slitplåtar 75 på avstånd från den massiva väggen 4, så att ett inloppsutrymme är bildat, i vilket skovlar 90 är monterade, vars ytterändar följer en kon 89. Förutom skolvarna 28 är en extra skovel 91 monterad på kvarnmanteln. Denna skovel 91 når tätt ut till väggen hos det stationära huset 27, som fram- går av fig. 11.

Fig. 10 visar att lyftelementet 15 för återföring av små malkroppar till kammaren 23 är spiralformat. Materialet leds tangentíellt in i huset 27 genom ett rör 92 och mot kvarnens rotationsriktníng och uppfångas av skovlarna 28, som leder materialet till skovlarna 90. Dessa skovlar leder materialet till slutmalkammaren 24. Alla små malkroppar, som passerar förbi över uppdämningsringen 30 och in i utrymmet 27 uppsamlas vid bottnen av huset utanför skovlarnas 28 bana och àterförs till slutmalkammaren 24 med hjälp av skoveln 91.

Claims (14)

veøsšss-s , n ____,__ _________...._.___í~u .-=- _.._ Patentkrav

1. Förfarande för torrmalning av ett kornformigt material i en rörkvarn, som har en slutmalkammare och en eller flera föregående malkammare innehållande malkroppar, och i vil- ken materialet, efter att ha passerat genom den eller de före- gående kamrarna töms genom öppningar i kvarnen och uppdelas i en finfraktion och en grovfraktion med hjälp av en separations- process, från vilken grovfraktionen leds tillbaka till den eller de föregående kamrarna och finfraktionen leds till slutmal- kammaren, k ä n n e t e c k n a t av att separationen sker vid sådan kornstorlek, att finfraktionen kan förmalas i slut- malkammaren med hjälp av malkroppar med en genomsnittlig stycke- vikt av under 10 g, företrädesvis cirka 5 g, och att de mal- kroppar, som uttöms från slutmalkammaren tillsammans med det förmalda materialet utskiljs från detta genom siktning.

2. Förfararande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att separationen sker vid en sådan kornstorlek, att materialet, som leds till slutmalkammaren, färdigmals under en passage genom denna kammare.

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att materialet mals i en föregående malkammare med hjälp av malkroppar med en genomsnittlig styckevikt av under 10 g, före- trädesvis cirka 5 g, och att den maximala storleken hos matning- en till denna kammare är lika med eller mindre än bredden hos öppníngarna i siktbottnen vid utloppet från denna kammare.

4. Förfarande enligt något av kraven l-3, k ä n n e - t e c-k n a t av att finfraktionen kvls innan den leds till slutmalkammaren.

5. Förfarande enligt något av kraven 1-3, k ä n n e- t e c k n a t av att materialet, som skall malas, torkas sam- tidigt med malningen och/eller separationen av materialet med hjälp av varm gas, som bríngas i beröring med materialet.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-3, k ä n n e- t e c k n a t av att materialet, som töms från den eller de föregående kamrarna, befrias från allt redan färdigmalet ß material, innan det undergår separationen,

7. Förfarande enligt något av knnæm 1 och 3-6, k ä n nee- t e c k n a t av att slutmalkammaren arbetar i slutet krets- lopp med en separator för avskiljning av färdigmalet material. yg, 7909865-3

8. Anordning för torrmalning av kornformigt material, omfattande en rörkvarn uppdelad i en slutmalkammare och en eller flera föregående malkammare innehållande malkroppar, och med öppningari.kvarnen för tömning av materialet från den eller de föregående kamrarna, och omfattande transportmedel från dessa öppningar till en separator och från denna till till- förseländen för den eller de föregående kamrarna samt'till till- förseländen för slutmalkammaren som vid sin utloppsände har en uppdämningsríng mot en utloppskammare, från vilken mal- kroppen, som passerar förbi uppdämningsringen tillsammans med det förmalda materialet, leds tillbaka till slutmalkammaren med hjälp av lyftorgan i denna kammare, k ä n n e t e c k n a d av att utloppsmalkammaren (14) vid sin utloppsände är försedd med en siktbotten (13), vars öppningar vilka företrädesvis är från 2-4 mm,/är mindre än storleken på malkropparna, som har en genomsnittlig styckevikt av mindre än 10 g, företrädesvis cirka 5 g. W

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att en föregående malkammare (23) vid sin inlopps- och utlopps- ände har en uppdämningsring (12) och en siktbotten (13) in- bördes skilda åt för bildande av ett utrymme (14) från vilket malkroppar, som passerar över uppdämningsringen (12), leds tillbaka till malkammaren (23) med hjälp av lyftorgan (15) i utrymmet (14), och att siktbottnen (13) vid inlopps- och ut- loppsänden har öppningar med samma storlek, företrädesvis 2-S mm, som är mindre än storleken hos malkropparna, som har en genomsnittlig styckevikt på mindre än 10 g.

10. Anordning enligt krav 8 eller 9, k ä n n e t e c k- n a d av att slutmalkammaren (24) har ett inmatningsutrymme ' (31), som är förbundet med öppningar (29) i kvarnen, och som omfattar en uppdämníngsring (30) och lyftorgan (81,86) för matning av material till malkammaren (24) och för återföring av malkroppar från inmatningsutrymmet (31) till malkammaren (24).

11. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att inmatningskammaren (88) för slutmalkammaren (24) omfattar en uppdämníngsring (30) och en siktbotten (85).

12. Anordning enligt något av kraven 8-11, k ä n n e- t e c k n a d av att transportmedlen (57) förbinder utloppen (54) till både slutmalkammaren (43) och en föregående mal- lvseøses-s 4 iF! _t kammare (42) med en första separator (58) för frånskíljande av färdígmalet material, och att det finns transportmedel (65) från den första separatorns (58) grovfraktionsutlopp till en andra separator (66), från vilken transportmedel (68,70) leder till tíllförseländen (47) hos slutmalkammaren (43) och till tíllförseländen (46) hos den eller de föregående mal- kamrarna (41,42).

13. Anordning enligt något av kraven 8-12, k ä n n e- t e c k n a d av att separatorn (66), från vilken fin- fraktionen leds till slutmalkammaren (43), är en víbrations- sikt.

14. Anordning enligt något av kraven 8-12, k ä n n e- t e c k n a d av att en kylare (38) är anordnad i transport- banan för materialet, som leds till slutmalkammaren (2).